Riksdagens Skrifvelse N:o 111.
5
N:o 111.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1904.
— — — — Andra Kammaren — 14 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Majis
proposition angående försäljning till aktiebolaget Nautanens
kopparfält af kronan tillhörig mark i Gellivare socken af
Norrbottens län m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande n:o 66.)
Till Konungen.
Uti en till Riksdagen den 13 november 1903 aflåten proposition
(u:o 13) har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen
medgifva,
dels att af kronan tillhörig kronopark å och invid berget Nautanen
i Gellivare socken af Norrbottens län ett å en af förste landtmätare!
C. A. Sjöberg år 1902 upprättad karta med gröna gränslinjer
utmärkt och med litt A betecknadt område om 14 hektar måtte till
aktiebolaget Nautanens kopparfält under äganderätt upplåtas mot en
köpeskilling af 2,800 kronor samt under villkor i öfrigt:
att, sedan köpeskillingen blifvit erlagd, köpebref å det försålda
området att omedelbart af bolaget tillträdas skulle af Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län utfärdas;
6 Riksdagens Skrifvelse N:o 111.
att kronan skulle njuta den rätt till afkomst och förmån från den
till bolaget ^försålda mark, att kronan i fråga om tillgodogörandet af
fyndigheter å den försålda marken bibehölle den rätt, som kronan enligt
grufvestadgan skulle såsom jordägare innehaft, därest så lagligen
kunde ske; samt
att bolaget skulle ensamt vidkännas alla med lagfarten förenade
kostnader;
dels att af omförmäla kronopark måtte till förenämnda bolag på
arrende under en tid af femtio år upplåtas de å ofvanberörda karta
med röda gränslinjer utmärkta och med litt B och C betecknade områden,
innehållande tillhopa en areal af 150 hektar, under följande villkor,
nämligen:
att bolaget skulle för ifrågavarande mark årligen senast den 14
mars erlägga arrende till belopp, som Eders Kungl. Maj:t på gemensamt
förslag af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens
län, öfverjägmästaren i Norrbottens distrikt och bergmästaren i norra
bergmästaredistriktet bestämde för en tid af tio år i sänder;
att hus och byggnader, som vid den tid, då bolagets arrenderätt
inträdde, funnes vara utan särskild från kronans sida gjord upplåtelse
pa området uppförda af andra än bolaget, under arrendetiden finge af
ägarne bibehållas tillika med nödigt tomtutrymme, hvilket senare, i
händelse af tvist, skulle bestämmas af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
mot det att ägarne erlade till bolaget årlig afgäld, motsvarande
den del af den bolaget åliggande arrendeskilling, som å tomten
belöpte efter förhållandet mellan dennes areal samt hela det till bolaget
upplåtna områdets ytinnehåll, dock med skyldighet för innehafvare af
dylik lägenhet att afträda densamma, därest sådant kunde finnas erforderligt
vare sig med hänsyn till bolagets behof af utrymme för sin
rörelse, af hälsovårdshänsyn eller för åstadkommande af ordnad byggnadsverksamhet;
skolande ägare af sådan lägenhet jämväl vara skyldig
att afträda densamma i det fall, att å lägenheten inhystes personer,
hvilka förde ett sådant lefnadssätt, att fara däraf uppstode för allmän
ordning och sedlighet;
att i sistberörda fall lägenhetens ägare skulle vara skyldig afträda
densamma utan lösen, dock med rätt att inom viss, af Eders
Kungl. Maj*.ts befallningshafvande bestämd tid bortföra af honom därå
uppförda byggnader, hvaremot i öfriga fall lösen för byggnadernas
värde skulle af bolaget erläggas samt, i brist af åsämjande, bestämmas
af gode män; skolande det tillkomma Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
att, i händelse af tvist, afgöra fråga om skyldighet att af
-
Riksdagens Skrifvelse N:o 111. 7
träda lägenhet, i fall, som i denna och nästföregående punkt omförmäldes;
att
hvad i 3 § 1 mom. af gällande grufstadga funnes föreskrifvet
icke skulle äga tillämpning å hus, tomtplats eller trädgård, som befunnes
å de till bolaget upplåtna områden, därest icke Eders Kungl.
Majrts befallningshafvande i särskilt fall funne sådana omständigheter
föreligga, att inmutning icke finge ske närmare någon viss, på ifrågavarande
mark befintlig byggnad, tomtplats eller trädgård, än hvad omförmälda
§ i grufstadgan angåfve;
att, om bolaget nedlade grufrörelsen eller bedrefve densamma i
väsentligen minskad omfattning, det skulle ankomma på Eders Kungl.
Maj:t att förklara bolagets arrenderätt upphäfd, antingen helt och hållet
eller till någon del af områdena, hvarjemte, för den händelse grufdrift
af annan än bolaget komme att idkas inom ifrågavarande områden och
för sådan af annan idkad grufdrift utrymme utöfver sedvanliga utmål
visade sig behöfligt, Eders Kungl. Maj:t skulle äga bestämma, att bolaget
skulle afstå hvad som för ändamålet kunde anses erforderligt och
skäligt; skolande i fall, som i denna punkt afsåges, proportionerlig minskning
af bolagets arrendeafgift äga rum;
att bolaget skulle vara skyldigt att, utan särskild ersättning, af
områdena i fråga afstå hvad som enligt Eders Kungl. Maj:ts bepröfvande
funnes erforderligt för anläggning af allmän väg eller utrymme
för järnväg eller för dess drift erforderliga anläggningar och anordningar;
att, om af anledning, som förut icke blifvit nämnd, det nu eller
framdeles skulle visa sig angeläget, att någon sådan del af ifrågavarande
områden, som för bolaget icke vore oundgängligen behöflig,
från bolagets arrenderätt undantoges, bolaget skulle vara skyldigt underkasta
sig Eders Kungl. Maj:ts bestämmande härutinnan;
att bolaget skulle öfvervaka, att åverkan icke skedde å den växande
skogen inom områdena, samt i sin mån söka att till laga ansvar befordra
dem, som till dylik åverkan gjorde sig skyldiga;
att bolaget på grund af nu ifrågavarande arrende icke skulle äga
annan rätt till skogen å områdena, än att bolaget finge dels, efter anvisning
af vederbörande skogstjänsteman och därest från skogsvårdens
synpunkt hinder icke mötte, erhålla nödigt byggnadsvirke till pris, som
af domänstyrelsen bestämdes, dels ock afröja skog, som funnes å tomtplats,
mot ersättning, som domänstyrelsen likaledes bestämde;
att bolaget skulle tillhandahålla Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
erforderliga medel för aflönande af den polisstyrka, som till
ordningens vidmakthållande inom nu ifrågavarande och närmast därin
-
8 ''Riksdagens Skrifvelse N:o 111.
till belägna områden af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordnades;
att
den enligt gällande grufstadga jordägare tillhörande rätt beträffande
fyndigheters tillgodogörande icke på grund af nu ifrågavarande
arrende skulle tillkomma bolaget; samt
att bolagets arrenderätt icke finge af bolaget å annan öfverlåtas,
med mindre Eders Kungl. Maj:t sådant medgåfve;
dels ock att köpeskillingen för det till bolaget med äganderätt
upplåtna område måtte, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda
mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning
af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.
1 sammanhang med denna proposition har Riksdagen till behandling
förehaft,. två särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner,
däri föreslagits, dels att Riksdagen, med afslag å Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition i hvad den afsåge utarrenderande af området
litt G, för sin del ville besluta, att ifrågavarande område måtte till
allmänt bruk för bebyggande och odling upplåtas, och dels att Riksdagen
för närvarande måtte afslå nu ifrågavarande proposition om upplåtelse
af mark till aktiebolaget Nautanens kopparfält.
Hvad först beträffar Eders Kungl. Maj:ts förslag om försäljning
till aktiebolaget Nautanens kopparfält af det i den kungl. propositionen
omförmälda, å den åberopade kartan med litt. A betecknade området,
har Riksdagen icke annat att erinra, än att det i öfverensstämmelse
med Riksdagens år 1899 i likartad fråga fattade beslut bland köpevillkoren
.visserligen torde böra intagas förbehåll för kronan att njuta
den rätt till afkomst och förmån från den till bolaget försålda mark, att
kronan i fråga om tillgodogörande af fyndigheter å den försålda marken
bibehåller den rätt, som kronan enligt grufstadgan såsom jordägare
innehaft, men att de vid nämnda förbehåll i den kung], propositionen
fogade orden: »därest så lagligen kan ske» synas såsom obehöfliga
böra utgå.
Vidkommande härefter de två områden, som enligt Eders Kung].
Maj:ts förslag skulle utarrenderas till bemälda bolag, har Riksdagen
ansett, att den nordligare, med litt. B å ofvannämnda karta betecknade
mark bör i sin helhet på de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna villkor
till bolaget på arrende upplåtas under en tid af femtio år. Hvad däremot
angår det sydligare, med litt. C å kartan angifna området, anser
Riksdagen att, då, med anledning af hvad i den ena af omförmälda
motioner meddelats, befaras kan, att utarrenderandet af den sydliga,
till berget Liikavaara gränsande delen af detsamma skulle komma att
Riksdagens Skrifvelse N:o 111. 9
beröra annans rätt, och då, med hänsyn till hvad i den andra af motionerna
framhållits, området möjligen till någon del borde tagas i
anspråk för upplåtelse åt enskilde till bebyggande, hela detta område
icke bör på arrende till bolaget upplåtas, innan utredning vunnits angående
dessa förhållanden, utan endast den norra hälften af området,
innehållande en areal af 32 hektar, hvilken hälft, enligt hvad för Riksdagen
blifvit upplyst, lärer vara för bedrifvande af bolagets verksamhet
oundgängligen erforderlig. _ .
Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition, att Riksdagen medgifvit,
dels att af kronan tillhörig kronopark å och invid berget Nautanen
i Gellivare socken af Norrbottens län ett å en af förste landtmätaren
C. A. Sjöberg år 1902 upprättad karta med gröna gränslinjer
utmärkt och med litt. A betecknadt område om 14 hektar må till aktiebolaget
Nautanens kopparfält under äganderätt upplåtas mot en köpeskilling
af 2,800 kronor samt under villkor i öfrigt:
att, sedan köpeskillingen blifvit erlagd, köpebref å det försålda
området, att omedelbart af bolaget tillträdas, må af Eders Kungl. Maj.ts
befallningshafvande i Norrbottens län utfärdas;
att kronan må njuta den rätt till afkomst och förman från den
till bolaget försålda mark, att kronan i fråga om tillgodogörandet af
fyndigheter å den försålda marken bibehåller den rätt, som kronan
enligt grufstadgan skulle såsom jordägare innehaft; samt
att bolaget skall ensamt vidkännas alla med lagfarten förenade
kostnader;
dels att af omförmälda kronopark må till förenämnda bolag på
arrende under en tid af femtio ar upplatas såväl det å ofvan berörda
karta med röda gränslinjer utmärkta och med litt. B betecknade området,
som ock norra hälften af det a nämnda karta pa samma sätt
utmärkta och med litt. C betecknade området, innehållande tillhopa en
areal af 118 hektar, under följande villkor, nämligen:
att bolaget skall för ifrågavarande mark årligen senast den 14
mars erlägga arrende till belopp, som Eders Kungl. Maj:t på gemensamt
förslag af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens
län, öfverjägmästaren i Norrbottens distrikt och bergmästaren i norra
bergmästaredistriktet bestämmer för en tid af tio år i sänder;
att hus och byggnader, som vid den tid, då bolagets arrenderätt
inträder, finnas vara utan särskild från kronans sida gjord upplåtelse
på området uppförda af andra än bolaget, under arrendetiden må af
ägarne bibehållas tillika med nödigt tomtutrymme, hvilket senare, i
Bih. till Rilcsd. Prof. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 23 Häft. 2
10 Riksdagens Skrifvelse N:o 111.
händelse af tvist, skall bestämmas af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
mot det att ägarne erlägga till bolaget årlig afgäld, motsvarande
den del af den bolaget åliggande arrendeskilling, som å tomten
belöper efter förhållandet mellan dennes areal samt hela det till bolaget
upplåtna områdets ytinnehåll, dock med skyldighet för innehafvare
af dylik lägenhet att afträda densamma, därest sådant kan finnas
erforderligt vare sig med hänsyn till bolagets behof af utrymme för
sin rörelse, af hälsovårdshänsyn eller för åstadkommande af ordnad
byggnadsverksamhet; skolande ägare af sådan lägenhet jämväl vara
skyldig att afträda densamma i det fall, att å lägenheten inhysas personer,
hvilka föra ett sådant lefnadssätt, att fara däraf uppstår för
allmän ordning och sedlighet;
att i sistberörda fall lägenhetens ägare skall vara skyldig afträda
densamma, utan lösen, dock med rätt att inom viss, af Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande bestämd tid bortföra af honom därå
uppförda byggnader, hvaremot i öfriga fall lösen för byggnadernas
värde skall af bolaget erläggas samt, i brist af åsämjande, bestämmas
af gode män; skolande det tillkomma Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
att, i händelse af tvist, afgöra fråga om skyldighet att afträda
lägenheten i fall, som i denna och nästföregående punkt omförmälas;
att hvad i 3 § 1 mom. af gällande grufstadga finnes föreskrifvet
icke må äga tillämpning å hus, tomtplats eller trädgård, som befinnes
å de till bolaget upplåtna områden, därest icke Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i särskildt fall finner sådana omständigheter föreligga,
att inmutning icke må ske närmare någon viss, på ifrågavarande
mark befintlig byggnad, tomtplats eller trädgård, än hvad omförmälda
§ i grufstadgan angifver;
att, om bolaget nedlägger grufrörelsen eller bedrifver densamma
i väsentligen minskad omfattning, det skall ankomma på Eders Kungl.
Maj:t att förklara bolagets arrenderätt upphäfd, antingen helt och hållet
eller till någon del af omradena, hvarjämte för den händelse grufdrift
af annan än bolaget kommer att idkas, inom ifrågavarande områden
och ^ för sådan af annan idkad grufdrift utrymme utöfver sedvanliga
utmål visar sig behöflig!, Eders Kungl. Maj:t må äga bestämma, att
bolaget skall afstå hvad som för ändamålet kan anses erforderligt och
skäligt; SKolande i fall, som i denna punkt afses, proportionerlig minskning
af bolagets arrendeafgift äga rum;
att bolaget skall vara skyldigt att, utan särskild ersättning, af
områdena i fråga afstå hvad som enligt Eders Kungl. Maj:ts bepröfvande
kan finnas erforderligt för anläggning af allmän väg eller ut
-
It
Riksdagens Skrifvelse N:o 111.
rymme för järnväg eller för dess drift erforderliga anläggningar och.
anordningar; .. , , . „
att om af anledning, som förut icke blifvit nämnd, det nu eller
framdeles skulle visa sig angeläget, att någon sådan del af ifrågavarande
områden, som för bolaget icke är oundgängligen, behöflig, från
bolagets arrenderätt undantages, bolaget skall vara skyldigt underkasta
sig Eders Kungl. Maj:ts bestämmande härutinnan;
att bolaget skall öfvervaka, att åverkan icke sker å den växande
skogen inom områdena, samt i sin mån söka att till laga ansvai befordra
dem, som till dylik åverkan göra sig skyldiga;
att bolaget på grund af nu ifrågavarande arrende icke skall äga
annan rätt till skogen å områdena, än att bolaget må dels, efter ^anvisning
af vederbörande skogstjänsteman och därest från skogsvårdens
synpunkt hinder icke möter, erhålla nödigt byggnadsvirke till pris, som
af domänstyrelsen bestämmes, dels ock afröja skog, som finnes å tomtplats,
mot ersättning, som domänstyrelsen likaledes bestämmer,
att bolaget skall tillhandahålla Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
erforderliga medel för aflönande af den polisstyrka, som till
ordningens vidmakthållande inom nu ifrågavarande och närmast därintill
belägna områden af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordnas;
att
den enligt gällande grufstadga jordägare tillhörande ratt
beträffande fyndigheters tillgodogörande icke på grund af nu ifrågavarande
arrende må tillkomma bolaget; samt
att bolagets arrenderätt icke får af bolaget å annan öfverlåtas,
med mindre Eders Kung]. Maj:t sådant medgifver;
dels ock att köpeskillingen för det till bolaget med äganderätt
upplåtna område må, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda
mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning åt
skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.
Stockholm den 14 maj 1904.
Med undersåtlig vördnad.