Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
1
ST:o 78.
Ank. till Riksd. kansli den 4 april 1905, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning af vissa delar af Boma Mosters kungsgård
i Gottlands län. (I. A.)
I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 85) har Kungl. Maj:t
under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden
den 17 sistlidne mars föreslagit Riksdagen medgifva,
dels att det område, som å en af förste landtmätaren Oskar Warfvinge
år 1902 upprättad karta, innefattande förslag till tomtindelning
inom Roma stationsområde, betecknades med n:is 1 —101, måtte från
Roma klosters kungsgård om 519/g2 mantal i Roma socken och Norra
häradet af Gottlands län afsöndras samt, fördeladt i tomter i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med nämnda förslag, försäljas, den med n:o 1 betecknade
tomten till dess innehafvare mot en köpeskilling af 265 kronor
63 öre, att erläggas vid tillträdet den 14 mars 1906, och i öfrigt på de
i 6:te momentet af kungl. skrifvelsen till domänstyrelsen angående bestämmelser
att tjäna till efterrättelse i fråga om lägenheters upplåtande
från kronans jordbruksdomäner den 25 september 1896 stadgade villkor
samt öfriga tomter i enlighet med föreskrifterna i 8:e och följande momenten
af samma kungl. skrifvelse.
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 41 Höft. (Bds 78—80.)
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
dels att vid samtliga förenämnda tomtupplåtelser köpare måtte förbehållas
rätt till användande af för gemensamt behof afsedda, å förberörda
karta utmärkta gator, esplanad och torg,
dels att — sedan Roma klosters kungsgård blifvit genom ägostyckning
i enlighet med lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring
den 27 juni 1896 delad i 15 lotter på sådant sätt, att lägenheterna
Bottängen, Hästhagen och Djurängen i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ett af förste landtmätaren Warfvinge år 1908 uppgjordt förslag
indelades i 14 lotter samt återstoden af egendomen utgjorde en lott
— förstnämnda 14 lotter måtte försäljas i enlighet med föreskrifterna i
8:e och följande momenten af förberörda kungl. skrifvelse den 25 september
1896,
dels att ett till kungsgården hörande, i en af Roma sockerfabriks
aktiebolag gjord underdånig ansökning omförmäldt och å samma ansökning
bifogade karta och kartutdrag utmärkt område om 49,5 8 9 hektar
måtte från kungsgården afsöndras och till Roma sockerfabriks aktiebolag
försäljas mot köpeskilling, som skulle på bolagets bekostnad bestämmas
i den ordning, som i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt
behof vore föreskrifven i kungl. förordningen den 14 april 1866, och
under villkor i öfrigt:
att området af bolaget må tillträdas den 14 mars 1906,
att den på nyssnämnda sätt bestämda köpeskillingen skall före tillträdet
till landtränteriet i länet inbetalas,
att bolaget bestrider alla med köpets lagfarande förenade kostnader,
att bolaget, oafsedt huruvida kronan kommer att deltaga i vattenafledningsföretag,
afseende utdikning af Roma och Store myrar, skall taga
del i detsamma för det till bolaget försålda området och erlägga kostnaderna
härför, samt
att bolaget ej mindre medgifver, att den öster om en från Roma
myr ledande kanal befintliga jordremsan får genomgräfvas för ledande af
vatten till kanalen, än äfven ansvarar för, att jordremsan icke öfverväxes
af buskar och ogräs till skada för närliggande odlade ägor,
dels och att de medel, som genom ifrågavarande försäljningar komme
att inflyta, inåtte på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre
kronoegendomar användas till inköp för kronans räkning af skogbärande
eller till skogsodling tjänlig mark.
Departementschefen har i detta ärende till ofvanberörda statsrådsprotokoll
anfört följande:
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
3
I underdånig skrifvelse den 2 december nästlidna år har domänstyrelsen
anmält, att vid år 1901 å Korna klosters kungsgård om 519/g2
mantal i Roma socken och Norra häradet af Gottlands län hållen uppskattning
för förnyad utarrendering från den 14 mars 1904 af denna
egendom, som lämnade ett årligt arrende af 3,500 kronor, förslag väckts
om frånstyckning och afsöndring samt försäljning af vissa delar utaf
egendomen; och har styrelsen, med tillkännagifvande, att styrelsen föranstaltat
om egendomens utarrendering på ytterligare två år till egendomens
förutvarande arrendator och under åberopande af nådiga skrifvelsen
till styrelsen angående bestämmelser att tjäna till efterrättelse i
fråga om lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner den 25
september 1896, underställt den väckta frågan Kungl. Majrts nådiga pröfning,
därvid styrelsen tillika öfverlämnat samtliga till ärendet hörande
handlingar jämte en af förste landtmätaren Oskar Warfvinge åren 1900
och 1901 upprättad karta öfver alla ägorna till Korna kungsgård med
tillhörande beskrifning samt i bestyrkt kopia en af bemälde Warfvinge
år 1902 upprättad karta, innefattande förslag till tomtindelning inom
Roma stationsområde, likaledes med tillhörande beskrifning.
Af handlingarna inhämtas, att Roma klosters kungsgård, som är belägen
1,9 nymil från Visby och omkring 0,3 nymil från Roma järnvägsstation,
innehåller en areal af 950 hektar 42,3 ar och består af följande
hufvuddelar:
hufvudgården jämte Högbroängen och Högbrotorpet, å kartan öfver
kungsgården upptagna under ägofigurerna n:is 1 —1,185 och innehållande
en areal af 635 hektar 11,9 ar, däraf 238 hektar 94,2 ar tomter, åker
och dylikt, 230 hektar 63,6 ar äng och myr samt 165 hektar 54,i ar
bag- och betesmark samt vägar,
Hästhagen, å kartan upptagen under ägofigurerna nås 1,186—1,282
och innehållande en areal af 70 hektar 27,8 ar, däraf 61 hektar 32,1
ar tomter, åker och dylikt, 2 hektar 5,5 ar äng och myr samt 6 hektar
90,2 ar hag- och betesmark jämte vägar,
Bottängen med Bottåkern, å kartan upptagna under ägofigurerna
nås 1,283—1,351 och innehållande en areal af 33 hektar 80,9 ar, däraf
14 hektar 67,6 ar tomter, åker och dylikt samt. 19 hektar 13,3 ar äng
och myr,
Bjurängen med Djurhagen, å kartan upptagna under ägofigurerna
nås 1,352 —1,622 och innehållande en areal af 144 hektar 78,9 ar, däraf
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
58 hektar 66,2 ar tomter, åker och dylikt, 56 hektar 18,3 ar äng och
myr samt 29 hektar 94,4 ar hag- och betesmark jämte vägar, och
Gurpeskogen, å kartan upptagen under ägofigurerna n:is 1,628—
1,652 och innehållande en areal af 66 hektar 42,8 ar hag- och betesmark.
Uti instrumentet öfver 1901 års uppskattning å egendomen hafva
förrättningsmännen anfört beträffande:
lägenheten Bottängen, att den vore belägen på ett afstånd af omkring
0,3 nymil från bufvudgården, att, då till lägenheten hörande åker
vore på grund af afståndet från hufvudgården svår att bruka tillsammans
med denna, skäl visserligen syntes föreligga att skilja lägenheten från hufvudgården
och af densamma bilda ett särskildt arrende, men att, då lägenheten,
som saknade åbyggnader, i sådant fall måste bebyggas, hvilket
till följd af brist på skog blefve dyrbart, samt lägenheten såsom ängsoch
betesmark vore svårmistlig för hufvudgården, lämpligast syntes vara,
att lägenheten tills vidare bibehölles under gemensamt arrende med hufvudgården,
samt beträffande
lägenheterna Hästhagen och Djurängen, att lägenheterna vore belägna,
den förra omkring 0,8 och den senare omkring 0,5 nymil från hufvudgården,
att uppskattningsmännen, då dessa lägenheter genom sitt aflägsna
läge från hufvudgården endast med svårighet kunde brukas tillsammans
med denna, ansett skäl föreslå, att de utlämnades under särskilda arrenden,
för hvilket ändamål uppskattningsmännen uppgjort förslag ej mindre
till lägenheternas bebyggande, därför kostnaden beräknats till 12,000
kronor för Hästhagen och 15,000 kronor för Djurängen, än äfven till
deras utarrendering mot ett årligt arrende af 1,027 kronor 25 öre för
Hästhagen och 1,024 kronor 53 öre för Djurängen.
I anledning af ett till Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifvet, till
uppskattningsmännen öfverlämnadt förslag om afskiljande från kungsgårdens
hufvudgärd af ett å en af förste landtmätaren Warfvinge år 1899
upprättad, handlingarna i ärendet bilagd karta öfver föreslaget stationssamhälle
vid Roma upptaget, norr om Roma järnvägsstation beläget område,
hafva uppskattningsmännen, jämte det de verkställt saluvärdering
af detta område, utgörande delar af de till hufvudgården hörande Krogåkern,
Vallgärdet och Norra Vallgärdshagen om tillsammans 46 hektar
54,7 ar, på anförda skäl afstyrkt detta förslag, men i sammanhang därmed
anfört, att, bland andra, de ofvannämnda lägenheterna Bottängen,
Hästhagen och Djurängen väl lämpade sig att försäljas till egna hem.
I skrifvelse af den 31 december 1901, hvarmed Kungl. Maj:ts be -
Statsutskottets Utlåtande N:o 78,
5
faliningshafvande till domänst.yrelsen insänat instrumentet öfver nyssberörda
uppskattning med tillhörande handlingar och kartor, har Kungl.
Maj:ts befallningshafvande, som biträdt uppskattningsmännens förslag om
egendomens utarrendering i ofvan angifna tre delar, däremot, vidkommande
förslaget till afsöndring från egendomen af ofvannämnda område för bildande
af boningsplatser vid Roma järnvägsstation, förklarat sig anse det
påtagligt, att områdets försäljning skulle för kronan ur ekonomisk synpunkt
innebära en fördel, vida öfvervägande de olägenheter, som genom
områdets afyttrande kunde förorsakas kungsgården, samt vitsordat behofvet
af boningsplatser å ifrågavarande ställe, där en stor industriell anläggning,
korna sockerfabrik, vore belägen och tre järnvägar sammanstötte.
Som omförmälda område emellertid vore större än hvad behofvet
under en sannolikt lång framtid kräfde, har Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
i anslutning till en af Roma kommun hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande
gjord framställning om upplåtande af ett mindre område
vid Roma station till boningsplatser, föreslagit, att allenast lägenheterna
Vallgärdet och Norra Vallgärdshagen, å ofvan omförmälda karta öfver
kunnsffården betecknade med ägofigurerna n:is 7 64—848 och innehållande
i areal 23 hektar 15,3 ar, däraf 20 hektar 60,6 ar åker och 2 hektar 54,7
ar betesmark, linda och diken, måtte för det afsedda ändamålet upplåtas.
Detta område ansåge Kungl. Maj:ts befallningshafvande fullt tillräckligt
och dess afskiljande från kungsgården syntes icke förorsaka någon synnerlig
olägenhet.
Domänstyrelsen har, då uppskattningsmännens ofvan anförda uttalande
rörande lämpligheten af försäljning utaf vissa områden af kungsgården
till egna hem syntes styrelsen vara liktydigt med, att samma områden
ansåges utan egentlig skada eller olägenhet för stamhemmanets
skötsel och brukande kunna därifrån skiljas och för bildande af smärre
jordbrukslägenheter afyttras, och sedan styrelsen från landtmäteristyrelsen
inhämtat upplysning därom, att hinder på grund af föreskriften i 2 §
2:a momentet af lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring
den 27 juni 1896 icke mötte för egendomens styckning, under
åberopande af l:a momentet i of vanberörda nådiga skrifvelse den 25
september 1896, anmodat Kungl. Maj:ts befallningshafvande att, därest
Kungl. Maj:ts befallningshafvande funne ifrågavarande delar eller andra
områden af egendomen till smärre jordbrukslägenheter lämpliga, förständiga
uppskattningsmännen att upprätta förslag till deras styckning eller
afsöndring från egendomen. Tillika har styrelsen, med anledning af Kungl.
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
Majrts befallningshafvandes ofvanberörda yttrande rörande lämpligheten
och behofvet af Vall gärdets och Norra Vallgärdshagens upplåtande till
bebyggande åt enskilde, anmodat Kungl. Ma,j:ts befallningshafvande att
ombesörja, att detta område eller möjligen annat, som Kungl. Maj:ts befallningshafvande
kunde anse därtill lämpligt, indelades i tomter för bildande
af stationssamhälle samt att förständiga uppskattningsmännen att
sedermera saluvärdera desamma, med iakttagande därvid, att de till gator
och allmänna platser afsätta områdena tilldelades tomterna, så att i de tomterna
åsätta värdena jämväl inginge värdena å nämnda gator och allmänna platser.
Med skrifvelse den 30 oktober 1902 har Kungl. Maj:ts befallningshafvande
till styrelsen öfverlämnat dels ofvanberörda, af förste landtmätaren
Warfvinge den 20 september samma år uppgjorda, medelst karta och
beskrifning åskådliggjorda förslag till tomtindelning vid Roma station, upptagande
101 tomter med en areal, växlande mellan 13,04 ar och 26,06
ar, dels ock instrument öfver af uppskattningsmännen under oktober 1902
verkställd saluvärdering ej mindre af detta område, än äfven af de ofvannämnda
lägenheterna Bottängen, Hästhagen och Djurängen; utvisande värderingsinstrumentet,
bland annat:
att Bottängen, som helt och hållet saknade åbyggnader, saluvärderats
till 19,632 kronor, hvaraf 1,260 kronor beräknats för växande skog, samt
att uppskattningsmännen ansett lägenheten lämpa sig till försäljning såväl
i sin helhet som till egnahemslägenheter af omkring 5 hektars areal;
att Hästhagen, som vore bebyggd med hus, tillhöriga dels kronan,
dels egendomens arrendator och dels en dennes brukare, åsatts ett saluvärde
af 32,532 kronor, hvaraf 1,074 kronor för växande skog, och likaledes
ansetts lämpa sig till försäljning antingen i sin helhet eller till
egnahemslägenheter om några hektar i areal;
att Djurängen, hvarå icke funnes andra byggnader än de kronan tillhöriga
husen å Djurängstorpet och Djurhagetorpet, saluvärderats till
44,219 kronor 60 öre, däraf 7,621 kronor 60 öre beräknats för växande
skog, och enligt uppskattningsmännens förmenande bäst lämpade sig att
försäljas i sin helhet, emedan åker och myr läge åt ett håll och skogen
åt motsatt håll; samt
att de till stationssamhälle indelade lägenheterna Vallgärdet och
Norra VallgärdsJiagen om 23 hektar 15,3 ar, hvaraf 20 hektar 20,8 ar
beräknats till själfva tomterna och återstoden till gator, esplanad och torg,
saluvärderats efter 11 till 15,7 öre för kvadratmeter till 24,298 kronor
86 öre, däri inberäknadt värdet å växande skog med 330 kronor, samt
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
7
att värdet å de särskilda tomterna bestämts till pris, växlande mellan
174 kronor 80 öre och 372 kronor 9 öre.
I sin ofvanberörda skrifvelse den 30 oktober 1902 har Kung]. Maj:ts
befallningshafvande, beträffande lägenheterna Bottängen, Hästhagen och
Djurängen, anfört, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge, icke blott
att desamma utan egentlig skada eller olägenhet kunde från egendomen
skiljas för bildande af särskilda jordbrukslägenheter, utan äfven att dessa
lägenheters frånskiljande från egendomen skulle innebära en fördel för
kronan, enär brukande under hufvudgården af dessa på skilda håll långt
från hufvudgården befintliga lägenheter vore så svårt, att arrendet i sin
helhet därigenom väsentligen nedtrycktes, under det att, om lägenheterna
skulle hvar för sig särskildt utarrenderas, de måste bebyggas, hvilket skulle
medföra stora kostnader för kronan. Däremot ansåge Kungl. Maj:ts befallningshafvande
icke lämpligt eller af omständigheterna påkalladt, att
någon ytterligare afsöndring eller styckning af jord än de ofvan omförmälda
lägenheterna ägde rum. I fråga om de af uppskattningsmännen
åsätta saluvärdena å nu ifrågavarande tre lägenheter har Kungl. Majrts
befallningshafvande anmärkt, att, med hänsyn till kostnaden för blifvande
köpare att bebygga desamma, nämnda värden borde nedsättas till 13,500
kronor för Bottängen, 23,500 kronor för Hästhagen och 32,000 kronor
för Djurängen. Kungl. Majrts befallningshafvande har från egendomens
arrendator, hvilken, såsom ofvan nämnts, äger en del hus å lägenheten
Hästhagen, infordrat yttrande, huruvida han önskade förvärfva äganderätt
till denna lägenhet, men har arrendatorn i en till Kungl. Majrts befallhafvande
ingifven skrift förklarat sig icke önska förvärfva sådan rätt.
Vidare har Kungl. Majrts befallningshafvande förordat förslaget till
tomtindelning af lägerheterna Vallgärdet och Norra Vallgärdshagen samt
beträffande de af uppskattningsmännen för de särskilda tomterna bestämda
saluvärden förklarat sig icke hafva något att erinra.
Slutligen har Kungl. Majrts befallningshafvande uttalat den mening,
att lägenheterna Bottängen, Hästhagen och Djurängen borde i händelse
af deras försäljning åsättas mantal att afräknas från kungsgårdens mantal,
men att lägenheterna Vallgärdet och Norra Vallgärdshagen lämpligen
borde betraktas såsom afsöndringar från den öfriga delen af kungsgården.
Domänstyrelsen har emellertid ansett, att icke någon af de tre till
försäljning i sin helhet föreslagna lägenheterna Bottängen, Hästhagen och
Djurängen vore att hänföra till smärre jordbrukslägenheter; men då uppskattningsmännen,
på sätt ofvan anförts, uttryckligen förklarat sådana
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
lämpligen kunna bildas af Bottängen och Hästhagen tillhöriga ägor
samt hvad uppskattningsmännen i afseende å Djurängen anmärkt, eller att
åker och äng läge åt ett håll och skogen åt motsatt håll, icke syntes
styrelsen innebära giltigt skäl mot bildande af smärre jordbrukslägenheter,
har styrelsen anmodat Kungl. Maj:ts befallningshafvande att förständiga
uppskattningsmännen att upprätta förslag till indelning i smärre jordbrukslägenheter
af nämnda tre lägenheter.
Enligt ett af förste landtmätaren Warfvinge med anledning häraf i
december 1903 uppgjordt och af Kungl. Maj:ts befallningshafvande med
skrifvelse den 25 maj 1904 till domänstyrelsen insändt förslag skulle omförmälda
tre lägenheter uppdelas i följande, å ofvan omförmälda karta
öfver kungsgården utmärkta smärre jordbrukslägenheter, hvilka sedermera
enligt till styrelsen med berörda skrifvelse jämväl öfverlämnadt instrument
öfver saluvärdering i januari 1904 åsatts nedan angifna saluvärden,
nämligen: *
Areal, obe- |
|||
räknadt |
|||
undantag af |
Saluvärde |
||
mark för |
|||
gemensamt |
|||
behof. |
|||
Hektar |
Kronor |
öre |
|
Bottängen: |
|||
lägenheten n:o I ............... |
9,832 |
5,914 |
13 |
» n:o II ............... |
9,503 |
5,381 |
50 |
» n:o III ............... |
6,293 |
3,787 |
75 |
» n:o IV ............... |
7,581 |
4,548 |
77 |
Hästhagen: |
|||
lägenheten n:o I ............... |
8,059 |
3,018 |
10 |
» n:o II ............... |
7,785 |
3,114 |
— |
» n:o III ............... |
31,828 |
16,539 |
25 |
» n:o IV ............... |
10,433 |
5,178 |
30 |
» n:o V ............... |
11,669 |
4,684 |
15 |
Djurängen: |
|||
lägenheten n:o I ............... |
11,793 |
2,990 |
67 |
)) n:o II ............... |
20,527 |
6,762 |
0 5 |
» n:o III ............... |
35,390 |
11,167 |
08 |
» n:o IV ............... |
43,503 |
14,806 |
90 |
» n:o V ............... |
30,664 |
8,495 |
55 |
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
9
i hvilka värden inberäknats värdena å kronan tillhöriga hus å lägenheterna
n:is I och III under Hästhagen samt n:is I och II under Djurängen.
Med samma skrifvelse har Kung!. Maj:ts befallningshafvande tillika
öfverlämnat infordrade yttranden såväl från uppskattningsmännen rörande
anledningen till, att förslag till styckning i smärre delar än som skett
icke uppgjorts, som ock från förste landtmätaren Warfvinge i afseende å
lämpligheten att sönderstycka de ifrågavarande områdena i mindre delar
än uppskattningsmännen föreslagit. I förstberörda yttrande anföres, att,
utom det att på Gottland i allmänhet redan funnes mer än tillräcklig tillgång
på små hemmansdelar och backstugor, tillgången på små lägenheter
ytterligare ökats genom den föreslagna tomtindelningen vid Roma station,
hvadan det kunde befaras, att försäljningen af dylika små lägenheter
skulle komma att utsträckas öfver en alltför lång tid; samt att uppskattningsmännen
efter samråd med förste landtmätaren kommit till den
öfvertygelsen, att ifrågavarande ägor vore olämpliga att sönderstycka i
små egnahemslägenketer, utan bättre passade att afyttra i större lotter.
Förste landtmätaren Warfvinge har likaledes, på anförda skäl, ansett
vidare styckning än som föreslagits icke vara att tillråda.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande har af de afgifna yttrandena funnit
det tydligen framgå, att de ifrågavarande områdena svårligen lämpade
sig till indelning i smärra jordbrukslägenheter än de af uppskattningsmännen
föreslagna och att i alla händelser en vidsträcktare sond erdelning
skulle komma att medföra förlust för kronan, som sannolikt ej skulle
kunna inom en lång framtid försälja andra än de lägenheter, som erhölle
det förmånligaste läget, under det att brukningen af de öfriga jordbrukslägenheterna
skulle blifva förenad med afsevärda svårigheter och medföra
föga inkomst för kronan. Därtill komme, att för det närvarande något
behof i orten ej förefunnes för kronan att träda emellan genom att bereda
tillfälle till bildande af smärre jordbruk, emedan någon svårighet ej
funnes för dem, som önskade bilda sådana, att på rimliga villkor förskaffa
sig mindre jordbruk, i det att ägostyckningar och hemmansklyfningar
alltjämt påginge, så att hemmansdelar i orten numera ofta omfattade
en helt obetydlig areal. Hvad ariginge de saluvärden, som af
uppskattningsmännen föreslagits å de särskilda lägenheterna, har vidare
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, på sätt i skrifvelsen den BO oktober
1902 i fråga om värdena å de då till försäljning i deras helhet föreslagna
Bill. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 41 Käft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
områdena erinrats, ansett dem vara för höga och böra minskas med åtminstone
25 procent.
Slutligen har Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som med anledning
däraf, att en af de indelade tomterna vid Roma station, nämligen den med
n:o 1 betecknade om 16,92 ar, vore bebyggd med handlanden Aug. Stenberg
tillhöriga bostadshus, låtit för innehafvaren utfärda sådant föreläggande,
som föreskrifves i 6:te momentet af berörda nådiga skrifvelse den
25 september 1896, till styrelsen öfverlämnat skriftligt, af behörig borgen
åtföljdt förklarande från bemälde lägenhetsinnehafvare, att han önskade
mot erläggande på en gång af det föreslagna saluvärdet, 265 kronor 63
öre, förvärfva äganderätten till tomten i fråga med tillträdesrätt den 14
mars 1906.
För egen del har domänstyrelsen i ärendet hemställt, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva
dels att förenämnda, å den af förste landtmätaren Warfvinge år 1902
upprättade karta med n:is 1 —101 betecknade tomter finge från egendomen
afsöndras och, med köpare förbehållen rätt till användande af för
gemensamt behof afsedda gator, esplanad och torg, försäljas, tomten n:o
1 till dess innehafvare mot en köpeskilling af 265 kronor 63 öre att
erläggas vid tillträdet den 14 mars 1906 samt i öfrigt på de i 6:te momentet
af nådiga skrifvelsen den 25 september 1896 stadgade villkor och
öfriga tomter i enlighet med föreskrifterna i 8:e och följande momenten
af samma nådiga skrifvelse,
dels ock att — sedan egendomen blifvit genom ägostyckning i enlighet
med lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring den
27 juni 1896 delad i 15 lotter på sådant sätt, att dels lägenheterna
Bottängen, Hästbagen och Djurängen, i öfverensstämmelse med det af
förste landtmätaren Warfvinge år 1903 uppgjorda och å kartan öfver egendomen
utmärkta förslag, indelades i 14 lotter, med iakttagande därvid,
att de lotter, som af hvarje utaf förenämnda lägenheter bildades, skulle,
utom de dem hvar för sig tilldelade områden, tilläggas, såsom för dem
gemensamma, erforderliga vägar, dels ock återstoden af egendomen utgöra
en lott — förstnämnda 14 lotter finge försäljas i enlighet med stadgandena
i 8:e och följande momenten af förberörda nådiga skrifvelse den 25
september 1896.
Uti en till Kungl. Maj;t ställd, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Gottlands län med underdånigt yttrande den 31 december 1904 till
Statsutskottets Utlåtande N:o 78,
11
Kung!. Maj:t öfverlämnad ansökning har Roma sockerfabriks aktiebolag i
underdånighet anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig
proposition om rätt för bolaget att mot den köpeskilling, som kunde varda
bestämd, förvärfva ett till Roma klosters kungsgård hörande, å den underdåniga
ansökningen bifogade dels öfversiktskarta å ägorna till Roma kungsgård
och dels utdrag af kartan öfver Roma och Store myrar, vid laga
syn åren 1899—1900 upprättad af landtbruksingenjören John Conr. Wellenius,
utmärkt område om 49,5 8 9 hektar.
I den underdåniga ansökningen anföres, att bolaget för sockerfabrikens
förseende med vatten, efter aftal med kungsgårdens nuvarande arrendator,
år 1894 anlagt en vattenledning från en i den kungsgården tillhörande
Roma myr befintlig gammal kanal västerut öfver myren och intilliggande
fastmark till en samlingsbrunn invid fabriksbyggnaden, därvid ledningen
lagts så djupt, att dess öppning skulle, äfven sedan då uppgjordt förslag
till vattenafledning från den ofvanför Roma myr belägna Store myr kommit
till utförande, komma att ligga under den blifvande kanalbotten. Enligt
ett år 1900 upprättadt nytt förslag till torrläggning af Roma och
Store myrar skulle emellertid omförmälda kanal vid den punkt, där vattenledningen
till sockerfabriken inmynnade, erhålla sådant djup, att vattenledningsrörets
öfverkant komrne 1,2 meter öfver blifvande botten i kanalen.
Då bolaget därjämte blifvit genom laga dom frånkändt rätten att uppdämma
vattnet i kanalen till erforderlig höjd samt ombyggande och fördjupande
af vattenledningen skulle möta så stora svårigheter och förorsaka
så betydliga kostnader, att det syntes omöjligt på detta sätt lösa
frågan om beredande af tryggad vattentillgång för fabriken, återstode för
bolaget ingen annan utväg än att söka förvärfva nödig mark, så belägen
att, efter invallning och uppumpning af vatten från kanalen, därstädes
kunde bildas en reservoar, från hvilken vattnet kunde i mån af behof
inledas till fabriken. Samtidigt vore af största vikt att bekomma ett område,
hvarå det från fabriken utsläppta orena vatten kunde genom öfversilning
renas, innan det återfördes i kanalen, hvarigenom klagomål öfver
skada å fisket skulle förebyggas. Det enda område, som lämpade sig för
nämnda ändamål, utgjordes af ofvan omförmälda, öster om Roma järnvägsstation
belägna del af Roma klosters kungsgård om 49,58 9 hektar.
Den del af nämnda område, som läge söder om den nu befintliga vattenledningen,
vore afsedd att invallas medelst jordvall å kanalens västra sida
och bilda vattenreservoar, hvaremot den norr om vattenledningen belägna
delen, hvilken skulle komma att förses med en lägre jordvall, skulle an
-
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
våndas till filtrering och rening af fabriksvattnet, innan det åter utsläpptes
i kanalen. Den öster om kanalen utlagda jordremsan, hvilken i norra
ändan tilltagits bredare för att bereda tillfälle att, där kanalen krökte,
flytta denna så mycket åt öster, att bolagets cementerade uppsamlingsbrunn
kunde förblifva orubbad, vore behöflig för att utmed vattenreservoaren
vinna tryggad vattenrätt, men skulle därigenom intet hinder läggas i vägen
för att hvar som helst genomgräfva jordremsan för beredande af aflopp för
nödiga diken från intilliggande mark. Slutligen har bolaget framhållit
fabriksdriftens välgörande inflytande såväl på länets jordbruk som ock
inom andra områden, hvadan fabrikens tryggade verksamhet vore för länet
af allra största vikt.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande har jämväl öfverlämnat infordrade
yttranden från landtbruksingenjören Wellenius, domänintendenten i länet,
kungsgårdens arrendator samt kronofogden i orten.
Wellenius, hvilken vitsordat bolagets uppgift om vattenledningens
läge i förhållande till blifvande botten i kanalen, har ansett, att det för
fabriksdriften nödiga vatten kunde lämpligen erhållas på det af bolaget
föreslagna sätt; att den ^vallning, som afsåges, kunde anordnas utan intrång
på annans rätt; att den ifrågasatta flyttningen af kanalen kunde
utföras utan men för myrens torrläggning; samt att af den beräknade kostnaden
för myrarnas torrläggning, 417,000 kronor, skulle på nu ifrågavarande
område, hvilket åsatts ett jordvärde af 8,254 kronor 45 öre, belöpa
11,175 kronor, hvilken kostnad syntes böra erläggas af köparen utaf området.
Domänintendenten har, med förmälan, att kungsgården ägde god tillgång
på myrmark och väl kunde afstå någon del däraf, anfört, att bolaget
borde kunna medgifvas rätt att förvärfva ifrågavarande område på
ömse sidor om kanalen, dock under villkor, att bolaget ej mindre medgåfve,
att den öster om kanalen befintliga jordremsan finge genomgräfvas
för ledande af vatten till kanalen, än äfven ansvarade för, att jordremsan
icke finge öfverväxas af buskar och ogräs till skada för närliggande odlade
ägor.
Kungsgårdens arrendator O. Myhrman har meddelat, att bolaget förbundit
sig att, därest den ifrågasatta invallningen redan under innevarande
år verkställdes, hålla arrendator! och torpare under kungsgården skadeslösa
för förlust under återstående arrendetiden.
Kronofogden har i sitt yttrande lifligt förordat bifall till bolagets
framställning, under betonande af den stora betydelse, sockerfabriken hade
såväl för länets landtbruk som för dess järnvägar.
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
13
Slutligen har Kungl. Maj:ts befallningshafvande i sitt underdåniga
utlåtande anfört, att, därest driften vid Roma sockerfabrik skulle, till
följd af bristande tillgång på vatten, behöfva nedläggas, detta skulle lända
till oberäknelig skada för hela länet, till höjande af hvars jordbruk, järnvägsdrift
och öfriga näringar fabriken i mycket hög grad direkt eller indirekt
bidragit. Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge därför, att det
vore af största vikt, att fabriken på föreslaget sätt kunde beredas tillfälle
till erhållande af den för fabriksdriften erforderliga vattentillgång. Då
kronans andel i den på kungsgården belöpande kostnad för den i behöig
ordning beslutade utdikningen af Roma och Store myrar, hvarmed början
torde komma att ske redan under den närmaste framtiden, skulle genom
öfverlåtelse af ifrågavarande område på bolaget, hvithet därmed naturligen
skulle ikläda sig skyldighet att för området ingå i utdikningsföretaget,
minskas med nära en åttondedel, har Kungl. Maj:ts befallningshafvande
funnit än ytterligare skål tillstyrka bifall till ansökningen, helst kungsgården
ändå hade så mycken myrmark, att afsaknaden af ifrågavarande
område ej kunde vara kännbar. Beträffande köpevillkoren har Kungl.
Maj:ts befallningshafvande hemställt, att köpeskillingen måtte bestämmas
på det sätt och i den ordning, som i nådiga förordningen angående jords
eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866 föreskrefves;
att bolaget ensamt borde bestrida alla för köpeskillingens bestämmande
och köpets lagfarande uppkommande kostnader; samt att bolaget
måtte, oafsedt huruvida kronan komme att deltaga i vattenafiedningsföretaget,
förpliktas taga del i detsamma för det till bolaget försålda området
och att utgöra kostnaden härför.
Till följd af nådig remiss har domänstyrelsen den 31 sistlidne januari
häröfver afgifvit underdånigt utlåtande och därvid anfört, att styrelsen,
som inom närmaste tiden komme att afgifva infordradt underdånigt utlåtande
i fråga om kronans deltagande för kungsgården i omförmälda vattenafledningsföretag,
icke hade något att erinra mot afsöndring från kungsgården
och försäljning till Korna sockerfabriks aktiebolag af det nu ifrågavarande
området om 49,589 hektar med tillträdesrätt den 14 mars 1906
samt på de af domänintendenten och Kungl. Maj:ts befallningshafvande
föreslagna villkor.
Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende blifvit
remitteradt, har ansett sig böra tillstyrka bifall till framställningen, men
har därvid tillika velat uttala önskvärdheten af att, i sammanhang med
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
deri föreslagna försäljningen till Roma sockerfabriks aktiebolag af därtill
afsedt område, sådana åtgärder om möjligt må vidtagas, att de vid försäljningen
fästade villkoren angående skyldighet för bolaget att deltaga i
blifvande vattenafledningsföretag samt att tillåta genomgräfning af viss
del af ifrågavarande mark för ledande af vatten, må blifva bindande jämväl
för framtida ägare af marken.
Utskottet hemställer alltså,
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må vinna
Riksdagens bifall.
Stockholm den 4 april 1905.
t
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.