Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

1

i\:o 46.

Ant. till Riksd. kansli den 24 mars 1905, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
disposition af Västern orrlands regementes förra mötesplats
Sänga mo.

(I. A.)

I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 49) har Kungl. Maj:t,
under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden
den 27 sistlidne januari, föreslagit Riksdagen medgifva,

dels att det å upprättad karta öfver förutvarande mötesplatsen
Sånga mo med B betecknade område, som från Sånga kyrkoherdeboställe
tillagts mötesplatsen, måtte till bostället återställas mot upphörande
af den därför utgående årliga afgälden, 267 kronor 39 öre,
dock att nuvarande boställsinnehafvaren Unge af de till arméförvaltningen
ingående arrende-, jordskylds- och tomtöremedel årligen under
sin återstående tjänstetid uppbära skillnaden mellan nämnda afgäld och
det belopp, hvartill markens afkastning efter verkställd syn kunde
uppskattas,

dels ock, att de å samma karta med G och D betecknade områden
om tillhopa 5 hektar 98 ar 7 kvadratmeter måtte till den högstBili.
till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 30 Häft, (N:is 46—49.) 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

bjudande försäljas för en köpeskilling, ej understigande 3,000 kronor,
att ingå i landtförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

I detta ärende bar departementschefen till förenämnda statsrådsprotokoll
anfört följande:

»Uti underdånig skrifvelse den 23 november 1900 har arméförvaltningen
å intendentsdepartementet gjort framställning angående dispositionen
af Västernorrlands regementes förra mötesplats Sånga mo, som
numera icke är för regementet behöflig.

Omförmälda mötesplats omfattar dels ett å en berörda skrifvelse
bilagd karta, som torde få detta protokoll bifogas, med A betecknadt
område om 24 tunnland 29 kappland, hvilket enligt afhandling den 16
maj 1846 af dåvarande kyrkoherden i Sånga, teologie doktorn 0. P.
Lindahl öfverlåtits till Kung!. Maj:t och kronan, att utan någon ersättning
begagnas, så länge kronan kunde vara i behof däraf, dels ett område,
å kartan betecknadt med B, innehållande 34 tunnland 3 kappland,
om hvilket, efter det Riksdagen år 1872 medgifvit, att därför finge till
prästbolets innehafvare utbetalas en årlig afgäld af 267 riksdaler 39
öre, Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 10 maj 1872 besluta,
att det skulle för utvidgning af mötesplatsen Sånga mo från Sånga
prästboställe afsöndras och mötesplatsen tilläggas mot omförmälda årliga
afgäld, som skulle utgå från anslaget för beväringsmanskapets
vapenöfningar, dels ock två områden, det ena, a kartan betecknadt med
C, om 3 hektar 67 ar 40 kvadratmeter, och det andra, å kartan betecknadt
med D, om 2 hektar 30 ar 67 kvadratmeter, hvilka områden
på grund af nådigt beslut den 6 april 1887 genom expropriation förvärfvats,
området C från Sånga prästboställe och området P från
Björkå bruk.

Jämte det arméförvaltningen i förutnämnda skrifvelse anhållit om
föreskrift, huru med området A skulle förfaras, har arméförvaltningen
hemställt, det Eders Kungl. Maj:t täcktes begära Riksdagens medgifvande
dels att till prästbostället afträda området B, mot det att den
därför stadgade årliga afgälden upphörde att utgå, dels att försälja
områdena O och D om tillhopa 5 hektar 98 ar 7 kvadratmeter för en
köpeskilling ej understigande 2,000 kronor, hvilket belopp Björkå aktiebolag,
enligt skrifvelsen vidfogadt köpeanbud, förklarat sig villigt erlägga
för dessa områden.

Angående området B, hvarför, såsom nämnts, årlig afgäld utgår
till innehafvaren af Sånga kyrkoherdeboställe, hafva uti de i ärendet
infordrade yttranden olika meningar gjort sig gällande. Nuvarande

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

3

kyrkoherden i Sånga och domkapitlet i Härnösand anse, att området
för all framtid afsöndrats från prästgården och fördenskull icke hör
återställas till prästgårdens innehafvare, som nu därför har en nöjaktig
och betryggad inkomst. Kontraktsprosten föreslår, att området tillika
med området A skall öfverlämnas till domänstyrelsen för att upplåtas
till byggnadstomter eller insås med skogsfrö och förvandlas till en
park. Tillförordnade jägmästaren i Junsele revir, öfverjägmästaren och
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västernorrlands län, hvilka
i likhet med domkapitlet ansett området B ej böra till prästbostället
återställas, hafva hemställt, att området måtte försäljas, hvarvid erforderlig
mark för utfartsväg från området A till prästboställets norr om
B befintliga ägor borde undantagas, och att köpeskillingen måtte öfverlämnas
till förvaltning af domkapitlet. Den årliga afgälden, 267 kronor
39 öre, borde fortfarande utgå till. boställsinnehafvaren, men då lägenheten
sannolikt icke komme att betinga så högt pris, att afgälden kunde
bestridas af räntan därå, borde därför erforderligt belopp af statsmedel
tillskjutas och den sammanlagda summan förvaltas såsom en fond,
hvaraf ränteinkomsten användes för afgäldens erläggande. Jämväl
domänstyrelsen, som ansett marken icke böra öfverlåtas för skogsväsendets
ändamål, har biträdt förslaget om försäljning af området med
tillägg, att mark för utfartsväg jämväl söderut till Ångermanälfven
borde undantagas vid försäljningen.

Kammarkollegium har däremot ansett, att området bör återfalla
till bostället. Vid dess upplåtande hade visserligen icke gjorts något
uttryckligt förbehåll härom, men då mark från ett ecklesiastikt boställe
på sätt här skett tagits i anspråk för ett allmännyttigt ändamål, syntes
det kollegium vara mest öfverensstämmande med prästerskapets privilegier,
att, när marken icke vidare vore för nämnda ändamål behöflig,
densamma återtoge sin ursprungliga natur af ecklesiastik boställsjord
utan afseende därå, att det understundom kunde visa sig för en indelningshafvare
fördelaktigare, om han finge bibehållas vid rätten att uppbära
fastställd afgäld och det afträdda området däremot för alltid skildes
från bostället. Innan ifrågavarande område återställdes, borde dock på
statsverkets bekostnad hållas af- och tillträdessyn, hufvudsakligen i
syfte att få boställsinnehafvarens rättigheter ocfi skyldigheter för framtiden
bestämda. Enär emellertid nuvarande boställsinnehafvare vid
tillträdet af sin tjänst haft sig tillförsäkrad rätten att i årlig afgäld för
samma område uppbära 267 kronor 39 öre, kunde, så länge han i
tjänsten kvarstode, någon rubbning däri icke utan hans medgifvande
försiggå.

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

Sedan ärendet återremitterats till arméförvaltningen, har arméförvaltuingen
i underdånig skrifvelse den 26 november 1904 — med öfverlämnande
af protokoll rörande en den 13 juni 1870 af vederbörande
kronofogde med biträde af två godemän verkställd uppskattning af
ifrågavarande område, utvisande att detsamma utgjorts af, bland annat,
20 tunnland 25,6 kappland åker och ängsjord, samt att afkastningen
beräknats till 237 rdr och den på området belöpande del af boställets
utskylder och onera till 30 rdr 39 öre — hemställt, att berörda område
måtte få öfverlämnas till prästbostället, efter det vid sådan förrättning,
som den 13 juni 1870 ägt rum, områdets afkastning blifvit i penningar
uppskattad; att, om afkastningen beräknades till mindre belopp än nu
utgående afgäld, den nuvarande innehafvaren af prästbostället måtte, så
länge han innehade bostället, få åtnjuta ersättning med skillnaden mellan
afgäldens belopp och afkastningens uppskattade värde, samt att såväl
omförmäla ersättning som kostnaden för syneförrättningen finge bestridas
af de till arméförvaltningen ingående arrende-, jordskylds- och
tomtöremedel.

Beträffande de å kartan med G och D betecknade områden hafva
samtliga myndigheter, som därom afgifvit yttrande, tillstyrkt desammas
försäljning. Då emellertid det af Björkå aktiebolag afgifna anbud synts
vara för lågt, har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande anbefallts
att låta anställa värdering af områdena. Vid sådan af kronofogden i
orten med biträde af sakkunnige män verkställd förrättning den 23 och
den 24 september 1902 uppskattades området C till 1,937 kronor och
området D till 1,288 kronor 35 öre, eller tillhopa 3,225 kronor 35 öre,
hvarefter Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande enligt underdånig
skrifvelse den 6 november sistnämnda år, hvarmed värderingsprotokollet
öfverlämnats, föreslagit, att områdena skulle försäljas för en köpeskilling,
ej understigande 3,000 kronor, samt att försäljningen skulle äga rum å
offentlig auktion, samtidigt inför Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
och kronofogden i orten, till den högstbjudande, med förbehåll dock,
att högsta anbudet blefve af Eders Kungl. Maj:t godkändt.

Arméförvaltningen har biträdt denna mening.

Beträffande området A anser jag detsamma, då lägerplatsen ej
vidare är för kronan behöflig, böra till prästbostället återställas. Likaledes
torde, hufvudsakligen på de af kammarkollegium anförda skäl
och med hänsyn till det läge, området B intager i förhållande till området
A och boställets öfriga ägor, jämväl området B böra med bostället
återförenas. I afseende å tiden för återställandet af sistnämnda område
anser jag, med anslutning till hvad arméförvaltningen hemställt, att

Statsutskottets Utlåtande N;o 46.

5

därmed ej bör anstå till nuvarande boställsinnehafvarens afgång från
sin tjänst. Väl kan han hafva berättigade anspråk på bibehållandet af
den inkomst af området, som i form af årlig afgäld varit bestämd vid
hans tillträde af kyrkoherdebeställningen, men om, på sätt arméförvaltningen
föreslagit, honom beredes ersättning för den minskade inkomst,
han kan erhålla genom att själf nyttja området, synes hans intressen
därigenom varda behörigen iakttagna.

Frågan om återställande till prästbostället af området A, till hvilken
jag framdeles torde få återkomma, lärer kunna af Eders Kungl.
Maj:t afgöras utan Riksdagens hörande, hvaremot angående återlämnandet
till bostället af området B, för hvilket afgälden bestämts efter Riksdagens
medgifvande, dess tillstånd därtill torde böra äskas.

Rörande områdena C och D, till hvilka Eders Kungl. Maj:t och
kronan har obestridlig äganderätt, ansluter jag mig till den af Eders
Kung]. Maj:ts befallningshafvande uttalade mening; och torde den för
dessa områden inflytande köpeskillingen böra tillföras den af Eders
Kungl. Maj:t med 1902 års Riksdag bildade fond, benämndt »landtförsvarets
fond för byggnader och andra försvarsändamål)).

Statsutskottet, som fått denna framställning för förberedande behandling
till sig öfverlämnad, hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må
af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 24 mars 1905.

På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.