Bilisdagens Skrifvelse N:o 89.
1
N:o 89.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 4 maj 1904.
— — — — Andra Kammaren den 4 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde liufvudtiteln
gjorda framställning om anslag till handelsstipendier.
Statsutskottets utlåtande n:o 8, punkten 20 och memorial n:o 59.)
Till Konungen.
I den till Riksdagen den 14 januari 1904 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t i
punkten 18 under sjunde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att på
extra stat för år 1905 anvisa ett anslag å 20,000 kronor till handelsstipendier.
Uti en inom Riksdagen väckt motion har yrkats, det Riksdagen
måtte besluta, att omförmälda af Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslag
till handelsstipendier skulle för år 1905 utgå med 30,000 kronor.
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
»Det torde vara obestridligt, att många af de uppoffringar, som
göras för utvecklingen af landets näringar, kunna gifva mångdubbelt
Bill. till liiksd. Prof. 1904. 10 Sami. 1''Afd. 1 Band. 17 Höft. {Niis 89—93.) 1
2 Riksdagens Skrifvelse N:o 89.
gagn igen. Särskild gäller detta för sådana understöd, som grundas
på ernående af ökad yrkesutbildning i ändamål att därefter med större
framgång och till mera allmän båtnad utöfva rörelse.
Regering och Riksdag hafva också med stor beredvillighet ägnat
sin uppmärksamhet häråt och sökt att på mångahanda sätt medelst
anslag till handelns och industriens bästa främja landets näringar, då
behofven gifvits till känna och blifvit fullt ådagalagda.
Bland de extra anslag till förmån för vår kommersiella utveckling,
som 1904 års statsverksproposition upptager, finnes under sjunde
hufvudtitelns n:is 17 och 18 ett par poster, som under de senare åren
väckt särskildt intresse i landet och äfven upprepade gånger varit föremål
för Riksdagens speciella handläggning.
Jag åsyftar härmed anslagen
n:o 17 till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster
af svensk industri och svenska näringar, af Kungl. Maj:t föreslaget till
18.000 kronor;
samt n:o 18 till handelsstipendier, af Kungl. Makt föreslag-et till
20.000 kronor.
Beträffande det förstnämnda torde väl tidpunkten icke nu vara
inne att kunna ernå en behöflig ökning af anslaget, då förra årets
Riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts proposition, beslöt en höjning
från förutvarande 15,000 kronor till 18,000 kronor, hvilket senare belopp
jämväl återfinnes i Kungl. Majrts proposition till innevarande Riksdag,
men jag afser i stället härmed att söka intressera Riksdagen för
en höjning af anslaget till handelsstipendier, enär detsamma torde vara
i behof af att ökas, då det belopp af 20,000 kronor, som de senare 6
åren härför utgått, numera kan anses vara alltför knapp för ändamålet.
I den mån behofvet af ökade omsorger om handelsstipendiatsinstitutionen
gör sig gällande, bör gifvetvis höjning i anslaget ske.
Frågan om inrättande af handelsstipendier väcktes år 1888 af
styrelsen för Sveriges allmänna exportförening, men föranledde icke till
någon Kungl. Maj:ts åtgärd, förrän kommerskollegium år 1894 i underdånig
skrifvelse återupptog frågan och hemställde om anvisande af
15.000 kronor för ändamålet.
Kungl. Maj:t föreslog i anledning däraf 1895 års Riksdag att besluta
sådan höjning af anslaget till befrämjande af afsättning i främmande
länder af alster af svensk industri och svenska näringar, att af
detsamma kunde utgå 15,000 kronor till handelsstipendier, men Riksdagen
biföll icke denna Kungl. Maj:ts proposition. Vid 1896 års riksdag
väcktes af herr O. R. Themptander motion i Andra Kammaren om
Bilisdagens Skrifvelse N:o 89. o
extra anslag af 20,000 kronor till handelsstipendier; och beslöt Riksdagen
i anledning häraf att för ändamålet anvisa 10,000 kronor, men
skulle samtidigt det förutvarande anslaget 20,000 kronor till befrämjande
af svensk export minskas till 15,000 kronor.. Enahanda belopp
för bägge anslagen anvisades jämväl af 1897 års Riksdag.
Samma år hade Sveriges kontoristförening hemställt om höjande
af anslaget till handelsstipendier från 10,000 kronor till 20,000 kronor,
och kommerskollegium hade äfven tillstyrkt denna åtgärd, men Ivungl.
Maj:t fann ej skäl göra sådan framställning till Riksdagen.
Påföljande år — 1898 — beslöt emellertid Riksdagen på enskilda
motioner (af herr John Rettig i Första och af herr O. A. Brodin i Andra
Kammaren) att höja anslaget för handelsstipendier till 20,000 Kronor,
och har sedan dess detta belopp årligen utgått och återfinnes jämväl
nu i föreliggande statsverksproposition.
Angående villkoren för åtnjutande af handelsstipendier kan det
måhända vara på sin plats att här intaga hvad gällande bestämmelser
härom omförmäla.
Kungl. Maj:ts nådiga bref till kommerskollegium den 2 i november
1896 stadgar följande:
att stipendiers fördelning bestämmes af Kungl. Maj:t efter förslag
af kommerskollegium;
att för kompetens till erhållande af dylikt stipendium skall erfordras
att styrka sig ej mindre hafva med göda betyg genomgått antingen
handelsinstitut eller högre tekniskt läroverk eller ock på annat sätt
förskaffat sig motsvarande teoretiska förkunskaper än äfven hafva förvärfvat
praktiska insikter i handelsväsendet antingen genom sjanständig
agenturverksamhet med artiklar, som kunna blifva af någon betydelse
för svensk export, eller genom någon tids väl vitsordad kontorsverksamhet
på handelskontor eller vid industriell anläggning, helst
sådan, där verksamheten omfattar artiklar af nyssberörda slag;
att vid stipendiums fördelning hänsyn företrädesvis skall tagas till
de sökandes praktiska duglighet och förfarenhet i handel och industri;
att stipendiat må antingen uppehålla sig å någon viss handelsplats
i det land, där han önskar vinna vidare utbildning, eller besöka flera
länder och handelsplatser, likasom han ock må taga anställning pa utländskt
handelskontor, vare sig såsom volontär eller mot lön;
att stipendiebeloppet, som i regel må utgöra tvåtusen till femtusen
kronor för år, skall i hvarje särskildt fall bestämmas med hänsyn till,
bland annat, aflägsenheten af och lefnadskostnaderna i det eller de
länder, stipendiat skall besöka;
4 Riksdagens Skrifvelse N:o 89.
**tt stipendiat skall vara skyldig att inom tid, som vid stipendiets
tilldelande bestämmes, inställa sig i det land eller något af de länder,
dar han skall uppehålla sig under stipendietiden, samt i öfrigt ställa
sig till efterrättelse hvad vid stipendiets tilldelande blifver bestämdt i
fråga om såväl den eller de utrikes platser, han skall besöka, som ock
föremålet för hans verksamhet med mera;
att stipendiat skall vara skyldig att för hvarje hälft år af stipendietiden
^ rörande sin verksamhet och sina iakttagelser beträffande handelsförhållanden,
afsättningsmöjligheter för svenska varor med mera i
det främmande land, där han vistats, eller det land eller de länder,
han under sina resor besökt, afgifva berättelse, som skall till kommerskollegium
insändas senast inom två månader efter utgången af den tid,
berättelsen skall omfatta, samt vara åtföljd af intyg, att stipendiaten
uppehållit sig i. det land eller de länder, som i berättelsen afses, äfvensom,
därest stipendiaten vunnit anställning hos affärsman i utlandet,
af intyg därom samt rörande arten af den tjänstgöring, som därvid
varit honom ålagd;
att af stipendiebeloppet må af stipendiat eller hans befullmäktigade
ombud lyftas en tredjedel vid utresan eller, därest stipendiat redan
vistas i det land, där han tänker vidare uppehålla sig, genast efter
stipendiets beviljande, den andra tredjedelen efter det den första samt
den sista tredjedelen efter det den andra halfårsberättelsen afgifvits och
godkänts; samt
att sökande till ifrågavarande stipendier hafva att å tid, som
kommerskollegium bestämmer, till kommerskollegium ingifva sina till
Konungen ställda ansökningar i ämnet, hvilka böra vara åtföljda af
prästbevis jämte de betyg och intyg i öfrigt, som må kunna företes,
samt innehålla uppgift å det land eller de länder, dit sökanden ämnar
begifva sig, och den plan för sin verksamhet, sökanden tänker under
vistelsen utomlands följa.
Anslaget till handelsstipendier har äfven varit föremål för handelsoch
sjöfartskommitténs af år 1898 uppmärksamhet, i det att nämnda
kommitté hos Kungl. Maj:t framställt förslag om detsammas höjning
från 20,000 kronor till 40,000 kronor med samtidigt förenande af exportanslaget
15,000 kronor till ett gemensamt årligt anslag af 55,000
kronor, för att däraf skulle kunna utdelas stipendier,
dels för inhämtande utrikes af kännedom om villkoren för svenska
alsters afsättning,
dels för verksamhet utrikes för sådan afsättning,
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 89.
dels ock för studier utrikes af sättet och villkoren för skeppsrederirörelsens
bedrifvande.
Kommerskollegium, som år 1901 infordrat yttranden i ärendet från
åtskilliga handels- och sjöfartsnämnder i riket, har emellertid i underdånig
skrifvelse till Kungl. Maj:t, med förmälan att vilja förorda syftet
med kommitténs förevarande förslag, förklarat sig icke kunna biträda
handels- och sjöfartskommitténs uppfattning, att de för ifrågavarande
ändamål erforderliga medel borde anvisas i form af förhöjning af anslaget
till handelsstipendier och båda slagen utgå af ett gemensamt
anslag, utan ansett, att, därest stipendier för rederinäringens befrämjande
skulle anordnas, detta måtte ske i form af särskildt anslag.
Af de hittills utgående anslagen till handelsstipendier hafva följande
dispositioner blifvit gjorda:
Årsanslag. |
Antal |
Tilldelade stipendier |
Summa |
Medeltal stipendie- |
||||
sökande. |
Nya. |
Fortsättnings- |
tilldelade |
belopp |
||||
stipendier. |
Kronor. |
|||||||
1897 .... |
............................ 10,000 |
kronor |
13 |
3 |
_ |
3 |
3,333 |
33 |
1898 .... |
............................. 10,000 |
> |
22 |
2 |
2 |
4 |
2,500 |
— |
1899 .... |
............................. 20,000 |
Tf |
14 |
5 |
3 |
8 |
2,500 |
— |
1900 .... |
............................. 20,000 |
T> |
23 |
4 |
3 |
7 |
2,857 |
15 |
1901 .... |
............................. 20,000 |
13 |
2 |
7 |
9 |
2,222 |
22 |
|
1902 .... |
............................. 20,000 |
» |
31 |
4 |
4 |
8 |
2,500 |
— |
1903 .... |
............................. 20,000 |
» |
26 |
5 |
3 |
8 |
2,500 |
— |
1904 .... |
............................. 20,000 |
> |
40 |
(Ännu ej |
behandlade.) |
Under de två senaste åren hafva följande stipendier för verksamhet
i angifna länder blifvit utdelade:
Fortsättning sstipendier.
1902. 1903.
Ryssland................................. 2,000 kr. La Plataländerna............ 3,000 kr.
Ostasien ............................... 2,000 » Sydöstra Europa ............ 3,000 »
Vladivostok........................... 3,000 » Ryssland ........................... 2,500 )>
Kina och Japan.................. 1,500 »
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 89.
JSfya stipendier.
1902.
1903.
La Plataländerna .
Sydöstra Europa .
Ryssland...................
Nordamerika ...........
3,000 j> Nordamerika
Transvaal ...
3,000 » Ryssland
2,500 » Ryssland
3,000 kr. Siarn
4.000 kr.
2.000 »
2,000 »
1,500 »
4,000 »
Extra från exportanslaget:
1902.
1903.
Ryssland
1,500 kr, Ryssland
1,500 kr.
Summa 21,500 kr.
Summa 23,500 kr.
(Bemärkas bör, att år 1903 uppkom en tillfälligtvis ökad tillgång
pa grund af att tilldeladt stipendium upphört att utgå, hvadan nämnda
år af denna besparing användts 2,000 kronor till nytt stipendium.)
Ehuruväl stipendierna, för att kunna motsvara afsedda ändamålet,
af Kungl. Maj:t bestämts skola i regel utgöra 2,000 kronor till 5,000
kronor, framgår det af förestående tabeller, dels att de tilldelade beloppen
på ett par undantag när ligga under medeltalet af gränssummorna,
dels att ett par stipendier blifvit satta under 2,000 kronor.
Detta, jämte det att blott ett fåtal stipendiater kunnat utses bland
det stora antalet sökande, tyder obestridligen därpå, att det af Riksdagen
under de senaste sex åren till 20,000 kronor årligen fastställda
anslaget till handelsstipendier numera får anses för lågt och därför
gärna borde ökas, på det att det afsevärda gagnet för svensk utrikes
handel och exportutveckling må i tillbörlig grad kunna vinnas.
Den för handelsstipendierna hittills gällande och synnerligen ändamålsenliga
principen, att så kallade »fortsättningsstipendier» tilldelas
dem, som däraf gjort. sig förtjänta, betingar ovillkorligen ett rikligt
tilltaget årsanslag, om icke utsikterna för nya, meriterade sökande att
undfå handelsstipendier skola än ytterligare förminskas.
Att af 142 sökande till och med år 1903 blott 47 kunnat undfå stipendier,
visar tydligt anslagets knapphet. Den ringa sannolikheten för
nyanmälda (för innevarande års stipendier hafva icke mindre än 40
sökande anmält sig) att komma i åtnjutande af stipendium, lär nog
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 89.
icke vara så särdeles fördelaktigt för stipendiatinstitutionen och lär
jämväl kunna medföra den olägenheten, att personer med lust och
fallenhet för svensk exportverksamhet genom bristande understöd härtill
bringas in på andra banor, där de måhända icke utöfva det gagn,
som annars genom deras egenskaper kunnat vinnas för Sveriges exporthandel.
Det torde därför få anses gynnsamt för landets näringar, om en
väsentlig ökning af anslaget till handelsstipendier kunde åvägabringas.
Att en ökning från 20,000 kronor till 30,000 kronor icke, i betraktande
af anslagets produktiva natur, bör anses orimlig, får man
hysa berättigad öfvertygelse om. Det kunde fastmera förefinnas anledning
att framställa begäran om ännu högre anslag, då därigenom
landet skulle kunna med desto större effekt draga nytta af utsända
handelsadepter för den ökning i exportverksamheten, som är så eftersträfvansvärd
i syfte att bringa handelsbalansen i gynnsammare läge,
än hvad fallet varit under de senare åren.
Till stöd för den här anförda åsikten om stipendieanslagets otillräcklighet
tillåter jag mig anföra, hvad styrelsen för Sveriges allmänna
exportförening nyligen härom nämnt i en skrifvelse till kommerskollegium.
Styrelsen skrifver bland annat följande:
Styrelsen är öfvertygad om att stipendiastinstitutionen, oafsedt det
gagn och den verksamhet den skänker de unge männen, synnerligen
bidrager till upplysning om exportmöjligheter å den utländska marknaden
och till spridande af kännedom om våra industrialster i främmande
land; och får styrelsen därför uttrycka sin lifliga förhoppning,
att det för handelsstipendiater afsedda anslaget måtte väsentligt höjas,
hvarigenom äfven större stipendier kunde utdelas, och som en följd
däraf större anspråk ställas på handelsstipendiaterna, än hvad man nu
i flera fall rimligtvis kan begära.
Såsom af ofvanstående uppgift om handelsstipendieutdelningen
framgår, ha icke på grund af anslagets knapphet kunnat utgifvas högre
handelsstipendier än 4,000 kronor, och detta endast i två fall under
alla sju åren från 1897.
Det torde emellertid vara uppenbart, att vistelsen i mycket aflägsna
länder ställer sig väsentligt dyrare än i de mera närbelägna, på samma
gång kännedomen om svensk industri och svensk exportförmåga gifvetvis
är mindre i de förra länderna än i de sistnämnda och äfven där
fordrar större omkostnader för att på ett verksamt sätt spridas.
Det borde därför vara i hög grad ensidigt för vår export, om
anslaget till handelsstipendier vore så rikligt, att meriterade unga affärs
-
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 89.
män, som vilja ägna sig åt verksamhet i sådana aflägsna länder, där
svenska varor med fördel kunna finna ny eller vidgad marknad, kunde
ernå så höga stipendier, att deras verksamhet icke på något vis bragtes
i trångmål. Med höjande af stipendierna för vissa fall till det af Kungl.
Maj:t angifna maximum skulle, såsom exportföreningens styrelse jämväl
påpekat, större anspråk kunnat ställas på stipendiaterna, än hvad
man nu kan begära.»
Riksdagen får anmäla, att Riksdagen, i anledning af Eders Kungl.
Maj:ts i ämnet gjorda framställning samt med bifall till den i samma
ämne väckta motionen, på extra stat för år 1905 anvisat till handelsstipendier
ett belopp af 30,000 kronor.
Stockholm den 4 maj 1904.
Med undersåtlig vördnad.