Statsutskottets Utlåtande N:o 74.
9
Utskottet hemställer,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 4 april 1905.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
N:o 74.
Ank. till iiiksci. kansli den 4 april 1905, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. 3Iaj:ts proposition angående
upplåtelse från Svartsjö kungsladugård af
mark för fattighus m. m. åt Sånga kommun.
(I. A.)
I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 71) har Kungl. Maj:t
under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärendeu
den 18 sistlidne februari föreslagit Riksdagen medgifva,
dels att ett å en af vice kommissionslandtmätaren Nils Ablin år
1903 upprättad karta utmärkt område om 73 ar 40 kvadratmeter å
Svartsjö kungsladugårds ägor uti Sånga socken och Färentuna härad af
Stockholms län måtte från nämnda kungsladugård afsöndras och till Sånga
kommun mot en köpeskilling af 375 kronor, däri ej inberäknadt väldet
Bih. till Bilcsd. Prof. 1905, 4 Samt. 1 Afd. 40 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 74.
af å området växande skog, försäljas, att af kommunen tillträdas vid
utgången af nu löpande arrendeperiod den 14 mars 1917 eller dessförinnan
å tid, hvarom öfverenskommelse kunde med vederbörande arrendator
af kungsladugården träffas, samt under villkor i öfrig!, att köpeskillingen
före tillträdet erlades till länets ränteri samt att kommunen
uppsatte och för framtiden underhölle stängsel omkring det afsöndrade
området;
dels ock att köpeskillingen måtte, på samma sätt som köpeskillingarna
för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning
af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.
I detta ärende har departementschefen till förenämnda statsrådsprotokoll
anfört följande:
»Uti en till Kungl. Maj:t ställd, af Kung! Maj:ts befallningshafvande
i Stockholms län med underdånig skrifvelse den It december 1903 öfverlämnad
ansökning har Sånga kommun genom A. G. Johansson i Öster
Nibble i underdånighet anhållit om nådigt tillstånd att emot skälig, en
gång för alla bestämd lösen eller viss årlig afgäld för all framtid för uppförande
af fattighus jämte andra erforderliga åbyggnader disponera ett å
en den underdåniga ansökningen bifogad, år 1903 af vice kommissionslandtmätaren
Nils Åhlin upprättad karta utmärkt område med en ytvidd
af 73 ar 40 kvadratmeter å Svartsjö kungsladugårds ägor uti Sånga socken
och Färentuna härad af Stockholms län.
Öfver denna underdåniga ansökning har domänstyrelsen, till följd af
nådig remiss, afgifvit underdånigt utlåtande af den 26 nästlidne januari
och därvid tillika öfverlämnat underdåniga yttranden af vederbörande skogstjänstemän
äfvensom från Kungl. Maj:ts befallningshafvande i nämnda län
jämte ofri ga till ärendet hörande handlingar.
Af handlingarna inhämtas hufvudsakligen följande.
Jägmästaren och öfverjägmästaren hafva, af anledning hufvudsakligen,
att det icke vore visadt, att icke lämpligare plats kunde å enskild mark
för uppgifna ändamålet erhållas, afstyrkt bifall till ansökningen.
Egendomens arrendator har meddelat, att området vore beläget å ett
till kungsladugården hörande torp Hammarlotten, hvilket vore utarrenderadt
för ett af domänstyrelsen fastställdt arrende af 375 kronor, hvarjämte
arrendatorn förklarat sig ej hafva något att erinra mot ansökningens bifallande,
under villkor, att skälig ersättning utginge till torpinnehafvaren.
Statsutskottets Utlåtande N:o 74.
11
Domänintendenten i länet har dels upplyst, att området i fråga utgjordes
af'' betesmark, beväxt hufvudsakligen med mindre växtlig barrskog
samt en och annan ek, dels ock förklarat, att på grund af områdets belägenhet
och markens beskaffenhet den ifrågasatta afsöndringen ej syntes
vara till skada eller olägenhet för egendomen.
Uti eu till Kungi. Maj:ts befallningshafvande ställd skrift bär sedermera
beinälde Johansson å Sånga kommuns vägnar anfört, att kommunen
icke ägde någon mark, lämplig för ifrågavarande byggnad, samt att den
ifrågasatta marken å kungsladugårdens ägor vore den för ändamålet lämpligaste,
som kunde erhållas inom socknen.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande har, under åberopande af hvad
domänintendenten anfört, förklarat sig ej hafva något att erinra emot, att
kommunen efter värdering i den ordning, som är stadgad angående jords
eller lägenhets afstående för allmänt behof, förvärfvade ifrågavarande
område.
Innehafvaren af torpet Hammarlotten har uti infordradt yttrande
förklarat, att han åtnöjdes med eu föreslagen ersättning af 15 kronor
årligen för den minskning i areal, som genom afsöndringen uppstode för
berörda torp.
Enligt utdrag af protokoll, hållet vid kommunalstämma med Sånga
kommun den 20 november 1904, har kommunen beslutat att såsom löseskilling
för merberörda område erbjuda på en gång 300 kronor, motsvarande
20 gånger berörda årliga afgäld af 15 kronor.
Domänstyrelsen har för sin del upplyst, att egendomen Svartsjö
kungsladugård n:o 1 jämte lägenheterna Hästbryggan och Färjestaden vore
enligt af styrelsen den 19 februari 1897 utfärdadt kontrakt utarrenderad
på 20 års tid från den 14 mars sistnämnda år åt Emil Hugo Lallerstedt
emot ett årligt arrende af 4,460 kronor och att, enligt punkt 11 af kontraktet,
för berörda torp Hammarlotten beräknats eu årlig kontant afgäld
till kungsladugårdens arrendator af 37 5 kronor; och har domänstyrelsen,
då området i fråga syntes kunna utan skada eller olägenhet för egendomen
densamma frånskiljas, hemställt, att området måtte under vissa
angifna villkor för omförmälda ändamål för all framtid upplåtas och afsöndras,
därvid, i likhet med hvad i föregående likartade fall ägt rum,
köpeskillingen syntes böra bestämmas till ett belopp, som motsvarade den
för området föreslagna afgälden, kapitaliserad efter 4 procent, eller motsvarande
25 gånger denna afgäld, hvarjämte domänstyrelsen beträffande
den å området växande skogen ansett, att församlingen i händelse af
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 74.
bifall till den begärda afsöndringen borde beredas tillfälle att disponera
öfver densamma emot den lösesumma, styrelsen efter genom skogsförvaltningen
verkställd värdering kunde finna skälig.»
Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende blifvit
remitteradt, har icke haft något att mot framställningen erinra och hemställer
alltså,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 4 april 1905.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.