Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

1

N:o 173.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 18 maj 1904.
— — — — Andra Kammaren — 18 — —

Riksdagens skrif velse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition angående lönereglering för folkskoleseminarierna
samt stat för folkskoleseminariet i Strängnäs m. m.
(Särskilda utskottets (n:o 1) utlåtande n:o 4 och memorial n:o 9).

Till Konungen.

I eu till Riksdagen aflåten proposition (n:o 73) af den 31 december
1903 bär Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af ett propositionen bilagdt
statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden för samma dag framlagt förgift.
till Rilead. Prot. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 43 Haft. (N:o 113.) 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

slag angående lönereglering för folkskoleseminarierna samt stat för folkskoleseminariet
i Strängnäs m. m.

I sammanhang med dessa förslag har Riksdagen förehaft till behandling
två inom Riksdagen väckta motioner i anledning af berörda proposition.

De ändringar och uttalanden, hvartill granskningen af dessa förslag
gifvit anledning, och Riksdagens, med anledning af samma förslag samt
nämnda motioner, fattade beslut får Riksdagen härmed för Eders Kungl.
Maj:t anmäla.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att
dels medgifva:

att för lärare vid folkskoleseminarierna må bestämmas följande aflöningsförmåner
att gälla från och med år 1905:

för rektor lön i tre lönegrader ål) 3,400 kronor, 2) 3,700 ki’onor
och o) 4,000 kronor, jämte tjänstgöringspenningar å respektive 1,600, 1,800
och 2,000 kronor, hvarförutom rektor skall åtnjuta fri bostad eller den
hyresersättning, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes;

för manlig adjunkt lön i fem lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,350
kronor, 3) 2,700 kronor, 4) 3,050 kronor och 5) 3,400 kronor, jämte tjänstgöringspenningar
å respektive 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och 1,600 kronor;

för kvinnlig adjunkt lön i fyra lönegrader å l) 1,300 kronor, 2) 1,650
kronor, 3) 2,000 kronor och 4) 2,350 kronor, jämte tjänstgöringspenningar
å respektive 700, 850, 1,000 och 1,150 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i musik och sång arfvode i tre aflöningsgrader
å 1) 1,400 kronor, 2) 1,600 kronor och 3) 1,800 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i teckning arfvode i tre aflöningsgrader
å 1) 1,000 kronor, 2) 1,200 kronor och 3) 1,400 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i gymnastik arfvode i tre aflöningsgrader
ål) 900 kronor, 2) 1,100 kronor och 3) 1,300 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i trädgårdsskötsel och trädplantering
arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,200 kronor, 2) 1,300 kronor och 3)
1,400 kronor;

för lärare i manlig slöjd arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,100
kronor, 2) 1,200 kronor och 3) 1,300 kronor;

för lärare i kvinnlig slöjd arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,000
kronor, 2) 1,100 kronor och 3) 1,200 kronor;

för manlig lärare i läsämnen i seminariums öfuingsskola arfvode i
fyra aflöningsgrader å l) 1,500 kronor, 2) 1,800 kronor, 3) 2,100 kronor
och 4) 2,400 kronor;

för kvinnlig lärare i läsämnen i seminariums öfningsskola arfvode i
tre aflöningsgrader å 1)1,500 kronor, 2) 1,650 kronor och 3) 1,800 kronor;

Riksdagens Skrifvelse N:o 173. 3

för adjunkt, hvilken förordnas att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning,
arfvode å 500 kronor, med bibehållande åt lön och tjänstgöringspenningar
å egen tjänst;

för vikarierande manlig adjunkt, därest han atlagt sådana kunskapsprof,
som äro stadgade för behörighet att utnämnas till adjunkt, samt
genomgått profårskurs, arfvode å 2,000 kronor, men i annat fall arfvode
å 1,800 kronor;

för vikarierande kvinnlig adjunkt, därest hon aflagt sådana kunskapsprof,
som äro stadgade för behörighet att utnämnas till adjunkt, samt
genomgått profårskurs eller eljest fullgjort villkoren för behörighet till
adjunktsbefattning, arfvode å 1,800 kronor, men i annat tall arfvode a
1,500 kronor; samt

för vikarierande manlig eller kvinnlig öfningslärare och manlig eller
kvinnlig lärare i öfningsskola arfvode till samma belopp som arfvodet i
första aflöningsgraden af befattningen;

att för det fastställda årliga arfvodet tjänstgöringsskyldighet skall
åligga lärare i musik och sång sexton till aderton timmar, lärare i teckning
tolf till fjorton timmar, lärare i gymnastik elfva till tretton timmar
samt lärare i slöjd sexton till aderton timmar i veckan, men att ytterligare
tjänstgöring må kunna åläggas dessa lärare mot en ersättning, beräknad
för helt läsår, för hvarje veckotimme af 100 kronor till lärare i musik och
sång, i teckning eller i gymnastik, 75 kronor till lärare i manlig slöjd och
70 kronor till lärare i kvinnlig slöjd, dock under iakttagande däraf, att
ersättning för extra tjänstgöring ej må utgå till annan än den, som fullgör
samma tjänstgöring, och ej utan Eders Kungl. Maj:ts tillstånd i hvarje särskildt
fall för ett större antal veckotimmar än fyra för en och samma lärare;

att, därest undervisningen i trädgårdsskötsel och trädplantering ej
meddelas i full utsträckning eller undervisningen i detta eller annat öfningsämne
är fördelad på två personer, ersättning för undervisningen må, enligt
Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, utgå med högst det belopp, som i
första aflöningsgraden är fastställdt;

att tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå för rektorer efter
kalenderår, men till olika belopp för Jästiden och för ferierna efter särskilda
bestämmelser, som af Eders Kungl. Maja fastställas, samt för manliga
och kvinnliga adjunkter efter läsår med trettioåtta läsveekor, och att tjänstgöringspenningar
icke få af tjänstens innehafvare uppbäras under åtnjutande
af full tjänstledighet, utom i det fåll att tjänstledigheten beviljats
på grund af offentligt uppdrag;

att öfningslärare eller lärare i öfningsskola må äga uppbära vid tjänstledighet
på grund af offentligt uppdrag hela det med befattningen för -

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

enade arfvode med tillhörande ålderstillägg och vid tjänstledighet på grund
af sjukdom tre fjärdedelar af samma arfvode med ålderstillägg, efter kalenderår
räknadt;

att uppflyttning från lägre till närmast högre aflöningsgrad må äga
rum efter förloppet af fem år under villkor, att rektor i sådan egenskap
mera än fyra femtedelar af samma tid och annan lärare mera än fyra
femtedelar af tjänstgöringstiden med nit och skicklighet tjänstgjort, och
med iakttagande, att den högre aflöningen ej får tillträdas förrän vid
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den bestämda tjänsteåldern
uppnåtts;

att ämneslärare, som efter 1904 års utgång vinner befordran till tjänst
vid folkskoleseminarium, må för uppflyttning i högre aflöningsgrad räkna sig
till godo den tid utöfver fem år, läraren efter afläggande af de för tjänsten
föreskrifna kunskapsprof och genomgående af praktisk utbildningskurs,
där sådan för behörighet till tjänsten är föreskrifven, med nit och
skicklighet tjänstgjort såsom extra ordinarie lärare vid folkskoleseminarium
med enahanda tjänstgöringsskyldighet, som åligger motsvarande ordinarie
lärare, dock att härigenom ingen ändring göres i fråga om det antal lönetursår,
som lärare på grund af nu gällande bestämmelser intjänat vid utgången
af år 1904;

att den tid, som i afseende å lönetursberäkning tillgodokommer ämneslärare
vid allmänt läroverk eller högre lärarinneseminariet eller, vid öfvergång
till någon af dessa läroanstalter, docent vid universitet, lärare vid
enskildt läroverk eller lektor vid sjökrigsskolan, må vid öfvergång i folkskoleseminariernas
tjänst honom tillgodoräknas beträffande lönetursberäkning
vid dessa seminarier;

att lärare i öfningsskola i afseende å lönetursberäkning må räkna sig
till godo föregående tjänstgöring vid folkskola;

att rektorer samt manliga och kvinnliga adjunkter, som ingå på den
nya lönestaten eller som utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit,
äfvensom öfningslärare skola hafva rättighet och skyldighet att, rektor och
manlig adjunkt vid uppnådda 65 lefnadsår och 35 tjänstår, kvinnlig
adjunkt vid uppnådda 55 lefnadsår och 25 tjänstår, lärare i gymnastik
vid uppnådda 60 lefnadsår och 30 tjänstår samt annan öfningslärare vid
uppnådda 65 lefnadsår och 35 tjänstår, med pension från allmänna indragningsstaten
från tjänsten afgå, Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att låta
med afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas i
tjänsten kunna på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna;

att pensionsbeloppet skall utgöra för rektor eller manlig eller kvinn -

Riksdagens Skrifvelse N:o 173. 0

lig adjunkt oafkortad lön samt för öfningslärare tre fjärdedelar af det
befattningen åtföljande arfvode med ålderstillägg, dock att för öfningslärare,
som uppbär pension för annan statens tjänst, sammanlagda af statsmedel
utgående pensionsbeloppet icke må öfverstiga 3,000 kronor;

att rektorer, manliga och kvinnliga adjunkter samt öfningslärare skola
vid inträde på den nya lönestaten vara skyldiga underkasta sig de förändrade
bestämmelser rörande pensionering, som kunna varda stadgade;

samt _ o

att lärare i öfningsskola skall vara skyldig att från tjänsten afgå
vid uppnådda 60 lefnadsår och 30 tjänstår, därest ej Eders Kungl. Maj:t i
särskildt fall finner skäl tillåta sådan lärare att vid tjänsten kvarstå;

dels ock för genomförande af lönereglering för lärarne vid folkskoleseminarierna
enligt ofvan angifna grunder samt för tillämpning af den utaf
departementschefen till statsrådsprotokollet föreslagna stat för folkskoleseminariet
i Strängnäs och beredande af medel för tillgodoseende af lärares
vid samma seminarium rätt till ålderstillägg höja det pa ordinarie stat
under riksstatens åttonde liufvudtitel uppförda anslaget till seminarier lör
folkskolelärares bildande med 154,000 kronor eller från dess nuvarande
belopp, 372,850 kronor, till 526,850 kronor.

I öfverensstämmelse med ett af motionärer framställdt förslag har
Riksdagen funnit seminariestadgans bestämmelse, att rektor skall utnämnas
af Eders Kungl. Maj:t, böra ändras därhän, att Eders Kungl. Maj:t, där så
finnes skäligt, förordnar rektor på viss tid.

Samma motionärer hade påpekat, att kvinnliga adjunkter i vissa fall
enligt Eders Kung]. Maj:ts proposition skulle erhålla en lägre aflöning än
nu utgående löneförmåner jämte dyrtidstillägg, och föreslagit bland annat
eu ökning med 100 kronor, däraf hälften tjänstgöringspenningar, i hvar
och en af de för dessa adjunkter föreslagna lönegraderna.

Riksdagen har funnit skäligt bifalla detta förslag.

Af motionärer hade betonats det maktpåliggande i musiklärarnes vid
seminarierna undervisning i jämförelse med den undervisning, som åläge
motsvarande lärare vid de allmänna läroverken, i det de förre både att
utbilda personer, som själfva skulle undervisa i sång och musik. På grund
häraf hade för dessa lärare föreslagits förhöjning med 200 kronor i hvar
och en af de föreslagna aflöningsgraderna samt tilläggande af en fjärde
aflöningsgrad å 2,200 kronor.

Riksdagen bär så till vida ansett motionärernas förslag böra föranleda
någon jämkning i bestämmelserna angående musiklärarnes aflöningsförinåner,
att den tjänstgöringsskyldighet för det fastställda arfvodet af

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

sexton till aderton timmar, som af Eders Kungl. Maj:t föreslagits för dessa
musiklärare, bestämmes till sexton timmar.

Beträffande teckningslärarne hade motionärer af enahanda grunder
som i fråga om musiklärarne föreslagit högre arfvodesbelopp och flere
aflöningsgrader.

Riksdagen har ansett skäligt medgifva sådan ändring beträffande teckningslärarne,
att den tjänstgöringsskyldighet af tolf till fjorton timmar,
som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle åligga dessa lärare för det
fastställda arfvodet, bestämmes till tolf timmar.

Af statsrådsprotokollet liksom äfven af förhållanden, som kommit till
Riksdagens kännedom, framgår, att vid flera af seminarierna fullständig
undervisning i trädgårdsskötsel och trädplantering icke äger rum samt att
till följd däraf likställighet ej inträdt med afseende på anställande af dylika
lärare. Under sådana omständigheter synes tiden ännu ej vara inne att
reglera dessa lärares aflöning, och har Riksdagen ansett, att de, till dess
ordnade förhållanden i nyssnämnda afseende inträdt, böra erhålla ett arfvode
af 1,200 kronor årligen.

Framhållande vikten däraf, att såsom manliga ämneslärare i seminariernas
öfningsskolor förvärfvades verkligt dugande förmågor, hade samma
motionärer ansett, att sådana lärare enligt Eders Kung!. Maj:ts förslag
skulle få den minst gynnsamma ställningen af alla. Bland annat hade påvisats,
att dessa lärare, hvilkas befattningar vore särdeles ansvarsfulla och
mycket kräfvande, i alla lönegrader skulle åtnjuta lägre lön än manliga
folkskollärare i vissa städer. Motionärerna hade hemställt om en förhöjning
af 200 kronor i hvarje lönegrad i de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna
beloppen.

I. hufvudsak anslutande sig till de af motionärerna anförda grunder,
har Riksdagen ansett sig böra bifalla den i motionen yrkade förhöjningen
i de manliga ämneslärarnes i öfningsskolorna arfvoden.

I fråga om kvinnliga ämneslärare vid seminariernas öfningsskolor
hade nämnda motionärer påpekat, att den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna
löneregleringen skulle innebära en rätt väsentlig minskning i dessa lärares
nu utgående aflöningsförmåner, dyrtidstillägg inberäknadt, samt hemställt om
förhöjning i aflöningsbeloppen och tilläggande af en fjärde lönegrad å 2,200
kronor.

De af motionärerna åberopade omständigheter hafva synts Riksdagen
böra föranleda införande för dessa lärarinnor af en fjärde aflöningsgrad å
2,000 kronor, hvarigenom aflöningsgraderna för kvinnlig lärare i öfningsskola
blifva lika många som de för manlig lärare föreslagna.

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

De bestämmelser, som Riksdagen i anledning af Eders Kungl. Maj:ts
proposition n:o 50 beslutit för lärarne vid de allmänna läroverken såsom
villkor för åtnjutandet af den nya löneregleringen, har Riksdagen ansett
böra i tillämpliga delar föreskrifvas äfven för lärarepersonalen vid folkskoleseminarierna.
I fråga om den tid, för hvilken tjänstgöringspenningar
för manliga och kvinnliga adjunkter skola beräknas utgå, har Riksdagen,
i öfverensstämmelse med hvad som skett i anledning af nyssnämnda proposition,
beslutit, att de skola beräknas utgå efter läsårets antal läsveckor;
och har Riksdagen funnit, att beträffande läsårets längd bör, såsom Eders
Kungl. Maj:t jämväl afsett, för folkskoleseminarierna i motsvarande tilllämpning
gälla hvad som för de allmänna läroverken är eller varder
stadgadt.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle alla öfningslärare vid seminarierna
tillerkännas pensionsrätt. På grund af sina ofvan gjorda uttalanden
om lärares i trädgårdsskötsel aflöningsförhållanden har Riksdagen
icke kunnat tillstyrka förslaget om deras pensionsrätt, utan torde frågan
om sådana lärares pensionering tills vidare i hvarje särskild! fall böra af
Riksdagen pröfvas och afgöras.

Beträffande den lefnadsålder, vid hvilken lärarne skola hafva rättighet
och skyldighet att afgå med pension, har Riksdagen ansett, att pensionsåldern
för gymnastiklärare vid seminarierna bör, i likhet med hvad af
Riksdagen bestämts för gymnastiklärare vid de allmänna läroverken, höjas
från den af Eders Kungl. Magt föreslagna lefnadsåldern 60 år till 62 år.
Däremot har det synts Riksdagen, att pensionsåldern för lärarinna vid
öfningsskola bör inträda vid samma ålder som för kvinnlig adjunkt eller
vid uppnådda 55 år.

Angående pension åt manliga lärare i seminariernas öfningsskolor hade
samma motionärer anfört, att för dessa lärare, som vore delaktiga i folkskollärarnes
pensionsinrättning och för närvarande erhölle en pension af
750 kronor, ingen ändring i detta afseende vore i propositionen föreslagen
och att de sålunda skulle i fråga om pension få en oförmånligare ställning
än folkskolelärare i större och medelstora stadssamhällen. Motionärerna
hade ansett, att nämnda lärare borde likställas med lärare i öfningsämnen,
och därför hemställt, att pensionsbeloppet för manlig lärare i läsämnen
i seminariums öfningsskola skulle utgöra tre fjärdedelar af det befattningen
åtföljande arfvode med ålderstillägg, dock att från allmänna
indragningsstaten endast skulle utgå skillnaden mellan det belopp, som
erhölles från folkskollärarnes pensionsinrättning och pensionen i dess
helhet.

8 Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

Motsvarande hemställan hade gjorts i fråga om kvinnliga lärare i
öfningsskolor.

Riksdagen har funnit det vara ett behjärtansvärdt ändamål att höja de
ifrågavarande lärarnes pensionsbelopp, men då någon utredning angående
lämpligaste sättet att ordna denna angelägenhet ej föreligger, och då dessutom
ny allmän pensionslag snart torde vara att förvänta, har Riksdagen
ej ansett sig för närvarande böra vidtaga någon ändring med afseende på
dessa lärares pensionering.

Hänvisande till hvad Riksdagen beslutit angående lärarnes vid de allmänna
läroverken pensionering, har Riksdagen ansett, att ej heller lärarne
vid folkskoleseminarierna, i afvaktan på antagande af ny författning angående
civila tjänsteinnehafvares rätt till pension, böra uppbära de belopp,
som motsvara de i utsikt ställda pensionsafgifterna, och därför beslutit,
att sådant afdrag skall, från och med det första år den nya löneregleringen
tillämpas, äga rum enligt grunder, som följts vid bestämmandet
af lärarnes vid de allmänna läroverken pensionsafgifter.

I fråga om föreslagen stat för folkskoleseminariet i Strängnäs, liksom
i fråga om anslag till öfriga folkskoleseminarier, har Riksdagen intet
annat haft att erinra, än att de ändringar däri böra iakttagas, som blifva
eu följd å ena sidan af Riksdagens beslut om höjning med 100 kronor af
hvarje lönegrad för kvinnlig adjunkt, om höjning med 200 kronor af arfvodet
för manlig lärare i öfningsskola och om tilläggande af en fjärde
aflöningsgrad för kvinnlig lärare i öfningsskola samt å den andra sidan
af Riksdagens beslut i fråga om arfvode åt lärare i trädgårdsskötsel.

Som två manliga lärare i öfningsskola skulle anställas vid seminariet
i Strängnäs, bör den af Eders Kungi. Maj:t föreslagna staten för detta
seminarium höjas med 400 kronor, eller från 32,320 kronor till 32,720 kronor.

Då vidare vid öfriga folkskoleseminarier äro anställda 12 kvinnliga
adjunkter och 14 manliga lärare i öfningsskola, bör anslaget för nu betintliga
seminarier höjas med 4,000 kronor. Beträffande kvinnliga lärare
i öfningsskolor hafva inhämtade upplysningar gifvit vid handen, att under
år 1905 högst 4 sådana komma att befinna sig i den af Riksdagen beslutade
fjärde aflöningsgraden. På grund häraf har anslaget till nu befintliga folkskoleseminarier
för detta ändamål synts böra höjas med 800 kronor. Däremot
kommer sistnämnda anslag till följd af inbesparing af ålderstillägg
å 100 kronor för 1 lärare i trädgårdsskötsel och ålderstillägg å 200 kronor
för 4 sådana lärare att minskas med 900 kronor. Den ökade kostnaden
för statsverket för dessa senare seminarier, hvilken i propositionen beräknas
till 120,680 ki’onor, kommer då att uppgå till 124,580 kronor.

Den ändring, Riksdagen beslutit med afseende på musik- och teck -

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

ningslärares tjänstgöringsskyldighet, torde ej kräfva någon ändring i vederbörande
anslag.

Det på ordinarie stat under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda
anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande har sålunda, med
inräknande af alderstillägg a 1,000 kronor åt lärare vid seminariet i
Strängnäs, höjts med 158,300 kronor, eller från dess nuvarande belopp
372,850 kronor till 531,150 kronor.

På grund af hvad^ sålunda blifvit anfördt har Riksdagen, som i öfrigt
intet haft mot Eders Kungl. Maj:ts proposition att erinra,
dels medgifvit,

a) att för lärare vid folkskoleseminarierna må bestämmas följande
aflöningsförmåner att gälla från och med år 1905:

för rektor lön i tre lönegrader å 1) 3,400 kronor, 2) 3,700 kronor
och 3) 4,000 kronor, jämte tjänstgöringspenningar å respektive 1,600, 1,800
och 2,000 kronor, hvarförutom rektor skall åtnjuta fri bostad eller den
hyresersättning, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes;

för manlig adjunkt lön i fem lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,350
kronor, 3) 2,700 kronor, 4) 3,050 kronor och 5) 3,400 kronor, jämte tjänstgöringspenningar
å respektive 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och 1,600 kronor;

för kvinnlig adjunkt lön i fyra lönegrader å 1) 1,350 kronor, 2) 1,700
kronor, 3) 2,050 kronor och 4) 2,400 kronor, jämte tjänstgöringspenningar
å respektive 750, 900, 1,050 och 1,200 kronor;

lör manlig eller kvinnlig lärare i musik och sång arfvode i tre aflöningsgrader
å 1) 1,400 kronor, 2) 1,600 kronor och 3) 1,800 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i teckning arfvode i tre aflönino-Sgrader
å 1) K000 kronor, 2)1,200 kronor och 3) 1,400 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i gymnastik arfvode i tre aflönino-sgrader
å 1) 900 kronor, 2) 1,100 kronor och 3) 1,300 kronor;

för lärare i manlig slöjd arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,100
kronor, 2) 1,200 kronor och 3) 1,300 kronor;

för lärare i kvinnlig slöjd arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1.000
kronor, 2) 1,100 kronor och 3) 1,200 kronor;

för manlig lärare i läsämnen i seminariums öfningsskola arfvode i fyra
aflöningsgrader å 1) 1,700 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,300 kronor och
4) 2,600 kronor;

för kvinnlig lärare i läsämnen i seminariums öfningsskola arfvode i fyra
aflöningsgrader å 1) 1,500 kronor, 2) 1,650 kronor, 3) 1,800 kronor och
4) 2,000 kronor;

för adjunkt, hvilken förordnas att såsom vikarie uppehålla rektorsBih.
till Rikad. Vrot. 1004. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 48 Höft. 2

10 Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

befattning, arfvode å 500 kronor, med bibehållande af lön och tjänstgöringspenningar
å egen tjänst;

för vikarierande manlig adjunkt, därest han aflagt sådana kunskapsprof,
som äro stadgade för behörighet att utnämnas till adjunkt, samt
genomgått profårskurs, arfvode å 2,000 kronor, men i annat fall arfvode
å 1,800 kronor;

för vikarierande kvinnlig adjunkt, därest hon aflagt sådana kunskapsprof,
som äro stadgade för behörighet att utnämnas till adjunkt, samt
genomgått profårskurs eller eljest fullgjort villkoren för behörighet till
adjunktsbefattning, arfvode å 1,800 kronor, men i annat fall arfvode å
1,500 kronor; samt

för vikarierande manlig eller kvinnlig öfningslärare och manlig eller
kvinnlig lärare i öfningsskola arfvode till samma belopp som arfvodet i
första aflöningsgraden af befattningen;

att för det fastställda årliga arfvodet tjänstgöringsskyldighet skall
åligga lärare i musik och sång sexton timmar, lärare i teckning tolf timmar,
lärare i gymnastik elfva till tretton timmar samt lärare i slöjd sexton
till aderton timmar i veckan, men att ytterligare tjänstgöring må kunna
åläggas dessa lärare mot en ersättning, beräknad för helt läsår, för hvarje
veckotimme af 100 kronor till lärare i musik och sång, i teckning eller
i gymnastik, 75 kronor till lärare i manlig slöjd och 70 kronor till lärare
i kvinnlig slöjd, dock under iakttagande däraf, att ersättning för extra
tjänstgöring ej må utgå till annan än den, som fullgör samma tjänstgöring,
och ej utan Eders Kungl. Maj:ts tillstånd i hvarje särskild! fall för ett
större antal veckotimmar än fyra för en och samma lärare;

att, därest undervisningen i något af ofvan nämnda öfningsämnen är
fördelad på två personer, ersättning för undervisningen må enligt Eders
Kungl. Maj:ts bestämmande utgå med högst det belopp, som i första aflöningsgraden
är fastställdt;

att för upprätthållande af undervisning i trädgårdsskötsel och trädplantering
må utgå ett arfvode af 1,200 kronor, dock att, därest undervisningen
ej meddelas i full utsträckning eller är fördelad på två personer,
ersättningen må enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande utgå enligt hittills
gällande grunder;

att innehafvare af ordinarie befattning vid folkskoleseminarierna skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af
folkskoleseminarierna eller eljest i allmänhet kan varda stadgad;

att med ordinarie rektors- eller adjunktsbefattning icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

tjänstebefattning, med mindre den vid pröfning i stadgad ordning betinnes
icke vara hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen vid seminariet;

att tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå för rektorer efter
kalenderår, men till olika belopp för lästiden och för ferierna efter särskilda
bestämmelser, som af Eders Kungl. Maj:t fastställas, samt för manliga
och kvinnliga adjunkter efter läsårets antal läsveckor och att tjänstgöringspenningar
icke få af tjänstens innehafvare uppbäras under det han åtnjuter
full tjänstledighet, utan skola för denna tid utgå till den, som förrättar
tjänsten;

att vid tjänstledighet på grund af sjukdom må af aflöningsförmånerna
utgå till rektor eller adjunkt hela lönen samt till öfningslärare eller lärare
i öfningsskola tre fjärdedelar af det med befattningen förenade arfvode med
tillhörande ålderstillägg, efter kalenderår räknadt;

att den, som eljest undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller från tjänstgöring i behörig
ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad att sköta tjänsten,
kan förpliktas att under ledigheten af den honom utöfver tjänstgöringspenningar
tillkommande lönen eller af det till honom utgående arfvode
afstå så mycket, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest
pröfvas skäligt;

att uppflyttning från lägre till närmast högre aflöningsgrad må äga
rum efter förloppet af fem år under# villkor i fråga om rektor, att han
med nit och skicklighet i sådan egenskap tjänstgjort mera än fyra femtedelar
af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda uppflyttning,
samt i fråga om annan lärare, att han med nit och skicklighet tjänstgjort
under lika stor del af den tjänstgöringstid, som erfordras för att vinna
dylik uppflyttning; med iakttagande därvid, att tjänstebil]ehafvaren ma
räknas till godo den tid han därunder på grund af förordnande bestridt
annan statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt uppdrag samt att
den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret
näst efter det, hvarunder den bestämda tjänsteåldern uppnåtts;

att den, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande af aflöningsförhöjning,
redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar
honom till nedannämnda pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att hvad nu gällande bestämmelser innehålla angående rätt för lärare
vid folkskoleseminarium, att, utöfver hvad ofvan blifvit bestämdt för uppflyttning
i högre lönegrad räkna sig föregående tjänstgöring till godo skall
upphöra att gälla;

att ämneslärare vid de allmänna läroverken och högre lärarinneseminariet
samt lektorer vid sjökrigsskolan må, vid öfvergång till folk -

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

skoleseminariuin, för tillgodonjutande af aflöning i högre lönegrad räkna
sig till godo föregående tjänstgöring som ordinarie lärare enligt enahanda
grunder, som här ofvan angående ämneslärare blifvit stadgade; skolande
den rätt i detta afseende, som i öfrigt hittills tillkommit vissa lärare, upphöra
att gälla;

att genom förestående bestämmelser ingen ändring göres i fråga, om
det antal lönetursar, som lärare pa grund af nu gällande bestämmelser intjänat
vid utgången af år 1904;

att lärare i öfningsskola i afseende å lönetursberäkning må räkna sig
till godo föregående tjänstgöring vid folkskola;

b) att rektorer samt manliga och kvinnliga adjunkter, som ingå på
den nya lönestaten eller som utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit,
äfvensom lärare i musik och sång, i teckning, i gymnastik och
i slöjd skola hafva rättighet och skyldighet att, rektor och manlig adjunkt
samt lärare i musik och sång, i teckning och i slöjd vid uppnådda 65
lefnadsår och ° 35 tjänstår, kvinnlig adjunkt vid uppnådda 55 lefnadsår
och 25 tjänstar samt lärare i gymnastik vid uppnådda 62 lefnadsår och
30 tjänstar, med pension från allmänna indragningsstaten från tjänsten
afgå, Eders Kung! Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest
och så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjänsten kunna på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna;

att pensionsbeloppet skall utföra för rektor och för manlig eller
kvinnlig adjunkt oafkortad lön samt för öfningslärare tre fjärdedelar af
det befattningen åtföljande arfvode med ålderstillägg, dock att för öfningslärare,
som uppbär pension för annan statens tjänst, sammanlagda af
statsmedel utgående pensionsbeloppet icke må öfverstiga 3,000 kronor;

att rektorer, manliga och kvinnliga adjunkter samt öfningslärare skola
vill inträde på den nya lönestaten vara skyldiga underkasta sig de förändrade
bestämmelser rörande pensionering, som kunna varda stadgade;
samt

att, intill dess ny allmän författning angående civila tjänsteinnehafvares
rätt till pension trädt i kraft, a de ofvan bestämda löneförmånerna för
enhvar af ordinarie lärare skall afgå och åt statsverket besparas följande
belopp, nämligen

för rektor:

i första lönegraden ........ 135 kronor

i andra » 145 »

i tredje » 160 »

för manlig adjunkt:

i forsta lönegraden ......... 65 »

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

för

för

för

för

för

för

i andra lönegraden .........

75

kronor

i tredje » ........

90

»

i fjärde » .........

100

»

i femte » .........

115

kvinnlig adjunkt:

i första lönegraden .........

40

»

i andra » .........

50

»

i tredje » .........

60

»

i fjärde » .........

70

•»

lärare i musik och sång:

i första aflöningsgraden

30

i andra »

35

»

i tredje »

40

»

lärare i teckning:

i första aflöningsgraden

20

»

i andra »

25

i tredje »

30

»

lärare i gymnastik:

i första aflöningsgraden

20

»

i andra »

20

»

i tredje »

25

»

lärare i manlig slöjd:

i första aflöningsgraden

20

»

i andra »

25

i tredje »

25

»

lärare i kvinnlig slöjd:

i första aflöningsgraden

20

»

i andra »

20

»

i tredje »

25

»

ätt manlig lärare i öfningsskola skall vara skyldig att från tjänsten afgå
vid uppnådda 60 lefnadsår och 30 tjänstår och kvinnlig lärare i öfningsskola
vid uppnådda 55 lefnadsår och 30 tjänstar, därest ej Eders Kungl.
Maj:t i särskilt fall finner skäl tillåta sådan lärare att vid tjänsten kvarstå;
dels godkänt följande stat för folkskoleserninariet i Strängnäs:
a) aflöningar:

rektor, lön och tjänstgöringspenningar, tillhopa ............... kronor 5,000:

4 manliga adjunkter, lön och tjänstgöringspenningar a

tillhopa 3,000 kronor......................................................... 8 12,000:

Transport kronor 17,000: —

Bill. till ltiksd. Brok 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 48 luft. 3

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

Transport kronor 17,000

.............................. » 1,400

............................... » 1,000

. . . ................................ * 900

lärare i slöjd, arfvode ..................................................... » 1,100

lärare i öfningsskolan, arfvoden ä 1,700 kronor ........ » 3,400

lärare i kvinnlig slöjd i öfningsskolan, arfvode........... » 320

1 lärare i musik och sång, arfvode
1 lärare i teckning, arfvode.............

1 lärare i gymnastik, arfvode
1 ‘

2
1

Summa kronor 25,120

med rätt för lärarne till åtnjutande af ålderstillägg lika
med lärarne vid öfriga folkskoles&minarier i riket;

till materiel samt bränsle, lyse och renhållning m. m. kronor

» tryckning hvartannat år af årsberättelse ............... »

» läkarearvode ............................................................. »

» 1 lärare i trädgårdsskötsel......................... »

och skötsel

b)

för

seminarieträdgårdens underhåll

5,100

100

200

1,200

1,000

Summa kronor 32,720: —

dels. ock för genomförande af lönereglering för lärarne vid folkskoleseminarierna
enligt ofvan angifna grunder samt för tillämpning af
ofvanstående stat för folkskoleseminariet i Strängnäs och beredande af
medel för tillgodoseende af lärares vid samma seminarium rätt till uppflyttning
i högre lönegrad höjt det på ordinarie stat under riksstatens åttonde
hufvudt.itel uppförda anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande
med 158,300 kronor eller från dess nuvarande belopp, 372,850 kronor, till
531,150 kronor.

Stockholm den 18 maj 1904.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1004.