Riksdagens Skrifvelse N:o 107.

17

/

N:o 107.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1904.
— — — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående utredning af emigrationsfrågan
m. m.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 16-)
(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 5) utlåtande n:o 24.)

Till Konungen.

Genom särskilda under innevarande riksmöte väckta motioner tiar
Riksdagens uppmärksamhet fästs å emigrationen och Arissa därmed sammanhängande
frågor.

I dessa motioner har utvandringens stora samhälleliga innebörd
och den kraftförlust, den medför å alla områden af det svenska näringslifvet,
särskildt framhållits. Det är också denna sida af utvandringsfrågan,
som i vår tid mer och mer träder i förgrunden och fäster eftertanken
på möjligheten af åtgärder till att minska densamma. Uppmärksamheten
måste vända sig häråt desto starkare i denna tid, då det
blifvit uppenbart, att fosterlandet äger hittills oanade utvecklingsmöjligheter
i ekonomiskt afseende. Det blir under sådana förhållanden en
oförnuftig och sorglig motsägelse, att tiotusental af landets arbetsdugligaste
söner och döttrar hvarje år vända det ryggen för att i fjärran
Bik. till Riksd. Prof. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 21 Häft. 3

18

Riksdagens Skrif velse N:o 107.

land gå osäkra öden till mötes, medan hemma rikliga tillfällen finnas
att bereda dem utkomst, b ör så vidt dessa tillfällen ännu endast äro
möjligheter, måste de genom allmänna och enskilda åtgöranden göras
till verkligheter. Och sedan måste dessa verkligheter ställas för ögat
för hvar man, så att den uppfattning, som nu är så allmän bland mindre
bemedlade och som i ogynnsamma tider sprider sig som eu feber, att
i hemlandet ingen framtid är att vänta, förbytes i sin motsats.

Enligt Riksdagens uppfattning har utvandringen hufvudsakligen
sin rot i ekonomiska förhållanden. De allra flesta utvandra i hopp om
att vinna bättre villkor i ekonomiskt afseende. Utan tvifvel kunna
politiska, sociala och religiösa orsaker medverka och hos en och annan
gälla såsom hufvudanledningarna till att han eller hon söker sig ett
nytt hem på andra sidan hafvet, där de anse sina önskemål i ena eller
andra afseende! bättre förverkligade. Men som hufvudsak framstå dock
mindre goda ekonomiska förhållanden å ena hållet, utsikten till eu bärgad
ställning å andra, hvilket bäst visar sig af utvandringssiffrornas stigande
under tryckta tider i hemlandet och goda i Amerika och deras
fallande, när motsatta konjunkturer råda. Att det missnöje, det ekonomiska
betrycket närer, förenar sig med det missnöje, som kan råda
öfver samhällsförhållanden, och att därur härflyter en allmän misstämning
med åtföljande reslust eller s. k. amerikafeber, hvilken i tryckta
tider mycket utbreder emigrationen, får icke skymma blicken för att
det ondas rot är af ekonomisk art och att man där angriper det med
bästa framgång. Goda utkomstmöj 1 igiieter föranleda de med öfriga
förhållanden missnöjda att stanna i hemlandet och insätta sträfvan på
att få dessa förhållanden ändrade i stället för att draga sig undan dem
genom utvandring.

Från dessa synpunkter sedt finnas talande skäl för att genom
statens försorg ordna en egnahemsrörelse af stor omfattning och i så
lediga och praktiska former som möjligt. Också har Eders Kungl.
Maj:t i detta ämne till Riksdagen aflåtit eu proposition, som genom
särskild skrifvelse af Riksdagen besvaras.

Likasom man genom beredande af ökad möjlighet för mindre
bemedlade att skapa sig egna hem skulle sätta en damm för utvandringen
till Amerika, skulle man utan tvifvel minska densamma genom
en omfattande upplysningsverksamhet, gående ut på att lära den mindre
jordbrukaren både att genom lämpliga åtgärder uttaga mera ur sin
jord och att ej försumma de binäringar, hvilka med god skötsel ofta
gifva riklig afkastning. Vidare skall antagligen, i den mån landets in -

Riksdagens Skrifvelse N:o 107. 19

dustriella hjälpkällor med eller utan det allmännas medverkan öppnas
och tagas i'' bruk, utvandringen af industriarbetare minskas.

Ett med emigrationen i samband stående spörsmål, som i en åt
motionerna vidröres, är frågan om ett ingripande mot emigrantvärfning.
T afseende härå måste först erkännas, att utvandringen i viss
män främjas därigenom, att agenterna och deras underordnade hafva
intresse af emigrantbefordringen. De uppbära ett visst belopp för
hvarje emigrant, som de med sina respektive linjer befordra, och deras
konkurrens om emigranterna ökar själfklart emigrationen. Men hvad
som särskildt är förtjänt af beaktande är, att utvandrare i ganska stor
omfattning utan utflyttningsbetyg obehörigen befordras öfver grannlanden,
särdeles öfver Köpenhamn. Värnpliktige, som icke erhållit
vederbörligt tillstånd att utvandra, utfå gifvetvis icke utflyttningsbetyg.
Agenturer i Köpenhamn begagna sig då af att värnpliktige kunna
utan hinder resa till nämnda stad, för att fortskaffa dem denna väg till
Amerika utan utflyttningsbetyg. Och _ dessa agenturer synas genom
sina i södra Sverige i stort antal spridda underagenter med mycken
ifver locka värnpliktige att begagna sig af denna utväg att utan besvär
komma ut ur landet — lockelser, som så mycket beredvilligaie
efterkommas, som mången gärna vill slippa ifrån militäröfningaina.

Riksdagen har emellertid icke anledning att härom vidare yttra
sig, då, enligt hvad Riksdagen inhämtat, Eders Kungl. Maj :t har sin
uppmärksamhet fäst å berörda förhållande och är betänkt på åtgärder
att såvidt möjligt förebygga olaglig utvandring öfver grannlanden.

På sätt en af motionärerna uttalat är en grundlig insikt i utvandringsfrågan
första villkoret för att med hopp om framgång kunna göra
något till ett verksamt reglerande af utvandringen. Först efter eu
noggrann och fullständig utredning rörande utvandringens orsaker kan
man rätt bedöma arten af de olika åtgärder, som från det allmännas

sida till äfventyrs böra vidtagas. _

Motionären har såsom denna utrednings föremål angifvit verkställande
af dels en socialstatistisk undersökning af emigrationen inom
olika samhällslager och olika delar af vart land, dels en undersökning
om åtgärder, som kunna vidtagas för att på bästa sätt tillgodogöra sig
och möjligen befrämja återinvandringen till Sverige, dels _ slutligen eu
undersökning af amerikanska förhållanden, särskildt på näringslifvets
och folkbildningens område, i syfte att utröna hvad som till äfventyrs
kan vara förtjänt af efterföljd.

20 Riksdagens Skrifvelse N:o 107.

. Hyad fr%an oni en socialstatistisk undersökning vidkommer, är
det i själ!va verket märkligt, att icke för länge sedan en dylik underBökning
ägt rum. Alla erkänna, att en utvandring, som tagit den omfattning,
som fallet är i Sverige, är en nationell olycka. Men detta
oaktadt har intet åtgjorts för att söka hejda den eller, såsom en första
åtgärd i sådant syfte, att noggrant undersöka den i afseende på såväl
förlopp som framför allt orsaker. Visserligen har den årliga registreringen
af in- och utflyttade efter hand fullständigats, men ännu lämnar
äfven den åtskilligt öfrigt att önska beträffande både antalet utflyttade
och andra omständigheter, som kunna bli föremål för en dylik statistik.
Så, till exempel, borde det meddelas uppgifter om utvandrarnes förin
ögenhetsställning samt i hvad män jordbrukarne bland dem äga eller
arrendera jord eller äro söner till själfägande jordbrukare. Om starkare
utvandring förekommer inom ett område, där förhållandena i detta
stycke förut vant normala, borde uppgift inhämtas om anledningen.
Öfver hufvud behöfva upplysningarna om yrkesfördelningen betydligt,
fullständigas, och Riksdagen kan icke undgå att till jämförelse hänvisa
pa, den motsvarande norska statistiken, hvilken specificerar utvandrarnes
yrken och lefnadsförhallanden långt utförligare än den svenska.

Utöfver statistiken är det emellertid nödigt att för en gång anställa
en särskild undersökning af orsakerna till" emigrationen.

Rörande omfattning och utförande af en sådan undersökning vill
Riksdagen icke närmare uttala sig, endast i korthet anmärka, att enligt
dess mening den bör vara direkt personlig, vändande sig till icke blott
den utflyttande själf, utan ock hans anhöriga eller grannar, där sådana
finnas, samt vidare att densamma bör anförtros åt statistiska centralbyiån,
sona med hjälp af prästerskapet och andra ordinarie organ för
vår befolkningsstatistik synes vara bäst skickad att utföra denna undersökning.
Den torde ock på det sättet kunna vinnas utan betydande
kostnader.

Beträffande främjandet af en återinvandring till Sverige håller
Riksdagen före, att spridandet i Amerika af uppgifter om tillfällen att
i Sverige erhålla egna jordbrukslägenheter äfvensom tillhandahållandet
hos. myndigheter här hemma af sådana uppgifter, därest en egnahemslnstitution
kommer till stånd, bör vara till fyllest, tills landets ännu i
sm forsta början varande kommunala platsförmedlingsväsende nått den
utvecklmg, att det någorlunda kan följa arbetsmarknaden i olika delar
af landet och olika yrken.

Hvad ^slutligen angår den ifrågasatta undersökningen af amerikanska
förhållanden, särskildt på näringslifvets och folkbildningens om -

Riksdagens Skrifvelse N:o 107. 21

råde, anser Riksdagen, att dylika undersökningar eller studier, gällande
än det ena, än det andra speciella området, skulle vara synnerligen
nyttiga och horde rätt flitigt utföras dels af staten och dels af föreningar
och enskilde. Amerikas väldiga utveckling och storartade framåtskridande
särdeles på näringslifvets område är en för alla uppenbar
företeelse, hvars studerande måste medföra de mest värdefulla lärdomar
för andra land. Vårt land skulle för sin ekonomiska utveckling säkerligen
hafva den största nytta af den omtanke och möda, som kunde
nedläggas på dylika undersökningar, hvilka framdeles kunde utsträckas
äfven till andra länder, då äfven land, som ligga oss närmare, hafva
mycket efterföljansvärdt att bjuda. En god del af om förmälda undersökningar
bör kunna utföras af våra beskickningar i utlandet, hvilka
däruti finge en tacksam uppgift sig förelagd.

Riksdagen vill emellertid i detta sammanhang betona, att sträfvandena
att bereda ökade utkomsttillfällen åt landets barn i syfte att
sålunda hålla dem kvar i hemlandet icke få läggas åt sidan i afvaktan
på utfallet af mer eller mindre vidlyftiga undersökningar. Endast under
denna förutsättning har Riksdagen anslutit sig till motionärens önskan
om nu ifrågavarande undersökning.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, det
täcktes Eders Kungl. Maj:t taga i öfvervägande:

l:o) i hvad män emigrantstatistiken må kunna och böra utvecklas
i socialstatistisk riktning; samt

2:o) i hvad mån undersökningar och studier af amerikanska förhållanden,
särskildt ur synpunkten att främja det inhemska näringsliv
et, ma kunna verkställas i större omfattning än för närvarande;
äfvensom

dels vidtaga de åtgärder, hvartill sådan pröfning kan gifva anledning,
och dels, därest så visar sig nödigt, inkomma till Riksdagen med
vederbörliga förslag.

Stockholm den 13 maj 1904.

Med undersåtlig vördnad.

Bih. till Riksd. Prof. 1904. 10 Samt 1 Afd. 1 Band. 21 Hiift.

4