Statsutskottets Utlåtande N:o 22.
•5
M:o 22.
An k. till Riksd. kansli den 3 mars 1905, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kung!. Maj ds proposition angående
efterskänkande af kronans rätt till danaarf
efter förre soldaten Anders Takts vid Solbacken änka
Charlotta Ander sdotter.
.(I. A.)
I eu till Riksdagen aflåten proposition (n:o 28) af den 20 sistlidne
januari kar Kungl. Maj:t meddelat följande:
»Den 2 januari 1901 afled förre soldaten Anders Takts vid Solbacken
i Dillnäs socken änka Charlotta Andersdotter.
Af instrumentet öfver den efter henne och hennes den 11 därförutgångne
december aflidne man förrättade bouppteckning inhämtas, att
mannen Takt såsom enda arfvinge efterlämnat sin broder lägenhetsinnehafvaren
Gustaf Vilhelm Bergqvist vid Xybbleberg, att någon arfvinge
efter änkan ''fakt däremot icke vore känd samt att behållningen i boet
utgjorde 959 kronor 31 öre.
Bemälde Bergqvist har i eu den 26 mars 1904 till finansdepartementet
inkommen skrift i underdånighet anhållit, att den rätt till danaarf
efter änkan Takt, som sålunda skulle tillkomma kronan, måtte efterskänkas
till förmån för honom. Vid ansökningen äro fogade, bland
annat, dels ett för Bergqvist den 8 berörde mars utfärdadt frejdbetyg,
utvisande att han är född den 29 januari 1833 och åtnjuter medborgerligt
förtroende, dels äfven ett af ordföranden i kommunalnämnden
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 22.
i Dillnäs socken komministern Emil Eosell den 26 februari 1904
utfärdadt intyg, enligt kvilket Bergqvist befinner sig i fattiga omständigheter.
Öfver ifrågavarande ansökning bär Eders K magi. Maj:ts befallningshafvande
i Södermanlands län afgifvit infordradt underdånigt utlåtande,
därvid Eders lvungl. Maj:ts befallningshafvande öfverlämnat yttranden
från kronofogden och länsmannen i orten. Den sistnämnde har i sitt
yttrande, hvithet af kronofogden åberopas, vitsordat, att Bergqvist,
hvilken alltid fört ett nyktert och ordentligt lefnadssätt, numera på
grund af sjuklighet vore oförmögen till arbete, äfvensom upplyst, att
Bergqvist, som vore ägare till vid Nybhleberg uppförda ett boningshus
och en ladugård, värda tillhopa högst 300 kronor, samt under år 1902
bekommit omkring 450 kronor i arf efter sin broder, ofvan omförmälde
Anders Takt, hvilket belopp emellertid till största delen åtgått till
att betala gäld, däri Bergqvist häftat till andra personer, i öfrigt
saknade kända tillgångar och icke hade barn eller andra anhöriga,
som vore pliktiga eller i stånd att, i fall af behof, taga vård om honom;
och har Eders lvungl. Maj:ts befallningshafvande, med hänsyn särskilt
till det af länsmannen upplysta förhållandet, att Bergqvist på grund af
sjuklighet vore oförmögen till arbete, tillstyrkt bifall till ansökningen.
Kammaradvokatfiskalsämbetet, hvars yttrande jämväl i ärendet infordrats,
har anfört, att, sedan ämbetet genom kungörelse i allmänna
tidningarna erhållit kännedom därom, att änkan Takt afiidit utan att
efterlämna kända arfvingar, ämbetet låtit från den af vederbörande
häradsrätt förordnade gode mannen för änkan Takts okända arfvingar
infordra redovisning öfver kvarlåtenskapen efter henne. Med anledning
häraf hade gode mannen till ämbetet inkommit med den begärda redovisningen,
som blifvit af ämbetet granskad utan anmärkning; och framginge
af denna redovisning, att danaarfsmedlen, efter afdrag af utanorduad
aktoratsprovision, utgjorde 428 kronor 85 öre, hvilket belopp innestode
i statskontoret.
Beträffande själfva ansökningen har advokatfiskalsämbetct, med hänsyn
till hvad i ärendet blifvit upplyst i fråga om Bergqvists lefnadsförhållanden,
hemställt, att nådig proposition måtte i det af sökanden angifna
syfte ttll Riksdagen aflåtas.»
Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit har Kung!.
Maj:t nu föreslagit Riksdagen att medgifva, att kronans rätt till ifrågavarande
danaarf måtte efterskänkas till förmån för sökanden.
Statsutskottets Utlåtande N:o 32.''
t
Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende blifvit
Öfverlämnadt, bar icke haft något att emot framställningen erinra, och
hemställer alltså,
att Ivungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 3 mars 1905.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.