Statsutskottets Memorial N:o 142.

1

IV:o 142.

Ank. till Eiksd. kansli den 16 maj 1905, kl. 12 midd.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i
det nya reglementet för riksgäld skönt or et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden
i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden angå: riksgäldskontorets
skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af beslut vid
föregående riksdagar; med statsregleringen gemenskap ägande utgifter;
pa riksgäldskontoret anvisade kreditiv; från riksgäldskontoret utfående
riksdags- och . revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.;
styrelsen för riksgäldskontoret; samt fullmäktige tillhörande särskilda åligganden
och uppdrag; äfvensom förslag till aflöningsstat för riksgäldskontorets
tjänstemän och vaktbetjäning samt pensionsstat vid riksgälds°kontoret.

De föreslagna nya stadgande^ i § 6, angående afsättning af medel
för amortering af statsskulden, § 9, angående öfverlåtelse af Länna—
Norrtälje järnväg, § 17, angående anvisande af ytterligare låneunderstöd
för järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg, §§ 26—28, angående

?6itlIt"’ § 32, anSående pension åt maskinisten vid Riksdagens hus, K.
D. t). Nilsson, och § 79, angående öfverlämnande till Kungl. Maj:t af det
Bih. till Biksd. Prof, 1905. 4 Sami. 1 Afd. 79 Häft. (N:o 142). 1

9

Statsutskottets Memorial N:o 142.

gamla riksdagshuset och riksgäldskontorets hus på Riddarholmen, grunda
sxg på Riksdagens bifall till utskottets memorial och utlåtanden n:is 81,
106, no, 122, 125 och 127.

Den föreslagna § 37, angående dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid
justitieombudsmansexpeditionen, är affattad i enlighet med det beslut,
Riksdagen medelst gemensam votering fattat i anledning af utskottets utlåtande
n:o 83.

I § 34, angående Riksdagens bibliotek, hafva införts de särskilda beslut,
Riksdagen genom bifall till utskottets memorial n:o 126 fattat i fråga
om ökadt biträde vid biblioteket.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande
stadganden i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 8, 18,
20, 21 och 23, hvilka innehålla uppdrag, som numera blifvit fullgjorda.

I staterna har ej företagits annan ändring, än att från pensionsstaten
afförts förre kamreraren A. L. Stuart, hvilken under aret aflidit.

Med''förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras, hemställer
utskottet,

att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden
samt aflönings- och pensionsstater vid riksgäldskontoret
må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 16 maj 1905.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Statsutskottets Memorial N:o 142.

3

Angående riksgäldskontorets skulder.

§ 6.

Enligt 1905 ars Riksdags beslut skall i anledning af upptagandet
af 1904 års 372 procent statsräntelån å 36,000,000 kronor från och med
år 1905 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidationsoch
amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,380,000
kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas
till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller oblrnationsinköp
tid efter annan.

Angående riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 9.

Riksdagen har år 1905 bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret
ej mindre att med Ränna—Norrtälje och Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag
träffa öfverenskommelse, hvarigenom i sammanhang med det
Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolags koncession å järnvägen mellan Ränna
och Norrtälje jämte sagda järnväg med hvad därtill hör öfverlåtes på
Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, Ränna—Norrtälje järnvägsaktiebolag
befrias från sin skuld till staten på grund af det bolaget beviljade lån för
järnvägens anläggning samt Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag förbinder
sig dels att senast vid tillträdet af järnvägen kontant till riksgäldskontoret
inbetala 80,000 kronor samt afgifva en med säkerhet af första inteckning
i Ränna—Norrtälje järnväg försedd skuldförbindelse å 500,000 kronor att
jämte ränta betalas i enlighet med af fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagna
bestämmelser, dels ock att enligt plan, som kan af Kungl. Maj-t
varda fastställd, verkställa ombyggnad af järnvägen på sådant sätt, att den
kan trafikeras med en hastighet af 40 kilometer i timmen, samt anskaffa
erforderlig rullande materiel, äfvensom, därest ej af Kungl. Maj:t meddelas
annan bestämmelse, hafva ombyggnadsarbetet påbörjadt inom ett år efter

4

Statsutskottets Memorial N:o 142.

det järnvägen öfvertagits samt ombyggnaden fullbordad och materielen anskaffad
inom två år efter det arbetet påbörjats,

än äfven att, om sådan öfverenskommelse icke kan komma till stånd
samt fullmäktige i riksgäld skontoret vid järnvägens försäljning å exekutiv
auktion för statens räkning förvärfva järnvägen, till Stockholm—Rimbo
järnvägsaktiebolag öfverlåta densamma emot nyss angifna vilkor med de
jämkningar, som kunna befinnas vara af omständigheterna påkallade.

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 10.

Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som
jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ Il Riksdagen

har år 1908 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till sa stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af
fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels
öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 12.

Riksdagen har år 1902 till bildande af en lånefond för torfindustriens
understödjande, särskildt tillverkningen af bränntorf och torfkol samt

Statsutskottets Memorial N:o 142. 5

framställandet af torfströ, att förvaltas och användas i öfverensstämmelse
med vissa angifna grunder, bemyndigat riksgäldskontoret att för ända1
Inan behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af höo-st
1,500,000 kronor samt medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som skola å
ae från fonden utgående lånen verkställas, må intill utgången af år 1908
tilläggas fonden.

§ 13.

Riksdagen bär år 1903 dels för bildande af eu lånefond till rederinäringens
understödjande, att förvaltas och användas i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med vissa af Riksdagen angifna grunder samt i enlighet
med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan komma att meddela bemyndigat
riksgäldskontoret att, i mån af behof, från 1904 års början’tillhandahålla
statskontoret ett belopp af 5,000,000 kronor, med ångande
för statskontoret att till riksgäldskontoret inleverera den å de från fonden
utlamnade lån inflytande räntan, dels ock medgifvit, att de kapitalafbetalningar,
som å de från fonden utgående lånen verkställas, må intill uto-årmen
af ar 1909 tilläggas fonden. D b

§ 14.

Riksdagen har ar 1904, för bildande af en egnahemslånefond att användas
för af Riksdagen angifvet ändamål, bemyndigat riksgäldskontoret
att under åren 1905—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af hö^st
tio millioner kronor; hvarjämte Riksdagen dels beslutat, att riksgäldskontoret
skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom
berörda medels öfverlämnande till fonden förorsakas riksgäldskontoret, dels
ock medgifvit, att de kapitalinbetalningar, som å de från fonden utlämnade
lånen verkställas, nia intill utgången af ar 1909 tilläggas fonden.

§ 15.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1896 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor,
att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej

6

Statsutskottets Memorial N:o 142.

påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj it styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så
stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör
utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte eu tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts be
stämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till
staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta,

Statsutskottets Memorial N:o 142.

7

med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gniden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så
länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj :ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om
bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets
järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran
hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyfta andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen
meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af
staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget;

_ 7''-0) ^t hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de
villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kung!.
Maj. t så prof var lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå
upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga
mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är
om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes
upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med
gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kro -

8 Statsutskottets Memorial N:o 142.

nans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara
disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 16.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1901 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: l:o)

att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kun -

Statsutskottets Memorial N:o 142.

9

görelsen den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra., å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå; •

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet
godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande
fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets
skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg
med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos
bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte of vanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad
;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
Bill. till Biksd. Prot. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 79 Haft. 2

10

Statsutskottets Memorial N:o 142.

och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla
de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;
samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t
så pröfvar lämpligt, dels ;utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse
af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga märk, som
står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord
eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten
''kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande
expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 17.

Riksdagen har år 1905 medgifvit, att å det af Riksdagen enligt skrifvelse
den 7 maj 1901 (n:o 74) till låneunderstöd för enskilda järnvägar
beviljade och till Kungl. Maj:ts förfogande ställda extra anslag af 7,500,000
kronor må, utan iakttagande af i stadsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 10 mars 1905 omförmälda, i Riksdagens berörda skrifvelse stadgade
vilkor, åt Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag till fullbordande af den
redan påbörjade järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg kunna anvisas
ytterligare ett låneunderstöd till belopp af 2,200,000 kronor, dock under
vilkor dels att landsting, kommuner eller enskilda i afgifven förbindelse,
som af Kungl. Maj:t godkännes, utfäst sig att, i händelse de af statsmedel
för järnvägsanläggningens utförande anvisade låneunderstöd jämte öfriga för
bolaget tillgängliga medel skulle visa sig icke vara tillräckliga för järnvägsbyggnadens
fullbordande enligt plan, som af Kungl. Maj:t fastställes, tillhandahålla
bolaget för detta ändamål ytterligare erforderliga medel intill
ett belopp af 250,000 kronor, dels och att, därest från statsverkets sida
påyrkas inlösning af järnvägen, innan 10 år förflutit från det någon del
däraf öppnats för allmän trafik, staten skall äga påfordra, att inlösnings -

Statsutskottets Memorial N:o 142.

11

värdet bestämmes af gode män, på sätt i den å ifrågavarande järnvägsanläggning
meddelade koncessionen är föreskrifvet för den händelse inlösning
skulle senare ifrågakomma.

§ 18.

1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,
af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade
förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen
Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg och angående öfvertagande
af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå järnväg, bemyndigat riksgäldskontoret
att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra
likviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning.

§ 19.

1902 års Riksdag har

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning
af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i
Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning
för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling
efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om
densainmas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den
genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia
Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontor,
som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag
fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent
ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må
vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till
större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskilt
fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses
räkning; dels och att statsmedel icke må användas till reparation
eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för
densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontor att, därest den ifrågavarande
försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda
årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga
medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna
för stiftelsens räkning förekomma.

12

Statsutskottets Memorial N:o 142.

§ 20.

Riksdagen har år 1903, till bestridande af vissa kostnader för en
expedition, afsedd att bringa undsättning åt docenten O. Nordenskjöld
och hans följeslagare på ångfartyget Antarctics expedition till Södra Ishaf -vet, anvisat högst 200,000 kronor att af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas
för att framdeles hos Riksdagen anmälas till ersättande; och åligger
det till följd häraf fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
hvad Kungl. Maj:t kan komma att af nämnda belopp för ändamålet
anvisa.

§ 21.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1904 års
Riksdag för år 1905 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
4,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 22.

Riksdagen har år 1904 bemyndigat riksgäldskontoret att af det utaf
1903 års Riksdag för anläggning af vissa interurbana telefonledningar
beviljade belopp, 2,759,400 kronor, såsom lån tillhandahålla telegrafstyrelsen
under år 1904, utöfver förut för sist nämnda år anvisade lånebelopp
600,000 kronor, ytterligare 420,000 kronor och under år 1905
1,039,400 kronor, att till utförande af dem bland berörda interurbana
telefonledningar, som Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma, i mån af behof
och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af
telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande
den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen
förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen
återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel
därtill lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut
af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas.

Statsutskottets Memorial N:o 142.

13

3:o. Med statsreglering^! gemenskap ägande utgifter.

§ 25.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret
att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det
belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 26.

Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
hlifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 27.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem
hundra tusen kronor.

§ 28.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,

14

Statsutskottets Memorial N:o 142.

de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets
obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsigt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras
utgifningsdag.

§ 29.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen
medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel
därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp
af högst 150,000 kronor.

5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisiouskostnader,
aflöningar, förvaltiiingsutgifter m. in.

§ 30.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande
af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse
härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,
må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade
verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.

§ 31.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn såväl af den för riksgäldskontoret anvisade som
af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för
de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplette -

Statsutskottets Memorial N:o 142.

15

ring, skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till
så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

För vaktmästaren vid Riksdagens hus gälla beträffande aflöning samt
i fråga om pensions erhållande samma bestämmelser, som för vaktmästare
vid riksgäldskontoret finnas upptagna i riksgäldskontorets aflöningsstat och
reglemente, och må för vaktmästaren vid Riksdagens hus i den tjänstgöringstid,
som för erhållande af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jämväl
den tid, under hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjäntbefattning
vid Riksdagen eller dess verk. Aflöning och pension till bemälde vaktmästare
skola i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för
Riksdagens hus.

§ 32.

Riksdagen har år 1905 beviljat maskinisten vid Riksdagens hus Karl
Gustaf Oskar Kilsson en pension till belopp af 700 kronor årligen att från
och med månaden näst efter den, under hvilken Kilsson af fullmäktige i
riksgäldskontoret entledigas från sin befattning, till honom under hans
återstående lifstid från riksgäldskontoret utbetalas.

§ 33.

Riksdagen har till fullmäktiges i riksgäldskontoret disposition anvisat
ett särskildt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901
bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen
fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året tilldelas
den person, som därunder haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen
att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket
utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang, än äfven andra tryckta
handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets
förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas;
börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet däraf vara
skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,
som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland
riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga
antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt,
äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning
hittills varit eller hädanefter enligt därom meddelade föreskrifter varda
förenade.

16

Statsutskottets Memorial N:o 142.

§ 34.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed
förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola
de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med
däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Riksdagen bar meddelat följande bestämmelser att från och med år
1901 tillämpas:

a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med:

lön........................................................................... kronor 3,000: —

och tjänstgöringspenningar............................... » 1,500: —

kronor 4,500: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjänstgöring i befattningen, ökas
med 500 kr. och, efter tio års tjänstgöring, med ytterligare 500 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i riksgäldskontorets
reglemente finnas för detta verks tjänstemän angifna;

att bibliotekarien äger, när sådant utan binder för göromålens behöriga
gång kan ske, utan afdrag å den för honom fastställda aflöning, åtnjuta
semester under en och en half månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma
;

att bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek;

b) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att vid Riksdagens
bibliotek - anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön.............................................................................. kronor 600: —

tjänstgöringspenningar............................................. » 200: —

kronor 800: —;

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för
denna förmån, 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, hvilken aflöning
må kunna efter fem års ordinarie tjänst höjas, lönen med 100 och tjänstgöringspenningarna
med 100 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anställda vaktmä -

Statsutskottets Memorial N:o 142. 17

stare, som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid
detta verk angifna;

c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader;
och

d) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att under riksdag vid
Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50
öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans
ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen
under den tid, Riksdagen är samlad.

Enligt beslut af 1905 års Riksdag har ett årligt anslag af 1,000 kronor
från och med år 1905 ställts till fullmäktiges i riksgäldskontoret förfogande
för beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant
pröfvas vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra
i biblioteket förekommande göromål.

Riksdagen har år 1905 bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att
under de tider af året, då behof däraf förefinnes, vid biblioteket anställa
en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår af enahanda
arfvode, som är eller varder bestämdt för vaktmästare hos Riksdagens
kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse, som fullmäktige
pröfva skälig.

§ 35.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem
fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda
resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,
böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 36.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda
kansli- och vaktbetjening bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen
Bih. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 79 Käft. 3

18

Statsutskottets Memorial N:o 142.

för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering
kommer att blifva gällande, utgå med 8,000 kronor, eller lika belopp,
som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot
justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, är
skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjaning utgår aflöningen med
följande årliga belopp, nämligen:
för sekreteraren med 4,500 kronor;

» en kanslist, som tillika bar skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med 3,000 kronor; hvilka två löner dock kunna böjas efter fem
år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

d en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m.
använda nämnda belopp, dock med skyldighet a hans sida att för
medlens användning redovisa; samt

d eu vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års
innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskild! är stadgadt,
dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning
jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos tryckfrihetskommittén, dels att, därest han förut innehar tjänst pa rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.

§ 37.

Riksdagen hav, för beredande af dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid
justitieombudsmansexpeditionen, för år 1905 anvisat 600 kronor att af
riksgäldskontoret utbetalas med iakttagande, att dyrtidstillägg utgår med

Statsutskottets Memorial N:o 14ä.

19

tio procent å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre belopp
än 300 kronor; och äro från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagna:

a) de tjänstemän, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån
in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande
år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor; samt

c) de tjänstemän, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget
oberäknadt, år 1904 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats
till högre belopp än 5,000 kronor.

§ 38.

Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontor
uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid
justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition bör ett årligt belopp
af 500 kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäldskontorets
medel utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser
jämte därtill hörande bilagor höra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den
därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag ä de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskildt
redovisas.

§ 39.

Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor, samt
hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom
fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till
och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,
som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,

20

Statsutskottets Memorial N:o 142.

som utgå med 5,000 kronor till den deputerad, som utöfvar det i § 64
omförmälda uppdrag, hvilket skall af en af deputerade bestridas, och med
8,000 kronor till den andre af deputerade.

§ 40.

Aflöningen för riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vaktbetjäning
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat,
hvilken icke får öfverskridas.

§ 41.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, äga fullmäktige att använda
8,000 kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke
behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.
För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela betjäningen vid riksgäldskontoret
hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten
och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.

§ 42.

Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret
äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera
en summa af högst 225 kronor.

§ 43.

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,
inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets
medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma
för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,
och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning
af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda

Statsutskottets Memorial N:o 143.

21

belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter äinbets- och tjänstemän
samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en
fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid
detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.
generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors
tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad
och vederbörligen inbetald.

Angående styrelsen för riksgäldskontoret.

§ 59.

Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Eiksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Eiksdagen
blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 60.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af
Eiksdagen bestämd ordning.

§ 61.

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

§ 62.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.

22

Statsutskottets Memorial N:o 142.

§ 63.

Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 64

Jämte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige
gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill
gifves, söka förebygga, att med statslån understödt järnvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest
tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen
varder betäckt.

§ 65.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 74 innehåller,
två deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska likvider,
anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen
bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut
och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande deputerade att sig emellan
närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst
böra deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges
näst föregående sammankomst förflutna tid.

En af dessa deputerade utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det
sätt, hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att
under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägen -

Statsutskottets Memorial N''-o 142.

23

heters besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl
beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant afseende innehåller.

Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta
ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med
belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.

§ 66.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,
få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess statsutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers
beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 67.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna
begära råd och yttranden.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 8.

Riksdagen har år 1905 lämnat fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigande
att till Kungl. Maj:t öfverlämna det gamla riksdagshuset
äfvensom riksgäldskontorets hus på Riddarholmen, förstnämnda byggnad
omedelbart och den sistnämnda efter det riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen
därifrån aflyttat.

24

Statsutskottets Memorial N:o 143.

Åflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och

yaktbetjäning.

Tjänstgö-

Missräk-

Ålderstillägg.

Lön

ringspen-

nings-

Summa

ningar

penningar

kr.

kr.

kr.

kr.

1 sekreterare och ombuds-

man ........................

4,400

2,000

6,400

j Efter fem års tjänstgöring

1 kamrerare .....................

4.000

3.000

> inom graden kan lönen

2,000

_

6,000

I höjas med 600 kronor.

| Efter fem års tjänstgöring

1 kassör ...........................

500

1,500

5,000

> kan lönen höjas med 500

J kronor.

1 revisor ........................

2,500

1,500

__

4,000

Efter fem års tjänstgöring

1 kassabokhållare ............

2,500

2,000

1,500

—

4,000

inom graden kan lönen
höjas med 500 kronor och

1 lånebokhållare...............

1,000

—

3,000

efter tio års tjänstgöring

•1 registrator och kanslist

2,000

1,000

—

3,000

med ytterligare 500 kr.

1 kammarskrifvare .......

1,500

1,000

—

2,500

1 Efter fem års tjänstgöring
> kan lönen höjas med 500

1 kronor.

1 kammarskrifvare .........

1,500

1,000

—

2,500

1 förste vaktmästare ......

1 vaktmästare..................

700

200

—

900

Efter fem års tjänstgöring
kan lönen höjas med 100

600

200

—

800

. kronor och tjänstgörings-

2 vaktmästare..................

1,200

400

—

1,600

penningarne med 100
kronor.

Summa

25,900

13,300

500

39,700

Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor.
Vaktbetjäningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna
förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjänstgöringspenningar med 200
kronor.

Statsutskottets Memorial N-o 142.

25

Pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin............

4,400

» notarien August Neijber ................................................

3,000

—

d registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand

Montell .....................................................................

2,500

—

» vaktmästaren Anders Gustaf Malmberg .....................

700

Summa kronor

10,600

—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvare^ frånfälle och
äfven dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade
villkor upphöra.

Rih. till RiJcsd. Prof. 1905. 4 Sami,

1 Afd. 79 Häft.

4