Riksdagens Skrifvelse Ar:o 172.

1

N:o 172.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 18 maj 1904.

— — — — Andra Kammaren den 18 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition angående ändrad anordning af rikets allmänna
läroverk samt lönereglering för de vid dem anställda
lärare.

(Särskilda utskottets (n:o 1) utlåtande n:o 2 och memorial n:o 7).

Till Konungen.

I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 50) af den 31 december
1903 har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af ett propositionen bilagdt
statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden för samma dag framlagt
förslag om ändrad anordning af rikets allmänna läroverk samt lönereglering
för de vid dem anställda lärare.

I sammanhang med dessa förslag har Riksdagen förehaft till behandling
åtskilliga inom Riksdagen väckta motioner i anledning af berörda
proposition och i ämnen, som därmed stå i samband.

Bih. till Riksd. Prat. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 47 Höft. (N:o 172). 1

Ang. läroverkens
organisation.

Ana. samskolan.

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

De ändringar och uttalanden, hvartill granskningen af dessa förslaggifvit
anledning, och Riksdagens, med anledning af samma förslag samt
vissa af nämnda motioner, fattade beslut får Riksdagen härmed för Eders
Kungl. Maj:t anmäla.

I. Angående hufvudgrnnderna för de allmänna läroverkens organisation.

l:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att godkänna:

att rikets allmänna läroverk skola vara af två slag, nämligen dels
realskolor, hvilka bestå af sex ettåriga klasser och ha till ändamål att
utöfver omfånget för folkskolans verksamhet meddela allmän medborgerlig
bildning, dels ock högre allmänna läroverk, hvilka bestå af en sexklassig
realskola och ett gymnasium med fyra ettåriga klasser eller ringar samt
ha till ändamål, förutom meddelandet af allmän medborgerlig bildning,
att grundlägga de vetenskapliga insikter, som vid universitet eller högre
tillämpningsskola vidare utbildas;

att realskolan, utgående från inträdesfordringar, som ej öfverstiga
det i första klassen af fast folkskola Litt. A inhämtade kunskapsmåttet,
skall organiseras enhetligt utan undervisning i latin och i sjätte klassen
afslutas med en afgångsexamen, inrättad i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad af föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet angifvits
samt medförande den kompetens, som framdeles varder af Eders
Kungl. Maj:t bestämd;

att gymnasiet, utgående från det i femte klassen af realskolan inhämtade
kunskapsmåttet och deladt på två bildningslinjer, realgymnasiet
och latingymnasiet, skall så inrättas, att det i de båda högsta ringarna
medgifver en viss valfrihet och å latingymnasiet för lärjungar, som så
önska, erbjuder tillfälle till undervisning i grekiska samt i fjärde ringen
afslutas med en afgångsexamen.

Riksdagen, som funnit dessa hufvudgrunder stå i öfverensstämmelse
med dess i skrifvelse den 6 maj 1899 uttalade uppfattning angående den
riktning, i hvilken en omorganisation af de allmänna läroverken borde
gå, har bifallit Eders Kungl. Maj:ts proposition i förevarande punkt.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att godkänna,

att realskolan å vissa orter må anordnas som samskola för gossar
och flickor, inrättad i hufvudsak efter enahanda grunder, som gälla för
öfriga realskolor.

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

Då Riksdagen icke haft något att mot denna framställning erinra,
bär Eders Kungl. Maj:ts förslag i förevarande punkt bifallits.

II. Angående ombildning och indragning af läroverk.

3:o). Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva, Ang. omatt
de femklassiga läroverken i Borås, Eksjö, Enköping, Eskilstuna,

•Göteborg: det västra och det östra, Karlshamn, Kristinehamn, Landskrona} verk^tiUeexLidköping,
Malmö, Mariestad, Oskarshamn, Sköfde, Stockholm: Jakobs, reailkoU>r
Katarina och Kungsholmens, Söderhamn och Uddevalla samt de treklassiga för gossar.
läroverken i Arvika och Varberg utvidgas till af staten bekostade realskolor
för gossar.

Riksdagen, som ansett försiktigheten bjuda, att dess beslut beträffande
här ifrågavarande läroverk affattas på sådant sätt, att statsverket
erhåller full trygghet mot möjligen uppkommande kraf i fråga om erforderliga
undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt rektor, har
medgifvit,

att de femklassiga läroverken i Borås, Eksjö, Enköping, Eskilstuna,

Göteborg: det västra och det östra, Karlshamn, Kristinehamn, Landskrona,
Lidköping, Malmö, Mariestad, Oskarshamn, Sköfde, Stockholm: Jakobs,

Katarina och Kungsholmens, Söderhamn och Uddevalla samt de treklassiga
läroverken i Arvika och Varberg utvidgas till af staten bekostade realskolor
för gossar, under förutsättning att statsverket icke tillskyndas
någon kostnad för erforderliga undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning
åt rektor.

4:o). Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva, Ang. omatt
de femklassiga läroverken i Arboga, Norrtälje, Piteå och Vad- ^^lär/
stena, de treklassiga läroverken i Alingsås, i\skersund, Falköping, Filip- verk till
stad, Sala, Skellefteå, Strömstad, Trelleborg, Åmål, Ängelholm och örnsköldsvik
samt de tvåklassiga pedagogierna i Köping och Södertälje ombildas
till sexklassiga samskolor, under förutsättning att vederbörande
kommun åtager sig ej blott att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
och bostad eller hyresersättning åt rektor utan äfven att till statsverket
årligen inbetala ett belopp, motsvarande en tredjedel af den vid
samskolan anställda lärarepersonalens begynnelselöner;

att det femklassiga läroverket i Haparanda ombildas till sexklassig
af staten bekostad Barnskola, under förutsättning att kommunen åtager sig

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning
åt rektor;

att, därest kommunalstyrelsen i något af de i näst föregående två moment
nämnda samhällen icke före den 1 juli 1906 förklarat sig villig att ingå
på de af staten erbjudna villkoren, läroverket i sådant samhälle indrages;

att kommunalstyrelse i samhälle, hvars läroverk ombildats till samskola
med kommunalt bidrag, äger att af lärjungarna i samskolan upptaga
terminsafgifter, dock ej till högre belopp eller under strängare villkor
för befrielse, än som stadgas rörande de afgifter, som af realskolornas lärjungar
erläggas till statsverket;

att vid samskola, förutom rektor, tre adjunkter och öfningslärarepersonal,
anställas en första lärarinna och två ämneslärarinnor;

att samskola ställes under inseende af en lokal styrelse med den befogenhet
och de åligganden, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmas, skolande
denna styrelse utgöras af en af eforus för en tid af fyra år utsedd
ordförande, samskolans rektor och första lärarinna samt två af kommunalstyrelsen
för fyra år utsedda ledamöter eller, därest landstinget
bidrager till skolans underhåll, en af kommunalstyrelsen och en af landstinget
för samma tid utsedd ledamot.

Af en del motionärer har emellertid gjorts gällande, att det för
vederbörande kommuner skulle vara förenadt med alltför kännbara utgifter
att underkasta sig de villkor, som sålunda af Eders Kungl. Maj:t uppställts
för erhållande af sexklassig samskola. Också har Riksdagen funnit
det framgå af utlåtanden, som afgifvits öfver läroverkskommitténs den 8 december
1902 öfverlämnade betänkande, att flera af här ifrågavarande städer
redan äro ganska starkt betungade af utgifter för kommunala ändamål och
att några af dem äga jämförelsevis ringa ekonomisk bärkraft, hvarjämte Riksdagen
ansett det vara ganska osäkert, om de från vissa fonder, sparbanker,
landsting in. fl. till flickskolorna i dessa städer utgående bidrag kunna vara
att påräkna för samskolorna. Vid sådant förhållande har Riksdagen funnit
någon nedsättning i det af kommunen fordrade bidraget till samskolan böra
medgifvas. Riksdagen har ansett en lämplig form för den önskade nedsättningen
kunna vinnas på det sätt, att det kommunala bidraget bestämmes
till ett belopp, motsvarande en fjärdedel — i stället för en tredjedel,
såsom Eders Kungl. Maj:t föreslagit — af lärarepersonalens begynnelselöner.
Det årliga bidraget från kommunen skulle i så fall komma att minskas
från omkring 7,200 kronor till omkring 5,400 kronor.

Riksdagen har icke ansett det af propositionen jämte åtföljande statsrådsprotokoll
med full tydlighet framgå, huruvida de samhällen, som förklara
sig villiga att ingå på de af staten erbjudna villkoren, därmed ock för -

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

5

bundit sig att lämna motsvarande bidrag äfven till bekostande af lärarekrafter
för de parallellklasser, som vid en samskola kunna komma att
framdeles upprättas. Då man ej lämpligen kan fordra af ifrågavarande samhällen,
att de skola binda sig i fråga om utgifter, hvilkas omfattning ej nu
kan närmare beräknas, har Riksdagen ansett de nämnda villkoren böra omfatta
allenast samskola utan parallellklasser. Blifva på grund af lärjungeantalets
tillväxt nya lärarekrafter behöfliga, bör frågan härom, enligt Riksdagens
mening, upptagas till ny öfverenskommelse mellan stat och kommun.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, som i öfrigt
intet haft att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts framställning i förevarande
punkt, medgifvit:

att de femklassiga läroverken i Arboga, Norrtälje, Piteå och Vadstena,
de treklassiga läroverken i Alings|s, Askersund, Falköping, Filipstad,
Sala, Skellefteå, Strömstad, Trelleborg, Åmål, Ängelholm och Örnsköldsvik
samt de tvåklassiga pedagogierna i Köping och Södertälje ombildas till sexklassiga
samskolor, under förutsättning att vederbörande kommun åtager
sig ej blott att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och bostad
eller hyresersättning åt rektor utan äfven att till statsverket årligen inbetala
ett belopp, motsvarande en fjärdedel af den vid samskolan anställda,
nedan angifna lärarepersonalens begynnelselöner;

att det femklassiga läroverket i Haparanda ombildas till sexklassig
af staten bekostad samskola, under förutsättning att kommunen åtager
sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och bostad eller
hyresersättning åt rektor;

att, därest kommunalstyrelsen i något af de i nästföregående två
moment nämnda samhällen icke före den 1 juli 1906 förklarat sig villig
att ingå på de af staten erbjudna villkoren, läroverket i sådant samhälle
indrages;

att kommunalstyrelse i samhälle, hvars läroverk ombildats till samskola
med kommunalt bidrag, äger att af lärjungarna i samskolan upptaga
terminsafgifter, dock ej till högre belopp eller under strängare villkor för
befrielse, än som stadgas rörande de afgifter, som af realskolornas lärjungar
erläggas till statsverket;

att vid samskola, förutom rektor, tre adjunkter och öfningslärarepersonal,
anställas en första lärarinna och två ämneslärarinnor;

att samskola ställes under inseende af en lokal styrelse med den
befogenhet och de åligganden, som af Kungl. Maj:t bestämmas, skolande
denna styrelse utgöras af en af eforus för en tid af fyra år utsedd ordförande,
samskolans rektor och första lärarinna samt två af kommunalstyrelsen
för fyra år utsedda ledamöter eller, därest landstinget bidrager till

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

skolans underhåll, en af kommunalstyrelsen och en af landstinget för
samma tid utsedd ledamot.

ninq afdäro- ''^:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva,

verk. att de treklassiga läroverken i Marstrand, Söderköping, Sölvesborg

och. Vimmerby, den tvåklassiga pedagogien i Nora och den enklassiga pedagogien
i Simrishamn indragas.

Beträffande det treklassiga läroverket i Vimmerby har i väckta
motioner framhållits, att sedan läroverket höstterminen 1901 på kommunens
bekostnad utvidgats till femklassigt, lärjungeantalet ökats till öfver 50,
som vore den minimisififra läroverkskommittén ansett böra kräfvas vid ett
läroverk för att det skulle ombildas till sexklassig samskola, och sedan
stigit, så att antalet innevarande vårtermin uppginge till 67. Äfven andra
omständigheter, såsom innevånareantalets i staden jämna tillväxt in. m.,
talade enligt motionärernas mening för att läroverket ej borde indragas,
utan i stället ombildas till sexklassig samskola.

Med. anslutning i hufvudsak till nämnda grunder har Riksdagen ansett
lämpligt, att det treklassiga läroverket i Vimmerby ombildas till
sexklassig samskola.

Riksdagen har alltså medgifvit:

att det treklassiga läroverket i Vimmerby ombildas till sexklassig
samskola: under i föregående punkt angifna villkor samt med där fastställda
bestämmelser i fråga om terminsafgifter, lärarepersonal och lokal
styrelse; samt

att de treklassiga läroverken i Marstrand, Söderköping och Sölvesborg,
den tvåklassiga pedagogien i Nora och den enklassiga pedagogien i
Simrishamn indragas.

Ang. läroverket
i Ystad.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva:
att det femklassiga läroverket i Ystad utvidgas till högre allmänt
läroverk, under förutsättning att kommunen åtager sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt rektor.

Då Riksdagen häremot intet haft att erinra, har Riksdagen bifallit
Eders Kungl. Maj:ts proposition i förevarande punkt.

allm h{aro- ^:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva:

verk med följande högre allmänna läroverk, nämligen i Falun, Gäfle, Halm htingymwts^’■

Hälsingborg, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad,
stum. Kristianstad, Linköping, Luleå,! Lund, Malmö, Norrköping, Nyköping,
Skara, Stockholm: läroverket å Södermalm, Umeå, Uppsala, Visby, Väners -

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

borg, Västerås, Växjö, Örebro och Östersund, erhålla, jämte realskola, både
real- och latingymnasium.

Denna Eders Kungl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva:

att följande högre allmänna läroverk, nämligen i Göteborg: real-verk medenläroverket,
Stockholm: realläroverket å Norrmalm och realläroverket å dast real~
Östermalm, Sundsvall, Västervik och Ystad, erhålla, jämte realskola, endast ^mnttSlumrealgymnasium.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag i förevarande punkt.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva: Ang. högre

att följande högre allmänna läroverk, nämligen i Göteborg: latin-veriTmeTenläroverket,
Hudiksvall, Stockholm: latinläroverket å Norrmalm och Strängnäs, däst latinerhålla,
jämte realskola, endast latingymnasium. gymnasium.

Denna Eders Kungl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att Ang. öfvermedgifva,
. . . Ȁt.

att den föreslagna ombildningen, utvidgningen och indragningen af vid ombildläroverk
och pedagogier samt de förändringar, som därmed stå i samband,g*™£''
försiggå i enlighet med de grunder, som af departementschefen till stats- dragning af
rådsprotokollet angifvits, såvida ej Kungl. Maj:t i särskilda fall, där om- larorerkständigheterna
sådant påkalla, pröfvar skäligt annorlunda förordna.

Då Riksdagen föreslagit en nedsättning i kommunernas bidrag till ett
belopp, motsvarande endast en fjärdedel af lärarepersonalens begynnelselöner,
bör uppenbarligen det under öfvergångstiden för hvarje nyinrättad samskoleklass
utgående terminliga bidraget i öfverensstämmelse därmed ändras, och
har synts skäligen kunna sättas till 400 kronor. Om sålunda Barnundervisning
införes vid ett läroverk i en klass åt gången, skall, enligt Riksdagens
beslut, kommunen första året erlägga 400 kronor, andra året
1,200 kronor, tredje året 2,000 kronor, sjätte året, då den sjätte samskoleklassen
tillkommer, 4,400 kronor och från och med påföljande kalenderår
full afgift.

På grund häraf har Riksdagen medgifvit:

a) att kommun, hvars läroverk skall ombildas till samskola, må under
öfvergångstiden till statsverket årligen inbetala ett belopp, motsvarande
400 kronor för termin för hvarje vid läroverket inrättad samskoleklass, till
dess alla klasserna blifvit inrättade, hvarefter från och med påföljande
kalenderår full afgift skall erläggas; samt

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 112.

b) att den föreslagna ombildningen, utvidgningen och indragningen
af läroverk och pedagogier samt de förändringar, som därmed stå i samband,
i öfrigt försiggå i enlighet med de grunder, som af departementschefen
till statsrådsprotokollet angifvits, såvida ej Kungl. Maj:t i särskilda
fall, där omständigheterna sådant påkalla, pröfvar skäligt annorlunda förordna.

III. Angående läsårets längd och lärotidens fördelning.

Ang. läs- ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva,

aioch läro-d att> i Sammanhang med ny lönereglering för lärarne vid de allmänna

tidens för- läroverken och med afskaffande af det nu stadgade obligatoriska feriedelmng.
arbetet, läsårets längd bestämmes till 38 veckor, påsk- och" pingstlof däri
inräknade.

Riksdagen har icke ansett frågan om en förlängning af läsåret vara
af den art, att den bör förknippas med frågan om ny lönereglering för
lärarne vid de allmänna läroverken. I öfrigt har Riksdagen, i öfverensstämmelse
med sin år 1890 uttalade mening, funnit önskvärdt, att tiden
för de vid höstterminens början försiggående inträdes- och flyttningspröfningarna
icke måtte inräknas i det stadgade antalet läsveckor och har
sålunda medgifvit,

att, i sammanhang med afskaffande! af det nu stadgade obligatoriska
feriearbetet, läsårets längd bestämmes till 38 veckor, påsk- och pingstlof
däri inräknade; dock att höstterminens inträdes- och flyttningspröfningar
skola vara verkställda före läsårets början.

IV. Angående öfverstyrelse för de allmänna läroverken.

Ang. öfver- 12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels med styrelse

för .

de allmänna g1*™''

läroverken. att till biträde vid öfvervakande af examina och utöfvande af den

ecklesiastikdepartementet tillkommande uppsikt öfver de allmänna läroverken
och därmed jämförliga undervisningsanstalter samt för handläggning
af vissa läroverksärenden må, enligt närmare föreskrifter i särskild af
Eders Kungl. Maj:t utfärdad instruktion, inrättas en öfverstyrelse, bestående
af en ordförande och fyra ledamöter, hvilka af Eders Kungl.
Maj:t förordnas för en tid af fem år i sänder;

att för öfverstyrelsen må årligen utgå till arfvode åt ordföranden

3,000 kronor, till arfvode åt enhvar af ledamöterna 2,000 kronor, till

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

arfvode åt en notarie 4,000 kronor samt för tillfällig adjunktion, hyra för
lokal och expenser 7,000 kronor eller sammanlagdt 22,000 kronor;

att innehafvare af tjänst å stat, som förordnas till ordförande eller
ledamot af öfverstyrelsen, må under tiden för förordnandet, förutom omförmälda
arfvode, uppbära lön och tjänstgöringspenningar för sin ordinarie
tjänst; samt

att ordföranden och ledamöterna af öfverstyrelsen må vid resor i
tjänsteärenden åtnjuta rese- och traktamentsersättning enligt samma grunder,
som gälla för censorer i mogenhetsexamen;

dels ock, under förutsättning af bifall till förslaget om inrättande
af en öfverstyrelse för de allmänna läroverken, ur aflöningsstaten för
ecklesiastikdepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli utesluta lön
och tjänstgöringspenningar åt en byråchef, tillhopa 6,400 kronor, samt i
stället å ordinarie stat uppföra ett anslag å 500 kronor till arfvode åt den
kanslisekreterare, som af Eders Kungl. Maj:t förordnas att på eget ansvar till
föredragning bereda vissa ärenden, som skola föreläggas Riksdagen;

vid bifall hvartill ordinarie anslaget till ecklesiastikdepartementets
afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 86,500 kronor, kommer att
minskas med 5,900 kronor eller till 80,600 kronor.

Riksdagen har i princip gillat förslaget om upprättande af en öfverstyrelse
för de allmänna läroverken.

I fråga om det i sammanhang härmed tilltänkta fullständiga afskaffandet
af lärareprofven hafva dock inom Riksdagen betänkligheter uttalats.
Måhända kunde tillfälle till afläggande af sådana prof fortfarande beredas
åt de lärare, som sådant önska, på det sätt, att öfverstyrelsen, efter därom
gjord ansökan, i hvarje särskilt fall hänvisade den sökande till för dylikt
ändamål lämpligt läroverk.

Riksdagen har äfven funnit sig böra göra några erinringar i fråga om
de för ordföranden och ledamöterna föreslagna aflöningsbeloppen och sättet
för deras utgående.

I likhet med en motionär har Riksdagen ansett, att de föreslagna aflöningsbeloppen
i vissa fall kunna blifva för höga. Enligt Eders Kungl. Maj:ts
förslag skulle nämligen en lektor i högsta lönegraden, under förutsättning
af bifall till den föreslagna löneregleringen, komma att såsom ordförande
i styrelsen uppbära en aflöning af 9,000 kronor och såsom ledamot en
aflöning af 8,000 kronor, hvilka belopp öfverstiga hvad som inom andra
områden förekommer eller blifvit ifrågasatt för motsvarande befattningar;
och en ordinarie professor, som erhölle ett sådant förordnande, skulle få
uppbära en ännu högre aflöning. Den för reglering af statens ämbetsverks
och myndigheters löneförhållanden m. m. tillsatta kommittén har i sitt
Bill. till Riksd. Prof. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 47 Haft. 2

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

den 18 november 1903 afgifna betänkande föreslagit en lön af 8,000 kronor
för öfverdirektörsbefattningar och 7,000 kronor för rådstjänster, och
har Riksdagen i likhet med motionären ansett nämnda aflöningsbelopp lämpligen
kunna bestämmas för öfverstyrelsens ordförande och ledamöter.

Vidare skulle af Eders Kungl. Maj:ts förslag följa, att en lärare, som
befunne sig i en lägre lönegrad, finge såsom ordförande eller ledamot i öfverstyrelsen
uppbära en mindre aflöning än en lärare, som vore i en högre
lönegrad, hvilket Riksdagen med hänsyn därtill, att den förre hade att utöfva
samma verksamhet och ägde att utföra enahanda arbete som den
senare, ej funnit med rättvisa och billighet förenligt.

Slutligen skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag, i strid mot hvad
af Riksdagen vid löneregleringar eljest föreskrifves, ordföranden och ledamöterna,
under den tid de innehade förordnande i öfverstyrelsen, uppbära
tjänstgöringspenningar för ordinarie tjänstebefattning, som af dem innehades,
ehuru de icke tjänstgjorde i denna befattning. Giltiga skäl för ett
sådant undantag hafva icke synts Riksdagen föreligga.

En lämplig utväg att afhjälpa de olägenheter, hvilka sålunda äro
förenade med det föreslagna sättet för ifrågavarande aflöningsförmåners
bestämmande, har Riksdagen ansett kunna beredas genom motionärens förslag,
att, i likhet med den form för aflöning, som gäller med afseende å byråchefen
för lagärenden i justitiedepartementet, innehafvare af förordnande
i öfverstyrelsen berättigas att jämte arfvodet, bestämdt något högre än
Eders Kungl. Maj:t föreslagit, uppbära af sin aflöning för den ordinarie
tjänsten ett så stort belopp, som behöfves för uppnående af förutnämnda 8,000
kronor för ordföranden och 7,000 kronor för ledamot. I sådant afseende
hafva de af motionären föreslagna arfvoden af 5,000 kronor för den
förstnämnde och 4,000 kronor för den senare, med rättighet för såväl
ordförande som ledamot att af aflöningen för innehafd ordinarie tjänst
uppbära 3,000 kronor, synts Riksdagen vara lämpligt afvägda.

Då den rese- och traktamentsersättning, som uppbäres af censorer i
mogenhetsexamen, utgår enligt tredje klassen i gällande resereglemente,
har Riksdagen ansett lämpligast, att i Riksdagens beslut tydligen uttalas,
att för ordförande och ledamot i öfverstyrelsen nämnda ersättning skall utgå
enligt denna klass.

Enär af uttrycket »de allmänna läroverken och därmed jämförliga
undervisningsanstalter» ej med full klarhet framgått, att tekniska elementarskolor
icke äro inbegripna bland de undervisningsanstalter, hvilka skulle
falla inom området för öfverstyrelsens uppsikt, har formuleringen af första
stycket i denna afdelning af Riksdagen förtydligats.

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

11

På grund af det sålunda anförda har Riksdagen, som i öfrigt intet
haft att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts framställning i förevarande punkt,

a) dels medgifvit,

att till biträde vid öfver vakande af examina och utöfvande af den
ecklesiastikdepartementet tillkommande uppsikt öfver de allmänna läroverken,
enskilda läroverk med dimissionsrätt, statsunderstödda flickskolor och
samskolor samt för handläggning af vissa läroverksärenden må, enligt närmare
föreskrifter i särskild af Eders Kungl. Maj:t utfärdad instruktion, inrättas
en öfverstyrelse, bestående af en ordförande och fyra ledamöter,
hvilka af Eders Kungl. Maj:t förordnas för en tid af fem år i sänder;

att för öfverstyrelsen må årligen utgå till arfvode åt ordföranden

5,000 kronor, till arfvode åt enhvar af ledamöterna 4,000 kronor, till arfvode
åt en notarie 4,000 kronor samt för tillfällig adjunktion, hyra för lokal
och expenser 7,000 kronor, eller sammanlagdt 32,000 kronor;

att innehafvare af tjänst å stat, som förordnas till ordförande eller
ledamot af öfverstyrelsen, må under tiden för förordnandet af den med
hans innehafvande ordinarie tjänst förenade aflöning behålla 3,000 kronor;
samt

att ordföranden och ledamöterna af öfverstyrelsen må vid resor i
tjänsteärenden åtnjuta rese- och traktamentsersättning enligt tredje klassen
i gällande resereglemente;

b) dels ock, på grund af sitt bifall till förslaget om inrättande
af en öfverstyrelse för de allmänna läroverken, ur aflöningsstaten för
ecklesiastikdepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli uteslutit
lön och tjänstgöringspenningar åt en byråchef, tillhopa 6,400 kronor, samt i
stället å ordinarie stat uppfört ett anslag å 500 kronor till arfvode åt
den kanslisekreterare, som af Eders Kungl. Maj:t förordnas att på eget ansvar
till föredragning bereda vissa ärenden, som skola föreläggas Riksdagen;

vid bifall hvartill ordinarie anslaget till ecklesiastikdepartementets
afdelning af Eders Kungl. Majrts kansli, nu 86,500 kronor, kommer att
minskas med 5,900 kronor eller till 80,600 kronor.

V. Angående terminsatgifter till statsverket.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva:
att lärjungarne i de af staten helt och hållet bekostade klasserna af
de allmänna läroverken skola, förutom nu utgående afgifter, från och med
vårterminen 1905, hvar för sig terminligen till statsverket erlägga: i de

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

fem lägre klasserna och i den blifvande realskolan 20 kronor samt i de
fyra högre årsklasserna och i det blifvande gymnasiet 30 kronor; samt

att befrielse från eller nedsättning i dessa afgifter skall enligt de
närmare föreskrifter, som af Eders Kungl. Maj:t i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de af departementschefen till statsrådsprotokollet angifna grunder
utfärdas, för hvarje läroverk bestämmas af en uppskattningsnämnd, bestående
af fem ledamöter, nämligen läroverkets rektor såsom ordförande,
ett af öfverståthållareämbetet eller Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
förordnadt kronoombud, klassföreståndaren i den klass eller afdelning, som
frågan i hvarje särskild! fall gäller, samt två ledamöter, utsedda, i Stockholm
af stadsfullmäktige och å öfriga orter en af kommunalstyrelsen och
en af vederbörande landsting.

I fråga om en af de i statsrådsprotokollet angifna grunderna för nedsättning
i dessa afgifter, nämligen lindring för bröder, som undervisas vid samma
läroverk, har Riksdagen funnit sig böra göra en erinran. Det härom af departementschefen
gjorda uttalandet skulle kunna tolkas sålunda, att half
afgift skulle erläggas äfven af yngre bröder i familjer, hvilkas förmögenhetsförhållanden
vore sådana, att de med lätthet kunde betala full afgift
för två eller flera barn. En sådan omfattning af befrielserätten har synts
Riksdagen icke vara behöflig. Den utsträckning, i hvilken nedsättning från
sådan synpunkt bör medgifvas, har Riksdagen funnit vara tillräckligt
tydligt angifven i det uttalandet, att hänsyn skall tagas ej blott till taxeringen
utan, bland andra omständigheter, äfven till barnens antal i familjen.

Inom Riksdagen har uttalats farhåga, att den i läroverkskommitténs
betänkande af år 1902 för gruppen »mindre bemedlade» begagnade beräkningsgrunden
— en inkomst mellan 3,000 och 1,500 kronor — skulle
genom Riksdagens bifall till de i statsrådsprokollet angifna grunderna
komma att anses fastslagen. Med anledning häraf har Riksdagen ansett
sig böra erinra, att en dylik begränsning icke blifvit af föredragande departementschefen
upptagen bland grunderna för beviljande af befrielse
eller nedsättning i fråga om terminsafgifter, utan tvärtom att af honom
framhållits, att jämte inkomst andra omständigheter därvid borde tagas i
betraktande. Vid sådant förhållande har det icke synts Riksdagen med
skäl kunna befaras, att ett visst inkomstbelopp skulle blifva betraktadt
såsom en ovillkorlig gräns mellan de olika förmögenhetsgrupperna.

Riksdagen har funnit lämpligt, att de hufvudgrunder, i enlighet
med hvilka befrielse från eller nedsättning i terminsafgifterna till statsverket
böra medgifvas, intagas i Riksdagens beslut.

Slutligen har Riksdagen ansett, att ordet »Stockholm» bör utbytas
mot »städer, som ej deltaga i landsting».

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

Riksdagen, som i öfrigt intet haft att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
framställning i denna punkt, har alltså medgifvit:

a) att lärjungarne i de af staten helt och hållet bekostade klasserna
af de allmänna läroverken skola, förutom nu utgående afgifter, från och
med vårterminen 1905, hvar för sig terminligen till statsverket erlägga:
i de fem lägre klasserna och i den blifvande realskolan 20 kronor samt
i de fyra högre årsklasserna och i det blifvande gymnasiet 30 kronor;

b) att befrielse från eller nedsättning i dessa afgifter skall för
hvarje läroverk bestämmas af en nämnd enligt de närmare föreskrifter, som
af Eders Kungl. Maj:t utfärdas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med följande
grunder:

att såsom villkor för befrielse eller nedsättning erfordras fallenhet
för studier, samt flit och godt uppförande;

att lärjunge som är obemedlad, helt och hållet befrias och den,
som är mindre bemedlad, skall erlägga hälften af afgiften;

att vid bestämmandet, hvilka lärjungar skola anses för obemedlade
eller mindre bemedlade, hänsyn skall tagas icke blott till föräldrarnes
eller, där lärjunge har egna medel, hans egen inkomst, utan äfven till
andra omständigheter, såsom barnens antal inom familjen, lefnadskostnaden
å platsen och särskildt till det förhållandet, huruvida lärjunge
har sitt hemvist i eller utom det samhälle, där läroverket är beläget; samt

c) att. nämnden skall bestå af fem ledamöter, nämligen läroverkets
rektor såsom ordförande, ett af öfverståthållareämbetet eller Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande förordnadt kronoombud, klassföreståndaren i
den klass eller afdelning, som frågan i hvarje särskildt fall gäller, samt två
ledamöter, utsedda, i städer, som ej deltaga i landsting, af stadsfullmäktige
och å öfriga orter en af kommunalstyrelsen och en af vederbörande landsting.

VI. Angående löne- och pensionsreglering för lärarepersonalen.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva: Ang

att för ordinarie lärare vid de allmänna läroverken må bestämmas
följande löneförmåner att gälla från och med år 1905: n<

för adjunkter: fem lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,350 kronor,

3) 2,700 kronor, 4) 3,050 kronor, 5) 3,400 kronor, jämte tjänstgörings penningar

å respektive 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och 1,600 kronor;

för lektorer: fem lönegrader å 1) 2,600 kronor, 2) 2,950 kronor,

3) 3,300 kronor, 4) 3,650 kronor, 5) 4,000 kronor, jämte tjänstgörings penningar

å respektive 1,400, 1,550, 1,700, 1,850 och 2,000 kronor;

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

för rektorer: a) vid realskola två lönegrader å 1) 3,400 kronor, 2)
3,900 kronor, jämte tjänstgöringspenningar å 1,600 kronor; b) vid högre
allmänt läroverk två lönegrader å 1) 4,000 kronor, 2) 4,500 kronor, jämte
tjänstgöringspenningar å 2,000 kronor; hvarförutom rektor skall af vederbörande
kommun åtnjuta fri bostad eller hyresersättning;

för teckningslärare: a) vid realskola tre lönegrader å 1) 700 kronor,
2) 800 kronor, 3) 900 kronor; b) vid högre allmänt läroverk fyra lönegrader
å 1) 1,400 kronor, 2) 1,600 kronor, 3) 1,800 kronor, 4) 2,000 kronor;

för gymnastiklärare: a) vid realskola tre lönegrader å 1) 700 kronor,
2) 800 kronor, 3) 900 kronor; b) vid högre allmänt läroverk fyra lönegrader
å 1) 1,400 kronor, 2) 1,600 kronor, 3) 1,800 kronor, 4) 2,000
kronor;

för musiklärare: a) vid realskola tre lönegrader å 1) 550 kronor,
2) 650 kronor, 3) 750 kronor; b) vid högre allmänt läroverk fyra lönegrader
å 1) 1,100 kronor, 2) 1,300 kronor, 3) 1,500 kronor, 4) 1,700
kronor;

att teckningslärare skall vara skyldig att för den fastställda lönen
tjänstgöra vid realskola 8 timmar och vid högre allmänt läroverk 15 timmar
i veckan, samt att musiklärare skall vara skyldig att för den fastställda
lönen tjänstgöra vid realskola 6 timmar och vid högre allmänt läroverk
12 timmar i veckan, men att ytterligare tjänstgöring må kunna åläggas
tecknings- och musiklärare mot en årlig ersättning för hvarje veckotimme
af 80 kronor i första, 95 kronor i andra, 110 ki-onor i tredje och, vid
högre allmänt läroverk, 125 kronor i fjärde lönegraden, dock under iakttagande
däraf, att ersättning för extra tjänstgöring ej må utgå för högre
antal veckotimmar än 24 till teckningslärare vid realskola, 17 till teckningslärare
vid högre allmänt läroverk och 3 till musiklärare;

att gymnastiklärare, som fått sig ålagd en mera ansträngande eller
omfattande tjänstgöring, må åtnjuta skäligt tilläggsarfvode till det belopp,
som med hänsyn till omständigheterna i hvarje särskildt fall af Eders
Kungl. Maj:t bestämmes;

att öfningslärare skall vid tjänstledighet på grund af sjukdom äga
uppbära tre fjärdedelar af de löneförmåner, som han skulle hafva uppburit,
om han själf bestridt sin tjänst;

att tjänstgöringspenningar skola för alla lärare, rektorerna undantagna,
beräknas utgå för läsår med 38 läsveckor; att de i rektorernas aflöning.
ingående tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå efter kalenderår,
men till olika belopp för lästiden och för ferierna efter särskilda bestämmelser,
som af Eders Kungl. Maj:t fastställas; samt att tjänstgöringspenningar
icke få af tjänstens innehafvare uppbäras under det han åtnjuter full

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

15

tjänstledighet, utom i det fall att tjänstledigheten beviljas på grund af
offentligt uppdrag, dock att, då rektor eller lektor, som är domkapitelsledamot,
endast åtnjuter ledighet från domkapitelsgöroinålen, afdrag å
tjänstgöringspenningarna icke må ske;

att för adjunkt, lektor, teckningslärare, gymnastiklärare eller musiklärare
uppflyttning från lägre till högre lönegrad må äga rum efter förloppet
af fem kalenderår, därest han med nit och skicklighet tjänstgjort
mera än fyra femtedelar af den under denna tid infallande tjänstgöringstiden,
samt att rektor må vinna uppflyttning från första till andra lönegraden
efter förloppet af tio kalenderår, därest han med nit och skicklighet
tjänstgjort såsom rektor mera än fyra femtedelar af samma tid, med
iakttagande härvid att rektor vid högre allmänt läroverk endast må räkna
sig till godo den tid, han såsom rektor vid sådant läroverk tjänstgjort, att
lektor må tillgodoräkna sig jämväl den tid efter 1904 års utgång, han
efter vunnen lektorskompetens tjänstgjort såsom ordinarie adjunkt, samt
att öfningslärare vid öfvergång till realskola må tillgodoräkna sig den tid,
han tjänstgjort såsom ordinarie lärare vid lägre läroverk;

att lärare, som efter 1904 års utgång vinner befordran till ordinarie
tjänst, må för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo den tid
utöfver fem år, han efter afläggande af de för tjänsten föreskrifna kunskapsprof
och genomgående af praktisk utbildningskurs, där sådan för
behörighet till tjänsten är föreskrifven, med nit och skicklighet efter 1904
års utgång tjänstgjort såsom extra ordinarie lärare vid allmänt läroverk
med enahanda tjänstgöringsskyldighet, som åligger motsvarande ordinarie
lärare, med iakttagande härvid, att, då fråga är om lektor, honom må
tillgodoräknas den tid, han efter vunnen lektorskompetens tjänstgjort såsom
extra ordinarie lärare, oafsedt inom hvilket stadium af läroverket denna
tjänstgöring ägt rum;

att genom bestämmelserna i nästföregående två moment ingen ändring
göres i fråga om det antal lönetursår, som lärare på grund af nu gällande
bestämmelser intjänat vid utgången af år 1904, dock att öfningslärare vid
öfvergång till realskola må tillgodoräkna sig den tid före 1904 års utgång,
häri efter vunnen kompetens tjänstgjort såsom vikarierande lärare vid lägre
läroverk, med undantag af de två första åren af hans så beskaffade verksamhet; att

nu gällande bestämmelser angående rätt för docenter vid universiteten,
lärare vid enskilda läroverk, lektorer vid sjökrigsskolan, lärare
vid högre lärarinneseminariet och lärare vid folkskoleseininarierna att, efter
vunnen befordran vid de allmänna läroverken, räkna sig föregående tjänstgöring
till godo för uppflyttning i högre lönegrad må ändras i öfverens -

16 Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

stymmelse med nyss angifna grunder beträffande tjänstgöring såsom extra
ordinarie lärare;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt
denna lönereglering kommer lärare till del, skall gälla såsom villkor, att
den genom nådiga cirkulären den 20 mars 1858 och den 29 december
1860 stadgade skyldighet för vissa lärare att, i händelse de genom inträffande
förändringar skulle finnas umbärliga vid det läroverk, där de äro
anställda, inträda i tjänstgöring vid annat läroverk skall åligga vid högre
läroverk yngste lektorn och de två yngsta adjunkterna samt vid realskola
de två yngsta adjunkterna, allt efter senaste fullmakts datum, dock att
ordinarie lärare, som genom vederbörande myndighets beslut förflyttas till
en icke högre aflönad plats vid annat läroverk, må vara berättigad att af
statsverket erhålla skälig flyttningshjälp till det belopp, Eders Kungl. Magt
för hvarje särskildt fall bestämmer;

att lärare, som varder utnämnd till tjänst, med hvilken rätt till särskilda
förmåner är förenad, skall vara underkastad den minskning i aflöning
från statsverket, som Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt besluta, till
ett belopp icke öfverstigande det, hvartill de i lönen ingående särskilda
förmåner efter skålig uppskattning sig belöpa;

att för ordinarie ämneslärarinnor vid statens samskolor må bestämmas
följande löneförmåner:

för första lärarinna: två lönegrader å 1) 1,400 kronor, 2) 1,900
kronor, jämte tjänstgöringspenningar å 600 kronor;

för lärarinna: två lönegrader å 1) 1,000 kronor, 2) 1,500 kronor,
jämte tjänstgöringspenningar å 500 kronor;

att för nämnda lärarinnor må i fråga om lönetursberäkning och
uppflyttning i högre lönegrad, tjänstgöringspenningars uppbärande samt
skyldighet att vara underkastad förflyttning stadgas samma villkor som för
adjunkter vid de allmänna läroverken;

att för extra ordinarie ämneslärare och ämneslärarinnor vid de allmänna
läroverken må fastställas följande arfvoden att utgå från och med år 1905:

för extra ordinarie lärare, hvilken aflagt sådan akademisk examen,
som medför rätt att söka lärarebefattning vid allmänt läroverk, samt
genomgått profårskurs, ett årligt arfvode af 2,000 kronor;

för extra ordinarie lärare, som icke fullgjort de i nästföregående
moment stadgade villkor, ett årligt arfvode af 1,800 kronor;

för extra ordinarie lärarinna, som aflagt godkänd afgångsexamen
från högre lärarinneseminariet eller fullgjort hvad beträffande examen och
profårskurs för behörighet till ämneslärarebefattning vid de allmänna läroverken
är stadgadt, ett årligt arfvode af 1,400 kronor;

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

17

för extra ordinarie lärarinna, som icke fullgjort de i nästföregående
moment stadgade villkor, ett årligt arfvode af 1,200 kronor;

för lärarinna, som förordnas att upprätthålla första lärarinnas åligganden,
ett årligt tilläggsarfvode af 300 kronor;

att för timlärarinna i kvinnligt handarbete må fastställas ett arfvode
af 1 krona 50 öre i timmen.

Beträffande fördelningen i lön och tjänstgöringspenningar har Riksdagen
icke funnit något skäl, hvarför realskolerektorer skulle blifva gynnsammare
ställda än öfriga rektorer och ämneslärarne, samt har därför ansett,
att tjänstgöringspenningarna för realskolerektorer böra bestämmas till
1,800 kronor.

I fråga om ersättning åt gymnastiklärare för drygare tjänstgöring
har Riksdagen ansett ett maximibelopp böra fastställas. Då enligt uppgift
i statsrådsprotokollet sådan ersättning för läsåret 1902—1903 utgick
med högst 650 kronor, har detta belopp synts lämpligen kunna bestämmas
såsom maximum.

Det har vidare synts Riksdagen vara med billighet öfverensstämmande
att, på sätt af en motionär blifvit föreslaget, de extra ordinarie eller
vikarierande lektorer, som för närvarande på grund af dyrtidstillägg uppbära
ett högre arfvode, än de enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle
komma att åtnjuta, bibehållas vid sina nuvarande aflöningsförmåner, respektive
2,200 och 1,980 kronor, under förutsättning att dyrtidstillägg kommer
att beviljas äfven för innevarande år. Såsom villkor för åtnjutande af
denna förmån har dock Riksdagen ansett böra uppställas, att sådan lärare
under år 1904 varit minst en termin anställd vid allmänt läroverk.

Om lärarne vid de allmänna läroverken i afseende på aflöningsbeloppen
och deras fördelning i lön och tjänstgöringspenningar likställas
med andra tjänstemän, har Riksdagen ansett en gifven följd böra blifva,
att inga särskilda förmåner beviljas de förra, utan att lärarne i tillämpliga
delar böra underkastas de villkor och förbehåll, som i senast af Riksdagen
beslutade löneregleringar blifvit intagna.

En förmån af stor betydelse äga lärarne för närvarande i rätten
att för uppflyttning i högre lönegrad såsom ordinarie räkna sig till godo
viss extra ordinarie tjänstgöring vid läroverken. Af föredragande departementschefen
liar erinrats därom, att ämneslärarne, under afvaktan på en tillfredsställande
lönereglering och inrättande af ett tillräckligt antal ordinarie
platser, erhållit eu småningom alltmer vidgad rätt att, efter vunnen befordran,
i och för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo vissa
år, som de efter vunnen fullständig kompetens att till ordinarie lärare utBili.
till Riksd. Prot. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 47 Ifiift. 3

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

nämnas med nit och skicklighet vid läroverken tjänstgjort. En sådan
lönetursrätt medgafs redan från och med år 1861 extra lärare och duplikanter
för tjänstgöring utöfver fem år före genomförandet af 1858 års
lönereglering. År 1863 fingo förutvarande vikarier enahanda rätt och
extra ordinarie lärare, som aflagt filosofie kandidatexajnen, lönetursrätt för
framtida tjänstgöring, utom för de tre första åren. År 1877 erhöll hvarje
extra ordinarie lärare med full kompetens lönetursrätt för sin tjänstgöring
från och med året näst efter det, då han blifvit kompetent, en lönetursrätt,
som efter hand kommit att omfatta äfven lärare vid vissa enskilda
läroverk, docenter, seminarielärare och lektorer vid sjökrigsskolan, allt dock
med vissa villkor och begränsningar. År 1890 utsträcktes denna rätt till
lektorer, som varit ordinarie adjunkter med lektorstjänstgöring och lektorskompetens.
Enligt läroverkskommitténs förslag skulle lönetursrätten borttagas
för två års tjänstgöring, hvilka skulle erfordras för behörighet till
ordinarie befattning, och Eders Kung!. Maj:t har föreslagit borttagande af
sådan lönetursrätt för fem år.

På grund af den uppfattning, som af Riksdagen nyss blifvit uttalad
i fråga om borttagandet af särskilda förmåner såsom en gifven följd af
likställigheten i löneförmåner mellan lärarne och öfriga tjänstemän, har Riksdagen
ansett, att den rätt lärarne för närvarande åtnjuta att för uppflyttning
i högre lönegrad som ordinarie räkna sig till godo viss tjänstgöring som
extra ordinarie icke bör för dem bibehållas. Den i statsrådsprotokollet
uttalade farhågan, att lärarnes befordringsutsikter framdeles ånyo kunde
blifva alltför små genom otillräckligheten af antalet ordinarie platser, har
Riksdagen funnit för de närmaste åren förebyggd genom det nu i utsikt
ställda inrättandet af ett ganska afsevärdt antal ordinarie platser, och instämmande
med föredragande departementschefen i hans uttalade mening, att
det endast finnes ett effektivt sätt att förbättra de extra ordinarie lärarnes
ställning, nämligen att förse läroverken med ett tillräckligt antal ordinarie
platser, har Riksdagen ansett sig kunna förutsätta, att äfven framdeles
för sådant ändamål komma att beviljas nödiga anslag, så att de för lärarnes
befordran ogynnsamma förhållanden, som tidtals varit rådande, ej
må åter inträda. I sammanhang härmed vill Riksdagen erinra därom,
att Rikets ständer år 1858 funno det böra bland annat föreskrifvas, att
läroverksstyrelsen i hvarje stift måtte tilläggas rättighet att för hvarje gång
lärjungeantalet vid ett läroverk ökades med 30 eller 40, om så lämpligt
pröfvades, inkomma med anmälan om behofvet af ännu en ny lärare.

Med upphörandet af rätten för lärarne vid de allmänna läroverken
att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo viss tjänstgöring
som extra ordinarie bör, med nyss nämnda förbehåll, sådan vid öfvergång

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

i de allmänna läroverkens tjänst medgifven lönetursrätt bortfalla äfven
för lärare vid vissa enskilda läroverk samt, för så vidt det gäller tjänstgöring
såsom extra ordinarie, för lektorer vid sjökrigsskolan, lärare vid
högre lärarinneseminariet och lärare vid folkskoleseminarierna.

Men då det äfven för de allmänna läroverken måste vara en fördel,
att bland deras personal förekomma sådana lärare, hvilka. varit i tillfälle
att efter aflagd licentiatexamen under någon tid utöfva lärareverksamhet
vid universiteten och därunder fortsätta vetenskapliga studier och forskning
i sina hufvudämnen, samt då den kostnad för statsverket, som
skulle förorsakas genom ett bibehållande af ifrågavarande rättighet för
docenter till lönetursberäkning, uppgår till en obetydlighet, har Riksdagen
ansett, att den docenter vid universiteten enligt nådiga cirkulären den 1
juni 1877 och den 18 maj 1878 tillkommande rätt till lönetursberäkning
vid de allmänna läroverken fortfarande må gälla så till vida, att nämnda
docenter må vid öfvergång i de allmänna läroverkens tjänst för uppflyttning
i högre lönegrad räkna sig till godo högst tre år af den tid de deltagit
i undervisningen vid universitetet.

Beträffande lektorer vid sjökrigsskolan, lärare vid högre lärarinneseminariet
och lärare vid folkskoleseminarierna har Riksdagen ansett,
att de vid öfvergång till de allmänna läroverken böra. för uppflyttning i
högre lönegrad få tillgodoräkna sig föregående ordinarie tjänstgöring enligt
enahanda grunder, som stadgas angående ordinarie ämneslärare vid
de allmänna läroverken, sålunda utan den nu stadgade inskränkningen till
högst tio år.

På grund af sin åsikt om önskvärdheten af likställighet mellan läroverkslärarne
och andra statens tjänstemän har Riksdagen ej kunnat i
vidsträcktare mån bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, att lektor må för
uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo jämväl den tid han efter
vunnen lektorskompetens tjänstgjort som ordinarie adjunkt, än att, därest
ordinarie adjunkt, som befordras till lektor, redan intjänat högre aflöning
än lektors begynnelseaflöning, honom böra omedelbart tillgodoföras så
många ålderstillägg som lektor, att hans aflöning i sistnämnda befattning
blir lika hög som den aflöning han senast åtnjöt som adjunkt, och att
därjämte adjunkt, som vid befordran till lektor icke erhåller högre aflöning
än den han som adjunkt uppburit, för uppflyttning i närmast högre lektorslönegrad
må tillgodoräknas den tid, hvarunder han innehaft adjunktsbefattningen,
efter det han i denna befattning senast uppflyttades till högre lönegrad.

Eldigt de bestämmelser i öfrigt, Eders Kungl. Maj:t i sammanhang med
löneregleringen föreslagit, skulle enligt Riksdagens uppfattning läroverkslärarne
komma att i vissa afseenden intaga en annan och gynnsammare ställ -

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

ning än statens tjänstemän i allmänhet vid inträdet å en ny lönestat. Vid
senast af Riksdagen fastställda löneregleringar, för post- och telegrafstaten,
för landsarkiven, tjänstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna, fiskeriadministrationen
m. fl., hafva nämligen vissa bestämmelser upptagits, såsom
angående skyldighet att vara underkastad vidsträcktare tjänstgöring,
förbud att med innehafvande befattning förena viss annan tjänst, uppbärande
af lön under tjänstledighet m. in., och har Riksdagen ansett, att
dessa villkor, Indika icke förekomma i propositionen, i tillämpliga delar äfven
böra upptagas i löneregleringen för lärarne vid de allmänna läroverken.
Dessa bestämmelser hafva jämväl blifvit upptagna i det förslag, som den
18 november 1903 afgafs af kommittén för reglering af statens ämbetsverks
och myndigheters löneförhållanden m. m.

Sålunda böra enligt Riksdagens uppfattning, utöfver de i Eders Kungl.
Maj:ts förslag upptagna villkoren för åtnjutande af lärarelön enligt nya
staten, upptagas bestämmelserna:

att innehafvare af ordinarie lärare- eller rektorsbefattning skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,
som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af de allmänna
läroverken eller eljest i allmänhet kan varda stadgad; samt

att med ordinarie äinneslärare- eller rektorsbefattning icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan
tjänstebefattning, med mindre den vid pröfning i stadgad ordning befinnes
icke vara hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen vid läroverket.

Sist angifna bestämmelse har Riksdagen, i likhet med hvad i Riksdagens
skrifvelse den 15 maj 1902 uttalats, ansett innebära, att nämnda lärare
icke äga mottaga stadigvarande eller regelbundet återkommande, aflönadt
uppdrag, som af bolag lämnas, med mindre uppdraget vid pröfning i vederbörlig
ordning befinnes icke vara för tjänstgöringen hinderlig^

Af ofvannämnda grunder har Riksdagen vidare ansett böra bland
ifrågavarande bestämmelser upptagas följande föreskrifter:

att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter
eller särskilda uppdrag, eller från tjänstgöring i behörig
ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad att befattningen sköta,
kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå
så mycket af lönen, som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest pröfvas skäligt;

att vid uppflyttning i högre lönegrad den högre aflöningen icke får
tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den
stadgade tjänsterIdern blifvit uppnådd; samt

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

att lärare eller rektor, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till pension, icke må tillträda denna förhöjning.

Äfven har det synts Riksdagen bland ifrågavarande bestämmelser böra
tydligt angifvas, att i den tjänstgöringstid, som berättigar till uppflyttning
i högre lönegrad, må inräknas den tid läraren på grund af förordnande
bestridt annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag.

Slutligen bör den i propositionen föreslagna bestämmelsen utgå, enligt
hvilken tjänstgöringspenningar skulle af tjänstens innehafvare få uppbäras,
ifall tjänstledighet beviljats på grund af offentligt uppdrag. En sådan
föreskrift skulle nämligen strida mot hvad eljest vid löneregleringar stadgas.

Riksdagen har ansett, att de villkor och förbehåll, Riksdagen beslutat
för ämneslärare, böra i tillämpliga delar föreskrifvas äfven för öfningslärare.

Beträffande villkoren för behörighet till lärarebefattning i teckning
och i musik har Eders Kungl. Maj:t. under hänvisning till läroverkskommitténs
utlåtande, uttalat sig för bland annat den höjning i fordringarna,
att lärare i nämnda ämne skulle hafva aflagt student- eller åtminstone
realskol examen.

Riksdagen hyser emellertid den åsikten, att afläggande af realskolexamen
eller motsvarande kunskapsprof bör i detta afseende anses tillfyllestgörande,
enär uppställande af högre kraf på allmänbildning lätt kan från
banan utestänga de genom speciella anlag för densamma bäst kvalificerade.
Riksdagen är vidare af den meningen, att genom uppställande af nämnda
kompetensvillkor någon inskränkning i rätten att söka och erhålla teckningslärarebefattning
icke bör göras för dem, som redan aflagt examen
från teckningslärarekurs eller för närvarande äro sysselsatta med genomgående
af sådan kurs.

För lärarinnor i samskolor har Riksdagen, som delar den i statsrådsprotokollet
uttalade åsikten, att ordinarie ämneslärarinna, som träder
i gifte, skall vara skyldig afgå från sin befattning, i öfrigt ansett böra
gälla samma villkor och förbehåll för åtnjutande af ofvannämnda löneförmåner,
som för adjunkter vid de allmänna läroverken blifvit föreslagna.

Af en motionär hade hemställts, att vissa lärarinnor, som ej innehafva
den af Eders Kungl. Maj:t för åtnjutande af det högre aflöningsbeloppet,
1,400 kronor, föreslagna kompetensen, måtte tillerkännas behörighet
till extra ordinarie lärarinnebefattning vid samskola, och framgår af motiveringen,
att denna hemställan gjorts med hänsyn till de flickskolelärarinnor,
som ej innehafva den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna kompetensen och

22 Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

som genom inrättande af samskola skulle kunna gå miste om sin anställning.

Riksdagen, som funnit syftet med motionen behjärtansvärdt, har velat
instämma i följande uttalande af läroverkskommittén:

»Svårare och mera behj ärtans värd blir lärarinnornas ställning i de
städer, där flickskolorna skulle komma att upphöra. Visserligen tillskapas
nya lärarinnebefattningar i samskolorna, men dessa motsvara endast en
del af de platser, som komma att indragas. För att underlätta tillträdet

till desamma föreslår kommittén, att åt de indragna skolornas mera er farna

och bäst vitsordade lärarinnor må, därest de ej äga den för ifrågavarande
sysslor fastställda examenskompetensen, genom kungl. dispens
beredas möjlighet att fortfarande gagna i ett kall, hvaråt de förut med
framgång ägnat sina krafter. Kommittén anser jämväl önskligt, att sådana
lärarinnor, som därtill befinnas lämpliga, må på liknande sätt erhålla
rätt att innehafva folkskolelärarinnebefattningar. För öfrigt må här tagas
i betraktande, att den ifrågasatta omorganisationen ej kan genomföras i
ett slag, utan kommer att försiggå successivt och taga åtskilliga (6—8) år

i anspråk, hvarigenom lärarinnorna få tid och rådrum att se sig om efter

platser i flickskolor å andra orter, där dessa skolors antal och behof af
lärarekrafter ständigt ökas, eller ock inom andra verksamhetsområden.
Det är jämväl att hoppas, att de icke själfförvållade svårigheter, hvari en
en del lärarinnor komma att vid en omorganisation försättas, skola vid
platsers tillsättande af vederbörande hvar i sin stad behjärtas. Kommittén
anser sig därför kunna uttala den förväntan, att olägenheterna af dess
förslag i här berörda afseende i allmänhet skola utan större svårighet låta
sig öfvervinna.»

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen, som i öfrigt
intet haft att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts framställning i förevarande
punkt, medgifvit:

a) att för ordinarie lärare vid de allmänna läroverken må bestämmas
följande löneförmåner att gälla från och med år 1905:

för adjunkter: fem lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,350 kronor,
3) 2,700 kronor, 4) 3,050 kronor, 5) 3,400 kronor, jämte tjänstgöringspenningar
å respektive 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och 1,600 kronor;

för lektorer: fem lönegrader å 1) 2,600 kronor, 2) 2,950 kronor,
3) 3,300 kronor, 4) 3,650 kronor, 5) 4,000 kronor, jämte tjänstgöringspenningar
å respektive 1,400, 1,550, 1,700, 1,850 och 2,000 kronor;

för rektorer: a) vid realskola två lönegrader å 1) 3,200 kronor,
2) 3,700 kronor, jämte tjänstgöringspenningar å 1,800 kronor; b) vid

23

Riksdagens Skrifvelse JV:o 172.

högre allmänt läroverk två lönegrader å 1) 4,000 kronor, 2) 4,500 kronor,
jämte tjänstgöringspenningar å 2,000 kronor; hvarförutom rektor skall af
vederbörande kommun åtnjuta fri bostad eller hyresersättning;

för teckningslärare: a) vid realskola tre lönegrader å 1) 700 kronor,
2) 800 kronor, 3) 900 kronor; b) vid högre allmänt läroverk fyra lönegrader
å 1) 1,400 kronor, 2) 1,600 kronor, 3) 1,800 kronor, 4) 2,000
kronor;

för gymnastiklärare: a) vid realskola tre lönegrader å 1) 700

kronor, 2) 800 kronor, 3) 900 kronor; b) vid högre allmänt läroverk
fyra lönegrader å 1) 1,400 kronor, 2) 1,600 kronor, 3) 1,800 kronor,
4) 2,000 kronor;

för musiklärare: a) vid realskola tre lönegrader ål) 550 kronor,
2) 650 kronor, 3) 750 kronor; b) vid högre allmänt läroverk fyra lönegrader
å 1) 1,100 kronor, 2) 1,300 kronor, 3) 1,500 kronor, 4) 1,700
kronor;

att teckningslärare skall vara skyldig att för den fastställda lönen
tjänstgöra vid realskola 8 timmar och vid högre allmänt läroverk 15
timmar i veckan, samt att musiklärare skall vara skyldig att för den
fastställda lönen tjänstgöra vid realskola 6 timmar och vid högre allmänt
läroverk 12 timmar i veckan, men att ytterligare tjänstgöring må kunna
åläggas tecknings- och musiklärare mot en årlig ersättning för hvarje
veckotimme af 80 kronor i första, 95 kronor i andra, 110 kronor i
tredje och, vid högre allmänt läroverk, 125 kronor i fjärde lönegraden,
dock under iakttagande däraf, att ersättning för extra tjänstgöring ej
må utgå för högre antal veckotimmar än 24 till teckningslärare vid
realskola, 17 till teckningslärare vid högre allmänt läroverk och 3 till
musiklärare;

att gymnastiklärare, som fått sig ålagd en mera ansträngande eller
omfattande tjänstgöring, må åtnjuta skäligt tilläggsarfvode till det belopp,
som med hänsyn till omständigheterna i hvarje särskildt fall af Eders
Kungl. Maj:t bestämmes, dock ej till högre belopp ån 650 kronor;

att öfningslärare skall vid tjänstledighet på grund af sjukdom äga
uppbära tre fjärdedelar af de löneförmåner, som han skulle hafva uppburit,
om han själf bestridt sin tjänst;

att innehafvare af ordinarie lärare- eller rektorsbefattning skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation
af de allmänna läroverken eller eljest i allmänhet kan varda stadgad;

att med ordinarie ämneslärare- eller rektorsbefattning icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller an -

24 Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

nan tjänstebefattning, med mindre den vid pröfning i stadgad ordning
befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen vid läroverket; att

tjänstgöringspenningar skola för alla lärare, rektorerna undantagna,
beräknas utgå för läsårets antal läsveckor; att de i rektorernas aflöning
ingående tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå efter kalenderår,
men till olika belopp för lästiden och för ferierna efter särskilda
bestämmelser, som af Eders Kungl. Maj:t fastställas; att tjänstgöringspenningar
icke få af tjänstens innehafvare uppbäras under det lian åtnjuter
full tjänstledighet, utan skola för denna tid utgå till den, som förrättar
tjänsten; samt att, då rektor eller lektor, som är domkapitelsledamot, endast
åtnjuter ledighet från domkapitelsgöromålen, afdrag å tjänstgöringspenningarna
icke må ske;

att äraneslärare eller rektor, som af sjukdom hindras att sin befattning
förrätta, äger uppbära hela lönen, men att lärare, som undfår ledighet för
svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller
från tjänstgöring i behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad
att befattningen sköta, kan förpliktas att under ledigheten utöfver
sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att för adjunkt, lektor, teckningslärare, gymnastiklärare eller musiklärare
uppflyttning från lägre till högre lönegrad må äga rum efter förloppet
af fem år, därest han under mer än fyra femtedelar af den tjänstgöringstid,
som erfordras för att vinna nämnda uppflyttning, med nit och
skicklighet bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan statens
tjänst eller ock fullgjort annat offentligt uppdrag; och att rektor må vinna
uppflyttning från första till andra lönegraden efter förloppet af tio år, därest
han med nit och skicklighet tjänstgjort såsom rektor mera än fyra femtedelar
af samma tid, med iakttagande härvid, att rektor vid högre allmänt
läroverk endast må räkna sig till godo den tid, han såsom rektor vid
sådant läroverk tjänstgjort, samt att öfningslärare vid öfvergång till realskola
må tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort såsom ordinarie lärare
vid lägre läroverk;

att därest ordinarie adjunkt, som befordras till lektor, redan intjänat
högre aflöning än lektors begynnelseaflöning, honom skola omedelbart
tillgodoföras så många ålderstillägg som lektor, att hans aflöning i sistnämnda
befattning blir lika hög som den aflöning han senast åtnjöt som
adjunkt; skolande, där adjunkt vid befordran till lektor icke erhåller
högre aflöning än den han som adjunkt uppburit, för uppflyttning i närmast
högre lektorslönegrad honom tillgodoräknas den tid, hvarunder han

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

25

innehaft adjunktsbefattningen, efter det han i denna befattning senast uppflyttades
till högre lönegrad;

att vid uppflyttning i högre lönegrad den högre aflöningen icke
får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;

att lärare eller rektor, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma förhöjning
tillträda;

att hvad nu gällande bestämmelser innehålla angående rätt för
lärare vid de allmänna läroverken att, utöfver hvad ofvan blifvit bestämdt,
för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig föregående tjänstgöring till
godo skall upphöra att gälla;

att lektorer vid sjökrigsskolan, lärare vid högre lärarinneseminariet
och lärare vid folkskoleseminarierna må, vid öfvergång till de allmänna
läroverken, för tillgodonjutande af aflöning i högre lönegrad räkna sig till
godo föregående tjänstgöring såsom ordinarie lärare enligt enahanda grunder,
som här ofvan angående ämneslärare blifvit stadgade; skolande den
rätt i detta afseende, som i öfrigt hittills tillkommit lärare vid ifrågavarande
läroanstalter äfvensom lärare vid enskilda läroverk upphöra;

att de i kungl. cirkulären den 1 juni 1877 och 18 maj 1878 omförmälda
docenter vid universiteten må äga att efter befordran vid de
allmänna läroverken för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo
den tid, dock ej utöfver tre år, de med nit och skicklighet deltagit i
undervisningen vid universitet, såvidt de vunnit behörighet till anställning
vid allmänt läroverk;

att genom förestående bestämmelser ingen ändring göres i fråga om
det antal lönetursår, som ordinarie och extra ordinarie lärare vid de
allmänna läroverken, folkskoleseminarierna och högre lärarinneseminariet
samt öfriga i nästföregående två stycken omförmälte befattningshafvare
intjänat vid utgången af år 1904, och att öfningslärare vid öfvergång
till realskola må tillgodoräkna sig den tid före 1904 års utgång, han efter
vunnen kompetens tjänstgjort såsom vikarierande lärare vid lägre läroverk,
med undantag af de två första åren af hans så beskaffade verksamhet;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt
denna lönereglering kommer lärare till del, skall gälla såsom villkor,
att den genom nådiga cirkulären den 20 mars 1858 och den 29 december
1860 stadgade skyldighet för vissa lärare att, i händelse de genom inträffade
förändringar skulle finnas umbärliga vid det läroverk, där de äro
anställda, inträda i tjänstgöring vid annat läroverk skall åligga vid högre
Bih. till Riksd. Prot. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 47 Höft. 4

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

läroverk yngste lektorn och de två yngsta adjunkterna samt vid realskola
de två yngsta adjunkterna, allt efter senaste fullmakts datum, dock att
ordinarie lärare, som genom vederbörande myndighets beslut förflyttas till
en icke högre aflönad plats vid annat läroverk, må vara berättigad att
af statsverket erhålla skälig flyttningshjälp till det belopp, Eders Kungl. Maj:t
för hvarje särskild! fall bestämmer;

att lärare, som varder utnämnd till tjänst, med hvilken rätt till
särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad den minskning i
aflöning från statsverket, som Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt besluta,
till ett belopp icke öfverstigande det, hvartill de i lönen ingående särskilda
förmåner efter skälig uppskattning sig belöpa;

b) att för ordinarie ämneslärarinnor vid statens sainskolor må bestämmas
följande löneförmåner:

för första lärarinna: två lönegrader å 1) 1,400 kronor, 2) 1,900
kronor, jämte tjänstgöringspenningar å 600 kronor;

för lärarinna: två lönegrader å 1) 1,000 kronor, 2) 1,500 kronor,
jämte tjänstgöringspenningar å 500 kronor;

att i fråga om skyldighet att vara underkastad förflyttning skall
för lärarinnor vid samskola gälla hvad i sådant afseende för adjunkter
vid realskola blifvit stadgadt;

att för nämnda lärarinnor må i öfrigt gälla samma villkor och förbehåll
för åtnjutande af ofvannämnda löneförmåner, som för adjunkter vid
de allmänna läroverken blifvit stadgade;

c) att för extra ordinarie ämneslärare och ämneslärarinnor vid de
allmänna läroverken må fastställas följande arfvoden att utgå från och
med år 1905:

för extra ordinarie lärare, hvilken aflagt sådan akademisk examen,
som medför rätt att söka lärarebefattning vid allmänt läroverk, samt genomgått
profårskurs, ett årligt arfvode af 2,000 kronor;

för extra ordinarie lärare, som icke fullgjoi*t de i nästföregående
moment stadgade villkor, ett årligt arfvode af 1,800 kronor;

för extra ordinarie lärarinna, som aflagt godkänd afgångsexamen från
högre lärarinneseminariet eller fullgjort hvad beträffande examen och profårskurs
för behörighet till ämneslärarebefattning vid de allmänna läroverken
är stadgadt, ett årligt arfvode af 1,400 kronor;

för extra ordinarie lärarinna, som icke fullgjort de i nästföregående
moment stadgade villkor, ett årligt arfvode af 1,200 kronor;

för lärarinna, som förordnas att upprätthålla första lärarinnas åligganden,
ett årligt tilläggsarfvode af 300 kronor;

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

27

d) att vikarierande eller extra ordinarie lektor, som under minst en
termin af år 1904 på grund af gällande bestämmelser uppburit arfvode
efter 2,200 kronor eller 1,980 kronor för år, dyrtidstillägg inberäknadt,
må, så länge han innehar enahanda förordnande, fortfarande åtnjuta samma
arfvode som år 1904, för år räknadt;

e) att för limlärarinna i kvinnligt handarbete må fastställas ett arfvode
af 1 krona 50 öre i timmen;

15:o) Eders Kungl. Maj:t, har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva: att

ordinarie lärare eller lärarinna vid allmänt läroverk, som ingår
på den nya lönestaten eller som utnämnes efter det kungörelse i ämnet
utkommit, skall hafva rättighet och skyldighet att, ämneslärarinna vid
uppnådda 55 lefnadsår och 25 tjänstår, gymnastiklärare vid uppnådda 60
lefnadsår och 30 tjänstår samt annan lärare vid uppnådda 65 lefnadsår
och 35 tjänstår, med pension från allmänna indragningsstaten från tjänsten
afgå, Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest och
så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjänsten kunna på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna;

att pensionsbeloppet skall utgöra för ordinarie ämneslärare eller
ämneslärarinna oafkortad lön, men för ordinarie öfningslärare tre fjärdedelar
af de löneförmåner, han under de tio sista åren i medeltal för år
uppburit eller skulle hafva uppburit, i den händelse han hela tiden själf
bestridt sin tjänst, dock att pensionsbeloppet för öfningslärare icke i något
fall må öfverstiga 3,000 kronor;

att tillförordnad rektor, som fullgjort de i fråga om ämneslärare
för pensions erhållande stadgade villkor och i minst 15 år innehaft rektorsförordnande,
skall vara berättigad att i pension uppbära sin lön såsom
rektor oafkortad; samt

att ordinarie lärare eller lärarinna skall vara skyldig att vid inträde
å den nya lönestaten underkasta sig de förändrade bestämmelser rörande
pensionering, som kunna varda stadgade.

Den för gymnastiklärares erhållande af afsked med pension stadgade
lefnadsåldern 60 år har Riksdagen ansett böra höjas till 62 år och hänvisar
såsom stöd för denna sin åsikt till Eders Kungl. Maj:ts proposition vid
1899 års riksdag angående civile tjänsteinnehafvares rätt till pension in. in.
och senaste pensionskommittés förslag den 7 november 1902.

Beträffande pensionsbeloppen har Riksdagen icke kunnat tillstyrka
den för öfningslärare i propositionen föreslagna beräkningsgrunden, utan
ansett, att denna bör ändras i öfverensstämmelse med den vid löneregle -

Ang. pensionsreglering
för
lärarepersonalen.

28 Riksdagens Skrifvelse JV:o 172.

ringar under senaste tiden följda principen, att för tjänst, där aflöningen
icke är delad i lön och tjänstgöringspenningar, pensionsbeloppet skall utgöra
två tredjedelar af aflöningen, såsom ock af en motionär yrkats. Då
emellertid pensionsbeloppet för de öfningslärare, som icke åtnjutit arfvode
för öfverarbete, härigenom skulle blifva något knappt och till och med
understiga hvad som hittills varit stadgadt eller i särskilda fall af Riksdagen
beviljats för öfningslärare, som ej haft pensionsrätt sig tillerkänd,
har Riksdagen, i likhet med motionären, funnit skäligt, att nämnda belopp
ej må utgå med mindre belopp än lönen oafkortad. Härigenom beredes
lärarne vid de mindre besökta läroverken, där arfvode ej kan påräknas,
en afsevärd fördel, hvilken därjämte, hvad teckningslärarne beträffar,
är ägnad att utjämna den stora skillnad i pensionsbelopp, som genom
Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle kunna uppstå mellan lärare, som endast
uppbära lön, och lärare, som åtnjuta både lön och arfvode.

Angående lärarnes bidrag till sin egen pensionering har Eders Kungl.
Maj;t ej funnit tiden vara inne att därom framlägga förslag. I statsrådsprotokollet
uttalas, att det enda, som för närvarande i denna sak torde
kunna åtgöras, vore fastställandet af sådana villkor för rätt att åtnjuta de
föreslagna lönerna, att lärarne blefve skyldiga att lämna pensionsbidrag,
när beslut angående dylika blefve fattade. Emellertid har i statsrådsprotokollet
lämnats en beräkning af beloppet för eventuella sådana bidrag,
därest de skulle bestämmas med ledning af de grunder, som den senaste
pensionskommittén uppställt.

Hänvisande till sin i skrifvelse den 17 maj 1897 uttalade mening,
att lärarne böra bidraga till sin egen pensionering, har Riksdagen icke
funnit lämpligt, att lärarne, i afvaktan på antagandet af ny allmän författning
angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, uppbära de belopp,
som kunna antagas motsvara de blifvande pensionsbidragen. Fastmer
har Riksdagen ansett, att sådant afdrag bör äga rum från och med det
första år den nya löneregleringen tillämpas. Vid bestämmande af beloppen
för lärarnes årsafgifter har Riksdagen i tillämpliga delar följt, de grunder,
som föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet angifvit, dock
med afgiftsbeloppens afrundande nedåt till jämna fem- eller tiotal af kronor.

På grund af det sålunda anförda har Riksdagen, som i öfrigt intet
haft att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i förevarande punkt, medgifvit

att ordinarie lärare eller lärarinna vid allmänt läroverk, som ingår
på den nya lönestaten eller som utnämnes efter det kungörelse i ämnet
utkommit, skall hafva rättighet och skyldighet att, ämneslärarinna vid
uppnådda 55 lefnadsår och 25 tjänstår, gymnastiklärare vid uppnådda 62

29

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

lefnadsår och 30 tjänstår samt annan lärare vid uppnådda 65 lefnadsår
och 35 tjänstår, med pension från allmänna indragningsstaten från tjänsten
afgå, Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest och
så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjänsten kunna på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna;

att pensionsbeloppet skall utgöra för ordinarie ämneslärare eller
ämneslärarinna oafkortad lön, men för ordinarie öfningslärare två tredjedelar
af de löneförmåner, han under de tio sista åren i medeltal för år
uppburit eller skulle hafva uppburit, i den händelse han hela tiden själf
bestridt sin tjänst, dock icke lägre belopp än lönen oafkortad;

att tillförordnad rektor, som fullgjort de i fråga om ämneslärare
för pensions erhållande stadgade villkor och i minst 15 år innehaft rektorsförordnande,
skall vara berättigad att i pension uppbära sin lön såsom
rektor oafkortad;

att ordinarie lärare eller lärarinna skall vid inträde å den nya lönestaten
vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser rörande
pensionering, som kunna varda stadgade; samt

att, intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension trädt i kraft, å de i föregående punkt bestämda
löneförmånerna för enhvar af ordinarie lärare och lärarinnor skall afgå
och åt statsverket besparas följande belopp, nämligen

för adjunkt:

i första lönegraden......

» andra » ......

» tredje » ......

» fjärde » .....

» femte » ......

för lektor:

i första lönegraden......

» andra » ......

■» tredje » ......

» fjärde » ......

» femte » ......

för rektor vid realskola:

i första lönegraden......

» andra » ......

för rektor vid högre allmänt läroverk:

i första lönegraden......

d andra » ......

65

kronor,

75

»

90

»

100

»

115

»

100

»

115

130

\>

145

160

115

135

180

200

»

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

för teckningslärare och gymnastiklärare vid realskola:

i första lönegraden................

y> andra » ................

» tredje » ................

för teckningslärare och gymnastiklärare vid högre allmänt
läroverk:

i första lönegraden................

y> andra » .......•........

j> tredje * ................

» fjärde » ................

för musiklärare vid realskola:

i första lönegraden.................

» andra » .................

» tredje » .................

för musiklärare vid högre allmänt läroverk:

i första lönegraden................

» andra » ................

» tredje » ................

» fjärde » ................

för första lärarinna:

i första lönegraden................

» andra » ................

för ämneslärarinna:

i första lönegraden...............•

» andra » ................

20 kronor.
20 >

25 >

40 kronor.
45 »

50 »

60 >

15 »

15 »

20 »

30 »

35 »

45 >

50 >

40 »

55 »

30 »

45 >

VII. Angående de allmänna läroverkens stat.

männa^äro 16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen:

verkens stat. att af de för fyllande af den af departementschefen till statsråds protokollet

framlagda normalstaten erforderliga läraretjänsterna på ordinarie
stat bevilja anslag till 8 lektors- och 26 adjunktsbefattningar att på
de olika läroverken fördelas i enlighet med de af departementschefen angifva
grunder;

att öka anslaget till arfvoden åt bibliotekarier med 1,000 kronor eller
från 7,000 kronor till 8,000 kronor;

att öka anslaget till arfvoden till skrifbiträden åt rektorerna vid de
högre läroverken samt vid vissa femklassiga läroverk med 3,000 kronor
eller från 12,000 kronor till 15,000 kronor;

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

31

att öka anslaget till arfvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken
med 600 kronor eller från 7,900 kronor till 8,500 kronor;

att öka anslaget till extra arfvoden åt gymnastiklärare samt till anskaffande
af ammunition för målskjutning m. in. med 9,000 kronor eller
från 64,000 kronor till 73,000 kronor;

att öka anslaget till extra arfvoden åt teckningslärare vid de allmänna
läroverken med 17,000 kronor eller från 40,000 kronor till 57,000
kronor;

att öka anslaget till extra arfvoden åt musiklärare med 3,000 kronor
eller från 1,500 kronor till 4,500 kronor;

att öka anslaget till resestipendier åt lärare i främmande lefvande
språk med 4,000 kronor eller från 6,000 kronor till 10,000 kronor;

att öka anslaget till reseunderstöd åt lärare vid de allmänna läroverken,
särskildt vid de läroverk, där profårskurs är anordnad, med 2,000
kronor eller från 4,000 kronor till 6,000 kronor;

att till en öfverstyrelse för de allmänna läroverken på ordinarie stat
bevilja ett anslag å 22,000 kronor;

att dels på grund häraf, dels för genomförande af lönereglering för
lärare och lärarinnor vid de allmänna läroverken enligt de af departementschefen
till statsrådsprotokollet närmare angifna grunder, dels ock under
förutsättning af bifall till nådiga propositionen den 11 december 1903
angående upphörande af öfver Selö pastorats prebendeegenskap höja reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med ett belopp af 1,596,788
kronor eller från 3,344,761 kronor till 4,941,549 kronor;

att till främjande af slöjdundervisningen vid de allmänna läroverken
på ordinarie stat bevilja ett förslagsanslag med titel: »Undervisning i slöjd
vid de allmänna läroverken» å 10,000 kronor, att användas sålunda, att
vid läroverk, som visat sig äga på ändamålsenligt sätt anordnad slöjdundervisning,
årligen må utgå för hvarje slöjdafdelning af femton lärjungar vid
realskola för gossar 150 kronor och vid samskola 100 kronor;

att för tillfällig löneförbättring åt lärare vid allmänna läroverk och
pedagogier, som enligt förslaget skola ombildas till samskolor eller indragas,
på extra stat för år 1905 bevilja ett anslag af 103,700 kronor; samt

att till arfvoden åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna
läroverken på extra stat för år 1905 bevilja ett anslag af 150,000 kronor.

Då det treklassiga läroverket i Vimmerby i den för år 1905 af Eders
Kungl. Maj:t föreslagna staten upptagits med samma antal lärare, som
läroverket för närvarande äger, och då någon ändring härutinnan ej kan
beräknas under år 1905 följa af Riksdagens beslut om läroverkets ombild -

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

ning till sexklassig samskola, förorsakar Riksdagens nämnda beslut ingen
ändring i den i propositionen för år 1905 föreslagna staten.

Med hänsyn till det maximibelopp af 650 kronor, som Riksdagen
fastställt i fråga om arfvode åt gymnastiklärare, kunde visserligen minskning
i det af Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslaget till extra arfvoden åt
gymnastiklärare samt till anskaffande af ammunition för målskjutning m. in.
ifrågasättas. Men då någon tids erfarenhet af denna bestämmelses verkningar
torde vara erforderlig, innan ändring vidtages, har Riksdagen ansett
nämnda anslag böra upptagas i staten med det i propositionen föreslagna
beloppet. På samma gång vill Riksdagen uttala önskvärdheten däraf, att i
stället för nämnda anslag må upptagas skilda anslag, det ena till extra
arfvoden åt gymnastiklärare, det andra till anskaffande af ammunition för
målskjutning m. m.

I fråga om den för ordföranden och ledamöterna i öfverstyrelsen föreslagna
aflöningen och sättet för dess utgående, har Riksdagen beslutit
sådan ändring, att de skulle uppbära i form af arfvode 2,000 kronor
mera än Eders Kungl. Maj:t föreslagit, men behålla mindre del af sin ordinarie
aflöning. På grund häraf bör anslaget för öfverstyrelsen i staten höjas
med 10,000 kronor. Från synpunkten af statsverkets verkliga utgifter
torde emellertid Riksdagens beslut i jämförelse med Eders Kungl. Maj:ts
förslag i regeln icke komma att innebära någon ökning utan i stället minskning,
hvilken minskning blir större, i den mån de till innehafvarne af ifrågavarande
förordnanden utgående aflöningsförmåner i den ordinarie tjänsten
uppgå till högre belopp.

Angående förslagsanslaget till undervisning i slöjd har en motionär
anfört, att då fråga vore om en undervisning, som vore afsedd hufvudsakligast,
om än ej uteslutande, för gossar, det syntes vara med billighet öfverensstämmande,
att för uppehållande af slöjdundervisningen i samskolor
måtte af statsmedel beviljas lika anslag som till uppehållande af slöjdundervisningen
i realskolor för gossar.

1 likhet med motionären och hufvudsakligen på af honom anförda
grunder har Riksdagen ansett, att för hvarje slöjdafdelning vid samskola
bör utgå samma belopp som vid realskola för gossar, nämligen 150 kronor.

Då Riksdagen på grund af väckt motion bestämt högre arfvode åt
vissa extra ordinarie och vikarierande lektorer, kan ifrågasättas, huruvida
icke anslaget å extra stat till arfvoden åt extra och vikarierande lärare
borde förhöjas. Då emellertid å ena sidan svårighet förefinnes att beräkna
den höjning, som härför erfordras, och då å andra sidan en minskning i
anslaget kan påräknas på grund däraf, att arfvoden till vikarierna för de
lärare, som komma att erhålla förordnande i öfverstyrelsen, böra i främsta

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

33

rummet bestridas med den del af dessas aflöning, som de enligt af Riksdagen
fastställda bestämmelser äro skyldiga att afstå, har Riksdagen ansett
ifrågavarande anslag kunna upptagas med oförändradt belopp.

Den enda ändring i det af Eders Kungl. Maj:t föreslagna reservationsanslaget
till de allmänna läroverken, hvartill Riksdagens beslut synts
böra föranleda, är sålunda en ökning af 10,000 kronor på grund af beslutet
om aflöning åt ordföranden och ledamöterna i öfverstyrelsen för de
allmänna läroverken.

Hvad slutligen beträffar statsverkets beräknade inkomst af terminsafgifter,
har Riksdagens beslut angående villkoren för befrielse eller nedsättning
icke synts böra föranleda till någon höjning, då denna höjning
med tillgängligt statistiskt material icke kan beräknas.

Riksdagen, som i öfrigt intet haft att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
framställning i förevarande punkt, har alltså beslutit,

a) att af de för fyllande af den af departementschefen till statsrådsprotokollet
framlagda normalstaten erforderliga läraretjänsterna på ordinarie
stat bevilja anslag till 8 lektors- och 26 adjunktsbefattningar, att
på de olika läroverken fördelas i enlighet med de af departementschefen
angifna grunder;

b) att öka anslaget till arfvoden åt bibliotekarier med 1,000 kronor
eller från 7,000 kronor till 8,000 kronor;

c) att öka anslaget till arfvoden till skrifbiträden åt rektorerna vid
de högre läroverken samt vid vissa femklassiga läroverk med 3,000 kronor
eller från 12,000 kronor till 15,000 kronor;

d) att öka anslaget till arfvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken
med 600 kronor eller från 7,900 kronor till 8,500 kronor;

e) att öka anslaget till extra arfvoden åt gymnastiklärare samt till
anskaffande af ammunition för målskjutning m. m. med 9,000 kronor
eller från 64,000 kronor till 73,000 kronor;

f) att öka anslaget till extra arfvoden åt teckningslärare vid de
allmänna läroverken med 17,000 kronor eller från 40,000 kronor till 57,000
kronor;

g) att öka anslaget till extra arfvoden åt musiklärare med 3,000
kronor eller från 1,500 kronor till, 4,500 kronor;

h) att öka anslaget till resestipendier åt lärare i främmande lefvande
språk med 4,000 kronor eller från 6,000 kronor till 10,000 kronor;

i) att öka anslaget till reseunderstöd åt lärare vid de allmänna
läroverken, särskildt vid de läroverk där profårskurs är anordnad, med

2,000 kronor eller från 4,000 kronor till 6,000 kronor;

Bill. till Riksd. Prof. It!04. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 47 Håft.

5

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

k) att till en öfverstyrelse för de allmänna läroverken på ordinarie
stat bevilja ett anslag å 32,000 kronor;

l) att dels på grund af de här ofvan i mom. a)—k) omnämnda
särskilda anslagen, dels för genomförande af lönereglering för lärare och
lärarinnor vid de allmänna läroverken enligt ofvan närmare angifna grunder,
dels ock på grund af Riksdagens beslut angående upphörande af öfver
Selö pastorats prebendeegenskap höja reservationsanslaget till de allmänna
läroverken med ett belopp af 1,606,788 kronor eller från 3,344,761 kronor
till 4,951,549 kronor;

m) att till främjande af slöjdundervisningen vid de allmänna läroverken
på ordinarie stat bevilja ett förslagsanslag med titel: »Undervisning
i slöjd vid de allmänna läroverken» å 10,000 kronor, att användas sålunda,
att vid läroverk, som visat sig äga på ändamålsenligt sätt anordnad slöjdundervisning,
årligen må utgå för hvarje slöjdafdelning af femton lärjungar
vid realskola för gossar och vid samskola 150 kronor;

n) att för tillfällig löneförbättring åt lärare vid allmänna läroverk
och pedagogier, som enligt Riksdagens beslut skola ombildas till samskolor
eller indragas, på extra stat för år 1905 bevilja ett anslag af 103,700 kronor;
samt

o) att till arfvoden åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna
läroverken på extra stat för år 1905 bevilja ett anslag af 150,000 kronor.

Stockholm den 18 maj 1904.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1904. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.