Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
1
N:o 17.
Ank. till Riksd. kansli den 17 februari 1905, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. May.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag för statens järnväqar.
(B- A.)
l:o.
I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har ^byggnader
Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1906 bevilja och arllfJ''Jnhl''
1,000,000 kronor till utförande af nya byggnader och anläggningar vid
statens järnvägstrafik.
Af det vid statsverkspropositionen fogade utdrag af statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 14 januari 1905 inhämtas, att det
äskade anslaget skulle, i enlighet med järnvägsstyrelsens i skrifvelse
af den 24 november 1904 därom gjorda framställning, användas för
följande ändamål:
I distriktet.
Vid Högsjö och Baggetorp.
Uppförande vid hvardera stationen af boställshus
med 2 lägenheter med tillsammans 3 rum och 2 kök
jämte källare................................................................................. kr. 16,000: —
Bih. till Riksd. Prat. 1905. 4 Samt. 1 Afd. 14 Häft. (N:o 17). 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
Husen vore, enligt livad järnvägsstyrelsen i sin
berörda skrifvelse anfört, afsedda till bostäder, livaddera
för en stationsmästare och framdeles ytterligare
för en stationskarl. Stationsmästarens nuvarande bostadslägenhet
i stationshuset måste tagas i anspråk för
utvidgning af de allmänna lokalerna.
Vid Katrineholm:
Tillbyggnad af godsmagasinet.......................................
Den för godsexpeditionen i magasinet använda
lokalen vore för ursprungligt ändamål otillräcklig, men
erfordrades såsom varmrum för ömtåligare gods; hvarför
tillbyggnaden afsåges för inrymmande af nya expeditionslokaler.
Vid Mölnbo:
Utvidgning af spårsystemet .........................................
Stationens tågmötesspår hade endast 330 meter
fri längd och vore således otillräckliga för numera förekommande
tåglängder.
Vid Tomteboda:
Utvidgning af spårsystemet ..........................................
Ett särskilt utdragsspår från reparationsverkstadens
spårsystem erfordrades för att omväxling af vagnar
mellan de olika spåren därstädes skulle kunna försiggå
utan att hindra växlingsrörelserna för stationens behof
å det hittills gemensamt begagnade utdragsspåret.
Anordnande af kolgifningsbrygga jämte erforderliga
spår för kolutlämning från densamma och koluppläggning
i kolbåsen samt tillbyggnad af kolbåsen.........
En väsentlig minskning af kostnaderna vid lokomotivens
koltagning skulle vinnas genom kolgifning från
5,500:
6,100:
5,600:
32,900:
3
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
brygga, anordnad i likhet med dem vid Stockholms
norra . och ett flertal andra stöi-re lokomotivstationer
befintliga. Den genom förläggning till Tomteboda af
ytterligare 16 lokomotiv betydligt stegrade kolförbrukningen
pafordrade ock att, utom de kolbås med utrymme
för 4,000 ton, hvartill 1901 års Riksdag beviljat anslag,
ytterligare sådana anordnades för omkring 7,000
ton, och att erforderliga spår längs med kolbåsens båda
sidor utlades.
Vid Väsby:
Utvidgning af • spårsystemet ......................................... kr.
Trafiken vid stationen hade ökats genom tillkomsten
därstädes af industriella anläggningar; hvarför
ytterligare utrymmen för vagnuppställning erfordrades.
Vid Bergsbrunna:
Uppförande af boställshus med 1 rum och kök
jämte uthus och källare...........................................
. Bostad i statens järnvägars hus saknades för en vid
stationen tjänstgörande stationskarl, och svårighet mötte
att annorstädes inom lämpligt afstånd från stationen
förhyra bostad.
Vid Heby:
Uppföi ande af nytt stationshus samt uthus och källare »
I och med Enköping—Heby—Runhällens järnvägs
anslutning till stationen skulle nuvarande stationshuset
på nämnda järnvägs bekostnad förflyttas till annan
plats inom stationsområdet. Huset vore emellertid för
litet för att åter användas för ursprungligt ändamål,
men lämpade sig däremot väl till boställshus för betjäning,
föi hvilken utan afsevärd ökning af flyttningskostnaden
kunde inredas behöfliga 6 lägenheter med
1 rum och kök. Nytt stationshus erfordrades alltså, in
-
6,400: —
4,500: —
30,000: —
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
rymmande, förutom allmänna lokaler och. tjänsterum,
äfven bostad om 5 rum och kök för stationsföreståndaren.
Dessutom erfordrades uthus och källare till samtliga
nya boställslägenheterna.
Vid Krylbo:
Utvidning af spårsystemet .........................•..................
Ytterligare utrymme för vagnuppställning erfordrades.
Inköp af C. W. Ponsbachs arfvingars tomt med därå
uppförda en större och en mindre husbyggnad..............•
Tomten vore 1,230 kvadratmeter stor och belägen i
stationshusets närhet, omkring 50 meter från järnvägsområdet.
Husen, af hvilka det större förr vant järnvägshotell
och därför synnerligen väl lämpade sig till
nattkvarter för öfverliggande tågpersonal, vore af trä
och i godt skick och innehölle tillsammans 22 rum,
bryggstuga, källare och vedbodar. Det större huset
vore sedan år 1900 af I distriktets maskinafdelning förhyrdt
mot 1,800 kronors hyra pr år till öfverliggningslokaler
för lokomotivpersonal, med undantag af 2 rum
och kök, som användes till bostad, samt ett rum, som vore
vagnmästarens expedition. Dessa lokaler erfordrades
framgent för samma ändamål, och egendomen utbjödes
nu till salu med anledning af förra ägarens frånfälle.
Besiktning och värdering hade verkställts genom
sakkunniga, som åsatt det här uppgifna värdet.
Vid Örebro:
Utvidgning af centralverkstaden med ett ångpannehus,
eu vällugn, kolbås och skrotbås, utförande af diverse
inredningsarbeten i verkstadsbyggnaderna och härvarande
förrådslokaler samt utläggning af ytterligare
erforderliga spår därstädes....................................................
Ångpannehuset jämte erforderliga ångpannor m. m.,
hvilket allt beräknats kosta 49,300 kronor, erfordrades i
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
5
stället för den förutvarande provisoriska ångpanneanläggningen
för lämnande af ånga till verkstädernas
uppvärmning och driften af en smidespress. Vällugnen
hade beräknats kosta 8,000 kronor, kol- och skrotbåsen
tillsammans 6,400 kronor, inredningsarbeten och spår
tillsammans 40,300 kronor.
Vid Mosås:
Uppförande af nytt stationshus ................................... kr.
Det gamla stationshuset af trä vore numera otillräckligt
och otidsenligt, men kunde efter förflyttning till
annan plats inom stationsområdet användas till boställshus
för stationspersonalen. Det nya stationshuset, som
borde uppföras af sten, afsåges alltså endast för inrymmande
af allmänna och tjänstelokaler.
Vid Godegård:
Uppförandet af boställshus med 1 rum och kök jämte
uthus och källare....................................................................... »
Bostad i statens järnvägars hus saknades för en vid
stationen tjänstgörande stationskarl, och svårighet
mötte att annorstädes inom lämpligt afstånd från stationen
förhyra bostad.
II distriktet.
Vid Göteborg:
Tillbyggnad af godsmagasinet....................................... »
Enär i magasinet för afgående gods icke samtidigt
kunde uppställas det antal vagnar, som för godsinlastning
erfordrades, måste ytterligare lastningsplatser beredas
genom utvidgning af en i samband med magasinet
varande lastbrygga och öfverbyggande af densamma
med skärmtak.
Utvidgning af spårsystemet........................................... ).
För att samtidigt pågående vagn växlingar skulle
18,000: —
4,500: —
5,200: —
32,600: —
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
kunna ske oberoende af hvarandra å de tre för särskilda
ändamål använda spårgrupperna, nämligen för vagnar
till och från Olskroken, till och från godsmagasinen,
lastkajerna och aflastningsplatserna, samt till och från
hamnbanan, erfordrades ytterligare tvenne utdragsspår
utöfver det enda hittills varande, och erfordrades äfven
en del mindre spårläggningar i samband med utdragsspårens
anordnande. Ett af utdragsspåren ifrågasattes
därjämte att förlängas fram till Olskrokens station, för
att äfven vagnars dit- och hänförande skulle kunna göras
oberoende af tågrörelsen å hufvudspåren mellan Göteborg
och Olskroken.
Anordnande af vattenreningsapparat vid lokomotiv
stallarna.
..................................................:.....................................
Åtgärden nödvändiggjordes af att Gullbergsåns
vatten, som användes för lokomotivens behof, innehölle
för lokomotiven skadliga föroreningar från fabriker
utmed ån.
Vid Alingsås och Arvika:
Tillbyggnad af godsmagasinen.......................................
De för såväl gods- som all annan expediering använda
tjänstelokalerna i stationshusen vore otillräckliga.
Godsexpedieringen vid dessa stationer borde ock numera
ske i lokaler vid magasinen. Tillbyggnaden vid
Alingsås beräknades kosta 2,500 kronor, och vid Arvika
— där äfven varmrum för ömtåliga varor erfordrades —
3,900 kronor.
Vid Sandliem och Väring:
Tillbyggnad åt stationshusen..........................................
Expeditionslokalerna vid båda dessa stationer vore
otillräckliga, Tillbyggnaden vid Sandhem beräknades
kosta 2,500 kronor och vid Väring 2,000 kronor.
kr. 11,000:
» 6,400:
)> 4,500:
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
Vid SJcöfde och Åmot:
Tillbyggnad af godsmagasinen.......................................
Den jämnt stigande styckegodstrafiken kräfde
ökadt utrymme. Tillbyggnaden vid Sköfde beräknades
kosta 3,000 kronor, vid Åmot 3,900 kronor.
Vid Karlstad östra:
Uppförande af godsmagasin och lastkaj samt utvidgning
af sparsystemet.........................................................
Stationen, som på Karlstad—Munkfors järnvägsaktiebolags
bekostnad anlagts och år 1903 öppnats för
allmän trafik, vore med äganderätt öfverlåten till statens
järnvägar. Stationen vore anordnad fullständig för den
smalspåriga Karlstad—Munkforsbanans trafik samt för
omlastningar mellan nämnda bana och statens järnvägar,
men saknade godsmagasin och lastkaj och i samband
därmed erforderliga spår för lokal statsbanetrafik.
Tillräckligt område för sådana anordningar funnes dock
redan vid stationen. Den godsstation för statsbanetrafik,
som sålunda förberedts, borde ock oförtöfvadt anordnas,
enär stationens naturliga trafikområde redan beboddes af
omkring 5,000 personer och inrymde en synbarligen
tillväxande industri, och dessutom Karlstadstrafikens
fördelning mellan den äldre stationen och den Östra
nödvändiggjordes af de begränsade utrymmena för samma
trafiks handhafvande vid den förra stationen.
III distriktet.
Vid Malmö ångfärjestation:
Utvidgning af spårsystemet, anläggning af lastkaj
samt uppsättning af lyftkran.................................................
Anordningen erfordrades för underlättande af den
ökade lokala godsrörelsen vid stationen.
kr. 6,900
» 21,500
» 10,800:
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
Vid Malmö:
Utvidgning af spårsystemet............................................. kr. 49,900:
Ökade spårutrymmen erfordrades för uppställning
dels af personvagnar i reserv, dels af vagnar å frilastplatser.
För sistnämnda funnes emellertid icke erforderligt
utrymme inom stationens planerade område, men
stode enligt vederbörande hamndirektions beslut den 2
augusti och den 19 september 1904 Malmö stad tillhörigt
sådant om 9,745 kvadratmeter statens järnvägar till
buds mot årlig hyra af 1 krona 20 öre pr kvadratmeter
och under förbehåll af 6 månaders uppsägningstid.
Området vore genom stadens försorg planeradt, så att
kostnaden för terrasseringsarbeten därstädes icke inginge
i begärda anslagssumman.
Nedläggning af vagnvåg ................................................ ® 5,500:
För underlättande af vägningen af de lastade godsvagnar,
som numera i allt större antal ölverfördes mellan
hamnområdena och bangården, erfordrades, att för sådant
ändamål i bangårdens östra ända förlädes en vagnvåg.
Vid Moheda, Sandsjö, Aneby och Lomma:
Utvidgning af spårsystemet .......................................... » 25,000:
Tågmötesspåren, som hade endast 372 meter resp.
358 meter, 409 meter och 338 meter fria längder, vore
otillräckliga för numera förekommande tåglängder och
måste förlängas. Kostnaderna vore för Moheda beräknade
till 5,700 kronor, för Sandsjö till 9,000. kronor,
för Aneby till 3,800 kronor och för Lomma till 6,500
kronor, i kostnaderna för Sandsjö och Lomma inginge
äfven förvärf af erforderliga jordområden.
Vid Nässjö:
Uppförande af oljekällare och förrådshus ............... ® 13,000.
Utrymmet för oljors förvarande vid distriktets
hufvudförråd i Malmö vore sedan länge otillräckligt. För
västkustbanan hade en oljekällare anlagts i Ängelholm,
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
men för linjen Katrineholm—Elmhult saknades upplagsplats
för oljor. Oljeförlag jämte underförråd för vissa
förbrukningsartiklar borde därför anordnas vid Nässjö,
den största lokomotivstationen å nämnda bansträcka.
Vid Solberga och Gistad:
Uppförande vid hvardera stationen af boställshus,
på förra stället med 3 lägenheter, på senare stället
med 2 lägenheter, samtliga med 1 rum och kök, äfvensom
härtill hörande uthus och källare................................. kr.
Bostäder i statens järnvägars hus funnes icke vid
dessa stationer för all där tjänstgörande personal och
kunde icke heller utan svårigheter förhyras inom lämpliga
afstånd från stationerna. Kostnaderna vore för
Solberga beräknade till 8,700 kronor och för Gistad
till 7,500 kronor.
Vid Norrköping:
Tillbyggnad af godsmagasinen....................................... »
Ökade magasinsutrymmen såväl för ilgods som
fraktgods påfordrades. Ifrågasatta tillbyggnaden af ilgodsmagasinet
hade beräknats kosta 2,000 kronor och
af fraktgodsmagasinet 5,900 kronor.
Utvidgning af spårsystemet .......................................... »
Ökade spårutrymmen erfordrades för lastning och
lossning af vagnslastgods, särskildt med hänsyn till
blifvande allmänna svenska landtbruks- och industriutställningen
år 1906. Godstrafiken vid stationen hade
under åren 1898—1903 ökats med 36 procent.
Vid Säby:
Nedläggning af vagnvåg ................................................
För den stora bettrafiken till Säbyholms sockerfabrik
erfordrades väg vid denna station.
Bih. till Eiksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 14 Höft.
16,200: —
7,900: —
25,000: —
5,500: —
2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
Vid Vegeholm:
Uppförande af bostadshus med 3 lägenheter om
tillsammans 4 rum och 3 kök jämte uthus och källare kr.
Lägenheterna afsåges till bostäder för stationsmästaren
och 2 stationskarlar. Stationsmästarens nuvarande
bostadslägenhet i stationshuset måste tagas i anspråk
för utvidgning af de allmänna lokalerna. Lämpliga bostäder
för stationskarlar funnes icke i stationens närhet
att förhyra. Erforderlig tomtplats för husen afsåges att
genom byte förvärfvas.
14,000:
Vid Ängelholm:
Tillbyggnad af godsmagasinet.......................................
För vinnande af bättre utrymmen vid godsbehandlingen
och inventeringar påfordrades magasinets utvidgning
till dubbla nuvarande längden.
Utvidgning af spårsystemet.............................................
För tågrörelsen å stationen och den betydliga uppställningen
där af öfvernattande tåg och vagnar borde
den spårplan, som med det af 1903 års Riksdag beviljade
anslaget 18,400 kronor påbörjats, och hvartill
Kungl. Maj:t genom beslut den 8 april 1904 upplåtit
erforderligt jordområde från Ångelholms kronoplantering,
redan nu i sin helhet utföras.
8,000:
12,800:
Vid Laholm:
Tillbyggnad af godsmagasinet.......................................
Den befintliga godsexpeditionslokalen vore för ursprungligt
ändamål otillräcklig, men kunde för framtiden
få användning till ilgodsrum. Tillbyggnaden afsåges
alltså för erhållande af större godsexpeditionsutrymme.
Utvidgning af spårsystemet.............................................
För erhållande af aflastningsplatser för vagnslastgods
borde nya spår utläggas norr om bangårdens last
-
2,500:
18,500:
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
11
kaj. Härför erforderligt område funnes icke inom stationens
gränser, men förutsattes kunna erhållas från den
intill stationen belägna Laholms kungsladugård, hvars
arrendator enligt kungl. bref till järnvägsstyrelsen den
2 mars 1900 tillförbundits att mot viss årlig godtgörelse
afstå från brukandet af område, som af dylik anledningfrånskildes
kungsladugården.
Vid linjen Skrea—Falkenberg:
Inköp af mark för anordningar till förekommande af
vidliggande skogsplanterings antändande genom eld från
lokomotiv ....................................................................................... kr
Lokomotiven hade ofta förorsakat skogseldar, hvaraf
skadestånd föranledts, å sandfältsplanteringarna utmed
linjen Skrea—Falkenberg. För förminskande af faran
för sådan antändning erfordrades skyddsanordningar,
hvilkas genomförande enligt uppgjord plan kräfde utvidgning
af statens järnvägars område med omkring 7
hektar 73 ar, däri inberäknade omkring 92 ar från förra
länsmansbostället Ågård n:r 1 och omkring 72 ar från
komministersbostället Skrea n:r 6 Bäckagård, allt i Skrea
socken och Årstads härad.
Vid Almedal:
Uppförande af boställshus med 6 lägenheter med 1
rum och kök jämte uthus och källare................................. »
Bostäder i statens järnvägars hus saknades för samtliga
vid stationen tjänstgörande betjente, och svårighet
mötte att inom lämpligt afstånd från stationen kunna
förhyra erforderligt antal sådana. Det ifrågasatta huset
afsåges för inrymmande af 5 stationsbetjänte och därjämte
af 1 banvakt.
15,000: —
24,000: —
12
Statsutskottets Utlåtande N-''o 17.
IT. Distriktet.
Vid Söderhamn:
Tillbyggnad af godsmagasinet....................................... kr. 5,700:
För styckegodstrafikens handhafvande erfordrades
magasinsutrymmets ökande.
Vid Stöde och Krokom:
Uppförande vid hvardera stationen af boställshns med
3 lägenheter med 1 rum och kök äfvensom härtill erforderliga
uthus och källare ......................................................... » 19,300:
Bostäder i statens järnvägars hus funnes icke vid
dessa stationer för all där tjänstgörande personal, och
svårigheter mötte att inom lämpliga afstånd från stationerna
förhyra användbara sådana. Kostnaderna vore
för Stöde beräknade till 9,500 kronor och för Krokom
till 9,800 kronor.
V. Distriktet.
Vid Umeå;
Tillbyggnad af godsmagasinet....................................... » 5,300:
Befintliga lokaler för godsexpediering och ilgodsförvaring
vore otillräckliga.
Vid Vännäs:
Tillbyggnad af lokomotivstallet för beredande af
ytterligare två stallrum ............................................................ )) 23,900:
Befintliga nio stallrum vore icke tillräckliga för inrymmande
af hela antalet lokomotiv, som under vintertiden,
då trafiken vore lifligast, skulle vid stationen öfvernatta.
13
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
Uppförande af oljekällare ................................................ kr.
Källaren vore afsedd att inrymma oljeförrådet för
distriktets sydligare del, hvilket eljest skulle fyllas från
hufvudförrådet i Luleå. Transporterandet af de för
nämnda del af distriktet behöfliga mängderna oljor
komme att genom föreslagna anordningar afsevärdt förenklas
och kostnaderna därför nedbringas.
O
Vid Vindeln:
Utvidgning af spårsystemet.............................................
Lossning af ankommande kollaster för lokomotivens
behof skedde nu från hufvudspåret, där vagnarna
endast korta stunder, då bantåg ej väntades, kunde kvarstå.
Särskildt kollossningsspår borde därför anordnas.
Vid Asträsk:
Utvidgning af spårsystemet............................................. kr.
Tillräckligt utrymme för uppställning af vagnar
saknades, när stationens två genomgångsspår måste användas
för tågmöten.
Vid Boden:
Tillbyggnad af godsmagasinet.......................................
Den år 1901 uppförda tillbyggnaden för inrymmande
af expeditionslokal hade visat sig för liten och
kräfde tillbyggnad.
Vid Sandträsk:
Uppförande af boställshus med 2 lägenheter med 1
rum och kök jämte uthus och källare................................. kr.
Boställslägenheterna afsåges för tvenne kolvakter,
för hvilka sådana saknades i statens järnvägars hus.
Bostäder att hyra funnes icke i trakten.
8,000: —
3,000: —
4,300: —
3,500: —
9,000: —
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
Vid Koskivara:
Tillbyggnad af hållplatsstugan
Behöfliga expeditionsrum och
vid denna hållplats.
väntrum saknades
kr. 4,000:
Vid Nattcivara:
Uppförande af öfverliggningshus ................................. » 20,000:
Huset afsåges inrymma 7 sofrum, tvättrum, matrum
och dagrum för den personal å malmtågen, som måste
här aflösas och icke hade hemvist å platsen.
Anordnande af kolupplagsplats med aflastningsspår
för kolvagnar................................................................................. -v 5,000.
Befintliga kolbåset rymde endast 600 ton kol, under
det att 6,000 ton borde kunna vid stationen uppläggas.
Vid Gellivare:
Utvidgning af sparsystemet.............................................
Vidtagna nödiga förändringar af spårsystemet för
att bereda af hvarandra oberoende tågvägar från samtliga
de fyra till stationen anslutande banorna inom stationen
hade inkräktat på det redan förut knappa spårutrymmet
för vagnuppställning. Två nya spår utmed
hela spårsystemets längd påfordrades nu.
20,700:
Vid linjen Gellivare—Malmberget:
Uppförande af banvaktstuga jämte uthus och källare »
En äldre provisorisk byggnad hade hittills användts
till banvaktsboställe, men måste nu ersättas med mera
permanent sådan.
6,000:
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
15
Vid Malmberget:
Utvidgning af spårsystemet............................................ kr. 6,200: —
Utrymmet vid lastkajen vore otillräckligt, hvarför
utläggandet af ett nytt spår för aflastning af fraktgods
erfordrades samt därinvid en planerad vändplan för fordon
samt utfartsväg.
Fullföljande af anordningar för växelförregling och
förbättrade signalapparater vid stationer ........................... » 150,000: —
Af statsbanornas 549 stationer, mötes- och lastplatser
voro för närvarande 158 stycken försedda med växelförreglings-
och signalsäkerhetsanordningar.
Diverse arbeten .................................................................. » 100,000: —
I betraktande af statsbanenätets och trafikens utveckling
måste det anses vara af nöden att för diverse
arbeten hafva erforderliga medel tillgängliga för tillgodoseendet
af sådana behof, som icke kunde längre
tid i förväg förutses, men dock måste utan uppskof
fyllas.
Summa kr. 1,000,000: —
Hvad angår den ifrågasatta utvidgningen af spårsystemet vid
Malmö station, för hvilket ändamål begärts ett belopp af 49,900 kronor,
har utskottet icke kunnat undgå att hysa betänkligheter mot det förslag,
järnvägsstyrelsen med afseende å denna anläggning framställt.
Detta förslag går ut på, att de behöfliga nya spåren skulle förläggas
på mark tilllhörig Malmö stad, som skulle till statens järnvägar upplåta
densamma mot en årlig hyra af 1 krona 20 öre för kvadratmeter
och under förbehåll af sex månaders uppsägningstid. Med hänsyn såväl
till den jämförelsevis mycket höga byrån som ock till den osäkra
dispositionsrätt, som statens järnvägar skulle få till marken, som när som
helst kunde med kort uppsägningstid återfordras af staden, bar den ifrågasatta
uppgörelsen förefallit utskottet vara för staten ofördelaktig och
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
Utläggning
af ytterligare
ett järnvägsspår
mellan
Järfva och
Uppsala.
därför böra, om möjligt, undvikas. Efter verkställd utredning har
järnvägsstyrelsen nu ock, enligt hvad utskottet inhämtat, funnit utväg
att förlägga de nya spåren på mark, som tillhör statens järnvägar.
Vid detta förhållande och då ej någon olägenhet lärer vara förbunden
med sistberörda utläggning af spåren, bör denna anordning gifvetvis
vara att föredraga framför den af järnvägsstyrelsen från början föreslagna.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt och då utskottet
beträffande öfriga föreslagna nya byggnader och ''anläggningar icke
haft något att erinra, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, till utförande af nya byggnader
och anläggningar vid statens järnvägstrafik, å riksstatens
sjätte hufvudtitel för år 1906 anvisa ett extra anslag af
1,000,000 kronor.
2:o.
Kungl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen
att till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och
Uppsala järnvägsstationer bevilja ett anslag å 1,920,000 kronor och
däraf på extra'' stat för år 1906 anvisa ett belopp af 500,000 kronor
med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af
tillgängliga medel utanordna sistnämnda belopp.
Enligt statsrådsprotokollet grundar sig detta Kungl. Maj ds förslag
på en af järnvägsstyrelsen i skrifvelse den 24 november 1904 gjord
framställning af följande innehåll.
Vid de flera föregående tillfällen under senare tid, då styrelsen
påkallat Kungl. Majds medverkan för anslag till dubbelbananordningar,
hade styrelsen haft anledning framhålla, hurusom krafvel på
regelbundenhet vid järnvägsdriften vore i ständigt växande och måste
med alla till buds stående medel fyllas, för så vidt träffade aftal med
andra förvaltningar af kommunikationsleder rörande gemensamma anordningar
för genomgående trafik skulle kunna upprätthållas. Särskilt
hade därvid erinrats, huruledes inträffade rubbningar i de genomgående
tågens gång blefve mest kännbara mot slutet af en lång tågväg, där
endast enkelspårig bana förefunnes, och ofta nog nödvändiggjorde
tillämpande af nya tillfälliga tidtabeller för återstoden af färden, åtgärder,
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
17
som i sin ordning kunde väntas medföra ytterligare förseningar för
möten med tåg, hvilkas regelbundna gång likaledes måst i följd af nödtvungna
tidtabellsförändringar i större eller mindre mån rubbas. Det
läge vidare i sakens natur, att, i samma mån en stegrad samfärdsel
mellan landets olika delar sinsemellan och med utlandet framkallade en
ökad fjärrtrafik, jämväl faran för dylika trafikrubbningar icke kunde
undgå att förstoras och behofvet af en anordning, hvarigenom i möjligaste
mån fjärrtrafikens jämna och ostörda fortgång betryggades, följaktligen
blifva allt mera trängande. Det mest effektiva medlet därvidlag
vore dubbelbananordningen.
Det vore emellertid ej endast ur fjärrtrafikens synpunkt, som en
dylik anordning kommit att framstå som nödvändig, utan lika mycket
vore äfven den rent lokala trafikens alltjämt ökade behof af förbättrade
tågförbindelser därvidlag en faktor, hvars betydelse måste i tid beaktas.
Möjligheten för denna trafiks bättre tillgodoseende vore dock med bibehållande
af enkelspår mycket begränsad och inskränktes naturligen
väsentligt i den mån fjärrtågen toge detta spår i anspråk.
Enligt styrelsens åsikt hade numera trafikförhållandena å den stambanedel,
som för statens järnvägar bildade ingångslinje till Stockholm
norrifrån, d. v. s. linjen Stockholm—Uppsala, gestaltat sig så, att linjens
anordnande såsom dubbelbana måste utan dröjsmål genomföras.
Härvid borde enligt styrelsens uppfattning början göras med utläggning
af ytterligare ett järnvägsspår å den omkring 12 kilometer
långa sträckningen Järfva—Tureberg—Rotebro. Å denna sträckning
framfördes dagligen icke mindre än 24 ordinarie och 11 extra tåg —
de sistnämnda insattes enligt ordinarie tidtabell i mån af behof — eller
inalles 35 tåg, af Indika 26 trafikerade hela linjen Järfva—Uppsala.
Antalet tåg å linjen Järfva—Rotebro hade år 1894 varit endast 23, af
hvilka 21 trafikerat hela linjen Järfva—Uppsala, Antalet tåg hade
således under perioden, särskildt å linjen Järfva—Rotebro, ökats afsevärdt
och öfverstege det tågantal, som förekommit å linjen Arlöf—Lund
vid den tid, då beslut fattats om dubbelbananordning därstädes.
Visserligen skulle, vid det förhållande att dubbelspår funnes utlagdt
mellan Stockholms centralstation och Tomteboda, sistnämnda station
bort vara den naturliga utgångspunkten för den ifrågasatta anordningen,
helst lokaltrafiken mellan Tomteboda och Järfva framtedde ännu
mer betydande dimensioner — å denna sträcka framfördes ej mindre
än 40 ordinarie och 13 extra tåg under dygnet — men då dubbelbananordning
å sistnämnda linje berodde af det sätt, hvarpå frågan om
ordnandet af hufvudstadens bangårdsförhållanden och i sammanhang
Bill. till Bilcsd. Prof. W05. 4 Sami. 1 Afd. 14 Haft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
därmed fastställandet af eventuellt nya ingångslinjer till hufvudstaden
slutligen kunde varda löst, hade sådan anordning därstädes nu icke
kunnat ifrågasättas; hvaremot, då förändring af den norra infartsvägens
sträckning icke komme att beröra någon del af sträckningen norr om
Järfva, styrelsen tills vidare funnit sig böra välja denna station som utgångspunkt
för den ifrågaställda anordningen, särskild! äfven med tanke
på att oförtöfvadt efter ett blifvande afgörande om slutliga sträckningen
af den 4 kilometer långa linjen Tomteboda—Järfva få densamma anordnad
såsom dubbelbana.
För tågdirigeringen norr om Stockholm i dess helhet och för att i
tillbörlig grad tillgodose jämväl fjärrtrafikens behof att fortgå utanstörande
rubbningar vore det emellertid, såsom redan antydts, af nöden,
att dubbelbananordningen finge omfatta hela sträckan Järfva—Uppsala.
Sistnämnda station vore redan nu att betrakta såsom en af de
viktigaste knutpunkterna för samfärdseln norr om Stockholm och blefve
det gifvetvis i ännu högre grad, därest genom ostkustbanans anslutning
till Uppsala—Gäflebanan trafiken å sistnämnda bana ytterligare
stegrades.
Följande sammanställning af siffror för person- och godstrafiken
under senaste tioårsperiod visade den utveckling, trafikförhållandena
å linjen Järfva—Uppsala därvid undergått.
Antalet afgångna och anlända resande hade utgjort
Ökningen under tioårsperioden af trafikinkomsterna från ifrågavarande
handel framginge af följande siffror:
år 1894 år 1898 år 1903
vid Uppsala .............................
» Bergsbrunna....................
» Knifsta .............................
» Märsta................................
» Rosersberg.......................
» Väsby ................................
)) Rotebro .............................
» Tureberg ..........................
» Järfva (med Hagalund)
194,861 270,279 363,420
14,547 20,014 28,528
33,365 41,704 51,795
23,668 31,532 35,099
23,890 29,405 40,549
24,710 37,101 48,099
52,129 73,062 64,123
— — 53,652
84,030 216,553 550,823
år 1894
år 1898
år 1903
Uppsala.........
Bergsbrunna
kr. 568,278: — kr. 802,894: — kr. 1,042,416: —
» 12,099: — » 19,638: — » 34,711: —
19
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
lvm fsta ........................... |
kr. |
51,824: — |
kr. 61,314: — |
kr. |
76,621 |
|
Märsta.............................. |
» |
44,019: — |
» 50,088: — |
b |
56,753 |
_ |
Rosersberg..................... |
» |
42,120: — |
» 49,835: — |
b |
66,005 |
_ |
Väsby .............................. |
b |
31,308: — |
» 41,787: — |
B |
46,843 |
_ |
Rotebro ........................... |
» |
58,590: — |
» 72,429: — |
B |
64,037 |
|
Tureberg ........................ |
b |
— |
» — |
B |
19,914 |
|
Järfva (med Hagalund) |
» |
35,962: — |
b 67,260: — |
B |
112,462 |
— |
Siffertalen för godstonkilometer per bankilometer å linjen Stockholms
centi alstation Uppsala vore för aren 1894, 1898 och 1903 respektive
128,942, 222,447 och 254,468.
Kostnaden för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår å linjen
Järfva Uppsala hade af styrelsen beräknats till sammanlagdt 1,920,000
kronor, fördelade på följande sätt:
jordområdets anskaffning ................................................
terrassering................................................................................
konstarbeten (förlängning af afloppstrummor, vägöfvergångar,
vägbro, utvidgning af 12 stycken broar
och af 6 stycken vägportar)....
54,24 kilometer spårläggning m. in.
diverse arbeten........................................
allmänna omkostnader...................
kr.
57,880:
415,710:
.................. B |
88,419: — |
.................. B |
1,114,060: — |
.................. B |
69,245: — |
.................. B |
174,686: — |
Summa kr. |
1,920,000: —- |
Enligt denna beräkning komme kostnaden per kilometer att belöpa
sig till omkring 33,100 kronor. Därvid vore emellertid att märka,
att kostnaden för spårläggning beräknats efter ett jämförelsevis så högt
rälspris . per ton som 100 kronor, medan senast betalda rälspris icke
belöpt sig till mer än 83,70 kronor per ton, hvadan det ej syntes osannolikt,
att ifrågavarande kostnadspost skulle kunna något nedbringas.
Arbetets utförande hade styrelsen tänkt sig fördeladt på högst fyra
år, under förutsättning att anslag blefve för detsamma beviljade med
500,000 kronor för hvart och ett af åren 1906, 1907 och 1908 samt
med hvad till fullbordandet kunde erfordras för år 1909. Då emellertid
det vore af synnerlig vikt, att linjen Järfva—Rotebro kunde inom kortaste
tid blifva användbar såsom dubbelbana, erfordrades, att arbetet därmed
börjades redan år 1905; hvadan styrelsen hemställde, att det sålunda
för påbörjande af utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva
och Uppsala å extra stat för år 1906 begärda anslaget å 500,000 kronor
måtte få redan under år 1905 i förskott lyftas.
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
Ny rörlig
materiel vid
statens järnvägar.
För egen del liar föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet
yttrat, att de skäl järnvägsstyrelsen anfört för ett snart
anordnande af den ifrågasatta nya förbindelsen, hvarigenom den synnerligen
lifliga trafiken å norra stambanan närmast Stockholm skulle kunna
förmedlas på ett sätt, som de nuvarande förhållandena gjorde erforderligt,
syntes fullt giltiga. Departementschefen tvekade därför icke att
tillstyrka det af järnvägsstyrelsen nu framlagda förslaget, som utgjorde
en konsekvent fortsättning af dess utaf Kungl. Maj:t och Riksdagen
förut gillade sträfvan att genom erforderliga spåranordningar på
ett tillfredsställande sätt ordna den alltid intill järnvägsnätets viktigaste
anknytningspunkter mest svårskötta trafiken.
På de skäl, som i statsrådsprotokollet blifvit anförda, anser sig
utskottet böra tillstyrka, att medel af Riksdagen beviljas för utförande
af den nu föreslagna dubbelspårsanordningen. Med afseende å de
gjorda kostnadsberäkningarna har det ej undgått utskottets uppmärksamhet,
att rälerna däruti upptagits till ett pris af 100 kronor per ton,
under det att senast betalda rälspris icke belöpt sig till mer än kronor
83: 70 per ton. Detta förhållande synes gifva anledning förvänta, att
ifrågavarande anläggning skall kunna utföras för lägre kostnad än den,
som nu ställts i utsikt. Då emellertid prisen å räler äro underkastade
mycket stora växlingar, har utskottet ej ansett sig böra af nämnda
anledning föreslå någon nedsättning i det begärda anslaget.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj ds förevarande
framställning må, till utläggning af ytterligare
ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer,
bevilja ett anslag å 1,920,000 kronor och
däraf för år 1906 anvisa ett belopp af 500,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis
under innevarande år af tillgängliga medel utanordna
sistnämnda belopp.
Angående sättet för anskaffande af sistnämnda belopp 500,000
kronor kommer utskottet att framdeles afgifva yttrande.
3:o.
Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1906, till
anskaffande af ny rörlig materiel vid. statens redan trafikerade järnvägar,
bevilja å riksstaten utom hufvudtitlarna ett anslag af 4,000,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
21
Enligt statsrådsprotokollet grundar sig detta Kungl. Maj:ts förslag
på en af järnvägsstyrelsen i skrifvelse af den 30 november 1904 gjord,
af föredragande departementschefen tillstyrkt framställning af följande
innehåll.
Till en början hade järnvägsstyrelsen erinrat, hurusom styrelsen i
sin den 25 november 1903 till Kungl. Maj:t aflåtna skrifvelse med förslag
angående anvisande af ett anslag å 4,000,000 kronor för år 1905
till enahanda ändamål framhållit, att genom de för åren 1900—1904
beviljade anslagen den under perioden 1897—1901 synerligen kännbara
bristen på dragkraft och vagnar blifvit så till vida afhjälpt, att den förhandenvarande
trafiken kunnat skötas utan sådana otillfredsställande
och oekonomiska anordningar, som under de närmast föregående åren
måst vidtagas, men att i allt fall godsvagnar måst förhyras och att
föråldrade lokomotiv äfvensom sådana af för svag konstruktion fortfarande
måst användas. Vid sådant förhållande och då trafiken trots
de tryckta konjunkturerna utvisat en ständig om ock måttlig stegring,
hade järnvägsstyrelsen ansett sig manad att förorda en ökning af den
rullande materielen för att undvika de olägenheter och förluster, som
skulle komma att åtfölja ett uppsving i den allmänna rörelsen,
därest icke statsbanorna då vore bättre rustade än under perioden
1897—1901.
Järnvägsstyrelsen hade nu meddelat, att ingen förändring inträdt,
sedan berörda framställning gjordes, som kunde föranleda andra slutsatser
än dem, järnvägsstyrelsen då ansett sig berättigad att draga ur
de föreliggande omständigheterna, samt att trafikinkomsterna för år
1904 otvifvelaktigt komme att utvisa en ökning af 2,300,000 kronor eller
4:1/a % vid jämförelse med bruttoinkomsterna år 1903 och således hänvisade
på en fortfarande stegring i transporterna å statens järnvägar.
Med. åberopande äfven i öfriga delar af den vid 1903 års framställning
afgifna motivering, föresloge därför styrelsen följande ökning i den
rullande materielen såsom af klok förtänksamhet påbjuden, nämligen
med 20 lokomotiv, 50 personvagnar och 700 godsvagnar.
Lokomotiven, som afsåges för godståg på de starkt trafikerade
linjerna söder om Krylbo, skulle komma att utföras af samma cert,
hvaraf ett antal af 48 stycken anskaffats eller vore under tillverkning och
som visat sig synnerligen effektiv och ekonomisk, men järnvägsstyrelsen
hade tillämnat eu välbehöflig ökning af denna certs ångpanna,
hvarigenom lokomotivens vikt blefve större och deras pris följaktligen
borde beräknas något högre än år 1903.
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
Godtgörelse
för vissa
järnvägstransporter.
Af personvagnar ämnade styrelsen till anskaffning föreslå, likasom
år 1903, 2-axliga III-klass vagnar såsom varande mest behöfliga, men
äfven ett mindre antal boggivagnar.
Godsvagnarna skulle i allmänhet komma att anskaffas af samma
slag, som för senast beviljade anslag, och således hafva den större
bärighet, som vid vagnanskaffningarna sedan år 1898 kommit till användning.
Ett specificerande af slag och stycketal läte sig för det
närvarande ej göra, utan borde järnvägsstyrelsen därutinnan hafva fria
händer till tidpunkten för medlens användning.
På grund af hvad sålunda anförts, hade järnvägsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes till nästinstundande Riksdag aflåta proposition
om anvisande för år 1906 af ett extra anslag å 4,000,000
kronor, att användas till inköp från inhemska verkstäder af följande
rullande materiel för statens redan trafikerade järnvägar:
20 st. godstågslokomotiv för approximativt .............. kr. 1,400,000: —
50 » personvagnar » » .............. » 800,000: —
700 » godsvagnar » » .............. » 1,800,000: —
Summa kr. 4,000,000
På grund af hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende blifvit
anfördt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, till anskaffande af ny rörlig
materiel vid statens redan trafikerade järnvägar, för
år 1906 bevilja 4,000,000 kronor.
Angående sättet för anskaffande af detta belopp kommer utskottet
att framdeles afgifva yttrande.
4:o
Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till godtgörelse åt statens
järnvägstrafik för transport af vissa till nödlidande inom Värmlands,
Kopparbergs, Jämtlands, Vesternorrlands, Västerbottens och Norrbottens
län afsända varor, på extra stat för år 1906 anvisa ett anslag af
258,916 kronor.
I detta ärende har föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet
anfört följande:
Statsutskottets Utlåtande N:o 17. 23
»Med anledning af Eders Kung! Maj:ts befallningshafvandes i Norrbottens
län till följd af inom Länet inträffad missväxt gjorda framställningar
om Vaktfrihet och fraktnedsättning för transport å statens järnvägar
af vissa varor samt sedan anmäldt blifvit, att å vissa trakter
mom landet spannmål och foder insamlats för lindrande af nöden inom
nämnda län, medgaf Eders Kungl. Maj:t genom nådiga bref den 3 och
clen 10 oktober 1902, att frakten för vissa inköpta varors transport till
Janet finge nedsättas till 7 öre för vagnkilometer, hvilket belopp enligt
järnvägsstyrelsens uppgift utgjorde den direkta utgiften, hvarmed ifrågavarande
transport vore för statens järnvägar förbunden, äfvensom att
spannmål samt vissa fodervaror och födoämnen, som af enskilda personer
utan ersättning ställdes till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
i Norrbottens län förfogande för att tillhandahållas de nödyr8''.
1^® lno“ ^dnet, finge, där myckenheten uppginge till hel vagnslast,
afgiftsfritt forslas å statens järnvägar.
Efter liknande framställningar från Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Västerbottens, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands
och Värmlands län lämnade Eders Kungl. Maj:t, jämlikt nådiga bref den
24 och den 31 oktober samt den 7 november 1902 och den 12 januari
1903 enahanda medgifvande för samma varoi’s försändande till Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande eller nödhjälpskommittéer inom
nämnda län.
Denna Vaktfrihet afsåg lindrande af nöden under vintern 1902—1903.
. Vitter behagade Eders Kungl. Maj:t, med anledning af framställningar
från Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens och
Västerbottens län, genom nådiga bref den 20 november 1903 medgifva
liknande Vaktfrihet för nämnda län jämväl för sistförflutna
vinter.
I förenämnda nådiga bref föreskref Eders Kungl. Maj:t, att järnvägsstyrelsen
skulle framdeles inkomma med uppgift å det belopp
hvartill frakten för ifrågavarande sändningar, beräknad efter 7 öre
per kilometer för hvarje _ lastad vagn, skolat uppgå, och förklarade
Eders Kungl. Maj:t sig vilja om ersättning för forslingen efter nämnda
beräkning förordna.
Uti underdåniga skrivelser den 18 december 1903 och den 17
oktober 1904 har järnvägsstyrelsen anmält, att de belopp, styrelsen
hade att fordra för ifrågavarande nödhjälpssändningar, utgjorde för
vintern 1902 1903 258,185 kronor 21 öre och för vintern 1903—1904
730 kronor 41 öre eller således tillhopa 258,915 kronor 62 öre.»
Då det syntes departementschefen riktigast, att ersättning bereddes
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
statens järnvägar för ifrågavarande transporter, samt medel icke för
detta ändamål funnes disponibla, har departementschefen hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen göra den framställning, som här
ofvan meddelats.
Utskottet, som icke haft något att erinra emot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer alltså,
att Riksdagen må, till godtgörelse åt statens järnvägstrafik
för transport af vissa till nödlidande inom
Värmlands, Kopparbergs, Jämtlands, Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län afsända varor, å
riksstatens sjätte hufvudtitel för år 1906 anvisa ett
extra anslag af 258,916 kronor.
5:o.
Fortsättning
af statsbanan
från Göteborg
till Skee.
Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fortsättning af statsbanan
frän Göteborg till Skee för år 1906 anvisa 1,670,000.
Till statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen i
detta ärende anfört följande:
»Till anläggning af en statsbana från Göteborg öfver Uddevalla till
Skee, hvarför kostnaden enligt järnvägsstyrelsens år 1902 uppgjorda
beräkningar, för hvilka närmare redogjorts i Eders Kungl. Maj :ts nådiga
proposition (n:o 36) till 1903 års riksdag angående anslag för år 1904
till fortsättning af nämnda statsbana, upptagits till 17,004,957 kronor
68 öre, har Riksdagen beviljat:
för år 1899
» » 1900
» » 1901
» » 1902
» » 1903
» » 1904
» » 1905
..................... 750,000 kr.
.................... 2,000,000 »
.................... 2,000,000 »
.................. 2,000,000 »
........................... 2,000,000 »
................. 3,000,000 »
................................. 4,000,000 »
eller tillsammans 15,750,000 kr.
däraf 750,000 kronor anvisats å riksstaten utom hufvudtitlarna och återstoden
till utgående från riksgäldskontoret.
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
25
Jag tillåter mig erinra, att, sedan Eders Ivungl. Maj:t den 31 december
1903 fastställt arbetsplan under år 1904 för ifrågavarande statsbana
samt 1904 års Riksdag, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställning, medgifva Eders Kungl. Maj:t rätt att af det för
år 1905 anvisade anslag förskottsvis under år 1904 af tillgängliga medel
utanordna tillsammans 1,000,000 kronor, Eders Kungl. Magt den 26
augusti 1904 fastställt tillägg- till arbetsplanen under år 1904, afseende
användande under samma år af berörda förskotterade belopp, 1,000,000
kronor.
Beträffande fortgången under år 1904 af arbetena å denna bana
bär järnvägsstyrelsen meddelat mig följande upplysningar.
Provisoriska byggnader till ett antal af 17 stycken hafva uppförts.
Terrasseringsarbetena i hufvudlinjen hafva delvis afslutats i förut
bearbetade skärningar, och hafva i de återstående påbörjats större sådana.
Genom nämnda arbeten hafva 36,773 meter banvall färdigbildats.
För mindre vattendrags ledande genom banvallen hafva 107 afloppstrummor
och 1 kulvert anlagts samt 3 vattentunnlar och 1 kuvert
påbörjats.
Stenarbetena för bron öfver Nordre älf äro i det närmaste fullbordade
och för bron öfver Bäfveån afslutade, hvarjämte dylika arbeten
påbörjats för en mindre bro.
Permanent spår har utlagts å en sträcka af 6,756 meter.
A bangårdarna vid Olskroken, Säfve, Ytterby, Jörlanda, Stenungsund,
Ljungskile och Grohed hafva terrasseringsarbetena påbörjats.
En banbevakningsbostad med uthus har uppförts.
2,866 meter större och 3,565 meter mindre vägar äro omlagda
och landfästen för en vägport uppförda.
För banans inhägnande hafva uppsatts 2,348 meter ståltrådsstängsel.
A bandelen Uddevalla—Skee hafva arbeten för komplettering af
bankar och doseringar utförts.
Beträffande anslagsbehofvet för år 1906 för ifrågavarande statsbanebyggnad
har järnvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 21 november
1904 anfört, att då af berörda för anläggningen beräknade
kostnadssumma, 17,004,957 kronor 68 öre, ett belopp af 15,750,000
kronor beräknades med 1905 års utgång vara taget i anspråk för
banans fullbordande, skulle ytterligare erfordras ett belopp af 1,254,957
kronor 68 öre, hvilket belopp eller i afrundadt tal 1,255,000 kronor
styrelsen hemställde, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att till fortsättning och afslutning af banan för år 1906 anvisa.
Omförmälda beräkning af kostnaderna för banan i dess helhet
Bill. till Rilcsd. Prof. 1905. 4 Sand. 1 Afd. 14 Höft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
är emellertid, såsom järnvägsstyrelsen vidare erinrat, grundad, bland
annat, på viss förutsättning angående vattendjupet under den för banan
erforderliga bro öfver Göta älf. Då denna fråga blifvit i annat ärende
underställd Eders Kungl. Maj:ts pröfning, anhåller jag att här få redogöra
för hvad därutinnan förekommit.
Enligt af Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 7 augusti
1903 fastställd definitiv plan för framdragande af statsbanan mellan
Göteborg och Skee å sträckan från Skafteröd till Olskroken skulle
banan, efter att från Tingstad hafva framdragits till Göta älf, öfvergå
denna älf dels på svängbro och dels på fast bro samt därefter föras
öfver Västergötland—Göteborgs järnväg för att därifrån provisoriskt
inledas på Olskrokens station. Under åberopande däraf anhöll järnvägsstyrelsen
i skrifvelse den 25 september 1903 hos Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län om tillstånd till
anläggande, på sätt styrelsens skrifvelse bifogade plan- och protilritningar
utvisade, af eu brobyggnad öfver Göta älf vid Göteborg för statsbanans
framdragande därstädes, hvarvid styrelsen tillika meddelade, att stadsfullmäktige
i Göteborg enligt beslut vid sammanträde den 4 juni 1903
godkänt det af styrelsen föreslagna läget för bron.
Enligt järnvägsstyrelsens förslag skulle seglationsbredden i svängbrospannens
öppningar å bron blifva 18 meter och i fasta spannen
närmast svängbron 27 meter samt fria höjden öfver högvattenytan i
sistnämnda spann 6 meter. Vattendjupet under bron hade å förslaget
upptagits till 3,6 meter vid medelvattenstånd, motsvarande omkring 3
meter vid lågvattenstånd.
Härvid tillåter jag mig erinra, att, enligt det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
förordade förslag till ombyggnad af Trollhätte kanal,
h vilket framställts i styrelsens underdåniga betänkande den 15 februari
1902 angående förbättrad farled mellan Vänern och Kattegatt, kanalen,
som i slussarna för närvarande hölle ett djup af 2,97 meter och eu
bredd af 7,19 meter, skulle utföras med ett djup af 6 meter och en
bredd i slussarnas portöppningar af 15,5 meter. Därjämte äro i samma
betänkande intagna alternativa förslag med ett djup i kanalen af 4
och 5 meter.
Med anledning af järnvägsstyrelsens berörda framställning lät Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län kalla vederbörande
kommuner och trafikanter äfvensom öfriga i frågan intresserade
inom nämnda och Ålfsborgs län att vid sammanträde inför
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande den 27 oktober 1903 höras i
ärendet. Vid detta sammanträde yttrade sig ombud för Göteborgs stad
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
27
och hamnstyrelse samt för Backa kommun angående brobyggnadsföretaget,
och enade sig ombuden att för det dåvarande yrka, bland annat,
dels att brobyggnaden i fråga måtte utföras så, att grundläggningens
öfverkant förlädes minst 6 meter under lågvattenståndet, dels att detta
djup upptoges lika bredt som svängbrospannens fria öppningar samt
så långt ofvanför och nedanför bron, att hinder för muddring till enahanda
djup efter brons uppförande icke uppstode vid användande af
vanliga mudderverk för detta arbete, dels ock att vattendjupet under de
tre stora brospannen redan vid brons uppförande upptoges till minst
3,6 meter vid medelvattenstånd och till nyssnämnda omfattning ofvanför
och nedanför bron.
Göteborgs stads hamnstyrelse, som af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
på därom framställd anhållan lämnats tillfälle att yttra
sig i ärendet, har, efter hörande af stadens byggnadschef och hamnkaptenen
i Göteborg, uti skrifvelse till Elders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
den 2 december 1903 anfört, att järnvägsstyrelsens förslag
om järnvägsbrons uppförande med ett vattendjup under densamma af
allenast 3,6 meter vid medelvattenstånd eller 3 meter vid lågvattenstånd
väckt mycket stora betänkligheter hos hamnstyrelsen.
Från myndigheter, korporationer och enskilda hade, efter hvad
hamnstyrelsen vidare meddelat, under det sista årtiondet mycket
kraftiga fordringar framställts på vidgade och förbättrade kommunikationer
utefter Göta älf upp till Vänerns hamnar, och hade vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen framlagt ett utarbetadt förslag till nämnda
farleds fördjupande till 6 meter. Äfven om åtskilliga af dem, som
blifvit öfver detta förslag hörda, ej ansett sig böra tillstyrka en så
dyrbar åtgärd, syntes dock icke någon af dem varit tveksam om
nödvändigheten att förbättra farleden. Komme åter järnvägsstyrelsens
förslag att oförändradt förverkligas, skulle icke blott möjligheten till
dylik förbättring förhindras för en mycket lång framtid, utan farleden
skulle till och med blifva sämre än hvad nu vore fallet. Då statsmakterna
ännu ej varit i tillfälle att pröfva väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag, förekomme det hamnstyrelsen mindre lämpligt att utan
vidare genom anläggande af en dyrbar järnvägsbro vid Göta älfs nedersta
lopp så godt som omöjliggöra utförandet af nämnda förslag.
Men äfven om man vore af den åsikt, att ett djup i farleden utefter
Göta älf af 6 meter ej på grund af därmed förbundna dyrbara vattenarbeten
vore att under den närmare framtiden anbefalla ända upp till
Vänern förbi fallen vid Trollhättan och Lilla Edet, så erbjöde Göta
älf uti sitt nedra lopp flera mil ofvan läget för den nu föreslagna bron
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
synnerligen lämpliga platser för industriell verksamhet, dit sjögående
fartyg af större djup än 3 meter med framgång och till båtnad för
landets ekonomiska utveckling kunde komma att behöfva framföras,
utan att den därför erforderliga uppmuddringen af älfven skulle kräfva
alltför stora omkostnader. Att omöjliggöra strändernas begagnande
för dylik industriell verksamhet utefter eu så viktig farled som Göta
älf syntes vara i hög grad oklokt. Redan uti omedelbar anslutningtill
broöfvergången ägde Göteborgs stad ofvan bron icke mindre än
6,000 meter kaj och plats för kaj, där visserligen ännu ej kräfts så
stort djup som'' 6 meter, men där framtiden med all säkerhet komme
att ställa större fordringar på djupet än nu vore fallet, och midtemot
uti Backa socken torde liknande möjligheter förefinnas. Enligt liamnstyrelsens
åsikt läge det äfven på denna grund stor vikt uppå, att den
ifrågavarande bron ej planlades för mindre djup än det af väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna eller 6 meter. Det vore emellertid
af mindre betydelse, att farleden under bron redan nu uppmuddrades
till detta djup, om blott bropelarna utfördes på sådant sätt, att en
framtida uppmuddring vore möjlig. Kostnaden för muddringen vore
dock, jämförd med den för bropelarnas förstärkta byggnad erforderliga
omkostnaden, ej större än att önskligt vore, det äfven den nu genast
utfördes, enär svårigheter af flera slag sannolikt skulle uppkomma att
senare verkställa den. Hamnstyrelsen ansåge sig därför böra instämma i
de af Göteborgs stads och hamnstyrelsens ombud vid sammanträdet inför
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande den 27 oktober 1903 gjorda
yrkanden samt på det kraftigaste förorda, att den ifrågavarande järnvägsbron
öfver Göta älf ej planlades och utfördes för mindre djup än
6 meter under lågvattenstånd.
Sedermera har till Eders Kung]. Maj:ts befallningshafvande inkommit
yttrande från styrelsen för nautiska föreningen i Göteborg, hvilken
i en den 17 december 1903 dagtecknad skrift på hufvudsakligen samma
skäl, som af hamnstyrelsen anförts, ansett det vara mindre välbetänkt,
att järnvägsbron uppfördes på sådant sätt, att vattendjupet under densamma
icke utan omfattande arbeten och stora kostnader kunde ökas
utöfver föreslagna 3,6 meter. Styrelsen för föreningen hemställde därför,
att bron från början måtte utföras så, att djupet under bron blefve
minst 6 meter vid medelvattenstånd.
Från Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands län
har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och • Bohus
län med skrifvelse den 31 december 1903 fått emottaga särskilda
skrifter i ämnet dels från hamnstyrelsen i Karlstad och dels
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
29
från Uddeholms aktiebolag. Hamnstyrelsen anför följande. Genom
anläggandet af en bro öfver Göta älf, afsedd för ett vattendjup
af endast 3,6 meter vid medelvattenstånd och 3 meter vid lågvattenstånd,
skulle den ombyggnad af Trollhätte slussar och utvidgning
af Trollhätte kanal, hvartill väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjort
förslag, förhindras eller åtminstone högst väsentligt försvåras och fördyras.
En förbättrad farled mellan Vänern och västerhafvet vore af
den trängande och för trakten kring Vänern utomordentliga betydelse,
att hvarje hinder, som restes mot den ändock svårlösta och dyrbara
frågan, måste på det intimaste beröra Karlstads hamn och rederirörelse
samt viktiga och betydelsefulla näringars i nejden utveckling och framåtgående.
Vare sig vid det slutliga förslaget till ombyggnad af Trollhätte
kanal vattendjupet blefve satt till 6 meter, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag upptoge, eller till 4 meter, såsom från andra
håll påyrkats, eller till något mått däremellan, vore det uppenbart, att
en bro öfver Göta älf, byggd för ett vattendjup ''af allenast 3,6 meter,
måste i sammanhang med kanalbyggnaden ombyggas. Antagligt vore
ock, att det blefve staten, som komme att, efter inlösen af den nuvarande
Trollhätte kanal, verkställa dess behöfiiga utvidgning och förbättring.
Då för en kostnad af några få tusen kronor järnvägsbron
redan från början kunde byggas så, att en ombyggnad icke i sammanhang
med eu blifvande utvidgning af farleden mellan Vänern och
västerhafvet blefve erforderlig, och eu dylik ombyggnad sedermera
däremot skulle blifva synnerligen dyrbar och väsentligen fördröja och
fördyra tillkomsten af en förbättrad farled å nu ifrågavarande plats
äfvensom väsentligt försvåra och eu tid kanske omöjliggöra järnvägstrafikens
öfver bron behöriga upprätthållande, vore det icke blott högeligen
oklokt ur statssynpunkt, om järnvägsstyrelsen nu skulle erhålla
det begärda tillståndet till brobyggnaden, utan ock ett på omväg och
i förhand gifvet synnerligen hårdt slag mot hela kanalfrågans lösning.
Det intresse, som allenast ville tillgodose den nuvarande kanaltrafikens
fordringar och således genom tillfälliga eller för allenast eu kort tid
tillräckliga anordningar hindra trängsel vid slussarna, skulle hafva fått
ett synnerligt kraftigt handtag, medan däremot de intressen, som arbetade
för en ombyggnad af kanalen för större fartyg, hvarmed allenast
den lättnad i frakter och omkostnader, som vore en så viktig faktor
vid hela kanalfrågans bedömande, skulle vinnas, finge det än svårare
att genomföra en tidsenlig farled mellan Vänern och Kattegatt. Hamnstyrelsen
ansåge sig därför med fullt skäl kunna påyrka, att såsom
villkor för tillstånd till den begärda brobyggnaden öfver Göta älf måtte
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
föreskrifvas, att å den del af bron, som skulle byggas såsom svängbro,
grundläggningens öfverkant måtte förläggas minst 6 meter under ällvens
lågvattenstånd.
Uddeholms aktiebolag erinrar i sin skrift därom, att det föreslagna
vattendjupet under bron icke utan en dyrbar ombyggnad af bron skulle
kunna ökas till ett djup af 6 meter, enär, enligt hvad broritningarna
utvisade, grundläggningen skulle komma högst 3,5 meter under lågvattenytan
och således en betydligare muddring knappast vore tänkbar,
utan att grundläggningen i sammanhang därmed nedbringades i höjd
med det nya bottenplanet. Då alltså den af järnvägsstyrelsen föreslagna
brobyggnaden syntes lägga mycket betänkliga hinder i vägen för åstadkommande
af den för den värmländska järnhandteringen och industrien
så ytterst viktiga djupare förbindelseleden mellan Vänern och Kattegatt,
anhölle bolaget, att Eders Kung! Maj:ts befallningshafvande måtte vidtaga
nödiga åtgärder för att söka utverka, att såsom ett villkor för
beviljande af tillstånd till utförande af ifrågavarande brobyggnadsföretag
föreskrefves, att djupet under svängbron skulle göras minst 6 meter
under lågvattenytan.
För egen del har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands
län uti sin berörda skrifvelse den 31 december 1903 anfört, att
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande såväl vid det i ärendet angående
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag till ombyggnad
af Trollhätte kanal den 14 mars 1903 inför Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
hållna sammanträde inhämtat, att bland länets industriidkare
och köpmän synnerlig vikt för utveckling af Värmlands
industri, handel och skeppsfart lades vid kanalens föreslagna ombyggnad,
som ock i sitt underdåniga yttrande i samma ärende den 13 juli
1903 haft tillfälle framhålla betydelsen för länet af en tillräckligt rymlig
och djup vattenväg mellan Vänern och Kattegatt. Med hänsyn till
vikten af att åtgärder och anläggningar icke måtte komma till stånd,
som skulle omöjliggöra eller väsentligen försvåra genomförande af vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens på Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning
ännu beroende förslag till ombyggnad af Trollhätte kanal eller annan
plan för vinnande af förbättrad och lättad förbindelse mellan Vänern
och västerhafvet, funne sig Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
oförhindrad att till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs
och Bohus län öfversända berörda bägge skrifter för det afseende
vid omförmälda broärendes handläggning, hvartill skrifterna kunde föranleda.
Vidare har af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
31
län uti skrifvelse den 2 februari 1904 hos Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande
i Göteborgs och Bohus län anmälts, att, ehuru rådrum
lämnats, ingen af ifrågavarande brobyggnadsföretag intresserad inom
förstnämnda län afgifvit yttrande öfver järnvägsstyrelsens ansökning
om tillstånd till brons uppförande.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län,
som den 22 februari 1904 förehade ärendet till pröfning, fann sig emellertid
icke böra meddela hufvudsakligt beslut däri, utan pröfvade skäligt
till Eders Kungl. Maj:t i underdånighet hänskjuta att i ärendet förordna,
och öfverlämnade Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande följaktligen
med underdånig skrifvelse berörda den 22 februari 1904 samtliga
handlingar i ärendet äfvensom utdrag af sina däri förda protokoll.
Sedan järnvägsstyrelsen genom nådig remiss den 8 mars 1904 anbefallts
afgifva underdånigt utlåtande i det till Eders Kungl. Maj:ts pröfning
sålunda hänskjutna ärendet, har styrelsen i underdånig skrifvelse den
24 mars 1904 anfört följande. I styrelsens föreliggande förslag till järnvägsbro
öfver Göta älf hade, såsom nämnts, vattendjupet i svängbrospannens
öppningar upptagits till 3,6 meter vid medelvattenstånd,
motsvarande omkring 3 meter vid lågvattenstånd. Detta vattendjup
vore detsamma, som beräknats i det af styrelsen år 1896 upprättade
och till grund för 1898 års Riksdags beslut om anläggning af statsbana
genom Bohuslän liggande kostnadsförslag. Vid det förhållande, att
berörda djup för den del af älfven, där bron skulle anläggas, vore
angifvet i en af Göteborgs stads byggnadschef upprättad, å karta med
tillhörande beskrifning och kostnadsförslag affattad plan för reglering
af stadens hamn, hvilken plan blifvit af Eders Kungl. Maj:t fastställd
den 7 februari 1896 och fortfarande skulle lända till efterrättelse, hade
styrelsen icke någon anledning att vid uppgörande år 1896 af sitt förenämnda
kostnadsförslag beräkna större vattendjup än det nyss angifna
eller 3,6 meter vid medelvattenstånd. När styrelsen sedermera i skrifvelse
den 31 december 1902 afgifvit redogörelse för hvad utöfver af
Riksdagen intill 1903 års utgång anvisade medel erfordrades för färdigbyggande
af statsbanan genom Bohus län, hade visserligen till Eders Kungl.
Maj:ts nådiga pröfning förelegat förberörda, af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
den 15 februari 1902 afgifna förslag till förbättrad farled
mellan Vänern och Kattegatt, enligt livilket segeldjupet i Göta älf på
nu ifrågavarande plats skulle utgöra 6 meter, men vid angifna förhållande
och på grund af ovissheten, huruvida väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag beträffande ifrågasatta vattendjupet skulle komma
till utförande, hade järnvägsstyrelsen ansett sig icke böra uppgöra de nya
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
kostnadsberäkningarna med hänsyn tagen till sagda förslag. Styrelsen
både nämligen byst den uppfattning, att, därest Eders Kungl. Maj:t skulle
finna godt besluta, att vid uppförande af ifrågavarande bro hänsyn
skulle tagas till det vattendjup, som nyssberörda förslag förutsatte, till
styrelsens förfogande skulle komma att ställas nödigt belopp för täckande
af den högre kostnad för brobyggnaden, som därigenom uppstode.
Hvad svängbrospannens fria genomfartsöppningar beträffade, skulle
desamma, såsom af det anförda framginge, enligt föreliggande förslag
hafva en bredd af 18 meter. Vid sammanträdet den 27 oktober
1903 inför Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och
Bohus län hade yrkande framställts därom, att 6 meters djup måtte
upptagas till en bredd lika med svängbrons fria öppningar, hvilket
3rrkande sålunda ginge ut på en bottenbredd af 18 meter. Då emellertid
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt förut anmärkta förslag
förutsatte eu slussbredd af 15 meter, syntes berörda yrkande om eu
bottenbredd af 18 meter icke böra vinna godkännande. Enligt hvad
styrelsen vid förfrågan under hand hos hamnkaptenen i Göteborg inhämtat,
hade afsikten med nämnda yrkande allenast varit att förhindra
konstruktionen af fundamenten i alltför snedt utskjutande riktning,
och hade hamnkaptenen tillika förklarat, att den bottenbredd af 15
meter, som förutsattes i nu föreliggande förslag, borde anses vara
till fyllest.
För egen del hade järnvägsstyrelsen icke något att erinra däremot,
att, på sätt blifvit i ärendet påyrkadt, vattendjupet under ifrågavarande
bro upptoges till 6 meter under lågvattenytan. Därest Eders Kungl.
Maj:t skulle finna godt i nåder besluta i öfverensstämmelse därmed,
komme detta att i väsentlig grad öka kostnaderna för brobyggnaden,
hvilka, då grundläggningen afsåge allenast 3,6 meters vattendjup under
medelvattenståndet, beräknats till 331,500 kronor. I anledning däraf
hade styrelsen låtit uppgöra beräkningar af kostnaderna för bron i fråga
med det nämnda vattendjupet af 6 meter under lågvattenytan, och
gåfve dessa beräkningar vid handen, att kostnaderna skulle, under förutsättning
att grundläggningen utfördes för dylikt vattendjup icke allenast
i svängbrospannen, utan äfven i de fasta spannen med undantag för
landspannen, belöpa sig till 708,500 kronor. Under förutsättning åter
att grundläggningens öfverkant förlädes i svängbrospannen 6 meter
under lågvattenytan, men i öfrigt 3,6 meter under medelvattenytan,
skulle kostnaderna uppgå till 659,400 kronor.
Då enligt styrelsens förmenande det icke saknades anledning att
taga under ompröfning, huruvida icke vattendjupet i svängbrospannen
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
33
skulle kunna bestämmas till 4, eventuellt 4,5 meter under lågvattenytan,
hade. styrelsen jämväl låtit verkställa kostnadsutredningar, under förutsättning
att grundläggningen utfördes för sådant djup, och utvisade
desamma, att kostnaderna skulle uppgå till i förra fallet 491,500 kronor
och i det senare 518,500 kronor. Därvid hade vattendjupet under de
fasta spannen beräknats till 3,6 meter under medelvattenytan.
Då det för brobyggnadsarbetenas ändamålsenliga utförande vore
nödvändigt, att muddring under bron verkställdes till samma djup som
grundläggningens öfverkant, hade kostnad därför upptagits i nu omförmälda
kostnadsförslag.
Beträffande den betydliga ökning i kostnader, särskilt för
brons uppförande för ett segeldjup af 6 meter under lågvattenytan,
berodde denna ökning hufvudsakligen af följande omständigheter.
Med hänsyn till de fartygstyper, som vid sådant vattendjup i älfven
kunde komma att passera genom svängbrospannen, måste bottenbredden
uti dessa spann göras afsevärdt större än hvad som skulle
erfordras för ett segeldjup af endast 3,6 meter under medelvattenytan.
_ Berörda förhållande nödvändiggjorde eu ökning af den fria
öppningen uti hvardera svängbrospannet af omkring 6 meter, hvilket
betydligt ökat svängbrons tyngd och alltså äfven trycket på de pelare
som skulle uppbära samma bro, hvartill komme, att för en sådan svängbros
manövrering med den hastighet, som erfordrades för att så långt
som möjligt minska hindren för den lifliga sjötrafiken på ifrågavarande
ställe af Göta älf, måste förutsättas anordningar för elektrisk drifkraft.
Vid beräkningarnas uppgörande, hade styrelsen utgått från den förutsättningen,
^ att den elektriska kraften erhölles från Göteborgs stads
under uppförande varande, brostället närbelägna slakthus. Därest detta
icke skulle låta sig göra, utan annan mera aflägset belägen kraftkälla
måste ^anlitas, syntes de beräknade kostnaderna komma att ökas med
6,000 å 7,000 kronor. Förutom svängbrons berörda större tryck på
de pelare, som komme att uppbära densamma, medförde grundläggningen
för pelarna för det ifrågasatta vattendjupet eller 6 meter under
lågvattenståndet eu icke obetydlig tillökning af pelarnas vikt, hvilken omständighet
åter betydligt fördyrade grundläggningskostnaderna särskild!
clarfor, att belastningen per påle uti de pålsystem, som komme att anordnas
för att uppbära bropelarna, måste förutsättas synnerligt låg till följd af
älfbottnens lösa beskaffenhet och omöjligheten att nå fast botten. Därjämte
_ vore anordningarna för grundläggning på ifrågavarande större
djup i och för sig afsevärdt mer kostsamma och deras utförande förbundna
med vida större risk än hvad förhållandet blefve, i fall grundBih.
till Rilesd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 14 Ilaft. ^ 5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
läggningen skulle utföras för ett vattendjup af endast 3,6 meter under
medelvattenståndet. Hvad sålunda anförts i afseende å kostnadsökningen
vid grundläggning för 6 meters vattendjup under lågvattenytan
hade äfven sin tillämpning för grundläggning för 4 och 4,5 meters
vattendjup under lågvattenståndet, fastän i mindre grad..
Då slutligen styrelsen icke utan afsevärdt fördröjande af statsbanans
genom Bohus län fullbordande kunde uppskjuta öfverförandet
till Hisingen af all den rullande materiel, som erfordrades för ballastningsarbetet
från norra stranden af Göta älf norrut, tills bron öfver
denna älf blefve färdig, utan måste åtminstone beträffande en del af
denna materiel låta detta öfverförande ske sjöledes, uppkomme en oförutsedd
till 12,100 kronor beräknad kostnad, med livilket belopp hvart
och ett af här angifna kostnadsförslag borde ökas.
Till följd af nådig remiss den 30 mars 1904 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i underdånigt utlåtande den 23 juli 1904, pa grund
af de tungt vägande skäl, hvilka andragits till stöd för yrkandet om
6 meters vattendjup under lågvattenytan vid brostället eller samma
djup, som förekomme i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag till
förbättrad farled mellan Vänern och Kattegatt, och då järnvägsstyrelsen
förklarat sig icke hafva något att erinra mot en sådan anordning,
hemställt, att Eders Kungl. Makt vid fastställelse af arbetsplanen för
den ifrågavarande brons uppförande måtte bestämma, att brobyggnaden
skulle verkställas så, att därigenom utförandet af ny förbättrad farled
mellan Vänern och Kattegatt i enlighet med styrelsens underdåniga
hemställan af den 15 februari 1902 ej måtte förhindras, försvåras eller
fördyras.
Efter det järnvägsstyrelsen under sommaren 1904 verkställt protpålningar
å platsen för uppförande af ifrågavarande bro öfver Göta älf,
har styrelsen i skrifvelse till mig den 25 oktober 1904 meddelat, att
dessa undersökningar gifvit vid handen, att för brons byggande för ett
segeldjup af 6 meter under lågvattenytan komme att kräfvas ett afsevärdt
större arbete än styrelsen tillförene beräknat, i det att bottnens
slam måste undanskaffas i så stor omfattning, att sagda vattendjup af
6 meter kunde erhållas, sedan i och för markförstärkning för pålgrunden
en grusbädd af omkring 4 meters tjocklek påförts. Genom berörda
muddringsarbete och nämnda grusbädds astadkommande komme de i
styrelsens omförmälda underdåniga skrifvelse den 24 mars 1904 angifna
belopp, 708,500 kronor och 659,400 kronor, hvartill kostnaderna
för brons uppförande med ett 6 meters lågvattendjup under olika för
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
35
utsättningar beräknats, att hvar för sig ökas med 75,000 å 100,000
kronor.
Vid underdånig anmälan af detta ärende den 28 oktober 1904 fann
Eders Kungl. Maj:t godt lämna stadsfullmäktige i Göteborg tillfälle att
yttra sig, i hvad mån de vore villiga att, för den händelse ifrågavarande
bro öfver Göta älf komme att utföras med ett beräknadt vattendjup
under svängbrospannen af 6 meter vid lågvattenstånd, bidraga till
bestridande af de med brons uppförande under nu nämnda förutsättning
förenade högre kostnader.
Till följd häraf har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs
och Bohus län med eget underdånigt utlåtande den 19 december 1904
öfverlämnat underdånigt yttrande från stadsfullmäktige, livilka därvid jämlikt
beslut vid sammanträde den 8 december 1904, efter hamnstyrelsens och
drätselkammarens hörande, förklarat, att, äfven om Göteborgs stad kunde
hafva fördel däraf, att bron öfver Göta älf byggdes för större vattendjup
än det af järnvägsstyrelsen föreslagna, stadsfullmäktige dock, med
hänsyn till den ojämförligt större fördel, som för landet i dess helhet
och särskildt dess industri stode att vinna, därest trafiken i Göta älf
ej försvårades för större sjögående fartyg, icke funne anledning för staden
att bidraga till de med brons byggande på större djup förenade
högre kostnader.
I sitt berörda underdåniga utlåtande den 19 december 1904 har Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande anfört, att för tillgodoseende af Göteborgs
stads behof att i en framtid utsträcka sin hamn till den staden på en
sträcka af omkring 6,000 meter redan tillhöriga östra stranden af Göta älf
omedelbart ofvanför platsen för brobyggnaden i fråga med större djup
än det af järnvägsstyrelsen för brobyggnaden beräknade och för att
bereda möjlighet för industri af hvarjehanda slag, som kunde behöfva
trafikera älfven med sjögående fartyg af större dimensioner än nämnda
vattendjup medgåfve, att, till båtnad för landets ekonomiska utveckling,
slå sig ned på älfvens stränder mellan broöfvergången och det första
vattenfallet i älfven vid Lilla Edet, hvilka stränder med en längd af
flera mil erbjöde en mängd synnerligen lämpliga platser för industriell
verksamhet, det enligt Eders Kungl. Maj ds befallningshafvandes förmenande
måste anses nödigt och önskvärd!, att brobyggnaden uppfördes
för större djup än det af järnvägsstyrelsen föreslagna. Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande föreställde sig dock, att det för en mycket
lång tid framåt skulle vara tillräckligt att för nu angifna ändamål gifva
älfven ett djup under brobyggnaden af 4 meter vid lågvattenstånd,
hvilket djup skulle tillåta framförande af fartyg af intill 1,200 tons
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
dräktighet genom brobyggnadens svängbrospann. Då emellertid till
Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning förelåge ett af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
afgifvet förslag till förbättrad farled mellan Vänern
och Kattegatt, däri vattendjupet uti Göta älf och Trollhätte kanal med
tillhörande slussar beräknats för fartyg, som ginge 6 meter djupt, och
frågan därom icke syntes kunna förr än i en mer eller mindre aflägsen
framtid blifva vederbörligen afgjord, hvaremot nödigt syntes vara att
ifrågavarande broärende med allra första bringades till ett slut, klokheten
och försiktigheten syntes höra bjuda, att brobyggnaden redan från
början anlades för ett vattendjup af 6 meter under lågvattenstånd, dock
endast under svängbrospannen, på det att brobyggnaden icke måtte
lägga hinder i vägen för genomförandet af väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag eller orsaka, att för detta ändamål dryga kostnader
måste nedläggas för brons ombyggnad för berörda större vattendjup.
Då därjämte från Nya Trollhätte kanalbolag redan för statsverkets räkning
för en ansenlig summa penningar blifvit inköpta Trollhätte kanalverk
och annan bolaget tillhörig fast och lös egendom, i ändamål, bland
annat, att staten själ? skulle kunna taga om hand de förändringar och
förbättringar af den såsom trafikled synnerligen viktiga Trollhätte kanal,
hvilka den stigande samfärdselns kraf påfordrade och hvilka icke
syntes kunna åstadkommas utan statens direkta ingripande, ansåge sig
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande böra ifrågasätta, huruvida icke,
fastän Göteborgs stad funnit sig böra vägra bidrag till bestridande af
de med brobyggnadens uppförande för sistnämnda större vattendjup
under svängsbrospannen förenade högre kostnader, åtgärder borde vidtagas
för brobyggnadens anläggning på bekostnad af allmänna medel
för sagda vattendjup af 6 meter under svängbrospannen, men med bibehållande
af det föreslagna vattendjupet under bron i öfrigt äfvensom
af föreslagen vidd för såväl svängbrospannen som det fasta spännet
närmast svängbron eller med en bottenbredd af 15 meter för de förra
och med 27 meters fri genomfartsöppning för det fasta spännet.
Med anledning af hvad i det nu refererade ärendet förekommit har
järnvägsstyrelsen, såsom jag förut antydt, i sin först omförmälda underdåniga
skrifvelse den 21 november 1904 angående ytterligare anslagsbehof
för statsbanan Göteborg—Skee till en början erinrat, att de till
17,004,957 kronor 68 öre beräknade kostnaderna för banan.i dess helhet
förutsatte, bland annat, att ifrågakomna bro öfver Göta älf uppfördes
för ett vattendjup af 3,6 meter under medelvattenytan, för hvilket
fall kostnaderna för bron beräknats till 331,500 kronor, samt vidare
anfört, att därest Eders Kungl. Maj:t emellertid komme att förordna,
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
37
att bron skulle byggas för ett vattendjup af 6 meter under lågvattenytan,
komme, allt eftersom grundläggningen utfördes för dylikt vattendjup i
samtliga spannen utom landspannen eller för detta vattendjup allenast
i svängbrospann en och för 3 meter under lågvattenytan i öfriga spann,
såsom styrelsen i sitt förberörda underdåniga utlåtande den 24 mars
1904 framhållit, utgifterna för bron att belöpa sig till, i förra fallet
708,500 kronor och i senare fallet 659,400 kronor, till hvilka belopp
dessutom enligt senare gjorda beräkningar, som styrelsen i sin skrifvelse
den 25 oktober 1904 omförmält, måste läggas ytterligare 75,000
å 100,000 kronor. Under nu anförda förhållanden komme det belopp
1,254,957 kronor 68 öre eller i afrundadt tal 1,255,000 kronor, som
styrelsen äskat för ifrågavarande statsbana för år 1906, att blifva otillräckligt.
Därest Eders Kungl. Maj ris blifvande beslut angående nyssberörda
brobyggnad alltså föranledde ökning af de för densamma ursprungligen
beräknade kostnaderna af 331,500 kronor, skulle styrelsen,
sedan detta nådiga beslut blifvit för styrelsen kändt, göra underdånig
framställning angående det belopp, som utöfver det nu begärda blefve
erforderligt för banans fullbordande under år 1906.
Slutligen har järnvägstyrelsen den 28 december 1904 till mig inkommit
med en skrifvelse, däruti styrelsen meddelat, att under hösten
år 1904 å platsen för den blifvande bron verkställda profpålningar
ådagalagt, att kostnaden för i styrelsens förberörda skrifvelse den 25
oktober 1904 omförmälda muddringsarbete och grusbädds anordnande
kunde begränsas till 75,000 kronor, samt att af sådan anledning kostnaden
för brons uppförande för ett vattendjup af 6 meter under lågvattenytan
komme att belöpa sig till 783,500 kronor, om sagda vattendjup
beräknades för bron i dess helhet med undantag för landspannen, men
till 734,400 kronor, om detta djup åstadkommes endast för svängbrospännen,
under det att bron i öfrigt finge ett vattendjup af 3 meter
under lågvattenytan.
Såsom jag redan förut erinrat, är förslag å bane att genom ombyggnad
af Trollhätte kanal åstadkomma en förbättrad farled mellan
Vänern och Kattegatt. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har enligt
Eders Kungl. Maj ris uppdrag upprättat förslag härtill, och afser detta
förslag, att kanalen skulle byggas med ett djup af 6 meter. Alla de myndigheter
och korporationer, som yttrat sig angående detta förslag, hafva
enstämmigt vitsordat behofvet af kanalens ombyggnad, ehuru från flera
håll uttalats den uppfattningen, att dimensionerna kunde minskas.
Sedan staten numera förvärfvat Nya Trollhätte kanalbolags egendom,
lärer en af förutsättningarna för den utan tvifvel nödvändiga ombygg
-
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
nåden af kanalen vara uppfylld. Huruvida vid en sådan ombyggnad
kanalen skall erhålla så stora dimensioner som de af väg- och vattenbyggnads
s ty r c Isen föreslagna torde väl vara synnerligen tvifvelaktigt.
Att definitivt bestämma dessa dimensioner är emellertid för närvarande
icke möjligt. I detta sammanhang förtjänar det uppmärksammas att,
äfven om kanalen i dess helhet icke skulle komma att byggas för större
vattendjup än 3 meter eller något därutöfver, anledning dock förefinnes
därtill, att den nedersta delen närmast Göteborg behof ver hafva större
dimensioner. Skulle nu den ifrågavarande järnvägsbron anläggas på
det sätt, som järnvägsstyrelsen ursprungligen afsett, hvilket innebure
att vattendjupet beräknades till 3 meter vid lågvatten, vore därigenom
ett bestämdt hinder lagdt för upptagande till större djup af den ifrågavarande
farleden, den viktigaste af våra inre vattenfarleder, med mindre
man ville bygga en ny bro, hvilket jämväl skulle medföra en ombyggnad
af eu del af järvägssträckningen, då den nya bron måste vara färdig, innan
den gamla kunde rifvas, och således måste förläggas på annat ställe än
den gamla. Vid nu angifna förhållanden och då, med hänsyn till önskvärdheten
af banans snara färdigbyggande, frågan om sättet för järnvägsbrons
uppförande icke kan anstå, anser jag klokheten bjuda att
redan från början utföra bron för ett vattendjup under svängbrospannen
lika med det största djup, som kan komma i fråga för kanalen, eller
6 meter vid lågvattenstånd. Däremot och då en blifvande trafiks
fordringar synas mig genom en dylik anordning vara fullt tillgodosedda,
kan jag icke finna någon anledning att beträffande djupet under de
närmast svängbrospannen belägna sidospannen frångå järnvägsstyrelsens
första förslag i denna del, hvilket afsåg ett vattendjup af 3,6 meter vid
medelvattenstånd eller 3 meter vid lågvattenstånd.
Enligt de kostnadsberäkningar för statsbanan, som framlades för
1903 års Riksdag, skulle för banans färdigbyggande erfordras, utöfver
af Riksdagen hittills anvisade medel, ytterligare ett belopp af 1,254,957
kronor 68 öre. Dessa beräkningar voro emellertid af skäl, som järnvägsstyrelsen
angifvit, uppgjorda under förutsättning af, bland annat,
att ifrågavarande bro öfver Göta älf uppfördes för ett vattendjup af 3,6
meter vid medelvattenstånd. Med det af mig nu förordade vattendjupet
skulle brons uppförande, enligt hvad järnvägsstyrelsen beräknat, draga en
ökad kostnad af 402,900 kronor, med hvilket belopp jämte den till
12,100 kronor beräknade kostnaden för transport af materiel öfver Göta
älf eller tillhopa 415,000 kronor alltså de förut antagna kostnaderna
för järnvägens fullbordande skulle komma att ökas.»
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
39
Såsom af det i ärendet förda statsrådsprotokollet inhämtas, är en
ganska väsentlig del af det för nästkommande år äskade anslaget till
fortsättning af den bohuslänska längdbanan afsedd att tagas i anspråk
för den brobyggnad öfver Gröta älf i närheten af Göteborg, som erfordras
för banans framdragande därstädes. Enligt järnvägsstyrelsens
förut uppgjorda förslag skulle ifrågavarande bro utföras för ett vattendjup
af 3,6 meter vid medelvattenstånd, motsvarande omkring 3 meter
vid lågvattenstånd; och under förutsättning af detta byggnadssätt hade
bron i de för 1903 års Riksdag framlagda kostnadsberäkningarna för
banan upptagits till eu kostnad af 331,500 kronor. Kungl. Maj:ts
nu gjorda framställning afser däremot, att bron — med samma vattenbi
up i de fasta spannen som i nyssnämnda förslag upptagits — skulle
byggas för ett vattendjup under svängbrospannen af 6 meter vid lågvattenstånd,
och är för detta fall kostnaden för brons utförande beräknad
till ett belopp af 734,400 kronor. Brons anläggning för det
stora vattendjup, som med Kungl. Maj:ts förevarande framställning afses,
har motiverats hufvudsakligen därmed, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i sitt till Kungl. Maj:t afgifna betänkande angående förbättrad
farled mellan Vänern och Kattegatt framställt förslag om Trollhätte
kanals ombyggnad till ett djup af 6 meter; och vid detta förhållande
har klokheten synts bjuda, att. brobyggnaden från början
utfördes så, att den icke framdeles lade hinder eller svårigheter i vägen
för genomförande af detta väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag.
Det måste emellertid, såsom äfven af föredragande departementschefen
framhållits, anses vara synnerligen tvifvelaktigt att kanalen skall komma
att ombyggas till så stora dimensioner som de af väg- och vattenkyggnadsstyrelsei1
föreslagna. Behöfligheten häraf har från flera håll
och, som det synes utskottet, på goda skäl blifvit bestridd; och har
utskottet på grund af hvad i denna fråga blifvit anfördt kommit
till den uppfattning, att det för tillgodoseende afsjöfarten mellan
Vänern och Västerhafvet bör vara för en mycket lång framtid fullt
tillräckligt, att kanalen ombygges till ett vattendjup af högst 4 meter
och farleden i öfrigt upprensas till samma djup vid lågvattenstånd,
hvilket skulle möjliggöra framförandet därstädes af fartyg intill 1,200
tons dräktighet. Af hänsyn till kanalens framtida ombyggnad är det
därför enligt utskottets mening icke påkalladt, att uppföra ifrågavarande
järnvägsbro för större vattendjup än det nyss nämnda af 4 meter
vid lågvattenstånd. Af vissa myndigheter, särskildt Göteborgs stads
hamnstyrelse, har emellertid framhållits, att oberoende af de dimensioner,
som gåfves åt kanalen och farleden i öfrigt, ett större djup kunde
40
■Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
Anslag till
fortsättning
af statsbanan
mellan
Morjärv och
Lappträsk.
komma att visa sig behöfligt för sjöfarten i nedre delen af Göta älf,
och att af denna anledning järnvägsbron i fråga borde byggas för 6
meters vattendjup. Det synes dock, som om fördelen häraf i främsta
rummet skulle komma Göteborgs stad till godo, hvarvid särskild! må
erinras, att staden omedelbart ofvanför bron eger icke mindre än 6,000
meter kaj och plats för kaj; men då Göteborgs stadsfullmäktige förklarat
sig icke vilja bidraga till de med brons byggande till större djup
förenade kostnader, synes frågan om större djup än 4 meter böra förfalla.
I enlighet med hvad ofvan uttalats anser nämligen utskottet, att staten
icke har anledning att bekosta dyrbarare brobyggnad än som erfordras
för att tillåta framförandet i svängbrospannen af fartyg med 4 meters
djupgående. Kostnaden för en sådan bro har af järnvägsstyrelsen beräknats
till 491,500 kronor, hvartill, enligt hvad utskottet från samma
styrelse inhämtat, kommer för markförstärkning medelst grusbädds
anordnande 48,500 kronor, eller tillsammans 540,000 kronor. Då, såsom
förut nämnts, kostnaden för den bro, som enligt Kung! Maj:ts förslag
skulle komma till utförande, upptagits till 734,400 kronor, bör sålunda
det af Kungl. Maj:t för nästkommande år begärda anslaget minskas
med skillnaden mellan sistnämnda två belopp, eller med 194,400 kronor.
På grund af det anförda för utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen, till fortsättning af
statsbanan från Göteborg till Skee, för år 1906 anvisar
1,475,600 kronor.
Angående sättet för anskaffande af detta belopp kommer utskottet
att framdeles afgifva yttrande.
6:o.
Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att, till
fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk samt
af landsvägen från Boden till Morjärv och vidare från Morjärv till Lappträsk,
för år 1906 bevilja å riksstaten utom hufvudtitlarna ett anslag af
1,000,000 kronor.
I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 150) har herr
G. A. E. Kronlund, föreslagit, att Riksdagen till ofvan nämnda ändamål
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
41
måtte för år 1908 bevilja å riksstaten utom hufvudtitlarna ett anslag
af 1,500,000 kronor.
Det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet i förevarande
ärende innehåller följande yttrande af statsrådet och chefen
för civildepartementet.
»Med anledning af en af Eders Kungl. Maj:t till Riksdagen gjord
framställning om anläggning af dels en statsbana från Morjärv till
Karungi by, dels landsväg från Boden öfver Morjärv till Lappträsk, har
1904 års Riksdag — under förbehåll, att i statsrådsprotokollet; öfver
civilärenden för den 12 januari 1904 angifna villkor om kostnadsfri
upplåtelse af mark m. m. iakttoges — beslå tit
dels anläggning af en statsbana från Morjärv öfver Storträsk till
Lappträsk för en beräknad kostnad af 3,984,846 kronor, med rätt för
Eders Kungl. Maj:t att närmare förordna om de orter, järnvägen hade
att genomgå,
dels ock i sammanhang därmed anläggning af landsväg från Boden
till Morjärv och vidare från Morjärv till Lappträsk för en beräknad
kostnad beträffande den förra sträckningen af 615,000 kronor och vidkommande
den senare af 628,000 kronor
äfvensom för påbörjande af nämnda anläggningar å riksstaten utom
hufvudtitlarna för år 1905 anvisat 500,000 kronor
Jag tillåter mig erinra, att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Norrbottens län med skrifvelse den 2 november 1904
öfverlämnat en till Kungl. Maj:t ställd skrift, däruti Norrbottens
läns landstings ordförande och vice ordförande, jämlikt dem vid landstingets
sammanträde den 23 september 1904 lämnadt uppdrag, tillkännagifvit,
att landstinget, på sätt af bifogadt utdrag af landstingets
protokoll för nämnda dag framginge, förklarat sig för förenämnda järnvägs-
och landsvägsanläggningar vilja åtaga sig de förpliktelser, Riksdagen
fordrat såsom villkor för järnvägsanläggningens utförande, under
uttalande därvid, att detta åtagande beträffande den kostnadsfria markupplåtelsen
skulle afse endast sådan jord, som icke redan förut vore
staten tillhörig.
Genom nådigt beslut den 16 december 1904 har Eders Kungl.
Maj:t gillat den af järnvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 24
november 1904 föreslagna planen för bedrifvande af arbetena under
år 1905 å förenämnda statsbana och landsväg, enligt hvilken plan förenämnda
anslagsbelopp 500,000 kronor skulle användas:
Bill. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 14 Haft.
6
42
Statsutskottets Utlåtande N-.o 17.
200.000 kronor till terrasserings- m. fl. arbeten för landsväg mellan
Boden och Morjärv,
50.000 kronor till enahanda arbeten för landsväg mellan Morjärv
och Granträsket,
30.000 kronor till definitiv uppstakning af järnvägslinjen mellan
Morjärv och’ Lappträsk, utarbetande af plan- och profilritningar, samt
påbörjande af förrådshus’ och arbetarbostäders uppförande,
170.000 kronor till grundläggnings- och murningsarbeten för järnvägsbroarna
öfver Strjckån och Kalix älf samt
50.000 kronor till terrasseringsarbeten å bansträckan Morjärv—
Lappträsk.
I underdånig skrifvelse den 21 november 1904 bär järnvägsstyrelsen
anmält, att till fortsättning af arbetena å samma anläggningar under
år 1906 erfordrades 1,000,000 kronor, som skulle användas enligt följande
plan:
306.000 kronor till fullbordande af för järnvägen afsedda delar
af broarna öfver Stryckån och Kalix älf,
415.000 kronor till arbeten för landsvägen Boden—Morjärv,
165.000 kronor till fortsättande af de under år 1905 påbörjade
terrasserings- och trumarbetena å landsvägen Morjärv—Lappträsk,
10.000 kronor till bro å sistberörda landsväg öfver Granträsk -bäcken samt
4.000 kronor till bro å samma landsväg öfver Kärrbäcken.
Därjämte skulle 100,000 kronor användas till ersättning åt statens
trafikerade järnvägar för arbetsredskap och andra inventarier samt materialier,
hvilka, samma järnvägar dels öfvertagit af statsbanan Boden
—Morjärv och dels inlöst från statsbanan Gellivare—Riksgränsen för
att öfverlåta till nu ifrågavarande banbyggnad.»
Beträffande de skal, som af herr Ivronlund anförts till stöd för det af
honom väckta förslaget, tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.
I sin till nästlidna års Riksdag gjorda framställning om fortsättning
af norra stambanan till riksgränsen mot Finland äfvensom om
anläggning af ofvan nämnda landsvägar hade Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för påbörjande af dessa anläggningar anvisa för år 1905
ett belopp af 2,707,500 kronor att anskaffas genom upplåning. I sitt
häröfver afgifna utlåtande anförde statsutskottet, bland annat, att med
hänsyn därtill, att någon inkomst icke torde kunna beräknas å den ifrågasatta
järnvägen, det syntes utskottet vara att föredraga att med an
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
43
slagsmedel bestrida kostnaderna för dessa anläggningar, i likhet med
hvad som skett beträffande järnvägen Boden—Ytter Morjärv. Under
sådana förhållanden kunde anläggningarna — yttrade utskottet vidare —
uppenbarligen icke fullbordas på långt när så hastigt, som i den uppgjorda
planen blifvit ifrågasatt; och med hänsyn till de stora anspråk,
som ställdes på statsregleringen, ansåge sig utskottet icke kunna för
år 1905 tillstyrka större anslag för ändamålet än 500,000 kronor, som
borde anvisas att utgå å rikstaten utom hufvudtitlarna. Riksdagen, som
i fråga om statsbaneanläggningen fattade beslut endast om byggandet
af sträckningen Morjärv—Lappträsk, biträdde däremot, hvad angick
anslagets belopp och sättet för dess utgående, helt och hållet den af
utskottet gjorda hemställan. Utskottet anser sig ock fortfarande böra
hålla fast vid sin ofvan anförda motivering, och då för närvarande ej
mindre anspråk ställas på statsregleringen, än hvad som nästlidet år
var fallet, finner sig utskottet äfven nu böra förorda, att anslaget för
ifrågavarande statsbane- och landsvägsanläggningar begränsas till 500,000
kronor.
Utskottet hemställer alltså,
a) att Riksdagen må på det sätt bifalla Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen, till
fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk
till Lappträsk samt af landsvägen från Boden till
Morjärv och vidare från Morjäv till Lappträsk, för
år 1906 beviljar å riksstaten utom hufvudtitlarna ett
anslag af 500,000 kronor; och
b) att herr Kronlunds i ämnet väckta motion, i
hvad den skiljer sig från hvad utskottet här ofvan
under a) hemställt, icke må af Riksdagen bifallas.
7:o.
Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, till fortsättande
af fullständiga undersökningar för en normalspårig järnväg från hamnplats
å bohuslänska kusten öfver Sveg och Ströms vattudal till lämplig
punkt å Gellivarebanan, på extra stat för år 1906 anvisa ett anslag af
97,000 kronor.
I en inom Första kammaren väckt motion (n:o 2) har herr
A. F. O. Cederberg hemställt, att vid besvarandet af Kungl. Maj:ts om
-
Anslag till
fortsättande
af fullständiga
undersökningar
rörande
den s. k. inlandsbanan.
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
förmälda framställning Riksdagen ville uttala den mening, att i undersökningsplanen
borde intagas äfven en linje, som berör sådan plats vid
Vänerns norra strand, från hvilken, enligt tillgänglig utredning, genom
Trollhätte kanals ombyggnad skulle kunna öppnas sjöfart med materiel,
användbar äfven för transmarin skeppning.
I detta ärende kommer utskottet att framdeles under riksdagen
afgifva utlåtande, hvithet utskottet nu skolat för Riksdagen
anmäla.
8:o.
Ersättning för I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har
8förskott°f8r8 1900 års Riksdag medgifvit,
nya bangårds- att inköp af sudnnn egondomat, som af Kungl. ]\faj.t piöf
anläggningar ivades vara f5r statens järnvägar behöfliga för genomförande af nya
m. m. bangårdsanordningar i Stockholm, finge af Kungl. Maj:t, efter
förslag af järnvägsstyrelsen, beslutas för ett sammanlagdt belopp af
intill 5,000,000 kronor;
att köpeskillingarna för dessa egendomar finge af statskontoret
förskjutas af under händer varande medel mot ersättning, hvarom
Riksdagen framdeles, på anmälan af Kungl. Maj:t, ville besluta;
samt
att den afkastning, samma egendomar kunde komma att lämna
under tiden, intill dess de blefve för det med inköpet afsedda ändamål
använda, skulle af järnvägsstyrelsen inlevereras till statskontoret för
att redovisas under titel extra uppbörd.
Sedermera har 1902 års Riksdag, på framställning af Kungl.
Maj:t, medgifvit, att det belopp, för hvilket enligt Riksdagens förenämnda
beslut finge inköpas sådana egendomar, som af Kungl.
Maj:t pröfvades vara för statens järnvägar behöfliga för genomförande
af nya bangårdsanordningar i Stockholm, måtte höjas från 5,000,000
kronor till 6,000,000 kronor, under iakttagande fortfarande af de i
samma skrifvelse fastställda villkor med tillägg, dels att ej annan mark
måtte med anlitande af dessa medel förvärfvas än sådan, som erfordrades
för provisoriska anordningar vid centralstationen och norra stationen
i Stockholm, permanent godsbangård vid Norrtulls station och en
rangeringsbangård vid Tomteboda eller för utvidgning af Stockholms
södra station, dels ock att medlen kunde i förekommande fall använ
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
45
das jämväl till inköp af gatumark och till löseskilling vid förvärf af
egendom i enlighet med gällande bestämmelser angående jords eller
lägenhets afstående för allmänt behof.
Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver
civilärenden inhämtas, att, enligt hvad statskontoret anmält, detta ämbetsverk,
jämlikt i kungl. bref den 11 maj 1900, den 4 oktober och den 20
december 1901, den 24 januari 1902 och den 24 juli 1903 meddelad
föreskrift, till järnvägsstyrelsens disposition under förskottstitel utbetalt
de för köpeskillingarna för följande fastigheter och för bestridande af
de med inköpen i öfrig! förenade kostnader erforderliga belopp, nämligen
:
för fastigheterna n:is 3 och 10 i kvarteteret Braxen
kostnader .......................................................................
)> fastigheterna nds 19, 20 och 21 i kvarteret
Rundelen samt lagfarts- m. fl. kostnader............
» fastigheterna nds 4 och 15 i kvarteret Gösen
samt lagfarts- m. fl. kostnader ..............................
» fastigheten n:o 34 i kvarteret Lagerbärsträdet
samt lagfarts- m. fl. kostnader.................................
4 i kvarteret Braxen..................
11 » » » ...............
35 )> »
»
))
)''
fastigheten n:o
lagfartsfastigheter -
Lagerbärsträdet
m. fl. kostnader för sistnämnda tre
2 i
kvarteret Karpen samt vissa
1 och 3 samt n:o
fastigheten n:o
delar af fastigheterna nds
2 i kvarteret Gösen...................................................
bidrag till kostnaden för anordnande af en ny
gata i Vintervägens förlängning äfvensom till
inköp af vissa delar af Lilla Munklägersgatan
vissa delar af fastigheterna n:o 1 i kvarteret
Gäddan samt nds 1 och 2 i kvarteret Ugglehufvudet
jämte tillhörande ersättningsbelopp ..
samt lagfarts- m. fl.
kr. 612,221: 65
» 1,845,430: 74
» 450,601: 99
160,155: 41
» 200,000: —
x. 215,000: —
)> 395,000: —
226: —
386,060: —
» 271,797: 10
» 828,236:46
Summa kr. 5,364,729: 35
I statsrådsprotokollet meddelas vidare, att enligt från järnvägsstyrelsen
lämnad uppgift återstode att med ifrågavarande medel bestridas,
förutom vissa med förut omförmälda inköp förenade omkostnader till
belopp, som ännu icke vore definitivt kändt, men ansåges kunna beräknas
Bih. till liiksd. Prof. 1905. 4 Samt. 1 Afl. 14 Saft. 7
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
till något öfver 100,000 kronor, kostnaderna för inköp af den mark,
som kunde komma att erfordras för utvidgning af Stockholms södra
station. Dessa kostnader hade emellertid icke ens kunnat beräknas,
då plan för en dylik utvidgning ännu icke uppgjorts.
Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt
tal af kronor, har Kung! Maj:t nu föreslagit Riksdagen att, till betäckande
af förenämnda, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter för
inköp af fastigheter för bangårdsanordningar i Stockholm m. m., anvisa ett
anslag af 5,364,730 kronor.
Utskottet hemställer,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
Angående sättet för anskaffande af ifrågavarande belopp kommer
utskottet att framdeles afgifva yttrande.
Stockholm den 17 februari 1905.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Reservation:
Vid punkten 6:o, angående anslag till fortsättning af statsbanan
mellan Morjärv och Lappträsk,
af herr N. Boström, som ansett att utskottet bort tillstyrka bifall
till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1905.