UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

AFGIFVET DEN 29 OKTOBER 1902

AF

KOMITÉ» FÖR GRANSKNING AF

TULLVERKETS STATER.

II. BILAGOR.

STOCKHOLM

K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI
1902.

Innehåll.

Sid.

Bil. I. Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde och derutöfver i
tjenstgöring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjensteman
och betjente vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning..................................................................... 5—23

Bil. II. Uppgift å beloppen af under år 1900 vid tullkamrama, dem underlydande
stationer samt andra tullförvaltningar debiterad tull, nederlagsafgift,
 transitafgift, lastpenningar samt fyr- och båkafgift....... 25—35

Bil. III. Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varuslag, hvilka
den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga importen under år
1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.................................. 37—71

Bil. IV. Uppgift å antalet tullbehandlade kolli jemte antalet utfärdade attester,

räkningar och förpassningar vid de särskilda tullkamrarna år 1900 73—76

Bil. V. Nederlags- och transitrörelsen år 1900, jemförd, hvad angår de debiterade
afgiftema, med år 1875................................................ 77—83

Bil, VI. Uppgift å antalet vid rikets olika tullplatser under år 1900 i utrikes

fraktfart inkommande och utgående fartyg................................. 85—89

Bil. VII. Uppgift å antalet mål samt antalet ark i strandvraks-, bergade varors och

konfiskationsjournalema för år 1900................................... 91—93

Bil. VIII. Sammandrag af tullförvaltningamas uppgifter angående kostnaderna
för uppvärmning, renhållning och belysning samt för skrifmaterialier
under åren 1899 och 1900................................................ 95—101

Bil. IX. Befordringsstatistik, utvisande i medeltal för åren 1896—1900 dels
vid första utnämning till tjenst inom tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning antalet lefnads- och tjensteår dels
ock vid befordran från lägre till högre tjenstegrad ej mindre antalet
lefnads- och tjensteår än äfven antalet tjensteår i den grad,
hvarifrån befordran skett........................................................ 103—105

Bil. X. Tulltjenstcmännens inkomster år 1900......................................... 107—127

Tablå 1. Öfverinspektorer och tullförvaltare....................... 108

Tablå 2. Kontrollörer, hvilka jemte tullförvaltare (öfverinspektor)
äro chefer för tullförvaltning................... 114

Tablå 3. Kontrollörer, ej upptagne i tablå 2...................... 116

Tablå 4. Kammarskrifvare.............................................. 120

Tablå 5. Ordinarie tjensteman, ej upptagne i tablåerna 1—4 126

4

Sid.

Bil. XI. Tullbetjent^ inkomster år 1900................................................ 129—151

Tablå 1. Öfveruppsyningsman......................................... 130

Tablå 2. Uppsyningsman................................................. 134

Tablå 3. Vaktmästare ................................................... 140

Tablå 4. Roddare........................................................... 142

Tablå 5. Kustsergeanter och jaktuppsyningsmän................. 144

Tablå 6. Kustvakter och kustuppsyningsmän ..................... 146

Tablå 7. Kustroddare, roddare vid yttre bevakningen, jaktbåtsmän.
....................................................... 148

Tablå 8. Gränsridare...................................................... 150

Bil. XII. Anmärkningar vid uppgifterna om tjenstemäns ocb betjentes i tullverket
extra inkomster, sådana dessa sammanförts i Bil. X oeb XI 152—154

Bil. XIII. Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat för tullverkets

lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning......................... 155—187

Bil. I.

Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde
och derutöfver i tjenstgöring inkallade samt för år
1901 å extra stat uppförde tjensteman och betjente
vid tullverkets lokalförvaltning samt kustoch
gränsbevakning.

6

Bil. I. Tablå, utvisande antalet är 1900 på stat uppförde och derutöfver i tjenst vid

tullverkets lokalförvaltning

Anm. fyra kustchefstjenster (i Halmstad, Helsingborg, Malmö

0 r t.

T

_

- j -

— e

—

D

—

s -

t —

e —

— m —

— ä

n.

På ordinarie stat år

1900.

Inkallade
år 1900.

På extra stat
år 1901.

g* tt

O o
p p?

5 5=

3. SO

.5 -T3

§ g

- o?

oj*

K-

PO c

3 m
p

Öfverinspektor.

| Tullförvaltare.

Packhusinspektor.

Tullbovaknings-

inspoktor.

Tullkassör och kon-fiskationsinspektor.

Kontrollör. (Chef.) 1

Kontrollör. (Annan.)

tö

O

P

X*

3.

3"

cn

03

0

3

►T

c

c:

Tullfiskal.

Kammarskrifvare. 1

Inspektor.

Tullkammare-

föreståndare.

Summa.

Hela året.1)

Seglationstid oller
störro del af år.

Tullförvaltare.

Kontrollör.

Uppbördskassör. 1

Kammarskrifvare.

Summa.

1

Stockholm............................

_

_

_

_

_

—

—

_

—

1

—

—

—

1

—

—

-

—

—

—

2

tullkammaren.....................

—

—

i

—

—

—

i

2

—

—

8

—

—

12

2) 2

10

—

—

—

2

2

3

uppbördskontoret...............

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

1

-

—

2

—

1

—

—

1

1

2

4

konfisk.- och kass.-kontoret...

i

—

1

3)1

—

—

—

—

1

1

5

packhusinspektionen............

—

i

i

9

14

25

*) 23

—

—

4

—

2

6

6

nederlagskontoret................

5

5) 3

—

—

1

—

—

1

7

tullbevakningsinspektionen....

—

i

—

—

—

—

i

—

—

—

1

—

—

3

—

1

—

—

—

—

—

Summa

—

2

5

—

—

—

3

11

—

1

27

—

—

(49)

29

12

—

6

1

6

(12)

8

Landsort, tullstation..............

—

—

9

Dalarö, tullstation................

—

—

10

D:o kustbevakning...........

11

Hufvudskär, tullstation.....

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12

Sandhamn, tullstation............

—

—

13

Furusn/nd, tullstation............

—

—

14

D:o kustbevakning.......

—

15

Vaxholm, tullkammare...........

—

1

1

—

—

—

—

—

—

—

16

Norrtelje, tullkammare...........

—

1

1

—

—

—

—

—

—

—

Transport

—

2

5

—

—

—

3

11

—

1

27

—

2

1 51

29

12

—

5

1

6

12

Härunder upptagas biträdande kammarskrifvare samt mot åtnjutande af skrifbiträdesanslag i tjenstgöring använda
e. o. tjensteman äfvensom innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättade tjenster.

2) Båda biträdande kammarskrifvare.

3) Biträdande kammarskrifvare.

4) Häraf 5 biträdande kammarskrifvare.

5) Häraf 2 biträdande kammarskrifvare.

6) Häraf 1 såsom bevaknings förman.

7

göring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjenstemän och betjente

samt kust- och gränsbevakning.

och Ystad) hållas samtliga vakan ta och äro ej här upptagna.

B — e — t — j — e —

n — t

På ordinarie stat år 1900.

o

Inkallade
år 1900.

På extra stat år 1901.

Q

O

Nedannämnda
ordinarie betjentsysslor
hafva år 1900
enligt generaltullstyrelsens
beslut
hållits vakanta.

10

90 1 8

1

11

1

109

10

>) 24

100

3

5

(123)

4

6

3

4
8

5

3

10

24

4

K

-| s[lo|—|—|—| - I 122| 3| 8| — I 4|| 15g| lo| 3g|-|-|-|—l-l—I 3| s|| &|

8

Bil. I (forts.). Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde och derutöfver i

vid tullverkets lokalförvaltning

Ort.

T

j -

— e

n

- S

- t —

e —

- m —

- ä -

n.

På ordinarie stål

år 1900.

Inkallade
år 1900.

På extra stat
år 1901.

Befälhafvare för kust-

bevakningen i Skåne.

Öfverinspektor.

Tullförvaltare.

Packhusinspektor.

Tullbevaknings-

inspektor.

Tullkassör och ken-

fiskationsinspektor.

Kontrollör. (Chef.)

Kontrollör. (Annan.)

Bevakningskontrollör.

Tullflskal.

Kammarskrifvare. J

Inspektor.

Tullkammaro-

föreståndaro.

Summa.

Hela året.1)

Seglationstid ellor
större del af år.

Tullförvaltare.

Kontrollör.

Uppbördskassör.

Kammarskrifvare.

m

3

3

P

Transport

—

2

5

—

—

—

3

n

—

1

27

—

2

51

29

12

—

5

i

6

12

17

Grisslehamn, tullkammare.......

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

18

Östhammar, tullkammare........

—

1

i

—

—

—

—

—

—

—

19

Öregrund, tullstation.............

—

—

20

D:o kustbevakning.......

—

—

21

Gefle, tullkammare.................

4

2) 3

—

—

1

—

—

1

22

D:o kustbevakning..............

—

23

Södertelje, tullkammare..........

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

24

Nyköping, tullkammare .........

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

2

—

—

—

—

—

—

25

D:o kustbevakning........

-

—

26

Trosa, tullkammare...........

—

1

i

—

—

—

—

—

—

—

27

Häfringe, tullstation.........

—

—

28

Vesterås, tullkammare............

1

—

i

1

—

—

—

—

—

—

29

Upsala, tullkammare..............

—

i

1

—

—

—

—

—

—

30

Göteborg..............................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

31

tullkammaren.....................

—

—

1

—

—

—

1

i

—

—

9

—

—

12

4) 8

—

—

1

—

2

3

32

uppbördskontoret................

—

-

1

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

2

—

1

—

—

—

—

—

33

konfisk.- ocb kass.-kontoret...

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

6)1

—

—

—

—

1

1

34

packhusinspektionen............

—

1

1

—

—

—

-

4

—

—

9

—

—

15

6) 16

—

—

4

—

9

13

35

nederlagskontoret...............

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

2

—

—

3

7) 2

—

—

—

—

—

—

36

tullbevakningsinspektionen....

—

1

-

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

3

—

—

—

—

—

—

—

Summa Göteborg

—

2

5

! —

2

5

—

1

22

—

—

(37)

27

1

—

5

—

121(17)

Transport

1-

é|l6

| -

| -

1 6

|l6

1 2

51

4

| 99

| 63

13

1-

11

l|l8

30

*) Härunder upptagas biträdande kammarskrifvare samt mot åtnjutande af skrifbiträdesanslag i tjenstgöring använda
e. o. tjensteman äfvensom innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättade tjonster.

2) Häraf 1 biträdande kammarskrifvare.

3) Häraf 2 vid tullstationen i Brevik.

4) Häraf 2 biträdande kammarskrifvare samt 3 innehafvare af provisoriskt inrättade tjonster.

5) Biträdande kammarskrifvare.

6) Häraf 2 biträdande kammarskrifvare samt 6 innehafvare af provisoriskt inrättade tjenster.

7) Häraf 1 biträdande kammarskrifvare.

tjenstgöring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjensteman och betjente

samt kust- och gränsbevakning.

B

C

—

— j —

e —

n

t

e.

På ordinarie stat

år

1900.

Inkallade
år 1900.

På extra stat år 1901.

Nedannämnda

O

o

•s

s

>3

CD

3

3*

er;

w

3

S»

a

W

■

S

O

»-4

erj

o

p

a

et-

«h

33

PT

C

■c

''Ö

CO

3.

3

er;

»

3

33

a

Uppsyningsman.

P

m

rh

C

*3

OJ

3

a*

aq

3

33

3

Q

*-i

p:

3

P
—!
o

Kustvakt tiJl sjös. |

Kustvakt till häst

cllor till fot.

Vaktmästare.

i*

33

3

3

p

33

3

p:

DD

ct-

P

p

ltoddare.

Kustroddaro.

C_

p

pr

er

Po

3

p

a

Summa.

Hela året.

Scglationstid eller

större del af år.

O:

o

2

*5

*3

OJ

3

a‘

cn

A

3

p

3

Gränsbcvakningsehof. |

Uppsyningsman.

O

p:

3

O)

00

o

►4

a;

o

p

3

et-

Gränsridare. j

Kustvakt till sjös.

Vaktmästare.

w

p

3

P

•-I

<

P

pr

et-

p;

9

Summa.

ordinarie betjent-sysslor hafva år 1900
enligt generaltull-styrelsens beslut
hållits vakanta.

7

-

2

10

—

—

—

—

122

2

3

8

1

—

4

156

9

10

36

3

2

5

17

18

19

20

1

\

i

3

3

—

1

—

2

—

2

_

1

—

—

i

—

—

—

12

—

2

—

—

16

3

—

—

21

-

—

1

i

—

—

—

—

2

2

—

—

—

4

5

3

2

—

3) 3

—

(En af jaktbåtmanssyss-( loma vakant.

22

23

24

—

—

1

i

—

—

—

—

2

1

—

—

—

2

_

3

8

i

—

1

—

25

26

27

—

—

—

—

—

—

—

—

i

1

—

—

i

i

1

—

“

1

i

29

30

31

"

1

~

i

%

:

32

33

1

3

—

—

i

—

—

—

—

3

—

—

—

4

5

—

2

—

o

34

—

—

4

—

—

—

_

76

1

12

—

%

33

_

10

,_

10

3b

36

4

—

5

—

—

80

312

—

-

(104

39

—

|

12

illa»;

13

—

ö|l8

—

—

—

224

6

24

—

12

302

52

42

|

j

15

3

18

10

Bil. I (forts.). Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde och derutöfver i

vid tullverkets lokalförvaltning

Ort.

T

-j -

— e

n —

—

t —

e —

- m —

- ä -

n.

På ordinarie stat år 1900.

Inkallade
år 1900.

På extra stat
år 1901.

Befälhafvare för kust-

bovakningon i Skåno.

Öfverinspektor.

Tullförvaltare.

1 Packhusinspektor. |

Tullbevaknings-

inspektor.

Tullkassör och kon-

fiskationsinspektor.

Kontrollör. (Chef.) |

1 Kontrollör. (Annan.) |

tä

o

P

3’

05

00

pr

o

3

>T

o

o:

►1

Tullfiskal.

M

po

3

3

P

3

00

pr

80

-!

p

Inspektor.

Tullkammare-

föreståndare.

Summa.

Hela årot.1)

Seglationstid ollor
större dol af år.

Tullförvaltare.

Kontrollör.

*3

*3

er

0:

>-t

P-

R*

p

C/)

0:

M

P

3

3

p

*T

B

“

5

SO

3

©

Summa.

Transport

—

4

16

—

—

—

6

16

—

2

51

—

4

99

63

13

—

11

1

18

30

37

Göteborg, kustbevakning.........

—

38

Kungsbacka, tullkammare...

—

1

1

—

—

—

—

—

—

—

39

Kwngelf, tullkammare............

1

1

—

—

40

Marstrand, tullkammare.........

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

41

D:o kustbevakning......

—

42

Uddevalla, tullkammare .........

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

1

—

43

D:o kustbevakning........

—

-

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

44

Li/sekil, tullinspektion........

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

1

—

1

—

—

—

—

—

45

Strömstad, tullkammare.........

—

—

1

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

1

2)1

—

46

D:o kustbevakning.......

-

47

D:o gränsbevakning......

—

48

Saltbacken, tullstation.......

—

-

49

Varberg, tullkammare............

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

S)1

—

50

D:o kustbevakning.........

—

—

51

Falkenberg, tullkammare........

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

52

D:o kustbevakning......

—

—

53

Halmstad, tullkammare..........

—

—

1

—

JL_

—

—

—

—

—

1

—

—

2

8) 2

—

54

D:o kustbevakning........

—

55

Laholm, tullkammare.........

—

—

1

1

—

—

-

Transport

—

422

6|l6

2)52

1

7

110

68

14

11

11830

*) Härunder upptagas biträdande kammarskrifvare samt mot åtnjutande af skrifbiträdesanslag i tjenstgöring använda
e. o. tjensteman äfvensom innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättade tjenster.

2) Biträdande kammarskrifvare.

8) Häraf 1 biträdande kammarskrifvare.

11

tjenstgöring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjenstemän och betjente

samt kust- och gränsbevakning.

B

e —

t —

i —

e —

n

t

*

På ordinarie

stat

år

1900.

Inkallade
år 1900.

På extra stat år 1901.

Nedannänmda

O:

P

M

w

W

W

p

s. “

o

Q

►i

M

P

ordinarie betjent-

o

H

3

2

CD

w

3

CO

00

3

*3

CA

cj

*0

00

3

OO

C

►a

B

Q

•4

p:

3

00

3

00

<

P

O ®

5*

<

£

=T

3

3

p

►4

<

W

O

CL

W

3

cd

►4

c-

p

pr

er

GG

K

CD

P

°: en_
►4 p"
0 «?;
Ä 0

CD

N

3

rs

»3

oo

3

00

er

O

◄

p

cd

*-4

3

Q

*4

p:

3

CO

CD

Q

3

p:

3

CD

S

CO

-4

P

K

e-t-

<

P

3

3

P

>4

<

GG

3

3

sysslor hafva år 1900
enligt generaltull-

3.

5''

Cg

3

p

3

er;

0

p

3

B.

3*

er;

CO

3

P

3

3

er;

00

3

p

3

3.

3*

a;

CO

3

p

3

2

p

0

rf

0:

CO

o5 ’—
F* 3-p:
00

p;

p"

►4

p

p*

3

p:

CO

p"

-i

O

P

3

0

P-.

P

H

O

c?

3

p

3

3

p

po

©

rrf-

1—1 r+-

p 2
P» 2-

O

►4

3.

3*

a;

aa

3

P

3

3

3*

a;

CO

o

3*

o

3

er;

CO

3

P

3

•4

er;

o

p

3

2

P

>4

O

s2.

o:

p

p:

CO

p"

3

?r

3

p:

oo

?

p

3

p

styrelsens beslut
hållits vakanta.

13

—

5

18

__

—

—

—

224

6

24

—

12

802

52

42

15

3

18

—

4

“

“

"

“

7

“

“

''

''

39

50

—

—

37

38

—

1

—

—

—

—

2

—

1

2

—

—

10

-

1

2

18

—

—

JEn af kustroddaresyss-\ loma vakant.

39

40

41

1

—

—

—

—

—

—

—

3

—

2

—

—

0

—

JEn af vaktmästaretjen-\ sterna vakant.

42

—

1

—

—

—

—

3

—

1

3

—

3

1

12

—

10

4

1

0

—

43

44

45

1

_

_

_

—

_

—

—

_

—

—

5

—

—

1

—

—

—

—

1

3

—

—

—

6

—

11

—

—

—

—

—

—

—

2

—

—

2

46

—

—

—

1

—

10

—

—

1

3

—

—

—

—

10

2

5

1

1

—

—

—

—

1

—

—

—

1

47

48

49

1

_

1

1

__

-

1

—

—

—

—

5

1

1

—

—

13

—

20

1

1

—

J Kustvakttj ensten till
^ häst vakant.

50

51

1

1

12

12

fKustvakttj ensten till

1

1

8

2

\ häst vakant.

53

1

—

—

—

6

2

—

11

—

20

—

—

54

-

—

55

17|l0

520

—

1027

7

247

633

98|l2

492! 58

43|—

-

-

—

1

215

321

12

Bil. I (forts.). Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde och derutöfver i

vid tullverkets lokalförvaltning

Ort.

T

- j -

— e

n

- s —

t —

e —

- m —

- ä -

n.

På ordinarie stål

år 1900.

Inkallade
år 1900.

På extta stat
år 1901.

Befälhafvare för kust-

bovakningen i Skåne.

Öfverinspektor.

Tullförvaltare.

Packhusinspektor. |

Tullbovaknings-

inspektor.

Tullkassör och kon-

fiskationsinspoktor.

Kontrollör. (Chef.) |

Kontrollör. (Annan.) |

tc

o

-t

to

7T

3’

er;

CD

TT

O

3

o

o:

H

c''

00

77

9

Kammarskrifvare. 1

Inspektor.

Tullkammare-

föreståndare.

Summa.

Hela året.1)

Scglationstid eller
större del af år.

Tullförvaltare.

Kontrollör.

Uppbördskassör.

Kammarskrifvare.

OQ

3

3

a

so

Transport

_

4

22

—

_

—

6

16

—

2

52

i

7

no

68

14

—

n

i

18

30

56

Helsingborg, tullkammare.......

i

—

1

—

—

—

1

—

—

1

4

—

—

8

2) 6

—

—

i

—

1

2

57

D:o kustbevakning.....

—

58

Engélholm, tullinspektion...

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

—

1

—

—

—

—

—

—

—

59

Båstad, tullkammare.........

—

1

1

—

—

60

Torekow, tullstation..........

—

61

Höganäs, tullkammare.....

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

62

Båå, tullstation ...............

—

63

Landskrona, tullkammare.......

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

8

2) 2

—

64

65

Lund, tullkammare...............

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

2) 2

—

66

Malmö, tullkammare..............

—

—

1

i

i

i

1

1

—

—

11

—

—

17

3 )16

—

—

2

—

5

7

67

D:o kustbevakning............

—

68

Trelleborg, tullkammare..........

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

2) 3

—

—

—

—

2

2

69

D:o kustbevakning.......

_

70

Skanör, tullkammare.........

—

—

1

1

—

—

Transport

i

4

27

i

i

i

9|l8

368

2

9

14l| 97

14

—

14

i

26 41

*) Härunder upptagas biträdande kammarskrifvare samt mot åtnjutande af skrifbiträdesanslag i tjenstgöring använda
e. o. tjenstemän äfvensom innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättade tjenster.

2) Häraf 1 biträdande kammarskrifvare.

3) Häraf 4 biträdande kammarskrifvare. 3 e. o. kammarskrifvare inkallade å tullkammaren och 9 i packhuset.

4) Häraf 1 biträdande uppsyningsman.

13

tjenstgöring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjensteman och betjente

samt kust- och gränsbevakning.

B

e —

t -

J —

e -

n

t

e.

På ordinarie

stat

år 1900.

Inkallade
år 1900.

På extra

stat år

1901.

Nedannämnda

Ofvoruppsyningsman. |

«

C

cn

CD

©

*-s

CT5

O

p

3

p

rr

c

''O

»a

03

*-<

2.

3*

CT5

CO

3

p

3

Uppsyningsman. |

W

03

3

*3

3

t-1*

3

er;

x

3

p

3

Gränsridare. j

Kustvakt till sjös.

Kustvakt till häst

ollcr till fot.

Vaktmästare).

Kammarvaktmästare. 1

ltoddaro.

Kustroddaro.

Jaktbåtsman. 1

Summa.

Hela årot.

Scglationstid ollcr

större del af år.

O

ZP

o

H

*3

-3

03

•-<

2.

3"

er;

03

P

3

Q

3:

3

03

C3

©

P

K

2.

5*

CT3

CO

O

©

Uppsyningsman.

Gränssergoant.

Gränsridare.

Kustvakt till sjös.

Vaktmästare.

1 Kammar vaktmästare.

CO

3

2

3

p

ordinarie betjent-sysslor hafva år 1900
enligt generaltull-styrelsens beslut
hållits vakanta.

17

10

5

20

—

10

27

7

247

6

33

98

12

492

58

43

__

_

_

_

1

2

15

3

21

1

—

—

2

—

—

—

—

16

—

2

—

—

21

7

—

/Kn kustvakttjenst t. h.,

56

10

42

62

två kustvakttjenster

3

—

—

—

—

7

—

—

—

—

—

—

\ t. f. och tolf af kust-

57

I roddaresysslorna va-v kanta.

—

—

—

_

—

__

_

_

3

_

_

__

_

8

1

fDe tre vaktmästaretj en-

58

\ sterna vakanta.

59

1

—

—

60

—

—

—

—

—

—

—

—

2

—

—

—

—

2

—

—

61

—

—

—

1

_

_

_

_

2

_

_

__

3

3

fEn af vaktmästaretj en-

62

1

10

\ sterna vakant.

1

—

—

—

—

6

—

2

—

—

1

—

fEn af kustsergeants-

63

—

2

—

—

—

—

3

6

1

—

—

20

—

31

—

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

) tjensterna och tre af
j kustroddaresysslorna

64

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

l vakanta.

65

2

—

—

3

—

—

—

—

27

—

2

_

_

34

10

4

_

1

6

7

En af kustsergeants-

66

13

tjensterna, en kust-vakttjenst t. h., två

2

—

—

—

1

7

—

—

—

—

23

3

—

kustv.-tjenster t. f.

67

1

"

3

1

—

—

5

4)5

—

1

—

—

—

--

—

3

—

4

och sju af kust-roddaresysslorna va-kanta.

68

En af kustsergeants

—

2

—

—

—

—

3

8

—

—

—

10

—

23

-

•—

—

—

—

—

-

—

—

-

—

tjensterna och sex
kustvakttjenster t. f.

69

vakanta.

70

21119

5

29

-

1041|

38

307|

6|40

183|l2

711

88

47]

1

-1

1

—

1

2

24

332

14

Bil. I (forts.). Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde och derutöfver i

vid tullverkets lokalförvaltning

Ort.

T

- j -

- e

n

—

- s

-t —

e —

in —

ä -

n.

På ordinarie stat

år 1900.

Inkallade
år 1900.

På extra stat
år 1901.

Befälhafvare för kust-

bevakningen i Skåne.

Öfverinspektor.

i Tullförvaltare.

Packhusinspektor.

Tullbovaknings-

inspektor.

Tullkassör och kon-

fiskationsinspoktor.

Kontrollör. (Chef.)

Kontrollör. (Annan.)

O

»5

Pf

3.

3*

er;

03

rf

o

3

O^

c:

►1

Tullflskal.

Kammarskrifvare.

Inspektor.

Tullkammare-

föreståndare.

Summa.

K

O

sT

Po

>-i

O

e*-

Seglationstid eller
större del af år.

Tullförvaltare.

Kontrollör.

Uppbördskassör.

Kammarskrifvare.

Summa.

Transport

i

4

27

i

i

i

9

18

—

3

68

2

9

144

97

14

—

14

i

26

41

71

Ystad, tullkammare...............

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

2

2) 1

—

—

—

—

1

i

72

D:o kustbevakning............

—

—

—

—

—

—

73

Cimbrishamn, tullkammare......

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

-

74

D:o kustbevakning ...

—

75

Ahus, tullkammare................

2

2

76

D:o kustbevakning..............

—

77

Kristianstad, tullkammare...

—

1

1

—

—

78

Sölvesborg, tullkammare.........

—

1

—

—

79

D:o kustbevakning.......

—

80

Karlshamn, tullkammare........

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

2

4) 2

—

—

—

1

1

81

D:o kustbevakning......

—

—

—

—

—

'' ‘

—

82

Ronneby, tullkammare............

—

1

—

—

—

83

D:o kustbevakning.........

—

—

—

—

—

84

Karlskrona, tullkammare........

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

2

4) 2

—

—

—

—

1

i

85

D:o kustbevakning.....

—

‘

■

86

Kalmar, tullkammare ............

—

-

1

—

—

—

1

—

—

• —

1

—

—

3

1

—

87

D:o kustbevakning...........

| —

—

—

—

_

88

Borgholm, tullstation........

i -

Transport

i

1 4

35

i

1 i| i

|l3|l8

370

1 2

10

159

| 105

14

14 129

44

1) Härunder upptagas biträdande kammarskrifvare samt mot åtnjutande af skrifbiträdesanslag i tjenstgöring använda
e. o. tjensteman äfvensom innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättade tjenster.

2) Biträdande kammarskrifvare.

3) Biträdande uppsyningsman.

4) Häraf 1 biträdande kammarskrifvare.

15

tjenstgöring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjensteman och betjente

samt kust- och gränsbevakning.

B

e —

t —

j —

e -

n

t

e.

På ordinarie

stat

år 1900.

Inkallade

På extra stat år 1901.

år 1900.

Nedannämnda

O

<*

o

►i

e

ra

ra

CD

3

3''

CD

3

p

3

Kustsergeant.

«-(

9=

Pf*

■5

ra

cd

*-<

2.

3’

05

CD

B

p

3

Uppsyningsman. i

c

00

c-t-

c

"C

ra

CD

B.

3''

05

CD

B

p

3

Gränsridare.

Kustvakt till sjös. |

Kustvakt till häst

ellor till fot.

Vaktmästare.

Kammarvaktmästaro. |

w

0

p*

p-

3

>-!

O

Kustroddaro.

Jaktbåtsman.

Summa.

Hela året.

Seglationstid eller

större del af år.

O

6

*3

ra

CD

3.

3"

05

CD

3

3

| Gränsbovakningschef. |

Uppsyningsman.

Gränssorgoant.

Gränsridaro.

Kustvakt till sjös.

Vaktmästare.

Kammarvaktmästaro.

cc

3

3

3

jo

ordinarie betjent-sysslor hafva år 1900
enligt generaltull-styrelsens beslut
hållits vakanta.

21

19

5

29

—

10

41

38

307

6

40

183

12

711

88

47

1

—

1

_

1

2

24

3

32

1

—

—

1

—

—

—

—

6

—

—

—

—

8

1

—

1

_

1

71

—

1

—

—

—

—

2

6

2

—

—

8

—

17

3) 1

—

fDe sex kustvakttj en-\ sterna vakanta.

72

fEn af kustsergeants-

73

—

2

—

1

—

—

2

6

—

—

—

8

—

18

—

—

) tjensterna och en af
j kustvakttj ensterna t.

74

1

—

—

—

——

—

—

5

_

_

_

_

7

3

75

fEn af kustvakttj ens-

—

1

—

—

—

—

—

4

—

—

—

3

—

8

—

—

—

) terna t. f. och en
j kustroddaresyssla

76

l vakanta.

77

—

—

—

1

—

—

—

—

2

—

—

—

—

3

—

—

—

—

78

—

1

—

—

—

—

2

—

—

—

-

5

—

8

—

—

—

—

—

79

1

—

—

—

—

—

—

—

6

—

—

—

—

7

—

—

—

—

1

—

—

—

1

—

2

80

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

~

4

—

6

—

—

81

—

—

—

—

—

—

—

1

—

1

—

—

2

—

—

82

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

2

—

3

—

—

83

1

—

—

1

—

—

—

—

6

—

2

—

—

10

—

4

84

—

1

—

—

—

—

4

—

—

—

—

10

—

15

85

1

—

—

1

—

—

—

—

8

—

2

—

—

12

86

—

2

—

—

—

—

2

4

—

—

—

5

—

13

—

—

87

il

1

—

—

—

88

26

28 i

ö|35

—

1055

58

343

6|45

22ö| 12,1

851

93

51

1,

-|

2

-i

1

226

1

0

0

35

16

Bii,. I (forts.). Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde och derutöfver i

vid tullverkets lokalförvaltning

T

j -

- e -

n

s

- t

—

e —

m —

ä —

n.

På ordinarie stat år 1900.

Inkallade
år 1900.

På extra stat
år 1901.

O r t.

Befälhafvare för kust-

bevakningen i Skåne.

Os

-T

o

5’

ao

*a

o

fr-

O

i Tullförvaltare.

Packhusinspektor.

Tullbevaknings-

inspcktor.

Tullkassör och kon-

fiskationsinspoktor.

Kontrollör. (Chef.)

Kontrollör. (Annan.)

O

so

w

3.

5’

m

m

W

O

3

h

o^

O:

J-l

Tul Biskal.

Kammarskrifvare.

Inspektor.

Tullkammare-

föreståndare.

Summa.

Kola årot. *)

Seglationstid eller
större del af år.

Tullförvaltare.

Kontrollör.

cs

''C

c-

o:

•-J

P-

3

03

C/J

o:

Kammarskrifvare. 1

Summa.

Transport

i

4

35

i

i

i

13

18

—

3

70

2

loj

159

105

14

—

14

l

29

44

89

Bergqvara, tullinspektion ...

—

1

—

1

—

—

90

Pataholm, tullstation.........

—

91

Oskarshamn, tullkammare ......

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

1

—

92

D:o kustbevakning....

—

—

93

Mönsterås, tullstation........

—

94

Figeholm, tullstation.........

—

95

Vestervik, tullkammare...........

—

1

1

—

96

D:o kustbevakning........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

97

Vishy, tullkammare...............

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

2

1

—

98

D:o kustbevakning.............

—

—

—

—

—

—

—

—

99

Kappelshamn, tullstation ...

—

—

—

100

101

Fårösund, tullstation........

Kylley, tullstation.............

—

—

102

Slite, tullinspektion..........

—

1

—

1

—

—

103

Katthammarsvik, tullstation

—

—

—

104

Ljugarn, tullstation..........

—

—

—

—

—

—

—

—

105

Bone, tullstation...............

—

106

Burgsvik, tullstation.........

—

107

Klinte, tullinspektion.........

—

1

—

1

—

108

Mem, tullkammare...............

—

—

1

—

—

—

—

|-

Transport

i

1 4

39

11

i

i

i 14

18

370

5

lo|| 1671 108 14|-

i 14

1

29

44

i) Härunder upptagas biträdande kammarskrifvare samt mot åtnjutande af skrifbiträdesanslag i tjenstgöring använda
o. o. tjensteman äfvensom innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättade tjenster.

17

tjenstgöring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjenstemän och betjente

samt kust- och gränsbevakning.

B

e -— t —

— n — t —

e.

På ordinarie stat år 1900.

Inkallade
år 1900.

På extra stat år 1901.

Seglationstid eller

större del af år.

1 Öfveruppsyningsman. |

1 Gränsbovakningschof. |

Uppsyningsman. j

O

•-i

JK

B

t»

00

o

►i

cn

o

po

3

Gränsridaro. j

j Kustvakt till sjös. |

Vaktmästare. |

| Kammarvaktmästare. |

CO

3

3

3

P

51

i

—

2

—

i

2

26

3

35

—

—

—

1

—

—

1

1

2

—

—

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

—

—

—

—

56

i

2

i

s|27

336

Nedannämnda
ordinarie betjentsysslor
hafva år 1900
enligt generaltullstyrelsens
beslut
hållits vakanta.

26

28

35

10

55

58

343

1

45

228

12

851

1

1

4

6

2

1

6

8

4
9
1
2
1
1
1
1
2
2
1

5

93

{En af kustroddaresyssloma
vakant.

{V aktmästaretj ensten
vakant.

{Vaktmästaretj ensten
vakant.

fEn af vaktmästaretj enI
sterna vakant.

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99
100
101
102

103

104

105

106

107

108

26 32 5 49 — 10

58 58 364 6 45 244

12 909

93

2

18

Bil. I (forts.). Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde och derutöfver i

vid tullverkets lokalförvaltning

Ort.

T

j -

- e -

n

- s

-

—

e —

m —

ä -

n.

På ordinarie stat år 1900.

Inkallade
år 1900.

På

extra stat
år 1901.

Befälhafvare för kust-

bevakningen i Skåne.

i Öfverinspektor.

Tullförvaltare.

Packhusinspektor.

>-3

“ ©

® p
£

o S.
r* a

oq

i

Tullkassör och kon-

fiskationsinspektor.

Kontrollör. (Chef)

Kontrollör. (Annan.) 1

fe

©

P

Pf

5''

aq

Tf

0

3

o_

©:

>-3

c

E»

m

Tf

Kammarskrifvare. 1

Inspektor.

Tullkammare-

föreståndare.

Summa.

Hela året.1)

Seglationstid eller
störro del af år.

Tullförvaltare.

Kontrollör.

C

•3

*3

zf

H

P-

CD

Tf

P

CD

B

*-i

Kammarskrifvare. 1

Summa.

Transport

i

4

39

i

i

i

14

18

—

3

70

5

10

167

108

14

—

14

1

29

44

109

Man, kustbevakning.......-......

110

Baresund, tullstation.........

—

111

Valdemar svik, tullstation ...

—

112

Norrköping, tullkammare........

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

3

2) 2

—

—

1

—

2

3

113

Arkö, tullstation..............

—

114

Linköping, tullkammare.........

1

—

1

3)1

—

115

Vadstena, tullkammare...........

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

116

Söderhamn, tullkammare........

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

117

D:o kustbevakning......

—

118

Ljusne, tullstation............

—

11 9

Hudiksvall, tullkammare........

1

—

1

1

—

120

D:o kustbevakning......

—

121

Sundsvall, tullkammare .........

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

2

—

—

4

2) 3

1

122

D:o kustbevakning........

—

123

Vifsta tullstation, nu indragen

—

124

Hernösand, tullkammare........

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

2) 2

—

—

—

—

1

1

125

D:o kustbevakning......

—

126

I/ande, tullstation............

—

127

Örnsköldsvik, tullkammare......

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

Transport

i

4 47

i

i

i

1618

1 3

74

15

| lo|| 18l| 117

15

—

15

132

48

*) Härunder upptagas biträdande kammarskrifYare samt mot åtnjutande af skrifbiträdesanslag i tjenstgöring använda
e. o. tjensteman äfvensom innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättade tjenster.

2) Häraf 1 biträdande kammarskrifvare.

3) Biträdande kammarskrifvare.

19

tjenstgöring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjensteman och betjente

samt kust- och gränsbevakning.

B

e —

t —

j —

e -

n

t

e.

På ordinarie stål

år 1900.

Inkallade
år 1900.

På extra

stat år

1901.

Nedannämnda

C

■<

Q

H

C

*3

''Ö

00

•<

3

a

er;

00

3

3

a

Kustsergoant. j

Jaktuppsyning8man. I

Uppsyningsman.

£

•5

CO

*■<

a

3

X

3

p

a

Gränsridaro. |

Kustvakt till sjös. 1

Kustvakt till häst

eller till fot.

Vaktmästare.

Kammarvaktmästaro.

Roddaro. j

Kustroddare.

P

VT

er

Po

sr

3

p

a

Samma.

Hela året.

Seglationstid eller

större del af år.

| Öfveruppsyningsman.

Q

<s

p:

a

C3

0

p

Vt

3.

a’

CR

X

0

a1

0

r-j

Uppsyningsman.

Q

-s

p:

a

co

X

O

9

P

a

<rfr*

Q

jj

p:

a

X

P

H

p

Kustvakt till sjös.

Vaktmästare.

P

3

a

p

<

P

vt

rt-

3

p:

CD

P"

3

02
a

3
3

p

ordinarie betjent-sysslor kafva år 1900
enligt generaltull-styrelsens beslut
hållits vakanta.

26

32

5

49

—

10

58

58

364

6

45

244

12

909

93

56

1

_

2

_

1

2

27

3

36

( J aktuppsyningsmans-

2

3

j tj ensten och de två

109

3

] jaktbåtsmanssyss-

1

—

—

—

2

—

—

—

—

—

—

{ loma vakanta.

110

—

—

—

1

—

—

—

—

i

—

—

—

—

2

—

—

( Vaktmästaretj ensten
\ vakant.

111

i

i

2

12

3

—

—

—

—

15

4

—

4

—

—

—

—

—

—

2

—

2

112

—

—

—

—

—

—

—

i

i

4

—

—

—

—

1

1

—

—

113

114

—

—

—

1

—

—

—

—

_

_

_

_

5

_

2

115

116

1

3

4

fEn af jaktbåtsmanssyss-

117

i

\ loma vakant.

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

2

—

1

118

—

—

—

1

—

—

—

—

2

—

—

—

—

3

—

1

119

3

—

—

120

i

—

—

2

—

—

—

—

11

—

2

—

—

16

—

8

—

—

—

-■

—

—

3

—

3

121

1

1

1

—

3

4

—

—

fUppsyningsmans- och

122

2

vaktmästaretj enstema

123

1

3

1

5

{ vakanta.

124

125

1

—

—

2

3

—

i

_

_

I

:

_

3

2

1

5

3

—

2

126

127

32

32

959

i

10

58

58

411

651

244|22

993I

93

75

i|

-|

2

—

1

2I32

3

co

20

Bil. I (forts.). Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde och derutöfver i

vid tullverkets lokalförvaltning

O r t.

T

- j -

— e

n

- s

“t -

e —

- m —

ä -

n.

På ordinarie stat

år

1900.

Inkallade
år 1900.

?å extra stat
år 1901.

Befälhafvare för kust-

bevakningen i Skåne.

Öfverinspektor.

Tullförvaltare.

Packhusinspektor.

Tullbevaknings-

inspektor.

Tullkassör och kon-

fiskationsinspektor.

Kontrollör. (Chef.)

Kontrollör. (Annan.)

CD

<

P

K

a

5''

m

pr

o

3

c+-

O

o:

T tillfiska!.

Kammarskrifvare.

Inspektor.

Tullkammare-

föreståndare.

Summa.

Hela året. 4)

Seglationstid eller
större del af år.

Tullförvaltare.

Kontrollör.

Uppbördskassör.

Kammarskrifvare.

CO

3

B

B

pa

Transport

i

4

47

i

i

i

16

18

—

3

74

5

i°

181

117

15

—

15

i

32

48

128

Umeå, tullkammare...............

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

1

—

129

D:o kustbevakning.............

—

130

Nordmalmg, tullstation......

-

131

Batan, tullstation ............

—

132

Skellefteå, tullkammare..........

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

133

D:o kustbevakning........

—

134

Piteå, tullkammare................

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

135

D:o kustbevakning..............

—

136

Luleå, tullkammare...............

—

—

1

—

i

2) 2

—

—

—

—

1

1

137

D:o kustbevakning.............

—

138

Haparanda, tullkammare.......

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

1

—

—

—

—

1

1

139

D:o kustbevakning.....

—

140

D:o gränsbevakning....

—

—

141

Neder Kalix, tullstation....

—

142

1

J

143

Örebro, tullkammare4)...........

—

—

1

—

i

—

—

1

144

Lidköping, tullkammare.........

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

i

—

-

—

—

145

Karlstad, tullkammare...........

—

—

1

—

—

—

—

—

—

i

2) 2

—

—

1

1

Transport

i

4 55

i

i

i

05

CO

1 3

74

5

10 189

| 125

15

i

|l5

135

52

*) Härunder upptagas biträdande kammarskrifvare samt mot åtnjutande af skrifbiträdesanslag i tjenstgöring använda
e. o. tjenstemän äfvensom innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättade tjonster.

2) Häraf 1 biträdande kammarskrifvare.

3) Häraf 3 för bevakningsförrättningar utom hamnområdet.

4) Här hafva under år 1900 på förordnande varit anstälde 1 tullförvaltare och 1 vaktmästare.

21

tjenstgöring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjensteman och betjente

samt kust- och gränsbevakning.

B

- e —

t —

j —

e —

n

t

- e.

På ordinarie

stat

åi

1900.

Inkallade
år 1900.

På extra

stat år 1901.

Nedannänmda

O

©

•i

b

■Ö

73

w

c

73

73

O

c-1

So

g

B

*o

03

d

co

*-<

B.

w

B

73

B

''Ö

03

*-<4

Q

p:

3

00

w

B

co

P

P?

c*-

w

o g

^ e-»-

H

<

S*

3

te

i

3

p

H

<

p

te

C

eu

te

e

03

P

P*

O*

Po

GQ

P

3

te

o

p"

_ GQ
S- ®

o: ro

3 g!

© te
o

eu b

O:

<*

©

►*

c

►Ö

co

Q

N

p:

3

73

O''

©

-7

P

d

*o

»c

co

3_

Q

a

p:

3

©

©

Q

a

p:

3

©

w

S

©

<

P

P"

<

SO

P“

et

3

te

P

2

3

p

<

p

GQ

B

3

ordinarie betjent-sysslor kafva år 1900
enligt generaltull-

B.

5*

crq

00

3

P

B

crq

o

p

B

73

3

p

s

73

3

p

3

3.

B*

crq

00

3

p

3

P

©

r+-

,oo

o:

73

►I- r+-

O*

f** B-p:
03

00

p"

►i

p

3

p:

73

p"

3

p

3

eu

eu

p

**

o

bo

B

p

3

3

p

po

©

p ^
•-*> 0
po nr
©

*

B>

s"

crq

73

3

p

3

3_

b''

CTQ

co

©

B*

©

er?

73

B

p

3

09

©

P

3

&

P

©

C"f-

t2.

0:

w

p:

m

P*

N

©

p*

<-»-

g

p:

©

S

©

3

p

styrelsens beslut
hållits vakanta.

32

32

9

59

1

10

58

58

411

6

51

244

22

993

93

75

1

—

2

—

1

2

32

3

41

—

—

—

1

—

—

—

—

4

—

2

—

—

7

—

4

128

1

—

3

4

—

—

129

1

—

—

—

—

—

—

—

2

—

—

—

—

3

—

—

130

1

2

3

/De två vaktmästare-

\ tjensterna vakanta.

131

—

—

—

—

3

T"

2

—

—

5

—

5

132

1

i

—

—

—

183

—

—

—

1

—

—

—

—

3

—

—

—

—

4

—

3

134

1

2

3

—

—

135

—

—

—

1

—

—

—

—

4

—

2

—

—

7

—

s) 9

—

—

—

—

—

—

2

—

2

136

2

—

3

7

—

—

187

1

—

—

—

—

—

—

—

6

—

—

—

—

7

—

—

2

—

2

/■Jaktuppsyningsmans-

138

1

19

—

3

4

19

46

—

—

| tj ensten och de tre
J jaktbåtsmanssyss-

139

—

—

1

—

2

25

—

—

28

[ loma vakanta.

140

1

_

_

_

_

3

2

C

/En af vaktmästaretjen-

_

1

2

3

\ sterna vakant.

1

—

—

—

—

—

—

1

2

—

—

—

—

1

3

1

—

1

—

1

143

144

145

3632

1264

4

29|ö8

58

443

6

63

244

31

1,080

140| 96

1

1

2

2|26

2

37

3]74

22

Bil. I (forts.). Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde och derutöfver i

vid tullverkets lokalförvaltning

Ort.

T

-j -

— é

n

- s -

t —

e —

- m —

- ä -

n.

På ordinarie stat

år 1900.

Inkallade
år 1900.

På extra stat
år 1901.

Befälhafvare för kust-

bevakningen i Skåne.

C:

o

2.

B* *

09

pr

c"

Tullförvaltare.

| Packhusinspektor. |

Tullbevaknings-

inspektor.

Tullkassör och kon-

fiskationsinspektor.

| Kontrollör. (Chef). |

| Kontrollör. (Annan). |

w

o

◄

-

pr

B.

5’

er;

<73

pr

o

s

Si

o

O!

•-3

ef

ce

pr

S-

K

-

5

5

=0

a

ce

pr

ST

»

H

©

Inspektor.

Tullkammare-

föreståndare.

Summa.

Hola årot. *)

Scglationstid eller
störro dol af år.

Tullförvaltare.

Kontrollör.

•a

T3

er

O:

H

pb

ce

P^

i

ce

O:

Kammarskrifvare. |

Summa,

Transport

i

4

55

i

i

i

16

18

—

3

74

5

10

189

125

15

i

15

1

35

52

146

Karlstad, gränsbevakning.......

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

147

Åmål, tullkammare............

—

—

i

1

—

—

148

Mon, tullkammare............

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

2)1

—

—

—

—

1

1

149

Charlottenberg, tullkammare

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

2)1

—

—

—

—

1

1

150

Falun, tullkammare...............

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

151

D:o gränsbevakning...........

—

152

Funäsdalen, tullinspektion......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

—

—

—

—

153

Östersund, tullkammare .........

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

2)1

—

154

D:o gränsbevakning......

—

155

Storlien, tullkammare........

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

1

—

—

—

—

1

1

Summa

i

4

57

i

i

i

16

21

1

3

74

6

ii

197

3) 129

15

i

15

1

38

55

*) Härunder upptagas biträdande kammarskrifvare samt mot åtnjutande af skrifbiträdesanslag i tjenstgöring använda
o. o. tjenstemän äfvensom innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättad© fenster.

2) Biträdande kammarskrifvare.

3) Häraf 40 biträdande kammarskrifvare och 9 innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättade tjenstår.

*) Häraf 2 biträdande uppsyningsman.

23

ring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjensteman och betjente

samt kust- och gränsbevakning.

B — e — t — j — e — n — t — e.

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

På ordinarie stat år 1900.

Inkallade
år 1900.

På extra stat år 1901.

Nedannämnda
ordinarie betjent-sysslor hafva år 1900
enligt generaltull-styrelsens beslut
bållits vakanta.

Öfveruppsyningsman. |

w

C

09

r-f-

GO

©

3

(Q

c

P

3

P

PV

C

•3

09

2.

s’

CX?

09

3

p»

3

Uppsyningsman. |

w

s

09

P

“3

CO

3

5*

er?

oo

3

p

3

Gränsridaro.

Kustvakt till sjös. |

Kustvakt till häst

eller till fot.

-rj

P_

3

p:

09

p"

•i

p

*

P

3

3

p

>-i

P

P3

3

p:

CO

p"

l-l

©

Roddare. |

Kustroddare.

«-l

P

Tf

er

po

OJ

P

Summa.

__:__

Hela året.

Soglationstid eller

större del af år.

o-

<?

©

H

*3

09

5''

05

09

3

p

3

| Gränsbevakningschef. |

*3

>3

09

*-<

3.

3*

er?

09

3

p

3

Q

-i

p:

3

OJ

CO

©

er?

©

p

3

Gränsridare. |

| Kustvakt till sjös. |

Vaktmästare. j

1 Kammarvaktmästaro.

U1

P

3

3

p

36

1

32

12

64

4

29

26

5

3

58

58

443

2

2

1

2

1

2

6

63

244

31

1.080

26

2

2

1

5

2

2

3

2

140

19

1

1

3

1

3

96

1

1

i

2

2

26

2

37

3

74

37

32

12

64

4

63

58

58

453

6

63

244

31

1,125

4) 168

97

1

i

2

2

26

2

37

3

74

S:a 74 betjentsysslor
vakanta.

Bil. II.

Uppgift å beloppen af under år 1900 vid tullkamrarna,
 dem underlydande stationer samt andra
tullförvaltningar debiterad:

1) tull,

2) nederlagsafgift,

3) transitafgift,

4) lastpenningar: inkommande och utgående,

5) fyr- och båkafgift »

26

Bil. II. Uppgift å beloppen af under år 1900 vid tullkamrarna,

1) tull, 2) nederlagsafgift, 3) transitafgift,

Tull »framför li-nien» debiterad
för vissa till
återutförsel af-sedda varor.

Tull.

1,717,014

86

21,184,298

60

—

—

2,331,741

32

—

—

1,032,281

60

—

—

154,978

08

—

504,729

28

—

—

14

19

—

—

4

95

—

—

108

46

—

—

78

12

—

—

i

58

—

—

1,658,411

07

_

_

75

57

—

—

15,751

54

—

:

260,555

43

_

—

197,054

—

—

—

161,250

51

—

—

11,086,083

24

—

503

57

—

57,339

81

—

1-

23

70

Stockholm.....................................

deraf: Stadsgårdens tullafdelning.

» Blasieholmens »

» Biddarholmens »

» Centralbangårdens »

Landsort.......................................

Dalarö ........................................

Hufvudskär....................................

Sandhanm.....................................

Burusund......................................

Gnstafsberg...................................

Yaxhobn.......................................

Norrtelje.......................................

Grisslehamn..................................

Östhammar...................................

Öregrund......................................

Gefle............................................

deraf: Norrsundet......................

» Skutskär oeb Hamäs.........

Södertelje......................................

Nyköping.....................................

deraf: Brevik............................

» Trosa..............................

» Häfringe..........................

Upsala..........................................

Vesterås........................................

Göteborg.......................................

deraf: Kungsbacka.....................

Kungelf........................................

Marstrand.....................................

Uddevalla......................................

deraf: Lysekil...........................

27

dem underlydande stationer samt andra tullförvaltningar debiterad:

4) lastpenningar, 5) fyr- och båkafgift.

Nederlags

-

Transit-

Lastpenningar,

Fyr- ocli båkafgift,

afgift.

afgift.

inkommande.

utgående.

inkommande.

utgående.

84,197

05

846

06

69,667

—

22,162

52

120,228

88

129,441

98

1

14,216

42

25

73

—

—

—

—

—

—

—

_

2

14,571

48

133

86

—

—

—

—

—

—

—

—

3

511

16

4

93

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5

—

—

—

—

61

23

—

213

62

34

75

6

—

—

—

—

24

92

—

—

149

29

—

—

7

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

8

—

—

—

—

22

86

22

86

214

15

57

15

9

—

—

—

—

104

83

—

—

355

22

—

—

10

—

—

—

—

865

32

59

44

1,166

19

1,063

56

11

—

—

—

—

6

50

—

—

—

—

—

—

12

—

—

—

—

178

56

80

84

550

93

322

90

13

—

—

—

—

520

81

496

57

1,519

23

1,926

41

14

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

15

—

—

—

—

484

41

319

47

1,062

22

1,034

35

16

8,954

33

48

55

27,322

19

13,215

02

63,530

59

66,306

34

17

—

—

—

—

468

81

391

28

1,506

39

1,749

66

18

—

—

—

—

4,851

89

3,415

36

14,874

30

15,392

96

19

8

07

3

10

1,327

63

190

—

2,064

06

1,108

15

20

112

32

28

91

13,932

68

5,281

53

35,863

01

34,782

08

21

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

22

_

23

24

387

44

55

24

—

—

—

—

—

—

—

—

25

1,253

66

5

44

20

08

37

95

50

21

353

89

26

34,569

31

699

29

96,932

84

17,279

08

102,697

96

98,391

42

27

—

—

—

—

8

14

1

97

—

—

—

—

28

—

—

—

—

1

63

—

—

—

—

—

—

29

—

—

—

—

256

82

41

70

66

26

28

82

30

93

57

4

63

5,704

60

2,921

68

10,676

44

12,330

71

31

—

—

—

—

2,455

93

1,830

50

6,478

68

7,457

43

32

28

Bil. II (forts.). Uppgift å beloppen af under år 1900 vid tullkamrarna,

1) tull, 2) nederlagsafgift, 3) transitafgift,

Tull i framför li-nien» debiterad
för vissa till
återutförsel af-sedda varor.

Tull.

33

Strömstad............................................................

_____

_

53,093

32

34

deraf: Saltbacken..............................................

—

—

24

15

35

» Svinesund..............................................

—

—

193

29

36

» Hälle.....................................................

—

—

733

03

37

» Vassbotten..............................................

—

—

120

40

38

Varberg...............................................................

—

—

250,614

67

39

Falkenberg...........................................................

—

—

38,346

19

40

Halmstad.............................................................

23,480

46

863,746

98

41

deraf: Laholm..................................................

—

—

—

—

42

Helsingborg..........................................................

—

—

1,610,011

40

43

deraf: Båstad...................................................

—

—

—

—

44

» Torekow.................................................

—

—

—

—

45

» Engelholm..............................................

—

—

—

—

46

» Mölle....................................................

—

—

52

64

47

» Höganäs.................................................

—

—

7

40

48

» Viken.....................................................

—

—

—-

—

49

» Råå.......................................................

—

—

13

22

50

Landskrona..........................................................

50,107

95

510,430

85

51

deraf: Ålabodame.............................................

—

—

—

—

52

» Kyrkbacken å Hven..................................

—

—

—

—

53

Lund...................................................................

—

—

195,669

60

54

Malmö.................................................................

1,316,764

97

6,369,838

02

55

deraf: Lomma...................................................

—

—

1

98

56

» Limhamn................................................

—

—

20

30

57

» Klagstorp...............................................

—

—

—

—

58

Trelleborg............................................................

24,340

31

357,017

39

59

deraf: Skanör...................................................

—

—

—

—

60

Ystad.................................................•................

—

—

1,049,643

58

61

62

53,226

16

deraf: Skillinge.................................................

—

63

Åhus..................................................................

9,191

54

1,101,267

34

29

dem underlydande stationer samt andra tullförvaltningar debiterad:

4) lastpenningar, 5) fyr- och båkafgift.

Nederlags

Transit-

Lastpenningar,

Pyr- och. båkafgift,

afgift.

afgift.

inkommande.

utgående.

inkommande.

utgående.

123

80

—

—

3,542

92

2,321

52

11,174

35

11,310

51

33

—

—

—

—

732

32

757

70

3,653

63

4,125

51

34

—

—

—

—

_

:

_

—

—

—

—

—

35

36

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

37

230

45

20

74

2,801

06

965

80

5,488

06

4,805

43

38

—

—

—

—

549

50

344

90

1,568

55

1,691

08

39

1,461

77

32

42

7,200

52

3,414

81

12,264

40

13,137

73

40

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

41

5,165

47

89

65

15,628

35

4,659

32

26,821

07

20,550

74

42

—

—

—

—

17

36

—

—

—

—

—

—

43

—

—

—

—

3

40

1

51

—

—

—

—

44

—

—

—

—

1

91

—

-

—

—

—

—

45

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

46

—

—

—

—

555

32

519

60

1,841

13

1,738

85

47

—

—

—

—

15

66

1

37

17

69

—

—

48

--

—

—

—

2

70

2

70

85

24

—

—

49

743

88

136

53

8,071

34

1,322

80

14,049

—

5,745

11

50

—

—

—

—

—

—

3

97

—

—

—

—

51

—

—

—

—

100

54

68

46

163

25

163

25

52

117

90

34

94

—

—

—

—

—

—

—

_

53

7,876

04

779

04

42,089

24

7,053

92

53,802

52

41,936

05

54

—

—

—

—

25

68

33

34

69

38

38

60

55

—

—

—

—

3,158

89

657

72

3,873

90

4,224

32

56

—

—

—

—

78

19

72

84

156

37

434

28

57

213

20

21

61

4,459

62

1,039

49

9,375

16

7,629

63

58

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

59

1,794

80

17

19

5,710

71

932

88

9,223

40

6,169

82

60

544

95

8

51

1,559

16

79

47

3,767

55

495

42

61

—

—

—

—

170

98

3

62

1,489

10

—

—

62

4,610

32

1

98

5,839

49

988

51

8,421

06

5,803

49

63

30

Bil. II (forts.). Uppgift å beloppen af under år 1900 vid tullkamrarna,

1) tull, 2) nederlagsafgift, 3) transitafgift,

Tull »framför li-nien» debiterad
för vissa till
återutförsel af-sedda varor.

Tull.

64

Sölvesborg..........................................................

—

—

55,679

87

65

Karlshamn...........................................................

—

—

376,188

55

66

Konneby...............................................................

—

—

27,707

77

67

Karlskrona...........................................................

—

—

600,178

40

68

deraf: Tjurkö...................................................

—

—

212

82

69

70

_

_

1,361,232

16

78

deraf: Bergqvara...............................................

—

—

05

71

» Borgholm................................................

—

—

—

—

72

» Degerhamn.............................................

—

—

1

56

73

» Pataholm................................................

—

—

1

60

74

Oskarshamn..........................................................

—

—

148,294

05

75

deraf: Mönsterås..............................................

—

—

6

95

76

» Pigeholm................................................

—

—

69

01

77

Vestervik.............................................................

38,068

02

76,454

96

78

Visby..................................................................

—

-

47,414

31

79

deraf: Kappelshamn..........................................

—

—

25

74

80

» Fårösund................................................

—

—

—

—

81

» Kylley....................................................

—

—

—

—

82

>. Slite.....................................................

—

—

4

60

83

» Katthammarsvik......................................

—

—

—

—

84

» Ljugarn ................................................

—

—

—

—

85

» Kone......................................................

—

—

6

16

86

» Burgsvik................................................

—

—

—

—

87

« Klinte....................................................

—

—

17

46

88

Mem...................................................................

—

—

16,733

76

89

deraf : Valdemarsvik..........................................

—

—

—

—

90

» Baresund................................................

—

—

—

—

91

Norrköping...........................................................

—

—

2,002,194

91

92

deraf: Arko.....................................................

—

—

—

—

93

Linköping.............................................................

—

—

209,175

46

94

Vadstena..............................................................

—

—

13,240

43

31

dem underlydande stationer samt andra tullförvaltningar debiterad:

4) lastpenningar, 5) fyr- och båkafgift.

Nederlags

afgift.

-

Transit-

afgift.

Lastpenningar,

Fyr- och båkafgift,

inkommande.

utgående.

inkommande.

utgående.

14

23

—

666

21

315

47

1,018

46

1,272

20

64

2,478

70

67

23

2,414

74

1,983

10

6,009

—

7,248

85

65

21

16

—

25

1,887

97

539

35

2,639

39

2,289

13

66

3,162

45

20

48

5,772

39

2,145

65

8,805

54

9,324

93

67

—

—

—

—

62

18

4

66

241

65

236

60

68

724

26

3

41

9,028

98

3,311

33

12,903

65

13,073

39

69

—

—

--

—

533

57

894

81

2,065

72

3,921

70

70

—

-

—

—

30

80

14

73

60

19

60

19

71

—

—

—

—

344

75

90

58

632

04

600

31

72

—

—

—

—

70

08

211

66

337

03

862

11

73

1,215

44

1

69

2,681

—

2,336

20

5,504

56

8,767

92

74

—

—

—

—

124

—

244

26

407

02

1,102

66

75

—

—

—

—

88

98

137

90

409

41

602

03

76

130

69

—

10

2,779

48

1,828

30

5,899

84

7,800

33

77

129

05

—

38

2,957

49

906

50

6,608

33

5,351

90

78

—

~

—

—

159

41

94

80

572

89

319

24

79

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

41

23

80

—

—

—

—

59

71

39

60

360

06

398

57

81

—

—

—

—

106

90

152

05

667

75

455

52

82

—

—

—

—

12

50

--

—

31

25

—

—

83

—

—

—

—

28

34

16

69

94

54

65

41

84

—

—

—

-

18

01

12

86

18

93

37

16

85

—

—

—

—

50

12

28

—

98

42

64

07

86

—

—

—

-

61

80

67

98

217

16

251

06

87

6

49

—

—

1,351

69

393

97

1,833

49

1,979

82

88

—

—

—

—

112

06

105

02

295

68

445

86

89

—

—

—

—

13

34

—

—

33

34

—

—

90

7,979

90

112

69

13,548

98

3,888

87

24,202

05

21,299

87

91

564

85

21

97

_

_

_

_

_

I

92

93

59

91

—

—

59

64

11

52

89

63

149

75

94

32

Bil. II (forts.). Uppgift å beloppen af under år 1900 vid tullkamrarna,

1) tull, 2) nederlagsafgift, 3) transitafgift,

Tull :»framfor li-nien» debiterad
för vissa till
återutförsel af-sedda varor.

Tull.

95

Söderhamn...........................................................

19,825

87

93,579

92

96

deraf: Ljusne...................................................

—

—

97

Hudiksvall............................................................

—

212,419

25

98

deraf: Iggesund................................................

—

—

—

—

99

» Stockviken..............................................

—

—

2

26

100

Sundsvall.............................................................

—

—

1,356,849

85

101

Hemösand............................................................

—

—

362,950

12

102

deraf: Lunde....................................................

—

—

375

73

103

Örnsköldsvik.........................................................

—

—

111,484

67

104

deraf: Köpmanholmen........................................

—

—

—

—

105

» Domsjö.................................................

—

—

12

28

106

» Husum...................................................

—

—

—

—

107

Umeå..................................................................

—

—

122,456

98

108

deraf: Nordmaling.............................................

—

—

3

08

109

o Mo å Norrbyskären..................................

—

—

—

—

110

» Eatan....................................................

—

—

—

—

111

» Sikeå.....................................................

—

—

—

—

112

Skellefteå.............................................................

—

—

239,493

99

113

deraf: Bureå....................................................

—

—

—

—

114

» Sävenäs..................................................

—

—

3

80

115

» Storkåge.................................................

—

—

—

—

116

» Furuögrundet..........................................

—

—

—

—

117

Piteå...................................................................

—

—

3,828

32

118

deraf: Storfors..................................................

—

—

—

—

119

Luleå.................................................................

—

—

196,525

91

120

deraf: Finnklippan............................................

—

—

—

121

Haparanda...........................................................

—

24,218

35

122

deraf: Törefors.................................................

—

2

80

123

» Nederkalix.............................................

—

—

—

124

Jönköping...........................................................

—

230,145

98

125

Örebro...............................................................

136

85

302,483

18

126

Lidköping...........................................................

—

23,696

06

33

dem underlydande stationer samt andra tullförvaltningar debiterad:

4) lastpenningar, 5) fyr- och båkafgift.

Nederlags

afgift.

Transit-

afgift.

Lastpenningar,

Fyr- och båkafgift,

inkommande).

utgående.

inkommande.

utgående.

701

97

5

22

7,887

03

7,162

33

28,388

60

31,111

73

95

—

—

—

—

968

54

970

75

5,857

03

7,244

02

96

1,337

67

2

92

4,236

27

3,380

34

15,597

90

16,327

80

97

—

—

—

—

432

32

286

47

1,913

58

1,940

33

98

—

—

—

—

711

13

611

31

3,753

18

4,103

19

99

9,763

22

53

52

17,576

19

16,002

67

56,844

85

64,206

05

100

2,720

30

4

58

9,460

93

8,626

46

39,060

36

45,785

75

101

—

—

—

—

6,011

08

6,010

80

26,801

41

30,866

85

102

587

53

7

23

3,721

96

2,917

90

14,221

42

14,184

56

103

—

—

—

—

389

32

394

50

3,203

85

3,097

84

104

—

—

—

—

1,187

62

1,110

42

4,654

74

4,603

49

105

—

—

--

—

716

02

774

19

2,959

94

2,750

75

106

787

40

2

55

3,164

11

3,264

31

15,366

68

17,369

28

107

—

—

—

—

314

79

314

79

1,117

39

1,405

15

108

—

—

—

—

511

05

627

52

2,865

42

3,358

15

109

—

—

—

—

80

19

54

36

200

47

200

47

110

—

—

—

—

340

93

376

43

1,314

91

1,821

05

111

1

97

---

—

3,212

76

2,576

31

16,557

35

18,660

02

112

—

—

—

—

29

55

29

55

2,631

53

2,736

79

113

•-

—

—

—

901

96

996

56

4,425

55

5,299

50

114

—

—

—

—

501

16

463

17

1,337

03

1,981

21

115

—

—

—

—

851

04

791

92

4,600

52

5,296

32

116

—

—

—

—

1,523

39

1,299

77

6,428

30

6,662

53

117

—

—

—

—

398

05

317

28

1,971

05

2,182

12

118

1,128

04

20

12

17,942

46

13,729

18

106,122

84

105,179

76

119

—

—

—

—

389

08

395

34

1,693

55

1,402

86

120

71

27

-—-

—

2,765

90

2,580

29

13,736

05

14,955

87

121

—

—

—

—

767

89

779

91

2,544

06

2,897

39

122

—

—

—

—

1,304

12

1,382

20

7,300

83

7,866

25

123

1,076

71

148

51

87

75

13

87

133

81

187

70

124

247

47

72

08

—

—

—

—

—

—

—

—

125

60

37

2

06

—

—

9

52

—

—

23

80

126

3

34

Bil. II (forts ). Uppgift å beloppen af under år 1900 vid tullkamrarna,

1) tull, 2) nederlagsafgift, 3) transitafgift,

Tull j framför li-

nien» debiterad

för vissa till

Tull.

återutförsel af-

sedda varor.

794,632

78

129

» Norane...................................................

—

—

100

14

27,903

69

131

324

13

534

24

133

» Grunnerud..............................................

—

—

97

87

134

» Väng......................................................

—

—

523

32

135

» Hån.......................................................

—

—

7,262

12

381

75

137

» Högsäter................................................

—

—

376

44

745

82

139

» Charlottenberg........................................

—

—

146,416

64

140

» Hofvilsrud..............................................

—

—

21

09

141

» Mitandersfors..........................................

—

—

186

91

142

» Hvitkäm................................................

—

—

883

34

143

» Röjdåfors................................................

—

—

2,868

94

144

» Djekneliden.............................................

—

—

18,378

17

145

» Långflon.................................................

—

—

387

76

25

78

147

Falun..................................................................

—

—

269,815

13

148

deraf: Rörbäcksnäs............................................

—

—

480

—

149

» Fulunäs..................................................

—

—

12,978

29

150

» Svenska Lördalen.....................................

—

—

166

28

1,460

83

152

» Storsätem...............................................

—

—

69

68

Funäsdalen........................................................

9,475

66

154

Östersund............................................................

—

—

458,466

09

155

deraf: Storlien.................................................

—

—

321,447

93

156

» Medstugan..............................................

-—-

—

1,622

—

157

» Melen....................................................

—

—

497

31

158

» Gäddede.................................................

—

—

2,827

41

35

dem underlydande stationer samt andra tullförvaltningar debiterad:

4) lastpenningar, 5) fyr- och båkafgift.

Nederlags

Transit-

Lastpenningar,

Fyr- och

båkafgift,

afgift.

afgift.

inkommande.

utgående.

inkommande.

utgående.

4,769

94

33

08

197

21

109

35

170

41

1,439

—

127 ‘

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

128

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

129

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

130

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

---

—

131

—

132

—

—

133

134

—

—

—

—

——

-

-—-

—

—

—

--

—

135

--

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

136

■--

—

—

—

—

—

—

—

•-

—

—

—

137

--

—

—

—

—

—

--

—

-—

—

—

—

138

——

—

—

—

—

—

—

—

——

—

—

—

139

140

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

141

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

142

—

—

—

—

—

—

%

—

—

—

—

—

143

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

144

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

145

—

146

1,060

03

3

42

—

—

—

—

—

—

—

—

147

--

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

148

—

—

149

■-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

150

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

151

—

—

■--

—

--

—

—

-

—

—

—

—

152

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

153

480

40

4

07

154

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

155

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

156

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

157

—

—

158

%

*

Bil. III.

Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de
varuslag, hvilka den med hänsyn till uppbörden
mera väsentliga importen under år 1899°)
vid rikets olika tullplatser omfattat.

Anm. 1. Ä de varor, hvilka i denna uppgift icke finnas upptagna,
har debiterad tull understigit fem procent af respektive tullkamrars uppbörd.
 För de tullkamrar, hvilkas hela tulluppbörd öfverstigit 1,000,000
kronor, äro dock upptagna de varuslag, för hvilka tull uppgått till minst
50,000 kronor.

Anm. 2. Den för de särskilda tullplatserna angifna uppbördssumma
afser tull för inkommande varor samt inbegriper äfven tull, som
debiterats framför linien för varor, ämnade att i förädladt skick ur
riket återutföras. *)

*) Dot sista år, för hvilkct statistiken härom vid tablåns upprättande var utarbetad.

38

Register.

Sid.

Charlottenberg.................

................. 70

Cimbrishamn...................

................. 55

Falkenberg......................

................. 49

Falun.............................

.................. 68

Funäsdalen......................

................. 69

Cello..............................

.................. 43

Göteborg........................

................. 45

Halmstad........................

.................. 50

Haparanda......................

.................. 66

Helsingborg ...................

.................. 50

Hernösand......................

.................. 64

Hudiksvall......................

................. 63

Jönköping.......................

.................. 67

Kalmar.................. ......

................. 58

Karlshamn......................

.................. 56

Karlskrona.....................

.................. 57

Karlstad.........................

.................. 68

Landskrona....................

.................. 51

Lidköping......................

.................. 68

Linköping......................

.................. 61

Luleå............................

.................. 66

Lund.............................

.................. 52

Malmö...........................

.................. 52

Marstrand......................

.................. 48

Mem ............................

.................. 60

Mon..............................

.................. 70

Norrköping.....................

.................. 60

Nyköping.......................

................ 44

Sid.

Oskarshamn..................................... 59

Piteå............................................... 65

Konneby....................................... 57

Skellefteå........................................ 65

Stockholm........................................ 39

Storlien........................................... 70

Strömstad.................................... 48

Sundsvall........................................ 63

Söderhamn....................................... 62

Söderköping.................................... 60

Södertelje........................................ 43

Sölvesborg....................................... 56

Trelleborg........................................ 54

Uddevalla........................................ 48

Umeå.............................................. 65

Upsala............................................. 44

Vadstena......................................... 62

Varberg........................................... 49

Vestervik........................................ 59

Vesterås......................................... 45

Visby ............................................ 59

Ystad............................................. 54

Åhus............................................... 55

Örebro............................................ 67

Örnsköldsvik................................... 64

Östersund....................................... 69

39

Bil. III. Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varuslag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga importen

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.
Vigt i kilo-

Tull.

Stockholm:

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

Ö.

Uppbörd kr. 23,153,600: 97.
Apelsiner.....................................

1,315,555

131,555

50

Band, ej spec. slag.......................

58,613

102,572

75

Bränvin: på fat1); af säd...............

... lit. å 50 % 204,177

» ris ...............

... » »50

» 477,822

» socker ...........

» 6,424

» drufvor ..........

... » »50

» 405,898

1,094,321

64,463

820,740

87,025

75

på buteljer2)...................

......... lit.

05

Likör..............................

48,350

2,852,697

1,162,578

96,700

570,539

116,257

Fläsk, ei rökt...............................

40

80

Frukter, ei snec. friska..........................................

Gam: ull-; enkelt; ofärgadt............

Kilogram.

... 7,126

Tull.

1,425: 20

" » färgadt etc........

... 2,363

827: 05

» flertrådigt; ofärgadt.....

... 62,538

15,634: 50

» » färgadt etc...

... 51,704

20,681: 60

linne-; ofärgadt..................

... 2,394

478: 80

» färgadt etc.................

283

113: 20

bomulls-; enkelt; ofärgadt......

... 12,171

1,825: 65

» •> färgadt etc...

... 10,254

3,076: 20

» flertrådigt; ofärgadt.

... 137,529

27,505: 80

» » färgadt etc. 18,470

6,464: 50

segel- och bindgarn; ofärgadt..

... 23,418

4,683: 60

» » » färgadt...

... 2,768

1,107: 20

_

83,823

30

Glas: burkar; oslipade, mörkgröna....

... 20,557

411: 14

» » ljusare.........

... 38,896

2,333: 76

» slipade................

... 26,242

2,624: 20

Transport

5,369: 10|

- |

2,009,214 55

*) Tull beräknad å 75 öro per litor.

3) » » >> 1 kr. 35 öre por litor.

40

Bil. III (forts.). Uppgift ä qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.
Vigt i kilo-

Tull.

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

Ö.

Kilogram.

Tull.

Transport

5,369: 10

—

2,009,214

55

Glas: fönster-; ofolierade, oslipade, af

t. o. m. 1/a qv.-m..................

67,641

4,734: 87

fönster-; ofolierade, oslipade, större

än V2 qv.-m.........................

fönster-; ofolierade, slipade, af t. o. m.

242,378

24,237: 80

V2 qv.-m..............................

fönster-; ofolierade, slipade, större

32,276

6,455: 20

än V2 qv.-m..........................

207,705

62,311: 50

fönster-; folierade, t. o. m. */2 qv.-m.

42,777

12,833: 10

» » större än V2 qv.-m.

20,500

10,250: —

fotografiska torrplåtar...............

44,841

13,452: 30

andra, ej spee. slag..................

133,371

80,022: 60

__

219,666

47

Gryn: ej af spanmål; ris-...................

785,377

51,049: 51

andra slag.........

133,987

26,797: 40

_

77.846

91

St.

Tull.

Hattar: monterade, fruntimmers-.........

553

2,212: —

siden-, andra slag.................

715

1,430: —

andra slag, med foder etc.......

121,879

91,409: 25

» utan tillbehör..............

126,555

63,277: 50

—

158,328

75

Kilogram.

Tull.

Hudar: sulläder.............................. 1,318,251 527.300: 40

andra slag, ej pelsverk..........

363,912 236,542: 80

763,843

20

Kaffe...............................................

6,449,518

773,942

16

Kautschuk, arbetad, ej specificerad.......

336,359

403,630

80

Konserver, ej af nötkött.....................

483,069

241,534

50

Leksaker..........................................

44,013

88,026

—

Mandel............................................

236,169

82,659

15

Maskiner, redskap och verktyg ej spec.

värde kr.

6,574,042

657,404

20

Transporl

5,476,096

69

41

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1889 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.

Vigt i kilo-gram, der ej
annat angifves.

Tull.

Kronor.

Ö.

Transport
Kilogram. Tull.

Metaller: Jern: rör, gjutna, under 15cm. 1,711,352 25,670: 28
» smidda, valsade el.

dragna................. 2,613,831 104,553: 24

arbeten, ej spec. för-

nicklade etc............ 167,078 83,539: —

arbeten, andra slag...... 342,939 68.587: 80

Messing: arbeten, ej spec. fö r-

förnicklade 144,653 108,489: 75

5,476,096

69

» andra slag 150,093

75,046: 50

—

465,886

57

Papper, ej spec. slag......................................

767,487

76,748

70

Plommon, torkade..........................................

439,083

109,770

75

Portföljer, ej siden- .......................................

39,693

47,631

60

Kussin.......................

Smör: naturligt...............

Kilogram.

... 266,999

434,069

65,110

35

konstgjordt.....................

... 267,057

534,056

106,811

20

Socker: oraffineradt, mörkare än n:r 18.............

1,347,398

316,638

53

sirup................

Spanmål: omalen; bönor............................ kg.

hvete............................ »

korn............... »

majs............................. »

råg .............................. »

789,240

58,724,615

204,384

1,242,393

56,459,059

2,825,411

282,541

10

ärter ........................... »

malen till mjöl; hvete .. .............. »

293,951

2,645,228

117,713,642

4,355,404

75

råg ................... »

» till gryn; hafre ................. »

253,340

64,185

2,898,568

188,406

92

hvete................. »

335,649

399,834

25,989

21

malt..............................................

1,396,380

69,819

—

Transport

11,586,855

37

42

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.
Vigt i kilo-

Tull.

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

Ö.

Transport

—

11,586,855

37

Strumpstolsgods, ej silkes-............................

43,932

76,881

—

Sy- och stickmaskiner..................................

... värde kr.

644,421

64,442

10

Tobak: oarbetad........................................

1,324,485

1,324,485

—

arbetad, cigarrer och cigarretter.........

Tull.

108,628

434,512

''

Velocipeder: enligt 1898 års taxa

(15 %)..... värde kr. 186.613

27,991: 95

enligt 1899 års taxa

färdiga,....... stycken 4,706

enligt 1899 års taxa

117,650: —

delar,............... kg. 32,772

65,544: —

_

211,185

95

Vin: på fat........................... » 1,606,642

803,321: —

» buteljer; mousserande, lit. 193,970

290,955: —

» » ej mousserande, » 125,063

100,050: 40

_

1,194.326

40

Vindrufvor ...............................................

106,652

53,326

—

Kilogram.

Tull.

Väfnader: helsiden-......................... 33,727

269,816: —

halfsiden-........................ 67,910

203,730: —

ylle-: mattor och filt......... 123,702

74,221: 20

» andra, ej spec. slag... 815,669 1,427,420: 75

linne-: 25 trådig o. segelduk 207,562

51,890: 50

» mönsterväfnader...... 34,666

51,999: —

bomulls-: blekta el. färgade 424,961

382,464: 90

i) tryckta el. pressade 209,896

230,885: 60

vaxduk: mattor................ 410,858

102,714: 50

_

2,795,142

45

Varor i tulltaxan ej spec., arbetade (tull 15 %) värde kr.

493,577

74,036

55

Summa

—

17,815,192

82

Återstående tull, utgörande kronor 5,338,408:

15, belöper å

344 rubriker.

43

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.
Vigt i kilo-

Tull.

Gefle:

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

Ö.

Uppbörd kr. 1,498,544: 21.
Bränvin: på fat; af säd''............

.... lit. å 50 % 5,182

» ris.............

» drufvor.......

.... .. »50 » 47,814

76,294

1,830

57,220

2,470

50

på buteljer................

50

Fläsk, ei rökt.........................

717,587

233,563

143,517

93,425

40
201

Hudar; sulläder............................................................

Kaffe..........................................................................

609,292

1,292,850

73,115

129,285

04;

Socker: sirue....................................................

Spanmål: omalen; bönor............

............ kg. 244,185

hvete........

korn ............

............ » 9,938

majs............

............ » 290

råg..............

............ » 5,960,550

ärter.............

........... » 12,340

10,725,448

396,841

58

malen; b vetemjöl........

.............. kg. 311,845

rågmjöl..........

.............. » 747,575

1,059,420

120,164

68,862

120,164

30

Tobak, oarbetad........................

Vin: på fat.............................

kg-

101,752 kr. 50,876: —

» buteljer; mousserande,...

lit.

7,885 » 11,827: 50

» » ej mousserande

»

5,534 » 4,427: 20

—

67,130

70

Summa

—

1,152,032

22

Återstående tull, utgörande kronor

346,511: 99, belöper å

343 rubriker.

Södertclje:

Uppbörd kr. 20,982: 90.

Bränvin: på fät; af ris .............

..... lit. ä 50 % 2,711

» drufvor.......

..... » »50 » 6,957

9,668

7,251

—

Transport

—

7,251

—

44

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

Indika den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.
Vigt i kilo-

Tull.

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

Ö.

Transport

—

7,251

—

Cikorierot, rå...............................................................

72,000

3,600

—

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec., värde kr.............

20,672

2,067

20

Vin på fat...................................................................

6.473

3,236

50

Summa

Återstående tull, utgörande kronor 4,828: 26, belöper å 101
rubriker.

Nyköping:

Uppbörd kr. 235,523: 54.

Bränvin: på fat; af ris ................... lit. å 50 % 6,391

16,154

70

» drufvor ............... » » 50 » 10,729

Spanmål: omalen; hvete.............................. kg. 1,573,538

17,120

12,840

—

råg..................................... 2,908,335

4,481,873

165,829

30

Summa

Återstående tull, utgörande kronor 56,854: 24, belöper å 215
rubriker.

Upsala:

Uppbörd kr. 191,529: 81.

Bränvin: på fat; af ris ...................... lit. å 50 % 1,454

178,669

30

» drufvor............... » »50 » 25,853

27,307

20,480

25

Rask, ej rökt...............................................................

46,978

9,395

60

Socker; sirup...............................................................

131,063

13,106

30

Tobak, oarbetad.........................................................

Tull.

Velocipeder: enl. 1898 års taxa, värde kr. 1,305: — kr. 195: 75
» 1899 » » delar,... kg. 4,539 » 9,078: —

19,220

19,220

» 1899 » » färdiga, st. 27 » 675: —

—

9,948

75

Transport

—

72,150

90

45

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.
Vigt i kilo-

Tull.

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

ö.

Transporl

72,150

90

Vin, på fat...............

22,347

12,773

11,173

22,352

50

75

Väinader: ylle-, ej spec. slag.....

Summa

105,677

15

Återstående tull, utgörande kronor 85,852: 66, belöper å 269

rubriker.

Yesterås:

Uppbörd kr. 172,376: 64.

Bränvin: på fat; af ris ........................ lit. å 50 % 4,194

» socker................... » » 50 » 566

» drufvor.................. » » 50 » 7,556

12,316

9,237

Maskiner, redskap ock verktyg*, ej spec., värde kr..........

338,529

33,852

90

Tobak: oarbetad.............................................

64,511

64,511

_

arbetad, cigarrer ocb cigarretter...........................

2,575

10,300

_

Summa

—

117,900

90

Återstående tull, utgörande kronor 54,475: 74, belöper å 209

rubriker.

Göteborg:

Uppbörd kr. 12,881,787: 84.

Apelsiner.......

Bränvin: på fat; af säd..................... lit. å 50 % 161,490

856,637

85,663

70

» ris ..................... » »50 » 157,247

» socker................ » »50 » 4,245

» drufvor .............. » » 50 » 304,908

627,890

470,917

50

på buteljer................................................ ut.

61,845

83,490

75

Fläsk, ej rökt....

1,917,917

383,583

40

Frukt, ej spec., frisk......................................

608,499

60,849

90

Transport)

- |

1,0S4,505 |25

46

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.

Vigt i kilo-gram, der ej
annat angifves.

Tull.

Kronor.

Ö.

Transport
Kilogram. Tull.

Gam: ull-; enkelt, ofärgadt etc......... 357,592 71,518: 40

» » färgadt etc.......... 66,046 23,116: 10

» flertrådigt, ofärgadt etc... 852,260 213,065: —

» » färgadt.......... 49,854 19,941: 60

bomulls-; enkelt, ofärgadt........ 2,047,679 307,151: 85

» » färgadt......... 49,473 14,841: 90

» flertrådigt, ofärgadt.. 688,142 137,628: 40

» » färgadt ... 36,757 12,864: 95

1,084,505

25

iute-: enkelt, ofärgadt............ 192,997 11,579: 82

—

811,708

02

Gryn; af ris och. rismjöl................................................

2,010,960

130,712

40

Hudar: sulläder............................................................

539,301

215,720

40

beredda, andra slag, ej pelsverk...........................

263,149

171,046

85

Ister och flott ..............................................................

826,835

165,367

—

Lokomotiv...................................................... värde kr.

1,282,315

128,231

50

Kaffe..........................................................................

7,522,864

902,743

68

Konserver, ej af nötkött.................................................

158,924

79,462

—

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............... värde kr.

6,100,781

610,078

10

Peppar........................................................................

135,075

33,768

75

Plommon, torkade.........................................................

360,205

90,051

25

Russin........................................................................

527,958

79,193

70

Smör, konstgjordt.........................................................

454,488

.90,897

60

Socker: oraffineradt, mörkare än n:r 18............................

2,951,732

693,657

02

sirup................................................................

Spanmål: omalen; bönor............................ kg. 571,246

hvete............................. » 13,708,757

korn.............................. n 83,18(

majs............................. * 4,622,82 <

4,549,065

454,906

50

Transport kg. 18,986,010

| -

| 5,742,050

02

47

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.
Vigt i kilo-

Tull.

gram, der ej
annat angifves

Kronor.

Ö.

Transport kg. 18,986,010

_

5,742,050

02

Spanmål: omalen; råg.......................

........ » 9,689,465

ärter.....................

...... ,, 137 671

28,813,146

1,066,086

40

malen; h vetemjöl................

....... » 5,793,414

rågmjöl................

...... ,, 1 849 384

7,142,748

464,278

17,653

62

malt...............

Kilogram. Tall.

353,067

35

Metaller: jern, rör gjutna, under 15 em.

1,384,482 20,767: 23

» » smidda.................

» arbeten ej spec., förnick-

1,462,824 58,512: 96

lade etc........

126,076 63,038: —

» » andra slag......

270,363 54,072: 60

koppar » fömicklade.......

66,479 49,859: 25

» » andra slag......

66,207 33,103: 50

_

279,353

684,594

54

Tobak: oarbetad................................

684,594

arbetad, cigarrer och cigarretter

Tull.

28,631

114,524

—

Vin: på fat................................. kg. 673,532 336,766:

» buteljer, mousserande, ...... lit.

65,030 97,545: —

» » ej mousserande,... »

62,878 50,302: 40

484,613

40

Väfnader: siden-.......................... kg.

6,910 55,280: —

halfsiden-..................... »

19,439 58,317: —

ylle-; ej spec. slag......... »

357,071 624,874: 25

bomulls-; oförgade etc____ »

258,556 129,278: —

» blekta el. färgade »

215,907 194,316: 30

» tryckta el. pressade »

102,475 112,722: 50

vaxduksmattor............... »

272,564 68,141: —

—

1,242,929

05

Summa

10,096,082

38

Återstående tull, utgörande kronor 2,785,705: 46, belöper å

375 rubriker.

48

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im oorten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Marstrand:

Uppbörd kr. 1,117: 85.

Bränvin; på fat, af drufvor........................... lit. å 50 %

Qvantitet.

Vigt i kilo-gram, der ej.
annat angifves.

Tull.

Kronor.

Ö.

1,003

346

752

173

25

Summa

—

925

25

Återstående tull, utgörande kronor 192: 60, belöper å 13

rubriker.

Uddevalla:

Uppbörd kr. 68,713: 71.

Bränvin; på fat, af drufvor........................... lit. å 50 %

7,583

5,687

25

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............... värde kr.

68,095

6,809

50

Metaller; jern, smidda stänger .......................................

295,690

7,392

25

Spanmål; omalen råg.....................................................

174,900

6,471

30

Vä,fn åder: vlle-. ej spec. slag..........................................

6.539

11,443

25

Summa

—

37,803

55

Återstående tull, utgörande kronor 30,910: 16, belöper å 232

rubriker.

Strömstad:

Uppbörd kr. 98,601: 63.

Hudar; sulläder............................................................

9,065

3,626

—

12.942

1,553

04

Spanmål: omalen; hvete.............................. kg. 309,330

rå er ......... » 1,374,34(

1,683,670

62,295

79

malen; hvetemjöl............................................

27,875

1,811

88

14,285

1,428

50

21,540

2,154

—

Summa

—

72,869

21

Återstående tull, utgörande kronor 25,732: 42, belöper a 13''

rubriker.

49

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.

Tull.

Vigt i kilo-

gram, dor ej
annat angifves.

Kronor.

Ö.

Varberg:

Uppbörd kr. 315,835: 55.

Kilogram.

Tull.

Garn: ull-; enkelt, ofärgadt..............

.. 77,841

15,568: 20

» » färgadt etc.......

.. 10,560

3,696: —

» flertrådigt, ofärgadt......

.. 47,535

11,883: 75

» » fargadt........

1,885

754: —

linne-; enkelt, ofärgadt .........

.. 34,150

6,830: —

» » färgadt...........

.. 171,300

68,520: —

bomulls-; enkelt, ofärgadt......

.. 45,790

6,868: 50

» » färgadt .......

.. 102,940

30,882: —

» flertrådigt, ofärgadt.

4,949

989: 80

» » färgadt..

.. 9,590

3,356: 50

—

149,348

75

Kaffe ..........................................

133,480

16,017

60

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............

värde kr.

214,360

21,436

—

Spanmål: omalen; hvete .................

............. kg. 161,420

råg....................

» 550,050

711,470

26,324

39

Väfnader: ylle-, ej spec. slag...........

16,393

28,687

75

Summa

—

241,814

49

Återstående tull, utgörande kronor

74,021: 06,

belöper å

260 rubriker.

Falkenberg:

Uppbörd kr. 39,719: 90.

Kaffe ..........................................

10,740

1,288

80

Spanmål: omalen; hvete.................

............ kg. 151,090

råg....................

> 698,450

849,540

31,432

98

Summa

—

32,721

78

Återstående tull, utgörande kronor

6,998: 12,

belöper å

171 rubriker.

4

50

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.

Tull.

Vigt i kilo-

gram, der ej

annat angifves.

Halmstad:

Uppbörd kr. 771,727: 85.

Fläsk, ej rökt ..............................

159,400

31,880

—

Kilogram.

Tull.

Gam: ull-; enkelt, ofärgadt............

.... 10.628

2,125: 60

» flertrådigt, ofärgadt.......

.... 14,715

3,678: 75

» » färgadt .......

.... 13,875

5,550: —

bomulls-; enkelt, ofärgadt .....

... 4,758

713: 70

jute-; » » .....

.... 92,610

5,556: 60

—

17,624

65

Kaffe...........................................

747,715

89,725

80

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec.............

värde kr.

137,903

13,790

30

Spanmål: omalen; bönor................

........... kg-

45,140

hvete ................

»

6,497,450

korn..................

»

50,705

majs..................

........... »

20,700

råg...................

........... »

4,738,580

11,352,575

420,045

28

Summa

—

573,066

03

Återstående tull, utgörande kronor

198,661: 82,

belöper å

345 rubriker.

Helsingborg:

-

Uppbörd kr. 2,163,620: 60.

Bränvin: på fat; af säd ................

... lit. å 50 % 18,751

» ris .................

... » »50

» 14,230

» socker..............

.... » » 50

» 2,550

» drufvor ...........

... » »50

» 25,481

61,012

45,759

—

på buteljer ....................

........ lit.

2,683

3,622

05

Fläsk, ej rökt..............................

201,045

40,209

—

Kaffe .........................................

851,035

102,124

20

Transport

—

191,714

25

51

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Transport

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............. värde kr.

Socker, oraffineradt, mörkare än n:r 18...........................

Spanmål: omalen; bönor............................ kg. 106,660

hvete............................ » 6,300,860

majs.............................. » 5,116,870

råg .............................. »

ärter ............................ »

Vin på fat...................................................

Väfnader: ylle-, ej spec. slag.............................

3,514,410

17,297

Qvantitet.

Vigt i kilogram,
 der oj
annat angifves.

Tull.

Kronor.

Summa

Återstående tull, utgörande kronor 613,397: 28, belöper
401 rubriker.

Landskrona:

Uppbörd kr. 1,052,672: 94.

Kaffe ......................................................................''

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............. värde kr,

Socker, oraffineradt, mörkare än n:r 18...........................

Spanmål: omalen; bönor.................

hvete .................

..... kg. 45,161

..... » 1,956,960

..... » 117,570

..... » 2,409,210

..... » 11,330

majs..............................

råg..............................

ärter............................. »

Väfnader: ylle-, ej spec. slag...............................

Summa

Återstående tull, utgörande kronor 277,780: 76, belöper å
355 rubriker.

1,047,065

2,274,085

15,056,097

109,895

61,354

191,714

104,706

534,409

557,075

54,947

107,369

416,665

698,230

1,941,695

1,550,223

32

4,540,231

17,590

49,999

69,823

456,298

167,988

80

33

55

30,782 50

18

774,892

52

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.
Vigt i kilo-

Tull.

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

ö.

Lund:

Uppbörd kr. 196,280: 24.

Kilogram. Tall.

Gam: ull-; llertrådigt, ofårgadt .........

. 9,899 2,474: 75

» » fargalt............

. 1,899 759: 60

bomulls-; flertrådigt, ofärgadt....

. 8,068 1,613: 60

» » färgadt......

. 1,306 457: 10

.—

5,305

05

Hudar; beredda, ej spec., ej pelsverk...

10,909

7,090

85

52,440

6,292

80

Maskiner, redskap ocli verktyg, ej spec.

............ värde kr.

123,040

12,304

—

Tobak: oarbetad...............................

13,264

13,264

—

» arbetad, cigarrer ocb cigarretter

1,082

4,328

—

Vin på fat.......................................

Kilogram. Tall.

16,005

8,002

50

Väfnader: ylle-; ej spec. slag............

11,136 19,488: —

linne-; mönsterväfnader......

9,060 13,590: —

bomulls-; blekta eller färgade

16,490 14,841: —

» tryckta el. pressade

2,735 3,008: 50

—

50,927

50

Summa

—

107,514

70

Återstående tull, utgörande kronor 88,765: 54, belöper å

312 rubriker.

Malmö:

Uppbörd kr. 6,928,075: 54.

Bränvin: på fat; af säd...................

lit. ä 50 % 50,568

» ris...................

» » 50 » 42,968

» socker ...............

» » 50 » 4,598

» drufvor..............

»> » 50 » 131,685

229,819

172,364

25

på buteljer .......................

...................... lit

6,230

8,410

50

Transpor

180,774 |75

53

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.

Tull.

Vigt i kilo-

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

Ö.

"

180,774

75

137,049

30

27,689

11,075

60

85,769

55,749

85

512,870

102,574

—

1,347,995

161,759

40

3,303,525

330,352

50

1,953,995

459,188

83

332,790

33,279

43,268,724

1,600,942

79

90,090

4,504

50

264,707

264,707

—

308,676

154,338

83,510

95

—

3,579,806

47

Transport

Kilogram.

Tull.

ull-; enkelt, ofärgadt............

. 124,289

24,857

80

» » färgadt .............

. 35,517

12,430

95

» flertrådigt, ofärgadt.......

. 138,093

34,523

25

u » färgadt........

. 76,715

30,686

—

bomulls-; enkelt, ofärgadt......

. 119,333

17,899

95

» » förgadt........

. 23,642

7,092

60

» flertrådigt, ofärgadt.

. 40,568

8,113

60

» » färgadt...

4,129

1,445

15

Hudar: sulläder......................................

beredda, andra slag, ej pelsverk......

Ister och flott .........................................

Kaffe .....................................................

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec.......

Socker: oraffineradt, mörkare än n:r 18.,......

sirap ..........................................

Spanmål: omalen; bönor.................

hvete.................

majs .................

kom .................

värde kr.

.... kg.

rag...

ärter

209,270

20,970,465

6,679,085

2,494

15,370,000

37,410

malt...
Tobak, oarbetad
Vin på fat.........

Tull

Velocipeder: enl. 1898 års taxa, värde kr. 239,193: — 35,878
» 1899 » » färdiga... st. 608 15,200

» 1899 » »> delar......kg. 16,216 32,432

95

Transport

54

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.
Vigt i kilo-

Tull.

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

Ö.

Transport

—

3,579,806

47

Kilogram. Tull.

Väfnader: halfsiden-......................... 14,286 42,858: —

ylle-; ej spec. slag ............ 284,267 497,467: 25

bomulls-; blekta etc........... 99,280 89,352: —

>» tryckta etc......... 47,585 52,343: 50

—

682,020

75

Summa

—

4,261,827

22

Återstående tull, utgörande kronor 2,666,248: 32, belöper å

383 rubriker.

Trelleborg:

Uppbörd kr. 399,278: 29.

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............. värde kr.

Spanmål: omalen; hvete ............................ kg. 3,318,465

203,990

20,399

—

» råg............................... .» 1,889,720

5,208,185

192,702

17,447

85

Väfnader: ylle-, ej spec. slag.........................................

9,970

50

Summa

—

230,549

35

Återstående tull, utgörande kronor 168,728: 94, belöper å

343 rubriker.

Ystad:

Uppbörd kr. 843,023: 07.

Fläsk, ej rökt ............................................................

59,570

11,914

Gryn: ris-..................................................................

157,260

10,221

90

Ister och flott...........................................................

41,740

8,348

—

Kaffe ..............................................................

382,270

45,872

40

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............. värde kr.

79,870

7,987

—

Sockér, oraffineradt, mörkare än n:r 18...........................

1,859,560

436,996

60

Transport]

- |

521,339

90

55

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Transport

Spanmål: omalen; bolivete ......................... kg. 19,970

bönor............................ » 44,290

hvete............................. » 1,056,250

majs.............................. » 905,320

råg............................... » 1,002,920

Tobak, oarbetad .......

Vaihader: ylle-, ej spec. slag

Qvantitet.

Vigt i kilogram,
 der ej
annat angifves.

3,028,750
39,880
7,775

Tull.

Kronor.

521,339

112,063

39,880

13,606

90

75

25

Summa

—

686,889

90

Återstående tull, utgörande kronor

156,133: 17, belöper å

328 rubriker.

Cimbrishamn:

Uppbörd kr. 40,242: 37.

Bränvin: på fat; af ris..................

... lit. å 50 % 1,035

» socker .............

.. » » 50 » 555

» drufvor ............

... » » 50 » 390

1,980

1,485

_

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............. värde kr.

63,020

6,302

—

Spanmål: omalen; hvete................

............. kg. 136,040

» råg....................

............. » 431.070

567,110

1,000

20,983

1,750

07

Väfnader: ylle-, ej spec. slag............

Summa

—

30,520

07

Återstående tull, utgörande kronor

9,722: 30, belöper å

193 rubriker.

Åhus:

Uppbörd kr. 1,225,401: 11.
Bränvin: på fat; af säd..................

.. lit. å 50 % 2,038

» ris ..................

... » »50 » 6,330

Transport 8,368

—

—

—

56

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.

Tull.

Vigt i kilo-

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

Ö.

Transport 8,368

—

—

—

Bränvin: på fat; af socker....

............. lit. å 50 % 1,250

» drufvor ..

............. » »50 » 8,920

18,538

13,903

50

Kaffe ................................

148,965

17,875

80

Maskiner, redskap och verkty,

5, ej spec.............. värde kr.

159,178

15,917

80

Kis, oskaladt......................

148,553

5,496

46

Spanmål: omalen; bönor.......

................... kg. 13,910

hvete ......

.................. » 12,521,690

majs........

................... » 11,494,160

råg .........

................... » 6,067,830

30,097,590

1,113,610

83

Summa

—

1,166,804

39

Återstående tull, utgörande

kronor 58,596: 72, belöper å

250 rubriker.

Sölvesborg:

Uppbörd kr. 194,893: 92.

Bränvin: på fat; af säd.......

............. lit. å 50 % 32

» ris .......

............. » » 50 » 1,420

» drufvor .

............. » » 50 » 1,204

2,656

1,992

—

Kaffe ................................

13,335

1,600

20

Spanmål; omalen majs.........

5,029,150

186,078

55

Summa

—

189,670

75

Återstående tull, utgörande

kronor 5,223: 17, belöper å

148 rubriker.

Karlshamn:

Uppbörd kr. 368,257: 03.

Bränvin: på fat; af säd ......

............ lit. å 50 % 1,283

» ris........

» drufvor...

............ » » 50 » 14,649

99,127

74,345

25

Transport

—

74,345

25

57

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Transport

Kaffe .....................................................................

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec. ............ värde kr.

Spanmål: omalen; majs ............................... kg. 694,860

råg ................................. » 26,670

Tobak, oarbetad ....................,.................................

Vin på fat...............................................................

Väfnader: ylle-, ej spec. slag.....................................

Summa

Återstående tull, utgörande kronor 63,708: 17, belöper å
289 rubriker.

Ronneby:

Uppbörd kr. 12,072: 61.

Bränvin: på fat; af drufvor........................ lit. å 50 %

Kaffe ........................................................................

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............. värde kr,

Vin på fat................................................,.................

Väfnader: ylle-, ej spec. slag.........................................

Summa

Återstående tull, utgörande kronor 4,673: 91, belöper å
107 rubriker.

Karlskrona:

Uppbörd kr. 657,907: 16.

Bränvin: på fat; af säd................... lit. k 60 % 4,951

» ris ..................... » » 50 » 13,822

» socker.................. » » 50 » 770

» drufvor .............. » » 50 » 27,118

Transport

Qvantitet.

Vigt i kilogram,
 der ej
annat angifves.

113,020

129,621

721,530

137,385

52,280

7,690

3,983

14,795

4,903

3,189

315

Tull.

Kronor, ö

74,345

13,562

12,962

26,696

137,385

26,140

13,457

304,548

2,987

1,775

490

1,594

551

7,398

46,661 34,995

34,995

70

58

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Transport

Fläsk, ej rökt ............................................................

Kaffe ........................................................................

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............. värde kr.

Ris, oskaladt...............................................................

Qvantitet.

Vigt i kilogram,
 der ej
annat angifves.

Tull.

Kronor, ö.

87,570

304,067

73,431

3,991,470

34,995

17,514

36,488

7,343

147,684

Spanmål: omalen; bönor........................... kg. 21,284

hvete............................ » 531,720

majs.............................. » 978,470

råg .............................. » 2,189,220

malen; hvetemjöl..........................................

Tobak, oarbetad..........................................................

Vin på fat.................................................................

Vä&ader: ylle-, ej spec. slag.........................................

Summa

3,720,694

168,398

65,551

43,011

10,276

137,665

10,945

65,551

21,505

17,983

497,676

Återstående tull, utgörande kronor 160,230: 83, belöper å
336 rubriker.

Kalmar:

Uppbörd kr. 1,571,604: 34.

Fläsk, ej rökt..........................................................

Kaffe .....................................................................

Ris, oskaladt...........................................................

Spanmål: omalen; bönor.......................... kg. 15,390

hvete........................... » 17,675,270

majs .......................... » 100,015

råg.............................. » 13,278,110

Summa

Återstående tull, utgörande kronor 175,728: 81, belöper å
325 rubriker.

136,715

464,595

4,411,786

27,343

55,751

163,236

31,068,785 i 1,149,545 05

40

08

1,395,875 53

I

59

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varuslag,
 hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga importen
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.
Vigt i kilo-

Tull.

Oskarshamn:

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

Ö.

Uppbörd kr. 152,483: 15.

Fläsk, ej rökt .............

46,992

9,398

40

Kaffe ......................

115,230

13,827

60

Tobak, oarbetad .........................

86,309

86,309

—

Väfnader: ylle-, ej spec. slag..........

3,370

5,897

50

Summa

—

115,432

50

Återstående tull, utgörande kronor

37,050: 65, belöper å

221 rubriker.

Westervik:

Uppbörd kr. 99,876: 85.

Bränvin: på fat; af säd................

... lit. å 50 % 830

>» ris ..................

... » » 50 » 1,417

» drafvor ...........

... » »50 » 3,992

6,239

4,679

25

Kaffe ..........................................

60,780

38,819

7,293

3,881

60

90

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............. värde kr.

Metaller; jern, valsade stänger .......

1,883,660

47,091

50

Väfnader: ylle-, ej spec. slag..........

2,842

4,973

50

Ångmaskiner ................................

................ värde kr.

50,704

5,070

40

Summa

—

72,990

15

Återstående tull, utgörande kronor

26,886: 70, belöper å

212 rubriker.

Wisby:

Uppbörd kr. 46,103: 06.

Bränvin: på fat; af säd.................

.. lit. ä 50 % 331

» ris ..................

.. » » 50 » 4,377

» socker ..............

.. » » 50 » 1,464

» drufvor ...........

.. » » 50 » 7,728

13,900

10,425

Transport)

- 1

10,425 |

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.
Vigt i kilo-

Tull.

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

Ö.

Transport

_

10,425

—

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............. värde kr.

30,712

3,071

20

Superfosfat ..................................

1,722,644

4,306

61

Väfnader: ylle-, ej spec. slag..........

2,760

4,830

—

Summa

—

22,632

81

Återstående tull, utgörande kronor

23,470: 25, belöper å

220 rubriker.

Mem (Söderköping):

Uppbörd kr. 15,564: 27.

Bränvin: på fat; af ris ..................

... lit. a 50 % 4,778

» drufvor ...........

... » »50 » 9,447

14,225

10,668

75

Vin på fat...................................

9,619

4,809

50

Summa

—

15,478

25

Återstående tull, utgörande kronor

86: 02, belöper å 16

rubriker.

Norrköping:

Uppbörd kr. 1,939,595: 14.

Fläsk, ej rökt .............................

Kilogram. Tull.

188,505

37,701

Garn: ull-; enkelt, ofärgadt............

.. 160,368 32,073: 60

» » fårgadt .............

.. 61,737 21,607: 95

» flertrådigt, ofärgadt......

.. 338,828 84,707: —

» » färgadt........

.. 55,357 22,142: 80

linne-; enkelt, ofärgadt.........

.. 1,038 207: 60

» » färgadt........ ...

... 3,572 1,428: 80

Transport 162,167: 75

37,701

—

61

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.
Vigt i kilo-

Tull.

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

Ö.

Kilogram. Tull.

Transport.

Gam: bomulls-; enkelt, ofärgadt.........

.......... 162,167: 75

154,254 23,138: 10

—

37,701

—

» » färgadt..........

9,128 2,738: 40

» flertrådigt, ofärgadt....

79,077 15,815: 40

» » färgadt......

3,713 1,299: 55

—

205,159

20

Kaffe ............................................

1,067,897

862,792

128,147

86,279

64

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec
Socker: sirap ................................

............. värde kr.

20

80

1,404,538

140,453

Spanmål: omalen; bönor ..................

........ kg. 480,797

hvete....................

........ » 6,257,077

korn.....................

....... » 992

majs.....................

........ » 242,361

råg- .....................

....... .. 6,802.618

ärter.....................

........ .. 13,165

13,797,010

510,489

37

malen; gryn: hafre............

........ kg. 36,553

» hvete............

........ » 171,241

» ej spec..........

........ » 33,126

« mjöl: hvete............

........ » 296,373

537,293

34,924

05

Tobak, oarbetad ...................

98,929

35,897

98,929

62,819

Väfnader: ylle-, ei spec. slag.........................................

75

Summa

—

1,304,903

01

Återstående tull, utgörande kronor 634,692: 13, belöper å

362 rubriker.

Linköping:

Uppbörd kr. 180,700: 90.

Bränvin: på fat; af ris ....................

lit. å 50 % 6,098

» drufvor..............

» ii 50 » 8,284

14,382

10,786

50

Transport

—

10,786

50

62

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.
Vigt i kilo-

Tull.

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

Ö.

✓ Transport

—

10,786

50

Tobak: oarbetad .........................................................

51,074

51,074

—

arbetad, cigarrer och cigarretter.........................

1,392

5,568

—

Vin på fat..................................................................

13,411

6,705

50

Väihader: ylle-, ej spec. slag.........................................

11,423

19,990

25

Summa

—

94,124

25

Återstående tull, utgörande kronor 86,576: 65, belöper å

284 rubriker.

Vadstena:

Uppbörd kr. 64,438: 78.

Bränvin: på fat; af ris ..................... lit. å 50 % 1,417

» drufvor ............... » »50 » 3,472

4,889

3,666

75

Spanmål: omalen majs................................................

1,304,981

48,284

30

Tobak, oarbetad..........................................................

7,213

7,213

—

Summa

—

59,164

05

Återstående tull, utgörande kronor 5,274: 73, belöper å

112 rubriker.

Söderhamn:

Uppbörd kr. 105,279: 08.

Bränvin: på fat; af ris ..................... lit. å 50 % 363

» drufvor ............... » »50 » 5,434

5,797

4,347

75

Fläsk, ej rökt ............................................................

140,627

28,125

40

Kaffe ........................................................................

141,498

16,979

76

Socker: sirup...............................................................

124,450

12,445

—

Spanmål: malen; bvetemjöl..........................................

126,260

8,206

90

Summa

—

70,104

81

Återstående tull, utgörande kronor 35,174: 27, belöper å

210 rubriker.

63

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.
Vigt i kilo-

Tull.

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

ö.

Hudiksvall:

Uppbörd kr. 220,376: 03.

Fläsk, ej rökt.......

Kaffe...........................................

Tobak, oarbetad............................

181,922

163,901

117,437

36,384

19,668

117,437

40

12

Summa

—

173,489

52

Återstående tull, utgörande kronor
208 rubriker.

46,886: 51, belöper å

Sundsvall:

Uppbörd kr. 1,386,137: 39.

Bränvin: på fat; af säd.................

» ris..................

» drufvor.............

.... lit. k 50 % 916

.... » »50 » 17,916

____ » » 50 » 42,826

61,658

1,214,714

357,593

1,619,510

1,328,602

780,257

4,255,520

46.243
242,942

23.243
194,341
132,860

28,869

276,608

50

Fläsk, ei rökt................................

80

55

20

20

51

Gryn: ris- ...................................................................

Kaffe...........................................

Socker: sirup...............................

Spamnål: omalen; bönor.................

ärter..................

.............. kg. 260,847

.............. » 519,410

malen; hvetemjöl..............

rågmjöl................

............ kg. 1,702,086

............ » 2,553,434

80

Summa

•-

945,109

56

Återstående tull, utgörande kronor
337 rubriker.

441,027: 83, belöper å

64

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.

Tull.

Vigt i kilo-

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

Ö.

Hernösand:

Uppbörd kr. 366,680 : 39.

Bränvin: på fat; af ris ....................

. lit. å 50 % 11,381

» socker ................

.. » >» 50 » 903

» drufvor...............

.. » » 50 » 11,371

23,655

17,741

25

Mäsk, ej rökt..................................

348,457

69,691

40

Kaffe.............................................

361,025

43,323

—

Kött, ej af fogel.............................

159,407

11,158

49

Socker: sirup..................................

254,986

25,498

60

Spanmål: malen; bvetemjöl...............

........... kg. 880,041

rågmjöl..................

............ » 661.990

1,542,031

100,232

02

Summa

—

267,644

76

Återstående tull, utgörande kronor 99,035: 63, belöper å 268

rubriker.

Örnsköldsvik:

Uppbörd kr. 147,106: 34.

Bränvin: på fat; af ris. ....................

... Ut. å 50 % 2,722

» drufvor...............

____ » »50 » 3,669

6,391

4,793

25

Fläsk, ej rökt.................................

131,028

26,205

60

Kaffe.............................................

501,211

60,145

32

Socker: sirup..................................

178,151

17,815

10

Spanmål: malen; mjöl, hvete.............

.............. kg. 89,109

» ej spec. slag

.............. » 20,450

109,559

7,121

34

Summa

—

116,080

61

Återstående tull, utgörande kronor 31,025: 73 belöper å 165

rubriker.

65

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.
Vigt i kilo-

Tull.

Umeå:

Uppbörd kr. 132,256: 80.

Fläsk, ej rökt...............................................................

Kaffe..........................................................................

gram, der oj
annat angifves.

Kronor.

Ö.

130,204

279,610

35,458

689,271

404,155

26,040

33,553

3,545

25,503

26,270

80

20

80

03

08

Socker: sirap..............................................................

Spanmål: omalen; bönor .............................. kg. 2,432

» hvete................................ » 94,889

» råg.................................. » 591,950

malen; livetemjöl............................................

Summa

—

114,912

91

Återstående tull, utgörande kronor 17,343:89, belöper å 172
rubriker.

Skellefteå:

Uppbörd kr. 207,734: 66.

Fläsk, ej rökt..............................................................

Kaffe......................................................................

Spanmål: omalen; hvete............................. kg. 299,040

» råg................................ » 5,160,094

7,532

12,355

5,459,134

1,506

1,482

201,987

40

60

96

Summa

—

204,976

96

Återstående tull, utgörande kronor 2,757: 70, belöper å 64
rubriker.

Piteå:

Uppbörd kr. 87,457: 49.

Kaffe..........................................................................

Håg, omalen.................................................................

31,848

2,204,078

3,821

81,550

76

89

Summa

—

85,372

65

Återstående tull, utgörande kronor 2,084: 84, belöper å 41
rubriker. !

5

66

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu

slag, hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.

Vigt i kilo-gram, der ej
annat angifves.

Tull.

Kronor.

Ö.

Luleå:

Uppbörd kr. 192,866: 18.

Fläsk, ej rökt...............................................................

255,875

51,175

—

Kaffe...........................................................................

188,304

22,596

48

Kött, ej af fogel ..........................................................

78,875

5,521

25

Smör, naturligt............................................................

29,915

5,983

—

Socker: sirup................................................................

Spamnål: malen; hvetemjöl........................... kg. 563,023

42,379

4,237

90

rågmjöl.............................. » 366,809

929,832

60,439

08

Summa

Återstående tull, utgörande kronor 42,913: 47, belöper å 194

—

149,952

71

rubriker.

Haparanda:

Uppbörd kr. 30,715: 56.

Fläsk, ej rökt.............................................................

22,705

4,541

—

Kaffe...........................................................................

81,672

9,800

64

Kreatur: hästar, ej föl........................................ stycken

58

2,900

—

nöt-.................................................... »

166

1,660

—

Kött, ej af fogel...........................................................

62,349

4,364

43

Spanmål: malen; hvetemjöl............................................

3,400

221

—

Tobak; cigarrer och cigarretter......................................

806

3,224

—

Tågvirke, nytt............................................................

9,233

923

30

Summa

Återstående tull, utgörande kronor 3,081: 19, belöper å 115

27,634

37

rubriker.

67

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Jönköping::

Uppbörd kr. 244,445: 92.
Bränvin: på fat; af säd......

............... lit. å 50 % 448

» ris....................... » » 50 » 8,514

» socker.................. » » 50 » 417

» drufvor................. » »50 » 16,218

Kaffe...........................................................................

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............... värde kr.

Tobak, oarbetad............................................................

Väfnader: ylle-, ej spec. slag...........................................

Qvantitet.

Vigt i kilogram,
 der ej
annat angifves.

Tull.

Kronor.

25,597

66,849

96,498

58,504

9,259

Summa

Återstående tull, utgörande kronor 132,869: 24, belöper å
297 rubriker.

Örebro:

111,576

68

Uppbörd kr. 220,405: 45.

Hudar: sulläder.....................

47,506

19,002

40

andra slag, ej pelsverk.......................................

25,902

16,836

30

Kaffe...............

297,575

35,709

_

Socker: sirup........................

53,482

5,348

20

Vin på fat.........

10,873

5,436

50

Väfnader: ylle-, ej spec. slag......

11,525

20,168

75

Summa

Återstående tull, utgörande kronor 117,904: 30, belöper å
269 rubriker.

Anm. Tullkammaren öppnades den 1 april 1899, hvadan ofvan-stående statistik endast omfattar 9 månader.

102,501

15

19,197

8,021

9,649

58,504

16,203

25

68

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

lit. å 50

Lidköping'':

Uppbörd kr. 20,806: 57.

Bränvin: på fat; af drufvor...................

Kaffe................................................

Socker: sirup.......................................

Tobak, oarbetad..................................

Vin, på fat.........................................

Väfnader: ylle-, ej spec. slag..................

Summa

Återstående tull, utgörande kronor 5,328: 27, belöper å 149
rubriker.

Karlstad:

Uppbörd kr. 650,697: 25.

Spanmål: omalen råg............

Tobak, oarbetad ..................

Väfnader: ylle-, ej spec. slag.

Qvantitet.
Vigt i kilo-

Tull.

gram, der ej
annat angifves.

Kronor. ö.

2,074

1,555 50

5,515

661

16,220

1,622 —

8,615

8,615 —

3,269

1,634 50

794

1,389 50

—

15,478 30

Summa

Återstående tull, utgörande kronor 146,124: 38, belöper å
291 rubriker.

Anm. Ofvanstående uppgifter omfatta ej underlydande tullkamrarna
i Mon och Charlottenberg. Angående dessa se
sid. 70.

Falun:

Uppbörd kr. 216,943: 17.

Bränvin: på fat; af drufvor.......

Fläsk, ej rökt..........................

Hudar; sulläder.......................

lit. å 50 %

Transport

651,895

448,832

18,069

24,120

448,832

31,620

12

75

504,572

13,195

9,896

134,089

26,817

18,240

7,296

87

25

80

44,010 |05

69

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.
Vigt i kilo-

Tull.

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

Ö.

Transport

—

44,010

05

Kreatur: hästar, ej föl....................................... stycken

215

10,750

—

Tobak, oarbetad.......................................................

60.493

60,493

—

Summa

—

115,253

05

Återstående tull, utgörande kronor 101,690: 12, belöper å 276

rubriker.

Anm. I ofvanstående uppgift ingår importen vid underlydande

gränsstationer.

Funäsdalen:

Uppbörd kr. 9,541: 27.

Fläsk, ej rökt..............................................................

10,863

2,172

60

Spanmål: malen; kornmjöl.............................. kg. 4,023

» hvetemjöl.............................. » 12,544

» rågmjöl................................ » 3,969

20,536

1,334

85

Kaffe............................................................

14,004

3,618

1,680

1.193

48

Socker, raffineradt........................... ......................

94

Summa

—

6,381

87

Återstående tull, utgörande kronor 3,159: 40, belöper å 30

rubriker.

Östersund:

Uppbörd kr. 140,692: 47.

Bränvin: på fat; af drufvor........................... lit. å 50 %

19,362

14,521

50

Kaffe.....................................................

84,279

10,113

48

Summa

—

24,634

98

Återstående tull, utgörande kronor 116,057: 49, belöper å

228 rubriker.

Anm. I ofvanståendo uppgift inbegripos oj tullkammaren i Stor-

lien. Se sid. 70.

70

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu slag,

hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im porten

under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.
Yigt i kilo-

Tull.

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

Ö.

Mon:

Uppbörd kr. 54,166: —.

Bränvin: på fat; af säd................................ lit. å 50 %

2,652

1,989

—

Hudar; sulläder............................................................

21,356

8,542

40

Kaffe..........................................................................

35,698

4,283

76

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............... värde kr.

175,648

17,564

80

Metaller: jern; valsade stänger.......................................

161,712

4,042

80

spik; öfver 45 mm...................................

160,827

8,041

35

» under 45 mm..................................

1,677

251

55

Summa

—

44,715

66

Återstående tull, utgörande kronor 9,450: 34, belöper å 204

rubriker.

Charlottenberg:

Uppbörd kr. 212,167: 19.

Fläsk, ej rökt..............................................................

208,197

41,639

40

Hudar; sulläder............................................................

130,564

52,225

60

Kaffe..........................................................................

105,086

12,610

32

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............... värde kr.

137,601

13,760

10

Smör, konstgjordt........................................................

242,518

48,503

60

Spanmål: malen; hvetemjöl.............................................

215,875

14,031

88

Kreatur: hästar, ej föl........................................ stycken

110

5,500

—

Summa

—

188,270

90

Återstående tull, utgörande kronor 23,896: 29, belöper å 259

rubriker.

Storlien:

Uppbörd kr. 436,124: 77.

Fläsk, ej rökt...............................................................

1,869,570

373,914

_

Kaffe...........................................................................

71,739

8,608

68

Transport

—

382,522

68

71

Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varuslag,
 hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga importen
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.

Qvantitet.
Vigt i kilo-

Tull.

gram, der ej
annat angifves.

Kronor.

Ö.

Kreatur: hästar, ej föl.....................

Spanmål: malen; hvetemjöl.............

Transport

................... stycken

............. kg. 352,155

322

382,522

16,100

68

kornmjöl................

............. » 54,134

rågmjöl.................

............. » 16,376

422,665

27,473

8,134

23

Socker: sirup.................................

81,343

30

Summa

—

434,230

21

Återstående tull, utgörande kronor 1,894: 56, belöper å 180
rubriker.

Bil. IV.

Uppgift å antalet tullbehandlade kolli jemte antalet
utfärdade attester, räkningar och förpassningar
vid de särskilda tullkamrarna år 1900.

74

Bil. IY. Uppgift å antalet tullbehandlade kolli jemte antalet ut färdade

attester, räkningar och förpassningar vid de

särskilda tullkamrarna år 1900,

Tullbe-handlade
varu-partier,
utan an-gifvet
kollital'').

Tull-

behandlade

kolli1).

Packhus-

atteste-

ringar.

Räkningar
å tullmedel
samt å fyr-och båk-medel.

Förpass-ninga/r
å afgående
transitgods
och å ex-porterade
varor.

Stockholm:

Hufvudtullkammaren........

323

991,288

78,077

89,700

4,540

Stadsgården....................

32

344,527

15,582

13,720

—

Blasieholmen...................

7

214,032

19,699

13,455

2,525

11,881

1,915

JRiddarholmen.................

—

Centralbangården.............

—

129,339

2) 66,433

45,000

1,188

Summa för Stockholm

362

1,698,885

176,072

162,216

5,728

Gefle...................................

115

154,796

7,251

8,324

192

Södertelje............................

—

1,027

529

458

5

Nyköping.............................

76

8,128

886

1,182

—

Vesterås...............................

4

6,671

1,746

1,660

27

Upsala................................

Göteborg:

—

8,469

4,005

3,192

32

Hufvudtullkammaren........

Afdelningen vid Masthuggs-

208

1,009,147

55,338

52,634

> 8,071

kajen.......................

289

389,661

18,097

15,485

J

Afdelningen för tullbehand-

ling af postpaket.........

Afdelningen vid Bergslags-

—

37,014

*) 26,600

14,909

2,598

banan........................

—

5,199

s) 1,750

140

—

Enligt passagerare] oumalen

—

1,300

2) 1,228

1,228

—

Summa för Göteborg

497

1,442,321

103,013

84,396

10,669

Marstrand...........................

—

100

41

217

—

Uddevalla.............................

50

4,951

1,061

1,388

12

Strömstad.............................

96

13,441

934

1,426

—

*) Härvid äro icke medräknade sådana partier och kolli af tullfri beskaffenhet, hvilka ej
behÖft i egentlig mening »tullbehandlas» för utrönande af deras tullfria beskaffenhet.

2) Attester i egentlig mening förekomma ej, utan varorna specificeras i journalerna, hvadan
summan angifver antalet tullbehandlingar.

75

Bil. IV (forts.). Uppgift å antalet tullbehandlade kolli jemte antalet

utfärdade attester, räkningar och förpassningar vid de

särskilda tullkamrarna år 1900.

Tullbe-handlade
varu-partier,
utan an-gifvet
kollital1).

Tull-

behandlade

kolli1).

Packhus-

atteste-

ringar.

Räkningar
å tullmedel
samt å fyr-och båk-medel.

Förpass-ningar
å afgående
transitgods
och å ex-porterade
varor.

Varberg.........................

49

16,827

1,814

2,108

23

Falkenberg...........................

31

2,311

428

487

7

Halmstad........................

133

76,991

6,311

6,514

100

Helsingborg........................

379

337,352

29,648

26,063

5,501

Landskrona.......................

198

111,369

8,630

7,392

56

Lund...................................

1

21,326

8,228

5,970

41

Malmö...............................

2) 2,403

514,102

86,618

76,081

13,091

Trelleborg..........................

46

45,702

4,166

3,758

13,329

Ystad.................................

58

96,416

4,081

4,070

45

Cimbrisbamn................

16

8,242

519

572

3

Ahus.............................

261

18,120

1,387

1,830

8

Sölvesborg............................

12

3,147

328

365

—

Karlshamn............................

35

18,769

2,648

2,863

49

Konneby..............................

17

6,777

277

332

—

Karlskrona...........................

32

50,270

5,690

5,505

72

Kalmar....................

186

66,915

3,799

3,544

55

Oskarshamn.....................

50

11,913

1,230

1,499

22

Yestervik......................

35

8,211

880

1,031

34

Visby.....................

21

3) 16,375

825

874

3

Mem........................

2

24

18

101

2

Norrköping..................

150

171,055

13,507

13,354

309

Linköping ............................

—

9,783

3,922

3,461

14

Vadstena............................

—

487

230

216

—

Söderhamn.........................

7

13,144

1,075

1,453

15

Hudiksvall....................

7

7,435

947

1,350

33

Sundsvall............................

46

148,926

6,436

8,490

244

*) Härvid äro icke mcdräknado sådana partier och kolli af tullfri beskaffenhet, hvilka ej
behöft i egentlig mening »tullbohandlas» för utrönande af deras tullfria beskaffenhet.

2) Betydande dol af dotta antal partier belöper å jemvägsvagnslaster utan angifvet kollital.
8) Doraf öfvor halfva antalet i säckar inkommande suporfosfat.

76

Bil. IY (forts.). Uppgift å antalet tullbehandlade kolli jemte antalet

utfärdade attester, räkningar och förpassningar vid de

särskilda tullkamrarna år 1900.

Tullbe-handlade
varu-partier,
utan an-gifvet
kollital *).

Tull-

behandlade
kolli1).

Packhus-

atteste-

ringar.

Räkningar
å tullmedel
samt å fyr-och båk-medel.

Förpass-ningar
å afgående
transitgods
och å ex-porterade
varor.

Hemösand...........................

9

45,033

2,016

2,374

45

Örnsköldsvik.........................

—

11,011

692

929

17

Umeå...................................

6

13,651

547

879

19

Skellefteå.............................

11

223

180

241

4

Piteå ...................................

1

191

99

167

1

Luleå...................................

6

27,786

1,323

2,216

23

Haparanda............................

43

5,022

1,280

1,198

64

Jönköping............................

1

11,717

4,575

4,102

21

Örebro.................................

8

20,391

4,774

4,195

38

Lidköping.............................

—

1,093

508

616

2

( Sjötrafiken............

2

6,430

2,939

2,860

14

1 Gränstrafiken........

—

823

254

161

115

Mon..............................

13

2) 33,770

5,182

1,482

4,497

Cbarlottenberg................

no

31,379

'' 5,397

2,807

4,215

Falun..................................

—

7,924

2,392

2,226

13

Funäsdalen...........................

—

8,606

2,325

359

63

Östersund.............................

—

8,533

1,999

1,972

8

Storlien.........................

112

24,758

2,244

1,495

692

*) Härvid äro icke medräknade ''sådana partier och kolli af tullfri beskaffenhet, hvilka ej
behöft i egentlig mening »tullbehandlas» för utrönande af deras tullfria beskaffenhet.

2) Kollitalet belöper till öfvervägande del å varor af lätteligen tullbehandlad beskaffenhet,
såsom emballage, flyttsaker, kli m. m.

Bil. Y.

Nederlags- och transitrörelsen år 1900, jemförd, hvad
angår de debiterade afgifterna, med år 1875.

78

Bil. Y. Nederlags- och transitrörelsen år 1900, jem -

N e d e

rlagsrör elsen år 190 0.

Debiterade

nederlags-

afgifter.

Antal an-gifningar
till upp-läggning
å neder-lag.

Antal expeditioner
vid uttagning af
varor från nederlag

Antal
specifi-cerade
varu-poster
vid ut-tagning.

till för-tullning.* 2)

till för-flyttning
och

export.3)

84,197

05

6,379

12,718

2,875

53,918

8,954

33

550

1,227

627

4,148

8

07

12

19

1

36

112

32

50

108

6

161

387

44

219

261

6

504

1,253

66

74

137

1

216

34,569

31

6,200

5,796

713

18,523

—

—

2

2

—

2

93

57

37

28

24

58

123

80

11

31

6

37

230

45

42

93

1

116

1,461

77

199

446

60

1,387

5,165

47

917

797

110

3,626

743

88

234

256

28

742

117

90

38

41

3

160

7,876

04

1,395

1,713

320

6,375

213

20

73

123

26

207

Tullkammare.

Debiterade
nederlagsafgifter
år 1875.'')

Stockholm ..

Gefle.........

Södertelje ..
Nyköping...

Upsala.......

Yes terås.....

Göteborg....
Marstrand..
Uddevalla...
Strömstad ..

Varberg.....

Falkenberg.
Halmstad...
Helsingborg
Landskrona.

Lund.........

Malmö......

Trelleborg..

/Ink.

\Utg.

/Ink.

\Utg.

53,449

1,449

2,445

7

/Ink.

31,340

\Utg.

106

/Ink.

—

/Utg.

—

(Ink.

109

Wte.

1

/Ink.

lUtg.

30

/Ink.

97

\Utg.

—

/Ink.

200

\Utg.

-—.

/Ink.

445

\Utg.

4

/Ink.

2,786

\Utg.

21

/Ink.

6,919

\Utg.

127

/Ink.

\Utg.

49

1

681

79/

29\

24/

541

71J

ll]

921

46/

42}

43''

34\

14/

02/

55/

681

92/

161

15/

7il

48/

*) Här har särskildt upptagits utgående nederlagsafgift. Denna afgift upphörde år 1895.

2) Sammanfaller med antalet räkningar å tull för nederlags- (transit-) gods.

3) Såsom förflyttning har upptagits jemväl transport af gods från en varuegare till en annan å
samma tullplats.

79

förd, hvad angår de debiterade afgifterna, med år 1875.

Transitrörelsen år

1 900.

Debiterade

transit-

afgifter

Debite-

rade

Antal an-igifningar
! till upp-

Antal expeditioner
vid uttagning af
varor från transit-upplag:

Antal

specifi-

cerade

Antal

förpass-

ningar

för

transiter-

ande

gods.

Tullkammare.

år 1875.

transit-

afgifter.

läggning
a transit-upplag.

till för-tullning.2]

till för-flyttning
och

export.3)

varu-poster
vid ut-tagning.

1,762

846

06

742

601

97

698

5,728

Stockholm.

90

83

48

55

65

48

12

60

192

Gefle.

—

—

3

10

1

—

—

—

5

Södertelje.

—

—

28

91

4

2

3

5

—

Nyköping.

—

—

55

24

53

47

10

57

32

Upsala.

—

—

5

44

8

7

2

9

27

Vesterås.

1,371

87

699

29

387

239

147

386

10,669

Göteborg.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Marstrand.

—

—

4

63

8

5

3 ,

8

12

Uddevalla.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Strömstad.

—

—

20

74

17

10

8 i

18

23

Varberg.

—’

—

—

—

—

—

— i

—

7

Falkenberg.

—

—

32

42

22

17

9

26

100

Halmstad.

42

48

89

65

27

18

17

35

5,501

Helsingborg.

34

30

136

53

73

124

14

138

56

Landskrona.

—

—

34

94

38

31

10

41

41

Lund.

685

52

779

04

350

322

132

454

13,091

Malmö.

—

—

21

61

14

2

12

14

13,329

Trelleborg.

80

Bil. Y (forts.). Nederlags- och transitrörelsen år 1900, jem -

Heder lagsrörelsen

år 19 00.

Tullkammare.

Debiterade

nederlagsafgifter

Debiterade

nederlags-

afgifter.

Antal an-J
gifningar!
till upp-1

Antal expeditioner
vid uttagning af
varor från nederlag

Antal
specifi-cerade
varu-poster
vid ut-tagning.

ar

iö/o.

läggning
å neder-lag.

till för-tullning.2)

till för-flyttning
och

export.3)

fink.

751

02/

1,794

80

367

492

7

2,057

/Utg.

fink.

Wtg.

fink.

Wtg.

fink.

\Utg.

fink.

lUtg.

99

041
36/
43/

544

95

14

28

_

28

150

4,610

32

162

270

21

378

122

10
40 f
26/
80/

14

23

7

13

1

14

1,476

232

2,478

70

100

255

2

605

21

16

12

12

_

14

Karlskrona....................

fink.

\Utg.

fink.

Wtg.

fink.

fUtg.

fink.

Wtg.

fink.

300

93/

47/

57/

48f

741

3,162

45

139

439

27

927

493

724

26

26

56

16

89

Oskarshamn...................

y

63

1,215

44

107

185

40

410

Vestervik.......................

24

13/

41/

20|

130

69

34

130

11

250

Visby...........................

76

129

05

10

30

_

46

Wtg-

/Ink.

Wtg.

fink.

Wtg.

fink.

Wtg.

12

69/

6

49

36

16

12

70

6,112

—/
62/
58/

79/

7,979

90

688

1,160

100

3,754

Linköping......................

1

310

564

85

40

121

_

283

Vadstena.......................

—>

59

91

15

24

_

58

Söderhamn....................

fink.

Wtg.

fink.

Wtg.

fink.

Wtg.

fink.

\Utg.

89

48/

92/

79/

17/

2!/

27/

38/

41/

701

97

163

317

148

621

Hudiksvall.....................

124

1,337

67

69

362

140

675

1,838

20

150

19

9,763

22

918

1,973

932

7,437

Hernösand.....................

2,720

30

193

390

140

1,253

'') Här har särskildt upptagits utgående nederlagsafgift. Denna afgift upphörde år 1895.
s) Sammanfaller med antalet räkningar å tull för noderlags- (transit-) gods.

s) Såsom förflyttning har upptagits jemväl transport af gods från en varuegare till en annan å
samma tullplats.

81

förd, hvad angår de debiterade afgifterna, med år 1875.

Debiterade

transit-afgifter
år 1875.

Transitröre]

sen år

1 900.

Tullkammare.

Debite-

rade

transit-

afgifter.

Antal an-gifhingar
till upp-läggning
å transit-upplag.

Antal expeditioner
vid uttagning af
varor från transit-upplag:

Antal
specifi-cerade
varu-poster
vid ut-tagning.

Antal

förpass-

ningar

för

transite-

rande

gods.

till för-tullning.2)

till för-flyttning
och

export.3)

—

—

17

19

30

30

6

36

45

Ystad.

—

—

8

51

3

1

1

2

3

Cimbrisbamn.

—

—

1

98

3

2

1

3

8

Ahus.

—

-

—

—

—

—

—

—

—

Sölvesborg.

21

30

67

23

26

16

6

22

49

Karlshamn.

—

—

—

25

1

1

1

—

Ronneby.

6

78

20

48

34

22

6

28

72

Karlskrona.

—

—

3

41

9

5

3

8

55

Kalmar.

—

—

1

69

5

5

1

6

22

Oskarshamn.

—

—

—

10

1

—

1

1

34

Vestervik.

—

—

—

38

3

2

1

3

3

Visby.

—

—

—

—

—

—

—

—

2

Mem.

—

—

112

69

41

40

8

48

309

Norrköping.

—

—

21

97

42

27

11

38

14

Linköping.

—

—

—

—

1

—

—

—

—

Vadstena.

—

—

5

22

15

13

1

14

15

Söderhamn.

—

—

2

92

5

5

3

8

33

Hudiksvall.

—

—

53

52

28

27

4

31

244

Sundsvall.

—

—

4

58

5

1

4

5

45

Hernösand.

6

82

Bil. V (forts.). Nederlags- och transitrörelsen år 1900, jem -

Nederlagsrörelsen år 190 0.

Tullkammare.

Debiterade

nederlagsafgifter

Debiterade

nederlags-

afgifter.

Antal an-gifningar
till upp-läggning
å neder-lag.

Antal expeditioner
vid uttagning af
varor från nederlag

Antal

specifi-

cerade

ar

till för-tullning.2)

till för-flyttning
och

export.3)

poster
vid ut-tagning.

587

53

97

230

19

530

/Ink.

lUtg.

117

31/

56/

787

40

64 |

274

10

585

0

1

97

17

28

6

37

Piteå............................

/Ink.

VUtg.

/Ink.

fUtg.

fink.

(Utg.

/Ink.

Wtg.

264

246

2

95/

70/

77/

4) 18

40

1

45

Luleå............................

1,128

04

153

504

75

679

60

106

899

—i

53/

98/

251

71

27

29

65

30

132

Jönköping.....................

1,076

71

96

122

2

380

—/

247

47

44

49

2

75

60

37

44

167

1

186

/Ink.

\Utg.

992

22/

66/

4,769

94

70

124

3

591

O

_

_

_

_

1,060

03

73

133

3

395

Funäsdalen, tullinspektion.

—

—

480

40

77

241

9

339

Storlien.........................

__

—

—

—

—

—

—

—

i) Här har särskild! upptagits utgående nederlagsafgift. Denna afgift upphörde år 1895.

3) Sammanfaller med antalet räkningar å tull för nederlags- (transit-) gods.

3) Såsom förflyttning har upptagits jemväl transport af gods från en varuegare till en annan å
samma tullplats.

4) Utgörande förflyttningar från andra nederlag, hvadan någon nederlagsafgift under året ej
debiterats.

83

förd, hvad angår de debiterade afgifterna, med år 1875.

Debiterade

transit-

afgifter
år 1875.

T r a n s i t r ö r e 1 s e n år

1 9 00.

Tullkammare.

Debite-

rade

transit-

afgifter.

Antal an-gifningai
till upp-läggning
å transit-upplag.

Antal expeditionei
j vid uttagning af
varor från transit-upplag:

Antal
specifi-cerade
varu-poster
vid ut-tagning.

Antal

förpass-

ningar

för

transiter-

ande

gods.

| till för-tullning.2)

1

till för-flyttning
och

export.8)

—

—

7

23

5

4

2

6

17

Örnsköldsvik.

—

—

2

55

8

6

1

7

19

Umeå.

—

—

—

—

—

—

—

—

4

Skellefteå.

—

—

—

—

—

—

—

—

1

Piteå.

—

—

20

12

19

15

1

16

23

Luleå.

—

—

—

—

—

—

—

—

64

Haparanda.

9

25

148

51

138

132

39

171

21

Jönköping.

—

—

72

08

138

128

11

139

38

Örebro.

—

—

2

06

2

2

1

3

2

Lidköping.

—

90

33

08

37

28

5

33

129

Karlstad.

—

—

—

—

—

—

—

—

4,497

Mon.

—

—

—

—

—

—

—

4,215

Charlottenberg.

—

—

3

42

10

7

1

8

13

Falun.

—

—

—

—

—

—

—

63

Funäsdalen, tullinspektion.

—

—

4

07

9

8

4

12

8

Östersund.

—

—

—

—

—

—

- j

—

692

Storlien.

i

Bil. Yl.

Uppgift å antalet vid rikets olika tullplatser under
år 1900 i utrikes fraktfart inkommande
och utgående fartyg.

Anm. 1. Dä fartyg under samma resa anlupit flera svenska tullplatser
eller under året gjort flera resor, kar hvarje inkommande och
utgående här upptagits.

Anm. 2. Fartyg har räknats som barlastadt, jemväl då dess vid
tullplatsen lossade eller intagna last understigit en tiondedel af dess
afgiftspligtiga drägtighet.

86

Bil. VI. Uppgift å antalet vid rikets olika tullplatser under år 1900

i utrikes fraktfart inkommande och utgående fartyg.

Stockholm.......................

Landsort.........................

Dalarö............................

Hufvudskär......................

Sandhamn.......................

Furusund........................

Gustafsberg....................

Vaxholm1)......................

Norrtelje .......................

Grisslehamn....................

Östhammar.....................

Öregrund......................

Gefle.............................

Norrsundet................

Skutskär och Hamäs ...
Södertelje ...

Nyköping* 2).

Brevik3)

Trosa ...

Häfringe........

Upsala *).............

Vesterås.............

Göteborg............

Kungsbacka....

Kungelf1)...........

Marstrand1)........

Uddevalla...........

Lysekil1)........

Inkommande

fartyg,

Utgående

fartyg,

bar-

lastade.

lastade.

bar-

lastade.

lastade.

206

2,128

1,472

729

2

16

—

1

—

7

1

1

—

17

1

1

1

—

19

15

2

—

3

3

—

8

7

1

11

10

15

18

24

—

—

—

17

7

7

4

15

65

561

228

495

10

1

—

68

43

61

29

259

—

30

12

25

130

187

78

256

—

2

2

—

198

1,006

2,035

1,039

1,650

7

5

7

3

—

2

6

—

60

198

194

25

33

231

96

139

769

880

669

1,363

*) Flertalet fartyg understiger i drägtighet 40 tons.

2) Härvid inräknade fartyg, hvilka lossat eller lastat vid Breviks tullstation.

3) Antalet vid Breviks tullstation inkommande och utgående fartyg, hvilkas klarering egt
rum vid tullkammaren i Nyköping, utgjorde respektive 130 och 152 samt 54 och 255.

87

Bil. Yl (forts.). Uppgift å antalet vid rikets olika tullplatser under

år 1900 i utrikes fraktfart inkommande och utgående fartyg.

Inkommande

fartyg,

Utgående

fartyg,

bar-

lastade.

lastade.

bar-

lastade.

lastade.

845

312

894

270

12

1,030

—

41

332

37

73

290

390

124

71

472

115

58

8

286

1,038

536

205

1,830

3,958

822

3,137

1,059

—

1

—

67

66

—

—

176

9

1

—

—

242

2

41

307

309

37

20

292

98

50

54

22

136

76

107

20

1,108

426

639

517

541

15

3

503

1,150

18

8

933

3,416

1,436

3,199

1,018

731

3

2

761

1,347

49

62

1,143

155

1

7

107

861

128

827

13

7

—

2

2

236

229

277

2

179

47

28

47

177

—

1

13

155

340

119

213

51

41

26

69

716

215

43

1,103

135

45

41

246

Strömstad1).

Saltbacken1).............

Varberg1)....................

Falkenberg *).................

Halmstad....................

Laholm....................

Helsingborg..................

Båstad1)..................

Torekow1)................

Engelholm1)..............

Mölle ’)....................

Höganäs1)................

Viken1)....................

Båå1)......................

Landskrona...................

Älabodame1)............

Kyrkbacken å Hven1).

Malmö.........................

Lomma1)..................

Limhamn1)................

Klagstorp1)...............

Trelleborg.....................

Skanör'')...................

Ystad...........................

Cimbrishamn..................

Skillinge...................

Åhus............................

Sölvesborg.....................

Karlshamn.....................

Bonneby........................

*) Flortalet fartyg understiger i drägtighet 40 tons.

88

Bil. VI (forts.). Uppgift å antalet vid rikets olika tullplatser under

år 1900 i utrikes fraktfart inkommande och utgående fartyg.

Inkommande

fartyg,

Utgående

fartyg,

bar-

lastade.

lastade.

bar-

lastade.

lastade.

Karlskrona......................................................

204

285

68

465

Tjurkö.......................................................

78

2

1

120

Kalmar ..........................................................

460

396

84

458

Bergqvara.................................................

172

15

14

193

Borgholm1).................................................

1

3

2

13

Degerhamn.................................................

19

14

9

40

Pataholm......................................... .........

28

8

1

84

Oskarshamn....................................................

291

111

9

640

Mönsterås..................................................

41

7

2

124

Figeholm...................................................

33

2

2

41

Vestervik........................................................

Vishy.............................................................

126

56

109

71

77

44

358

34

Kappelshamn ............................................

21

1

_

14

Fårösund...................................................

2

—

—

6

Kylley.......................................................

22

2

—

60

Slite..........................................................

38

5

2

43

Katthammarsyik..........................................

Ljugam.....................................................

1

5

—

_

3

6

Bone1).......................................................

Burgsvik1)..................................................

4

16

2

7

8

22

Klinte........................................................

22

4

—

36

Mem..............................................................

9

37

23

36

Valdemarsvik.............................................

9

1

1

32

Baresund...................................................

1

—

—

4

Norrköping.....................................................

108

393

60

418

Arkö.........................................................

Linköping.......................................................

:

1

—

23

Vadstena.......................................................

Söderhamn......................................................

146

7

38

17

8

325

Ljusne.......................................................

37

3

2

125

Hudiksvall......................................................

94

33

17

191

*) Flertalet fartyg understiger i drägtighet 40 tons.

89

Bil. VI (forts.). Uppgift å antalet vid rikets olika tullplatser under

år 1900 i utrikes fraktfart inkommande och utgående fartyg.

Inkommande

fartyg,

Utgående

fartyg,

bar-

lastade.

lastade.

bar-

lastade.

lastade.

Hudiksvall (forts.)

Iggesund.......................

13

8

3

58

Stockviken..................................................

20

12

9

75

Sundsvall.......................................................

360

290

62

980

Hemösand...............................................

Lunde...................................

79

218

126

24

41

10

251

572

Örnsköldsvik...............................................

24

29

18

83

Köpmanholmen ................................

22

1

1

61

Domsjö.....................................................

42

—

1

71

Husum ..........................................

20

1

1

48

IJmeå............................................

83

20

10

123

Nordmaling..............................................

9

1

1

25

Mo å Norrbyskären.....................................

26

—

83

Eatan........................................................

5

—

—

2

Sikeå........................................................

11

—

3

32

Skellefteå........................................................

Bureå........................................................

Sävenäs....................................................

40

16

22

22

3

43

27

47

Storkåge....................................................

14

_

8

20

Furuögrundet..............................................

34

1

1

85

Piteå.............................................................

Storfors .....................................................

Luleå.............................................................

31

11

330

2

98

1

37

70

26

398

Finnklippan................................................

12

11

Haparanda1).................................

54

179

184

45

Törefors.....................................................

14

28

Nederkalix.................................................

43

—

—

93

Jönköping......................................................

—

13

—

7

Örebro...........................................................

—

—

—

—

Lidköping.......................................................

—

1

—

1

Karlstad.........................................................

2

30

—

184

J) Flertalet fartyg understiger i drägtighet 40 tons.

Bil. VII.

Uppgift å antalet mål samt antalet ark i strandvraks-,
bergade varors- och konflskationsjournalerna
för år 1900.

92

Bil. YII. Uppgift å antalet mål samt antalet ark i strandvraks-, bergade
varors- och konfiskationsjournalerna för år 1800.

Strandvraks-

joumaler.

Bergade varors
journaler.

Konfiskations-

joumaler.

Antal mål,

Antal mål,

Antal mål,

Sg*

3 EL
5

C: 3

o” g

po pr.

*-i —

o 2
£ 5

Summf

Antal ark.

£ er

3

-K P

o? o

-S ro

»1 3

tillkomna
år 1900.

Summa

Antal ark.

£ %
3 2L
p

O: 3
iro

& 3

tillkonir
år 190(

Summa

Antal ark.

!?§•

p»

r* °

. p

Stockholm........................

Landsort.........................

i

i

i

25

33

58

58

Dalarö............................

—

i

i

2

Sandhamn........................

5

10

15

4

Furusund ........................

5

2

7

2

Grisslehamn.....................

6

5

11

3

Östhammar.....................

Öregrand ........................

29

_

29

4

__

1

—

1

1

Gefle ..............................

Södertelje........................

2

1

1

3

1

3

1

9

10

19

6

Nyköping........................

3

3

4

Vesterås...........................

5

5

2

Upsala............................

1

2

3

2

Göteborg.........................

33

15

48

11

4

3

7

8

33

123

156

47

Marstrand........................

9

2

11

3

1

—

1

1

—

1

1

1

Uddevalla........................

10

4

14

16

—

—

—

—

2

5

7

7

Strömstad........................

5

7

12

3

—

1

1

1

2

3

5

4

Yarberg...........................

4

3

7

4

_

1

1

1

_

2

2

2

Falkenberg ......................

2

2

10

_

_

1

1

1

Halmstad........................

Helsingborg.....................

3

21

10

3

31

1

18

1

1

4

1

5

1

3

30

5

32

5

62

6

43

Engelholm...................

1

—

1

1

Landskrona......................

4

1

5

2

—

—

—

—

3

1

4

2

Lund ..............................

Malmö............................

2

5

7

3

_

_

41

52

93

51

Trelleborg........................

Ystad.............................

11

4

10

4

21

8

9

4

—

2

2

1

8

1

13

3

21

4

8

2

Cimbrishamn....................

8

5

13

7

—

—

—

—

1

2

3

2

Åhus ..............................

Sölvesborg........................

—

1

6

1

6

1

5

—

—

—

—

—

2

1

2

1

2

1

Karlshamn ......................

2

1

3

2

—

—

—

—

—

2

2

2

93

Bil. YII (forts.). Uppgift ä antalet mål samt antalet ark i strandvraks-,
bergade varors- och konfiskationsjournalerna för år 1900.

Strandvraks-

journaler.

Bergade varors
journaler.

Konfiskations-

journaler.

Antal mål,

Antal mål,

Antal mål,

balansorado

från föreg. år.

tillkomna

år 1900.

Summa.

Antal ark.

balansorade

från föreg. år.

tillkomna

år 1900.

Summa.

Antal ark.

balansorado
från föreg. år.

tillkomna
år 1900.

Summa.

Antal ark.

Bonneby ..........................

2

—

2

i

—

—

—

—

4

2

6

4

Karlskrona ......................

16

10

26

21

—

—

—

—

—

10

10

6

Kalmar ...........................

17

14

31

23

i

2

3

3

—

8

8

4

Oskarshamn.....................

—

1

1

1

—

—

—

—

—

1

1

1

Vestervik.........................

4

_

4

2

_

_

_

_

1

1

2

2

Visby..............................

33

30

63

40

2

1

3

2

1

1

2

2

Mem...............................

—

1

1

1

1

_

1

1

_

_

_

_

1

4

5

2

Linköping........................

Vadstena.........................

Söderhamn ......................

2

2

2

2

2

2

Hudiksvall.......................

Sundsvall .......................

—

—

—

—

—

i

1

1

2

9

11

6

Hemösand........................

1

2

3

5

—

—

—

—

3

2

5

3

Örnsköldsvik.....................

—

2

2

4

—

—

—

—

—

3

3

2

Umeå .............................

1

1

2

3

—

5

5

2

1

—

1

1

Skellefteå ........................

2

—

2

3

—

—

—

—

2

2

4

2

Piteå ..............................

—

3

3

3

—

—

—

—

2

—

2

6

Lnleå.............................

7

9

16

13

2

2

1

1

3

4

3

Haparanda.......................

1

3

4

3

—

79

45

124

57

Jönköping........................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

3

1

Örebro............................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Lidköping........................

2

2

4

3

Karlstad..........................

3

18

21

6

Åmål *).......................

1

1

1

Mon...........................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

2

1

Ckarlottenberg *)..........

—

—

—

—

—

—

—

—

2

18

20

4

Falun..............................

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

1

2

Funäsdalen ......................

—

—

—

_

_

—

_

_

6

1

7

2

Östersund........................

3

3

6

3

*) Mulen ingå äfven såsom rodovisado i Karlstads konfiskationsjournal.

Bil. VIII.

Sammandrag af tullförvaltningarnas uppgifter angående
kostnaderna för uppvärmning, renhållning
och belysning samt för skrifmaterialier
under åren 1899 och 1900.

96

Bil. Vill. Sammandrag af tullförvaltningarnas uppgifter angående

samt för skrifmaterialier

1

8

9 9

Upp-

värm

Run-

häll-

Belys-

ning.

Skrif-

mate-

rialier.

De i förestående summa in-gående kostnader hafva med
nedannämnda belopp*)
bestridts af:

ning

ning.

Summa.

Tullkam-

Tull-

verkel

A.

B.

c.

D.

förestån-

dare.

Staden.

1

Stockholm **)...

4,342

48

2,065

07

5,652

36

7,343

33

19,403

24

19,403

24

—

—

—

—

2

Göteborg **)....

2,347

07

1,264

21

1,712

66

4,679

95

10.003

89

10,003

89

—

—

—

—

3

Grisslehamn ....

30

—

20

—

10

—

20

—

80

—

—

—

80

—

—

—

4

Gefle »)............

115

50

40

—

40

—

146

—

341

50

—

—

341

50

—

—

5

Södertelje.......

34

—

10

—

4

—

12

—

60

—

—

—

60

—

—

—

6

Nyköping........

80

_

45

_

7

_

56

87

188

87

D.

31

87

157

—

—

—

7

65

80

36

6

35

28

143

08

D.

7

28

129

80

C.

6

8

Vesterås.........

50

30

—

—

10

80

90

80

—

—

90

80

—

—

9

Marstrand ......

56

_

96

_

20

_

28

_

200

_

D.

10

50

189

50

—

—

10

Uddevalla.......

60

-

20

—

15

—

50

—

145

-

—

—

145

—

—

—

11

Strömstad.......

72

—

70

—

35

—

80

-

257

—

—

—

257

—

—

—

12

Yarberg .........

62

15

5

55

80

137

80

D.

25

10

112

70

13

Falkenberg......

40

7

2

31

80

D.

2

35

77

65

_

_

14

Halmstad8)......

28

_

_

_

5

_

111

10

144

10

D.

46

10

98

—

—

—

15

Helsingborg ....

230

_

110

_

40

_

131

50

511

50

D.

29

—

482

50

—

—

16

Landskrona......

80

—

50

—

25

—

75

—

230

—

—

—

230

—

—

—

Transport

1,003 30

549

214

84335

| 2,609

6ö| 15220

2,45145

6

—

*) Bokstäfverna hänvisa till föregående rubriker.

**) Uppgifterna lemnade af kameralbyrån. Beloppen ingå ej i nedanstående slutsummor.

1) Begär förslagsanslag å 500 kr.; expenserna komma att ökas till följd deraf att staden öfverlemnat
två nya expeditionsrum.

2) Staden ombesörjer skurning och renhållning af packhuset; i kostnaden för belysning deltager
Halländska ångfartygsaktiebolaget.

97

kostnaderna för uppvärmning, renhållning och belysning

under åren 1899 och 1900.

1

9

0 0.

Upp-

varm

ning

-

Ken-

liåll-

Belys-

ning.

Skrif-

mate-

De i förestående summa ingående
kostnader hafva med nedannämnda
belopp *) bestridts af:

dumma.

Tullkam-

A.

B.

c.

D.

Tull-

verket.

marens
| forestån
dåre.

-

Staden.

—

—

1

O

40

-

20

—

10

—

25

—

95

—

—

_

95

_

_

3

119

20

40

—

58

—

141

—

358

20

—

—

358

20

—

_

4

34

—

10

—

4

—

12

—

60

—

—

—

60

—

—

5

80

—

45

—

7

—

56

35

188

35

D.

31

35

157

6

75

40

36

—

6

_

37

30

154

70

D.

7

30

141

40

c.

6

7

50

-

28

—

—

—

11

50

89

50

—

—

89

50

—

—

8

60

—

96

—

24

__

28

_

208

_

D.

10

25

197

75

9

65

—

25

—

16

—

55

—

161

—

—

—

161

—

—

_

10

81

—

75

—

35

—

89

—

280

—

—

—

0
r.

01

—

—

—

11

82

50

20

—

5

_

55

95

163

45

D.

39

45

124

12

42

—

7

—

3

—

38

65

90

65

D.

10

_

80

65

13

25

—

—

—

6

—

110

_

141

_

D.

45

_

96

_

14

260

-

110

—

40

_

141

_

551

_

D.

33

_

518

15

120

-1

50

—

25

—

75

270

—

—

—

270

—

—

—

IG

1,134

io|

562 |

-1

239

-I

875

75

2,810

85

176

35

2,628

50

6

—

7

98

Bil. VIII (forts.). Sammandrag af tullförvaltningarnas uppgifter angående

för skrifmaterialier

1 8 9 9.

Upp-

värm-

Ren-

håll-

Belys

ning

Skrif-

mate-

De i förestående summa in-gående kostnader hafva med
nedannämnda belopp*)
bestridts af:

ning.

ning.

naner.

Summa.

Tull-

Tullkam-

A.

B.

c.

D.

verket

förestån-

dare.

ötaclen.

Transport

1,003

30

549

214

843

35

2,609

35

152

20

2,451

45

6

17

Lund .............

60

24

10

40

134

134

D.

18

Malmö............

942

242

171

85

630

48

1,986

33

1,872

58

113

75

—

—

19

Trelleborg.......

94

50

84

15

30

60

253

SO

D.

253

80

A.B.C.

20

Ystad.............

108

43

89

15

6

42

47

70

251

70

10

95

40

75

200

B.

75

—

21

Cimbrishamn ...

25

—

75

—

5

—

16

-

121

—

—

—

46

—

22

Ahus..............

200

—

180

—

90

—

75

-

545

—

—

—

545

—

—

—

23

Sölvesborg ......

34

—

48

—

6

—

15

—

103

—

—

—

103

—

—

—

24

Karlshamn ‘)....

60

—

—

—

5

—

26

—

91

—

—

—

91

—

—

—

25

Ronneby2).......

96

—

22

50

7

80

25

151

30

D.

151

30

26

Karlskrona......

198

—

—

—

37

74

116

40

352

14

21

—

331

14

—

—

27

Kalmar3)........

69

—

14

—

2

90

32

—

117

90

—

—

117

90

B.

70

—

28

Oskarshamn ....

45

50

70

—

5

—

25

05

145

55

A. C.

—

75

55

—

29

Vestervik........

56

30

10

69

50

165

50

33

D.

6

—

132

50

—

30

Yisby.............

114

73

29

8

35

30 3c

182

4c

25

176

18

—

31

Mem.............

36

25

—

g

—

10

1__

1

76

D.

76

32

Norrköping.....

• 61

71

86

7E

18

48

140

88

310

81

24

286

81

—

33

Linköping......

4c

—

66

)-

1C

)-

35

—

1 150

—

—

156

)-

—

—

Transport

| 3,252|16| 1,62*

40 628)81

2,23"

7l| 7,74"

1]

L| 2,119198

3| 5,276|13| 353

l|—

*) Bokstäfverna hänvisa till föregående rubriker.

1) Vaktmästare svara för städning och eldning, för hvars ombesörjande de vidkännas en k
af 66 kr. årligen, som icke upptagits under rubriken B.

2) För år 1899, angående hvilket uppgifter ej kunnat lemnas, äro utförda samma belopp, som u
1900. Tullkammaren anser dock boloppen så lågt upptagna, att summan bör beräknas till 160 ä 165 kr

3) Staden bekostar skurning en gång om året.

99

kostnaderna för uppvärmning, renhållning och belysning samt

under åren 1899 och 1900.

1

9

0 0.

Upp-

värm

ning

Ren-

håll-

ning-

Belys

ning

Skrif-

mate-

De i förestående summa ingående
kostnader hafva med nedannämnda
belopp *) bestridts af:

oumma.

Tullkam

-

A.

B.

C.

D.

Tull-

verket.

mar en 8
förestån
dåre.

-

Staden.

1,134

10

562

—

239

—

875

75

2,810

85

176

35

2,628

50

6

80

—

24

—

10

—

40

1

n~

154

—

—

—

154

—

—

—

17

1,343

10

360

—

199

75

608

85

2,511

70

2,377

20

D.

134

50

18

107

—

84

—

12

—

60

263

—

—

—

263

—

—

—

19

112

—

88

—

8

21

60

20

268

41

D.

22

03

46

38

A. B. C.
200

_

20

28

—

100

—

5

50

17

150

50

_

50

50

B.

100

21

205

—

180

—

80

—

85

550

—

—

—

550

—

—

—

22

36

—

48

—

6

—

15

105

—

—

—

105

—

—

—

23

75

—

—

—

5

—

30

110

—

—

—

110

—

—

24

96

—

22

50

7

80

25

—

151

30

—

—

151

30

—

—

25

216

—

—

—

39

96

128

55

384

51

D.

35

85

348

66

26

88

90

15

—

3

50

43

50

150

90

—

—

150

90

—

—

27

45

50

70

—

5

—

22

15

142

65

_

72

65

B.

70

_

28

62

—

34

—

10

—

61

40

167

40

A. C.

36

_

131

40

29

143

33

36

—

8

30

27

40

215

03

D.

6

25

208

78

30

33

—

25

—

5

—

12

—

75

—

—

—

75

—

—

—

31

52

30

89

—

16

76

201

48|

359

54

D.

31

75

327

79

32

48

-

24

—

10

-1

38

—

120

—

—

—

120

—

—

—

33

3,905

23|

1,761

50 j

671

78

2,351

28''

8,689

79|

2,685

43

5,628

361

376

—

100

Bil. Vill (forts.). Sammandrag af tullförvaltningarnas uppgifter angående

för skrifmaterialier

1

8

9 9.

II

De i förestående

summa in-

Upp-

Ren-

Belvs

.

Skrif- |

gående kostnader hafva med
nedannämnda belopp*)

värm

häll-

lllcllB*

bestridts af:

ning

ning

Ullig.

rialier. !

Summa.

Tullkam-

verket.

förestån-

Staden.

A.

B.

C.

D.

dåre.

Transport

3,252.16

1,628

40

628

84''

2,237 71

7,747

11

2,119

98

5,276

13

351

—

34

Vadstena.........

35

—

24

—

5

—

1425

1

78

25

—

—

78

25

—

—

35

Söderhamn *) ...

1001

—

100

—

10

—

45

255

—

—

—

155

—

100

—

36

Hudiksvall......

75

—

72

—

10

—

20

—

177

—

—

—

177

--

—

—

37

Sundsvall........

97

80

—

—

25

—

88

—

210

80

—

—

210

80

—

—

38

Hemösand......

80 63

5

—

5

—

35

—

125

63

—

—

125

63

—

—

39

Örnsköldsvik ...

56

—

—

—

3

—

30

—

89

—

—

—

89

—

—

—

A. C. D.

40

Umeå2) ..........

103

74

28

—

39

60

41

72

213

06

39

92

173

14

—

—

41

Skellefteå........

15

75

60

—

4

—

20

—

99

75

—

--

99

75

—

—■

42

Piteå..............

80

—

48

—

121

—

40

-

289

—

—

—

289

—

—

—

43

Luleå.............

75

—

120

—

10

—

139

—

344

—

—

—

344

—

—

—

D.

44

Haparanda......

122

—

90

—

42

—

83

20

337

20

29

20

308

—

—

—

45

Jönköping.......

46

—

48

—

14

—

38

75

146

75

—

—

146

75

—

—

A. C. D.

4 6

Örebro............

122

50

53

—

23

—

90

-

288

50

62

226

50

—

—

47

Lidköping......

—

—

5

—

1

—

10

-

16

—

—

16

—

—

—

D.

A.

48

Karlstad........

150

—

—

—

94

28

244

2S

39

90

54

38

150

—

A. D.

49

Falun............

121

50

15

2

—

32

55

171

0c

113

05

58

—

—

—

50

Östersunds)....

73

85

3

—

62

—

223

—

—

208

B.

15

—

Summa

4,606

08 2,381

40

946

44

3,12146

11,055

38| 2,404 05

8,035 33

616

I-

*) Bokstäfverna hänvisa till föregående rubriker.

1) Tullkammaren anmärker att, enär ingen säkerhet finnes för att staden fortfarande skall bekosta
uppvärmning, ökning i kostnaden lätt kan uppstå för tullkammarens föreståndare.

2) Vaktmästarne och roddame svara för städningen, för hvars ombesörjande de vidkännas en
kostnad af 90 kr. årligen, som icke inräknats i summan under B.

3) Staden tillsläpper en famn ved årligen.

101

kostnaderna för uppvärmning, renhållning och belysning samt

under åren 1899 och 1900.

1

9 0 0.

Upp-

värm

ning

Ren-

håll-

ning.

Belys

ning

-

Skrif-

mate-

De i förestående summa ingående
kostnader hafva med nedannämnda
belopp *) bestridts af:

öunmiti.

Tullkam-

A.

B.

C.

D.

1U1J-

verket.

marens

förestån

dåre.

-

Staden.

8,905

23

1,761

50

671

78

2,351

28

8,689

79

2,685

43

5,628

36

376

_

35

—

24

—

5

—

14

25

78

25

—

—

78

25

—

—

84

100

—

100

—

10

_

45

_

255

,_

_

155

_

A.

100

_

35

80

—

72

—

12

—

25

—

189

—

—

—

189

—

—

—

36

93

60

—

—

29

—

96

—

218

60

—

—

218

60

—

—

37

81

38

5

—

5

—

35

—

126

38

—

—

126

38

—

—

38

56

—

—

—

3

—

30

—

89

—

—

—

89

—

—

—

39

161

05

30

_

16

50

51

80

259

35

A.C.D.

47

85

211

50

_

40

19

25

60

—

4

75

20

—

104

—

—

—

104

—

—

—

41

80

—

48

—

121

—

40

—

289

_

—

—

289

—

—

—

42

75

—

120

—

10

—

164

—

369

—

—

—

369

—

—

—

43

135

—

105

—

49

_

106

20

395

20

D.

44

20

351

_

_

44

46

—

48

—

14

—

38

75

146

75

—

146

75

—

—

45

126

70

78

—

42

25

65

15

312

10

A.C.D.

65

63

246

47

_

_

46

—

—

5

—

1

—

10

—

16

—

—

—

16

—

—

—

47

150

—

—

—

—

—

98

08

248

08

D.

43

70

54

38

A.

150

_

48

124

—

15

—

2

—

45

35

186

35

A D.
124

35

62

_

_

_

49

73

—

85

_

3

_

67

_

228

_

_

_

213

B.

15

50

5,341

21

2,556 |ö0

999

28

3,302

86

12,199

85

3,011

16

8,547

69

641

—

Bil. IX.

Befordringsstatistik, utvisande i medeltal för åren
1896—1900 dels vid första, utnämning till tjenst
inom tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning antalet lefnads- och tjensteår, dels
ock vid befordran från lägre till högre tj en stegrad
ej mindre antalet lefnads- och tjensteår än äfven
antalet tjensteår i den grad, hvarifrån
befordran skett.

104

Bil. IX. Befordringsstatistik, utvisande i medeltal för åren 1896—1900 dels
kust- och gränsbevakning antalet lefnads- och tjensteår, dels ock
lefnads- och tjensteår än äfven antalet tjenste -

I medeltal
för åren:

Lefnadsår.

Tjensteår i
tullverket.

1896

36 år

1

mån.

14 år

7 mån.

1897

36 »

3

»

14 »

11 »

1898

35 »

—

15 »

—

1899

35 »

11

»

14 »

7 »

1900

37 »

8

»

15 »

8 »

1896—1900

36 år

2

mån.

14 år

11 mån.

1896

32 år

11

mån.

11 år

2 mån.

1897

35 »

—

12 »

2 .»

1898

32 ».

6

»

10 »

1 »

1899

35 >»

—

12 »

6 »>

1900

35 ..

1

n

12 »

— »

1896—1900

34 år

1

mån.

11 år

7 mån.

1896

29 år

1

mån.

6 år

6 män.

1897

28 »

4

»

6 »

5 »

1898

27 »

6

»

6 »

8 »

1899

29 »

1

»

7 »

4 >»

1900

28 »

1

»

7 »

1 »

1896-1900

28 år

5

mån.

6 år

10 mån.

1898

35 år

1

mån.

9 år

6 mån.

1899

30 »

10

»

7 »

5 »

1900

29 »

4

»

7 »

4 »

1898-1900

)

1

31 år

9

mån.

8 år

1 mån.

Vid utnämning'' till:

a) lägsta ordinarie tjenstemannabefattning1)....

I b) lägsta ordinarie betjentsyssla vid inre bevak
ningen°)..........................................................

c) lägsta ordinarie betjentsyssla vid kustbevakningen
..................................... .....................

1 rakningen.................................................

(Under år 1896 förekom ingen dylik utnän
i År 1897 utnämndes blott en person; om <
hvilkens medräknande, på grund af hans vid u
i ningen höga ålder, 48 ar 4 män., och långa tj
tid, 23 år 7 mån., skulle förryckt resultatet. 1
räknas, så uppgå i medeltal för åren 1897-lefnadsåren till 35 år 11 mån. och tjensteår»
112 år.)

Anm. Brutet månadstal, som ej hinner till 15 dagar, har uteslutits. 15 eller flere dagar
hafva räknats såsom hel månad.

Här medräknas dels 7 personer, som utnämnts till öfveruppsyningsman, dels ook 2 personer,
som befordrats från betjentgradon till lägsta tjenstemannagraden, samt 5 personer, som befordrats till
öfveruppsyningsman. — 2) Här äro icke inräknade 7 personer, hvilka utnämnts till öfveruppsyningsmä n
(se >).

105

vid första utnämning till tjenst inom tullverkets lokalförvaltning samt
vid befordran från lägre till högre tjenstegrad ej mindre antalet
år i den grad, hvarifrån befordran skett.

I medeltal
för åren:

Lefnadsår.

Tjensteår i
tullverket.

Tjensteår i den
grad, hvarifrån
befordr. skett.

Vid befordran:

a) från lägsta till 2 dr a

tjenstemannagraden3)............

1896

43 år 1 mån.

20 år 8 mån.

8 år 3 mån.

1897

43 » 10 »

16 » 6 »

7 » 6 »

1898

44 » 10 »

23 » 1 »

9 » 5 »

1899

42 » 7 »

21 » 6 »

8 » 11 »

1900

50 » 10 »

27 -» 11 »

14 » 11 »

1896-1900

45 år —

21 år 11 mån.

9 år 10 mån.

b) från 2:dra till högsta

tjenstemannagraden..............

1896

53 år 7 mån.

33 år —

15 år 3 mån.

(Under åren 1897 ocb 1900

1898

55 » 4 »

34 » 7 mån.

17 » 7 »

förekom ingen dylik befordran.)

1899

60 » 7 »

35 » 7 »

13 » 1 »

1896, 1898—99

56 år 6 män.

34 år 4 män.

15 år 4 mån.

c) från lägsta hetjentgraden1)

1896

38 år 5 mån.

15 år 7 mån.

9 år 1 mån.

1897

38 » 2 »

15 » 5 »

7 » 6 »

1898

42 » 11 »

19 » 11 »

12 » 4 »

1899

37 » 11 »

16 » 4 »

9 » 5 »

1900

38 » 5 »

16 » 11 »

9 » 3 »

1896—1900

!

39 år 2 män.

16 år 10 mån.

9 år 6 mån.

8) 8 öfvoruppsyningsmän, soni befordrats till 2:dra tjenstemannagraden, äro här medräknade.
— 4) Här medräknas oj 5 personor, som befordrats till öfveruppsyningemän (so1), och ej heller G porsonor,
som redan vid antagningen i tullvorkots tjenst utnämnts till ordinarie, och för hvilka sistnämnde tjonstetiden
i don lägsta gradon i medeltal för åron 1896—1900 utgjort 21 år 7 månader.

Tulltjenstemännens inkomster år 1900.

Tablå 1.
Tablå 2.

Tablå 3.
Tablå 4.
Tablå 5.

Öfverinspektorer och tullförvaltare.

Kontrollörer, hvilka jemte tullförvaltare (öfverinspektor)
äro chefer för tullförvaltning.

Kontrollörer, ej upptagne i Tablå 2.
Kammarskrifvare.

Ordinarie tjensteman, ej upptagne i tablåerna 1—4.

Förklarande anmärkningar till ofvannämnda tablåer se Bil. XII (sid. lo2).

108

Bil. X. Tulltjenstemännens inkomster år 1900.

Ort.

Tjenst.

hH

C:

3C

1.

2.

3.

4-

5.

1

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Inkomst
af tull-behand-ling utom
packhus-områdo.

E x

Inkomst
af tjenst-göring på
öfvertid i
den mån
sådan in-komst icke
ingår i
kolumn 1.

t r a

I

i n

ö s

t o m

e n

S t

a.

o?

ET* **

§ 3

s*E

oq ä
• crc

09

1

annan, som ut-. gått jemlikt för-ordningen om
expeditionslösen.

•fin^SUIAUBJq

o"‘ o "____"____ «

3?

"V

s

fq

p

1

Stockholm, tullkammaren ____

1

Tullförvaltare......

7

4,000

2,000

112

70

2

»

uppbördskontoret

1

d:o ......

7

4,000

—

2,000

—

—

—

—

—

—

—

331

—

—

—

! 3

»

konfiskations- och

kassörskontoret

1

d:o ......

5

3,500

—

1,500

—

—

—

—

—

4

»

packhusinspektionen

1

Öfverinspektor.....

3

4,000

—

3,000

—

5

»

»

1

Tullförvaltare......

6

3,500

—

2,500

6

»

nederlagskontoret

1

d:o ......

7

4,000

—

2,000

—

—

—

—

—

—

—

100

—

—

—

7

»

tullbevakningsinsp.

1

Öfverinspektor____

i

4,000

—

1,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

610

—

1 8

Grisslehamn.....................

1

Tullförvaltare......

i

2,000

—

700

—

—

—

24

—

—

—

6

—

—

—

Gefle.....

1

5

3 500

1 500

75

10

1 9
r

Södertelje

1

d:o ......

1

2,000

—

700

—

12

—

—

—

—

2

_

_

_

11

Nyköping

1

?

? 000

1 nnn

400

Q30

89

m

12

Upsala ..

1

3

2 500

1 000

3

9

50

97

50

13

Yesterås.

1

d:o ......

3

2,500

—

1,000

—

48

—

i

50

1

50

17

14

Göteborg,

0 tullkammaren ....

1

d:o ......

7

4,000

—

2,000

—

—

—

—

—

67

07

40

25

—

—

15

»

uppbördskontoret

1

d:o ......

7

4,000

—

2,000

—

—

—

—

—

—

—

163

50

—

—

16

»

konfiskations- och

kassörskontoret

1

d:o ......

5

3,500

—

1,500

17

»

packhusinspektionen

1

Öfverinspektor____

3

4,000

—

3,000

—

—

—

—

—

—

—

3

—

—

—

''l8

»

»

1

Tullförvaltare......

6

3,500

—

2,500

—

—

—

—

—

—

—

2

25

—

—

19

»

nederlagskontoret

1

d:o ......

7

4,000

—

2,000

—

—■

—

—

—

—

—

65

—

—

—

20

»

tullbevakningsinsp.

1

Öfverinspektor ____

2

4,000

—

1,500

106

21

193

88

21

Marstrand........................

1

Tullförvaltare......

2

2,000

—

1,000

—

—

—

—

—

—

—

19

—

—

—

*) En af tullafdelningscheferne i Göteborg utöfvar jemte sin tjenst befattning såsom tulldirektör mot årligt arfvode

af 2,500 kronor.

2) Tullkammaren uppgifver den hit hänförliga inkomsten i medeltal utgöra 150 kronor.

109

Tablå 1. Öfverinspektorer och Tullförvaltare.

6.

1-

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

i tull

verk

e 1

S t j

e n s t.

Annan inkomst

Summa

af bestyr,

Vikariats-

ersättning,

i tullverkets tjenst.

lön, tjenst-

som utförts

Aktorats-

b.

görings-

Älders

-

af

i omedel-bart sam-

af alla

Beslagare-

och auk-

dagtrakta-

a.

penningar

inkom-

andelar.

tionsprovi-sion samt
slagafgift.

menten af
tullmedel,
gratifika-

som utgått
af tull-verkets

som icke
är hänförlig
till a.

och extra
inkomst.

10 och 11.

medtjenst-göringen i
tullverket.

ster.

tion.

medel.

_

_

_

_

6,182

_

1,000

_

7,182

_

1,810

90

8,992

90

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,331

—

1,000

—

7,331

—

1,301

04

8,632

04

2

—

—

185

57

—

—

—

—

—

—

5,185

57

1,000

—

6,185

57

—

—

6,185

57

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7,000

—

1,000

—

8,000

—

—

—

8,000

—

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,000

—

1,000

—

7,000

—

—

—

7,000

—

5

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,100

—

1,000

—

7,100

—

—

—

7,100

—

6

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5,610

—

1,000

—

6,610

—

—

—

6,610

—

7

—

—

6

37

—

—

—

—

—

—

2,736

37

800

—

3,536

37

41

33

3,577

70

8

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

5,086

—

1,000

—

6,086

—

—

—

6,086

—

9

—

—

—

42

—

—

—

—

—

—

2,714

42

800

—

3,514

42

—

—

3,514

42

10

—

—

—

—

—

—

—

—

12

—

4,447

—

1,000

—

5,447

—

—

—

5,447

—

11

—

—

10

86

—

—

—

—

—

—

3,543

86

1,000

—

4,543

86

—

—

4,543

86

12

—

—

32

05

—

—

—

—

—

—

3,600

05

1,000

—

4,600

05

692

50

5,292

55

13

—

6,107

32

1,000

—

7,107

32

1,485

—

8,592

32

14

6,163

50

1,000

—

7,163

50

1,485

—

8,648

50

15

—

—

273

78

—

—

—

—

—

—

5,273

78

1,000

—

6,273

78

—

—

6,273

78

16

7

75

7,010

75

1,000

—

8,010

75

—

—

8,010

75

17

8

-

6,010

25

1,000

—

7,010

25

—

—

7,010

25

18

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,065

—

1,000

—

7,065

—

—

—

7,065

—

19

5,800

09

1,000

—

6,800

09

—

—

6,800

09

20

—

—

2) 12

52

—

—

—

—

*) 14

—

3,045

52

1,000

—

4,045

52

237

—

4,282

52

21

110

Bil. X (forts.). Tulltjenstemännens inkomster år 1900.

Ort.

Tjenst.

£—i

C:

CD

3Q

>-i

P-

1.

2.

3.

i-

5.

1

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Inkomst
af tull-behand-ling utom
packhus-område.

E x

Inkomst
af tjenst-göring på
öfvertid i
den mån
sådan in-komst icke
ingår i
kolumn 1.

; r a

inko

Lösen

m

8 t

a.

o:

1 2
a p:

5-2.

»i =ä
• oq

T

annan, som ut-. gått jemlikt för-^ ordningen om
expeditionslösen.

. för försegling af
bränvinskärl.

22

Uddevalla........................

i

Tullförvaltare......

3

2,500

1,000

224

9183

_

23

_

_

_

23

Strömstad........................

1

d:o ......

3

2,500

—

1,000

—

—

—

490

—

77

—

209

—

—

—

24

Varberg..................

1

d:o ......

4

3,000

—

1,000

—

—

—

325

—

6

50

5

—

—

—

■2 5

Falkenberg...................

1

1

2.000

700

197

5

26

Halmstad ........................

1

d:o ......

4

3,000

—

1,000

—

6

—

80

—

48

—

25

—

3

—

27

1

d:o ......

5

3.500

1,500

_

150

_

43

51

36

_

74

98

28

Landskrona......................

1

d:o ......

5

3,500

—

1,500

—

—

—

200

—

24

18

—

29

Lund..............................

1

d:o ......

3

2,500

—

1,000

—

—

—

—

—

—

—

6

—

—

—

30

Malmö ...........................

1

d:o ......

4

4,000

—

2,000

—

—

—

—

—

32

91

90

—

—

—

31

Trelleborg........................

1

d:o ......

3

2,500

—

1,000

—

—

—

1,330

—

40

—

—

—

—

—

32

Ystad.............................

1

d:o ......

4

3,000

—

1,000

—

64

—

449

50

5

50

18

25

22

69

33

Cimbrishamn....................

1

d:o ......

3

2,500

—

1,000

—

—

—

105

—

17

—

21

—

—

—

34

Ahus..............................

1

d:o ......

4

3,000

—

1,000

—

664

50

510

—

18

33

77

—

676

31

35

Sölvesborg.......................

1

d:o ......

2

2,000

—

1,000

—

—

—

91

—

30

—

9

—

112

27

36

1

d:o ......

4

3.000

_

1,000

_

_

_

650

_

21

28

21

75

98

40

37

Ronneby .........................

1

a:o ......

2

2,000

—

1,000

—

—

—

250

—

—

—

—

—

—

—

38

Karlskrona ......................

1

d:o ......

4

3,000

—

1,000

—

51

69

298

12

20

80

24

25

2

81

39

Kalmar...........................

1

d:o ......

5

3,500

—

1,500

—

—

—

352

—

29

—

54

—

—

—

40

Oskarshamn .....................

1

d:o ......

3

2,500

—

1,000

—

—

—

81

—

60

75

25

—

—

—

41

Vestervik ........................

1

d:o ......

4

3,000

—

1,000

—

136

—

911

—

61

—

39

50

—

—

42

Visby.............................

1

d:o ......

4

3,000

—

1,000

—

—

—

—

—

10

14

4

03

—

—

*) Tullkammaren uppgifver beloppet vara ovanligt stort; medeltal 50 kronor.

2) Tullkammaren uppgifver den bit bänförliga inkomsten i vanliga fall utgöra 75 ä 100 kronor.

8) Detta belopp utgör särskild godtgörelse för uppdraget att utöfva befäl öfver kustbevakningen inom tullkammarens
distrikt, hvilken inkomst enligt komiténs förslag till stater kommer att bortfalla.

4) Tullkammaren uppgifver beloppet vara ovanligt stort; medeltalet under nästföregående tio år uppgick endast till
4 kronor 33 öre.

111

Tablå 1. Öfverinspektorer och Tullförvaltare (forts.).

6.

8.

i

.

10.

n.

12.

13.

14.

i tull

verk

e t s t j

G

n s t.

Inkomst

Annan inkomst

Summa

af bestyr,

Vikariats-

ersättning,

i tullverkets tjenst.

lön, tjenst-

Summa

som utförts

Aktorats-

b.

görings-

Ålders-

af

i omedel-bart sam-

af alla

Beslagare-

och auk-

dagtrakta-

a.

penningar

tillägg

mankang

inkom-

andelar.

tionspro vi-sion samt
slagafgift.

menten af
tullmedel,
gratifika-

som utgått
af tull-

som icke
är hän förlig
till a.

ocli extra
inkomst.

10 och

11.

medtjenst-göringen i
tullverket.

ster

tion.

raedel.

57

39

3,987

39

1,000

_

4,987

39

_

_

4,987

39

22

—

—

114

69

—

—

—

—

576

50

4,967

19

1,000

—

5,967

19

—

—

5,967

19

23

—

—

11

67

—

—

—

—

—

—

4,348

17

1,000

—

5.348

17

38

—

5,386

17

24

—

—

89

83

—

—

—

—

114

-

3,105

83

800

—

3,905

83

—

—

3,905

83

25

—

—

2;15

—

—

—

8)500

—

60

—

4,737

—

1,000

—

5,737

—

—

—

5,737

—

26

—

—

41

35

—

—

3) 600

—

—

—

5,945

84

1,000

—

6,945

84

—

—

6,945

84

27

—

—

—

—

—

—

s) 350

—

—

—

5,592

—

1.000

—

6,592

—

—

—

6,592

—

28

—

—

5

33

—

—

—

—

—

—

3,511

33

1,000

—

4,511

33

180

—

4,691

33

29

—

—

20

21

—

—

3)300

—

6

25

6,449

37

1,000

—

7,449

37

35

32

7,484

69

30

—

—

17

90

26

—

3j300

—

—

—

5,213

90

1,000

—

6,213

90

—

—

6,213

90

31

—

—

7

39

—

—

3)300

—

—

—

4,867

33

1,000

—

5,867

33

—

—

5,867

33

32

—

—

50

03

—

—

3)300

—

93

—

4,086

03

1,000

—

5,086

03

—

—

5,086

03

33

—

—

18

47

—

—

s)300

—

—

—

6,264

61

1,000

—

7,264

61

—

—

7,264

61

34

3,242

27

1,000

—

4,242

27

—

—

4,242

27

35

—

—

86

18

—

—

—

—

33

—

4,910

61

1,000

—

5,910

61

—

—

5,910

61

36

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,250

—

1,000

—

4,250

—

—

—

4,250

—

37

—

—

7

38

—

—

—

—

—

—

4,405

05

1,000

—

5,405

05

—

—

5,405

05

38

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5,435

—

1.000

—

6,435

—

—

—

6,435

—

39

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,666

75

1,000

—

4.666

75

—

-

4,666

75

40

5,147

50

1,000

—

6.147

50

—

—

6,147

50

41

—

—

—

23

—

—

—

—

—

—

4,014140

1,000

—

5,014

40

—

—

5,014

40

42

112

Bil. X (forts.). Tulltjenstemännens inkomster år 1900.

i

Tjenst.

5''

O

Jq

1.

2.

3.

5.

Ort.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Inkomst
af tull-behand-ling utom
packhus-område.

E x

Inkomst
af tjenst-göriag på
öfvertid i
den mån
sådan in-komst icke
ingår i
kolumn 1.

; r a

I

inkom

ö s e n

S t

a.

o*

p -

— 3
pu p:

5*2.

^ OQ

CD

annan, som ut-. gått jemlikt för-^ ordningen om
expeditionslösen.

C.

o- &
äg,

= 3

o

ro

pr

p: =
2-Crq
• p

43

Mem.........................

i

Tullförvaltare......

i

2,000

700

120

_

31

_

6

_

_

_

44

Norrköping ...............

i

d:o ......

7

4,000

—

2,000

—

—

—

96

—

20

62

48

50

—

60

45

Linköping...............

i

d:o ......

3

2,500

—

1,000

4

4G

Vadstena............

i

d:o ......

1

2.000

_

700

—

—

—

42

—

15

—

3

—

—

—

14

Söderhamn ......................

i

d:o ......

4

3,000

—

1,000

—

—

—

220

25

61

55

5

—

—

—

48

Hudiksvall..............

i

d:o ......

3

2,500

—

1,000

—

—

—

120

—

50

—

25

—

—

—

49

Sundsvall ........................

i

d:o ......

5

3,500

—

1,500

—

—

—

300

—

78

57

40

—

—

—

50

Hernösand..................

i

d:o ......

4

3.000

1.000

_

_

709

50

106

75

32

_

_

—

51

Örnsköldsvik.....................

i

d:o ......

3

2,500

—

1,000

—

—

—

650

39

—

20

—

—

—

52

Umeå.......................

i

d:o ......

4

3,000

—

1,000

—

9

—

427

—

67

—

20

75

—

—

53

Skellefteå........................

i

d:o ......

1

2,000

—

700

—

—

—

119

50

17

75

12

50

—

—

54

Piteå..............................

i

d:o ......

3

2,500

—

1,000

—

—

—

100

—

27

—

6

—

—

—

55

Luleå.............................

i

d:o ......

3

2,500

1.000

—

—

—

2,750

—

151

—

1

50

—

—

5G

Haparanda.......................

i

d:o ......

4

3,000

1,000

—

—

—

208

—

64

—

15

—

—

—

57

Jönköping........................

i

d:o ......

4

3,000

—

1,000

21

7

58

Örebro ...........................

i

d:o ......

3

2.500

—

1.000

—

—

—

59

Lidköping......................

i

d:o ......

2

2,000

—

1,000

—

6

—

4

50

53

—

7

—

—

—

60

Karlstad .........................

i

d:o ......

4

3,000

—

1,000

—

—

—

—

—

21

—

31

50

—

—

61

Falun.............................

i

d:o ......

2

2,000

—

1,000

—

18

—

—

—

—

—

3

—

—

—

62

Östersund.........................

i

d:o ......

2

2,000

—

1,000

—

37

50

—

—

7

—

12

—

—

—

J) Tullkammaren uppgifver, att någon hit hänförlig inkomst de flesta år icke förekommer.

2) Tullkammaren uppgifver beloppet vara ovanligt stort; medeltalet för åren 1897, 1898 och 1899 utgjorde
112 kronor.

113

Tablå 1. Öfverinspektorer och Tullförvaltare (forts.).

6.

7-

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

i tull

verk

e t s t j

e

n s t.

Inkomst
af bestyr,
som utförts

Vikariats-ersättning,
dagtrakta-menten af
tullmedel,
gratifika-tion.

Annan inkomst
i tullverkets tjenst.

Summa
lön, tjenst-

Summa

Beslagare-

andel.

Aktorats-och auk-tionsproyi-sion samt
slagafgift.

a.

som utgått
af tull-verkets
medel.

b.

som icke
är hänförlig
till a.

görings-penningar
och extra
inkomst.

Älders-

tillägg.

af

10 och

11.

i omedel-bart sam-manhang
medtjenst-göringen i
tullverket.

af alla

inkom-

ster.

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

2,857

_

800

_

3,657

30

3,687

43

—

—

2

24

—

—

—

—

—

—

6,167

96

1,000

—

7,167

96

—

—

7,167

96

44

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,504

-

1,000

—

4,504

—

—

—

4,504

—

45

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,760

—

800

—

3,560

—

15

—-

3,575

—

46

—

—

3

24

—

-

—

—

—

—

4,290

04

1,000

—

5,290

04

45

—

5,335

04

47

—

—

237

06

—

—

—

—

—

—

3,932

06

1,000

—

4,932

06

—

—-

4,932

06

48

5,418

57

1,000

—

6,418

57

—

—

6,418

57

49

—

—

—

34

—

—

—

—

—

—

4,848

59

1,000

—

5,848

59

2)222

50

6,071

09

50

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4,209

—

1,000

—

5,209

—

—

—

5,209

—

51

—

—

6

06

—

—

—

-

—

—

4,529

81

1,000

—

5,529

81

—

—

5,529

81

52

—

—

—

91

—

—

—

—

—

—

2,850

66

800

—

3,650

66

35

—

3,685

66

53

—

—

6

59

—

—

—

—

—

—

3,639

59

1,000

—

4,639

59

—

—

4,639

59

54

—

—

20

35

—

—

—

—

—

—

6,422

85

1,000

—

7,422

85

—

—

7,422

85

55

994

39

155

81

—

—

—

—

—

—

5,437

20

1,000

—

6,437

20

—

—

6,437

20

56

—

—

33

92

—

—

—

—

21

50

4,083

42

1,000

—

5,083

42

15

—

5,098

42

57

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,500

—

1,000

—

4,500

—

—

—

4,500

—

58

—

—

8

68

—

—

—

—

—

—

3,079

18

1,000

—

4,079

18

5

—

4,084

18

59

4,052

50

1,000

—

5,052

50

23

29

5,075

79

60

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

3,021

—

1,000

—

4,021

-—

—

—

4,021

—

61

—

—

31

29

—

—

—

—

—

—

3,087

79

1,000

—

4,087

79

226

—

4,313

79

62

8

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

114

Bil. X (forts.). Tulltjenstemännens inkomster år 1900. Tablå 2. Kontrollörer,

Extra inkomst

Ort.

Tjenst.

t-1

O:

P

*

P3

P -

Lön.

Tjenst görings-

Inkomst
af tullpennin-
behandling
utom
£ar’ packhusområde.

Inkomst
af tjenstgöring
på
öfvertid i
den mån
sådan inkomst
icke
ingår i
kolumn 1.

Lösen

« t,

o St

i 4 f

O Q, e

ft. tf.

eu g?
^ a

g

_ ^ e

& b p
te P. cd ö

5 2 ~ o

® p

| O: C

er »•
H *

S: S?

t»r Er.
p: a
JLoq

Stockholm, tullkammaren.....

» nederlagskonto

» tullbevakningsinsp.

Geflc..............................

Göteborg, tullkammaren.......

» tullbevakningsinsp.

Helsingborg......................

Landskrona......................

Malmö..........................

Ystad.............................

Karlshamn.......................

Karlskrona.......................

Kalmar...........................

Visby.............................

Norrköping......................

Sundsvall.........................

1

Kontrollör..........

5 3,000 -

2,000

1

d:o ..........

5 3,000 —

2,000

—

— —

1

d:o ..........

4 3,000 —

1,000

—

— —

1

d:o ..........

4 3,000-

1,000

—

— —

1

d:o ..........

5 3,000 —

2,000

—

— —

1

d:o ..........

4 3,000 —

1,000

1

d:o ..........

4 3,000 —

1,000

—

— —

1

d:o ..........

4 3,000 —

1,000

—

— —

1

d:o ..........

5 3,000 —

2,000

—

— —

1

d:o ..........

3 2,500 -

1,000

—

172 —

1

d:o ..........

3 2,500 -

1,000

—

— —

1

d:o ..........

3 2 —

1,000

—

51 69

1

d:o ..........

4 3,000 —

1,000

—

— —

1

d:o ..........

2 2 —

500

—

— —

1

d:o ..........

5 3,000-

2,000

—

— —

1

d:o ..........

4 3,000 -

1,000

—

— —

20

650

200

1,089

317

298

352

100

12

50

12

93

33

70

_

—

—

100

—

—

—

—

10

50

1

55

—

—

—

40

25

—

106

21

1

34

1

36

—

74

20

—

18

—

—

27

42

90

—

—

5

50

18

25

22

16

71

21

75

18

20

24

25

28

—

54

—

— —

10

14

4

03

— —

14

44

50

—

62

85

—

—

- -

[) Indelningen i lönegrader är gemensam för kontrollörer i Tablå 2 och Tablå 3.

115

hvilka jemte tullförvaltare (öfverinspektor) äro chefer för tullförvaltning.

1 c-

1 7.

1 »•

1

9.

10.

11.

| 12.

13.

14.

i tull

verk

e

S t j

e n s t.

Inkomst
af bestyr,
som utförts

Vikariats-ersättning,
dagtrakta-menten af
tullmedel,
gratifika-tion.

Annan inkomst i
tullverkets tjenst.

Summa
lön, tjenst-

Summa

Beslagare-

andelar.

Aktorats-och auk-tionsprovi-sion samt
slagafgift.

a.

som utgått
af tull-verkets
medel.

b.

som icke
är hänförlig
till a.

görings-penningar
och extra
inkomst.

Ålders-

tillägg.

af

10 och

11

i omedel-bart sam-manhang
medtjenst-göringen
tullverket.

af alla

inkom-

ster.

5,163

33

1,000

6,163

33

1,810

90

1

7,97423

1

5,100

1,000

—

6,100

—

—

—

6,100

—

2

4,145

50

1,000

—

5,145

50

—

—

5,145

50

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4,055

-

1,000

—

5,055

—

—

—

5,055

—

4

5,096

13

1,000

—

6,096

13

1,237

50

7,333

63

5

4,300

09

1,000

—

5,300

09

165

—

5,465

09

6

—

-

41

35

—

—

—

—

—

—

4,837

14

1,000

—

5,837

14

—

—

5,837

14

7

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

4,238

—

1,000

—

5,238

—

—

—

5,238

—

8

—

—

20

21

—

—

—

—

6

25

5,143

88

1,000

—

6,143

88

35

31

6,179

19

9

—

—

7

40

—

—

—

—

—

—

4,764

84

1,000

—

5,764

84

—

—

5,764

84

10

33

—

3,987

36

1,000

—

4,987

36

—■

—

4,987

36

11

—

—

7

39

—

—

—

—

—

—

3,902

46

1,000

—

4,902

46

—

—

4,902

46

12

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4,429

—

1,000

—

5,429

—

—

—

5,429

—

13

—

—

—

23

—

—

—

—

—

—

3,114

40

1,000

—

4,114

40

—

—

4,114

40

14

—

-

2

24

—

—

—

—

—

—

5,073

79

1,000

—

6,073

79

—

—

6,073

79

15

—

4,062

85

1,000

—

5,062

S5

—

—

5,062;85

IG

116

Bil. X (forts.). Tulltjenstemännens inkomster år

—T

Ort.

Tjenst.

1 Lönegrad.

1.

2.

1

3.

1

4.

1

5.

1

Lön.

Tjenst-

gö rings-pennin-gar.

Inkomst
af tull-behand-ing utom
packhus-område.

Ext

Inkomst
af tjenst-göring på
öfvertid i
den mån
sådan in-komst icke
ingår i
kolumn 1.

53 . för matnmgs-

t_ 03 handling.

i

L

1

n k o

ö s e n

b.

2 gO

* O 3

® Pi §

g 3. ®\P

Sts S

O oq ®

£3 O C

5 ö £ s

1'' i o: g-ö ? ''

m s t

c.

sr*

P: JÄ

3 S*

w

s

£3-

er;

^ p

1

Stockholm, tullkammaren ....

1

2:dre Kontrollör...

2

2,500

500

56

2

»

)) ....

1

d:o

2

2,500

—

500

56

3

>»

packhusinspektionen

1

l:ste Kontrollör...

3

2,500

—

1000

—

104

57

—

—

—

-

—

—

i

81

4

»

»

1

Kontrollör.........

2

2,500

—

500

—

104

57

i

81

5

»

»

1

d:o .........

2

2,500

—

500

—

104

57

—

—

—

—

—

—

i

81

6

»)

»

1

d:o .........

2

2,500

—

500

—

104

57

—

—

—

—

10

50

i

81

7

»

»

1

d:o .........

2

2,500

—

500

—

104

57

—

—

—

—

9

—

i

8

))

»

1

d:o .........

2

2,500

—

500

—

104

57

—

—

—

—

1

50

i

81

9

»

»

1

d:o .........

2

2,500

—

500

—

104

57

i

81

10

»

»

1

d:o .........

2

2,500

—

500

—

104

57

—

—

—

—

7

50

i

81

11

»

»

1

d:o .........

2

2,500

—

500

—

104

57

—

—

—

—

—

—

i

12

Göteborg, tullkammaren......

1

2:dre Kontrollör...

2

2,500

—

500

—

'' —

—

6

—

33

54

5

—

—

13

»

» ......

1

d:o *)

2

2,500

—

500

—

—

—

—

—

33

54

no

—

—

14

»

packhusinspektionen

1

l:ste Kontrollör...

3

2,500

—

1,000

—

50

25

—

—

—

—

75

—

15

»

»

1

d:o *)

3

2,500

1,000

—

50

25

—

—

—

i

50

—

16

»

»

1

Kontrollör ........

2

2,500

500

142

75

15

17

n

»

1

d:o ........

2

2,500

500

—

140

25

48

—

27

—

—

—

18

„

»

1

d:o *) ........

2

2,500

500

—

18

19

n

»

1

d:o *) ........

2

2,500

500

—

4

20

»

1

d:o ........

?

2,500

—

500

—

54

32

3

—

3

—

—

21

Höganäs

1

d:o ........

1

1,800

—

600

—

—

15

—

6

—

22

Malmö ..

1

2:dre Kontrollör..

2

2,500

—

500

—

I

1

*) Tillförordnad enligt Kongl. Majits medgifvande; för konseqvensens skull har ålderstillägg jemväl här

tagits.

117

Tablå 3. Kontrollörer, ej upptagne i Tablå 2.

6.

7-

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

i tull

verk

e

S t j

e

n s t.

Inkomst
af bestyr,
som utförts

Vikariats-ersättning,
dagtrakta-menten af
tullmedel,
gratifika-tion.

Annan inkomst
i tullverkets tjenst.

Summa
lön, tjenst-

Summa

af

10 och 11.

Summa

Beslagare-

andel.

Aktorats-och auk-tionspro vi-sion samt
slagafgift.

a.

som utgått
af tull-verkets
medel.

b.

som icke
är hänforlig
till a.

görings-penningar
och extra
inkomst.

Ålders-

tillägg.

i omedel-bart sam-manhang
medtjenst-göringen i
tullverket.

af alla

inkom-

ster.

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

3,056

_

1,000

_

4,056

1,448

73

5,504

73

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,056

—

1,000

—

4,056

—

1,448

73

5,504

73

2

3,606

38

1,000

—

4,606

38

—

—

4,606

38

3

3,106

38

1,000

—

4,106

38

—

—

4,106

38

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,106

38

1,000

—

4,106

38

—

—

4,106

38

5

61

84

3,178

72

1,000

—

4,178

72

—

—

4,178

72

6

3,115

38

1,000

—

4,115

38

—

—

4,115

38

7

3,107

88

1,000

—

4,107

88

—

—

4,107

88

8

3,106

38

1,000

—

4,106

38

—

—

4,106

38

9

3,113

88

1,000

—

4,113

88

—

—

4,113

88

10

3,106

38

1,000

—

4,106

38

—

—

4,106

38

11

—

—

3,044

54

1,000

—

4,044

54

742

50

4,787

04

12

3,143

54

1,000

—

4,143

54

742

50

4,886

04

13

—

—

—

—

—

—

—

—

—

75

3,551

75

1,000

—

4,551

75

32

73

4,584

48

14

3,551

75

1,000

—

4,551

75

77

57

4,629

32

15

3,157

75

1,000

—

4,157

75

32

73

4,190

48

16

3,215

25

1,000

—

4,215

25

77

57

4,292

82

17

3,018

—

1.000

—

4,018

—

77

57

4,095

57

18

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,004

—

1,000

—

4,004

—

77

57

4,081

57

19

3,060

33

1,000

—

4,060

33

32

73

4,093

06

20

—

—

—

—

—

—

—

—

23

—

2,444

—

600

—

3,044

—

45

—

3,089

—

21

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,000

—

1,000

—

4,000

—

28

63

4,028

63

22

118

Bil. X (forts.). Tulltjenstemännens inkomster år 1900.

1.

5.

Extra inkomst

O r t.

23 Mon ..................

24 Charlottenberg......

25 Storlien..............

Tjenst.

Lön.

Tjenst görings-

Inkomst
af tull pennin -

gar.

behandling
utom
packhusområde.

1 Kontrollör .
1 d:o

1 d:o

1,800 -

1,800 — 600 -

1, — 600 -

Inkomst
af tjenstgöring
på
öfvertid i
den mån
sådan inkomst
icke
ingår i
kolumn 1.

12

Lösen

2 & 5

Scb

O oq tl oo
tS a> m; ©

® B SB

O: O .

2

11

74

m

(r1

25

50

Medeltal af inkomst för:

26 l:ste packhuskontrollörer................................. 3

(Stockholm och Göteborg.)

7 Kontrollörer i 2:dra lönegraden *)...................... 2

(Stockholm, Göteborg och Malmö.)

28 Kontrollörer i l:sta lönegraden ......................... 1

(Höganäs, Mon, Charlottenberg och Storlien.)

*) Kontrollören i Yisby är, ehuru i 2:dra lönegraden, ej här inberäknad, enär han såsom kontrollör med chefskap
är upptagen å Tablå 2.

119

Tablå 3. Kontrollörer, ej upptagne i Tablå 2 (forts.).

6.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

i tull

verk

e

t s t j

e

n s t.

Inkomst
af bestyr,
som utförts

Vikariats-ersättning,
dagtrakta-menten af
tullmedel,
gratifika-tion.

Annan inkomst
i tullverkets tjenst.

Summa
lön, tjenst-görings-penningar
och. extra
inkomst.

Summa

af

10 och 11.

Summa

Beslagare-

andelar.

Aktorats-och auk-tionsprovi-sion samt
slagafgift.

a.

som utgått
af tull-verkets
medel.

b.

som icke
är hänförlig
till a.

Älders-

tillägg.

i omedel-bart sam-manhang
medtjenst-göringen i
tullverket.

af alla

inkom-

ster.

2,414

25

600

3,014

25

40

3,054

25

23

—

—

10

34

—

—

—

—

—

—

2,421

84

600

—

3,021

84

6

—

3,027

84

24

2,474

600

3,074

“

40

3,114

25

4,569

96

—

—

—

—

26

—

4,094

27

—

—

—

—

27

3,038

52

—

—

—

—

28

120

Bil. X (forts.). Tulltjenstemännens inkomster

Tjenst -

E i t r a inkomst

Inkomst

Lösen

Ort.

Tjenst.

O:

C

ct>

eg

p-

Lön.

görings-

pennin-

gar.

Inkomst
af tull-behand-ling utom
packhus-område.

af tjenst-göring på
öfvertid i
den mån
sådan in-komst icke
ingår i

. lor matnin
03 handling

b.

® CR jo
* O Ö

® O- p

ti £. o p
Scb

O OQ Bi. so

B © c

® B gg

C.

crl?

H *

J??

3 o:

2. •

g °L

ei1

1

Stockholm

tullkammaren ____

1 Kammarskrifvare.

2

1,500

500

kolumn

1.

00

37

34

B M *

j^cr;

• p

2

3

»

» ....

uppbördskontoret

(1 d:o
< med
y som

1

hvar och enl
lika inkomst
föregående. J

d:o

2

2

1,500

500

68

4

» packhusinspektionen

i

d:o

2

1,500

—

500

—

104

57

—

—

—

—

24

—

181

5

»

)>

i

d:o

2

1,500

—

500

—

—

—

—

—

—

—

50

—

—

6

»

n

i

d:o

2

1,500

—

500

—

104

57

—

—

—

—

—

—

1 1

7

»

»

i

d:o

2

1,500

—

500

—

104

57

—

—

—

—

—

—

181

8

»

»

i

d:o

2

1,500

—

500

—

134

57

—

—

—

—

3

—

181

9

»

»

i

d:o

2

1,500

—

500

—

8

73

10

n

»

i

d:o

2

1,500

—

500

104

57

—

—

—

—

4

50

181

11

»

»

i

d:o

2

1,500

—

500

104

57

181

12

»

»

i

d:o

2

1,500

—

500

112

07

—

—

—

—

—

—

181

13

)>

»

i

d:o

2

1,500

—

500

104

57

—

—

—

—

1

50

181

14

»

»

i

d:o

2

1,500

—

500

304

57

—

—

—

—

1

50

1 1

15

»

»

i

d:o

2

1,500

—

500

104

57

—

—

—

—

4

50

181

16

»

»

i

d:o

2

1,500

—

500

242

84

—

—

—

—

9

—

1

17

»

»

i

d:o

2

1,500

—

500

104

57

—

—

—

—

7

50

1 1

18

m

nederlagskontoret

i

d:o

2

1,500

—

500

—

—

—

—

—

—

100

—

—

19

»

»

i

d:o

2

1,500

—

500

75

20

»

»

i

d:o

2

1,500

—

500

—

—

—

—

—

—

100

—

—

21

»

tullbeyakningsinsp.

i

d:o

2

1,500

—

500

—

—

590

—

—

—

7

50

140 —

22

Gcfle......

i

d:o

1

1,500

—

300

—

—

500

—

25

—

—

—

— —

23

)) ......

i

d:o

1

1,500

—

300

75

—

75

—

25

—

—

—

—

24

Göteborg,

tullkammaren ......

1

d:o

2

1,500

—

500

—

—

30

—

22

38

—

—

—

25

»

»

i

d:o

2

1,500

—

500

—

—

576

—

22

38

30

—

—

'') Arfvode från postverket för förtullning af postpaket; tilldelas i Stockholm numera kontrollör.

121

är 1900. Tablå 4. Kammarskrifvare.

1 8-

7.

8.

.

10.

11.

12.

13.

14.

i tull

verk

e

S t j

e

n s t.

Summa
lön, tjenst-görings-penningar
och extra
inkomst.

Alders-

tillägg.

Summa

af

10 och 11.

Inkomst
af bestyr,
som utförts
i omedel-bart sam-manhang
medtjenst-göringen i
tullverket.

Summa

af alla

inkom-

ster.

Beslagare-

andel]:.

Aktorats-och auk-tionsprovi-sion samt
slagafgift.

Vikariats-ersättning,
dagtrakta-menten af
tullmedel,
gratifika-tion.

Annan inkomst
i tullverkets tjenst.

a.

som utgått
af tull-verkets
medel.

b.

som icke
är hänforlig
till a.

2,037

34

1,000

—

3,037

34

724

38

3,761

72

1

_

_

150

2,218

1,000

3,218

501

68

3,719

68

3

2,13(5

38

1,000

—

3,130

38

—

—

3,130

38

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,050

—

1,000

—

3,050

—

1,600

—

4,650

—

5

2,106

38

1,000

—

3,106

38

—

—

3,106

38

6

—

—

—

—

—

—

293

15

—

—

2,399

53

1,000

—

3,399

53

75

95

3,475

48

7

—

—

—

—

250

—

—

—

—

—

2,389

38

1,000

—

3,389

38

—

—

3,389

38

8

2,008

88

1,000

—

3,008

88

—

—

3,008

88

9

—

—

—

—

—

—

53

—

—

—

2,163

88

1,000

—

3,163

88

—

—

3,163

88

10

2,106

38

1,000

—

3,106

38

—

—

3,106

38

11

340

2,453

88

1,000

—

3,453

88

—

—

3,453

88

12

2,107

88

1,000

—

3,107

88

—

—

3,107

88

13

50

2,357

88

1,000

—

3,357

88

—

—

3,357

88

14

2,110

88

1,000

—

3,110

88

—

—

3,110

88

15

2,253

34

1,000

—

3,253

34

—

—

3,253

34

16

2,113

88

1,000

—

3,113

88

—

—

3,113

88

17

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,100

—

1,000

—

3,100

—

—

—

3,100

—

18

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,075

—

1,000

—

3,075

—

—

—

3,075

—

19

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,100

—

1,000

—

3,100

—

—

—

3,100

—

20

—

—

—

—

162

09

—

—

—

—

2,899

59

1,000

—

3.899

59

—

—

3,899

59

21

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,325

—

600

—

2,925

—

—

—

2,925

—

22

24

1,999

—

600

—

2,599

—

—

—

2,599

—

23

2,052

38

1,000

—

3,052

38

495

—

3,547

38

24

2,628

38

1,000

—

3,628

38

495

—

4,123

38

25

122

Bil. X (forts.). Tulltjenstemännens inkomster

1.

2.

3.

4.

5.

1

E

X

; r a

inko

m

S t

O:

Tjenst-

Inkomst
af tjenst-göring på
öfvertid i
den mån
sådan in-komst icke
ingår i
kolumn 1.

I

ö s

e n

Ort.

Tjenst.

O

qj3

p-

Lön.

görings-

pennin-

gar.

Inkomst
af tull-behand-ling utom
packhus-område.

. för mätnings-handling.

annan, som ut-. gått jemlikt för-ordningen om
expeditionslösen.

^ för försegling af
brän vinskärl.

26

Göteborg,

tullkammaren ......

1 Kammarskrifvare

2

1,500

500

_

_

_

22

37

_

_

_

27

»

(3 d:o, hvar och en'')

{mod lika inkomst >
( som föregående. J

2

28

»

n ......

1 d:o

2

1,500

—

500

—

—

—

—

—

22

37

27

50

—

—

29

»)

>, ......

1 d:o i)

2

1,500

—

500

—

—

—

—

—

22

34

—

—

—

—

30

))

» ......

(2 d:o, hvar och en^
''med lika inkomst >
( som föregående, j

2

31

»

» ......

1 d:o *)

2

1,500

—

500

—

—

—

—

—

22

34

13

—

—

—

32

))

uppbördskontor

1 d:o

2

1,500

—

500

—

—

—

—

—

—

—

67

—

—

—

33

»

packhusinspektionen

1 d:o *)

2

1,500

—

500

—

39

28

3

27

—

—

14

88

—

—

34

n

»

f5 d:o, hvar och enl
<med lika inkomst!
y som föregående. J

2

35

n

»

1 d:o

2

1,500

—

500

36

n

»

1 d:o •)

2

1,500

—

500

—

39

28

3

27

—

—

14

88

—

—

37

»

»

(2 d:o, hvar och enl
<med lika inkomst!
! som föregående. J

2

38

»

»

1 d:o >)

2

1,500

—

500

—

57

28

15

27

—

—

14

88

—

—

39

»

»

1 d:o

2

1,500

—

500

—

29

43

2

46

—

—

11

16

—

—

40

i)

nederlagskontoret

1 d:o

2

1,500

—

500

—

—

—

48

—

—

—

—

—

—

—

41

»

))

1 d:o

2

1,500

—

500

42

»

tullbevakningsinsp.

1 d:o

2

1,500

—

500

—

—

—

42

50

—

—

44

—

59

65

43

Halmstad

1 d:o

1

1,500

—

300

—

25

—

857

—

24

—

12

—

1

—

44

Helsingborg....................

1 d:o

2

1,500

—

500

—

—

—

189

50

17

42

3

—

—

—

45

»

1 d:o

2

1,500

—

500

—

262

50

258

50

17

42

—

—

—

—

46

»

1 d:o

2

1,500

—

500

—

289

—

277

50

17

42

—

—

—

*) Tillförordnad enligt Kongl. Maj-.ts medgifvande; för konseqvensens skull har ålderstillägg jemväl här upptagits.

2) Arfvode från postverket för förtullning af postpaket.

3) Häraf 75 kronor arfvode från postverket.

123

år 1900. Tablå 4. Kammarskrifvare (forts.).

6.

T~ 7-

1

i

3.

10.

11.

12.

13.

14.

i tull

verk

e

t S t

e

n s t.

Inkomst
af bestyr,
som utförts

Vikariats-ersättning,
dagtrakta-menten af
tullmedel,
gratifika-tion.

Annan inkomst
i tullverkets tjenst.

Summa
lön, tjenst-

Summa

Beslagare-

andelar.

Aktorats-och auk-tionsprovi-sion samt
slagafgift.

a.

som utgått
af tull-verkets
medel.

b.

som icke
är hänförlig
till a.

görings-penningar
och extra
inkomst.

Älders-

tillägg.

af

10 och

11

i omedel-bart sam-manhang
medtjenst-göringen i
tullverket.

af alla

inkom-

ster.

2,022

37

1,000

3,022

37

495

3,517

37

26

27

2,049

87

1,000

—

3,049

87

495

—

3,544

87

28

2,022

34

1,000

—

3,022

34

495

—

3,517

34

29

30

2,035

34

1,000

—

3,035

34

495

—

3,530

34

31

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

2,067

—

1,000

—

3,067

—

495

—

3,562

—

32

—

2,057

43

1,000

—

3,057

43

77

57

3,135

—

33

34

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

1,000

—

3,000

—

2) 900

—

3,900

_

35

2,057

43

1,000

—

3,057

43

32

73

3,090

16

36

37

2,087

43

1,000

—

3,087

43

32

73

3,120

16

38

—

—

2,043

05

1,000

—

3,043

05

s)128

92

3,171

97

39

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

2,048

—

1,000

—

3,048

—

645

—

3,693

—

40

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

1,000

—

3,000

—

—

—

3,000

—

41

2,146

15

1,000

—

3,146

15

—

—

3,146

15

42

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,719

—

600

—

3,319

—

62

—

3,381

—

43

—

—

5

—

—

—

—

—

—

—

2,214

92

1,000

—

3,214

92

—

—

3,214

92

44

—

2,538

42

1,000

—

3,538

42

—

—

3,538

42

45

—

—1

2,583

92

1,000

—

3,583

92

—

—

3,583

92

46i

124

Bil. X (forts.). Tulltjenstemännens inkomster

1.

2.

3.

4.

5.

1

E

x t r a

i n 1

O

m

s t

t-1

O:

Tjenst^

Inkomst
af tjenst-göring på
öfvertid i
den mån
sådan in-komst icke
ingår i
kolumn 1.

Lösen

0 r t.

Tjenst.

P

33

p

Lön.

görings-

pennin-

gar-

Inkomst
af tull-behand-ling utom
packhus-område.

. tor matnings-“ handling.

annan, som ut-. gått jemlikt för-^ ordningen om
expeditionslösen.

. för försegling af
bränvin skärl.

47

Helsingborg .....................

1 Kammarskrifvare

2

1,500

_

500

_

280

50

276

50

17

42

—

—

_

_

48

Landskrona .....................

1 d:o

2

1,500

—

500

—

—

—

430

—

12

—

—

—

—

—

49

Malmö............................

1 d:o

2

1,500

—

500

—

—

—

—

—

10

97

—

—

—

—

50

» ...........................

1 d:o

2

1,500

—

500

—

—

—

300

—

10

97

—

—

—

—

51

» ............................

1 d:o

2

1,500

—

500

—

—

—

—

—

10

97

—

—

—

—

52

» ............................

1 d:o

2

1,500

—

500

—

—

—

20

—

10

97

—

—

—

—

53

» ............................

1 d:o

2

1,500

—

500

—

—

—

—

—

10

97

—

—

—

—

54

55

»

» ...........................

1 d:o

(2 d:o, hvar och en''!
<med lika inkomst >
( som föregående. J

2

2

1,500

500

99

41

29

28

10

97

56

» ...........................

1 d:o

2

1,500

—

500

—

126

61

34

87

9

14

—

—

—

—

57

n ............................

1 d:o

2

1,500

—

500

—

99

41

62

28

10

97

—

—

—

—

58

» ............................

1 d:o

2

1,500

—

500

59

Ahus..............................

1 d:o

1

1,500

—

300

—

201

15

—

—

9

67

—

—

—

—

60

Kalmar...........................

1 d:o

1

1,500

—

300

—

437

—

38

—

10

—

—

—

—

—

61

Norrköping......................

1 d:o

1

1.500

—

300

—

*)187

50

‘)31

50

7

60

11

—

—

—

62

Söderhamn.......................

1 d:o

1

1,500

—

300

—

6

—

220

25

27

70

5

-

—

—

63

Sundsvall .......................

1 d:o

1

1,500

—

300

—

—

—

—

—

28

29

—

—

—

—

64

)) .......................

Medeltal af ink<

1 d:o

>mst för:

1

1,500

300

"

28

29

65

Kammarskrifvare i Stockholm och Göteborg .........

2

66

Öfrig e kammar skrifvare i 2 lära lönegraden .........

(Helsingborg, Landskrona och Malmö.)

2

67

Kammarskrifvare i lista lönegraden ..................

(Getie, Halmstad, Ahus, Kalmar, Norrköping,
Söderhamn och Sundsvall.)

1

l) Tullkammaren uppgifver, att några hit hänförliga inkomster vanligen icke förekomma.

125

år 1900. Tablå 4. Kammarskrifvare (forts.).

f 6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

i tull

verk

e 1

s t j

e

1 s t.

Inkomst
af bestyr,
som utförts

Vikariats-ersättning,
dagtrakta-menten af
tullmedel,
gratifika-tion.

Arman inkomst
i tullverkets tjenst.

Summa
lön, tjenst-

Summa

Beslagare-

andelar.

Aktorats-och auk-tionsprovi-sion samt
slagafgift.

a.

som utgått
af tull-verkets
medel.

b.

som icke
är hänförlig
till a.

görings-penningar
och extra
inkomst.

Älders-

tillägg.

•

af

10 och 11.

i omedel-bart sam-manhang
medtjenst-göringen i
tullverket.

af alla

inkom-

ster.

2,574

42

1,000

_

3,574

42

_

_

3,574

42

47

—

—

4

66

—

—

—

—

—

—

2,446

66

1,000

—

3,446

66

—

—

3,446

66

48

—

—

—

—

—

—

266

65

—

—

2,277

62

1,000

—

3,277

62

—

—

3,277

62

49

2,310

97

1,000

—

3,310

97

—

—

3,310

97

50

2,010

97

1,000

—

3,010

97

—

—

3,010

97

51

—

—

—

—

—

—

94

82

—

—

2,125

79

1,000

—

3,125

79

—

—

3,125

79

52

2,010

97

1,000

—

3,010

97

—

—

3,010

97

53

2,139

66

1,000

—

3,139

66

28

63

3,168

29

54

55

2,170

62

1,000

—

3,170

62

23

81

3,194

43

56

2,172

66

1,000

—

3,172

66

28

63

3,201

29

57

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

1,000

—

3,000

—

—

—

3,000

—

58

2,010

82

600

—

2,610

82

—

—

2,610

82

59

—

—

—

—■

—

—

—

—

—

—

2,285

—

600

—

. 2,885

—

—

—;

2,885

—

60

2,037

60

600

—

2,637

60

—

—

2,637

60

61

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,058

95

600

. 2,658

95

40

—

2,698

95

62

1,828

29

600

—

2,428

29

25

—

2,453

29

63

1,828

29

600

—

2,428

29

—

—

2,428

29

64

3,116

20

65

3,241

06

—

—

—

—

66

—

2,721

33

—

—

—

—

67

126

Bil. X (forts.). Tulltjenstemännens inkomster år 1900. Tablå 5.

Ort.

Tjenst.

%

l.

2.

3.

5.

1

Lönegrad.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Inkomst
af tull-behand-ling utom
packhus-område.

E x

Inkomst
af tjenst-göring på
öfvertid i
den mån
sådan in-komst icke
ingår i
kolumn 1.

t r a

I

a.

S?

*

p a

3 3

Pj p:

fE

er? 3
• er?

09

1

inko

ö s e n

b.

Sss’
gs/s-g
II &;

3 ffl H- Q
O: © °

33 3 Hs

O g C: H
3 H ■

m s t

c.

p: £?

3 2*

a ©

09 03

Es-

a^cr?

p

1

Helsingborg.....................

1

Befälhafvare för

kustbevakningen i

Skåne..............

1

4,000

—

1,500

| 2

Malmö............................

1

Packhusinspektor .

1

3,500

—

2,000

3

» ...........................

1

Tullbevakningsin-

spektor .............

1

3,000

—

1,000

—

—

—

*) 1,950

—

—

—

—

—

25

—

4

»

1

Tullkassör o. kon-

fiskationsinspektor

1

3,000

—

1,000

—

—

—

—

—

—

—

280

—

—

—

5

Karlstad .........................

1

Bevakningskon-

trollör...............

1

1,800

—

600

6

Stockholm2).....................

1

Tullfiskal..........

1

2,000

—

700

7

Göteborg.........................

1

d:o ...........

1

2,000

—

700

8

Malmö............................

1

d:o ...........

1

2,000

—

700

9

Lysekil.........................

1

Inspektor...........

1

1,600

—

300

_

—

—

216

—

—

—

139

—

—

—

1°

Engelholm.......................

1

d:o ...........

1

1,600

—

300

111

Bergqvara........................

1

d:o ...........

1

1,600

—

300

—

—

—

51

—

—

—

—

—

—

—

12

Slite ..............................

1

d:o ...........

1

1,600

_

300

_

_

_

18

—

—

—

2

—

—

—

13

Klinto...........................

1

d:o ...........

1

1,600

—

300

—

13

50

16

50

—

—

1

-

—

—

14

Funäsdalen.......................

1

d:o ...........

1

1,600

—

300

J) Tullbevakningsinspektoren anmärker, att de extra inkomsterna torde komma att helt och hållet försvinna.

2) Nuvarande tullfiskalen i Stockholm, innehar förordnande såsom tullverkets ombudsman med ärligt arfvode af
1,200 kronor.

3) Arfvode för granskning af hamnumgälder.

4) Tullinspektören anmärker: »Beloppet osedvanligt stort, under vanliga förhållanden förekomma inga extra inkomster».

127

Ordinarie tjensteman, ej upptagne i tablåerna 1—4.

6.

7-

s.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

i tullverk

3 t

s t j

n

s t.

Inkomst
af bestyr,
som utförts

Yikariats-

ersättning,

Annan inkomst i
tullverkets tjenst.

Summa
lön, tjenst-

Summa

Aktorats-

görings-

Ålders

af

10 och

i omedel-

af alla

Beslagare-

andelar.

och auk-tionsprovi-sion samt
slagafgift.

dagtrakta-menten af
tullmedel,
gratifika-

a.

som utgått
af tull-verkets

b.

som icke
är hänförlig
till a.

penningar
och extra
inkomst.

tillägg.

11.

båld sam-manhang
medtjenst-göringen i
tullverket.

inkom-

ster.

medel

5,500

1,000

6,500

6,500

1

5,500

—

1,000

—

6,500

—

—

-

6,500

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5,975

—

1,000

—

6,975

—

—

—

6,975

—

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4,280

—

1,000

—

5,280

—

—

—

5,280

—

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,400

—

600

—

3,000

—

—

—

3,000

—

5

—

—

23

24

—

—

—

-

s)250

—

2,973

24

800

—

3,773

24

—

—

3,773

24

6

—

—

74

—

—

—

—

—

—

—

2,774

—

800

—

3,574

—

—

—

3,574

—

7

—

—

67

14

—

—

—

—

—

—

2,767

14

800

—

3,567

14

—

—

3,567

14

8

15

12

—

—

—

—

—

—

345

—

2,615

12

600

—

3,215

12

563

—

3,778

12

9

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,900

—

600

—

2,500

—

—

—

2,500

—

10

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,951

—

600

—

2,551

—

500

—

3,051

—

11

—

—

5

27

—

—

—

—

—

—

1,925

27

600

—

2,525

27

589

08

3,114

35

12

—

—

9

21

—

—

—

—

—

—

1,940

21

600

—

2,540

21

638

69

3,178

90

13

4)2,808

15

4,708

15

600

—

5,308

15

—

—

5,308

15

14

K

Bil. XI

Tullbetj entes inkomster år 1900.

Tablå 1.
Tablå 2.
Tablå 3.
Tablå 4.
Tablå 5.
Tablå 6.
Tablå 7.
Tablå 8.

Öfveruppsyningsmän.

Uppsyningsman.

Vaktmästare.

Roddare.

Kustsergeanter och jaktuppsyningsmän.

Kustvakter och kustuppsyningsmän.

Kustroddare, roddare vid yttre bevakningen, jaktbåtsmän.
Gränsridare.

Förklarande anmärkningar till ofvannämnda tablåer se Bil. XTT (sid. 152).

9

130

Ort.

Tjenst.

-

t"1

O:

3

CD''

CFQ

H

~

Bil.

i.

Lön.

XI. Ti

2.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

illbetj entes ink

3. 4. | 5.

Extra inkoms

För invi-

sitationer.

För be-vakning
af loss-ning eller
lastning.

För be-vakn
afl
gods.

1

Stockholm, nederlagskontoret...

1 Öfveruppsyningsman

2

1,500

_

500

2

» tullbevakningen......

1

d:o

2

1,500

—

500

—

1,560

—

—

—

—

12 d:o, hvar och en

med'')

3

» » .....

slika

inkomst som

före-;

2

1

gående.

f

4

Dalarö.................................

1

d:o

1

1,500

—

300

—

27

5

Sandhamn............................

1

d:o

1

1,500

300

—

45

—

—

—

— —

6

Furusund..............................

1

d:o

1

1,500

300

7

Öregrund..............................

1

d:o

1

1,500

—

300

—

15

—

—

—

— —

8

Gefle....................................

1

d:o

1

1,500

—

300

—

250

—

—

—

— —

9

Göteborg, nederlagskontoret.....

1

d:o

2

1,500

—

500

—

—

—

—

—

— —

10

» tullbevakningen.......

1

d:o

2

1,500

—

500

—

2,153

50

—

—

— —

12 d:o

, hvar och en

med)

11

» n

■{lika

inkomst som

före-;

2

l

gående.

J

12

Uddevalla............................

1

d:o

1

1,500

—

300

—

192

—

—

—

— —

13

Strömstad............................

1

d:o

1

1,500

—

300

—

806

50

—

—

—

14

Yarberg..............................

1

d:o

1

1,500

—

300

—

132

—

—

—

—

15

Halmstad............................

1

d:o

1

1,500

—

300

—

243

16

Helsingborg..........................

1

d:o

2

1,500

—

500

17

Landskrona,........•..................

1

d:o

2

1,500

—

500

—

—

—

—

—

—

18

Malmö................................

1

d:o

2

1,500

—

500

19

» .................................

1

d:o

2

1,500

—

500

—

1,950

—

—

—

—

20

Ystad..................................

1

d:o

1

1,500

—

300

—

770

21

Ahus...................................

1

d:o

1

1,500

—

300

—

264

82

—

—

— —

22

Karlshamn............................

1

d:o

1

1,500

—

300

—

590

—

—

—

—

23

Karlskrona...........................

1

d:o

1

1,500

—

300

-

125

—

127

—

—

J) Tallkammaren anmärker, att beloppet är osedvanligt stort; i vanliga fall omkring 450 kronor.

131

år 1900. Tablå 1. Öfveruppsyningsman.

6.

~

1

8.

9.

10.

11.

12.

13.

i tullvei

För neder-lags- och
transitbev åk-ningar samt
bevakning al
restitutions-gods.

k e t s t j

Vikariats-ersättning,
dagtrakta-menten af
tullmedel,
gratifikation

n s t.

Annan inkomst i tul
verkets tjenst:

Summa
lön, tjenst-görings-penningar
och extra
inkomst.

Alders-

tillägg.

Summa

af

9 och 10.

Inkomst af
bestyr, som
utförts i
omedelbart
samman-hang med
tjenstgörin-gen i tull-verket.

Summa

af alla

inkomster.

a.

som utgått
af tullverkets
medel.

b.

som icke
liänförli
till a.

är

3

_

_

__

_

_

_

51

_

2,051

_

1,000

3,051

3,051

1

226

15

3,786

15

1,000

—

4,786

15

205

—

4,991

15

2

_

_

_

_

_

_

11

21

1,838

21

600

2,438

21

34

22

2,472

43

4

—

—

—

—

—

—

4

70

1,849

70

600

—

2,449

70

4

—

2,453

70

5

—

—

—

—

3

73

4

50

1,808

23

600

—

2,408

23

300

—

2,708

23

6

1,815

—

600

—

2,415

—

127

—

2,542

—

7

—

—

—

—

—

—

475

—

2,525

—

600

—

3,125

—

—

—

3,125

—

8

—

—

—

—

—

—

22

50

2,022

50

1,000

—

3,022

50

—

—

3,022

50

9

“

35

71

4,189

21

1,000

—

5,189

21

—

—

5,189

21

10

_

_

_

_

184

50

2,176

50

600

2,776

50

2,776

50

12

—

—

—

—

—

—

94

50

2,701

—

600

—

3,301

—

—

—

3,301

—

13

—

—

—

—

—

—

*)837

—

2,769

—

600

—

3,369

—

80

50

3,449

50

14

—

-

—

—

—

—

1,529

50

3,572

50

600

—

4,172

50

—

—

4,172

50

15

—

—

—

—

—

—

1,006

50

3,006

50

1,000

—

4,006

50

—

—

4,006

50

IG

—

—

—

—

—

—

550

—

2,550

—

1,000

—

3,550

—

—

—

3,550

—

17

—

—

—

—

224

58

135

69

2,360

27

1,000

—

3,360

27

28

63

3,388

90

18

—

—

125

—

—

—

10

36

4,085

36

1,000

—

5,085

36

—

—

5,085

36

19

—

—

—

—

—

—

184

74

2,754

74

600

—

3,354

74

—

—

3,354

74

20

—

—

—

—

—

—

1,161

05

3,225

87

600

—

3,825

87

—

—

3,825

87

21

—

—

—

—

—

—

864

53

3,254

53

600

-

3,854

53

—

—

3,854

53

2 2

—

—

—

—

—

—

70

60

2,122

60

600

-1

2,722

601

—

—

2,722

60

2 3

132

Bil. XI (forts.). Tullbetjentes

Ort.

Tjenst.

Extra inkoms

t-1

s

CD

eg

53

Lön.

Tjenst -

görings pennin gar.

För invisitationer.

För bevakning

af lossning
ell
lastning.

För beaf gods.

24

Kalmar.....................

........... 1 Öfveruppsyningsman

1

1,500

—

300

—

—

—

—

—

—

25

Baresund *)...........

........... 1 d:o

1

1,500

—

300

26

Norrköping................

1

1,500

—

300

—

—

—

—

—

—

27

Arkö....................

........... 1 d:o

1

1,500

—

300

28

Ljusne 2)...............

........... 1 d:o

1

1,500

—

300

—

47

—

—

—

—

29

Sundsvall...................

........... 1 d:o

1

1,500

—

300

—

30

—

—

30

Lunde 8)................

1

1,500

—

300

—

341

—

—

—

31

Nordmaling4) ........

........... 1 d:o

1

1,500

—

300

—

9

—

—

—

—

32

Haparanda................

........... 1 d:o

1

1,500

—

300

—

72

—

—

—

—

33

Neder Kalix.........

........... 1 d:o

1

1,500

—

300

—

24

—

—■

—

34

Karlstad...................

........... 1 d:o

1

1,500

—

300

—

13 50

—

—

—

35

Östersund ................

........... 1 d:o

1

1,500

—

300

—

—

—

—

—

—

Medeltal af inkomst för:

36

Öfveruvvsnninpsmän i

3:dra lönegraden......................

2

(Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Landskrona och Halmö.)

37

Öfveruppsyningsmän i

l:sta lönegraden........................

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

*) Lydande under tullkammaren i Mem.

2) Lydande under tullkammaren i Söderhamn.

3) Lydande under tullkammaren i Hernösand.

4) Lydande under tullkammaren i Umeå.

133

1900. Tablå 1. Öfveruppsyningsman (forts.).

1 6-

1 7-

—

1

8.

1 9-

10.

11.

I 12-

13.

i t u 11 y e

För neder-lags- och
transitbevak-ningar samt
bevakning af
restitutions-gods.

k e t s t j

Vikariats-ersättning,
dagtrakta-menten af
tullmedel,
gratifikation.

n s t.

Annan inkomst i tull-verkets tjenst:

Summa
lön, tjenst-görings-penningar
och extra
inkomst.

Alders-

tillägg.

Summa

af

9 och 10.

Inkomst af
bestyr, som
utlorts i
omedelbart
samman-hang med
tjenstgö rin-gen i tull-verket.

Summa

af alla

inkomster.

a.

som utgått
af tullverkets
medel.

b.

som icke är
hänförlig
till a.

—

—

—

—

—

—

637

50

2,437

50

600

3,037

50

3,037

50

24

—

—

—

—

—

—

—

—

1,800

600

—

2,400

—

25

—

2,425

—

25

—''

—

—

—

—

—

108

—

1,908

—

600

—

2,508

—

—

—

2,508

—

26

—‘

—

—

—

—

—

—

—

1,800

—

600

-

2,400

—

20

—

2,420

—

27

—

—

—

—

—

—

375

-

2,222

—

600

—

2,822

—

500

—

3,322

—

28

—

—

—*

—

—

—

174

16

2,409

48

600

—

3,009

48

167

97

3,177

45

29

—

—

—

—

—

—

785

—

2,926

50

600

—

3,526

50

460

—

3,986

50

30

—

—

—

—

—

—

—

—

1,809

—

600

—

2,409

—

197

—

2,606

—

31

—

—

—

—

—

—

31

94

1,903

94

600

—

2,503

94

93

—

2,596

94

32

—

—

9

—

—

—

—

—

1,833

50

600

—

2,433

50

255

—

2,688

50

33

—

—

27

—

—

—

36

—

1,876

50

600

—

2,476

50

—

—

2,476

50

34

25

6

70

37

50

1,869

20

600

2,469

20

185

—

2,654

20

35

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

4,333

49

—

-

—

36

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,888

34

_

37 i

134

0 r t.

Bil. XI (forts.). Tullbetjentes

1. 2. 3. 4.

Tjenst.

f

o:

B

CD

Lön.

Extra inkoms

Tjenst görings-

Förbe- För be.

pennin- För invi- vakning vatning

sitationer. * °^f af 1

ning eller

gar.

lastning.

gods.

t) Lydande under tullkammaren
a) Lydande under tullkammaren

i Nyköping,
i Strömstad.

1

Stockholm, packliusinspektionen

1 Uppsyningsman ..

....... 2

1,000 —

500 —

—

—

—

2

» tullbevakningsinsp.

1

(l:o

....... 2

1,000 —

500 —

250

—

—

3

» »

1

d:o

....... 2

G -

—

260

—

—

4

» »

1

d:o

....... 2

1,000 —

500 —

240

—

—

—

5

» »

1

d:o

....... 2

1,000 —

—

300

—

—

—

—

6

»» »

1

d:o

....... 2

1,000 —

—

95

—

—

—

—

7

1

d:o

....... 2

1,000-

240

—

—

—

—

8

)) »

1

d:o

....... 2

1,000 —

500-

300

-

—

—

—

9

Landsort.................•.............

1

d:o

1

900 —

300-

10

Hufvudskär..........................

1

d:o

1

900-

300-

11

Gefle...................................

1

d:o

....... 1

900 —

300-

250

—

—

—

-•

12

Södertelje.............................

1

d:o

....... 1

900-

300 —

36

—

—

—

—

13

Häfringe '').......................

1

d!o

....... 1

900 —

300-

14

Göteborg, packhusinspektionen

1

d:o

....... 2

1,000 —

500-

15

» tullbevakningsinsp.

1

d:o

........ 2

L -

500-

500

—

—

—

16

») »

1

d:o

........ 2

1,000 —

500-

500

—

—

—

—

17

» »

1

d:o

........ 2

1,000-

500 —

300

—

—

—

18

» »

1

d:o

........ 2

1,000 —

500 -

500

_

—

—

—

19

Saltbackens).....................

1

d:o

........ 1

900 —

300-

35

—

—

—

—

20

Halmstad..............................

1

d:o

........ 1

900-

300-

243

—

—

—

21

Helsingborg..........................

1

d:o

........ 2

1,000 -

500-

450

—

—

—

—

22

)> ..........................

1

d:o

........ 2

1,000-

500-

45C

—

—

—

—

23

Torekow...........................

1

d:o

........ 1

900 -

—

P

—

—

—

24

Råå...............................

1

d:o

........ 1

900-

300-

5c

—

—

—

2 5

Landskrona..........................

1

d:o

........ 2

1,000-

500-

20C

) —

—

—

—

26

Malmö................................

1

d:o

........ 2

1,000-

135

år 1900. Tablå 2. Uppsyningsman.

1 6-

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

t u 11 v e

För noder-lags- och

r k e t s t j e

Vikariats-

ersättning,

n s t.

Annan inkomst i tull-verkets tjenst:

Summa
lön, tjenst-görings-

Ålders-

Summa

af

Inkomst af
bestyr, som
utförts i Summa

omedelbart

ningar samt
bevakning a
restitutions-gods.

dagtrak
men ten
tullmed
gratifikat

fca-

af

Bl,

lön.

a.

som utgått
af tullverkets
medel.

b.

som icke
hänförli
till a.

är

g

penningar
och extra
inkomst.

tillägg.

9 och 10.

hang med
tjenstgörin
gen i tull-verket.

inkomst

er.

1,500 -

300 —

1,800 -

_ _

1,800

— i

— —

—

—

—

—

24

71

1,774 71

300 —

2,074 71

— —

2,074

71 2

— —

—

—

—

—

—

1,760 -

300-

2,060 —

— —

2,060

— 3

— —

—

—

—

—

—

1,740 -

300 —

2,040 —

. — . —

2,040

— 4

1,800 —

300 —

2,100

—

— —

2,100

— 5

— —

—

—

—

—

5

54

1,600 54

300 —

1,900 54

— _

1,900

54 c

—

—

—

—

—

—

—

1,7 -

300 —

2,040

— —

2,040

— 7

— —

—

—

—

—

—

—

1,800-

300-

2,100

— —

2,100

— 8

— —

—

—

—

54

5

—

1,205 54

300 —

1,505

54

54-

1,559

54 9

— —

—

—

—

—

—

—

1,200-

300 —

1,500

—

— —

1,500

— 10

— —

—

—

—

—

250

-

1,700 —

300 —

2,000

—

400-

2,400

—11

— —

100

—

—

—

30

—

1,366 -

300-

1,666

—

— —

1,666

— 12

— —

—

—

—

—

—

—

1,200-

300 —

1,500

—

40-

1,540

— 13

— —

—

—

—

—

—

1,500 —

300 —

1,800

—

— ~

1,800

— 14

— —

—

—

—

—

26

77

2,026 77

300 —

2,326

77

29 81

2,356

58 ib

— —

—

—

—

—

—

—

2,000-

300 —

2,300

—

29 81

2,329

81 16

1,800 —

300 —

2,100

—

— —

2,100

— 17

— —

--

—

—

—

26

77

2,026 77

300 —

2,326

77

29 81

2,356

58 is

— —

—

—

—

—

115

—

1,350 -

300 —

1,650

—

— —

1,650

— 19

— —

—

—

—

—

8

25

1,451 25

300-

1,751

25

100-

1,851

25 20

1,950 -

300 —

2,250

—

— —

2,250

— 21

— —

—

—

—

—

—

—

1,950 -

300-

2,250

—

— —

2,250

— 22

— —

—

—

—

—

—

—

1,205 —

300 —

1,505

—

35 —

1,540

— 23

1,255 —

300-

1,555

120-

1,675

— 24

— —

—

—

—

100

1,800 —

300-

2,100

—

— —

2,100

- 25

— —

—

—

—

—

—

1,500 -

300 —

1,800

743-

2,5431

— 26

136

Bil. XI (forts.). Tullbetjentes ink

27

O r t.

Malmö.....,...........................

Tjenst.

1 Uppsyningsman.........

f

O:

P

O

g

H

P

2

i.

Lön.

1,000

28

» .................................

1

d:o .........

2

1,000

29

Trelleborg............................

1

d:o .........

1

900

—

SO

Ystad..................................

1

d:o ........

1

900

—

31

Abus...................................

1

d:o .........

1

900

—

32

Sölvesborg...........................

1

d:o .........

1

900

—

33

Karlskrona...........................

1

d:o .........

1

900

34

Kalmar................................

1

d:o .........

1

900

—

35

Borgholm........................

1

d:o .........

1

900

—

36

Pataholm........................

1

d:o ........

1

900

—

37

Oskarshamn..........................

1

d:o .........

1

900

—

38

Mönsterås........................

1

d.o .........

1

900

—

39

Eigeholm.........................

1

d:o .........

1

900

—

40

Vestervik..............................

1

d:o .........

1

900

—

41

Visby..................................

1

d:o .........

1

900

—

42

Kappelshamn....................

1

d:o .........

1

900

—

1

d:o .........

1

900

—

44

Kylley.............................

1

d:o .........

1

900

—

45

Katthammarsvik..............

1

d:o .........

1

900

—

46

Ljugam..........................

1

d:o .........

1

900

——

47

Rone..............................

1

d:o .........

1

900

—

48

Burgsvik........................

1

d:o .........

1

900

—

49

Mem...................................

1

d:o .........

1

900

—

50

Valdemarsvik ..................

1

d:o ........

1

900

—

51

Norrköping..........................

1

d:o ........

1

90C

—

52

» ..........................

1

d:o ........

1

90C

—

53

Söderhamn.........................

1

d:o ........

1

900

) —

54

Hudiksvall ..........................

1

(l:o ........

1

90C

) —

Extra inkoms

Tjenst -

pennin gar.

- För invi -

För bevakning -

För be -

sitationer. ^ af

nmg ell

lastning.

gods.

500-

500-

300-

300-

300 —

300 —

300-

300 —

300 —

300-

300-

300-

300

300 —

300-

300-

300 —

300-

300-

300 —

300 —

300-

300-

300-

300 —

300-

300-

300-

300 —
300-600 —
490
264 82
10
250
150 —

28 —
100
7

25
349
358
9

13 50

3 —
3
6 50
39-

175 50
175 50
191 —
60-

200

150

- 100

216-

200

137

år 1900. Tablå 2. Uppsyningsman (forts.).

t 6.

i

7.

8.

9.

10.

11.

12.

1

13.

i tullver

För neder-lags- och
transitbevak-ningar samt
bevakning af
restitutions-gods.

kets tje

Vikariats-ersättning,
dagtrakta-menten af
tullmedel,
gratifikation.

n s t.

Annan inkomst i tull-verkets tjenst:

Summa
lön, tjenst-görings-penningar
och extra
inkomst.

Ålders-

tillägg.

Summa

af

9 och 10.

Inkomst af
bestyr, som
utförts i
omedelbart
samman-hang med
tjenstgörin-gen i tull-verket.

Summa

af alla

inkomster.

a.

som utgått
af tullverkets
medel.

b.

som icke
hänförlig
till a.

år

j

75

39

2,075

39

300

2,375

39

_

2,375

39

27

—

—

—

—

—

—

114

78

2,114

78

300

—

2,414

78

—

2,414

78

28

—

—

_

—

—

—

—

—

2,050

—

300

—

2,350

—

—

-

2,350

—

29

_

—

—

—

—

—

—

—

1,690

—

300

—

1,990

—

—

—

1,990

—

30

_

—

—

—

—

—

351

53

1,816

35

300

—

2,116

35

—

—

2,116

35

31

_

—

—

—

—

—

173

44

1,383

44

300

—

1,683

44

—

—

1,683

44

32

—

—

—

—

—

—

139

81

1,805

81

300

—

2,105

81

—

—

2,105

81

33

_

—

—

—

—

—

—

—

1,550

—

300

—

1,850

—

50

—

1,900

—

34

_

—

—

—

—

—

—

—

1,200

—

300

—

1,500

—

43

—

1,543

—

35

_

_

_

—

—

—

—

—

1,228

—

300

—

1,528

—

170

—

1,698

—

36

_

—

—

—

—

—

50

—

1,430

—

300

—

1,730

—

—

—

1,730

—

37

1,207

—

300

—

1,507

—

30

—

1,537

—

38

_

__

_

_

—

—

—

—

1,225

—

300

—

1,525

—

40

—

1,565

—

39

_

_

_

—

—

—

381

—

1,930

—

300

—

2,230

—

140

—

2,370

—

40

_

—

_

—

—

—

87

25

1,645

25

300

—

1,945

25

50

—

1,995

25

41

1,209

—

300

—

1,509

—

290

11

1,799

11

42

_

_

_

_

—

—

—

—

1,200

—

300

—

1,500

—

95

99

1,595

99

43

—

—

_

_

—

—

—

1,213

50

300

—

1,513

50

105

20

1,618

70

44

—

—

—

—

—

—

—

—

1,200

—

300

—

1,500

—

15

—

1,515

—

45

_

—

_

_

17

66

—

—

1,220

66

300

1,520

66

172

85

1,693

51

46

—

—

—

—

—

4

65

1,207

65

300

1,507

65

554

75

2,062

40

47

—

—

—

—

—

39

94

1,246

44

300

1,546

44

360

84

1,907

28

48

_

_

—

—

—

1,239

300

1,539

—

—

1,539

49

_

_

_

—

—

1,200

300

1,500

16

—

1,516

50

_

—

—

—

48

1,423

50

300

1,723

5C

96

1,819

5C

51

—

—

_

—

48

1,423

50

300

1,723

5C

96

1,819

5C

52

_

_

i

78

—

150

—

1,542

73

300

—

1,842

73

450

—

2,292

73

58

—

—

—

165

—

1,425

—

300

—

l,72öl-

125

—

1,850

_

54

138

Bil. XI (forts.). Tullbetjentes inkomster

Ort.

Tjenst.

Lönegrad.

1.

2.

1 3-

1 4.

1 5-

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Extra

i

n k o m s t

För invi-

sitationer.

För be-vakning
af loss-ning eller
lastning.

För be-vakning
aflossadt
gods.

55

Sundsvall1).....................

1 Uppsyningsman........

1

900

_

300

405

32

30

56

» .........

1

d:o ........

1

900

—

300

—

405

32

30

—

_

_

57

Hemösand............................

1

d:o ........

1

900

—

300

—

144

50

235

_

_

58

Örnsköldsvik.........................

1

d:o .........

1

900

—

300

—

100

—

—

_

_

_

59

Umeå.................................

1

d:o .........

1

900

—

300

_

60

Katan..............................

1

d:o .........

1

900

—

300

—

9

—

—

—

_

_

61

Piteå...................................

1

d:o .........

1

900

—

300

—

76

50

—

—

_

_

62

Luleå..................................

1

d:o .........

1

900

—

300

—

1,131

—

—

—

_

_

63

Jönköping............................

1

d:o .........

1

900

—

300

Medeltal af inkomst för:

64

Uppsyningsman i 2:dra lönegraden..

2

(Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Landskrona och Malmö.)

65

Uppsyningsman i l-.sta lönegraden...

1

—

—

—

—

_

_

-

_

_

—

) Sedan tullstationen i Yifsta under år 1900 indragits, hålles den förut dervarande uppsyningsmanstjensten vakant.

139

år 1900. Tablå 2. Uppsyningsman (forts.).

1 6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

1

13.

i tullver

För neder-lags- och
transitbevak-ningar samt
bevakning af
restitution s-gods.

k e t s t j e

Yikariats-ersättning,
dagtrakta-menten af
tullmedel,
gratifikation.

nst.

Annan inkomst i tull
verkets tjenst:

Summa
lön, tjenst-görings-penningar
ock extra
inkomst.

Alders-

tillägg.

Summa

af

9 och 10.

Inkomst af
bestyr, som
utförts i
omedelbart
samman-hang med
tjenstgörin-gen i tull-verket.

Summa

af alla

inkomster.

a.

som utgått
af tullverkets
medel.

b.

som icke är
hänförlig
till a.

174

16

1,809

48

300

_

2,109

48

167

97

2,277

45

55

_

_

__

_

—

174

16

1,809

48

300

—

2,109

48

167

97

2,277

45

56

_

_

_

_

—

147

50

1,727

—

300

—

2,027

—

182

—

2,209

—

57

_

_

_

_

—

—

1,300

—

300

—

1,600

—

50

-

1,650

—

58

.. .

_

_

—

19

50

1,219

50

300

—

1,519

50

—

—

1,519

50

59

_

_

__

_

—

—

1,209

—

300

—

1,509

—

150

—

1,659

—

60

_

_

_

_

—

—

1,276

50

300

—

1,576

50

30

—

1,606

50

61

_

_

_

_

133

50

2,464

50

300

—

2,764

50

1,821

—

4,585

50

62

—

—

31

25

—

—

52

50

1,283

75

300

1,583

75

17

50

1,601

25

63

S

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,113

62

—

—

—

64

—

_

—

—

—

—

—

— ■

1,730

54

—

—

—

65

140

Bil. XI (forts.). Tullbetjentes inkomster

1.

2.

3.

4-

5.

I

Extra

inkomst

ljenst-

Lön.

görings-

pennin-

gar.

För invi-sitationer.

För be-vakning
af loss-ning eller
lastning.

För be-vakning
aflossadt
gods.

Medeltal af inkomst för:

1

Vaktmästare i 4:de lönegraden........

(I Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Landskrona
och Malmö.)

229 st.

800

—

400

—

19

46

42

—

46

22

2

Vaktmästare i 3:dje lönegraden...........................

(I Gefle, Halmstad, Ystad, Kalmar, Norrköping och
Sundsvall.)

57

»

700

—

300

—

35

30

77

91

29

08

3

Vaktmästare i 2:dra lönegraden.............

(I öfriga stapelstäder utom Kungelf, samt i landsort,
Dalarö, Hufvudskär, Sandhamn, Furusund, Grissle-hamn, Öregrund, Lund, Ahus, Charlottenberg,
Mon, Falun, Östersund och Storlien.)

124

»

600

300

35

03

43

25

6

46

4

Vaktmästare i lista lönegraden* 6) ____

(A öfriga orter der ordinarie vaktmästare äro an-stälde.)

31

»

500

—

300

—

19

80

10

06

—

—

5

Kammarvaktmästare...........

6

»

500

—

300

—

—

—

—

—

—

—

) Här upptagna inkomst har endast tillfallit en af vaktmästarne vid packhusinspektionen och fyra af vaktmästarne
■rid tullbevakningsinspektionon i Stockholm med tillsammans 338 kr. 59 öre.

2) Här upptagna inkomst har endast tillfallit tre af vaktmästarne vid tullbevakningsinspektionen i Stockholm, två af vaktmästarne
vid packhusinspektionen i Göteborg samt vaktmästaren vid nedcrlagskontoret derstädes med tillsammans 157 kr. 45 öre.

3) Här upptagna inkomst har endast tillfallit en af vaktmästarno i Sundsvall med 5 kronor.

4) 8 8 8 8 ” » vaktmästarne i Norrköping och Halmstad med tillhopa 307 kr. 50 öre.

6) 8 8 8 8 " ” » i Landsort och Charlottenberg» » 498 kr. 17 öre.

6) Tolf st. vaktmästaretjenster i lista lönegraden hållas vakanta.

7) Här upptagna inkomst har endast tillfallit vaktmästarne i Baresund med tillhopa 40 kr.

8 8 8 8 “ » » i Höganäs, Lunde och Nordmaling med tillhopa 62 kr. 50 öre.

år 1900. Tablå 3. Vaktmästare

6.

i-

r

8.

9.

10.

n.

12.

13.

i tullverkets tjenst.

Summa
lön, tjenst-görings-penningar
och extra
inkomst.

Alders-

tillägg.

Summa

af

9 och 10.

Inkomst af
bestyr, som
utförts i
omedelbart
samman-hang med
tjenstgörin-gen i tull-verket.

Summa

af alla

inkomster.

För neder-lags- och

Vikariats-ersättning,
dagtrakta-menten af
tullmedel,
gratifikation.

Annan inkomst i tul
verkets tjenst:

-

ningar sa
bevakning
restitutio
gods.

mt

af

as-

a.

som utgått
af tullverkets
medel.

b.

som icke är
hänförlig
till a.

32

85

bi

47

—

—

3

65

1,345

65

300

—

1,645

65

b-

69

1,646

34

1

24

67

—

—

3>-

09

5

10

1,172

15

300

—

1,472

15

4)5

39

1,477

54

2

14

87

2

18

5)4

02

10

51

1,016

32

150

—

1,166

32

23

50

1,189

82

3

—

—

—

—

7)1

29

8) 2

02

833

17

150

—

983

17

7

16

990

33

4

—

—

9

94

2

50

812

44

150

_

962

44

16

67

979

11

5

142

Bil. XI (forts.). Tullbetjentes inkomster

1.

2.

3.

4.

5.

1

Extra

inkomst

Tjenst-

Lön.

görings-

pennin-

gar.

För invi-

sitationer.

För be-vakning
af loss-ning eller
lastning.

För be-vakning
aflossadt
gods.

Medeltal af inkomst förs

1

Roddare i 3:dje lönegraden...................................

\ (X Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Landskrona och
Malmö.)

26 st.

600

—

300

—

42

65

23

04

12

38

2

Roddare i 2:dra lönegraden...................................

(I Gefle och Kalmar.)

4 »

500

—

300

—

40

—

87

50

27

50

3

Roddare i l:sta lönegraden* 2 3 4).................................

(Å öfriga orter, der ordinarie roddare äro anstälde.)

27 »

500

—

200

—

40

99

55

18

10

50

J) Här upptagna inkomst har endast tillfallit två af roddarne i Stockholm med tillhopa 40 kr.

2) Här upptagna inkomst har endast tillfallit roddarne i Gefle, den ene med 10 kr. och den andre med 426 kr.

3) » äro ej upptagna de sex roddare, hvilka äro anstälde vid kustbevakningen (Hudiksvalls, Piteå och Luleå tullkamra
ar edistrikt).

4) Här upptagna inkomst har endast tillfallit roddarno i Skellefteå med tillhopa 85 kr.

5^ „ ,, ,, » » » » » Yarberg, Halmstad, Hernösand, Lunde och Skellefteå med

tillhopa 294 kr. 64 öre.

143

år 1900. Tablå 4. Roddare.

6.

7-

n

8.

9.

10.

11.

12.

13.

i tullverkets, tjenst.

Summa
lön, tjenst-görings-penningar
ocli extra
inkomst.

-—1—

Alders-

tillägg.

Summa

af

9 och 10.

Inkomst af
bestyr, som
utförts i
omedelbart
samman-hang med
tjenstgörin-gen i tull-verket.

Summa

af alla

inkomster.

För neder-lags- och
transitbevak-ningar samt
bevakning af
restitutions-gods.

Vikariats-ersättning,
dagtrakta-menten af
tullmedel,
gratifikation.

Annan inkc
verkets

a.

som utgått
af tullverkets
medel.

mst i tull-tjenst:

b.

som icke är
hänförlig
till a.

4

15

*)i

54

—

—

10

20

993

96

150

—

1,143

96

—

—

1,143

96

1

18

—

—

—

—

—

2) 109

—

1,082

—

150

—

1,232

—

—

—

1,232

—

2

9

25

4) 3

15

—

—

11

62

830

69

100

—

930

69

6) 10

91

941

60

3

144

Bil. XI (forts.). Tullbetjentes inkomster år 1900.

l i.

Medeltal af inkomst för:

Kustsergeanter1 * * 3 4 5 *)................................................. 28 st.

Jaktuppsyningsmän7 * 9 10)........................................... 10 »

Lön.

900

900

2.

Tjenst görings pennin gar.

300

300

Extra inkomst

För invisitationer.

*>-

8)-

För bevakning

af lossning
eller
lastning.

För beaf gods.

57

Fyra kustsergeanttjenster bållas vakanta.

2) Här upptagna inkomst har endast tillfallit en af kustsergeanterne i Göteborgs tullkammaredistrikt med 9 kr.

3) „ >, » » » » en af » i Kalmar » » 16 »

4) „ ,, „ » » » kustsergeanten i Karlshamns tullkammaredistrikt med 25 kr.

5) „ ,> » » » » sex af kustsergeanterne i Skåne med tillhopa 54 kr. 70 öre.

6j d }) „ „ ,, » kustsergeanten i Uddevalla tullkammaredistrikt med 149 kr. och

kustsergeanterne i Kalmar tullkammaredistrikt med 110 kr.

7) Två jaktuppsyningsmanstjenster hållas vakanta.

8) Här upptagna inkomst har endast tillfallit jaktuppsyningsmannen i Umeå tullkammaredistrikt mod 4 kr. 50 öre.

9) ,, » „ » „ ,, » i Luleå » » 4 kr. 34 öre.

10) „ „ n >, „ „ » i Hernösands » » 34 kr. 74 öre.

145

Tablå 5. Kustsergeanter och jaktuppsyningsmän.

6.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

i tullverkets tjenst.

Summa

Inkomst af
bestyr, som
utförts i
omedelbart
samman-

För neder-lags- och
transitbevak-ningar samt
bevakning af
restitution s-gods.

Vikariats-

orsättning,

Annan inkomst i tull-verkets tjenst:

lön, tjänst-görings-

Ålders

Summa

af

Summa

af alla

dagtrakta-menten af
tullmedel,
gratifikation.

a.

som utgått
af tullverkets
medel.

b.

som icke är
hänförlig
till a.

och extra
inkomst.

tillägg.

9 och 10.

hang med
tjenstgörin-gen i tull-verket.

inkomster.

4)-

89

6) i

95

5

92

1,209

65

500

1,709

65

6) 9

25

1,718

90

1

—

-

—

—

—

—

9)-

43

1,200

88

300

—

1,500

88

10;3

47

1,504

35

2

10

146

Bil. XI (forts.). Tullbetjentes inkomster år 1900.

1.

2.

Tjenst-

Lön.

görings-

pennin-

gar.

Medeltal af inkomst för:

1

Knstvakter till sjös ......................................

..... 58 st.

600 -

300 —

2

Kustvakter till häst eller fot* 5 * 7 8)........................

...... 36 »

500 -

300 -

3

Kustuppsyningsmän ......................................

...... 4 »

600 —

300 —

Extra inkoms

För beFör
invi- vakning
.. af lt)S8-

sitationer. .

ning

lastning.

För be*
1

gods.

■) ---a) i

--e)l 53 -

“) 8 56 --—

1) Här upptagna inkomst har endast tillfallit en af kustvakterne i Uddevalla tullkammaredistrikt med 12 kr. 50 öro.

2) ,, ,, an» » sex» » » Skåne med tillhopa 97 kr. 38 öre.

Sj „ „ » » » » kustvakteri i Karlshamns tullkammaredistrikt med 2 kr. 50 öre.

4) „ „ » » » » » i Strömstads tullkammaredistrikt med 17 kr. 50 öre oc

kustvakten i Karlshamns tullkammaredistrikt med 25 kr.

5) Här upptagna inkomst har endast tillfallit fyra af kustvakterne i Skåne med tillhopa 5 kr. 53 öre.

6) » » » » till största delen tillfallit de tre kustvakterne i Uddevalla tullkammaredistrikt

tillhopa 513 kr. 44 öre samt kustvakten i Oskarshamns tullkammaredistrikt med 150 kr.

7) Tjugotvå kustvakttjenster till häst eller till fot hållas vakanta.

8) Här upptagna inkomst har endast tillfallit en af kustvakterne i Kalmar tullkammaredistrikt med 55 kr.

9) » „ » » » » två» » i Strömstads » »16 kr.

10) „ „ „ M ,, » kustvakterne i Kalmar tullkammaredistrikt med tillhopa 100 kr.

11) » » » » » » kustuppsyningsmannen i Skellefteå tullkammaredistrikt med 34 ku. 25 öre

12) n o » » » » » » » » » 84 kr. 31

147

Tablå 6. Kustvakter och kustuppsyningsmän.

6.

7-

1

8.

9.

| 10.

11.

12.

1 13.

i tullverkets tjenst.

Summa
lön, tjenst-görings-penningar
och extra
inkomst.

Ålders-

tillägg.

Summa

af

9 och 10.

Inkomst af
bestyr, som
utförts i
omedelbart
samman-hang med
tjenstgörin-gen i tull-verket.

Summa

af alla

inkomster.

För neder-lags- och
transitbevak-ningar samt
bevakning af
restitutions-gods.

Vikariats-ersättning,
dagtrakta-menten af
tullmedel,
gratifikation.

Annan inkc
verkets

a.

som utgått
af tullverkets
medel.

mist i tull-tjenst:

b.

som icke är
hänforlig
till a.

3i-

04

4i —

73

5i-

10

5

33

908

10

300

1,208

10

fl) 12

20

1,220

30

1

—

—

—

—

—

—

9)-

44

801

97

300

—

1,101

97

!0)4

44

1,106

41

2

908

56

150

—

1,058

56

12) 21

08

1,079

64

3

148

Bil. XI (forts.) Tullbetjentes inkomster år 1900. Tablå 7.

--

1.

2.

3.

1

4.

1

5. |

Extra

ink o m s

Lön.

ijenst-

görings-

pennin-

gar.

För invi-sitationer.

För be-vakning
af loss-ning eller
lastning.

För be-

afl

gods.

Medeltal af inkomst för:

1

Kustroddare •) ................................................... 215 st.

500

—

200

—

2\ _

37

i

25

8)-

2

Koddare vid yttre bevakningen............................. 6 »

500

—

200

—

7)l

25

■>) 6

35

7)2

3

Jaktbåtsmän i 2:dra lönegraden* 8)......................... 3 »

(alla i Umeå tullkammaredistrikt)

500

—

300

—

3

33

32

50

- -

4

Jaktbåtsmän i lista lönegraden9)......................... 21 »

500

—

200

—

—

—

10)1

24

—

*) Tjugonio kustroddaresysslor höllos vakanta år 1900.

2) Här upptagna inkomst har endast tillfallit en kustroddare i Uddevalla, två i Strömstad och två i Kalmar m
tillhopa 81 kr.

3) Här upptagna inkomst har endast tillfallit aderton af kustroddarne i Skåne med tillhopa 118 kr. 39 öre.

4) „ » ,, » » m de fyra kustroddarne i Karlshamns tullkammaredistrikt med

hopa 105 kr.

8) Här upptagna inkomst har endast tillfallit en af kustroddarne i Göteborgs tullkammaredistrikt med 192 kr
en i Falkenbergs tullkammaredistrikt med 168 kr. 36 öre och en i Karlshamns tullkammaredistrikt med 16 kr. 64

6) Här upptagna inkomst har endast tillfallit nio af kustroddarne i Göteborgs tullkammaredistrikt mod tillhö
45 kr. 50 öre.

7) Extra inkomster hafva endast tillfallit en af roddarne i Hudiksvalls tullkammaredistrikt med 7 kr. 50 öre un
rubr. 3 (invisitationer); 38 kr. under rubr. 4; 12 kr. 50 öre under rubr. 5 och 1 kr. 25 öre under rubr. 6.

8) Tre jaktbåtsmanssysslor i 2:dra graden hållas vakanta.

9) Fyra » » lista » » »

10) Här upptagna inkomst har endast tillfallit en af jaktbåtsmännen i Luleå tullkammaredistrikt med 26 kr.

149

Kustroddare, roddare vid yttre bevakningen, jaktbatsmän.

6.

7-

8.

9.

10.

11.

12.

13.

tullverkets tjenst.

Summa

Inkomst af
bestyr, som
utförts i
omedelbart
samman-

För neder-lags- och
transitbevak-ningar samt
bevakning af
restitutions-gods.

Vikariats-

crsättning,

Annan inkomst i tull
verkets tjenst:

lön, tjenst-görings-

Ålders-

Samma

af

Summa

af alla

dagtrakta-menten af
tullmedel,
gratifikation.

a.

som utgått
af tullverkets
medel.

b.

som icke är
hänforlig
till a.

penningar
och extra
inkomst.

tillägg

9 och 10.

hang med
tjenstgörin-gen i tull-verket.

inkomster.

4) -

49

6)i

76

6)-

21

704

63

100

804

63

1

28

805

91

l

7)-

21

—

—

—

—

—

—

709

89

100

—

809

89

—

—

809

89

2

835

83

100

—

935

83

—

—

935

83

3

701

24

100

—

801

24

_

—

801

24

4

150

Bil. XI (forts.). Tullbetj entes inkomster

1. 2.3. [ A. | 5. |

Extra inkomst

Medeltal af inkomst för:

Gränsridare:

a) vid norska gränsen

1 l:o i 2:dra lönegraden..... ...................

(Kopparbergs län.)

2 2:o) i lista lönegraden........................

8 b) vid finska gränsen .............................. *)

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

För invi-

sitationer.

För be-vakning
af loss-ning eller
lastning.

För be-vakning
af lossadt
gods.

500

400

500

—

300

500

—

300

*) Här upptagna inkomst utgör beslagareandelar, som tillfallit en af gränsridarne i Kopparbergs län med 315 kr.
6 öre; enligt tullförvaltarens uppgift förekommer i regel icke dylik inkomst.

2) Här upptagna inkomst utgör beslagareandelar, som tillfallit en af gränsridarne i Termlands län med 55 kr.
13 öre. Tullförvaltaren i Östersund upplyser, att under år 1899, närmaste tiden efter mellanrikslagens uppkörande, oloflig
införsel af hästar egde rum från Norge och att gränsridarepersonalen då genom beslag å hästar erhållit beslagareandelar
uppgående tillhopa till närmare 2,000 kr. Dylik inkomst har emellertid hvarken derförut eller under år 1900 förekommit
för gränsbevakningen i Jämtlands län.

s) Här upptagna inkomst utgör slagafgift och auktionsprovision, som tillfallit en af gränsridarno i Haparanda.

4) Här upptagna inkomst utgör beslagareandelar.

år 1900. Tablå 8. Gränsridare.

6.

8.

9.

10.

1 1.

12.

13.

i tullverkets tjenst.

Summa

Inkomst af
bestyr, som

För neder-lags* och
transitbevak-ningar samt
bevakning af
restitutions-gods.

Vikariats-

crsättning,

Annan inkomst i tull
verkets tjenst:

lön, tjenst-göring-

Ålders

Summa

af

utförts i
omedelbart
samman-

Summa

af alla

dagtrakta-menten af
tullmedel,
gratifikation.

a.

som utgått
af tullverkets
medel.

b.

som icke är
hänförlig
till a.

och extra
inkomst.

tillägg.

9 och 10.

hang med
tjenstgörin-gen i tull-verket.

inkomster.

]) 63

01

963

01

150

1.113

01

1,113

01

1

—

—

—

—

—

—

a)l

41

801

41

150

—

951

41

~

—

951

41

o

—

—

—

—

3i-

05

4) 67

33

867

38

150

—

1.017

38

—

—

1.017

38

3

Bil. XII

Anmärkningar vid uppgifterna om tjenstemäns och
betj entes i tullverket extra inkomster, sådana dessa
sammanförts i Bil. X och XI.

l:o. Uti inkomsten af tullbehandling utom packhusområde kan nedgång motses, i
den mån dels nya, rymligare packhuslokaler anskaffas, dels packhusområdena utsträckas.

2:o. Inkomsten af tjenstgöring på öfvertid torde, under förutsättning att förslaget
till ny tullstadga i väsentliga delar vinner godkännande, komma att afsevärdt minskas.
Ej nog med att ersättningen, hvars belopp nu i många fall ankommer endast på godvillig
öfverenskommelse, då varder inskränkt inom den marginal, som det vid tullstadgeförslaget
fogade förslag till taxa anvisar. Dertill kommer vidare, hvad hufvudsakligen tjenstemännen
beträffar, att § 185 i stadgeförslaget dels kan antagas komma att mera allmänt föranleda
sådan ändring eller utsträckning af expeditionstiden, som minskar tillfällena till öfvertidstjenstgöring,
 dels ock, hvad särskildt angår de platser, der ångfarjetrafik eger rum, gör
slut på möjligheten att af denna trafik hemta någon inkomst. Med afseende å betjente
gäller ock, att flera af de ändringar i nu gällande bestämmelser, som tullstadgeförslaget
innehåller, otvifvelaktigt komma att, i den mån de varda antagna, leda till minskning
i de extra inkomsterna. I sammanhang härmed bör tillika nämnas, att generaltullstyrelsen,
 som erfarit, att varuegare frivilligt gifvit ersättning åt tullbetjente vid nederlagsbevakningar
äfven i fall, då dylik ersättning författningsenligt icke _skolat utgå, med
anledning deraf under början af år 1901 vidtagit erforderliga åtgärder för att hindra
hvarje mottagande från de i tullverkets tjenst anstälde personers sida af obehörig ersättning
af trafikerande. A andra sidan bör emellertid ej heller förbises, att ofvanberörda
taxeförslag upptager förhöjda ersättningsbelopp för bevakning så väl af fartyg under lossning
m. m. som ock af gods. Mot förslaget i sistberörda delar lära emellertid från trafikens
sida flera gensagor hafva framstälts.

3:o. Lösen för mätning shandling, hvarmed in- eller utländskt fartyg förses, hvilken
inkomst fördelas mellan vederbörande tullkammares samtlige tjensteman, utgör ersättning
för ett bestyr, som är helt och hållet främmande för tullpersonalens egentliga tjenstepligter
samt kan vid nu utgående belopp säkerligen anses fullt motiverad af besväret med mätningshandlingamas
utfärdande, med föregående kontrollräkning och med mätningsarkivet.
Före den 1 juli 1866 ålågo dessa bestyr städernas magistrater.

Bil. XII. Anmärkningar till Bil. X och XI.

153

4:o. I afseende å annan lösen må erinras, att fordom, då mellanrikslagen egde
bestånd och lösen utgick för produktionsbevis angående svenska varor, som sändes till
Norge, mången tullkammare häraf hade en icke obetydlig, vid senaste lönereglering päräknelig
extra inkomst.

5:o. Med afseende å rätten till beslagareandel erinras, att denna — hvilken bibehölls,
 då rätten till bötesandelar i öfrigt fråntogs tullverkets personal —- tillkommer icke
allenast tullverkets tjensteman och betjente utan hvar och en, »genom hvilkens angifning
eller åtgärd oloflig införsel af varor upptäckes», samt att densamma hvilar på enahanda
grund som den, hvilken föranledt beslagareandelars medgifvande i t. ex. bränvinslagstiftningen.

6:o. Aktoratsprovision utgår endast till tullfiskaler och sålunda icke för flertalet
tullrättegångsmål. Hvad auktionsprovisionen beträffar, blef år 1869 den då ojemförligt
större delen deraf, nemligen dylik provision för sjöskadadt gods, indragen till statsverket.
Den nu utgående belöper å konfiskations- och strandvraksgods.

7:o. Rubriken vikariatsersättning, dagtraktamenten af tullmedel, gratifikation —
hvilken rubrik i primäruppgiftema afsett både ordinarie och extra ordinarie personal —
har här tillämpning endast i fråga om möjligen förekommande vikariatsersättning.

8:o. Med afseende å de icke obetydliga belopp, som för vissa öfveruppsynings- och
uppsyningsman finnas upptagna såsom extra inkomst i tullverkets tjenst, annan, som icke
utgått af tullverkets medel, må erinras, att på grund af uppställningen af formuläret för
primäruppgiftema angående betjentes extra inkomster sagda rubrik bör omfatta, bland
annat, äfven inkomst af tullbehandling på öfvertid eller utom packhusområde samt inkomst
af klarering på öfvertid, der sådan förrättning skolat af nämnde betjente handläggas.

9:o. Den för tjensteman vid tullkamrama och uppbördskontoren i Stockholm och
Göteborg upptagna extra inkomst af bestyr, utförda i omedelbart sammanhang med tjenstgöringen
i tullverket, utgör andel i ersättning af vederbörande stad för bestyr med debitetering,
 uppbörd och redovisning af vissa stadens hamnafgifter samt grundar sig på kontrakt
mellan tullförvaltningama och staden. Dessa kontrakt, hvilkas fortvaro naturligtvis
beror på hvardera kontrahentens godtfinnande — i Stockholm är kontraktet stäldt på 6
månaders uppsägning — äro afslutade med Kongl. Maj:ts särskilda medgifvande (nådiga
brefven den 8 april 1864 och den 24 september 1875). Ersättningen — hvilken för närvarande
lärer utgå, i Stockholm med 8,800 kronor om året jemte 2 procent å debiterade
afgifter för fartyg och 3 procent å det belopp, hvarmed under året debiterade afgifter för
varor öfverstiger 200,000 kronor, samt i Göteborg, der endast afgifter för varor debiteras,
med 8,000 kronor för år jemte 3 procent å det belopp, hvarmed uppbörden för året öfverskjuter
200,000 kronor — beror tydligen till sitt belopp ej mindre på rörelsens omfång
än på eventuella ändringar i taxan; och som den är afsedd att fördelas mellan samtlige
tjenstemännen vid ifrågavarande tullförvaltningsafdelningar i viss proportion, måste beloppet
för hvarje särskild tjensteman komma att minskas, i den mån tjenstemännens antal
ökas. Sådan ökning har, hvad Stockholm beträffar, egt rum med 1901 års ingång.

I den inkomstkolumn, hvarom nu är fråga, finnes för en kammarskrifvare vid packhusinspektionen
i Stockholm uppfördt ett ansenligare belopp, utgörande detta det särskilda
arfvode, som af postverkets medel utbetalas till föreståndaren för tullafdelningen vid centralbangården
för uppbörd och redovisning af postafgifter. Enahanda är förhållandet med
en kammarskrifvare vid packhusinspektionen i Göteborg.

Uti åtskilliga af de uti samma kolumn upptagna belopp torde väl ock hafva inräknats
ett slag af inkomst, som rätteligen bör anses falla helt och hållet utom tulltjensten,

154 Bil. XII (forts.). Anmärkningar till Bil. X och XI.

nemligen inkomst af enskildt biträde vid fartygs klarering. I den mån så är förhållandet
bör observeras, att sådan inkomst är af särdeles osäker natur, då jemlikt nådiga brefvet
den 9 juni 1893 (generaltullstyrelsens cirkulär den 17 juli 1893) all dylik inkomst för
tulltjensteman på en plats bortfaller, så snart skeppsklarerare varder derstädes antagen.

10:o. Tullpersonalens extra inkomster i eller i sammanhang med tjensten utgå till
hufvudsakligaste delen af trafiken. Af statsmedel utgå, förutom a) de belopp, som rubricerats
såsom »annan inkomst i tullverkets tjenst: som utgått af tullverkets medel», b) delvis
»vikariatsersättning» och c) »aktoratsprovision» till tullfiskalema, ersättningsbelopp endast
i särskilda undantagsfall såsom t. ex. ofvan omförmälda af postverkets medel utgående
arfvoden. Härtill skulle man dock möjligen kunna lägga »beslagareandelar» och, åtminstone
delvis, »auktionsprovision», så till vida som rätten till dylik inkomst vanligen medför
minskning i kronan tillfallande konfiskations- och strandvraksmedel. Dock inträder icke
ens denna indirekta utgift för statsverket, derest i fråga om strandvrak, som under preskriptionsåret
försålts, egaren i rätt tid anmäler sig och utbekommer behållningen.

Bil. XIII.

Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning.

156

Bil. XIII. Specifikation af komiténs förslag1 till aflöningsstat för tull verkets

lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

Tjenst-

Total-

Ålders-

An-

Lön.

gonngs-

Summa.

pennin-

belopp.

tillägg.

tal.

gar.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Stockholm.

1

Tullfiskal........................................

2,000

1,000

3,000

3,000

800

Tullkammaren.

1

Tullförvaltare..................................

4,000

2,000

6,000

1,000

1

Öfverkontrollör................................

3,000

2,000

5,000

1,000

1

Kontrollör......................................

2,500

1,000

3,500

1,000

3

D:o ......................................

—

—

10,500

3,000

1 1

Kammarskrifvare..............................

1,500

800

2,300

1,000

8

D:o ..............................

—

—

18,400

8,000

1

Kammarvaktmästare ........................

600

300

900

200

2

D:o ........................

—

—

1,800

48,400

400

(uppassa jemväl vid uppbördskontoret.)

Uppbördskontor!.

1

Tullförvaltare..................................

4,000

2,000

6,000

1,000

: 1

Kontrollör och uppbördskassör...........

2,500

1,000

3,500

1,000

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

800

2,300

1,000

1

D:o ..............................

__

—

2,300

14,100

1,000

Konfiskations- och kassörs-

kontoret.

1

Tullförvaltare..................................

3,500

1,500

5,000

1,000

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

800

2,300

1,000

l 1

Kammarvaktmästare ........................

600

300

900

8,200

200

!

Packhusinspektionen.

i

Öfverinspektor................................

4,000

3,000

7,000

1,000

i

Öfverkontrollör................................

3,500

2,500

6,000

1,000

i

Förste kontrollör.............................

2,800

1,200

4,000

1,000

i

D:o d:o ...........................''..

—

—

4,000

1,000

I

Transport

—

-

21,000 73,700

157

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An -

tal.

1

10

1

16

1

1

13

Kontrollör.........

D:o ..........

Kammarskrifvare

D:o

Uppsyningsman..

Vaktmästare......

D:o

Transport

Nederlagskontoret.

1

1

1

1

2

1

Tullförvaltare..........

Öfverkontrollör........

Kontrollör..............

Kammarskrifvare......

D:o

Öfveruppsyningsman.

Tullbevakningsinspektionen.

1 Öfverinspektor1)..............................

1 Kontrollör (bevakningskontrollör).......

1 D:o ( d:o )......

1 Kammarskrifvare.............................

1 Kammarvaktmästare.......................

1 Uppsyningsman..............................

8 D:o ..............................

1 Vaktmästare...................................

89 D:o ...................................

1 Roddare.......................................

7 D:o .........................................

Transport *)

Lön

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Ålders-

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

_

—

21,000

73,700

2,500

1,000

3,500

1,000

—

—

35,000

10,000

1,500

800

2,300

1,000

—

—

36,800

16,000

1,000

600

1,600

300

800

500

1,300

300

—

—

16,900

118,400

3,900

4,000

2,000

6,000

1,000

3,000

2,000

5,000

1,000

2,500

1,000

3,500

1,000

1,500

800

2,300

1,000

—

—

4,600

2,000

1,500

800

2,300

23,700

1,000

4,000

1,000

5,000

1,000

2,500

1,000

3,500

1,000

—

—

3,500

1,000

1,500

800

2,300

1,000

600

300

900

200

1.000

600

1,600

300

—

—

12,800

2,400

800

500

1,300

300

—

—

115,700

26,700

600

400

1,000

200

—

—

7,000

154,600

1,400

| -

—

—

370,400

*) Åtnjuter bostadsvåning i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt
nåd. bref den 10 maj 1867.

158

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

tal.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Ålders-

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

—

370,400

Landsort.

i

Uppsyningsman..............................

1,000

300

1,300

300

i

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

2

ib» ...................................

—

—

1,800

400

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

450

1,450

400

1

Kustroddare...................................

600

200

800

200

1

D:0 .....................................

800

7,050

200

Dalarö.

1

Tullinspektor...................................

1,800

400

2,200

500

1

Vaktmästare....................................

600

300

900

200

4

D:o ... ...............

_

_

3,600

800

Hufvudskär.

1

Uppsyningsman..............................

1,000

300

1,300

300

1

600

300

900

200

2

D:o ....................................

1,800

10,700

400

Sandhamn.

1

1,800

400

2,200

500

1

Vaktmästare....................................

600

300

900

200

6

D:o ..................................

5,400

1,200

Kustbevakningen.

1

Öfveruppsyningsman (befälhafvare å
kustbevakningsångaren)...............

1,500

800

2,300

1,000

1

Uppsyningsman (anstäld å kustbevak-ningsångaren)............................

1,000

600

1,600

300

1

Vaktmästare (anstäld å kustbevaknings-

600

300

900

200

1

D:o (d:o d:o).......................

900

14,200

200

Transport

—

—

—

402,350

159

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

tal.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Ålders-

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

—

402,350

Furusund.

1

Tullinspektor...................................

1,800

400

2,200

500

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

1,000

5

D:o ....................................

4,500

Kustbevakningen.

1

Kustupp syningsmän........................

700

400

1,100

1,100

800

300

1

D:o ..........................

300

1

Kustroddare....................................

600

200

200

2

D:o ..............................

1.600

12,200

400

Grisslehamn,

1

Uppsyningsman................................

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare...................................

G00

300

900

200

1

Roddare.........................................

600

200

800

3,000

200

Öregrund.

1

Uppsyningsman................................

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

1

Roddare.........................................

600

200

800

200

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

450

1,450

400

1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

1

D:o ....................................

800

6,050

200

Gefle.

1

Tullförvaltare..................................

4,000

2,000

6,000

1,000

1

ÖfVerkontrollör................................

3,000

2,000

5,000

1,000

1

Kontrollör......................................

2,500

1,000

3,500

1,000

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

600

2,100

800

2

D:o ..............................

—

—

4,200

1,600

Transport

—

—

20,800

423,600

160

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

Tjenst-

Total-

Ålders-

An-

Lön.

gonngs-

Summa.

pennin-

belopp.

tillägg.

tal.

gar.

v

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

20,800

423,600

1

Uppsyningsman...............................

1,000

600

1,600

300

1

Vaktmästare....................................

700

400

1,100

300

11

l):o ....................................

—

—

12,100

3,300

i 1

Roddare.........................................

600

300

900

200

1

D:o .........................................

—

—

900

200

Kustbevakningen.

i 1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

350

1,350

300

j 1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

1 2

D:o ....................................

—

—

1,600

41,150

400

Södertelje.

1

Tullförvaltare..................................

2,400

600

3,000

1,000

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

300

1 1

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

! 1

D:o ..................................

—

—

900

6,100

200

Nyköping.

1

Tullförvaltare .................................

2,700

800

3,500

1,000

i i

Kammarskrifvare..............................

1,500

400

1,900

600

i

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

1 2

D:o ...................................

—

—

1,800

400

Kustbevakningen.

i 1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

450

1,450

400

i

Kustroddare....................................

600

200

800

200

i i

D:o ....................................

—

—

800

200

Eäfringe.

i

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

300

i

Vaktmästare...........................

600

300

900

200

i

D:o ..................................

—

—

900

14,250

200

Transport

— | —

—

485,100

161

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

Tjenst-

An-

Lön.

görings-

Total-

Summa.

Ålders-

tal.

pennin-

gar.

belopp.

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

—

485,10C

Vesterås.

1

Tullförvaltare.................................

2,70C

800

3,500

1,000

1

Kammarskrifvare.................

1,50C

400

1,900

600

1

Vaktmästare.......................

60C

300

900

6,300

200

Upsala.

1

Tullförvaltare..................................

3,000

1,000

4,000

1,000

1

Kammarskrifvare...

1,500

400

1,900

600

1

Vaktmästare.................

600

300

900

6,800

200

Eskilstuna.

1

Tullförvaltare.......................

2,700

800

3,500

1,000

1

Vaktmästare....................

600

300

900

4,400

200

Göteborg.

1

Tulldirektör....................................

—

2,500

2,500

_

1

Kustbevakningschef.................

3,500

1,000

4,500

1,000

1

Tullflskal.........

2,000

1,000

3,000

10,000

800

Tullkammaren.

1

Tullförvaltare........

4,000

2,000

6,000

1,000

1

Ofverkontrollör...............................

3,000

2,000

5,000

1,000

1

Kontrollör..........................

2,500

1,000

3,500

1,000

1

I):o ................

—

—

3,500

1,000

1

Kammarskrifvare..................

1,500

800

2,300

1,000

10

l):o ..................

—

—

23,000

10,000

1

Kammarvaktmästare.........................

600

300

900

200

1

D:o .........................

—

- |

900

45,100

200

Transport

—

- |

“ 1

557,700

1

11

162

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

Lön.

Tjenst-

görings-

Total-

Summa.

Ålders-

tillägg.

pennin-

belopp.

tal.

gar.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

—

557,700

Uppbördskontor.

1

Tullförvaltare .................................

4,000

2,000

6,000

1,000

1

Kammarskrifvare .............................

1,500

800

2,300

1,000

1

Kammarvaktmästare (uppassar jemväl

vid konfiskations- och kassörskon-toret)......................................

600

300

900

9,200

200

Konfiskations* och kassörs*

kontoret.

1

Tullförvaltare..................................

3,500

1,500

5,000

1,000

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

800

2,300

7,300

1,000

Packhusinspektionen.

1

Öfverinspektor................................

4,000

3,000

7,000

1,000

1

Öfverkontrollör................................

3,500

2,500

6,000

1,000

1

2,800

1,200

4,000

1,000

1

D:o d:o .............................

—

—

4,000

1,000

1

2,500

1,000

3,500

1,000

5

D:o ......................................

—

—

17,500

5,000

1

Kammarskrifvare.............................

1,500

800

2,300

1,000

17

1

Do .............................

_

—

39,100

17,000

Uppsyningsman...............................

1,000

600

1,600

300

1

Vaktmästare...................................

800

500

1,300

300

4

D:o ..................................

—

—

5,200

91,500

1,200

Nederlagskontoret.

1

Tullförvaltare.................................

4,000

2,OOC

6,00C

1,000

1

Kammarskrifvare.............................

1,500

80C

2,30C

1,000

1

D:o .............................

—

—

2,30(

1,000

Transport

—

1 -

10,6(X)| 665,70C

163

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

Tjenst-

An

Lön.

görings

Total-

Ålders-

tal

pennin-

gar.

belopp.

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

_

.

10,60

3 665,70

0

1

Öfveruppsyningsman.........

1,50(

) 800

2,30(

3

1,000

1

Vaktmästare.....

8CK

50(

1.30(

'' 14,20

3 300

Tullbevakningsinspektionen.

1

Öfverinspektor.....

4,00C

1,50C

5.500

1,000

1

Kontrollör (bevakningskontrollör)

2,50C

1,000

3,500

1.000

2

D:o ( d:o )....

—

—

7,000

2,000

1

Kammarskrifvare......

1,500

800

2.300!

1,000

1

Kammarvaktmästare.

600

300

900

200

1

Uppsyningsman...........

1,000

600

1,600

300

5

D:o

—

—

8,000

1,500

1

Vaktmästare.....

800

500

1,300

300

89

D:o .............

—

—

115,700

26,700

1

Roddare .................

600

400

1,000

200

11

D:o .................

—

—

11,000

157,800

2,200

Kustbevakningen i Göteborgs tull-

kammaredistrikt.

1

1

Jaktuppsyningsman...

1,000

450,

1,450

400

3

D:o ..........................

—

_

4,350

1,200

1

Kustuppsyningsman.......

700

400

1,100

300

6

D:o .........

—

—

6,600

1,800

1

Kustroddare...............

600

200

800

200

38

D:o ..............

—

—

30,400

44,700

7,600

Marstrand.

1

Tullförvaltare..................................

2,200

600

2,800

800

1

Vaktmästare.......

600

300

900

200

1

D:o .......

—

- |

900

200

Transport |

—

- |

4.600

882,40oj

164

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

Tjenst-

Ålders-

^örings-

Summa.

An-

pennin-

belopp.

tillägg.

tal.

gar.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

4,600

882,400

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman........................ •

1,000

450

1,450

400

1

Kustuppsyningsman..........................

700

400

1,100

300

1

D:o ..........................

—

—

1,100

300

1

Kustroddare...................................

600

200

800

200

g

I):o ....................................

—

—

6,400

15,450

1,600

Uddevalla.

i

Tullförvaltare..................................

2,700

800

3,500

1,000

i

Kammarskrifvare, med bevakningsbefäl

1,500

400

1,900

600

i

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

i

D:o ...................................

—

—

900

200

i

Roddare.........................................

600

200

800

200

i

D:o .........................................

—

—

800

200

Kustbevakningen.

i

Jaktuppsyningsman.........................

1,000

450

1,450

400

i

Kustuppsyningsman..........................

700

400

1,100

300

3

D:o .......................

—

—

3,300

900

1

Kustroddare...................................

60C

200

800

200

13

D:o ...................................

—

—

10,400

2,600

Lysekil.

1

Tullinspektor..................................

1,80(

40C

2,200

500

1

60(

) 30C

900

200

1

Roddare .......................................

60(

i 200

80(

200

2

D:o .......................................

—

—

1,600

i

400

Smögen.

1

Uppsyningsman..............................

1,001

3 300

1,300

300

1

Vaktmästare..................................

60

3 300

3 90(

» 33,55

oj 200

Transport

1 -

—

| -

931,40o]|

165

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

Tjenst-

An-

Lön.

görings-

Total-

Summa.

Älders-

tal.

pennin-gar. X

belopp.

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

—

931,400

Strömstad.

1

Tullförvaltare.............................

3,000

1,000

4,000

1,000

1

Kammarskrifvare............................

1,500

400

1,900

600

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare.............................

600

300

900

200

3

D:o ...................................

—

—

2,700

600

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman .........................

1,000

450

1,450

400

1

Kustuppsyningsman..........................

700

400

1,100

300

2

D:o ..........................

—

—

2,200

600

1

Kustvakt........................................

600

300

900

300

2

D:o ........................................

—

—

1,800

600

1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

10

D:o ....................................

—

—

8,000

2,000

Gränsbevakningen i Strömstads tull-

kammaredistrikt under befäl af

tullförvaltaren i Strömstad.

1

Gränsvakt.......................................

600

300

900

300

10

D:o .......................................

—

—

9,000

3,000

Saltbacken.

1

Uppsyningsman................................

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

39,150

200

Varberg.

1

Tullförvaltare..................................

3,000

1,000

4.000

1,000

1

Kammarskrifva re..............................

1,500

400

1,900

600

1

D:o , mod bevakningsbefål

—

—

1.900

600

Transport

—

—

7,800

970,550

166

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

Tjenst-

Total-

Ålders-

Lön.

göiings-

Summa.

pennin-

belopp.

tillägg.

tal.

gar.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

7,800

970,550

1

Vaktmästare....................................

600

300

900

200

3

D:o ....................................

—

—

2,700

600

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

450

1,450

400

1

Kustuppsyningsman..........................

700

400

1,100

300

4

D:o ..........................

—

—

4,400

1,200

1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

13

D:o ....................................

_

_

10,400

29,550

2,600

Falkenberg.

1

Tullförvaltare..................................

2,400

600

3,000

1,000

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

1

D:o ...................................

—

—

900

200

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

450

1,450

400

1

Kustuppsyningsman..........................

700

400

1,100

300

2

D:o .........................

—

—

2,200

600

1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

5

D:o ...................................

_

_

4,000

14,350

1,000

Halmstad.

1

Tullförvaltare..................................

3,500

1,500

5,000

1,000

1

Öfverkontrollör................................

2,800

1,200

4,000

1,000

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

600

2,100

800

1

D:o ..............................

—

—

2,100

, 800

1

Uppsyningsman...............................

1,000

600

1,600

300

1

Vaktmästare...................................

700

400

1,100

300

7

D:o ...................................

—

—

7,700

2,100

Transport

—

—

23,600

1,014,450

167

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Älders-

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

—

—

23,600

1,014,450

600

300

900

200

—

—

900

200

1,000

450

1,450

400

700

400

1,100

300

—

—

4,400

1,200

600

300

900

300

—

—

900

300

600

200

800

200

8,000

42,950

2,000

4,000

2,000

6,000

1,000

3,000

2,000

5,000

1,000

2,500

1,000

3,500

1,000

1,500

800

2,300

1,000

—

—

11,500

5,000

1,000

600

1,600

300

—

—

1,600

300

800

500

1,300

300

—

—

22,100

5,100

600

400

1,000

200

—

—

1,000

200

1,000

450

1,450

400

—

—

2,900

800

700

400

1,100

300

—

—

6,600

1,800

—

—

68,95o|l,057,40o|

An tal.

Transport

Roddare.....

D:o ......

Kustb eva kningen.

Jaktuppsyningsman.............

Kustuppsyningsman.............

D:o ..............

Kustvakt...........................

D:o ...........................

Kustroddare......................

D:o .......................

Helsingborg.

Tullförvaltare........

Öfverkontrollör......

Kontrollör............

Kammarskrifvare....
D:o

Uppsyningsman.....

D:o

Vaktmästare..........

D:o ...........

Roddare................

I):o ................

Kustbevakningen.

Jaktuppsyningsman.............

D:o .............

Kustuppsyningsman.............

D:o ..............

Transport

168

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

Lön.

Tjenst-

görings-

Total-

Summa.

Ålders-

pennin-

belopp.

tillägg.

tal.

gar.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

68,950

1,057,400

1

Kustvakt........................................

600

300

900

300

6

D:o ........................................

—

—

5,400

1,800

1

Kustroddare...... .............................

600

200

800

200

29

D:o ....................................

—

—

23,200

5,800

Höganäs.

1

Tullinspektor...................................

1,800

400

2,200

500

1

Vaktmästare....................................

600

300

900

200

1

D:o ....................................

—

—

900

200

Råå.

1

Uppsyningsman................................

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

1

D:o ...................................

—

—

900

106.350

200

Landskrona.

1

Tullförvaltare..................................

3,500

1,500

5,000

1,000

1

2,800

1,200

4,000

1,000

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

600

2,100

800

1

D:o ..............................

—

—

2,100

800

1

1,000

600

1,600

300

1

Vaktmästare...................................

700

400

1,100

300

5

D:o ....................................

—

—

5,500

1,500

1

600

300

900

200

1

D:o .........................................

900

200

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

450

1,450

400

1

Kustuppsyningsman..........................

700

400

1,100

300

2

D:o ...........................

—

—

2,200

600

Transport

| —

-

27,950 l,163,75o|

169

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

tal.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Ålders-

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

27,950

1,163,750

i

Kustvakt........................................

600

300

900

300

5

D:o ........................................

—

—

4,500

1,500

1

Kustroddare...................................

600

200

800

200

11

D:o ....................................

—

—

8,800

42,950

2,200

Lund.

1

Tullförvaltare..................................

3,000

1,000

4,000

1,000

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

400

1,900

600

1

Vaktmästare....................................

600

300

900

6,800

200

Malmö.

1

Tulldirektör....................................

—

2,000

2,000

—

1

Kustbevakningschef..........................

4.000

2.000

1,500

5,500

3,000

1,000

800

1

Tullfiskal.......................................

1,000

10,500

Tullkammaren.

1

Tullförvaltare..................................

4,000

2,000

6,000

1,000

1

Öfverkontrollör................................

3,000

2,000

5,000

1,000

1

Kontrollör.....................................

2.500

1.500

1,000

800

3,500

2,300

1,000

1,000

5,000

1

Kammarskrifvare..............................

5

D:o ..............................

11,500

1

Kammarvaktmästare (uppassar jemväl

vid uppbörds- samt konfiskations- och
kassörskontoret) ..........................

600

300

900

29,200

200

Uppbörds- samt konfiskations-

och kassörskontoret.

1

Tullförvaltare..................................

3,500

1,500

5,000

1,000

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

800

2,300

7,300

1,000

Transport

—

—

1,260,500

170

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Ålders-

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

—

—

—

1,260,500

4,000

2,000

6,000

1,000

2,500

1,000

3,500

1,000

—

—

3,500

1,000

1,500

800

2,300

1,000

—

—

20,700

9,000

1,000

600

1,600

300

800

500

1,300

300

2,600

41,500

600

4,000

1,000

5,000

1,000

2,500

1,000

3,500

1,000

1,500

800

2,300

1,000

1,000

600

1,600

300

—

—

3,200

600

800

500

1,300

300

—

—

36,400

8,400

600

400

1,000

200

1,000

55,300

200

1,000

450

1,450

400

700

400

1,100

300

600

300

900

300

—

—

2,700

900

600

200

800

200

—

—

4,000

10,950

1,000

—

—

—

1,368,250

An tal.

Transport

Packliusinspektionen

Öfverinspektor..................

Kontrollör........................

D:o ........................

Kammarskrifvare...............

D:o ...............

Uppsyningsman................

Vaktmästare.....................

D:o .....................

Tullberakningsinspektionen.

Öfverinspektor...........................

Kontrollör (bevakningskontrollör) ...

Kammarskrifvare..........................

Uppsyningsman............................

D:o ............................

Vaktmästare................................

l):o ................................

Boddare.....................................

D:o ......................................

Kustbevakningen i Malmö tullkammar
edistrikt.

Jaktuppsyningsman ..
Kustuppsyningsman..

Kustvakt................

D:o ................

Kustroddare............

D:o ............

Transport

171

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

tal.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Ålders-

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

-

1,368,250

Trelleborg.

i

Tullförvaltare ................................

3,000

1,500

4,500

1,000

i

Kontrollör.......................................

2,000

1,500

800

2,800

2,100

800

i

Kammarskrifvare..............................

600

800

i

D:o '' ..............................

2,100

1,600

800

i

Uppsyningsman................................

1,000

600

300

i

Vaktmästare....................................

700

400

1,100

6,600

300

6

D:o ..................................

1,800

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

450

1,450

1,100

2,200

900

400

1

Kustuppsyningsman..........................

700

400

300

2

13:o ..............

600

1

Kustvakt..................................

600

300

300

1

D:o ........................................

—

—

900

300

1

9

Kustroddare.................................

D:o ............................

600

200

800

7,200

35,350

200

1,800

Ystad.

1

Tullförvaltare.....................

3,000

1,500

1,200

4,500

3,700

2,100

1,000

1,000

1

Ofverkontrollör..................

2,500

1

Kammarskrifvare.....................

1,500

600

800

1

D:o ..........................

—

—

2,100

800

1

Uppsyningsman................................

1,000

600

1,600

300

1

Vaktmästare.................

700

400

1,100

300

6

D:o .....................

—

—

6,600

1,800

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

450

1,450

400

1

Kustuppsyningsman..............

700

400

1,100

300

Transport

—

- |

24,2501,403,600

172

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

tal.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Älders-

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

24,250

1,403,600

1

Kustuppsyningsman..........................

1,100

300

i

Kustroddare....................................

600

200

800

200

7

D:o ....................................

—

—

5,600

31,750

1,400

Cimbrishamn.

1

Tullförvaltare..................................

2,400

600

3,000

1,000

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare....................................

600

300

900

200

1

D:o ....................................

—

—

900

200

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

450

1,450

400

1

Kustuppsyningsman..........................

700

400

1,100

300

1

D:o ...........................

—

—

1,100

300

1

Kustvakt........................................

600

300

900

300

4

D:o ........................................

—

—

3,600

1,200

1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

7

D:o ....................................

—

—

5,600

20,650

1,400

Åhus.

1

Tullförvaltare..................................

3,000

1,500

4,500

1,000

1

Öfverkontrollör................................

2,500

1,200

3,700

1,000

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

400

1,900

600

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare....................................

600

300

900

200

5

D:o ....................................

—

—

4,500

1,000

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

450

1,450

400

1

Kustvakt........................................

600

300

900

300

2

D:o ........................................

—

—

1,800

600

Transport

—

—

20,950

1,456,000

173

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

Total-

belopp.

Summa.

Ålders-

tillägg.

tal.

gar.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

20,950

1,456,000

1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

2

D:o ....................................

—

—

1,600

23,350

400

Sölvesborg.

1

Tullförvaltare..................................

2,400

600

3,000

1,000

1

Uppsyningsman................................

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare....................................

600

300

900

200

1

D:o ....................................

—

—

900

200

Kustb evdkningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

450

1,450

400

1

Kustuppsyningsman..........................

700

400

1,100

300

1

D:o ..........................

—

—

1,100

300

1

Kustroddare...................................

600

200

800

200

4

D:o ....................................

—

—

3,200

13,750

800

Karlshamn.

1

Tullförvaltare..................................

3,000

1,000

4,000

1,000

1

Kontrollör......................................

2,000

800

2,800

800

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

400

1,900

600

1

D:o ..............................

—

—

1,900

600

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

6

D:o ...................................

—

—

5,400

1,200

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

450

1,450

400

1

Kustuppsyningsman..........................

700

400

1,100

300

1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

3

D:o ....................................

—

—

2,400

23.950

600

Transport

—

—

—

1,517,050

174

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

tal.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Älders-

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

—

1,517,050

Ronneby.

i

Tullförvaltare.................................

2,400

600

3,000

1,000

i

Vaktmästare..................................

600

300

900

900

200

200

i

D:o ................................

Kustbevakningen.

i

Kustuppsyningsman..........................

700

400

1,100

300

i

Kustroddare....................................

600

200

800

200

i

D:o ....................................

—

—

800

7,500

200

Karlskrona.

i

Tullförvaltare..................................

3,000

1,500

4,500

1,000

i

Ofverkontrollör................................

2.500

1.500

1,200

600

3,700

2,100

1,000

800

i

Kammarskrifvare..............................

i

D:o ..............................

—

—

2,100

800

i

Uppsyningsman...............................

1,000

600

1,600

300

i

Vaktmästare...................................

700

400

1,100

300

7

D:o ...................................

—

—

7,700

2,100

1

Koddare.........................................

600

300

900

200

1

D:o .........................................

—

—

900

200

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

450

1,450

400

1

Kustuppsyningsman..........................

700

400

1,100

300

3

D:o ..........................

3,300

800

900

1

Kustroddare....................................

600

200

200

9

D:o ...............................

7,200

38,450

1,800

Kalmar.

1

Tullförvaltare..................................

3,500

1,500

5,000

1,000

1

Ofverkontrollör...........

2,800

1,200

4,000

1,000

Transport

—

- |

9,000|l,563,000

175

Bil. XTTT (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

Tjenst-

Total-

Ålders-

Lön.

görings-

Summa.

pennin-

belopp.

tillägg.

tal.

gar.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

9,000

1,563,000

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

600

2,100

800

1

D:o ..............................

—

—

2,100

800

1

Uppsyningsman...............................

1,000

600

1,600

300

1

Vaktmästare...................................

700

400

1,100

300

7

D:o ...................................

—

—

7,700

2,100

1

Roddare.........................................

600

300

900

200

1

D:o .........................................

—

—

900

200

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

450

1,450

400

1

Kustbevakningsförman......................

1,000

450

1,450

400

1

Kustuppsyningsman..........................

700

400

1,100

300

1

I):o ..........................

—

—

1,100

300

1

Kustvakt........................................

600

300

900

300

4

D:o ........................................

—

—

3,600

1,200

1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

4

D:o ....................................

—

—

3,200

800

Bergqvara.

1

Tullinspektor...................................

1,800

400

2,200

500

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

Pataholm.

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

43,400

300

Oskarshamn.

1

Tullförvaltare..................................

3,000

1,000

4,000

1,000

1

Kammarskrifvare, med bevakningsbefäl

1,500

400

1,900

600

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

2

D:o ...................................

-

-

1,800

400

Transport

8,600

1,606,400|

176

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

tal.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Ålders-

tillägg.

Kr.

Kr..

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

8,600

1,606,400

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

700

450

1,450

1,100

400

300

1

Kustuppsyningsman..........................

400

1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

3

D:o ....................................

.

_

2,400

600

Mönsterås.

1

Uppsyningsman...............................

1,000

600

300

1,300

900

300

1

Vaktmästare...................................

300

200

Figeholm.

1

Uppsyningsman..............................

1,000

300

1,300

17,850

300

Vestervik.

1

Tullförvaltare..................................

2,700

1,000

600

800

3,500

1,300

900

1,000

300

1

Uppsyningsman..............................

300

1

Vaktmästare...................................

300

200

3

D:o ...................................

2,700

600

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

700

450

1,450

1,100

1,100

400

1

Kustuppsyningsman..........................

400

300

1

D:o ..........................

£00

1

Kustroddare...................................

600

200

800

200

4

D:o ....................................

3,200

16,050

800

Visby.

1

Tullförvaltare..................................

3,000

1,500

1,000

400

4,000

1,900

1,000

600

1

Kammarskrifvare..............................

1

Uppsyningsman...............................

1,000:

300

1,300

300

Transport

- j

- 1

7,200

1,640,300

177

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

tal.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Alders-

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

_

■ 7,200

1,640,300

i

Vaktmästare.................

600

300

900

200

3

D:o ..............

2,700

600

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

450

1,450

400

2

D:o ..........................

—

—

2,900

800

1

Kustroddare...............

600

200

800

200

8

D:o ...........

6,400

1,600

Kappelshamn.

*

1

Uppsyningsman..............................

1,000

300

1,300

300

Fårösund.

1

Uppsyningsman...................

1,000

300

1,300

300

Kylley.

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

300

Slite.

1

Tullinspektor...................................

1,800

400

2,200

500

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

Katthammarsvik.

1

Uppsyningsman...........................

1,000

300

1,300

300

Ljugarn.

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

300

Rone.

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

300

Burgsvik.

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

800

Transport

—

34,550|l,640,300

12

178

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till afloningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

Total-

belopp.

Summa.

Älders-

tillägg.

tal.

gar.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

34,550

1,640,300

Klinte.

1

Tullinspektor...................................

1,800

400

2,200

500

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

37,650

200

Söderköpings tullkammare

vid Mem.

1

Tullförvaltare .................................

2,200

600

2,800

800

1

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

2

D:o ...................................

—

—

1,800

400

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

450

1,450

400

1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

1

D:o ..........................

800

200

Barösund.

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

1

l):o ...................................

—

—

900

200

Valdemar svik.

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

14,250

300

Norrköping.

1

Tullförvaltare..................................

4,000

2,000

6,000

1,000

1

Öfverkontrollör................................

3,000

2,000

5,000

1,000

1

Kontrollör......................................

2,500

1,000

3,500

1,000

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

600

2,100

800

3

D:o ..............................

—

—

6,80C

2,400

Transport

—

22,9001,692,200

179

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

tal.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Ålders-

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

22,900

1,692,200

1

Uppsyningsman...........................

1,000

600

1,600

300

1

D:o ..............................

—

—

1,600

300

1

Vaktmästare..........................

700

400

1,100

300

13

Ib, ...................................

—

—

14,300

3,900

Arkö.

1

Öfveruppsyningsman ........................

1,500

500

2,000

600

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

2

D:o .................................

—

—

1,800

46,200

400

Linköping.

1

Tullförvaltare..................................

2,700

800

3,500

1,000

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

400

1,900

600

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

6,300

200

Vadstena.

1

Tullförvaltare..................................

2,200

600

600

2,800

900

800

1

Vaktmästare...................................

300

3,700

200

Söderhamn.

1

Tullförvaltare.................................

3,000

1,000

4,000

1,000

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

400

1,900

600

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

4

D:o ...................................

3,600

800

Kustbevakningen.

1

Jaktnppsyningsman..........................

1,000

350

1,350

300

1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

1

D:o ....................................

-

800

200

Transport |

—

—

14,65o| 1,748,4001

180

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

tal.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Ålders-

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

14,650

1,748,400

Ljusne.

i

Öfveruppsyningsman.........................

1,500

500

2,000

600

i

Vaktmästare...................................

600

300

900

17,550

200

Hudiksvall.

i

Tullförvaltare..................................

3,000

1,000

4,000

1,000

i

Kammarskrifvare..............................

1,500

400

1,900

600

i

Uppsyningsman................................

1,000

300

1,300

300

i

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

2

I):0 ...................................

—

—

1,800

400

Kustbevakningen.

1

Kustuppsyningsman..........................

700

300

1,000

200

1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

1

l):o ....................................

—

—

800

12,500

200

Sundsvall.

1

Tullförvaltare..................................

4,000

2,000

6,000

1,000

1

Öfverkontrollör................................

3,000

2,000

5,000

1,000

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

600

2,100

800

2

D:o ..............................

—

—

4,200

1,600

1

Uppsyningsman...............................

1,000

600

1,600

300

1

D:o ...............................

1,600

1,100

300

1

Vaktmästare...................................

700

400

300

11

D:o ..................................

12,100

3,300

200

1

Roddare.........................................

600

300

900

1

D:o .........................................

—

—

900

200

Transport

—

i -

35,500

1,778,450

181

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

tal.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Älders-

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

35,500

1,778,450

Kustbevakningen.

1

1,000

350

1,350

300

1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

2

D:o ....................................

—

—

1,600

39,250

400

Hernösand.

1

Tullförvaltare ..........................

3,000

1,000

4,000

1,000

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

400

1,900

600

1

D:o .............................

_

_

1,900

600

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

2

D:o ...................................

1,800

400

1

Roddare.........................................

600

200

800

200

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

600

350

1,350

800

300

1

Kustroddare....................................

200

200

1

D:o ....................................

—

—

800

200

Lunde.

1

Öfveruppsyningsman .......................

1,500

500

2,000

600

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

2

D:o ...................................

—

—

1,800

400

1

Roddare.........................................

600

200

800

21,050

200

Örnsköldsvik.

1

Tullförvaltare..................................

3,000

1,000

4,000

1,000

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

1

l):o ..................................

900

200

Transport

7,100

1,838,750

#

182

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

tal.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Ålders-

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

7,100

1,838,750

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

350

1,350

300

1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

1

D:o ....................................

_

_

800

10,050

200

Umeå.

1

Tullförvaltare..................................

3.000

1.000

600

1,000

300

4,000

1,300

900

1,000

300

1

Uppsyningsman...............................

1

Vaktmästare...................................

300

200

3

D:o ...................................

2,700

600

1

Roddare.........................................

600

200

800

200

1

D:o ........................................

800

200

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman .........................

1,000

350

1,350

300

1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

2

D:o ...................................

_

__

1,600

400

Nordmaling.

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

Sikeå.

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare...................................

600

300

900

18,650

200

Skellefteå.

1

Tullförvaltare..................................

2,700

800

3,500

1,000

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

300

.

Transport

4,800

1,867,450

183

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

tal.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Ålders-

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

4,800

1,867,450

i

Vaktmästare.............................

600

300

900

200

2

D:o ....................................

—

—

1,800

400

1

Boddare.........................................

600

200

800

200

1

D:o .........................................

—

—

800

200

Kustbevakningen.

1

Kustuppsyningsman..........................

700

300

1,000

200

1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

1

D:o ....................................

—

—

800

11,700

200

Piteå.

1

Tullförvaltare..................................

2,400

600

3,000

1,000

1

Uppsyningsman...............................

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare...............................

600

300

900

200

2

D:o ....................................

1,800

400

Kustbevakningen.

1

Kustuppsyningsman..........................

700

300

1,000

200

1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

1

D:o ....................................

—

—

800

9,600

200

Luleå.

1

Tullförvaltare..................................

2,700

800

3,500

1,000

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

400

1,900

600

1

Uppsyningsman................................

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare....................................

600

300

900

200

5

D:o ....................................

—

—

4,500

1,000

i

Roddare.........................................

600

200

800

200

i

D:o .........................................

—

—

800

200

Transport

—

—

13,700

1,888,750

184

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

Tjenst-

Total-

Ålders-

An-

Lön.

görings-

Summa.

pennin-

belopp.

tillägg.

tal.

gar.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

13,700

1,888,750

Kustbevakningen.

1

Jaktuppsyningsman..........................

1,000

350

1,350

300

1

Kustuppsyningsman..........................

700

300

1,000

200

1

Kustroddare....................................

600

200

800

200

4

D:o ....................................

—

—

3,200

20,050

800

Haparanda.

1

Tullfiskal........................................

2,000

1,000

3,000

800

1

Tullförvaltare..................................

3,000

1,500

4,500

1,000

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

400

1,900

600

1

Öfveruppsynmgsman.........................

1,500

500

2,000

600

1

Vaktmästare....................................

600

300

900

200

7

I):o ....................................

—

—

6,300

1,400

Kustbevakningen.

1

Öfveruppsyningsman (befälhafvare å

kustbevakningsångaren)...............

1,500

500

2,000

600

1

Uppsyningsman (anstäld å kustbevak-

ningsångaren)............................

1,000

300

1,300

300

1

Vaktmästare (anstäld ä kustbevaknings-

ångaren) ..................................

600

300

900

200

1

D:o (d:o d:o).....................

—

—

900

200

Gränsbevakningen.

1

Gränsöfveruppsyningsman..................

1,500

800

2,300

1,000

1

G-ränsuppsyningsman........................

1,000

600

1,600

400

2

D:o ........................

—

—

3,200

800

1

Gränsvakt.......................................

600

300

900

300

69

D:o .......................................

—

—

62,100

20,700

Nederkalix.

1

Öfveruppsyningsman.........................

1,500

500

2,000

600

1

Vaktmästare....................................

600

300

900

200

Transport

—

—

96,700

1,908,800

185

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

tal.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Älders-

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

_

_

96,700

1,908,800

2

Vaktmästare........................

—

1,800

400

1

Boddare..............................

600

200

800

200

1

D:o ........................

— _

—

800

100,100

200

Jönköping.

1

Tullförvaltare..................................

3,000

1,000

4,000

1.000

1

Kammarskrifvare, med bevakningsbefäl

1,500

400

1,900

600

1

Vaktmästare......................

600

300

900

200

1

D:o ...........................

—

900

7,700

200

Örebro.

1

Tullförvaltare......................

3,000

1,500

1,000

400

4,000

1,900

1,000

600

1

Kammarskrifvare, med bevakningsbefäl

1

Vaktmästare..........................

600

300

900

200

200

1

D:o ....................................

900

7,700

Lidköping.

1

1

Tullförvaltare..................................

2,200

600

2,800

900

800

200

1

Vaktmästare..............................

600

300

3,700

Karlstad.

1

Tullförvaltare.......................

3,000

1.500

4,500

1.000

1

Öfverkontrollör...............

2,500

1,200

3,700

1.000

1

Kammarskrifvare, med bevakningsbefäl)

1,500

400

1,900

600

1

Vaktmästare.....................

600

300

900

900

200

200

1

D:o ...............................

-

Transport |

- |

- |

ll,90o|2,028,000

13

186

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

j An-tal.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Ålders- |

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

11,900

2,028,000

Gränsbevakningen.

i

Gränsbevakningschef, som utöfvar chef-skap jemväl för gränsbevakningen
inom Kopparbergs län................

2,800

700

3,500

1,000

! 1

600

300

900

300

34

D:0 .......................................

—

30,600

10,200

Mon.

i

Kontrollör......................................

2,000

800

2,800

800

: i

Kammarskrifvare..............................

1,500

400

1,900

600

i i

Vaktmästare....................................

600

300

900

200

1

Do ................

900

200

Charlottenberg.

i

Kontrollör......................................

2,000

800

2,800

800

i

Kammarskrifvare..............................

1,500

400

1,900

600

i

Vaktmästare....................................

600

300

900

200;

i

l):o ....................................

—

—

900

200:

Medskogen

i

Gränsinspektor................................

1,800

400

2,200

500

i

Vaktmästare...................................

600

300

900

63,000

200

Falun.

1

Tullförvaltare..................................

2,700

800

3,500

1,000

i

Kammarskrifvare..............................

1,500

400

1.900

600

i

Vaktmästare...................................

600

300

900

200

Gränsbevakningen.

i

600

300

900

300

5

l):o ......................................

—

—

4,500

11,700

1,500

Transport

| _

-

—

|2,102,700

II

187

Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat

för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

An-

tal.

Lön.

Tjenst-

görings-

peiinin-

gar.

Total-

belopp.

Summa.

Ålders-

tillägg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

—

2,102,700

Funäsdalen.

1

Gränsinspektor................................

1,800

400

2,200

500

! 1

Vaktmästare....................................

600

300

900

200

i

D:o ....................................

—

—

900

4,000

200

Östersund.

i

Tullförvaltare..................................

2,700

800

3,500

1,000

i

Kammarskrifvare.;..............

1,500

400

1.900

600

i

Vaktmästare....................................

600

300

900

200

Gränsbevakningen i Jemtland.

i

Gränsuppsyningsman........................

1,000

600

1,600

400

i

Gränsvakt.......................................

600

300

900

300

B

D:o .......................................

—

—

4,500

1,500

Storlien.

1

Kontrollör......................................

2,000

800

2,800

800

1

Kammarskrifvare..............................

1,500

400

1,900

600

1

Vaktmästare....................................

600

300

900

200

1

I):o ....................................

900

19,800

200

Summa kronor

—

— 2,126,500

YTTRANDE

LÄROVERKSFRÅGAN

PÅ UPPDRAG AF

STATSRÅDET OCH CHEFEN FÖR KUNGL.
ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

AFGIFVKT DEN 20 JUNI 1899.

STOCKHOLM

IVAR UEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 1899.

INNEHÅLL.

Sid.

Skrifvelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet.
......................................................................................... 1

Frågan om inrättandet af en s. k. praktisk afslutningsklass ............ 4

Latinfrågan ........................................................................................ 25

Språkfrågan ..................................................................................... 47

Frågan om första klassens indragning och folkskolans förhållande

till allmänna läroverken ............................................................... 57

Undervisningsplanen.

1. Nederskolan ................................................................................ 76

2. Gymnasium ................................................................................ 87

Bilagor.

Bil. 1. Kompetensfordringar för skilda lefnadsbanor och inträdesfordringar
vid fackskolor.

1. Lefnadsbanor, för livilka högre examina erfordras.................. 111

2 A. Lefnadsbanor, för hvilka mogenhetsexamen eller motsvarande

kunskaper i vissa ämnen erfordras .................................. 130

2 B. Fackskolor, för hvilka mogenhetsexamen eller motsvarande kunskaper
i vissa ämnen erfordras .......................................... 136

3. Fackskolor, för hvilka lägre skolkurs erfordras ..................... 147

Bil. 2. Afgången från läroverkets olika stadier ..................................... 158

Bil. 3. Nyintagna lärjungars föregående undervisning, hemvist och ålder... 174
Bil. 4. Nederskolans kursafslutningar och afgångsexamina i Norge, Danmark,
Finland och Preussen.

1. Norge .............................................................................. 180

2. Danmark......................................................................... 187

3. Finland .......................................................................... 197

4. Preussen ........................................................................... 202

Bil. 5. Inträdesfordringarna vid de högre läroverken i Norge, Danmark och

Finland ........................................... 206

Bil. 6. Beräkning af det för den föreslagna organisationen erforderliga antalet
lärare vid olika läroverk .................................................. 209

Tabeller.

Tab. 1. Antalet närvarande lärjungar vid de allmänna läroverken och pedagogierna
höstterminerna 1876—1898.

Tab. 2. Antal konfirmander vid de allmänna läroverken läsåret 1898—1899.

Tab. 3. De i klasserna 4—6: 2 vid de allmänna läroverken (pedagogierna
oberäknade) närvarande lärjungarnas ålder.

Tab. 4. De i klasserna 4—6: 2 vid de allmänna läroverken (pedagogierna
oberäknade) höstterminen 1894 närvarande lärjungarnas sannolika
ålder vid läsårets slut.

Tab. 5. Antalet greker i klass L. 6: 2 vid de högre allmänna läroverken
h.-t. 1887—h.-t. 1898.

Tab. 6. Antal lärjungar i sjunde latinklassen, livilka undervisats i grekiska
och tillika deltagit i den frivilliga undervisningen i engelska.

Tab. 7. Antal greker, dels vid de allmänna läroverken, dels godkända i
mogenhetsexamen.

Tab. 8. Antal godkända i mogenhetsexamen.

Tab. 9. Mogenlietsbetyg 1891—vårterminen 1898 för lärjungar vid de allmänna
läroverken, som första gången undergått mogenhetsexamen.

Tab. 10. Betyg för uppsats på modersmålet 1891—vårterminen 1898 för
lärjungar vid de allmänna läroverken, som första gången undergått
mogenhetspröfning.

Tab. 11. Antal godkända i mogenhetsexamen i Sverige och i motsvarande
examina i Norge och Danmark.

Tab. 12. Betyg i dansk stil och hufvudbetyg i afgångsexamen åren 1891
och 1896.

Tab. 13. De under åren 1884—1897 från de allmänna läroverken med godkänd
mogenhetsexamen afgångne, fördelade efter tillämnad lefnadsbana
närmast efter afgången.

Tab. 14. Fördelning efter fakulteter och linier af de under åren 1884—1897
från de allmänna läroverken med godkänd mogenhetsexamen afgångne,
 livilka anmält sig ämna idka universitetsstudier.

Tab. 15. Antalet af nyblifna studenter och vid universitet eller högskola
första gången inskrifna studenter samt hvarderas förhållande till
folkmängden och inbördes förhållande.

Tab. 16. Antal vid universitet och högskolor närvarande studerande.

Tab. 17. Fakulteternas studentantal.

Tab. 18. Svenska, norska och danska afslutande examina.

Tab. 19. Postverkets rekrytering åren 1886—1898.

Tab. 20. Tjänstemännens rekrytering vid tullstaten och statens järnvägar.

Tab. 21. Järnvägstjänstemännens kompetens år 1897.

Tab. 22—31. Antal lärjungar, som afbrutit skolgången vid ett allmänt läroverk
och ej veterligen fortsatt densamma vid annat allmänt läroverk.

Tab. 32—35. Antal lärjungar, som utan godkänd mogenhetsexamen afgått
från de allmänna läroverken och pedagogiema (utom genom döden
afgångne), med fördelning efter tillämnad lefnadsbana närmast efter
afgången.

Tab. 36. Antalet åren 1888—1897 vid vårterminens slut och höstterminens
böljan till närmast högre klasser flyttade lärjungar, uttryckt i
procent af antalet vid vårterminens slut före flyttningen närvarande
i den klass, från hvilken flyttningen skett.

Tab. 37—39. Uppgifter angående de under åren 1896—1898 vid samtliga
allmänna läroverk och pedagogier i första, andra och tredje klasserna
intagna lärjungarnas föregående undervisning, hemvist och
ålder vid intagningen.

Tab. 40. Jämförelse mellan den verkliga medelundervisningstiden i veckan
för de särskilda ämnena enligt den föreslagna undervisningsplanen
och enligt den nu gällande.

Sakregister.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl,
Ecklesiastikdepartementet.

Sedan Herr Statsrådet med anledning af Kungl. Maj:ts nådiga
bemyndigande tillkallat oss att biträda vid utredning af åtskilliga
frågor rörande rikets allmänna läroverk, anmodade oss Herr Statsrådet
vid vårt första sammanträde den 1 september 1898, bland
annat, att verkställa utredning:

dels huruvida och i hvad mån en inskränkning af undervisningen
i latinska språket vid de allmänna läroverken måtte anses af förhallandena
påkallad, samt hvad inverkan en dylik inskränkning kunde
hafva i afseende å de förberedande examiua vid universiteten,

dels huru undervisningen i främmande lefvande språk vid läroverken
måtte på förmånligaste sätt kunna anordnas,

dels huruvida det måtte anses lämpligt, att en s. k. praktisk afslutningsklass
vid läroverken inrättades, och rörande sättet härför,
dels ock huruvida en indragning af första klassen vid läroverken
borde äga rum, i sammanhang hvarmed frågan om folkskolans ställning
till läroverken äfven borde komma under beaktande.

2

Genom skrifvelse af den 20 januari innevarande år erhöllo vi
uppdrag att skriftligen meddela Herr Statsrådet det hufvu dsakliga
innehållet af våra förberedande arbeten och de resultat, till hvilka
vi kommit, äfvensom att på grundvalen däraf uppgöra förslag till
förändrad undervisningsplan för de allmänna läroverken och de förslag
i öfrigt, hvartill vi kunde finna omständigheterna föranleda.

Af de frågor, öfver hvilka Herr Statsrådet sålunda infordrat vårt
skriftliga yttrande, hafva vi ansett frågan om en utslutning på skolans
mellanstadium vara den, som i första rummet påkallar en utredning,
och detta icke blott med hänsyn därtill, om en sådan afslutning är
i det hela af behofvet påkallad, utan ock i hvilken klass och på
hvilket sätt den bör lämpligen anordnas.

Om hvarje skolorganisation är en praktisk fråga, vid hvars lösning
ett väsentligt afseende måste fästas vid det behof af kunskaper
och färdigheter, som i lifvet erfordras för den stora mängden af
skolornas lärjungar, så måste frågan om en afslutning före den nuvarande
mogenhetspröfningen framstå som den principala, dels emedan
de flesta lärjungar lämna läroverket i dess mellanklasser, dels emedan
en sådan afslutning har en genomgripande inflytelse på läroverkets
inrättning för öfrigt. Däraf påverkas bland annat i icke ringa grad
uppfattningen om den lämpligaste tiden för latinets och de främmande
lefvande språkens inträdande på läroplanen och inbördes ordningsföljd
; däraf påverkas äfven, fast i mindre mån, frågan om första
klassens indragning och det allmänna läroverkets förhållande till folkskolan;
däraf bestämmes slutligen småläroverkens ställning. Kommer
en sådan afslutning till stånd, tyckas nämligen dessa läroverk själffallet
komma att få denna afslutning till sitt mål eller ock att försvinna,
 om stat eller kommun icke mäkta att föra dem fram till
målet.

Innan vi upptagit frågan om nämnda afslutning till närmare direkt
ompröfning, hafva vi ansett oss böra göra en förberedande undersökning
af förhållanden, som därpå väsentligen inverka. Såväl för
hufvudfrågans bedömande som för uppfattningen af läroverkens lämpligaste
organisation i det hela är det af vikt att känna, dels hvilka
kompetensfordringar f. n. gälla för de lefnadsbanor och hvilka iuträdesfordringar
vid de fackskolor, för hvilka de allmänna läroverken
utgöra en förberedelse, dels i hvad mån behofvet af förändrade bestämmelser
därutinnan gjort sig bland sakkunniga personer eller bestämmande
myndigheter gällande, och om sådana därför kunna vara
att med någon sannolikhet förvänta. Till den detaljerade redogörelse

3

för kompetensfordringarna för olika lefnadsbanor och fackskolor, som
finnes intagen i Bil. 1, hafva vi fogat en statistisk utredning för en
följd af år öfver rekryteringen af de kårer och tilloppet till samt afgången
ifrån de fackskolor, för hvilka ifrågavarande kompetensfordringar
äro eller under senare år varit gällande.

Vidare hafva vi ansett af vikt att genom infordrade upplysningar
från läroverkens rektorer få utredt, i hvilka klasser lärjungarne under
senare år på de olika linierua afslutat sin skolgång, och i hvad mån
denna afgång skett med fulla betyg eller icke. Därmed sammanhänger
en utredning af de afgångnes tillämnade lefnadsbanor, hvartill
Sveriges officiella statistik lämnar ett visserligen icke uttömmande,
 men dock ganska rikligt material. Därmed sammanhänger
ock den mycket omordade, men hittills föga utredda frågan om konfirmationsåldern.
 Beträffande antalet konfirmander i läroverkets olika
klasser kunna vi dock endast stödja oss vid ett enda års uppgifter,
då rektorerna icke hafva sig ålagdt att insamla dylika.

Slutligen torde goda erfarenheter till efterföljd eller till varning
vara att hämta från andra länder och särskildt från våra närmaste
grannar, Norge, Danmark och Finland, hvilka under längre eller
kortare tid haft afslutade kurser på skolans mellanstadium, alla på
den reala linien, de tvenne förstnämnda äfven på den klassiska och
med en särskild examen.

Mera på grund däraf, att de från folkskolan till de allmänna
läroverken öfvergångna lärjungarnes ålder i jämförelse med andra
lärjungars i diskussionen om första klassens indragning från skilda
läger åberopats som stöd mot och för denna indragning, än emedan
vi tillerkänna detta förhållande någon afgörande betydelse, hafva vi
äfvenledes bearbetat erhållna uppgifter, som synas ägnade att undanrödja
allt missförstånd af de faktiska förhållandena.

De utredningar och förslag, till hvilka Herr Statsrådets ofvannämnda
uppdrag gifvit anledning, få vi härmed öfverlämna.

Stockholm den 20 juni 1899.

Nils Höjer. Arvid Lindhagen. Sten Boije.

Frågan om inrättandet af en s. k, praktisk afslutningsklass.

Under de strider om de allmänna läroverkens organisation, hvilka
utkämpats under detta århundrade, har alltid såsom ett hufvudmoment
framträdt frågan om den allmänna medborgerliga bildningens tillgodoseende.
 ddedan 1803 påpekade kanslersgillet, att »det allmänna
saknade alla publika anstalter till uppfostran och handledning för
borgaren, näringsidkaren och de statens medlemmar, som, utan behof
af lärdomsinsikter, likväl fordrade den nödvändiga förståndsodling,
hvarigenom deras danande till dygdiga och gagnande medborgare
kunde blifva säkert och pålitligt».

Sedan dess hafva flere olika försök gjorts att lösa uppgiften,
men än i dag är ingen tillfredsställande lösning funnen.

I 1807 års skolordning påbjöds, att trivialskolorna skulle hafva
en gemensam linie samt såsom förgreningar af denna en litterär
linie och en närings\m\e. Första klassen, hette det, skulle vara
»förberedande för alla skolpiltarne i hvad väg de söka undervisning,
från hvilken klass de, som ämna sig åt litterära yrken, i vanlig ordning
uppflyttas till de i trivialskolorna befintliga öfriga klasser, men
de åter, som vilja förvärfva sig i näringarna nyttiga kunskaper, ingå
i den för dessa egentligen bestämda apologistklassen.»

Genom 1820 års skolordning inrättades två särskilda slags skolor,
apologistskolor och lärdomsskolor, af hvilka de förra skulle åsyfta
»beredande till allmän medborgerlig bildning», de senare »beredandet
därutöfver till den högre vetenskapsodlingen samt till den bildning,
 hvilken såsom villkor för antagande och befordran till vissa
statens ämbeten erfordras och genom offentliga prof vid rikets högsta
läroverk skall styrkas.»

Mot denna skolordning framställdes emellertid inom kort två
hufvudanmärkningar, nämligen dels att valet af lefnadsbana måste
ske vid så tidig ålder, att de individuella anlagen ännu ej framträdt
och därför ej kunde vinna behörigt afseende, dels att de olika sam -

5

hällslagren ända från barndomen afsöndrades från hvarandra, hvarigenom
ståndssplittring och skråanda befordrades.

Skolordningen saknade emellertid icke försvarare, hvilka dock
under de närmaste årtiondena mer och mer förlorade terräng. Slutligen
blef den allmänna meningens tryck så starkt, att regeringen
fann sig böra gifva efter. Genom kungl. cirkuläret af den 1 nov.
1839 tog man det första steget tillbaka mot 1807 års gemensamma
linie, då vid åtskilliga lärdomsskolor på orter, där äfven apologistskolor
funnos, en för båda skolorna gemensam förberedande klass
utan latin inrättades, och genom kungl. cirkuläret af den 6 juli
1849 upphäfdes läroverkens splittring i tvenne; lärdomsskolan och
apologistskolan skulle enligt detta cirkulär förenas till ett enda läroverk,
 hvari, så fullständigt som dess omfång medgåfve, undervisning
skulle meddelas i alla lärdomsskolans och apologistskolans förra ämnen,
dock med valfrihet i fråga om de döda språken. Ur denna sammansmältning
har vår nuvarande läroverksorganisation med sin treåriga
gemensamma linie småningom utvecklat sig. Reallinien, som skulle
vara den medborgerliga linien inom läroverket, har emellertid blifvit
fullt lika vetenskaplig, lika teoretisk som den klassiska; och de
på 1870-talet i den allmänna medborgerliga bildningens intresse
genomförda kursafslutningarna i tredje och femte klasserna hafva icke
heller fullt motsvarat sitt ändamål. Den förra har genom folkskolans
utveckling blifvit allt mera onödig och kan anses genom
de sista förändringarna i skolstadgan uppgifven, den senare infaller
vid en så tidig ålder, att kursafslutningarna måste göras mer än
lämpligt sammansnörda och fara ändock föreligger, att barnen öfveransträngas
genom ett kunskapsförråd, som går öfver deras fattning.
Därför gör sig krafvet på den allmänna medborgerliga bildningens
bättre tillgodoseende än i dag gällande.

Redan i Riksdagens skrifvelse af 13 maj 1870 relaterades klagomål
från flera orter öfver »att lärokurserna vore så ordnade, att i
verkligheten någon afslutad undervisning icke erhölles förr än efter
genomgåendet af skolans alla klasser, under det att det stora flertalet
af lärjungarne, hvilket icke hade tillfälle att fullständigt genomgå
skolan, tvingades att vid den tid, då de för sin framtida utkomst
måste se sig om efter arbete, lämna densamma med, i vissa ämnen
åtminstone, ganska ofullständiga kunskaper». Såsom i skrifvelsen
antydes, funnos redan då i vissa ämnen kursafslutningar på skolans
mellanstadium. De voro delvis en rest af den gamla skillnaden
mellan skola och gymnasium. 1870 års skolkommitté, som i följd af

6

denna skrifvelse tillsattes, ställde sig principiellt afvisande gent emot
krafvet på afslutade kurser före mogenhetsexamen vid de ”högre läroverken,
 hvilkas uudervisningsplan »från början till slut måste vara
bestämd af det mål, de hade sig föresatt», men genomförde icke dess
mindre de redan förut befintliga relativa kursafslutningarna i tredje
och femte klasserna i så hög grad, som kommittén ansåg förenligt
med sina grundsatser. Den 3 jau. 1873 yrkade därpå departementschefen
(Wennerberg) i statsrådet, att fullständig kursafslutning jämte
afgångsexamen måtte anordnas i femte klassen liksom ock i den
tredje, och då samma års riksdag anslöt sig till detta förslag, blef
det en af uppgifterna för 1874 års kommitté att föreslå dylika afslutningar.
 De voro i hufvudsak desamma, som sedan blifvit gällande
fram emot våra dagar och delvis gälla ännu, men därjämte föreslog
kommittén för bägge dessa afslutningar en fullständig dels muntlig
dels skriftlig pröfning, hvilken senare skulle försiggå på samma dag
inom samma stift. Den muntliga pröfningen skulle omfatta samtliga
läroämnen och anställas under ledning af eforus eller inspektor jämte
särskildt tillkallade examensvittnen, men betygen skulle sättas af
lärarne på öfligt sätt. I motiverna förordades, att examensvittnena
skulle förordnas bland andra läroverks lärare inom samma stift. 1878
års skolstadga upptog väl kursafslutningarna men icke den särskilda
pröfningen, hvilken ju ock redan i 1874 års förslag föga skilde sig
från en vanlig årsexamen.

Redan vid 1880 års riksdag framlades i Andra kammaren herr
Axells betydelsefulla motion om läroverkets delning i en nederskola på
fem klasser för meddelande af allmän medborgerlig bildning och ett
klassiskt och ett realt gymnasium för att grundlägga universitetsstudier
och bereda till högre fackskolor. Ehuru förslaget ej vann kammarens
bifall, kan det sägas hafva från den tiden stått på dagordningen, så att
dess grundtankar gått igen såväl i Andra kammarens beslut i latinfrågan
som på många andra sätt i och utom riksdagen, bland annat i herrar
Bergs och Hammarlunds i flere afseenden beaktansvärda motioner
vid riksdagarna 1892, 1893 och 1896 samt i herrar Boethius’ och Wieselgrens
mera moderata förslag vid sistnämnda riksdag. I ett afseende
har dock ställningen förändrats sedan 1880: önskningarna hafva allt
starkare koncentrerats på en afslutning i nedre sjette klassen med öfvergifvande
af den femte som nederskolans afslutning, hvarvid dock önskan
att bevara en åtminstone fyraårig latinkurs kraftigt bidragit att framkalla
eller understödja förslaget om en praktisk afslutningsklass, parallell
med nedre sjette. 1890 års svenska läraremöte i Helsingborg,

7

som förklarade en afslutningskurs med särskild examen rigorosum i
tredje klassen hvarken pedagogiskt riktig eller praktiskt nyttig,
uttalade sig däremot för lämpligheten af en dylik afslutningskurs
>i femte eller sjette klassen, detta senare särskildt på den reala
linieu» *). För en afslutning i nedre sjette klassen yttrade sig äfven
flere talare på 1896 års läraremöte, där diskussionen fick utgöra svar
på frågan* 2). Den 3 nov. samma år uppdrog dåvarande departementschefen
åt direktionen öfver Nya elementarskolan att uppgöra förslag
till en afslutningsklass, afsedd för lärjungar, som genomgått femte
klassen. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med detta förslag anordnades
sedan för, läsåret 1897—98 en dylik klass, och försöket har
äfven under läsåret 1898—99 blifvit förnyadt. Ingendera gången
har antalet lärjungar blifvit synnerligen stort, förra året 16, senare
året 6, ehuru elever blifvit mottagua, rörande hvilkas kompetens att
följa undervisningen lärarne hyst starka tvifvel3). Den ringa frekvensen
har man velat förklara därmed, att inga särskilda rättigheter
ännu blifvit fästa vid denna kurs, och lärjungarnes delvis underhaltiga
kunskaper har man härledt dels ur samma grund dels därur,
att nederskolan icke ännu organiserats till bättre öfverensstämmelse
med afslutningsklassen.

I 1898 års statsverksproposition utvecklade dåvarande departementschefen
de grundsatser, som under senare tid blifvit följda i den
svenska skollagstiftningen med hänsyn till sättet att skaffa en lämplig
underbyggnad åt sådana lärjungar, som ville inträda i lägre tilllämpningsskolor
eller direkt utgå i det praktiska lifvet. Mest ändamålsenligt
hade visserligen varit, om saken kunnat ordnas såsom i
Tyskland genom dess Burgerschulen och Höhere Biirgerschulen, men
då en dylik anordning i vårt fattiga och glest bebodda land mötte
stora ekonomiska och lokala svårigheter, hade undervisningen särskildt
på realliniens lägre stadium lämpats för ifrågavarande lärjungars
behof. Då emellertid eu mängd lärjungar, som genomgått femte
klassen, ej ännu uppnått konfirmatiousåldern och en femårig kurs
från nio års ålder icke vore tillräcklig för behofvet, särskildt med
afseende på de inhämtade kunskapernas användning och förvärfvande
af de praktiska specialkunskaper, som i det allmänna lifvet spelade
en större roll, syntes en afslutningsklass nödvändig. Därför hade

>) Förhandi. vid det 13:e allm. svenska läraremötet i Helsingborg, sid. 26, 38 —51.

2) Redogörelse för förhandi. sid. 28, 48 —60.

>) Redogörelse för afslutningsklassen i Nya elementarskolans årsredogörelser
1896-97 och 1897—98.

8

försök anordnats vid Nya elementarskolan. Det återstode att, sedan
man vunnit klarhet, föreskrifva en under särskild kontroll ställd
examen, hvilken skulle medföra vissa rättigheter, och att inordna
nämnda klass i den nuvarande skolorganisationen.

Motiveringen till prof. Ernst Carlsons skolmotion vid innevarande
års riksdag utgör en förbindelse mellan denna tankegång och Andra
• kammarens gamla reformkraf om nederskolans enhetliga organisation.
Med anledning af denna och en i Första kammaren af landshöfding
F. Boström väckt motion har riksdagen den 19 sistl. april beslutat
att »hos K. M:t anhålla om utarbetande och framläggande inför
Riksdagen af förslag till inrättande vid rikets fullständiga och femklassiga
allmänna läroverk af en under offentlig kontroll ställd och
af viss kompetens åtföljd afgångsexamen för lärjungar, som vid 15—16
ars ålder önska sluta sin skolgång, samt till de ändringar i läroverkens
organisation, som därmed stå i samband.»

Med allmän medborgerlig bildning utöfver folkskolans mått torde
man hos oss vanligen förstå en vid ungefär 16 års ålder afslutad
bildning, som å ena sidan, särskildt genom att omfatta äfven främmande
språk, går utöfver den af folkskolan meddelade, men som å
andra sidan icke har karakteren af direkt förberedelse för fortsatta
studier vid universitet eller annan högre fackskola. Meddelandet af
en sådan bildning är anförtrodd åt de allmänna läroverken, hvilka.
dock för närvarande icke äro i stånd att nöjaktigt fylla denna uppgift.
 Det har ofta framhållits, att, medan läroverkens undervisning
nästan allt igenom år ordnad med hänsyn till mogenhetsexamen,
blott omkring fjärdedelen af de afgående lärjungarna1) verkligen
nå detta mål, sa att följaktligen ett litet, låt vara mycket viktigt,
antal af lärjungar i betänklig grad gynnas på den stora mängdens
bekostnad.

En närmare inblick i detta förhållande vinnes genom en nu
verkställd undersökning angående det resultat, som i afseende på
betyg uppnås af de lärjungar, som lämna läroverken före mogen '')

Under femårsperioden 1893—1897 hafva årligen i medeltal utan godkänd
mogenhetsexamen afgatt, oberäknadt genom döden afgångne och lärjungarna vid de
1893 indragna läroanstalterna, lagt räknadt 1,800; med godkänd mogenhetsexamen
hafva under samma tid årligen i medeltal afgått 600. De förra utgjorde således
minst 75, de senare högst 25 % af hela den årliga medelafgången. — Bland de från
läroverken utan mogenhetsexamen afgående aflägga dock en del mogenhetsexamen
som privatister.

9

hetsexamen. Denna undersökning (meddelad i Bil. 2) har nämligen
visat, att af 1,801 lärjungar, som årligen afgå utan att hafva aflagt
mogenhetsexamen, blott 612 (34.0 %) uppnå ett fullt tillfredsställande
resultat i betygsväg, medan de öfriga 1,189 (66.0 %) vid
afgången äro underkända till närmast högre klass eller hafva underbetyg
i ett eller flere läsämnen.

Men ehuru således de lärjungar, som lämna läroverken före
mogenhetsexamen, till öfvervägande antal afgå med underbetyg från
den klass de senast tillhört, kunde man dock vänta, att ett betydligt
antal åtminstone kommit så långt, att de blifvit flyttade till
nedre sjette klassen och därmed vunnit den afrundning i sina kunskaper,
 som afses med den befintliga kursafslutningen i femte klassen.
 Detta är emellertid icke förhållandet. Af ofvannämnda 1,801
lärjungar är det nämligen (Bil. 2 sid. 161) icke mindre än 1,230
(68.3 %), som lämna läroverket utan att hafva blifvit flyttade till
nedre sjette klassen; och af dem hafva blott 302 (24.5 %) uppnått
ett fullt tillfredsställande resultat i betygsväg, de öfriga 928
(75.5 %) däremot icke. Af 1,801 lärjungar, som lämna läroverken
före mogenhetsexamen, hafva således mer än hälften (928) icke
blott icke kommit så långt, att de blifvit flyttade till nedre sjette
klassen, utan icke ens lyckats förvärfva ett fullgodt afgångsbetyg
från den klass de senast tillhört.

Detta visar sig genom en jämförelse med våra grannländer Norge
och Danmark vara ett gifvet missförhållande. I Bil. 2 sid. 163 är
visadt, att årliga antalet af dem, som vid våra allmänna läroverk
flyttas till nedre sjette klassen (vare sig att de därefter fortsätta
eller afbryta skolgången), utgör högst 27.6, och antalet af dem, som
flyttas till öfre sjette klassen, högst 18.5 på 100,000 invånare. Inräknar
man de privata skolornas lärjungar, uppgår det sistnämnda
antalet till högst 20. Då den norska middelskole-examen närmast
motsvarar flyttningen till öfre sjette klassen och årligen aflägges af
45.6 ynglingar på 100,000 invånare (Bil. 4 sid. 184), så kan man
icke bestrida, att den s. k. allmänna medborgerliga bildningen är
vida sämre tillgodosedd hos oss eller åtminstone kommer en vida
mindre del af befolkningen till godo, än hvad fallet är i Norge.

Ännu ofördelaktigare för vårt land utfaller en jämförelse med
Danmark, där Almindelig Forberedelsesexamen och 4:e Klasses Hovedexamen,
 hvilkas kurser närmast motsvara inträdesfordringarna till
nedre sjunde klassen vid de svenska läroverken, årligen afläggas af
57.o ynglingar på 100,000 invånare (Bil. 2 sid. 164).

10

Af det föregående synes man kunna draga den slutsatsen, att
det är hög tid, att något på allvar göres för att främja den allmänna
medborgerliga bildningen, hvilket torde böra ske därigenom, att
nederskolan, mer än hittills skett, ordnas med hänsyn till barnaålderns
och de tidigaste ungdomsårens behof och mottaglighet och dessutom
får sin egen afslutning i en allmän medborgerlig examen. Denna
bör, enligt vår mening, efter genomgåendet af nuvarande nedre sjette
klassen icke blott afläggas af dem, som sedan ämna afbryta skolgången,
 utan äfven vara kompetensvillkor för inträde i skolans högre
afdelning.

Genom en sådan organisation af nederskolan skulle man visserligen
icke kunna förebygga, att en stor mängd lärjungar fortfarande
komme att lämna läroverket utan kursafslutning. Detta vore
icke ens önskligt, eftersom det icke lär kunna förhindras, att en del
för studier alldeles otjänliga lärjungar där vinna inträde, hvilka först
efter ett eller annat års förlopp visa sig omöjliga. Men däremot
kan man med stöd af våra grannfolks erfarenhet hoppas, att antalet
af de i förtid afgångne skall blifva mindre än nu, eller i hvarje
fall, att ett större antal svenske män, än hvad nu är fallet, skulle
förvärfva en fullständigare medborgerlig bildning utöfver folkskolans
mått.

Under de senaste årens diskussion har följande organisationsförslag
tillvunnit sig ganska stora sympatier. I de fem lägsta klasserna
skulle undervisningen vara gemensam för alla lärjungar; därefter
skulle läroverket dela sig i tre grenar, ett fyraårigt klassiskt
gymnasium, ett fyraårigt realgymnasium och en ett-årig praktisk
afslutningsklass. De båda gymnasiallinierna skulle leda fram till
studentexamen, och den praktiska afslutningsklasseu skulle mynna
ut i en under offentlig kontroll ställd afgångsexamen, som borde
berättiga till inträde vid vissa fackskolor äfvensom medföra kompetens
för sökande af åtskilliga lägre administrativa befattningar.

Att detta förslag fått så stor tillslutning, synes hufvudsakligen
bero därpå, att såväl inom riksdagen som utom densamma, bland
skolmän, bland ungdomens föräldrar och andra för den offentliga
undervisningen intresserade personer en allmän mening utbildat sig
om behöfligheten af en skolreform; då nu detta förslag varit det
enda, som blifvit med bestämdhet uppställdt såsom alternativ mot

11

status quo och onekligen innebär ett framsteg, så hafva alla reformvänner
samlat sig kring detsamma, äfven om många af dem hyst
starka tvifvel om dess förmåga att verkligen motsvara sitt ändamål.
Och dessa tvifvel äro förvisso icke obefogade. De hvila hufvudsakligen
på följande grunder.

Genom den nu gällande lagstiftningen har man sträfvat att
lämpa de allmänna läroverkens lägre klasser (särskildt den fjärde
och femte) för en dubbel uppgift. Man har nämligen försökt att
ordna dem så, att å ena sidan undervisningens resultat må utgöra
ett afslutadt helt redan efter fem års skolgång, medan man å andra
sidan därjämte fasthållit den synpunkten, att undervisningen redan
på detta stadium bör syfta till en afslutning efter nio års skolgång.
Det är denna anordning, som framför allt framkallat missnöje. Skulle
nu den praktiska afslutniugsklassen komma till stånd, så blefve
nederskolans uppgift ännu mera invecklad, då den dels skulle förbereda
till denna klass, dels till de med densamma parallella gymnasialklasserna,
 dels ock slutligen väl komme att behålla en del af sin
gamla uppgift såsom nederskolans afslutningsklass med åtminstone
delvis afslutade kurser. I sådant fall komme nederskolans undervisning
efter all sannolikhet att syfta till kursafslutning dels efter
fem, dels efter sex och dels efter nio års skolgång.

Vill man vidare söka göra sig reda för, hvilka lärjungar som
komma att inträda i den praktiska afslutningsklassen, så torde man
få utgå från det antagandet, att nästan alla de lärjungar, som nöjaktigt
följt undervisningen på den gemensamma linien, och som icke
sakna håg och fallenhet för studier, ej heller tillgångar att bestrida
en fortsatt skolgång, skulle välja en af de linier, den klassiska eller
den reala, som föra fram till studentexamen och därigenom öppna
vida större utsikter för framtiden. Den nya klassen skulle då komma
att befolkas, dels af sådana mera bemedlade lärjungar, som sakna
tillräcklig fallenhet för studier för att inträda på de andra linierna,
dels af sådana, som visserligen hafva tillräcklig fallenhet men sakna
tillgångar att bestrida eu fortsatt skolgång, dels slutligen af sådana,
som sakna både fallenhet och tillgångar. Man tyckes således kunna
med visshet förutse, att den nya klassen hufvudsakligen skall komma
att bestå af sådana lärjungar, som — huru förträffliga de för öfrigt än
kunna vara — antingen med afseende på studiebegåfning eller med
afseende på denna världens goda äro mindre lyckligt lottade. Det
särmärke, som klassen redan härigenom ohjälpligen får, förstärkes ytterligare
däraf, att dess lärjungar redan äro predestiuerade att aldrig

12

förvärfva den hvita mössan och att i framtiden för alltid stanna på
samhällets blygsammare platser. Men då har man infört kastväsendet
i skolan och brutit mot den idé, som inom skolan sist borde
öfvergifvas, jämlikhetens. Därför är det också alldeles obefogadt att
jämföra den praktiska afslutningsklassens examen med motsvarande
examina i Norge och Danmark, ty dessas väsentliga styrka ligger
just däri, att de skola afläggas af alla. Just detta har gjort, att de
blifvit så populära och så eftersträfvade, att man numera ej skulle
kunna tänka sig möjligheten af att undvara dem. Vår praktiska
afslutningsklass däremot, väsentligen befolkad af ynglingar med ett
ringare mått af studiebegåfning eller existensmedel, skulle aldrig
vinna det yttre anseende hos föräldrar och målsmän, att de, annat
än af nödtvång, skickade sina barn till densamma.

Att en sådan klass icke i och för sig skulle äga någon förmåga
att draga till sig lärjungar, bestyrkes af den erfarenhet, som vunnits
dels i Norge med den 1869 införda »praktiska realklassen» (se
Bil. 4 sid. 186) dels hos oss vid Nya elementarskolan, hvars praktiska
afslutningsklass, såsom ofvan nämnts, under läsåret 1897—-98
hade 16 lärjungar, under läsåret 1898—99 blott 6. Insikten härom
har därför med nödvändighet framkallat det yrkandet, att den praktiska
afslutningsklassens genomgående skulle medföra en bestämd
kompetens. Från denna torde man emellertid nödgas utestänga gymnasialliniernas
lärjungar, åtminstone innan de aflagt mogenhetsexamen,
om syftemålet med kompetensens införande öfver hufvud skall vinnas.
Redan behofvet af en sådan skyddsåtgärd vittnar icke fördelaktigt om
sundheten af de principer, på hvilka den tilltänkta skolorganisationen
h vilar.

Nu lär det väl aldrig kunna undvikas, att åtskilliga ynglingar,
som genomgått nederskolan och därefter inträdt på real- eller latinlinien,
 afbryta skolgången före mogenhetsexamen. Deras antal är för
närvarande icke litet. Enligt tab. 35 A är nämligen årliga antalet af dem,
som tillbragt åtminstone någon tid på gymnasialstadiet och därefter afgå:

i R. 6: 1 ......................... 123.2

» R. 6: 2........................... 53.o

» R. 7: 1 ........................... 25.s

» R. 7: 2........................... 5.2

Summa realister: 207.2

i L. 6: 1 .......... 102.2

» L. 6: 2 ........................... 61.4

» L. 7: 1 ........................... 30.6

» L. 7: 2 ................ 5.8

Summa latinare: 200.o

Sammanlagda årliga antalet af dem, som afgå efter att åtminstone
någon tid hafva tillhört gymnasialstadiet, är således 407.

13

Vill man utesluta alla dem, som afgå redan i klass 6: 1, utgör
de öfrigas antal 182. Om nu också den praktiska afgångsexamen
möjligen kommer att i någon mån minska dessa båda tal,
torde dock de ifrågavarande lärjungarna äfven i framtiden blifva
så talrika, att de icke utan vidare kunna lämnas obeaktade. Men
när en af dem afgår — exempelvis på grund af fadrens död eller
iråkade obestånd —, står han där utan kompetens och ångrar
helt visst, att han ej genomgått den praktiska afslutningsklassen.
Man borde därför råda enhvar, som hade för afsikt att fortsätta
sina studier, att dessförinnan genomgå denna klass, dels för att
hålla sig ryggen fri, dels för att förvärfva de allmännyttiga kunskaper,
 som där meddelas och som säkerligen vore värdefulla
äfven för den, som i framtiden skall ägna sig åt de lärdare yrkena.
 »Det gifves ingen olycksaligare tanke än den, som söndrar
de egentligen lärde icke blott ifrån det praktiska lifvet — ty det
kan vara rätt eller orätt, allt efter som man tager det, — utan
äfven från den praktiska och populära bildningen. Just därför, att
den lärde vet mer än andra, bör han äfvenväl veta detsamma.» *)
Med rätta har man mot upprättandet af särskilda läroverk eller en
särskild afslutningsklass för praktiska Jefnadsbanor anmärkt, att nederskolan
själf bör göras så praktisk, som möjligt är, och att detta ingalunda
behöfver hindra dess egenskap af grundval äfven för högre vetenskapliga
studier utan snarare tvärtom. Ty vetenskapen rör sig icke numera,
åtminstone icke i samma grad som förr, med skarpt definierade begrepp,
 stränga klassifikationer och abstrakt logiska slutledningar.
Uppgiften blir därför icke heller för läroverken att träna ungdomen
till ett abstrakt tänkande genom bland annat en formalistisk språkundervisning,
 utan mera att skärpa iakttagelse- och induktionsförmågan
samt gifva näring åt känslan och fantasien. Vetenskapsmannen
behöfver dem alla fullt så väl som medborgaren, som går från
skolan ut i det praktiska lifvet, och därför kunna de mycket väl
förlikas på gemensam grund, utan att medborgareskolan behöfver
offra något af sina kraf på en praktisk undervisning eller vetenskapen
sina kraf på en vetenskaplig grundläggning efter tidens fordringar.
 Men om nederskolan organiseras efter vetenskapens fordringar
i gammal mening, är det fara värdi, att hon skall göra ynglingarna
lika illa förberedda för den moderna vetenskapen som för det

'') Tegnér, Tal på Växiö gymnasium, juni 1825.

14

praktiska lifvet, antingen man så kallar henne realskola eller klassiskt
läroverk.1)

Ett af de medel, genom hvilka man velat draga elever till den
praktiska afslutningsklassen, består i att gifva dem, som genomgått
densamma, rätt till inträde vid de lägre tekniska läroverken. Här
må tillsvidare blott erinras, att om ett sådant stadgande kommer
till stånd, så fordrar den enklaste rättvisa, att en yngling, som tillbragt
ett år i nedre sjette realklassen och blifvit flyttad till klass
6: 2, också får samma rättighet. Han liar nämligen genom
undervisningen i R. 6: 1 helt visst erhållit vida bättre förutsättningar
för att följa undervisningen i den tekniska skolan, än hans
kamrater fått i den praktiska afslutningsklassen.

Från samma synpunkt måste man öfverhufvud sätta i fråga,
huruvida det är rimligt att tillerkänna den praktiska afslutningsklassens
lärjungar en vidsträckt kompetens* 2), som frånkännes deras
kamrater på gymnasiallinierna. Man tänke sig följande. Af
två gossar, hvilka i klasserna 1—5 åtnjutit samma undervisning,
 går den mera begåfvade exempelvis till R. 6: 1, medan
den mindre begåfvade väljer den praktiska afslutningsklassen. Efter
ett års förlopp hafva båda nöjaktigt genomgått sina respektive klasser.
 Men huru olika ärö de icke nu. Den mindre begåfvade har på
detta enda år nått en sådan utveckling, att han duger till nästan
hvad som helst; han är berättigad till inträde i lägre tekniska läroverk,
 handelsskolor, farmacevtiska institutet in. fl. fackskolor och är
kompetent att söka åtskilliga lägre administrativa befattningar, såsom
vid järnvägarna, postanstalterna och tullverket, telegrafen och
landsstaten, hvarförutom hans examen äfven skulle spela en viktig
roll, om han eftersträfvade enskild anställning i handel eller yrke.
Och den mera begåfvade kamraten, som äfven han med framgång
begagnat sig af skolans undervisning under det sistförflutna året,
han har ingen af dessa förmåner. Om denna skillnad i rättigheter
verkligen motsvarades af en skillnad i förmåga, som uppkommit
genom ett års olika undervisning, så tvingades man att antaga någon
oförklarlig trollkraft hos den praktiska afslutningskursen. Man han

1) Jfr Redogörelsen för 1896 års allm. svenska läraremöte sid. 55 o. f.; Stockholms
realläroverks årsredogörelse för 1895—96; Förhandlingar vid femte allm.
finska skolläraremötet sid. 30 o. f.

2) Yi tänka här närmast på den, som föreslagits i professor Carlsons motion
vid innevarande års riksdag.

15

visserligen förstå, att en yngling genom ett års undervisning i denna
klass kan blifva lämpligare än kamraten i R. 6: 1 för inträde antingen
på handelskontor eller vid farmacevtiska institutet eller vid
telegrafverket eller vid en teknisk elementarskola; men att han på
ett enda år, som af den mera begåfvade kamraten icke heller lämnas
obegagnadt, skulle blifva bättre förberedd till alla dessa ganska
olikartade lefnadsbanor — det har man svårt att tänka sig. Och
ännu orimligare förefaller det, att icke ens två eller tre års gymnasialstudier,
 utan först aflagd mogenhetsexamen skulle medföra något
slags kompetens för den, som icke genomgått den praktiska
afslutningsklassen. I det hela blir man genom en granskning af
frågan om de rättigheter, som skulle åtfölja den ifrågavarande praktiska
examen, ovillkorligen ledd att tänka på ett dåligt mynt, som
skall beläggas med tvångskurs. Det synes vara mer än tvifvelaktigt,
 om de fackskolor och ämbetsverk, som man på detta sätt vill
rekrytera, i längden skola finna det med sin fördel förenligt.

Huruvida ett verkligt behof af en särskild praktisk afslutningsklass
föreligger, torde emellertid bäst framgå af en undersökning af
alla de fackskolors, yrkeus och civila tjänstemannabanors behof, för
hvilka den blifvit beräknad eller skulle kunna anses passande. Härvid
kunna skogsinstitutets högre kurs, veterinärinstitutet, farmacevtiska
institutet och tandläkareinstitutet genast lämnas ur räkningen, såsom
samtliga erfordrande studentexamen. Att någon förändring därutinnan
icke bör för skogsinstitutets och veterinärinstitutets del ifrågasättas,
framgår med tillräcklig tydlighet af de i mars månad innevarande
år af domänstyrelsen och medicinalstyrelsen till riksdagens tillfälliga
utskott afgifna yttranden. Medicinalstyrelsen anser, att icke heller
för farmacevtiska institutet någon ändring bör för närvarande vidtagas,
 då gällande bestämmelser helt nyligen börjat tillämpas och
ingen brist finnes på personer, som vilja ägna sig åt apotekareyrket.
Till dessa skäl kan läggas, att den i frågan mest sakkunniga myndigheten,
 nämligen farmacevtiska institutets lärarekår, icke önskar någon
förändring, såvida icke tilloppet skulle i den grad minskas, att inträdesfordringarna
i följd däraf måste sänkas* 1). I fråga om tandläkareinstitutet
har medicinalstyrelsen själf hänvisat till den medicinska
högskolan i Stockholm såsom den myndighet, som bäst kan bedöma
frågan. Denna myndighet har nyligen föreslagit real studentexamen

'') En sådan minskning torde f. n. icke vara att vänta, såsom framgår af Bil.

1 sid. 140.

16

som villkor för inträde vid institutet och önskar således, att inträdesfordringarna
måtte i reala ämnen höjas. För dessa banor torde således
en afstötning på skolans mellanstadium alls icke få någon användning,
 vare sig den anordnas i en särskild praktisk afslutningsklass
eller i nedre sjette klassen.

Förhållandet torde blifva detsamma med landtbruksinstituten i
Ultuna och Alnarp och den högre kursen vid Schartaus handelsinstitut.
För dessa gälla för närvarande som inträdesfordringar flyttning till
nedre sjunde klassen eller godkända betyg till denna klass i vissa
ämnen, vid Ultuna och Schartaus handelsinstitut till nedre sjunde
reaZklassen''). För Ultuna har institutets föreståndare, professor
H. J. Dannfelt, meddelat, att fordringarna icke kunna sänkas i
matematik (geometri och algebra) och ej heller i zoologi och
botanik, men att det vore särdeles önskvärdt, om eleverna hade något
större kunskaper i fysik, kemi och geologi. Äfven föreståndaren
för Schartaus handelsinstitut, rektor Å. Munthe, menar, att en kursafslutning
i nedre sjette klassen icke torde komma att medföra någon
förändring af inträdesfordringarna till institutet. Däremot är det
tämligen klart, att de af oss föreslagna kurserna och timplanerna
skulle för alla instituten gifva ett vida bättre resultat än nu i de
för dem behöfliga ämnena — med undantag af franska för handelsinstitutets
del — särdeles om man beaktar, hvad följden måste blifva
af den föreslagna valfriheten på gymnasiet särskildt i sådana fall,
där kursen afbrytes redan efter första gymnasieåret.

Mera tveksam måste man ställa sig till frågan om de mest
passande inträdesfordringarna till handelsinstitutens lägre kurs. Institutens
föreståndare mena bägge, att om en afslutad kurs i nedre
sjette klassen skulle vara en för låg inträdesfordran för den högre
kursen, så blefve den åter för hög för den lägre. I detta afseende
meddelar rektor Ahlström för Göteborgs institut, att de lärjungar,
som intagas direkt från femte klassen i allmänna läroverken, hafva
en medelålder af omkring 16 år. Om institutet höjde sina fordringar
till den föreslagna medborgerliga examen, skulle således medelåldern
höjas till omkring 17 år och institutets afgående elever således blifva
i medeltal minst 19 år. Denna ålder anser han för hög, särskildt i
betraktande däraf, att ett handelsläroverk, om ock aldrig så omsorgsfullt
organiseradt, dock egentligen blott kan meddela den teoretiska
underbyggnaden, under det att den praktiska färdigbeten blott kan *)

*) För detaljerna se Bil. 1 sid. 151, 153.

17

vinnas genom praktiken, så att de första konditionsåren blifva
väsentligen läroår. Då nu de flesta affärschefer föredraga yngre biträden,
 som lättare låta utbilda sig för ett specialfack, och den ekonomiska
sidan af saken härvidlag spelar en viss roll, anser han sannolikt,
 att det skulle blifva omöjligt för institutet att ställa sina fordringar
så högt som till den föreslagna medborgerliga examen i
nedre sjette klassen, utan att man måste nöja sig med hvad eleverna
ett år tidigare kunde prestera. Blefve nu den medborgerliga examen
en för hög fordran för de båda af staten understödda institutens lägre
kurs, så blefve den det naturligtvis i ännu högre grad för de privata
handelsläroverken, som nu i allmänhet sedt ej ställa sina fordringar
högre än till folkskolans kurser. Emellertid hafva Stockholms fabriksförenings
fullmäktige nyligen uttalat som sin uppfattning, att den
vid innevarande års riksdag föreslagna afgångsexamen skulle bilda
ett godt och lämpligt underlag för inträde i de af staten understödda
handelsskolorna, och Stockholms stads handels- och sjöfartsnämnd har
uttalat den förhoppningen, att en sådan examen skulle kraftigt bidraga
till att höja bildningsnivån hos det praktiska yrkets män, i
det att den för många af de ynglingar, som eljest skulle afbryta sin
skolgång i de lägre klasserna, skulle utgöra en sporre till att fortsätta
studierna och uppnå den vid examen bundna kompetensen. Vi
dela denna förhoppning och mena äfven, att afslutad kurs i nedre
sjette klassen jämte där aflagd examen skall, om icke omedelbart,
dock framdeles göra sig gällande som inträdesfordran till de båda af
staten understödda handelsinstitutens lägre kurser. För Schartaus
institut torde detta komma att medföra den följden, att inträdesfordringarna
för den högre kursen äfven höjas i analogi med hvad
fallet är i kontorsklasseu för studenter i Göteborg. Det behof af
billiga handelsbiträden, som i eu tidigare ålder komma ut i praktisk
verksamhet, hvilket utan allt tvifvel förefinnes, tyckes det oss att
staten bör i sin mån tillgodose genom att äfven understödja sådana
förtjänta handelsskolor, som mottaga elever på folkskolekurs. Däremot
måste det blifva för de allmänna läroverken i hög grad ödesdigert,
om handelsskolan helt eller delvis inkorporeras i dessa läroverk genom
s. k, praktiska afslutningsklasser. Ty hvad man kan och bör fordra
af de allmänna läroverken är väl, att de skola meddela ett tillräckligt
underlag af allmän bildning för både den ena och den andra fackskolan,
 men ingalunda, att de själfva skola meddela fackbildning.
Och slår man en gång in på den vägen — låt vara till förmån för

18

den mest talrika klassen, köpmännen1) —, så skalle snart andra dylika
kraf göra sig från andra håll gällande, och följden måste blifva,
att läroverken sprängdes sönder, sedan de förlorat sin enhet och
sammanhållande kraft. Detta blefve åtminstone fallet, om dessa
praktiska afslutningskurser skulle såsom led »infogas i läroverksorganisationen»
och »icke såsom ett främmande bihang löst pålappas
densamma». Af dessa två onda ting synes oss det sistnämnda vara
det utan all jämförelse minst olyckliga.

Fackskolor, för hvilka godkända kurser från nedre sjette klassen
skulle kunna omedelbart tillämpas som mycket lämpliga inträdesfordringar,
 äro de tekniska elementarskolorna och bergsskolorna. Af
den i Bil. 1 sid. 147 o. f. meddelade statistiken framgår tillfullo, att
de nuvarande iuträdesfordringarna vid de tekniska elementarskolorna
icke stå i rimligt förhållande till de kunskaper, som efter en treårig
kurs fordras och väl måste fordras som kompetens för skötandet
af medelhöga platser inom industriell och annan praktisk verksamhet.
Också hafva redan för tio år sedan vid de tekniska elementarskolornas
rektorsmöte förslag framställts, dels att inträdesåldern måtte höjas
från 14 till 15 eller 16 år, dels att fordringarna måtte höjas till
nedre sjette klassens kurs* 2), och nu hafva samtliga rektorer å nyo
uttalat sig i denna riktning, åtminstone så till vida att alla äro ense
därom, att ingen bör vinna inträde utan inträdesexamen, såvida han
icke är flyttad till kl. 6: 2 eller aflagt en medborgerlig examen i kl.
6:1. De mena ock, att inträdesålderns höjande knappt kommer att
medföra någon höjning af åldern vid afslutad kurs, enär kvarsittarnes
antal bör blifva så mycket mindre. Särskildt hafva alla framhållit,
att kunskapsfordringarna i matematik måste ökas, dock mera kvalitativt
än kvantitativt, och att man måste af lärjungarna fordra en
större mognad i omdömet, hvilket sammanhänger med förslaget om
höjd inträdesålder och med de från några håll uttalade önskningarna
om förutgående praktisk utbildning vid mekanisk verkstad eller
dylik inrättning. I sistnämnda afseende hafva rektorerna i Norrköping
och Örebro uttryckligen framhållit önskvärdheten af att for -

’) I det förslag till praktisk afslutningsklass, som åtföljer Nya elementarskolans
årsredogörelse för år 1896—97, framhålles starkt, att det allmänna läroverket ej kan
träda i stället för fackskolan; men i tillämpningen har den praktiska afslutningsklassen
dock i någon mån tenderat till en handelsskola. I öfrigt är den ordnad så, att den
med någon förändring skulle, kunna passa för alla läroverkets lärjungar.

2) Se den upplysande diskussionen i frågan vid Nord. Teknikermötet 1897 i
mötets förhandlingar sid. 383 o. f.

19

dringarna i moderna språk kunde något modereras för sådana elever,
som kunde förete goda intyg om praktisk verksamhet, skicklighet i ritning
o. d., ett förslag, som är framkalladt af samtliga skolors erfarenhet,
 att de ofta få sina bästa elever från annat håll än allmänna läroverken.
 Det är således tydligt, att om Kungl. Maj:t bestämde, att
ingen skulle hafva rätt till inträde vid de tekniska elementarskolorna
utan inträdesexamen, så vida han icke aflagt afgångsexamen från nedre
sjette klassen i allmänna läroverken med betyg om godkända insikter
i de för dessa skolor nödiga ämnen, och att skolornas lärarekollegier
skulle i öfrigt hafva den rätt till eftergift i teoretiska kunskaper,
som i analogt fall tillkommer tekniska högskolan, så skulle detta af
de mest sakkunniga hälsas med allmänt bifall. Något behof af den
speciella praktiska utbildning, som närmast torde afses med en praktisk
afslutningsklass, har däremot hvarken yppats i den offentliga diskussionen
eller i de yttranden, som skolornas styrelser nyligen ingifvit
till Kungl. Maj:t, eller i de meddelanden, som skolornas rektorer
nu gjort oss.

Förhållandet är nästan detsamma med bergsskolorna. Föreståndaren
för bergsskolan i Falun finner sålunda, att en afslutning i
nedre sjette klassen skulle passa utmärkt för bergsskolorna i synnerhet
i förening med en praktisk kurs vid bruk. De nu gällande inträdesfordriugarna
anser han vara för låga liksom åldersgränsen’).
Föreståndaren för Filipstads bergsskola erinrar, att de nuvarande inträdesfordringarna
i matematik ungefärligen motsvara öfre sjette
realklassens kurs, så att de elever, som komma från lägre klasser,
måste komplettera i detta ämne.1) Han anser önskligt, att valfrihet
kunde införas i ett eller annat ämne i nuvarande sjette klassen, så
att de lärjungar, som ämnade sig till bergsskolorna, kunde få tillfälle
att koncentrera sig på matematik.

Som i Bil. 1 sid. 148 framhålles, äger endast en obetydlig
direkt öfvergång rum från de allmänna läroverken till Tekniska
skolan i Stockholm, men det bör kanske anmärkas, att läraren i
matematik anser det mycket önskvärdt, att inträdesfordringarna i
här ifrågakommande afdelningar af Tekniska skolan blefve höjda
till nedre sjette klassens kurs.

Som kompetensvillkor för skogsinstitutets lägre kurs har såväl
domänstyrelsen som institutets föreståndare ansett den vid årets
riksdag af prof. Carlson föreslagna afgångsexamen särdeles lämplig.

'') Se Bil. 1, sid. 155.

f

20

Efter all anledning måste dock nämnda myndigheter finna den af
oss föreslagna examen i nedre sjette klassen lika lämplig, men då
äfven denna kurs ofta får sina bästa elever från praktisk verksamhet,
torde det blifva nödigt att medgifva institutets lärare samma dispensrätt
i fråga om mindre nödiga ämnen, som yrkats af de tekniska
elementarskolornas rektorer.

En afgångsexamen från nedre sjette klassen skulle slutligen —
efter hvad vi från bästa källor erfarit — sannolikt komma att visa
sig som ett lämpligt villkor för inträde vid sjökrigsskolan, dock att
ett särskildt inträdesprof därjämte torde erfordras.

Hvad angår poststaten, telegrafverket och järnvägsstaten hafva
samtliga vederbörande styrelser med en viss reservation funnit den
i ofvannämnda riksdagsmotion föreslagna afgångsexamen vara ett
passande prof för inträde i verkens elevkurser, men järnvägsstyrelsen
begagnar tillfället att erinra om nödvändigheten att upprätta en
särskild teoretisk utbildniugskurs inom verket; och poststyrelsen,
som finner, att e. o. postexpeditörer ej kunna undvara alla insikter
i franska språket, anser att i sammanhang med de nya inträdesfordringarna
postelevkursen, som f. n. omfattar sex månader, måste
utsträckas till minst ett år och därjämte en redan nu önsklig högre
postutbildniugskurs inrättas för att skaffa möjlighet till befordran
åt dem, som kommit in i postverkets tjänst på den nya afgångsexamen
och den lägre postelevkursen. Telegrafstyrelsen slutligen,
som saknar kemi och franska i afgångsexamen samt finner kursen
otillräcklig i matematik och fysik, ledes af »en allmännare och
större synpunkt» att förlägga alla dessa elementära förstudier till
eu tilläggskurs inom verket. Det är att förmoda, att vederbörande
styrelser, efter att hafva tagit kännedom om vårt nu afgifna förslag
till afgångsexamen i nedre sjette klassen samt till kurser och lärotimmar
med en viss valfrihet på gymnasiet, skulle finna dessa tillläggskurser
mindre af nöden. Särskildt torde det förtjäna att beaktas,
om icke möjligen afgångsbetyg från R. 6: 2 med godkända insikter
i vissa ämnen kunde befinnas vara ett passande teoretiskt kunskapsprof
för ett eller annat verk, för hvars tjänstemän den föreslagna
afgångsexamen kan befinnas otillräcklig. Rättigheten att efter en
ganska vidsträckt grundläggande kurs välja bort ett sådant ämne
som t. ex. historia lämnar tillfälle åt lärjungarna att ägna tid och
krafter åt de särskildt för dem mest behöfliga ämnena.

Det torde kunna anses, att den af oss föreslagna afslutningsexamen
vore en ganska passande allmänbildande underbyggnad för rikets

21

länsmän, och att det kunde vara på tiden att nu föreskrifva ett dylikt
villkor för afläggande af länsmansexatnen, så vida denna kommer att
i sin nuvarande form bevaras.

Med stöd af ofvanstående framställning och den i bilagorna
meddelade statistiken kan årligen följande antal lärjungar ungefär -

ligen beräknas för nedannämnda faekskolor och elevkurser

CD

från afgångsexamen i hl. 6: 1:

Tekniska elementarskolor (120 med afdrag af 20 från praktisk

verksamhet).......................................................................... 100

Bergsskolor (icke studenter, med afdrag af 4 från prakt, verks.) 13

Tekniska skolan i Stockholm........................................................ 6

Skogsinstitutets lägre kurs (med afdrag af 2 från prakt, verks.) 4

Sjökrigsskolan ................................................................................. 12

Länsmanselever (efter 3 procents rekrytering).............................. 15

Summa 150

från 6: 2:

Ultuna och Aluarp (med afdrag af studenter) ........................... 25

Schartaus handelsinstituts högre kurs .......................................... 15

Summa 40

från 6: 1 eller 6: 2:

Järn vägsstaten (med afdrag af studenter högst) ........................ 15

Postverket d:o................................................................................. 30

Telegrafverket d:o........................................................................... 7

Summa 52

Ofvanstående siffror gifva dock en mycket ofullständig bild af
den betydelse, som en allmän afslutning i nedre sjette klassen skulle
kunna få. Då den nu befintliga afslutningen i R. 5 utan tvifvel
bidragit att samla en betydande öfvervikt af de före mogenhetsexamen
afgående i denna klass (Se tab. 35 A), är det att förmoda,
 att afslutningeus förläggande till nuvarande kl. 6: 1 skall få
en likartad eller ännu större verkan, i synnerhet om en allmän afgångsexamen
där anordnas. Särskildt är det antagligt, att en god
del af dem, som nu afgå från öde klassen till handel och landtbruk
eller bruksrörelse, skulle dröja kvar i läroverket öfver sjette klassen.
Om inträdesfordringarna höjas för de lägre kurserna vid Schartaus
och Göteborgs handelsinstitut, medför detta en ökning i den ofvan
beräknade afgången från 6: 1 af omkring 50 lärjungar. Vidare är
det sannolikt, att de enskilda järnvägarna och bankerna skulle vid

22

anställning af tjänstemän taga hänsyn till den nya examen som en viktig
merit, om den ock icke komme att uppställas som kompetensvillkor.

Hvad åter angår de från flere håll uttalade förväntningarna, att
en afgångsexamen på mellanstadiet skulle komma att minska tillströmningen
till studentexamen, torde de icke blifva förverkligade.
En sådan minskning synes icke heller vara hvarken behöflig eller
ens önsklig. Det är visserligen sant, att det absoluta antalet godkände
i mogenhetsexamen i våra dagar är större än t. ex. för 25
år sedan. Men ser man på antalet godkände i förhållande till folkmängden
(tab. 11), så finner man, att detta under femårsperioden
1891—95 varit ungefår detsamma som under femårsperioden 1871—75,
och att det under åren 1897 och 1898 väl varit något större men
icke nått samma storlek som under förra hälften af 1880-talet. Det
saknas således grund för det ofta hörda påståendet, att tillströmningen
till mogenhetsexamen under de senare åren skulle hafva antagit
oroväckande dimensioner.

För att söka vinna någon föreställning om den inverkan, som
en afgångsexamen på mellanstadiet möjligen kan komma att utöfva på
antalet godkände i mogenhetsexamen, har det synts tjänligt att anställa
eu jämförelse mellan antalet af dem, som hos oss sedan 1871
årligen aflagt mogenhetsexamen, och antalet af dem, som under
samma tid i Norge och Danmark årligen aflagt motsvarande examina.
Tabellen 11 visar, att växlingarna i det relativa antalet godkände i
alla tre länderna följt samma lag. Det har, från 1871 räknadt, först
aftagit till ett minimum, som nåddes 1875 i Danmark, 1876 i Sverige
och 1878 i Norge; det har sedan stigit till ett maximum, som
nåddes 1883 i Sverige, 1886 i Norge och Danmark; därefter har det
åter aftagit till ett minimum, som var mindre utprägladt än det förra
och som nåddes 1893 i Norge, 1894 i Sverige och Danmark; och
slutligen visar sig under de senaste åren å nyo en stigning.

Af tabellen framgår vidare, att det relativa antalet godkände
under tioårsperioden 1871—1880 varit så afgjordt störst i Sverige,
att ingen siffra hvarken för Norge eller Danmark under denna tid
når upp ens till den lägsta, som under samma tid förekommer i Sverige;
att under följande tioårsperiod 1881—1890 siffrorna för Norge
och Danmark stiga så betydligt, att de sedan 1871 aldrig varit så
höga i Sverige, som de voro i Norge under hvart och ett af åren
1884—1887 och i Danmark under hvart och ett afåren 1886—1890;
samt att sedan 1891 antalet i medeltal varit högst i Danmark,
lägre i Sverige och lägst i Norge.

23

Af denna jämförelse synes framgå, att, om bos oss eu examen
på mellanstadiet kommer till stånd, man hvarken har skäl att vänta,
att studentantalet därigenom kommer att minskas, ej heller att det
kommer att märkbart tillväxa.

Vid valet mellan särskild praktisk afslutningsklass och allmän
kursafslutning i nedre sjette klassen må man slutligen erinra sig,
att läroverksreformens vänner i Sverige redan på 1820-talet såsom
en hufvudprincip uppställde den fordran, att den allmänna medborgerliga
bildningen skall utgöra den grund, på hvilken den lärda
bildningen skall byggas. I sin 1823 utgifna skrift »Förslag till
enhet och medborgerlighet i de allmänna undervisningsverken» yttrar
Anders Fryxell:

»I första klassen borde läras kristendom, svensk grammatik, geografi,
 bibliska och svenska historien, jämte skrifning och räkning.
Uti andra klassen fortsättas dessa ämnen och till dem läggas ytterligare
naturkunskap, allmän historia, geometri samt de lefvande
språken. Dessa kunskaper skulle sedan i högre klasser uppdrifvas,
tills lärjungen kunde med säkerhet explicera och grundligt grammatikaliskt
resolvera tyska och franska samt i de öfriga ämnena hunnit
den skicklighet, som sista skolordningen kräfver af en afskedstagande
gymnasist. Vid omkring sexton år kunde en gosse hafva slutat
denna kurs. Då först blefve det fråga, om han ville gå till de närande
stånden eller intränga på ämbetsmannabanan. I detta senare
fall skulle han då vid en lärd skola, gymnasium, akademi eller hvad
man vill kalla det, fullkomna sina förut grundlagda studier och
dessutom förvärfva sig färdighet i de lärda språkens explicerande
och resolverande.»

Yrkandet på allmän kursafslutning vid 16 års ålder är således
ingenting nytt för vårt land; det härstammar från de snillrike män,
som på 1820-talet förde framtidstaukarnas talan i skolfrågan. »Icke
genom efterliknande af utländska förebilder, som för svenska förhållanden
äga föga tillämplighet, utan genom en fortsatt utveckling
af vår på inhemsk grund hvilande reallinie bör man fortgå», säger
med rätta andra kammarens första tillfälliga utskott vid 1898 års
riksdag. Det är vår öfvertygelse, att en sådan fortsatt utveckling
på inhemsk grund leder till allmän kursafslutning i nedre sjette
klassen. Till förmån för allmän kursafslutning talar dessutom den

24

omständigheten, att den sedan många år blifvit pröfvad hos våra
grannar i Norge och Danmark och där visat mycket goda frukter,
samt att den i Finland under inverkan från dessa länder på organisk
väg utvecklats ur det svenska realläroverket, fast man ännu icke
där aktat nödigt att införa en under censorer ställd afgångsexamen,
sådan som Danmark och Norge hafva. Och så rädd bör man väl
icke vara för att möjligen synas osjälfständig, att man i strid mot
den naturliga utvecklingens kraf afsiktligt undviker något godt blott
därför att det finnes hos grannarna.

En särskild praktisk afslutningsklass åter innebär ingen naturlig
utveckling af vår svenska skola. Det nationella i denna från
Norge lånade organisation blefve kompetensen, hvilken man såväl i
detta land som i Danmark fäst vid den allmänna examen på skolans
mellanstadium. Men just denna särskilda kompetens är i sig oberättigad
och torde icke heller kunna i längden upprätthållas.

Latinfrågan.

Frågan om latinets ställning i de allmänna läroverken innefattar
i sig frågan om grekiskan och gäller så till vida närmast detta språk,
som latinets framskjutande på undervisningsplanen medför ett så
mycket längre uppskof med grekiskans studium, att frågan om dess
vara eller icke vara därmed blifvit på en gång väckt och nästan i
och med detsamma afgjord.

De klassiska språken hafva under innevarande århundrade blifvit
småningom tillbakaträngda klass efter klass, och på samma gång
hafva de åt dessa språk anslagna undervisningstimmarna blifvit allt
mer reducerade. Enligt 1820 års skolordning började latinet i l:a
klassen, grekiskan i den 2:a. Ehuru förslag om språkens framskjutande
ett år framlades både af 1824 års skolrevision, af 1828 års
stora kommitté och af 1832 års skolrevision, förblef det vid den gamla
ordningen, ända tills kungl. cirkuläret af 1 nov. 1839 så till vida
gick dessa önskningar till mötes, som det förordnade, att vid tre med
apologistskolor förenade lärdomsskolor en förberedande klass utan
latin skulle inrättas. Först genom 1856 års skolordning blef latinet
framflyttadt och då ända till 3:e klassen, på samma gång som grekiskan
framsköts till den 4:e och blef valfri. Däruti gjorde 1859 års
skolordning ingen annan förändring, än att grekiskan upphörde att
vara valfri, men en återgång till valfriheten för nämnda språk inträdde
snart åter, först villkorligt genom kungl. kung. af 12 maj
1865 och sedan fullständigt genom kungl. kung. af 10 mars 1869. Nyssnämnda
kungörelse af 12 maj 1865 bestämde, att grekiskan skulle
inträda i nedre femte klassen, men i sammanhang med l:a klassens
indragning och femte klassens förändring till ettårig bestämdes åter
genom 1869 års kungörelse, att grekiskan skulle börja i 4:e klassen.
1844 års skolrevision hade velat göra latinet till grundläggande språk
för både lärdomsskolor och apologistskolor genom att inrätta tvenne
för bägge gemensamma klasser med latin. I samma riktning föreslog
1872 års kommittébetänkande en för latin- och reallinien gemensam

26

nederskola af 4 klasser, i hvilka alla skulle läsas latin, samraanlagdt
upptagande BO veckotimmar. Men i landtbrukaren G. Kolmodins
reservation uppgjordes grundritningen till de svenska läroverkens
organisation allt intill våra dagar genom hans förslag, att latinska
språket skulle inträda i 4:e klassen och det grekiska i den 6:e, ty
därtill anslöt sig på departementschefens initiativ 1873 års Riksdag,
och i följd däraf sattes det i verket genom de kungliga cirkulären af
6 juni 1873 och 12 mars 1875 samt 1878 års skolstadga. Då studentexamen
efter den nya ordningen på våren 1881 för första gången
aflades, hade redan riksdagens Andra kammare tvenne gånger, 1880
och 1881, på grund af enskilda motioner för sin del beslutat att i
skrifvelse till Kungl. Maj:t uttrycka den åsikten, att de döda språkens
studium borde uppskjutas till 6:e klassen. Vid förstnämnda riksdag
hann icke Första kammaren behandla förslaget, men afslog det vid
den följande. Då det återkom vid 1882 års riksdag, blef det med
hänsyn till väntad utredning af hela läroverksfrågan af statsutskottet
enhälligt afstyrkt och af bägge kamrarna afslaget.

I 1884 års kommittébetänkande föreslogs ingen synnerlig förändring
i de klassiska språkens ställning på latinlinien, utom att
grekiskan gjordes obligatorisk för alla dess lärjungar; men i sammanhang
med ett af kommittén med mycken ifver framställdt yrkande
om latinfordringarnas inskränkning i de akademiska examina föreslogs,
 att latin måtte införas såsom valfritt ämne utom schemat på
reallinien med 3 timmar för vecka i klasserna 6: i och 6: 2 samt 2
timmar i klasserna 7: i och 7: 2, dock att för dem, som å reallinien
läste latin, befrielse måtte kunna lämnas från engelska eller kemi
eller teckning eller engelska och teckning eller kemi och teckning.
Ändamålet med detta förslag var, att äfven realliniens lärjungar
skulle kunna erhålla den kännedom af latinska språket, som af rent
tekniska skäl ansetts erforderlig för blifvande läkare och jurister.
Ett liknande förslag hade Andra kammaren för sin del 1880 antagit
och 1881 förkastat. Emellertid voro kommitténs förslag såväl rörande
grekiskans obligatoriska ställning på latinlinien som rörande den valfria
latinkursen åtföljda af reservationer, som i myndigheternas utlåtanden
vunno en tämligen allmän anslutning. Också fann sig icke
Kungl. Maj:t föranlåten att i någotdera fallet genomföra kommitterades
förslag, utan i stället ingick i det program för en ny skolorganisation,
 som genom kunglig proposition förelädes 1887 års riksdag, att
latinet skulle flyttas tillbaka till 3:e klassen. På grund af riksdagens
upplösning kom icke detta förslag under behandling och har seder -

27

mera icke på annat sätt återkommit, än att den kommitté, som den
2 juli 1889 afgaf betänkande angående examensväsendet vid universiteten,
 »fann det i hög grad önskvärdt, om latinet finge inträda i
tredje klassen».

Ett ännu längre gående förslag i denna riktning väcktes af enskild
motionär vid 1892 års riksdag, nämligen att latinet skulle åter
införas som grundläggande språk i första klassen och läsas med 4
timmar i veckan i hvar och en af elementarläroverkets sex klasser
— flere ville ej motionären behålla. Förslaget blef af statsutskottet
afstyrkt såsom föga öfverensstämmande med de grunder, efter hvilka
undervisningen vore ordnad, och af bägge kamrarna förkastadt. På
allra sista tiden har humanistiska förbundet uppställt på sitt program
att åter få latinet infördt som grundläggande språk till en början
vid ett eller annat läroverk, och flere Uppsalaprofessorer hafva uttalat
sig för upprättandet af särskilda klassiska läroverk. Åt dessa
önskningar har professor Boéthius gifvit uttryck i riksdagen 1892
och 1896 *), dock utan att yrka latinets inträdande på schemat så tidigt,
som humanistiska förbundet nu afser.

Riksdagens kamrar hafva, för hvarje gång läroverksorganisationen
varit före i sammanhang med kungliga propositioner om lärarnes
lönereglering — 1890, 1892 och 1898 —, intagit samma ställning till
latinfrågan som 1881, d. v. s. att Andra kammaren i en eller annan
form yrkat latinets uppflyttning till sjette klassen och Första kammaren
afslagit hvarje uttalande i denna riktning. Såväl 1890 som
1892 gjorde Andra kammaren denna uppflyttning till villkor för
löneregleringen och yrkade förlidet år på statsutskottets förslag, att
»en förändrad undervisningsplan för de allmänna läroverken borde
utarbetas på grundvalen af latinets uppflyttning till nedre sjette
klassen och hela nederskolans enhetliga organisation såsom förberedande
för en vid konfirmationsåldern afslutad allmänbildande skolkurs».
 Detta yrkande blef af Första kammaren afslaget med 66
röster mot 45. Samma divergerande uppfattning i latinfrågan har
så till vida å nyo framträdt vid innevarande års riksdag, som i anledning
af de ofvan (sid. 8) omnämnda motionerna i skolfrågan Första
kammarens 2:a tillfälliga utskott inskränkt sig till ett referat af
de olika åsikterna i latinfrågan, under det att Andra kammarens l:a
tillfälliga utskott med värme häfdat kammarens gamla ståndpunkt.
Härvid har dock denna kammares utskott i anslutning till ett ut -

) Riksdagens protokoll 1892, A. K. 35:40-44, 1896 M. A. K. 218.

28

talande af Stockholms läraresällskap ansett, att undantag från den
af latinets uppflyttning till sjette klassen betingade organisationen
borde kunna medgifvas i sådana fall, där Kungl. Maj:t på framställning
af läroverksstyrelser ocb lokala myndigheter pröfvade sådant
lämpligt. Att Andra kammaren vid 1896 års riksdag afslog ett af
dess l:a tillfälliga utskott med anledning af enskild motion framställdt
förslag om latinets uteslutande från den afdelning af allmänna
läroverket, som skulle förbereda den medborgerliga examen, kan icke
anses innebära ett uppgifvande af kammarens ståndpunkt, enär detta
förslag då framträdde som en integrerande del af en omfattande
organisationsplan.

Alldeles oberörd af tidens åverkan har latinets ställning inom
läroverket efter 1878 års skolstadga icke blifvit. Redan i 1890
års läroverksproposition uttalade dåvarande departementschefen den
uppfattningen, att hufvuduppgiften vid det latinska språkstudiet
numera måste blifva att lära sig läsa, d. v. s. öfversätta och fatta
innehållet af på latin författade verk, och i enlighet därmed bebådades,
 att det latinska temat i mogenhetsexamen skulle utbytas
mot en öfversättning från latin till svenska. Då denna reform
på grund af mellankommande hinder lät vänta på sig, aflat 1893
års riksdag eu skrifvelse i frågan, som föranledde ett förnyadt
inkallande af 1890 års skolkommitté. Efter dess förslag utfärdades
kungliga stadgan om mogenhetspröfning af 22 mars 1895 och åtskilliga
i samband därmed stående förändringar i läroverksstadgan. Därigenom
har timtalet för latinet i samtliga sex klasser, där ämnet
läses, blifvit nedsatt till 40 veckotimmar från 48 enligt 1878 års
stadga eller till jämt 2/3 af det timtal, som gemenligen var anslaget
åt ämnet enligt de anvisningar och råd, som åtföljde 1820 års skolstadga.
 Härvid är dock att märka, att latinet nu har flere veckotimmar
i de fyra högsta klasserna, än hvad det hade i det gamla
gymnasium, så att öfvervikten helt och hållet faller på den gamla
lärdomsskolan.

Vid öfvervägandet af frågan om latinets ställning i skolan hafva
vi ansett oss böra från första början öfvergifva all tanke på latinet
som grundläggande språk vid flere eller färre offentliga läroverk och
detta icke blott därför, att en sådan ombildning måste anses f. n.
outförbar, utan ock därför att vi icke anse den vara i och för sig
önskvärd. Hvar och en, som i det latinska språket ser ett formellt

29

bildningsmedel, som icke kan af något annat ämne ersättas, måste i
likhet med 1870 års kommitté önska latinets införande som grundläggande
språk vid alla skolor och kan icke åtuöjas med något mindre,
 om icke möjligen som en öfvergångsform. Men för att ens ett
steg skulle vara tillrådligt i en riktning, som är motsatt vårt skolväsendes
hela utveckling under det flydda århundradet och äfven
motsatt den väg, på hvilken man i många andra länder slagit in,
måste fullgiltiga bevis presteras för denna det latinska språkets ojämförligt
förståndsodlande kraft. Några exakta bevis därför hafva icke
blifvit anförda och kunna ej anföras, och icke heller vittnar någon
verklig empirisk erfarenhet för de klassiska språkens företräde i
nämnda afseende. Med rätta anmärker 1882 års skolkommitté, hvars
utredning af föreliggande fråga synes oss tillfyllestgörande *), att
ingen tillförlitlig dom rörande latinets företräde i pedagogiskt hänseende
framför de nya språken kan fällas, förr än full likställighet
i yttre afseende kommit till stånd mellan de båda jämförelselederna.
En sådan likställighet är ännu icke fullt genomförd i något land med
hänsyn till de rättigheter, som äro förbundna med genomgången kurs
på de olika linierna, hvadan en sannolikhet alltid föreligger, att de
bästa hufvuden dragas in på den linie, som erbjuder de flesta utvägarna
till befordran och förvärf, och hvad angår de teoretiska och
praktiskt pedagogiska förutsättningar, som af lärarne i de respektiva
språken erfordras, är åtminstone i vårt land likställigheten ännu så
föga genomförd, att det icke torde vara ovanligt, att undervisningen
särskildt i tyska, som är grundläggande och af de lefvande språken
har största utrymme på undervisningsplanen, anförtros åt lärare, som
hvarken hafva kunskaper eller lämplig praktisk utbildning för detta
värf, under det att undervisningen i klassiska språk ytterst sällan,
om ens någonsin, anförtros åt mindre kompetenta lärare.

Snarare kan man säga, att den erfarenhet, som från vårt eget
land föreligger, talar emot att de klassiska språkens studium skulle
vara särskildt förståndsodlande. Under erkännande däraf, att högre
betyg icke utgöra någon säker pröfvosten på mera utbildade förståndsgåfvor,
 och särskildt att man i ett enskildt fall ingalunda kan
sluta från ett lägre mogenhetsbetyg till en lägre förståudsodling eller
tvärtom, kan man dock angifva som regel, att en högre grad af andlig
mogenhet plägar gifva sig uttryck i mogenhetsbetyget. Det är
då ganska märkligt, att, ehuru de flesta banor, som visat sig sär -

'') Läroverkskommitténs utlåtande af 25 aug. 1884 sid. 41—57.

30

skildt lockande för begåfvade ynglingar, fortfarande äro stängda för
realister, dessa dock sedan en lång följd af år visat sig i mogenhetsbetyg
nästan jämnställda med latinliniens abiturienter1). Detta förhållande
kan icke förklaras däraf, att latinlinien i sig innesluter en
mängd tröga ingenier, som med möda arbeta sig fram till ett prästerligt
kall, ty om det också är sant, att latinlinien understundom innesluter
gymnasialafdelningens i teoretiskt afseende sämst begåfvade
elever, så torde det å andra sidan vara fullt så säkert, att den
lika ofta omfattar de allra bästa.

Att kuggprocenten i mogenhetsexamen visar sig genomgående
större för realisterna än för latinarne i de skriftliga profven, men i
de muntliga profven nästan genomgående tvärtom, och detta vare sig
man betraktar de allmänna läroverkens egna lärjungar eller privatisterna,
 beror nog väsentligen därpå, att det skriftliga profvet är
svårare på reallinien och att därför å denna linie de svagare lärjungarna
i relativt större antal utgallras redan genom den skriftliga
examen. Däremot hafva latinliniens lärjungar ett gifvet företräde
därutinnan, att de lyckas bättre med det skriftliga profvet i modersmålet,
 så att de erhålla högre betyg i större procent, under det att realisterna
hafva en något större procent af underkända i detta prof2).
Men man kan ingalunda däraf draga den slutsatsen, att latinliniens
lärjungar äro realisterna öfverlägsna i förståndsutveckling. Hvarje
lärare i modersmålet torde kunna intyga, att en yngling med otymplig
stil ofta på ganska koi''t tid utbildas till en jämförelsevis god
stilist, om han börjar att studera god litteratur på eget eller främmande
språk, och att lärjungarnas förmåga att skriftligen uttrycka
sig på modersmålet i allmänhet sedt är tämligen proportionell med
deras vana vid dylika själfstudier. Det skulle då vara högst egendomligt,
 om latinarnes öfvervägande sysslande med språkstudier icke
skulle visa några resultat i mogenhetsskrifningen, och det måste
väcka förundran, att skillnaden icke är större, än den i själfva verket
är. Ty enligt 1878 års stadga hade A-liniens lärjungar 152
veckotimmar i språk och B-liniens 140 mot realliniens 110, och enligt
nu gällande bestämmelser har A-linien 146 och B-linien 130 mot
realliniens 104, utan att A-liniens frivilliga timmar i engelska blifvit
räknade i någotdera fallet. Denna öfvervikt i språktimmar faller

’) Se tab. 9.
J) Se tab. 10.

31

nästan helt och hållet på gymnasialstadiet och upptages tillika med
motsvarande hemarbete till stor del af studiet af klassiska mästare,
under det att realliniens språktimmar ofta användas till studium af
mer eller mindre tarfliga noveller.

I hvarje fall kan latinarnes öfverlägsenhet i nämnda afseende icke
tillskrifvas den tankegymnastik, som studiet af den latinska grammatikan
ansetts medföra, ty förhållandet är detsamma i Danmark
mellan den språklig-historiska och den matematisk-naturvetenskapliga
liniens lärjungar, ehuru de i de fyra nedre klasserna på samma
timmar och timantal på samma sätt skolas genom den latinska grammatikan.
 Det är, heter det, ett faktum, som äfven erkännes af den
matematisk-naturvetenskapliga bildningens ifrigaste försvarare, att
dessa lärjungars danska stil står genomgående icke så litet tillbaka
för deras språkbildade kamraters *). En kontroll af denna uppgift
genom några på slump valda årgångar af de danska examenskatalogerna
för senare år* 2) visar, att den har sin fullkomliga riktighet.
Nu hafva de bägge linierna alldeles samma undervisning genom femte
och sjette klasserna i danska, isländska och främmande lefvande språk,
men den språklig-historiska linien har dessutom 16 timmar latin och
12 timmar grekiska, hvilka nästan helt och hållet användas till studium
af grekiska och latinska mästare samt skriftlig öfversättning
från latin till danska, under det att den matematisk-naturvetenskapliga
linien har högst 2 veckotimmar i femte klassen till läsning af
öfversättningar. Skulle man icke kunna anse sannnolikt, att, om
ofvannämnda 28 veckotimmar och framför allt ett motsvarande hemarbete
användes till studium af goda öfversättningar af samma författare,
 som nu studeras på grundspråken, den språklig-historiska
liniens öfverlägsenhet i dansk stilskrifning skulle blifva fullt så stor?

Utan att förneka det latinska språkets värde som formellt bildningsmedel
och med erkännande däraf, att det såsom sådant möjligen
har ett visst företräde framför de moderna språken genom sin under
århundraden upparbetade metodik, mena vi således, att om icke de
klassiska språkens ställning inom läroverket vore fotad på säkrare
grund, de så godt först som sist kunde utgå från skolornas läsplaner.
Ty nämnda företräden äro alls icke af den betydenhet, att de i någon
mån motsvara de stora fördelar, som ett grundligare studium af ett
eller flera af de moderna kulturspråken medför.

'') Tuxen, Om Maal og Midler for den lwiere Dannelse. Kjobenhavn 1884,
sid. 18.

2) Se tab. 12.

32

Däremot erbjuder den reala synpunkten ett tillräckligt stöd för
de klassiska språken för att ännu genom långa tider tillförsäkra dem
en tryggad plats vid de svenska läroverken, om ock af mera anspråkslös
art än den, som hittills kommit dem till del. Enligt denna synpunkt,
 som kanske blifvit väl mycket ringaktad i 1884 års kommittébetänkande,
 men med så mycket större styrka utvecklad i professor
Sundéns reservation1), hafva de klassiska språken genom att
ensamma möjliggöra ett fullständigare förstående af den kultur,
hvarpå hela den moderna utvecklingen hvilar, en socialpedagogisk
betydelse, som framför allt annat bestämmer deras bildningsvärde.
Om det nu ock för den svenska kulturen kan anses nödvändigt
— såsom väl tämligen allmänt erkännes —, att icke alltför få af
kulturens bärare kunna gå direkt till källorna, så följer emellertid
icke däraf, att de klassiska språken måste studeras under den tidigare
barnaåldern. Detta vore fallet endast under den förutsättning,
att man aldrig i de klassiska språken kan komma till någon för
läsning och kritiskt bruk erforderlig säkerhet, om man icke tager
elementen som ett barn* 2). Men om man endast afser det verkliga
kulturbehofvet, som är förmåga att förstå och använda de på latin
och grekiska författade källskrifterna, så saknar denna sats stöd af
erfarenheten, som tvärtom vittnar i motsatt riktning. Däremot kan
det af praktiska och ekonomiska grunder vara i hög grad önskligt,
ja nödvändigt, att statens läroverk lämna möjlighet för någorlunda
grundliga klassiska studier i skolan, särskildt om det skulle visa
sig, att ett erforderligt antal icke skulle kunna förvärfva sig en
dylik kunskap utan statens mellankomst.

Yid 1890 års allmänna läraremöte i Helsingborg uttalade sektionen
för undervisningen i klassiska språk enhälligt den meningen,
att om latinet skulle inträda först i sjette klassen, det grekiska språkets
ställning vid läroverket skulle blifva rent af ohållbar3). Till
denna uppfattning hafva äfven vi kommit, ehuru vi vid en förberedande
utarbetning af detaljerade timplaner och kurser icke såsom
den klassiska sektionen utgått från förutsättningen af grekiskans
framskjutande till nedre sjunde klassen utan till öfre sjette. Det
visar sig nämligen, att, om bägge de klassiska språken uppskjutas till
gymnasialstadiet, antingen kurserna i dem måste blifva så knappa,
att insikterna blifva mindre värdefulla, eller ock de moderna språken

'') Läroverkskommitténs utlåtande 1884 sid. 57 o. f. Reserv, sid. 90 o. f.

2) Uniyersitetsexamenskommitténs betänkande 2 juli 1889 sid. 75.

3) Berättelse om mötet sid. 183.

33

och andra ämnen i stället undanträngas, kvarjämte det torde blifva
omöjligt att förebygga inträdet af två främmande språk på en gång
på A-linien. Men intetdera anse vi fördelaktigt. Då uppstår
den frågan, om det är rådligt att låta det grekiska språket
försvinna som ett skolans läroämne. Gällde det här uteslutande de
facklärde, det vill närmast säga dem, som behöfva det grekiska språket
för mera djupgående lingvistiska eller historiska studier, så skulle vi
möjligen kunna tillstyrka grekiskans uteslutande från läsplanen, i förhoppning
att amu et skulle visa sig nog lockande för att äfven efter
mogenhetsexamen draga till sig en betydande mängd lärjungar. Men
nu gäller det icke blott dessa facklärde utan i första rummet vår kyrkas
prästerskap, för hvilket kunskap i grekiska språket måste anses nödvändig.
 Därom är meningen bland alla kyrkans målsmän i den
grad enhällig och för öfrigt styrkt af så goda skäl, att vi icke kunna
tillägga de motsatta åsikter, som någon gång kommit till orda i riksdagen,
 någon egentlig vikt. Nu är det väl bekant, att det för närvarande
är och länge varit mycket svårt att vederbörligen rekrytera
det svenska prästerskapet, och att man kanske oftare, än önskligt
varit, nödgats taga sin tillflykt till dispenser från både teoretiska
och praktiska förutsättningar för en präst. För att råda bot härpå
har man gång efter annan, senast genom 1897 års prästbildningskommitté,
 sökt efter utvägar att förkorta prästernas akademiska studier,
 men det ser icke ut, som om utsikterna att därutinnan lyckas
skulle vara mycket gynnsamma. Skulle nu de akademiska studierna
ytterligare förlängas med i medeltal minst ett år för inhämtande
af den nu föreskrifna skolkursen i grekiska jämte hvad som
brister i latin, så är det fara värdt, ja till och med ganska
säkert, att kyrkan alls icke skulle kunna rekryteras med kompetenta
tjänare.

För närvarande rekryteras kyrkan nödtorftigt af 70 kandidater
om året. Beräknas den sannolika afgången under en studietid af i
medeltal 6 —8 år''), kan man antaga, att kyrkan erfordrar för sin
rekrytering omkring 100 nyblifna studenter om året. Men då 100
lärjungar i L. 7: 2 A på grund af afgång i medeltal för 10 år motsvara
139 lärjungar i L. G: i A2) och man icke torde böra utgå från * 2 3

'') Se Förslag till Stadga ang. undervisnings-, studie- och examensväsende! inom
de teologiska fakulteterna af 2 juli 1898 sid. 24.

2) Se Sveriges officiella statistik P) 30 sid. 11 och motsvarande ställen i de 9
föregående årgångarna. Mot 100 lärjungar i L. 7: 2 A under höstterminen svarade

3 år förut under hvart och ett af åren 1887—1896: 147.8, 135.6, 147.2, 140.2,140.3,
140.0, 133.6, 132.5, 145.3, 126.6 eller i medeltal 138.9.

3

34

ett högre medeltal lärjungar för en gymnasialklass än 20, så erfordrar
således den svenska statskyrkan ensam, under nuvarande förhållanden
och under förutsättning att den icke från annat håll rekryteras,
 sju A-läroverk (d. v. s. läroverk med A-linie) för sin rekrytering.
 Utgår man från ett medeltal af 30 elever i hvarje klass L.
6: i A, blir antalet A-läroverk 5.

Som bekant utgör grekiskan f. n. icke tvångsämne i någon annan
examen än prästexamina, och den utgör icke heller villkor för någon
examen och icke heller för något annat ämbete än sådana lärareplatser
vid universitet eller skola, i hvilka ämnet själft ingår. Då
nu medeltalet lärjungar i L. 6: i A utgör omkring 230'') och veterligen
en del präster utbildas vid Fjellstedtska skolan eller på annan
privat väg* 2), så torde man kunna sätta antalet af dem, som frivilligt
söka den grekiska linien utan att syfta till prästexamina ungefär lika
med deras antal, som bereda sig för dessa. Anser man nu, att det
ligger i statens intresse att tillgodose äfven deras önskningar och
behof, på samma gång den drager försorg om sin egen kyrka, så får
man ungefär ett A-läroverk i hvarje stift, ett antal, som mer än en
gång förslagsvis kastats fram under debatterna i läroverksfrågan i
och utom riksdagen. Om man således utgår från att hvarje stift
hör hafva ett läroverk med A-linie och undersöker den lämpligaste
platsen för dessa, så visar eu medeltalsberäkning för perioden 1887
—96 och för de fem sista åren (Tab. 5), att stiftsstaden, som äfven
för domkapitlets behof bör hafva en lektor i grekiska, öfverallt är
den själfskrifna orten. Därjämte torde med hänsyn till det stora
antalet greker i Stockholm äfven där ett A-läroverk vara behöfligt.

Utgår man ifrån antalet greker i kl. 6: 2 h. t. 1898 och antager,
 att af grekerna vid de läroverk utom Stockholm, hvilkas
A-linie skulle indragas, de, som hafva sin hemort i läroverksstaden,
 skulle upphöra att läsa ämnet i skolan 3) men de öfriga fullfölja
sina studier vid närmast belägna A-läroverk, så får man i medeltal
på nuvarande kl. 6: 2 ett antal af 14 lärjungar för hvarje A-läroverk,

'') 228.3 i medeltal för åren 1886 —98, se tab. 7.

2) Under åren 1886—97 aflades studentexamen med grekiska af 26.1 om året,
som voro från enskilda läroverk eller privatister. Naturligtvis blifva icke alla dessa
präster, men å andra sidan bör märkas, att några börja studera grekiska först efter
studentexamen.

3) Under h.-t. 1894 voro 53.5 % af samtliga lärjungar i L. 6: 2 från läroverksstaden,
 52.6 i L. 7: l och 51.7 i L. 7: 2. Minst hälften af grekerna i ifrågavarande
städer skulle således afgå från A-linien.

35

och lärjungarne torde komma att så fördela sig, att dubbla afdelningar
för greker knappast någonstädes blefve af nöden.

Under senare tid har antalet af dem, som aflagt studentexamen
med grekiska, varit stadt i ett tämligen jämnt sjunkande, på 10 år
med icke mindre än 100 från 251 år 1887 till 151 år 1896. Vid
statens läroverk aflades under åren 1893—97 mogenhetsexamen i
medeltal af 139 greker, af hvilka 108 eller 77.8 °/0 uppgåfvo sig
skola fullfölja sina studier vid universiteten1). Vid de privata läroverken
och af privatister aflades mogenhetsexamen med grekiska
under samma år af 24. För närvarande behöfves således af dem,
som komma till universitetet med grekiska förstudier, mer än halfva
antalet för den teologiska fakultetens rekrytering, äfven om man icke
räknar någon afgång under universitetsåren. Emellertid torde man
kunna sluta af antalet greker i 6: i under ofvannämnda år, jämförda
med antalet under närmast föregående fem år, 244 i medeltal mot
202* 2), att antalet greker i mogenhetsexamen kommer att blifva
större under innevarande femårsperiod 1898—1902.

En följd däraf, att grekiskan vid vissa läroverk skulle behållas
på schemat med ungefärligen samma timantal som nu, måste blifva,
att latinet där fortfarande skulle kunna studeras i nederskolan. Därmed
vunnes också den fördelen, att möjligheten bevarades att vid
läroverken inhämta en grundligare latinkunskap, än en gymnasiikurs
ensam kunde gifva. Äfven detta syfte afser närmast de blifvande prästernas
behof, hvilkas akademiska studier kunde därigenom icke obetydligt
förkortas, men säkerligen skulle äfven många andra begagna sig af
tillfället. De förhoppningar, som i riksdagen uttalats, att man framdeles
skulle i skolan lära lika mycket latin på fyra år som nu på
sex utan ökning af den åt ämnet anslagna tiden, torde man icke
böra tillägga alltför mycken vikt, ty de hvila på en förväntan af
tröga och ointresserade lärjungars utgallring, som verkligheten sannolikt
icke skall motsvara, eftersom väl framdeles som hittills energien
äfven utan något särskildt intresse för de döda språken kommer att
föra många lärjungar fram från klass till annan. Man torde ock böra
förutsätta icke blott nya lärjungar utan ock fast mera en ny lärarekår
eller åtminstone nya lärometoder, och detta tager lång tid. De
erfarenheter, som åberopats från Nya elementarskolan och flickskolorna,
 hafva ock blifvit af erfarna lärare bestridda, och den erfarenhet,

'') Se tab. 13 E.

2) Jfr tab. 7.

36

som skulle kunna åberopas från Finland1), är allt för obetydlig för
att en ny skolorganisation skulle kunna därpå byggas. Emellertid
är det icke denna omständighet, utan framför allt skadan af grekiskans
uteslutande och fördelarna af en såvidt möjligt enhetlig nederskola
på sex klasser samt latinets däraf följande inträde till regel
först i n. v. öfre sjette klassen, som bestämt oss för att föreslå dess
inträde som valfritt ämne vid vissa läroverk redan i fjärde klassen.

Bom skäl emot nu gällande ordning har man andragit, att den
medför:

I. Undanträngande på latinlinien af reala ämnen och moderna
språk, som hafva ojämförligt mycket större vikt för lifvet.

II. Olämplig fördelning af lärokurser, hvarpå anförts som exempel
studiet af den gamla tidens historia i 4:e och 5:e klasserna,
 som åtminstone för de flesta skulle vara mindre lämpligt
än en utvidgad kurs i nyaste historien med statskunskap.

III. Franskans inträde i femte klassen alltför kort tid efter engelskans
inträde på reallinien och latinets på latinlinien och för
nära inpå afslutningen i femte klassen.

IV. Engelskans bundenhet till latinet i timantal på den reala
linien.

V. Förtidigt val af lefnadsbana.

VI. Onödiga kostnader genom minskad samundervisning och i följd
däraf ökadt antal lärarekrafter.

Jämte dessa skäl skulle kunna anföras och har anförts* 2) gent
emot en dylik ordning på vissa orter eller mot särskilda klassiska
läroverk:

VII. Omöjligheten att på förhand beräkna antalet latinare och
realister och således antalet af behöfliga läroverk.

VIII. Ungdomens faktiska bundenhet till närmaste stad för dess
undervisning och däraf följande missnöje på de orter, där man
beröfvades den ena läroverksformen.

Dessa skäl hafva antingen alls ingen tillämpning på den organisation,
 som af oss föreslås, eller förlora gent emot densamma det
mesta af sin beviskraft. Äfven om på flertalet orter tillfälle ej erbjudes
att redan i fjärde klassen börja latin och att i nuvarande öfre
sjette klassen börja grekiska, torde dock de flesta anledningar till
missnöje undanrödjas, om man på alla orter dels inrättar en fullstän -

’) Se sid. 90.

2) 1884 års Betänkande sid. 90 o. f.

37

dig reallinie, dels äfven bereder möjlighet att inhämta en mindre
latinkurs. Visserligen kan man icke med full säkerhet angifva det
erforderliga antalet af klassiska linier, i synnerhet som antalet af
dem, som söka undervisning i grekiska, är ganska skiftande under
olika tider, men det är icke svårare att med ledning af den officiella
statistiken beräkna detta behof än att i det hela beräkna
antalet af behöfliga högre läroverk.

Hvad de öfriga skälen angår, så torde de, som hänföra sig till
realliniens organisation, icke rimligtvis kunna tillämpas på vårt förslag.
 Att detta väsentligen bestämts af nederskolans kraf, därom
torde en blick på timplaner och kurser öfvertyga enhvar. Men då
det visat sig, att en grundläggande latinkurs för dem, som önska
att läsa grekiska på skolans öfre stadium eller af andra anledningar
vilja inhämta mera grundliga kunskaper i latin, utan andra förändringar
kan ställas alternativt mot engelska och teckning i nederskolans
tre högsta klasser, så blifva icke heller några andra af ofvan
anförda skäl här tillämpliga än de under V och VI angifna. I de
tre gymnasialklasserna åter måste visserligen på A-linien matematiken
jämte teckningen vika för grekiskan, men i de sex lägre
klasserna har då redan en så grundlig kurs blifvit genomgången i
nämnda läsämne, att den kan anses tillräcklig för präster, lingvister
och historiska forskare.

Klart är, att om latinet skulle vid vissa läroverk fakultativt inträda
i fjärde klassen, så ställes ynglingen inför ett val redan i en
jämförelsevis ung ålder. Men olägenheterna däraf blifva de minsta
möjliga, om han får följa sina realkamrater i alla läsämnen utom
den valfria engelskan och följaktligen kan få samma kompetens som
de realister, hvilka taga examen med blott ett främmande språk eller
med tyska och franska, om han läst det senare språket. På grund af
engelskans ställning på gymnasiet skulle öfvergång till gymnasiets
reallinie kunna ske utan komplettering och eu grundläggande kurs i
engelska i stället inhämtas genom deltagande i den engelska undervisningen
å de närmast för A-liniens behof utom läsordningen uppförda
timmarne i 8:e och 9:e klasserna — detta naturligtvis under
förutsättning att lärjungen fullföljt sina studier vid ett läroverk med
A-linie.

Att dessa särskilda timmar i latin och grekiska medföra någon
omkostnad, är en gifven sak, men fördelarna torde vida öfverväga
omkostnaderna, och genom den i öfrigt föreslagna organisationen

38

göras så betydande besparingar, att statsverket säkert kan bära den
lilla utgift, som dessa klassiska lärotimmar betinga.

De latinska timmarnes bevarande i 4:e—6:e klassen på vissa
ställen tyckes således icke medföra några afsevärda olägenheter, så
vida man ieke ser en olägenhet just däri, att de klassiska språken
fortfarande skulle få tillfälle att inom en mera begränsad krets täfla
med andra ämnen om lärjungarnas kärlek och intresse. Redan 1838
anmärkte E. G. Geijer, att man i fejden om de lärda språken å
bägge sidor lade vid dem för mycken vikt, och att de lärda språken
vore blott ett element i bildningen, hvilket borde som sådant i undervisningen
behandlas''). Det är samma uppfattning, som afbållit oss
från att framställa förslag om klassiska linier i egentlig mening och
särskildt att icke låta latinets inträde i fjärde klassen behärska
undervisningsplanen.

Emellertid har behofvet af en mindre latinkurs, afseende förmågan
att öfversätta lättare latinsk prosa, under senare tid gjort sig
så starkt gällande eller så ofta påmint, att man vid en ny läroverksorganisation
måste söka att tillgodose detsamma. 22 veckotimmar i
de tre gymnasialklasserna torde för detta syfte vara tillräckliga, då
här inga skriföfningar blifva erforderliga och det grammatiska studiet
säkerligen i denna kurs kan trängas något bakom sina nuvarande
råmärken.

Vi föreslå således, att latinets studium till regel må begynna i
nuvarande öfre sjette klassen, och att denna kortare latinkurs införes
vid alla högre läroverk, dock att, om ett läroverk under loppet
af fem år haft mindre än 15 lärjungar eller i medeltal mindre än
5 lärjungar i hvarje klass på denna linie, densamma måtte kunna
indragas. I sammanhang därmed borde alla lärare, icke blott de
bägge yngsta, göras transportabla i mån af behof, och i händelse att
en ny lönereglering för lärarne framdeles antages, borde åtnjutandet
af hvarje löneförbättring göras beroende däraf, att vederbörande lärare
underkastade sig detta villkor.

Det uppdrag, vi erhållit, att utreda, hvilken inverkan en inskränkning
af undervisningen i det latinska språket kunde komma att utöfva
på de förberedande examina vid universiteten, hafva vi fattat
så, att vi borde uppvisa, huruvida de af oss föreslagna latinkurserna
kunde anses motsvara de kraf och önskningar, som blifvit i riksdagen *)

*) Geijer, Läroverksfrågan, fjärde artikeln. Samlade skrifter 1874, III: 227.

och i synnerhet af sakkunniga myndigheter uppställda i fråga om
latinkunskaper i nämnda examina.

Latinets ställning till de förberedande examina är f. n. följande.
Teologisk filosofisk examen, i hvilken det latinska stilprofvet borttogs
genom kungl. kungörelsen af 17 april 1891, omfattar enligt
K. Br. af 4 dec. 1896 latinska, grekiska och hebreiska språken samt
teoretisk filosofi och historia. Villkor för examen är mogenhetsexamen.
 Filosofie licentiat, som aflagt licentiatexamen i minst två till
humanistiska sektionen hörande ämnen, är enligt § 132 i universitetens
statuter frikallad från pröfning i teologisk filosofisk examen,
och filosofie kandidat är från sådan pröfning befriad i ämne, hvari
han i kandidatexamen erhållit minst betyget godkänd. Filosofie
licentiat kan således inskrifvas i teologisk fakultet utan alla insikter
i grekiska och utan andra insikter i latin, än som betingas af godkänd
mogenhetsexamen på latinlinien.

Juridisk filosofisk examen aflägges fortfarande efter K. Br.
af 22 april 1853, enligt hvilket för godkännande erfordras minst åtta
betygsenheter och bland dessa minst godkänd i latin, teoretisk och
praktisk filosofi, historia, statistik och matematik. Villkor är mogenhetsexamen.
 Befriade äro enligt universitetens statuter § 131 filosofie
licentiater samt kandidater under samma villkor, som gälla för
teologisk filosofisk examen.

Juridisk ‘preliminärexamen omfattar enligt kungl. förordningen
af 9 okt. 1863 latin, franska, historia, statskunskap, filosofisk rättsoch
samhällslära. Äfven för denna examen är mogenhetsexamen
villkor utan viss kvalifikation. Befriade från juridisk preliminärexamen
äro filosofie kandidater och de, som aflagt juridisk filosofisk
examen. Utbyte af latin mot nordiska språk har under innevarande
årtionde genom dispenser flere gånger medgifvits i juridisk preliminärexamen
för studerande, som aflagt denna examen såsom förberedande
för kansliexamen.

Medicinsk filosofisk examen aflägges enligt K. Br. af 4 dec.
1896 i förut gällande ämnen, botanik, zoologi, fysik och kemi, och
villkor för examen är godkänd mogenhetspröfning med intyg om
minst godkända insikter i latin samt i matematik efter fordringarna
på latinlinien B eller på reallinien. Då befrielse från medicinsk filosofisk
examen för filosofie licentiater och kandidater enligt § 130 i
universitetens statuter blott gäller ämne, i hvilket de erhållit minst
betyget godkänd i nämnda examina, kunna de icke anses befriade
från villkoret om godkända insikter i latin i mogeuhetsexamen.

40

Filosofie kandidatexamen, som äfvenledes i viss mån kan anses
som en förberedande examen, aflägges enligt kungl. stadgan af 17
april 1891 i fem fritt valda ämnen, och för godkänd examen erfordras
minst sju betygsenheter samt högre betyg än godkänd i det
ämne, i hvilket uppsats författats. Skriftligt öfversättningsprof erfordras
i det språk, latin, grekiska, tyska, engelska eller franska,
som ingår i examen. Villkor för examen är godkänd mogenhetsexamen
på latin- eller reallinien, därest tre eller flere till matematisk-naturvetenskapliga
sektionen hörande ämnen ingå i examen, men
eljest på latinlinien.

De eftergifter i fråga om latinfordringarna i eller för de förberedande
examina, som på senare tid blifvit gjorda, nämligen borttagandet
af det latinska skrifprofvet i teologisk filosoflsk examen och
af alla latinfordringar i och för filosofisk kandidatexamen af matematisk-naturvetenskaplig
karakter samt dispenserna från ämnet i visst
slag af juridisk preliminärexamen, motsvara icke på långt när de
yrkanden, Som af de mest sakkunniga myndigheter blifvit under
årens lopp framställda, och naturligtvis ännu mindre Andra kammarens
reformkraf. Riksdagens kamrar hafva intagit ungefär samma
ställning till denna fråga som till frågan om latinets uppskjutande
till sjette klassen, och dessa båda frågor löpa tämligen parallellt med
hvarandra genom riksdagens förhandlingar under de sista tjugu åren.
Andra kammaren beslöt för sin del med stora majoriteter vid riksdagarne
1880 och 1881 att i skrifvelse till Kungl. Maj:t tillkännagifva
sin åsikt, »att samtliga universitetsexamina måtte, med bibehållande
af den kompetens till ämbeten och tjänster, som nu genom
dem förvärfvades, få afläggas af enhvar, som genomgått godkänd,
vare sig real eller latinsk mogenhetspröfning, utan åliggande för
dem, som sig till universitetsexamen anmälde, att genom någon preliminär
eller kompletteringsexamen hafva ådagalagt insikter i latinska
språket». Första kammaren, som icke hann behandla frågan
1880, afslog skrifvelseförslaget 1881. Vid 1882 års riksdag blef
samma förslag på grund af pågående och väntad utredning af bägge
kamrarne afslaget. Utredning kom i dubbel form dels i de akademiska
myndigheternas utlåtanden, hvilka trycktes 1883, dels i läroverkskommitténs
betänkande af 25 aug. 1884.

Nämnda utlåtanden erbjuda numera i fråga om teologisk filosofisk
examen intet aktuellt intresse, men så mycket större i fråga
om de juridiska, medicinska och delvis filosofiska preliminärexamina.
Den juridiska fakulteten i Uppsala föreslog som gemensam preliminär -

41

examen för all examen till rättegångsverken juridisk filosofisk examen
med vissa jämkningar i ämnena. För kansliexamen borde, därest
den mot fakultetens mening komme att bibehållas, fordras dels en
förberedande examen i rätts- och samhällslära dels som villkor vitsord
om godkända insikter i historia och filosofisk propedevtik i mogenhetsexamen.
 För ifrågasatt lägre juridisk examen borde inga särskilda
kompetensvillkor erfordras. Den juridiska fakulteten i Lund
önskade likaledes de juridiska preiiminärexaminas sammansmältning;
denna examen borde blott omfatta tre ämnen: rätts- och samhällslära,
 fäderneslandets historia och fornsvenska, men som villkor förutsätta
godkända insikter i mogenhetsexamen i latin, franska, historia
och matematik. Kanslersämbetef, som mera höll sig till bestående
förhållanden, föreslog tre förberedande prof för juridiska examina:
l:o juridisk filosofisk examen, som skulle fortfarande omfatta latin;
2:o förberedande examen för examen till rättegångsverken med ämnena
historia med statskunskap och rätts- och samhällslära; som villkor för
realister för att få aflägga denna examen föreslogs särskildt prof på
kunskap i latin »afseende grundreglerna i grammatiken och förmåga
att öfversätta lättare latinska prosaiska författare»; 3:o förberedande
examen för kansliexamen endast i rätts- och samhällslära; som villkor
för denna examen föreslogs mogenhetsbetyg i historia, men icke
insikter i latin. — Till detta under 2:o och 3:o af kanslersämbetet
afgifna förslag anslöt sig 1884 års läroverkskommitté, som tillika
närmare bestämde det under 2:o omtalade latiuprofvet till »kännedom
om det allmännaste af formläran och syutaxen i sådan omfattning,
 att en lättare text kan öfversättas med tillhjälp af ordbok,
samt till en öfversättningskurs, innefattande valda delar af Cornelius
Nepos och en bok af Caesar eller något motsvarande pensum i
Curtius eller Sallustius». Pröfningen, som icke ansågs tillhöra universitetet,
 borde afläggas i öfverensstämmelse med kungl. cirk. af 3
sept. 1878, således efter anmälan hos rektor inför lärare i latin i
öfre sjunde klassen. Kommittén instämde med Uppsala juridiska
fakultet däri, att, om en lägre juridisk examen infördes, för denna
examen inga fordringar på insikter i latin måtte uppställas.

Äfven som villkor för medicinsk filosofisk examen tillstyrkte
1884 års kommitté den ofvan angifna mindre latinkursen och kunde
därvid stödja sig på det öfvervägande antalet professorer vid de medicinska
fakulteterna och på kanslersämbetets utlåtande.

Slutligen tillstyrkte 1884 års läroverkskommitté i anslutning till
filosofiska fakulteten och det större akademiska konsistoriet i Upp -

42

sala, att alla villkor om kunskaper i latin måtte borttagas från filosofie
kandidatexamen.

Det förslag till lönereglering för lärarne, som förelädes 1887
års riksdag, var åtföljdt af ett utdrag ur statsrådsprotokollet af 14
febr. 1887, i hvilket dåvarande departementschefen Hammarskjöld —
på samma gång han ställde i utsikt latinets tillbakaskjutande till tredje
klassen af allmänna läroverket — uttalade den öfvertygelsen, att rätt
borde meddelas lärjungar, som aflagt afgångsexamen från allmänt
läroverk å den reala linien, att, om de visade sig äga vissa mindre
kunskaper i latinska språket, aflägga vissa akademiska examina.
»Och instämmer jag— yttrade departementschefen — helt och hållet
i de af universitetens kansler förordade förslag, att sådan rätt
skulle omfatta hofrättsexamen samt examina inom medicinska fakulteten
och filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion,
 att det mått af latinkunskap, som en realstudent borde visa sig
äga, innan någon af dessa examina af honom finge afläggas, skulle
omfatta grundreglerna i grammatiken och förmågan att öfversätta
lättare prosaiska författare, samt att realstudent skulle äga rätt att
utan någon kunskap i latin aflägga kansliexamen.»

Efter Andra kammarens upplösning samma år beslöts under den
fortsatta riksdagen på grund af motion i Andra kammaren en riksdagsskrivelse
rörande önskvärdheten af studiernas kraftigare främjande
och studietidens begränsning vid universiteten, hvilken riksdagsskrivelse
föranledde dels utarbetandet af G. Eneströms statistiska
undersökningar rörande studie- och examensförhållanden vid universiteten
dels tillsättandet af en kommitté, bestående af herrar C.
Y. Sahlin, C. T. Odhner, A. Möller, Chr. Cavallin, Th. Fries och
P. A. Geijer, som afgåfvo sitt utlåtande den 2 juli 1889.

Där föreslogs en teologisk filosofisk examen i ämnena filosofi,
grekiska och hebreiska samt dessutom, i händelse examen afiades som
kompetensprof för teologie kandidatexamen, i latin och historia. Som
villkor för examen föreslogs mogenhetsexamen på A-liuien eller filosofie
kandidatexamen af viss beskaffenhet. — Vidare föreslogs en
juridisk filosofisk examen, omfattande filosofisk rätts- och samhällslära,
 historia och statskunskap samt dessutom, såsom kompetensprof
för juris utriusque kandidatexamen, teoretisk filosofi och fornsvenska.
Som villkor för denna examen föreslogs godkänd mogenhetsexamen
på klassiska linien med vitsord om minst godkända insikter i latin,
historia och matematik eller ock godkänd filosofie kandidatexamen
af viss beskaffenhet. Reservation afgafs i denna punkt dels af herrar

43

Sahlin och Cavallin, som yrkade, att latinet skulle stå kvar i examen,
om den aflades söm kompetensprof för juris utriusque kandidatexamen,
dels af prof. Fries, som yrkade att inga latinfordringar skulle uppställas
som villkor för kansliexamen. — Som villkor för medicinsk
filosofisk examen föreslog kommittén mogenhetsexamen antingen på
den klassiska linien med komplettering i matematik efter den reala
liniens fordringar eller på den reala linien med komplettering i latin
efter fordringarna för inträde i allmänt läroverks sjunde latinklass.
— Beträffande filosofie kandidatexamen föreslogs, att latinet skulle
utgå ur vissa grupper, men att mogenhetsexamen i ämnet skulle
blifva villkor för humanistisk examen och sjette klassens latinkurs
för matematisk eller naturvetenskaplig examen. Professorerna Möller
och Fries ville alldeles stryka latin villkoret för dessa sistnämnda
former af examen.

Kommitterades förslag, att latinet skulle utgå ur teologisk filosofisk
examen såsom förberedande för dimissionsexamen, tillstyrktes af
teologiska fakulteten, filosofiska fakultetens humanistiska sektion och
det större akademiska konsistoriet i Uppsala, filosofiska fakulteten i
Lund samt domkapitlen i Uppsala, Skara, Strängnäs, Yästerås, Yäxiö
och Hernösand, men afstyrktes af teologiska fakulteten och det större
akademiska konsistoriet i Lund, domkapitlen i Lund, Kalmar och
Yisby samt universitetens kansler. Att mogenhetsexamen på A-linien
skulle vara villkor för teologisk examen, tillstyrktes af teologiska
fakulteten och filosofiska fakultetens humanistiska sektion i Uppsala
samt domkapitlen i Linköping, Strängnäs, Yästerås, Växiö (tveksamt
och något tvetydigt) och Hernösand, men afstyrktes af det större
akademiska konsistoriet i Uppsala, kanslern och domkapitlen i Kalmar,
 Karlstad och Visby.

Kommitténs förslag, att akademiskt kunskapsprof i latin skulle upphöra
att vara villkor för rätt att aflägga juridiska examina, tillstyrktes af
alla akademiska myndigheter i Uppsala och Lund med undantag däraf,
att filosofiska fakultetens humanistiska sektion i Uppsala anslöt sig till
Sahlins reservation om akademisk examen i latin såsom villkor för juris
utriusque kandidatexamen, och att kanslern hänvisade till kanslersämbetets
tidigare förslag från åren 1882 och 1885 af samma innebörd,
 hvad latinet angår. Beträffande mogenhetsexamen på klassiska
linien som villkor för kansliexamen anslöt sig det större akademiska
konsistoriet i Uppsala, som det vill synas enhälligt, till den
juridiska fakultetens votum 1881 och sitt eget uttalande 1882 om
rätt för realstudent att utan all komplettering i latin aflägga denna

44

examen. Af samma innebörd var kanslerns hänvisning till ämbetets
tidigare uttalanden.

Den mindre latinkursen såsom villkor för medicinsk filosofisk
examen tillstyrktes af alla akademiska myndigheter utan undantag,
hvarvid det Karolinska institutets lärarekollegium protesterade mot
att denna mindre kurs nu blifvit något större än den, som i lärarekollegiets
yttrande 1881, kanslerns utlåtande 1882 och läroverkskommitténs
betänkande 1884 föreslagits.

Rätt för realstudent att aflägga äfven humanistisk filosofie kandidatexamen
yrkades af den filosofiska fakultetens humanistiska sektion,
 den filosofiska fakulteten och det större akademiska konsistoriet
i Uppsala.

Med dessa utlåtanden i friskt minne föreslog det särskilda
utskottet, då läroverksfrågan vid 1890 års riksdag förelåg till behandling,
 att Riksdagen måtte uttrycka den önskan, att Kungl. Maj:t
behagade »i sammanhang med en blifvande väsentlig reduktion i
fordringarna på insikter i klassiska språk i de akademiska examina»
se till, huruvida ej latinets inträde i skolan kunde uppskjutas till
nedre sjette klassen. Den inskjutna parentesen om de akademiska
examina blef emellertid icke af någondera kammaren antagen. Sedermera
har denna fråga icke förelegat vid någon riksdag förr än 1898,
då Andra kammaren biföll enskild motion, att alla latinfordringar
skulle borttagas i och för kansliexamen och likaledes borttagas i den
förberedande examen till rättegångsverken, samt att en mindre latinkurs
skulle sättas som villkor såväl för denna examen som för medicinsk
filosofisk examen. Första kammaren, där man ofta varnat för
Riksdagens inblandning i Konungens rätt att ordna examens- och
undervisningsväsendet och nu framhöll faran af att genom en bakport
införa den stora skolreformen, afslog motionen med 38 röster
mot 34, som voro för bifall till förslaget i hvad angick medicinsk
filosofisk examen.

Det kan synas underligt nog, att latinfordringarna i de akademiska
examina kunnat upprätthållas i många fall mot de flesta och
åtminstone i ett fall mot alla sakkunniga myndigheters offentligen
uttalade mening. Orsaken är utan tvifvel densamma, som gjort, att
hela latinfrågan sedan tvenne decennier råkat i marvatten. Å ena
sidan har man menat, att de akademiska examina i första rummet
borde reformeras, ty annars måste studietiden vid universiteten genom
latinkursernas minskning i skolan oskäligt förlängas och då blefve
den sista villan värre än den första. Denna ståndpunkt, som redan

45

intogs af Andra kammarens första tillfälliga utskott vid 1880 och
1881 års riksdagar, häfdades med mycken bestämdhet af 1882 års
läroverkskommitté och gjorde sig ännu vid 1898 års riksdag på flere
sätt gällande under kammarens behandling af nyssnämnda motion.
Å andra sidan har man menat, att examensväsendet vid universiteten
icke kan ändras, utan att man först vet, hvad man får bygga på i
skolan. Sålunda heter det i prästbildningskommitténs nyligen afgifna
betänkande rörande latinska språket i teologisk filosofisk examen —
sedan kommittén medgifvit, att ämnet kunde utan skada utgå u
examen —: »Icke omöjligt är emellertid, att de klassiska språkens
studietid vid de allmänna läroverken blir ytterligare förminskad, och
icke minst på grund af den osäkra ställningen i detta hänseende är
det nödvändigt att för närvarande bibehålla latinet bland tvångsämnena
i teologisk filosofisk examen. Bestämmelserna rörande denna
examen blefve eljest beroende af kanske snart förestående förändringar
i nu gällande skolordning»''). Det har också ställts som en
framtidsutsikt i en kunglig statsverksproposition, att, om skolkurserna
i latin skulle minskas, så måste latinet åter ingå som tvångsämne i
examina, från hvilka det som sådant redan försvunnit * 2).

Det tyckes emellertid framgå af de sakkunniga myndigheternas
ofvan refererade yttranden, att, om den af oss föreslagna skolorganisationen
genomfördes, latinfordriugarna i de särskilda förberedande
examina vid universiteten skulle ställa sig på följande sätt.

Teologisk filosofisk examen skulle som villkor förutsätta mogenhetsexamen
med sexårig latinkurs med minst godkända insikter i
latin eller ock godkänd mogenhetsexamen på reallinien eller B-linien
med efterpröfning enligt fordringarna i den sexåriga latinkursen i
analogi med föreskrifterna i kungliga cirkuläret af 3 sept. 1878.
Latinet skulle däremot utgå ur själfva examen. Rörande grekiska
språket, som fortfarande komme att utgöra ett examensämne, torde
framdeles lika litet som nu några villkor om skolstudier befinnas af
nöden.

Som villkor för examen till rättegångsverken torde vitsord om
godkända insikter i den treåriga latinkursen befinnas fullt tillräckliga
och latin således kunna utgå ur juridisk preliminärexamen, i
händelse att denna komme att bibehållas. Något verkligt skäl att

'') Förslag till Stadga ang. undervisnings-, studie- och examensväsendet inom
de teologiska fakulteterna af 2 juli 1898, sid. 89.

2) Bih. till Riksd. Prot. 1892 1 Sami. 1 Afd. VIII: 50.

46

bevara latinet som ämne i ett förberedande prof för kansliexamen
tyckes icke finnas och ej heller något skäl att föreskrifva några latinfordringar
som villkor för denna examen. Endast i fråga om juridisk
filosofisk examen kan någon tvekan uppstå, men det synes icke
medföra någon synnerlig risk att, under förutsättning och villkor af
godkända insikter i den treåriga latinkursen, öfverlämna åt den blifvande
juris utriusque kandidaten att genom själfstudium skaffa sig
erforderlig förkofran i det latinska lagspråket. Hyser man icke en
sådan tro på vetenskapens egen tvingande makt och vederbörande
professorers vaksamhet, kunde man låta latinet stå kvar som ämne i
juridisk filosofisk examen.

Att den treåriga latinkursen skulle befinnas fullt tillräcklig för
läkare, ligger för öppen dag. Det torde icke vara skäl att i anslutning
till några ofvan refererade förslag föreskrifva eller inrätta en
särskild ännu mindre latinkurs som villkor för medicinsk filosofisk
examen, ty för nuvarande förhållanden och som en öfvergångsform
tyckes den treåriga kursen blifva ganska lämplig. När framdeles
det medicinska språkbruket blifvit bättre reformeradt, öppnas nog
läkarebanan utan alla villkor om insikter i latin för dem, som hafva
de bästa reella förutsättningarna för densamma.

Då de akademiska myndigheterna i Uppsala vilja gifva realstudenter
rätt att aflägga humanistisk filosofie kandidatexamen utan
komplettering i latin, kan man väl antaga, att godkänd mogenhetsexamen
med treårig latinkurs skall befinnas vara ett fullt tillräckligt
villkor för rätt att anmäla sig till denna examen, och att nu gällande
bestämmelser om ämnesval i examen icke heller skola tarfva
någon förändring.

Språkfrågan.

De moderna kulturspråken hafva först i vårt århundrade beredt
sig plats inom allmänna läroverket, och endast steg för steg hafva
de trängt sig fram under en alltjämt fortgående strid om rummet
med de klassiska språken, med andra läroämnen och sinsemellan.
1807 års skolordning införde tyska och franska språken såväl i
apologistklassen som på gymnasium, men ännu enligt 1820 års skolordning
förekom intet lefvande främmande språk i lärdomsskola!!,
och på gymnasiet hade hvartdera språket blott en veckotimme. Också
ställdes fordringarna i afgångsexamen icke högre än att kunna rent
uttala och med lexikon uttyda franska och tyska. Men redan 1825
års stora kommitté uppställde som mål för realliniens språkundervisning,
 att ett främmande språk skulle drifvas till färdighet i tal och
skrift, de bägge andra blott att väl förstås; ett af de moderna språken
skulle på denna linie blifva valfritt, men alla tre läsas på latinlinien1).
1832 års skolrevision, som afböjde förslaget om tvenne linier, upptog
sistnämnda förslag genom att vilja iuföra äfven engelskan på gymnasiet
som obligatoriskt ämne, hvaremot detta språk skulle blifva valfritt
alternativt mot franskan i apologistskolans andra klass. Franskan
ville revisionen flytta ned i lärdomsskolans rektorsklass med två
timmar. Genom det kungl. cirkuläret af 1 nov. 1839 togs ett stort
steg till förbättring af undervisningen i lefvande språk, i det att
dels vid gymnasierna en ordinarie lärare anställdes i främmande
lefvande språk med en undervisningsskyldighet af fyra veckotimmar
i hvarje afdelning emot förut gällande två timmar (hvilken undervisning
blifvit bestridd af gymnasiiadjunkten), dels några lärdomsskolor
förvandlades till apologistskolor och fullständiga apologistskolor,
d. v. s. högre realläroverk, inrättades i fem städer (Västervik, Vänersborg,
 Örebro, Jönköping, Göteborg, hvartill inom årets slut kom
Gätie). Sedan de olika skolorna blifvit sammanslagna genom 1849
års cirkulär, införde 1856 års skolordning franskan som första främmande
språk i andra klassen af den gemensamma bottenskolan, hvarefter
tyskan ingick i tredje klassen på bägge linierna, engelska i

’) Betänkande af 20 dec. 1828 sid. 38.

48

R. 4 och L. 4 B. Men redan 1859 års skolstadga omkastade ordningen
mellan språken, så att tyskan infördes i andra klassen, engelska i
R. 3 och franska i R. 4 och L. 5, hvarjämte det bestämdes, att
tyskan skulle afslutas med sjette klassen. Genom kungl. kungörelsen
af 12 maj 1865 flyttades tyskan ned som grundläggande språk i
första klassen i enlighet med 1858 års skolkommittés yrkande och
intog samma ställning i den nya första klassen efter kungl. kungörelse!]
af 10 mars 1869, hvarjämte ett cirkulär af sistnämnda dag
införde engelska som obligatoriskt ämne på B-linien. 1870 års skolkommitté,
 som ville återinföra latinet som grundläggande språk, föreslog
tyskans inträde i tredje klassen af den gemensamma bottenskolan,
franskans på bägge linierna i 6: i, engelskans i R. 5 och L. 5 B;
men genom 1870-talets i 1878 års skolstadga sammanfattade reformer,
som närmare anslöto sig till den bestående ordningen, fingo de
moderna språken sin ännu gällande ordningsföljd. I deras läsplaner
har sedan ingen annan förändring vidtagits, än att tyskan enligt
kungl. kung. af 22 mars 1895 och kungl. stadgan ang. mogenhetspröfningen
af samma dag nu fullföljes till mogenhetsexamen på alla
linier och att timtalet undergått några modifikationer. Denna utveckling
har således gått i motsatt riktning mot 1884 års kommittéförslag,
 enligt hvilket tyskan borde afslutas med femte klassen på
bägge linierna. I öfrigt föreslog 1882 års kommitté, att franskan skulle
på reallinien inträda i 4:de klassen och på latinlinien som förut i 5:e,
engelskan på reallinien i 6:e och på latinlinien alls icke som obligatoriskt
ämne.

Vid riksdagarne har de främmande moderna språkens ställning
på läroplanen aldrig spelat någon synnerligen framträdande roll.
Emellertid har Andra kammaren genom den förseglade sedelns ut.-slagsröst vid 1880 års riksdag uttalat sig för att det borde medgifvas
lärjunge i allmänt läroverk att läsa blott ett främmande lefvande
språk efter eget val, men redan vid 1881 års riksdag frångick kammaren
detta beslut och förordade i stället, att jämte tyskan blott ett främmande
lefvande språk skulle läsas i klasserna 1—5. I det tillfälliga
utskottets motivering förordades franskans inträdande i 4:e klassen
af d@n gemensamma bottenskolan och engelskans i sjette klassen på
reallinien och latinlinien B. Till detta förslag anslöt sig således
1882 års kommitté, dock med den förändring, som betingades af att
grekiskan föreslogs obligatorisk på den klassiska linien. Skolmotioner,
som berörde språkfrågan, vid riksdagarne 1892 och 1896, föranledde
intet uttalande från någondera kammaren.

49

Liksom lagstiftningen gått fram och tillbaka med afseende på
frågan om de främmande språkens inbördes ställning i läroverket, så
har skolmannens och icke minst språklärarnes ståndpunkt varit
ganska skiftande. Sålunda uttalade sig sektionen för moderna språk
vid det femte allmänna läraremötet i Stockholm 1866 för att tyskan
skulle inträda i första klassen, franskan i tredje och engelskan uppskjutas,
 och i öfverensstämmelse härmed förordade sektionen vid det
sjunde mötet i Lund 1872 tyskan som grundläggande språk, om ej
latinet valdes. Men vid det tionde mötet i Örebx-o 1881 uttryckte
sektionen som sin åsikt, att franskan borde vara det verkligen grundläggande
och behärskande liufvudspråket, och samma sektion vid det
elfte mötet i Stockholm 1884 ansåg, att tyskan som grundläggande språk
vid de allmänna läroverken icke visat goda resultat. Vid det trettonde
läraremötet i Helsingborg 1890 godkände emellertid sektionen följande
resolution: »Om latinet skulle inträda först med nuvarande 6:e
klassen och klasserna nedanför fortfarande ensamma skulle afse att
fylla den allmänna medborgerliga bildningens kraf, borde endast
tyska och engelska ingå i dessa klasser. Men om vid sidan en särskild
borgareskola komme att inrättas, skulle i det allmänna läroverkets
lägre klasser af de främmande språken framför allt tyska och
franska ingå»1).

Vid detta möte förordade eu fackman (professor Wulff) engelskan
som det lämpligaste språket i första klassen, om man ej kunde få
latinet. I allmänhet tyckes uppfattningen bland de mest kompetenta
domare för närvarande vara den, att man hvarken kan tillägga det
ena eller det andra främmande språket ett bestämdt pedagogiskt
företräde, enär hvart språk har sina, som det är mycket vanskligt
att väga mot hvarandra. Därför att hvarje språk kan med fördel
brukas som grundläggande, om det skötes rätt af skickliga lärare,
är denna fråga, liksom många andra pedagogiska spörsmål, väsentligen
af praktisk natur och måste efter sådana grunder afgöras. Det
är ock detta, som gjort, att franskan under senare tid trädt allt
mera i bakgrunden och förlorat utsikten att kunna hålla sig uppe
vid sidan af tyskan och engelskan, åtminstone i nederskolan. Denna
synpunkt tyckes ock vid valet mellan tyskan och engelskan för närvarande
tala afgjordt till förmån för det förra språket, enär detsamma,
som i politisk, litterär och kommersiell betydelse för vårt land kan
täfla med eller kanske till och med öfverträffar engelskan, har det

■) Se Berättelser om mötenas förhandlingar 1866 sid. 34, 1872 sid. 122, 1881
sid. 100, 1884 sid. 142, 1890 sid. 162.

4

50

bestämda företrädet att du hafva i så lång tid varit grundläggande
eller först inträdande bland de främmande språken, att det kan antagas,
 att en större mängd lärare äro förtrogna med dess användning
för undervisningen i denna egenskap.

Emot en lokal valfrihet för olika orter att välja det språk som
grundläggande eller först inträdande, bvilket kunde för orten i fråga
hafva den största betydelse, t. ex. engelska eller franska i Norrland,
tyska i Skåne, har man anmärkt, att en dylik frihet skulle verka
hämmande på en önsklig individuell valfrihet mellan språken på gymnasiet
och äfven i öfrigt på grund af befolkningens stora rörlighet i våra
dagar medföra störa] olägenheter1). Men om dessa skäl också skulle
befinnas afgörande för språkens likformiga ordningsföljd vid de egentliga
statsskolorna, så torde de dock icke förhindra, att, om framdeles
kommunala läroverk komma att upprättas med i det stora hela samma
slutmål som statens sexklassiga läroverk, statsunderstöd kunde dem
beviljas, äfven om de hade engelska eller franska som första eller
till och med enda främmande språk. Särskildt hvad engelskan angår,
torde behofvet af en större erfarenhet rörande detta språk i
nämnda afseende vara en tillräcklig grund att företrädesvis understödja
sådana skolor, som valde detsamma. Det torde ock kunna
ifrågasättas, om icke tiden är inne att göra ett försök i denna riktning
vid statens profskola.

Liksom tyskan för närvarande af företrädesvis praktiska grunder
bör tillerkännas företrädet vid statens skolor framför engelskan såsom
grundläggande främmande språk, så torde ock engelskan såsom det andra
språket af samma skäl hafva ett afgjordt företräde framför franskan
och böra liksom nu inträda i fjärde klassen, dock med rätt för de
lärjungar vid läroverk med A-linie, hvilka därtill hafva målsmäns
samtycke, att i stället läsa latin och för lärjungar vid alla läroverk
att under samma villkor i stället välja slöjd och möjligen till en del
teckning. Anser man det vara en fördel, att så många som möjligt,
hvilka därför hafva andliga och materiella förutsättningar, erhålla
den medborgerliga bildning, som nederskolan bör afse att meddela,
så bör man icke lägga onödiga hinder i vägen. Då det nu torde
kunna anses otvifvelaktigt, att ganska många af nederskolans lärjungar
icke komma att behöfva mera än ett språk, i synnerhet om de
få lära detta till gagns, så bör ock det andra språket vara valfritt.
Men i nederskolan måste valfriheten tillämpas med försiktighet, och
särskildt ur synpunkten af skolans uppfostrande uppgift och af di ’)

Bih. till Riksdts Prot. 1880: 8, 2: 2: 23 sid. 43 o. f.

51

sciplinära grunder bör ingen lärjunge på detta stadium, åtminstone
icke i de fem lägsta klasserna, välja bort ett ämne, utan att skolan
under motsvarande timmar sysselsätter honom med annat nyttigt arbete.
 Här erbjuder sig ett godt tillfälle att bereda rum för slöjden
bland obligatoriska timmar och likaså att gifva ökad färdighet i teckning
åt de många lärjungar, som i vårt land äro i större behof
däraf för sin blifvande verksamhet än af mångkunnighet i språk.

Mången anser, att det är fullt tillräckligt, om nederskolan erbjuder
tillfälle att inhämta tvenne språk. Men det är icke så. Flere
af de banor, till hvilka nederskolans afslutningsexamen tänkes bereda
kompetens, erfordra åtminstone någon insikt i franska, så alla tjänster
vid postverket och telegrafen samt kontorsplatser vid grosshandeln,
hvarför franska för närvarande hör till in träd esfordrin garna vid de
af staten understödda handelsinstituten. Vidare måste insikt i franska
språket anses nödig eller åtminstone högst önsklig för de fleste af
dem, som aflägga studentexamen, t. ex. militärer, vetenskapsmän och
lärare af alla slag, jurister, ja äfven präster. Då nu den allmänna
afslutningen på nederskolan bör sättas i nuvarande nedre sjette
klassen och i följd däraf latinet på B-linien, liksom grekiskan på
A-linien, kan inträda först i öfre sjette klassen, måste franskan antingen
inträda i femte eller nedre sjette klassen. Men det har länge klagats
öfver att franskan i femte klassen kommer för tidigt efter
engelskan i den fjärde och därigenom verkar störande och förvirrande.
Därför bör nedre sjette klassen väljas. Visserligen kan det tyckas
olämpligt att införa ett nytt språk på läsplanen blott ett år före
nederskolans afslutning, men om språket blir valfritt, kommer det
väl icke att väljas af andra än dem, som antingen tänka fortsätta
sina studier på gymnasium eller vid sådana fackskolor, som komma
att fordra franska, t. ex. sjökrigsskolan och handelsskolorna, eller tro
sig af andra grunder behöfva någon insikt i språket. Franskans studium
komme ock att i tvenne afseenden ställa sig gynnsammare än
nu, då det nämligen dels skulle infalla på ett mognare åldersstadium
och efter en grundligare förberedelse genom andra språk, dels ock
upptaga ett större timantal under det första läsåret. Detta sistnämnda
har uttalats som ett önskemål icke mindre än tre gånger af
sektionen för moderna språk vid svenska läraremöten1).

Med hänsyn till slutmålet för språkundervisningen i allmänna
läroverken ansluta vi oss i hufvudsak till 1825 års stora kommittés
åsikt, att blott ett af de främmande lefvande språken bör drifvas

'') Berättelser om mötena 1875 sid. 133, 1878 sid. 129, 189G sid. 174.

52

till färdighet i tal och. skrift, de andra till att väl förstås. För detta
syfte torde den svenska språkundervisningen böra till metoden intaga
en mellanställning mellan den danska och den norska. »Under det
man i Danmark uteslutande åsyftar bibringandet af förmåga att tillgodogöra
sig litteraturen och auser det icke vara möjligt för de allmänna
skolorna eller ens tillhöra dem att omedelbart hos lärjungarne
utveckla praktisk färdighet i språkens muntliga användande, tillägger
man i Norge dessa läroanstalter en sådan uppgift. Med klar och
bestämdt uttalad uppfattning af dessa olika mål anvisar man ock
helt olika medel och vägar för undervisningen: på ena sidan den
största möjliga beläsenhet i alla tre litteraturerna, på den andra
hufvudsakligen ett mekauiskt bearbetande och inpräglande af ett begränsadt,
 för ändamålet enkom valdt språkmaterial, med krafterna
samlade på de tvenne språk, som ur praktisk synpunkt äro för lärjungarne
på en gång de viktigaste och de tillgängligaste1).» En mellanställning
mellan dessa ytterligheter tyckas i allmänhet de svenska
språklärarne intaga, ehuru de visserligen redan före 1895 års kungörelse
i ämnet förordat, att talöfningar måtte förbindas med språkundervisningen,
 ty de hafva ock framhållit, att dessa icke få göras
till hufvudsak * 2).

Med det timantal, som tyska språket nu har sig anslaget, och
hvilket — äfven om ämnet komme att afslutas med mogenhetsexamen
i nuvarande nedre sjunde klassen — skulle enligt vår timplan ökas med
en timme för A-linien och med fem timmar för B-linien och reallinien,
torde man kunna hoppas, att i mån af öfvade och särskildt sakkunniga
lärares anställning det ofvan angifna målet skall kunna utan
svårighet uppnås, så att lärjungarne före mogenhetsexamen böra
kunna någorlunda både tala och skrifva och särdeles väl förstå det
tyska språket. Äfven till nederskolaus afgångsexamen bör en tämligen
god färdighet i nämnda afseendeu vara uppnådd, då 31 veckotimmar
falla på detta stadium.

Af den som läst engelska 13 veckotimmar i nederskolan och
4 veckotimmar (utom schemat) på gymnasium torde man kunna
vid mogenhetsexamen fordra förmåga att med vårdadt uttal uppläsa
och på god svenska öfversätta engelsk prosa af icke allt för svår beskaffenhet,
 någon färdighet att förstå engelskt tilltal och göra sig

'') Darin, R., Reseberättelse i Malmö Högre allm. läroverks ursredogörelse för
1897- 98 sid. XI.

2) Berättelser om de svenska läraremötena 1872 sid. 157—162, 1887 sid. 158—
162, 1890 sid. 152-156, 1896 sid. 157-161.

53

förstadd pa engelska. Denna färdighet, ehuru med ett mindre ordförråd,
 bör äfven kunna förutsättas vid nederskolans slutexamen.
För de allra flesta af gymnasiets lärjungar är det af långt större
vikt att kunna tämligen obehindradt genom läsning tillägna sig den
utländska litteraturen än att kunna i samtal röra sig ogeueradt
med ett ringa antal hvardagliga ord. Därför bör litteraturläsningen
på gymnasium icke trängas i bakgrunden af talöfningar. Ej heller
torde förmåga af språkets skriftliga behandling böra fordras.

Detta gäller i ännu högre grad om franska språket, som skulle
komma att till allra största delen falla på de tre gymnasialklasserna.
Språket är för svårt och tiden för knapp för att man här skulle kunna
fordra någon färdighet vare sig i dess skriftliga eller muntliga behandling.
 Någon öfversättning till franska bör därför icke ingå i
den skriftliga mogenhetsexamen, och i den muntliga examen bör endast
fordras förmåga att öfversätta till svenska lättare franska texter
jämte härför erforderlig grammatik. Detta torde utgöra eu tillräcklig
grundläggning till själfstudier för de flesta svenska studenter, men
det hindrar ingalunda, att ju icke talöfningar och kanske äfven skriftliga
öfningar på lärorummet till en viss grad kunna ingå i undervisningen.
 Någon afgångsexamen i franska torde icke böra för
nederskolan ifrågasättas, men väl betyg i ämnet gifvas af vederbörande
ämneslärare och intagas i afgångsbetyget.

Hvad angår valet af litteratur i de främmande språken, hafva
vid flera allmänna svenska läraremöten protester höjts mot bruket af
en del gängse krestomatier och tarfliga berättelser, och vid tvenne
möten har sektionen för moderna språk yrkat, att litteratur rörande
ifrågavarande folks kulturförhållanden borde väljas. Vid det sista
skolmötet uttalade sektionen därjämte den meningen, att på skolans
högre stadium äfven den klassiska litteraturen bör vara representerad
1). Då det torde kunna antagas, att de flesta svenska studenter
icke behöfva insikt i de främmande språken för att läsa romaner
på originalspråken utan för helt andra syften, torde ock sådan litteratur
böra väljas i mogenhetsexamen, som för lärarne i moderna språk
möjliggör ett förnuftigt urval.

'') Berättelse om mötet 1890 sid. 156-158 och 1896 sid. 163—165.

54

Ehuru vi icke erhållit något särskildt uppdrag att afgifva yttrande
om någon förändrad ställning för modersmålet i de allmänna
läroverken, hafva vi dock ansett oss böra erinra om några önskemål,
som under senare tid blifvit angående detsamma framställda. Dels
genom att öka modersmålets timmar på gymnasium dels genom att
låta ämnet ingå i mogenhetspröfningen har man velat stärka dess
ställning, och det ena krafvet sammanhänger ganska nära med det
andra. Andra kammaren uttalade sig för det senare önskemålet vid
1874 års riksdag, men Första kammaren afslog den i ämnet väckta
motionen. Samma års läroverkskommitté gjorde samma yrkande, vid
läraremötena 1875 och 1878 gjordes märkliga inlägg i frågan både mot
och för, och vid 1890 års allmänna svenska läraremöte i Helsingborg
yrkade sektionen för undervisningen i modersmålet, att särskildt betyg
i svensk vitterhet och litteraturhistoria skulle afgifvas i mogenhetsexamen
''). Med anledning af remiss af 1891 års kommittébetänkande
uttalade sig läroverkskollegierna vid Stockholms norra latinläroverk, i
Örebro och Lund i samma riktning* 2). Vid 1892 års riksdag föreslog
lektor N. Linder i Andra kammaren, att modersmålet skulle ingå i
mogenhetspröfningen, men denna gång blef förslaget af kammaren
förkastadt med 115 röster mot 78. Frågan återkom vid 1896 års
läraremöte i Karlstad, hvars sektion för modersmålet yrkade, att betyg
i modersmålet borde afgifvas i den muntliga mogenhetsexamen, oaktadt
ämnet icke förekomme i själfva examen3).

Att det åt modersmålet i de öfre klasserna för närvarande anslagna
timtalet är för litet redan för de nu föreskrifna öfningar och
kurser, torde vara den allmänna uppfattningen bland lärarne i ämnet.
Det blir i synnerhet otillräckligt vid läroverk med ett större antal
lärjungar, ty gällande läroverksstadgas föreskrift om föredrag och
andra öfningar kan omöjligen afse, att blott en eller annan lärjunge
skall företaga dylika, utan alla åtminstone en gång för hvarje läsår.
Ehuru nu detta vid de större läroverken icke utföres eller kan utföras,
 blir tiden för litteraturläsning och genomgång af lärjungarnes
skripta alldeles otillräcklig. Antingen ägnas åt denna senare uppgift
erforderlig tid, och då blir tiden för litteraturläsning orimligt knapp,
eller ock ägnas åt temagenomgången blott eu timme, d. v. s. 7—9
timmar om året i klasserna 7: i och 7: 2, hvilket särskildt är fallet
vid sådana läroverk, där skrifningen skötes af annan lärare än den,

'') Berättelser om förhandlingarna 1875 sid. 105—110, 1878 sid. 102—115 och
1890 sid. 151.

2) Utlåtanden öfver 1891 års förslag, sid. 147, 238, 502.

3) Redogörelse för mötet sid. 151.

55

som i öfrigt undervisar i ämnet. Denna genomgång utgör dock den
enda ''egentliga språkundervisning i modersmålet, som förekommer i
de öfre klasserna. Vore tiden mindre knappt tillmätt, kunde lärjungarne
under årens lopp just under dessa timmar erhålla en ganska
tillfredsställande insikt i svenska språkets lagar.

Däremot torde frågan om ett systematiskt studium af modersmålet
på gymnasiet vara för tidigt väckt. Är den uppgiften riktig,
att år 1891 nysvenskan för första gången efter 1744 gjordes till
föremål för universitetsföreläsningar1), så har man redan däri ett indicium
för att vårt språk icke är så noggrant undersökt, att det kan
ägna sig till ett systematiskt studium på gymnasiet. Därom vittna
ock våra läroböcker i ämnet och icke minst de försök, som i senaste
tid blifvit gjorda. Svensk språkhistoria torde ännu mindre f. n. höra
till skolan utom i formen af språkprof från olika tider i förening
med lärarens i anslutning därtill gifna meddelanden. Däremot
torde studiet af den formella logiken böra inrymmas på de åt modersmålet
anslagna timmarna och förnämligast behandlas i sammanhang
med dispositiousläran och uppsatsskrifningen.

Det ofvan omnämnda krafvet, att betyg i modersmålet måtte
ingå bland betygen öfver deu muntliga pröfningen, har så goda skäl
för sig, att det bör i en ny läroverksstadga beaktas. Då det icke
sällan händer, att lärjungar med mycket goda insikter i modersmålet
jämförelsevis misslyckas i mogenhetsskrifningen, och omvändt, att
lärjungar, som i det hela visat sig ganska underhaltiga i ämnet, tillfälligtvis
lyckas öfver förväntan, så innebär det utan tvifvel en stor
•orättvisa, att läraren i modersmålet icke skall hafva någon möjlighet
att i mogenhetsbetyget gifva något uttryck åt lärjungarnes verkliga
insikter i det omfattande ämnet. Detta betyg borde därför vitsorda
den skicklighet och färdighet, som ynglingen i allmänhet i ämnet
ådagalagt, och hänsyn således tagas både till de skriftliga profven och
språkkunskapen, till de muntliga öfningarna och till insikten i vitterhet
och litteraturhistoria.

Mera tveksam måste man ställa sig till förslaget, att modersmålet
skulle ingå som examensämne i mogenhetspröfningen. Om denna
examen skulle komma att delas på två år, så beredes visserligen en
mycket större möjlighet för denna ordning, än som förut funnits,
men å andra sidan sakna de från flera håll uttalade farhågorna för
att ämnet skulle förlora genom examensplugg icke alldeles grund.

>) N. Linder vid 1892 års rikedag, A. K. 46: 17—19.

56

Det torde icke heller vara skäl att, på en tid då på grund af omständigheternas
tryck uppgiften måste vara att minska examensbördan och
de fördärfliga verkningarna af mångläseriet, i mogenhetspröfningeu
införa ett nytt ämne, som genom sin egen natur erbjuder större
frestelse än kanske något annat att öka mångfalden med städse
växande kurser i sins emellan ganska löst förbundna kunskapsgrenar.

Men eu följd af att betyg i modersmålet skulle upptagas i betyget
öfver den muntliga pröfningen måste blifva, att privatister
underkastas examen. Om denna examen icke anordnas enskildt
för läraren i ämnet utan inför censorer, kunde man vinna någon
erfarenhet till ledning såväl angående frågan om lämpligheten af eu
dylik examen som angående bästa sättet för dess anordning.

Yårt förslag, att de svenska uppsatserna i skolans mellanklasser
måtte till antalet reduceras, beror på en gammal erfarenhet, att
massproduktion i svensk uppsatsskrifning är till mycket mera skada
än gagu. Detta har särskildt visat sig genom den år 1895 genomförda
reduktionen af realisternas skrifningar i sjunde klassen, hvilken kan
anses hafva medfört en afsevärd förbättring af dessa skrifningars
halt. Lärjungarna lägga icke det allvar och det intresse i oupphörligt
återkommande skriföfningar som i de mera sällan förekommande,
och lärarne, som hafva att rätta stora massor af de nu enligt skolstadgans
föreskrift i klasserna 6: i och 6: 2 på några timmar hopslarfvade
uppsatserna, måste känna arbetet så mycket tyngre, som
de väl veta, att det till god del är förspilld möda.

Frågan om första klassens indragning och folkskolans
förhållande till allmänna läroverken.

Folkskolornas ändamål augafs i 1828 års kommittébetänkande
bland annat vara »att bibringa ungdomen nödiga förkunskaper för
att kunna intagas i elementarskolorna till erhållande af högre undervisning
i allmänhet». Genom att bibehålla de i 1820 års läroverksstadga
bestämda inträdesfordringarna ansåg sig kommittén sätta dem
så lågt, att de flesta folkskolor utan att åsidosätta sina öfriga ändamål
vore tjänliga att bereda lärjungarna inträde i någondera af
elementarskolornas lägsta klasser. Fordringar voro jämte en ålder af
8 år: »l:o att hafva i minnet väl fattat Luthers lilla katekes; 2:o
att kunna ledigt och rätt läsa innantill svenska, tryckt vare sig med
latinska eller svenska stilar, samt tydligt skrifven latinsk handstil;
3:o att kunna skrifva latinsk stil någorlunda läsligt; och 4:o att
kunna utnämna och skrifva tal till tusende1).» I följd af folkskolans
fortfarande låga ståndpunkt blefvo 1820 års fordringar beståndande
genom flere decennier, men kort efter folkskolans organisation 1842
yrkade 1843 års skolrevision, att inträdesfordringarna skulle höjasr
och vid 1849 års allmänna svenska läraremöte yrkade afdelningen
för elementarskoleväsendet detsamma jämte höjning af inträdesåldern.
 Några dagar förut hade afdelniugen för folkskoleväsendet
uttalat en önskan, att elementarläroverket vid en blifvande reorganisation
så afsåge äfven folkskolan, att öfvergången från den senare
till den förra blefve lättare* 2). Genom 1856 års skolstadga sattes
inträdesåldern till fyllda nio år, och det erforderliga kunskapsmåttet
ökades med biblisk historia samt addition, subtraktion och multiplikationstabellen
3). Väl yrkade 1858 års kommitté, att inträdes '')

Betänkande d. 20 dec. 1828 sid. 17 och 62. 1820 års läroverksstadga kap. 5
§§ 2 och 5.

2) Berättelse om det allm. svenska läraremötet i Stockholm 1849, Afdeln. för
folkskoleväsendet sid. 8—9; Afdeln. för elementarskoleväsendet sid. 157.

*) 1856 års stadga §§ 29 och 30.

58

fordringarna skulle stegras, men 1859 års stadga behöll, utan någon
förändring i sak, nästan ordagrant ifrågavarande bestämmelser ur
1856 års stadga med undantag däraf, att eforus nu fick rätt att på
grund af särskilda omständigheter på rektors förslag medgifva undantag
från den till nio år bestämda åldersgränsen 1).

Då nu folkskolan under tiden hastigt utvecklats och under de
följande åren gick raskt framåt, väcktes vid hvarje riksdag under
1860-talet en eller flera motioner om indragning af en eller flera af
elementarläroverkens lägsta klasser. På 1868 års riksdag förenade
sig bägge kamrarna om en skrifvelse, afseende indragning af lägsta
klassen. I följd däraf utfärdades den kungliga kungörelsen af 10
mars 1869, sedan nja motioner om indragning af en och två klasser
blifvit väckta vid samma års‘ riksdag. Sålunda indrogs en af
läroverkets tio årsklasser, och § 29 i 1859 års stadga erhöll följande
lydelse:

»För inträde i elementarläroverks lägsta klass fordras: 1) att
kunna säkert och väl -) läsa innantill svenska språket, både latinsk
och svensk stil, samt med egna ord göra reda för innehållet af en
uppläst enkel berättelse* 2 3); 2) att skrifva en redig och jämn handstil4
*); 3) att äga färdighet i rättskrifningä); 4) att hafva inhämtat
kännedom af bibliska historien efter eu kortare lärobok samt ä»a

O

insikt i kristendomens hufvudläror enligt Luthers lilla katekes; 5)
att äga färdighet- i användandet af de fyra räknesätten i hela tal
äfvensom hafva förvärfvat någon öfning i hufvudräkning; 6) att
kunna redogöra för en öfversikt af Sveriges, Norges och Danmarks
geografi6).

På samma gång fick § 28: i följande lydelse: »Ej må i statens
läroverk till lärjunge antagas någon, som icke är 10 år gammal eller
så nära denna åldersgräns, att den skulle under nästföljande termin
af honom uppnås».

Jämföras dessa fordringar med de i 1859 års stadga bestämda
kurserna för l:a klassen, så befinnas dessa senare hafva gått något
öfver det nu bestämda kunskapsmåttet, särskildt i kristendom, där

'') 1859 års läroverksstadga §§ 28 och 29.

2) Enligt bägge föregående stadgar: »rent och flytande».

Ny bestämmelse.

4) Enligt bägge föregående stadgar: att skrifva läslig latinsk stil.

*) Ny bestämmelse.

6) Nya fordringar under mom. 4—6 voro multiplikation, division, öfning i
hufvudräkning och hela geografikursen.

59

l:a och 2:a hufvudstycket af stora katekesen, och i modersmålet, där
språklärans forsta grunder hörde till kursen.

Så länge 1869 års kungörelse förblef gällande, var striden om
första klassens indragning bilagd eller hvilande. Men genom. 1878
års läroverksstadga bestämdes inträdesåldern å nyo till nio år, denna
gång ovillkorligt liksom under åren 1856—59, och inträdesfordringarna
blefvo i tre stycken nedsatta, då »färdighet i rättskrifning»
ändrades till »någon färdighet i rättskrifning», färdigheten i de 4
räknesätten inskränktes till fyrsiSriga tal och slutligen Norges och
Danmarks geografi uteslötos. Allt detta bestämdes på föranledning
af och i öfverensstämmelse med 1872 års kommittéförslag, i hvilket
såsom motiv för ändringen af åldern angafs, att den faktiska medelåldern
väl fortfarande komme att utfalla icke obetydligt högre än normalåldern,
att den nioåriga lärokursen syntes utan något strängt anlitande af
ynglingens krafter kunna begynna ett år tidigare, och att den högre
åldern förmenades drifva föräldrarna att söka enskild undervisning
för sina barn 1). Förslag om inträdesålderns nedsättning till nio år
hade därefter i kunglig proposition varit förelagdt 1878 års riksdag
och af l:a kammaren lämnats utan anmärkning, och 1875 års allmänna
svenska läraremöte i Jönköping hade enhälligt uttalat sig för att nio år
vore den lämpligaste minimiåldern för intagning i statens elementarläroverk*
2).

Sedan saken väl var på nämnda sätt gjord, så att icke blott
inträdesåldern nedsatts utan äfven en ganska afsevärd nedprutning
skett i fordringarna, upplågade emellertid striden om första klassen
å nyo vid riksdagen. Såväl 1880 som 1881 beslöt 2:a kammaren
med stor pluralitet, att l:a klassen borde indragas. Vid förstnämnda
riksdag hann l:a kammaren icke behandla förslaget, men afslog detsamma
vid den sistnämnda. Vid 1882 års riksdag afstyrkte statsutskottet
ett förslag om anslag till visst belopp för undervisningsväsendets
anordning i öfverensstämmelse med de af 2:a kammaren
år 1881 angifna grunder, således bland annat första klassens indragning,
 och denna statsutskottets hemställan blef då af bägge kamrarna
bifallen. Emellertid innebar frågans behandling vid denna och de
båda närmast föregående riksdagarne en uppfordran till läroverkskommittén
af 1882 att taga densamma i allvarligt öfvervägande.

För att utröna, om man kunde indraga första klassen utan att
löpa fara, att den svenska nationen skulle nedsjunka under andra

'') Betänkande d. 23 juli 1872, Bid. 138, 224—225, 227, och Förslag af samma
dag §§21 och 22.

2) Berättelse om mötet sid. 5.

60

folks bildningsnivå, gjorde kommittén en detaljerad jämförelse mellan
fordringarna mellan lärokurserna, särskildt afgångsexamens i
Sverige och andra länder, och fann, att dessa fordringar icke kunde
hos oss sänkas. Då man icke borde ifrågasätta en ökning af läroverkets
klasser uppåt, hvaraf både ökade omkostnader och en höjd
studentalder maste blifva följden, kunde icke heller inträdesfordringarna
till den andra klassen sänkas, utan att lärjungarna öfveransträngdes.
 Kommittén fann vidare, att tyska språket icke kunde
upptagas bland inträdesfordringarna, utan att det åstundade sambandet
mellan folkskolan och de allmänna läroverken brötes, så att
luckan maste fyllas med privat undervisning, och att nämnda språks
uppskjutande ett år i och för sig medförde en afsevärd rubbning i
de följande klassernas undervisningsplaner och en betänklig minskning
af kunskaperna i ämnet särskildt för de många, som på ett
tidigare stadium lämnade läroverket för att gå ut i det praktiska
lifvet, hvarjämte lärjungarna endast under två år fiuge ostörda af
andra främmande språks inblandning ägna sig åt det första grundläggande
språket. — Då kommittén emellertid ifrågasatte, att första
klassens indragning kunde i andra afseenden medföra så stora fördelar,
 att nämnda olägenheter däraf uppvägdes, ansåg sig kommittén
böra undersöka, om folkskolan i öfrigt kunde meddela det kunskapsmått,
 som erfordrades för uppflyttning till andra klassen, och fann
med ledning af normalplanen och inhämtade upplysningar, att för
detta mål erfordrades, utöfver småskolan, en tre- eller fyraårig kurs
i en af de bättre folkskolorna (litt. A och B), dock endast en tvåårig
folkskolekurs i Stockholm, Norrköping och några andra större
städer. Men om ej olägenhet skulle uppstå för samhället och det
uppväxande släktet, måste resultatet uppnås vid samma ålder, vid
hvilken lärjungarne då inträdde i andra klassen. Då nu barn, som
genomgått folkskola i våra största städer, där undervisningen vore
bäst ordnad, måste vid öfvergången till det allmänna läroverket vara
något öfver 2:a klassens normalålder och barn från öfriga folkskolor
mer än ett år äldre, uppstode en tidsförlust, som vore tillräcklig att
förmå alla dem, som kunde bekosta enskild undervisning för sina
barn, att anlita sådan. Detta ur författningarna härledda resultat
ansågs i allo bekräftadt genom de från rektorerna infordrade uppgifterna
rörande lärjungarnes ålder i första klassen af allmänna läroverken,
 hvaraf framginge, att barn, som kommit från folkskolorna,
vore betydligt öfveråriga, äfven i Stockholm. — Om folkskolan skulle
kunna med fördel bereda till inträde vid de allmänna läroverken på

61

ett högre stadium, måste därför dess lärarekrafter ansenligt förstärkas.
 Genom beräkning af de för hela riket erforderliga kostnaderna
för detta syfte med afdrag af de genom första klassens indragning
uppkomna besparingarna fann kommittén, att resultatet skulle blifva
en ökad kostnad för statsverket af minst 750,000 kronor. Indroges
åter första klassen utan motsvarande förstärkning af folkskolan, blefve
följden, att ett ökadt antal privatskolor upprättades och klyftan mellan
den lärda skolan och folkskolan vidgades. Det kunde då också
inträffa, att inträdesfordriugarna i tillämpningen sänktes, så att man
finge den gamla första klassen tillbaka med flera en åttaårig
skolkurs åtföljande olägenheter: öfveransträngning eller kuggning,
mogenhetsexamens framskjutande ett år och ökad kostnad för parallellklasser.
 — Ehuru kommittén således icke ansåg sig kunna tillstyrka
första klassens indragning, ville den dock genom eu jämkning,
i inträdesfordringarna sätta folkskolan i närmare förbindelse med allmänna
läroverket, så att en folkskolans lärjunge utan särskild undervisning
kunde inkomma i läroverkets första klass från folkskolans
andra.

En reservant, folkskoleinspektören Meijerberg, fann kommitténs
aldersberäkningar otillfredsställande och missledande och ansåg, att,
då någon förstärkning af folkskolan i dess egenskap af förberedande
för läroverket icke behöfdes, en besparing måste genom första klassens
indragning uppstå, motsvarande kostnaderna för densamma1).

Då kommitténs utlåtande uti ifrågavarande punkt vann en tämligen
allmän anslutning, förblef nu frågan hvilande i flera år, men
återkom genom motioner i Andra kammaren vid 1890 och 1892 års
riksdagar i sammanhang med då af regeringen föreslagen lönereglering
för lärarne vid de allmänna läroverken. Första kammaren afslog
och Andra kammaren beslöt bägge gångerna första klassens indragning.
 På grund af en riksdagsskrifvelse 1894 utfärdades emellertid
kungl. kungörelsen af 9 nov. samma år, hvilken åstadkom
det närmare samband mellan folkskolan och allmänna läroverket,
som 1884 års kommittébetänkande hade framhållit som ett önskemål.
Därigenom bestämdes nu gällande inträdesfordringar, som äro:
»a) säker och flytande innanläsning af svenska språket samt förmåga att
med egna ord redogöra för innehållet af eu uppläst eukel berättelse;
b) en redig och någorlunda jämn handstil; c) någon färdighet i
rättskrifning; d) bibliska historien efter en kortare lärobok samt till

'') Läroverkskommitténs utlåtande af 25 aug. 1884, I sid. 147—175. Reservationer
sid. 64—74.

62

konungatiden efter en något utförligare; textorden i Luthers lilla
katekes, Luthers förklaring till första hufvudstycket samt inledningen
och första hufvudstycket till lagens slutord enligt den antagna
katekesutvecklingen; minst 20 psalmverser'')-, e) färdighet i användningen
af de fyra räknesätten med hela tal — dock att icke må
fordras kännedom om tal, som innehålla flera än fyra siffror eller
användning af mer än tvåsiffriga multiplikator er och divisorer —
någon kännedom om sorter och någon öfning i hufvudräkning; f)
grunddragen af den Skandinaviska halföns fysiska beskaffenhet, de
svenska landskapens läge och gränser, närmare kännedom om antingen
Götaland eller Svealand och Norrland, en allmän öfversikt af
världsdelar och världshaf; g) kännedom om valda djurtyper såsom
inledning till läran om djurriket.» — Genom ändringarna i mom.
a) och b) blefvo fordringarna nedsatta, genom ändring i mom. d)
blefvo de ökade; ökning och minskning i mom. e) och f) torde ungefär
uppväga hvarandra; mom. g) var nytt.

"Vid 1896 års riksdag drogs frågan å nyo under 2:a kammarens
pröfning genom enskilda motioner, men då den kom att behandlas i
sammanhang med en vidtutseende läroverksreform, om hvilken meningarna
voro mycket delade såväl i tillfälliga utskottet som i kammaren,
 stannade denna vid att förkasta alltsammans. — Vid 1898 års
riksdag berördes frågan i statsverkspropositionen, hvilket gaf statsutskottet
anledning till följande uttalande: »Ofvervägandet jämväl af
denna fråga, hvars lösning ur flera synpunkter skulle vara önskvärd,
torde själfmant erbjuda sig vid utarbetandet af den ifrågasatta förändrade
undervisningsplanen, och det skulle då visa sig, huruvida de
betänkligheter, som förut framställts mot en sådan åtgärd, skulle
kvarstå eller öfver hufvud vara tillräckligt afsevärda i jämförelse
med de fördelar, densamma skulle medföra». Detta stycke af utskottets
motivering blef af Första kammaren uteslutet och af Andra
kammaren bifallet, hvadan det icke ingick i Riksdagens skrifvelse.

Som skäl för första klassens indragning har man hufvudsakligen
anfört:

l:o. Folkskolan kan numera på de flesta orter bibringa samma
kunskapsmått som läroverkens första klass utom i tyska språket, och,
hvad städernas folkskolor angår, hvilka det här hufvudsakligen gäller,
 kan detta resultat vinnas redan med folkskolans andra klass.
Också visar en statistik öfver de större städernas skolpliktiga barn*

'') Dessa förändringar rörande textorden och psalmverser i enlighet med 1891
års kommittéförslag § 31, sid. 11 och 111.

63

att ett för hvarje ar växande antal söker sig till folkskolan, under
det att antalet af dem, som söka sig till de allmänna läroverken,
specialskolor och privatskolor ständigt förminskas. Det är icke ovanligt,
 att föräldrar, som tänka sätta sina gossar i läroverket, låta dem
genomgå andra folkskoleklassen och därpå, efter att hafva beredt
dem en liten tids privatstudium af tyska, låta dem inträda i läroverkets
andra klass'').

2:o. Det är i socialt afseende riktigt och klokt, att barnen i
det längsta hållas tillhopa, ty därigenom utjämnas klasskillnaden och
föräldrarna fa tillfälle att under en längre tid pröfva, om sönerna
passa för studier.

3:o. Studiet af främmande språk kan ej lämpligen börjas före
gossens fyllda tionde år eller ännu senare.

4:o. Folkskolan, som nu åsidosättes för läroverkets lägsta klasser,
hvilka hufvudsakligen hafva samma mål som städernas folkskolor och
äro af öfvervägande lokal betydelse, skulle höjas genom inflytelserika
personers ökade intresse för dess angelägenheter och indirekt genom
att statsverkets utgifter för de allmänna läroverken minskades.

5:o. Besparingen för statsverket af första klassens indragning
är i och för sig eu vinst, som af 1892 års statsutskott beräknats till
154,628 kr. årligen.

De skäl, som anförts emot första klassens indragning, hafva till
allra största delen hämtats ur 1884 års kommittébetänkande eller i
allt fall stämt öfverens med dess argumenter. Därjämte har anförts,
att folkskolan maste taga skada af att arbeta för ett främmande:
behof, och att första klassen är en förberedelse- och pröfuingstid,
under hvilken lärjungarne tuktas och vänjas att arbeta samman.
Flyttas denna pröfningstid ett år upp, så börjar den egentliga undervisningen
ett år senare. Efter 1894 har som ett nytt skäl tillkommit,
 att det då lyckligen upprättade sambandet mellan folkskolan
och allmänna läroverket skulle bryta.

Slutligen har man å ömse sidor anfört våra grannländers, i synnerhet
Danmarks exempel, och då åtskilligt torde vara att inhämta
af deras erfarenhet och icke minst af Finlands, hvars skolväsende i
flere afseenden har största öfverensstämmelse med vårt eget, men
dock blifvit hos oss minst beaktadt, torde det vara skäl att redogöra
för folkskolans förhållande till allmänna läroverket hos samtliga våra
närmaste grannar.

'') Bih. till Riksd. Prot. 1896 Sami. 8, Afd. 2, Band 2, N:o 22 sid. 84.

64

I Norge liar något egentligt samband mellan folkskolan och
»den höjere Almenskole» icke enligt lag funnits före år 1896, och i
tillämpningen är förbindelsen ännu i denna stund sannolikt långt
mindre än i Sverige. Detta beror därpå, att 1869 års skolstadga
gaf kommunerna rätt att upprätta förberedande klasser i förbindelse
med middelskolen, och att denna rätt blifvit i stor utsträckning, ja
allmänneligen begagnad, hvarjämte eu mängd privata skolor lämnat
förberedande undervisning för de högre läroverken. Sedan eu kommission
af 1871 föreslagit eu reform af städernas folkskolor i syfte
att göra öfvergången från folkskolan till middelskolen lättare, började
från år 1880 eu reformering af folkskolan i denna riktning,
som tills vidare fått sin afslutning i lagarna af 26 juni 1889. Enligt
lagen för städerna skall hvarje stads folkskola bestå af tre afdelningar,
 den första (småskolan) för barn af 7—10 år, den andra för barn
af 10—12 år, den tredje, i hvilken undervisningen kan ordnas mera
fritt efter lokala och persouliga förhållanden, för barn af 12—14 år.
Såväl den andra som den tredje afdelningen kan förbindas med frivillig
undervisning, dock så att det sammanlagda antalet uudervisningstimmar
icke öfverstiger 30 i veckan.

Till den andra afdelningen, utvidgad med frivillig undervisning,
ansluter lagen af 27 juli 1896 den fyraåriga middelskolen. I den
kommission, som utarbetat förslaget, ansåg pluraliteten, att det skulle
varit lyckligare för det högre läroverket, om anknytningen kunnat ske
på ett lägre stadium, och trodde äfven, att det skulle blifva nödvändigt
att på sina ställen tills vidare upprätthålla de förberedande klasserna.
Men lagen nämner intet om dylika, och det antages blifva en gifven
förutsättning för statsunderstöd till middelskolen, att kommunen dels
håller sin folkskola i bästa skick, dels icke underhåller några med folkskolans
första och andra afdelning konkurrerande klasser. I de största
städerna och särskildt i Kristiania, där de största skolorna äro privata
utan statsunderstöd och lära åtminstone tills vidare behålla sina
förberedande klasser, anses reformen knappast medföra någon synnerlig
förändring. I Drammen funnos förut tre förberedande klasser
under styrelse af det allmänna läroverkets rektor. Indragningen af
middelskolens två lägsta klasser skedde på så sätt, att man fick fem
sådana förberedande klasser, som emellertid skola efter hand indragas.
 En är redan indragen, men samtidigt upprättade stadens flickskola
en l:a klass för gossar. Ehuru således någon ökad strömning
till folkskolan knappast inträffat genom indragningen, tror dock mången,
 att detta skall blifva fallet, när föräldrarne få ögonen öppna

65

för den ekonomiska fördelen af att få barnen gratis förberedda för
middelskolen. I andra städer hafva folkskolans tre lägsta klasser
redan förut varit använda som förskola för middelskolen, och där
menar man, att öfvergången från folkskolans andra afdelning skall
komma af sig själf. Reformen är emellertid så ny, att man knappt
kan vänta, att den redan skulle hafva framkallat några egentliga
förändringar i föräldrarnas vanor att skaffa barnen den förberedande
undervisningen.

På samma gång som middelskolens två lägsta klasser indrogos,
höjdes inträdesåldern med två år och det första främmande språkets
studium framflyttades 1—2 år. Inträdesfordringarna till en fyraklassig
middelskole hafva genom reglementet af 20 april 1897 blifvit
så bestämda, att de äro icke obetydligt lägre än fordringarna till
middelskolens gamla tredje klass. Mer än vanligt kommer här att
bero af tillämpningen, då ordalagen äro nästan i hvarje punkt sväfvande
och obestämda.

En blick på inträdesfordringarna till första klassen i Danmarks
realskolor och lärda skolor'') är tillräcklig för att öfvertyga därom,
att intet direkt samband'' med folkskolan kan äga rum, åtminstone
icke utan privat språkundervisning. Det kan därför icke gärna vara
annorlunda, än att förberedande klasser finnas öfverallt såväl vid
realskolorna som vid de lärda skolorna. Man har tydligen i Danmark
ansett och anser ännu i rådande kretsar, att ett tidigt studium
af främmande språk är en så stor pedagogisk och praktisk fördel,
att man bort därför offra förbindelsen med folkskolan. Möjligt är
ock, att man icke betraktat denna förbindelse i och för sig som
någon vinst och äfven därför sökt att förhindra den. I hvarje fall
kan naturligtvis icke Danmarks exempel med rätta anföras som bevis
därför, att ett bortskärande af det allmänna läroverkets underklasser
måste framkalla den förberedande undervisningens öfverflyttande på
privatskolor. Men lika litet bör detta exempel anföras som ett bevis
för lämpligheten af att borttaga en eller flera af allmänna läroverkets
klasser, ty hvar och en, som med de allmänna läroverkens reformering
afser något annat än att komma dem till lifs, måste erkänna,
att ifrågavarande åtgärd var som reform betraktad i högsta grad
misslyckad.

Den finska folkskolan är organiserad i nära öfverensstämmelse
med den svenska i en småskoleafdelning och en högre afdelning på

’) Se sid. 207.

o

66

fyra klasser. Äfven lärogången är i hufvudsak densamma som i
Sverige och tillämpas tämligen likartadt på landsbygden, under det
att städernas läroplaner förete en mera brokig mångfald. Inträdesfordringarna
till lyceum eller elementarskola, som äro från år 1872 *),
öfverensstämma icke fullständigt med kurserna i någon viss klass af
folkskolan, men närmast med de i folkskolans andra klass genomgångna.
 Då det är allmän praxis att icke vid inträdesexamen fordra
geometrisk formlära, ett ämne som där liksom i Sverige först förekommer
i folkskolans båda sista årsafdelningar, blir öfverensstämmelsen
i verkligheten ännu större än på papperet. På grund af ett rikligt,
 för femårsperioden 1891/92— 95/96 insamladt statistiskt material* 2)
har man anslagit antalet af dem, som under sagda tid intagits från
folkskolan i de högre gosskolornas l:a klass, till ungefär hälften af
samtliga intagna elever; procenten är något mindre vid de klassiska
lycéerna och något större vid realläroverken. Af l,2p2 folkskoleelever,
 som under perioden intagits i l:a klassen vid 28 elementarläroverk,
 hade 476 endast genomgått folkskolans två lägsta klasser,
341 äfven den tredje och 435 dessutom deu fjärde. Härigenom
ansågs det bevisadt, att vid normalt utvecklade förhållanden folkskolans
tvenne första årsafdelningar och elementarläroverkens första
klass rätt nära korresponderade mot hvarandra. Att så många af
dem, som ämnade fortsätta på den lärda vägen, kvardröjde i folkskolan
ytterligare ett eller till och med två år, ansågs visserligen
till en del bero därpå, att folkskolan mångenstädes icke fyllde normalmåttet,
 så att den högre afdelningens första klass droges ned till
en abc-klass, men det antogs i än flere fall bero på obeslutsamhet vid
val af lefnadsbana, ekonomisk osäkerhet, tröghet o. d. Detta kvardröjande
i folkskolan utöfvar naturligtvis det största inflytande på åldern.
Den i lag bestämda åldern för inträde i elementarläroverkens l:a klass
är 9—12 år. Men af 1,447 folkskoleelever, som under den nämnda
femårsperioden intogos i l:a klassen vid 30 högre läroverk, voro endast
575 under 12 år, flertalet hade öfverskridit den lagliga åldern, i det
att 405 fyllt 12 år men icke 13, 340 fyllt 13 år men icke 14 och
127 fyllt 14 år. Efter tvenne år i den högre eller egentliga folkskolan
har en elev redan fyllt 11 år; försinkar han sig ett år på
vägen, är han redan öfverårig för det högre läroverket. En statistisk
beräkning för 6 år visar emellertid, att samtliga elevers (icke blott
folkskoleelevernas) medelålder vid inträdet i elementarläroverkens l:a

'') Se sid. 208.

2) Förhandlingar vid femte allm. finska läraremötet 1897 sid. 212—214.

67

klass varit betydligt öfver 11 år. Med dessa förhållanden för ögonen
hemställde också det senaste finska läraremötet 1897, att åldersgränserna
för intagning i l:a klassen skulle höjas ett år till 10—
13 år.

Jämföras de finska inträdesfordringarna enligt 1872 års skolordning
med de nu i Sverige gällande, så befinnas de finska öfverskjuta
de svenska hufvudsakligen i följande stycken: det viktigaste
af satsanalysen, sorter, grunddragen af fysiska geografien och kännedom
af Europas riken och deras hufvudstäder samt de viktigaste
geometriska grundformerna. Men i samtliga dessa stycken ansåg
sista finska läraremötet, att fordringarna borde bortfalla eller inskränkas
''). Samma läraremöte uttalade sig för att de högre gossskolorna
borde ordnas så, att de auslöte sig till den högre folkskolans
andra årsafdelning. Den för mötet framlagda statistiken ansågs
bevisa å ena sidan, att en öfvergång från folkskolans 2:a klass till
•elementarläroverkens l:a kan under normala förhållanden ske redan
nu, men å andra sidan äfven, att bruket af folkskolan som bottenskola
medför en ansenlig förhöjning af lärjungarnas medelålder.

Ganska lärorikt är att järjiföra tillvägagångssättet i Finland och
Norge med hänsyn till arbetet för en förbindelse mellan folkskolan
och läroverket. I Finland, där det äfven bland elementarlärarne
finnes mycken entusiasm för hela folkets uppfostran genom folkskolan,
fastställdes 1893 som det då församlade skolläraremötets åsikt och
beslut, »att folkskolan både kan och bör antingen i sin helhet eller
i någon sin del utgöra bottenskola för den s. k. lärda skolan». Vid
samma tillfälle nämndes en kommitté af läroverkets bästa män för att
taga denna fråga i öfvervägande och föreslå de förändringar i den
lärda skolans och möjligtvis äfven i folkskolans organisation, hvilka
kunde blifva nödvändiga för denna tankes realiserande. Ehuru nu
flere ledamöter i denna kommitté funno det önskligt, att folkskolan
i sin helhet eller åtminstone till allra största delen gjordes till bottenskola
för de högre läroverken, enades alla om det förslag, som blef
mötets beslut 1897, nämligen att i nära anslutning till det bestående
göra folkskolans andra årsafdelning till bottenskola. Men på samma
gång föreslog kommittén och beslöt nämnda möte, »att den första
undervisningen i landsbygden genom inrättande af vare sig fasta
eller ambulatoriska barnskolor verksamt befrämjas och allestädes så
ordnas, att den högre folkskolans l:a årsafdelning ej gestaltar sig
till en förberedande klass, i hvilket fall äfven den andra afdelningens

'') Se sid. 208.

68

kurs svårligen medhinnes». Det är genom sådana åtgärder och beslut,
som den finska folkskolan på land och i stad alltmer artar sig till
att blifva en bottenskola. Samtidigt har man i Norge, öfverväldigad
af en demokratisk idé och otålig öfver den naturliga utvecklingens
långsamma gång, företagit en våldsam amputation, om hvars resultat
det ännu är för tidigt att döma. Men så mycket torde man kunna
säga på förhand, att denna åtgärd, som helt och hållet är beräknad
på att göra städernas folkskolor till mid delskolens bottenskola, icke
för landsbygdens barn underlättat möjligheten att vinna en högre
bildning.

Som ett alldeles otvifvelaktigt resultat af den i Bil. 3, sid. 174 o. f.
meddelade statistik tyckes framgå, både att folkskolan i stor utsträckning
tjänstgör som bottenskola för de allmänna läroverken, och att detta medför
en ganska betydande förhöjning af lärjungarnes medelålder. Detta
senare resultat är dock icke så alldeles säkert, som det vid första påseendet
kan tyckas. Ått de lärjungar, som begagnat folkskolans
undervisning, till regel äro äldre än de, som undervisats vid enskilda
läroverk eller i hemmet, innebär nämligen icke nödvändigt, att det
är folkskolan själf, som medför denna högre ålder. Det är bekant,
 att folkskolan icke ännu i någon större omfattning eller i allt
fall jämförelsevis minst användes af mera bemedlade föräldrar för
deras barns undervisning, och att det företrädesvis är dessa, som låta
undervisa sina barn i hemmen eller vid enskilda skolor. Nu är ju
i stort sedt sammanhanget mellan en persons förståndsmognad och
allmänna insikter å ena sidan och hans ekonomiska ställning eller
oberoende å den andra så stort, att man i vår politiska och kommunala
lagstiftning ansett sig kunna taga den senare som mätare på
den förra, och sannolikt är väl, att de barn, som komma från mera
bemedlade hem, till stor del just därigenom att deras föräldrar i
kunskaper och bildning äro fattiga barns föräldrar öfverlägsna och
hafva mera tid och väl äfven håg att följa sina barns utveckling,
erhålla en snabbare andlig mognad än barn från fattiga hem. Härtill
kommer, att bemedlade föräldrars barn genom hela sin omgifning,
genom de förhållanden, i hvilka de lefva, erhålla långt rikare väckelser
och få så att säga eu hel mängd insikter till skänks, hvilka
af fattiga barn måste förvärfvas genom studier eller på omvägar.
Dessa förhållanden utöfva ett så stort inflytande, att, om man också
icke kan utan vidare angifva dem som enda förklaringsgrund till

69

de barns lägre ålder, hvilka åtnjutit enskild undervisning, man dock
icke heller är berättigad att lämna dem ur räkningen och tillskrifva
folkskolan såsom sådan hela skulden till folkskolebarnens öfverårighet.
Men det torde icke kunna förnekas, att folkskolan just genom att vara
en allmän barnskola, som icke kan eller bör inrätta sina kurser och
sin undervisning för de mera begåfvade, måste utöfva en viss försinkande
inflytelse på dessa. Detta drag är mer eller mindre gemensamt
för alla slags allmänna skolor, och det motväges af många
fördelar, som den gemensamma undervisningen i öfrigt skänker. En
tidig andlig utveckling är ju ock ganska ofta ingenting annat än
brådmognad, efter hvars fordringar det allmänna uppfostringsverket
ingalunda bör inrättas.

För besvarandet af frågan om första klassens indragning bör
man således icke så mycket fästa sig vid den ålder, som de från
folkskolan utgångna lärjungarna faktiskt äga — i synnerhet som det
kommer staten föga vid, om de .allmänna läroverkens lärjungar äro
något år eller halfår äldre, och den nationalekonomiska förlust,
som man velat se däri, måhända mer än tillfullo uppväges af den
vinst, som uppstår för staten genom att ett mindre antal lärjungar
genom öfveransträngning spränges i barnaåren och sålunda blir satt
ur stånd att genom ett godt arbete betala staten sin skuld för den
undervisning, de kostnadsfritt eller mot en ringa penning af staten
åtnjutit. I första rummet bör man därför undersöka, huruvida folkskolans
kurser på ett högre stadium än det nu med läroverken förbundna
och närmast i folkskolans andra klass äro lämpliga att läggas
till grund för de allmänna läroverkens undervisning, och, om så icke
skulle vara fallet, huruvida icke dessa folkskolans kurser skulle kunna
så inrättas, att de blefve en lämplig grund både för den efter ytterligare
två års undervisning afslutade allmänbildande folkskolekursen
och för de allmänna läroverken.

De nu gällande fordringarna för inträde i de allmänna läroverkens
första klass äro ofvan sid. 61—62 återgifna. Det torde kunna anses
vara den allmänna uppfattningen bland lärarne, att de genom kungl.
kungörelsen af 9 november 1894 stegrade fordringarna i kristendomskunskap
icke inneburo någon fördel för de allmänna läroverken, enär
särskildt den dogmatiska kursen infaller vid för ung ålder. I Finland
har nyligen ett allmänt läraremöte på hemställan af den teologiska
sektionen yrkat, att »kristendomens hufvudläror enligt Luthers lilla
katekes» skulle utgå från inträdesfordringarna, ehuru den faktiska
inträdesåldern i Finland är mycket högre än hos oss och kursen vida

70

mindre. I Danmark fordras blott Luthers lilla katekes och en biblisk
historia i kort sammanfattning för inträde i en klass, som motsvarar
vår fjärde; i Norge äro väl inträdesfordringarna större, men middelskolens
första klass motsvarar ock vår tredje1). -— Yid de svenska
läraremötena hafva framstående kristendomslärare förnyade gånger
gjort gensaga mot det myckna dogmatiserandet i våra skolor, särdeles
i de lägre klasserna, och i protokollet för den teologiska sektionens
sammanträde i Stockholm den 19 juni 1884 heter det: »Att
lilla katekesen icke måtte fordras för inträde i skolan, uttalades ock
med bestämdhet» * 2).

Luther själf torde ingalunda hafva från början tänkt sig en dylik
anordning af religionsundervisningen, som sedan genom missbruk af
hans egentligen till ledning och hjälp för lärare och predikanter
utarbetade läroböcker blifvit vanlig. Detta framgår bland annat af
den ganska detaljerade undervisningsplan för den sachsiska skolans
tre afdelningar, som han 1528 meddelade i sitt stora företal till
»Visitatorernas undervisning».

Skulle nu vid våra läroverk första klassen tagas bort och inträdesfordringarna
bestämmas efter kurserna i folkskolans andra årsklass
Litt. A, så skulle katekesfordringarna ytterligare höjas med
andra artikeln utöfver den i nuvarande första klassen af allmänna
läroverket genomgångna kursen. Däremot skulle svenska språkläran
och hela den tyska kursen försvinna och kursen i geografi minskas
(med Ryssland och Finland efter den vanligaste lärogången) och likaledes
kursen i matematik (med decimalbråk)3). Ökningen i kristendomskunskap
kunde knappt betraktas som en vinst — åtminstone
hvad katekesen angår — och minskningen i öfriga lärokurser skulle
sannolikt blifva för de allmänna läroverken ödesdiger, i synnerhet
om den företoges i sammanhang därmed, att en afslutning inrättades
i nedre sjette klassen. Skall en sådan afslutning få något verkligt
värde, så kunna kurserna icke göras mindre än de af oss föreslagna,
och att uppnå detta slutmål på fem år med utgångspunkt i folksko '')

Se sid. 206.

2) Berättelser om mötena 1881 sid. 67 o. f., 1884 sid. 119, 1887 sid. 123—131,
1890 sid. 129-133.

3) Af bråkläran läres i folkskolans andra klass enligt normalplanens anvisningar
»allmänna bråks betydelse och beteckning med tillämpning på division med
rest», och för de allmänna läroverkens första klass foreskrifves »någon öfning i användandet
af decimaler; tillämpning på sorter». Sedan 1895, då matematikens timantal
i läroverkens femte klass minskades, har man emellertid på de flesta håll redan
i första klassen genomgått hela läran om decimalbråk eller största delen däraf.

71

lans andra årsklass torde blifva omöjligt. Man bör därför se, huru den
nya organisationen artar sig och hvilket resultat den ger, innan man
vidtager eu förändring, som i och för sig har en genomgripande betydelse
för hela läroverksorganisationen. I Norge hade middelskoleexamen
redan på den sexåriga nederskolans tid visat sig otillräcklig
för flere af de banor, till hvilka den beredde tillträde, i Danmark
motsvarar nederskolans högsta klass närmast vår öfre sjette, och i
Finland har redan klagan försports öfver att kurserna i den femklassiga
nederskolan blifva alltför sammansnörda.

Då således en öfvergång från folkskolans andra klass till den nuvarande
andra klassen af allmänna läroverket skulle medföra en
otillräcklig förberedelse i flera ämnen, tyskan oräknad, och därför
icke kan tillstyrkas, blir frågan, om icke tyska språket skulle kunna
genom förbättrade undervisningsmetoder och möjligen genom ökadt
timantal vinna så mycket, att det föresätta målet uppnåddes i alla
fall, och om icke folkskolan skulle kunna genom att nedsätta sina
katekeskurser bereda vederlag i andra ämnen eller åtminstone i dessa
ämnen meddela samma kurser, som nu genomgås i läroverkets första
klass. Bortskäres första klassen, utan att tyska språket i öfriga
klasser erhåller ökadt timtal, så får ämnet enligt nu gällande läsplaner: i

hela skolan på A-linien............................................ 28 veckotimmar

» » » » real- och B-liuien ........................... 24 >

i klasserna 2—6: 1 på A-linien.............................. 22 »

s> » » » real- och B-linien.................. 21 »

enligt de af oss föreslagna läsplaner åter:

i hela skolan ............................................................... 29 veckotimmar

i nederskolan ............................................................. 25 »

Men för det föresätta målet, färdighet i tal och skrift, anser sig
Palmgrenska skolan behöfva 34 veckotimmar, af hvilka 29 falla på
klasserna IY—XII, som motsvara de allmänna läroverkens nuvarande
1—6: i, och detta, ehuru undervisningen allt igenom skötes af särskildt
för ämnet skolade lärare och till den vida öfvervägande delen
af en infödd tyska. Det är uppenbart, att målet icke skulle kunna
nås vid statens skolor med ett vida mindre timtal än vid Palmgrenska
skolan. Vill man åter öka tyskans timantal utöfver de af oss föreslagna
timmarna, så är det icke godt att se, hvarifrån dessa timmar
skulle tagas, om icke från kristendomen; men det kan icke blifva
mera än en veckotimme i hvardera af klasserna 2 och 3, om ämnet i
det hela skall stanna kvar i skola och gymnasium, och det förslår

72

icke. Katekesläsningens inskränkning i folkskolans andra klass skulle
visserligen bereda möjlighet att något öka kurserna i andra ämnen,
men säkerligen icke i den grad, att det kunde gifva vederlag för
första klassen af läroverket. Finlands exempel är bär lärorikt. Sedan
man i tillämpningen nödgats stryka satsanalyseu, de geometriska
grundformerna och den fysiska geografien från inträdesfordringarna,
skilja sig dessa icke synnerligen från våra nu gällande, utom i afseende
på den politiska geografien. Att de afslutade kurserna därför
i verkligheten, om också icke på papperet1), närmare motsvara
vår nuvarande afslutning i femte klassen än den nu föreslagna i
sjette, torde kunna anses så mycket säkrare, som finnarne hafva att
lära två inhemska språk och dessutom ryska.

I ofvanstående är hänsyn endast tagen till fast folkskola Litt. Å.
Enligt den senast offentliggjorda statistiken, för året 1896, funnos då
i riket 536 fasta folkskolor med flere än en ämneslärare mot 6,263
folkskolor och mindre folkskolor i det hela, således 8.6 procent. Aret
1881, för hvilket uppgifter meddelas i 1884 års kommittébetänkande,
voro motsvarande tal 229 — 4,952 — 4.6. Procenten af de bättre folkskolorna
har således vuxit till nära dubbelt, och det absoluta antalet
har mer än fördubblats. Till dessa bättre folkskolor måste man vid eu
beräkning af första klassens behöflighet taga största hänsyn, emedan
sådana förmodligen finnas eller i allt fall borde finnas i alla städer
med läroverk och första klassens lärjungar till ett antal af omkring
80 procent hafva sin hemort i den stad, där läroverket är beläget.
Af de öfriga är förmodligen ett icke ringa antal från sådana orter,
som likaledes hafva fast folkskola med flere lärare (Litt. A och
B). Ehuru således den återstående procenten icke blir synnerligen
stor, får den dock icke lämnas ur räkningen, ty dels komma ofta
nog läroverkens bästa lärjungar redan i första klassen från den aflägsnare
landsbygden, dels är den procent af landsbygdens barn,
som fullföljer sina studier, vida större än ifrågavarande procent af
stadsbarn. Under nuvarande förhållanden begagnas nämligen de
allmänna läroverken i mycket stor utsträckning af sådana barn,
som i följd af sin ringa begåfning för studier eller bristande viljekraft
aldrig kunna komma fram till en afslutning vare sig i mogenhetsexamen
eller i nedre sjette klassen, och som därför borde med
tjänliga medel, i statens och deras eget intresse, förmås ju tidigare
dess bättre att annorstädes söka en utbildning, som står i rimligt
förhållande till deras gåfvor. Det ligger i sakens natur, och erfaren ’)

Se sid. 198 o. f.

73

heten bekräftar, att dessa predestineradt misslyckade fö sök vid de
allmänna läroverken företrädesvis komma på stadsbarnens del.

Då det således icke är möjligt, att folkskolans andra klass enligt
Litt. A äfven med ändrad kursindelning skulle kunna ersätta
första klassen, och då de allmänna läroverken såsom rikets uppfostringsanstalter
för högre bildning icke få inrättas med uteslutande
hänsyn till städernas behof, kan första klassens indragning icke för
närvarande tillstyrkas.

Det skulle emellertid kunna tänkas, att, ehuru detta icke kan
lämpligen ske vid alla läroverk, det dock skulle kunna utan större
olägenheter genomföras vid vissa af dem. I de största städerna har
läroverkens första klass så till vida eu större lokal betydelse än i andra
städer, som en mycket större procent af de i densamma inskrifna eleverna
hafva hemort i läroverksstaden, än i öfriga städer är fallet, under
det att i vissa andra städer, såsom Skara, Strängnäs, Nyköping, Vänersborg
m. fl., läroverken hafva relativt mycket stor betydelse för landsbygden
redan från första klassen. Men ett läroverks betydelse för landsbygden
bestämmes rättare efter det absoluta antalet lärjungar från
landsbygden än efter de relativa talen. Äfven efter denna beräkningsgrund
har emellertid första klassen i de stora städernas läroverk
en ganska liten betydelse för landsbygden; i synnerhet gäller
detta om läroverken i Stockholm, Malmö och Helsingborg.

Viktigare är doek, att de stora städerna i allmänhet hafva sina
folkskolor bäst utvecklade, och förnämligast af denna grund riktas
uppmärksamheten på dem vid tanken på möjligheten att göra en partiell
indragning af första klassen. Vid en granskning af gällande
lärokurser vid Stockholms folkskolor, af hvilkas 14 terminskurser den
7:e och 8:e kunna anses motsvara folkskolans andra klass, finner man,
att katekesläsningen blifvit så framskjuten, att fordringarna i detta
stycke åtminstone icke skulle behöfva ännu en gång höjas vid läroverken
för deras anpassning till folkskolan. 1 modersmålet torde kursen
någorlunda motsvara hvad som iuläres i de allmänna läroverkens
första klass och likaså i geografi. Däremot förekommer decimalräkning
först i nionde kursen och likaså läran om människokroppen och dess vård.
I historien åter genomgås reformationstiden i åttonde kursen, således
något mera än i läroverkens första klass, men efter en mindre lärobok.
 Man kan således säga, att det fjärde årets kurser i Stockholms
folkskolor någorlunda men ej till fullo motsvara kurserna i läroverkens
första klass utom tyskan. Men då en sexklassig nederskola
icke kan efterskänka tyskan i första klassen utan vederlag, kan eu

74

anpassning till 8:de kursen under nuvarande förhållanden icke tillstyrkas.
 Sätter man åter anknytningen till nionde kursen, från
hvilken öfvergång till andra klassen af läroverken redan nu lär någon
gång förekomma genom komplettering af den tyska kursen vid sidan
af folkskolans läsordning, så löper man alltid fara, att föräldrar och
målsmän, hvilkas barn man vill draga till folkskolan, afskräckas af
tidsförlusten och sätta barnen fortfarande eller ännu mer än nu i
enskilda skolor. Reformen blir då utan verkan i socialt afseende
eller motverkar sitt ändamål, såsom redan blifvit starkt framhållet af
1882 års kommitté.

En partiell indragning af första klassen möter ock betydande
praktiska svårigheter. Indrages forsta klassen t. ex. i Stockholm,
sä måste därstädes tyskan i öfriga klasser erhålla ett ökadt timtal
och då på bekostnad af något annat ämne. Härigenom uppstode en
olikhet i de olika läroverkens kurser och läsordningar, som måste
medföra en viss olägenhet.

Yi tro dock icke, att dessa svårigheter äro oöfvervinneliga
Kanske vår långa vana vid en nästan fullständig uniformitet gör oss
benägna att öfverskatta dem. I hvarje fall tyckes det uppenbart, att
om första klassen skall indragas, så är ett successivt tillvägagående det
enda rätta sättet. Men äfven detta bör ske med försiktighet och
icke förr, än den nya läroverksorganisationen blifvit pröfvad. Skulle
man indraga första klassen vid alla läroverk, så måste i vissa mera
glest befolkade landsändar och särskildt i Norrland tillfället att vinna
en högre bildning väsentligt försvåras. Man kan icke heller säga,
att förbindelsen mellan läroverket och folkskolan för närvarande är
på ett fullt lyckligt sätt genomförd. Först sedan folkskolans kurser
blifvit omarbetade till bättre öfverensstämmelse med tidens kraf och
denna skola fullt vuxit in i sin uppgift att vara en gemensam
bottenskola i sina tre första årskurser, torde det vara skäl att småningom
förbereda ännu ett steg i denna riktning. Att denna utveckling
går långsamt, medför ingen skada; tvärtom är det ett tecken
till att den är sund.

Men om steget tages för tidigt, kan lätteligen ett bakslag följa,
som gör ett tvärt afbrott i folkskolans löftesrika utveckling *). Denna

'') I trots af folkmängdens ökning under perioden 1886—1896 från 4,717,189
till 4,962,568 minskades antalet af de i lefnadsåren 7—14 i enskilda skolor undervisade
barn från 18,158 till 15,938 och af de i hemmen undervisade barn i samma
ålder från 39,894 till 25,087. De förra minskades således från 3.8 till 3.8 på 1,000
invånare, de senare från 8.5 till 5.1.

75

främjas icke därigenom, att folkskolan inkräktar ett värf, som
den ännu icke kan fylla, utan genom att den småningom gör
sig allt mera skicklig att uppfylla de förpliktelser, den redan
har. Därigenom skola fortfarande för hvarje år de skaror växa i
antal, hvilka haft folkskolan att tacka för sin första bokliga utbildning,
 och hvilka därför, sedan barnen vuxit upp till män, skola omfatta
henne med kärleksfull omvårdnad.

Undervisningsplanen.

1. Nederskolan.

I föregående framställning hafva vi efter vederbörlig motivering
föreslagit:

1) att nederskolan måtte blifva sexklassig;

2) att tillfälle där måtte beredas till studium af tre främmande
lefvande språk, tyska, engelska och franska, af hvilka dock de båda
senare valfria;

3) att vid tretton högre läroverk tillfälle därjämte måtte beredas
att lära latin i 4:e—6:e klasserna i stället för engelska och teckning;

4) att slöjd måtte införas som obligatoriskt ämne för de lärjungar,
 som icke läsa mer än ett främmande lefvande språk och icke
heller latin.

Ofriga läro- och öfningsämnen torde böra vara: religion, svenska,
historia, geografi, matematik, naturlära, välskrifning och teckning,
samtliga, likasom tyskan, obligatoriska.

Nederskolans slutmål för undervisningen i de särskilda läroämnena
anse vi kunna på följande sätt angifvas:

i religion: kännedom om bibliska historien och de viktigaste
personerna i kyrkans historia, kunskap om den kristna trosläran och
genom bibelläsning vunnen bekantskap med några af bibelns viktigare
böcker;

i svenska: säkerhet i rättstafning och interpunktion; förmåga att
utan svårare fel skrifva en redig och ordentlig uppsats öfver ett
lättare ämne; kunskap om svenska grammatiken; genom litteraturläsning
vunnen bekantskap med utvalda stycken af Sveriges bästa
litteratur från innevarande århundrade (Dödens ängel af Walliu,
Fritiofs saga, Nattvardsbarnen m. fl. af Tegnér, prosastycken och
flera skaldestycken af E. G. Geijer, Fänrik Ståls sägner, Älgskyttarne,
 Julkvällen m. fl. af Runeberg, stycken på vers och prosa af
Topelius, Y. Rydberg, P. Wikner, Snoilsky m. fl.);

77

i tyska: förmåga att med vårdadt uttal uppläsa och öfversätta
lättare tysk prosa, att på tyska redogöra för innehållet i en lätt tysk
text och föra enklare samtal öfver alldagliga ämnen samt att utan
svårare grammatiska och fraseologiska fel på tyska skriftligen återgifva
en lättare svensk text; kännedom om därför nödig grammatik;

i engelska: korrekt innanläsning; förmåga att öfversätta lättare
texter och på engelska begripligt besvara enklare frågor om det lästa,
kännedom om därför nödig grammatik;

i franska: kännedom om vanliga ords uttal och förmåga att
öfversätta den genomgångna kursen; kunskap om det allmännaste af
formläran;

i latin: ungefär samma kunskaper, som nu erfordras för flyttning
till kl. 6:2; skrifning af samma art som nu i kl. 4—5;

i historia: kännedom om fäderneslandets historia, företrädesvis
nyare tidens, jämte det viktigaste af svenska statsförfattningen och
kommunalförvaltningen; kännedom om den allmänna historien, företrädesvis
nyare tidens, jämte hufvuddragen af nu gällande statsformer; i

geografi: kunskap om den politiska och fysiska geografien ungefär
till det omfång, som inrymmes i E. Carlsons geografi, l:a kursen;
i matematik:

aritmetik: insikt och färdighet i praktisk räkning, använd på
uppgifter ur det dagliga lifvet; någon öfning i enkel bokföring;

algebra: insikt och färdighet i lösning af ekvationer af första
graden med en eller flera obekanta jämte dithörande problem samt i
den därför erforderliga algebraiska grundläggningen;

geometri: insikter till omfång ungefär motsvarande Euklides’
fyra första böcker jämte färdighet att lösa enklare konstruktionsoch
beräkningsuppgifter;

i naturlära: kännedom om människokroppen och det enklaste
af hälsoläran samt om typiska och andra märkliga djur och växter,
särskildt de vanligaste inhemska och de för människan viktigaste,
jämte sammanfattande öfversikter af djur- och växtriket; kännedom
om de viktigaste fysiska och kemiska naturföreteelserna jämte hufvuddragen
af läran om himlakropparna och läran om jorden;

i välskrifning: redig och jämn latiusk stil, ådagalagd i de skriftliga
öfningarna och profven och bedömd med särskildt betyg;

i teckning: färdighet i geometrisk teckning samt i frihandsteckning
och skuggning efter klots, enkla fristående föremål och gipser;

i slöjd: att hafva förfärdigat en lämplig serie föremål efter
Nääsmetoden. _

78

Beträffande formen för nederskolans afslutningsexamen kar Danmark
bland skandinaviska länder haft den längsta erfarenheten att
bygga på. Efter dess exempel har Norge inrättat sin middelskoleexamen.
 och med ledning af stadgan för afgångsexamen uppgjorde 1890
års läroverkskommitté ett omfattande förslag till examen rigorosum i
femte klassen. Detta vann dock i allmänhet ett föga gynnsamt mottagande
af myndigheterna. Till en del berodde detta därpå, att examen
såsom inrättad för femte klassen ansågs skola infalla i en alltför
ung ålder och därför förorsaka en otjänlig ansträngning och själsspänning
för examinanderna. Man fann ock den föreslagna formen
för examen — med skriftliga prof under fyra dagar och muntlig
pröfning, som för samma lärjunge kunde utsträckas i två dagar,
under ledning af censorer samt i närvaro af eforus och inkallade vittnen
— alltför invecklad, högtidlig, sträng, vidlyftig, tidsödande och för
undervisningen störande. Med ledning af detta förslag samt gällande
stadgauden för mogenhetspröfningen och middelskoleexamen i Norge
har emellertid Nya elementarskolans lärarekollegium uppgjort ett »förslag
till bestämmelser för afgångspröfningen med praktiska afslutningsklassens
lärjungar», hvilket linnes intaget i skolans årsredogörelse
för arbetsåret 1897—98.

I likhet med 1890 års kommitté anse vi, att nederskolan bör afslutas
med en för alla lärjungar gemensam examen, som å ena sidan
bör bereda inträde i vissa fackskolor och elevkurser för utbildning af
tjänstemän, å andra sidan bilda ett märke mellan skola och gymnasium.
 Sättes examen till n. v. nedre sjette klassen, såsom redan 1891
yrkades af Skara läroverkskollegium, och inrättas i öfrigt nederskolan
på af oss föreslaget sätt, så förfalla de flesta af de anmärkningar,
som riktades mot 1891 års förslag. Dock bör examen göras mindre
invecklad, än då föreslogs.

De skriftliga profven, som böra lämpligen anordnas på samma
dagar öfver hela riket med enahanda uppgifter, torde icke böra vara
flera än tre, nämligen en uppsats på svenska af berättande eller beskrifvande
innehåll, en öfversättning från svenska till tyska och ett
matematiskt prof. Ingen, som ej blifvit godkänd i alla tre profven,
må äga tillträde till den muntliga examen, men vid betygets bestämmande
borde vederbörande lärare äga rätt att, om en lärjunge tillfälligtvis
misslyckats, taga hänsyn till hans förut under året på lärorummet
aflagda prof och sålunda godkänna honom i trots af ett i
och för sig underhaltigt skriftligt prof. Sådant borde i protokollet
antecknas, och utgången koinme då att i öfvervägande grad bero af

79

det muntliga profvet i ämnet, så att lärjungen för att godkännas
måste i detta prof ådagalägga, att hans underhaltiga skriptum berott
af en tillfällighet.

Det muntliga profvet borde ej för samma lärjunge utsträckas
öfver mer än en dag, och för att blifva godkänd i examen borde han
vara godkänd i alla obligatoriska läsämnen. Dock torde lärjunge, som
blifvit underkänd i blott ett obligatoriskt ämne, kunna villkorligt godkännas,
 så att ban erhölle godkänd examen, om han under näst infallande
examensperiod godkändes i fyllnadspröfning i ifrågavarande
ämne.

Examen skulle atläggas två gånger om året, ordinarie vid vårterminens
slut och fyllnadspröfning vid höstterminens början, hvarjämte
lärjungar, som misslyckats vårterminen, borde kunna få undergå
ny examen vid början af höstterminen. Fyllnadspröfning i ämne,
som ej ingått i examen, borde få atläggas vid båda dessa tidpunkter
och äfven efter längre tids förlopp.

Villkor för examens afläggande borde blifva att under närmast
föregående termin hafva varit inskrifven som lärjunge i sjette klassen
vid examensberättigad nederskola, gällande dock detta villkor
icke för fyllnadspröfning.

För att examen skall berättiga till inträde på gymnasium, bör
den vara aflagd med vitsord om godkända insikter i minst två främmande
lefvande språk och, för att den skall berättiga till inträde på
gymnasiets A-linie, med vitsord om godkända insikter i latin.

Examen torde böra öfvervakas af två censorer, med rätt för dem
att underkänna en af lärarne godkänd examen, men det torde icke
vara skäl att föreskrifva, att dessa censorer ovillkorligen skola vara
lärare, än mindre att de måste vara lektorer eller lärare i de högsta
klasserna. Många af de män, som nu tjänstgöra i egenskap af vittnen
vid våra examina, äro fullt kompetenta att sköta detta censorskall.
 Att därtill använda dem skulle medföra besparingar för statsverket
genom minskade resekostnadsersättningar och vore äfven af
den grunden nyttigt, att kommunikationen mellan skolan och allmänheten
därigenom blefve lifligare än förut och intresset för skolans
angelägenheter skulle ökas. För lärjungarna blefve olikheten med
en vanlig årsexamen mindre märkbar, och examen behöfde icke så
störande ingripa i skolornas läsordningar. Då och då borde dock
för att skärpa kontrollen och åstadkomma en nyttig växelverkan
mellan läroverken en lärare vid ett läroverk förordnas till censor vid
ett annat, men det torde icke utom Stockholm och Göteborg böra

80

göras till regel, åtminstone icke för bägge censorernas del. Yi föreslå
således, att chefen för ecklesiastikdepartementet måtte förordna
censorer för hvarje läroverk med ledning af förslag, som insändas
från läroverkets eforus. Detta förslag bör tydligen icke vara för
departementschefen bindande.

För att det ofvan angifna målet måtte kunna uppnås, bör efter
vår mening läsplanen på följande sätt inrättas:

Undervisningsämnen.

Kl.

1.

Kl.

2.

Kl.

3.

Kl.

4.

Kl.

5.

Kl.

6.

Sum-

ma.

I järn
med
linien
rande
i kl.

Ök-

ning.

förelse

real-

nuva-

timraar
L—6: 1.

Minsk-

ning-

Religion..............................

2

3

3

2

2

2

14

—

i

Svenska..........................

5

5

6

4

4

3

27

2

—

Tyska.................................

6

7

6

5

4

3

31

4

—

Engelska..............

—

—

—

5

5

3

13

—

2

Franska..............................

—

—

—

—

—

4

4

—

3

Latin (i st. f. eng. o. teckn.)
Historia

3

3

3

(7)

3

(7)

3

(5)

3

(19)

18

—

Geografi ...........................

2

2

2

2

2

2

12

I **

Matematik ........................

4

5

5

5

5

5

29

—

- |

Naturlära..........

2

2

2

2

3

3

14

21)

--''

Yälskrifning

2

2

1

—

—

—

5

— i

Teckning...........................

1

1

2

2

2

2

10

—

—

Slöjd (i st. f. eng. o. fr.)...

—

—

—

(5)

(5)

(7)

(17)

(17)

— |

Summa

27

30

30

30

30

30

177

—

— j

Dessa ändringar i läsplanen äro delvis redan motiverade i föregående
kapitel. Hvad religionsundervisningen angår, har väl sektionen
för denna undervisning vid det fjortonde allmänna svenska
läraremötet i Linköping 1893 förklarat, att den enligt gällande skolstadga
åt religionsundervisningen anslagna tiden icke utan afsevärd

'') Härvid är icke tagen i beräkning den åt naturhistoria, fysik och kemi i
B. 6: i anslagna tiden, hvilken skall till fullo ersättas på gymnasium. — I jämförelse
med den nuvarande nederskolan, kl. 1—5, är timtalet för hvarje ämne forökadt utom
för välskrifningen.

81

skada kan ytterligare inskränkas, och uttalat de största farhågor för
ämnets ställning och betydelse såväl för undervisning som uppfostran,
ifall något af den nu anslagna tiden ytterligare inkräktas1). Men
något inkräktande pa kristeudomstimmarna har icke under senare
tid ägt rum i Sverige, ty dit kan man icke räkna den reduktion i
det sammanlagda timantalet, som blef en direkt följd af första klassens
indragning, och för hvilken kristendomsundervisningen för
sin del sedermera fått vederlag genom inträdesfordringarnas höjande.
För närvarande finnes icke heller — såvidt oss bekant är — ett
enda kristet allmänt läroverk i världen, som har ett större antal
undervisningstimmar i religion än Sverige, och intet, som i motsvarande
antal klasser har ett lika högt timtal, utom det sachsiska realgymnasiet.
 För öfrigt finnes intet allmänt läroverk, som har tre
veckotimmar i religion i mera än en enda klass. Detta är fallet med Preussen,
 YVtirtemberg, Grekland och Spanien, annars är maximum öfverallt
tva timmar. Under sådana förhållanden och då mycket tal och
mycket teoretiserande i religionen under barnaåren alltför ofta motverkar
syftemålet, kunde det med skäl ifrågasättas, om icke äfven
Sverige borde åtnöjas med ett maximum af två timmar i veckan.
Men då lärarne i ämnet torde ta svårt att finna sig till rätta med
en så stor reduktion, hafva vi ansett, att man f. n. bör stanna vid
att öfverflytta en timme från religionsundervisningen till historien,
som just i första klassen, där undervisningen nästan helt och hållet
måste knytas till muntliga berättelser och till läseboken, måste hafva
ett någorlunda rundligt timtal.

Ökningen af geografiens timmar beror på nödvändigheten att
bereda möjlighet för en ordentlig repetition af kursen i sjette klassen
och därpå, att den politiska geografien enligt vårt förslag icke skulle
vidare förekomma på gymnasium. Naturlärans ökning beror väsentligen
på den stora vikt, som fysikens och kemiens elementer hafva för alla
dem, som med sjette klassens examen komma att lämna läroverket.
Högst önskligt hade varit, om timtalet kunnat ytterligare förökas.

Att öka timtalet för välskrifningen eller skjuta fram en del af de
redan anslagna timmarna till högre klass, såsom nyligen yrkats i riksdagen*
2), hafva vi hvarken ansett behöfligt eller ens lämpligt; men
syftemålet kan uppnås genom att större vikt än nu lägges vid det sätt,
hvarpå lärjungarna i yttre afseende sköta sina skriftliga arbeten i läs -

'') Berättelse öfver förhandlingarna sid. 109.

2) Riksdagens Prot. 1898: M. A. K. 3; Utsk. 8: 2, 2: 11; A. K. 14; 62—65.

G

82

ämnena. Ett lämpligt uttryck för höjda fordringar därutinnan vore
att efter Danmarks exempel utdela ett särskildt betyg i nederskolans
afgångsexamen för ordningen i de skriftliga arbetena. Om betyget icke
blott komme att gälla arbetena för examen, utan äfven bestämdes efter
lärjungarnas vana i det hela att sköta sin handstil och lämna ifrån
sig ett mer eller mindre vårdadt och snyggt arbete — dock utan att
blifva ett betyg i skönskrift —, så torde detta blifva en kraftig
uppfordran till lärjungarna att hela nederskolan igenom bättre vårda
sin stil och till lärarne att öfva uppsikt och kontroll öfver dessa
bemödanden.

Om nederskolans afslutning sättes i sjette klassen, påkallas naturligtvis
åtskilliga förändringar i kur sför delning en för olika läroämnen
på de särskilda klasserna, men i flera läroämnen behöfvas så obetydliga
modifikationer af realliniens nuvarande kurser, att detta i och
för sig utgör ett bevis för, att nämnda afslutning är den för nederskolan
naturliga.

1 religion föranleder den nya organisationsplauen och det
uppställda målet för undervisningen icke nödvändigt någon annan
förändring i kursfördelningen, än att bibelläsningen i sjette klasseu
bör inrättas efter klassens egenskap af afslutningsklass, och att i
stället för den kyrkohistoriska kursen lifsbilder ur kyrkans historia
böra ingå, hvarvid framför alla andra Luthers mäktiga gestalt bör
framträda och bilda själfva centrum i undervisningen. Då det vore
önskligt, att inträdesfordringarna i katekes blefve i sammanhang med
en förändring af folkskolans undervisningsplaner minskade eller alldeles
borttagna, är det kanske icke skäl att f. n. vidtaga någon annan
förändring i kurserna för de sex nedre klasserna.

1 svenska torde för klasserna 1—5 inga egentliga förändringar
i kursbestämmelserna behöfva vidtagas. I sjette klassen synes ingen
litteraturhistorisk lärobok böra användas, utan, såsom nu är stadgadt
för 4:e och 5:e, »underrättelser om författarne» meddelas i sammanhang
med litteraturläsningen, hvilken till följd af timantalets ökning
i 5:te och 6:te klasserna bör i dessa klasser kunna blifva ej obetydligt
mer omfattande än nu.

I tyska blifva skrifningarna i sjette klassen, som nu blott gälla
A-liniens lärjungar, gemensamma för alla, och såväl litteraturläsning
som talöfningar böra kunna utvidgas. — De engelska skrif -

83

öfningarna böra utgå från undervisningsplanen, läraren i ämnet obetaget
att anordna skriftliga öfningar under lärotimmarna. — Franska
språkets kurs blir densamma som i den gamla femte klassen, nu
grundligare inlärd.

Större förändringar måste undervisningsplanen undergå för historia
och geografi. Sedan kursafslutningen i tredje klassen blifvit
öfvergifven, finnes intet skäl att bevara den särskildt för historien,
som torde böra behandlas i en sammanhängande kurs genom hela
nederskolan. Dock bör denna kurs inledas med orienterande skildringar
ur Nordens saga och historia, hvilka i anknytning till barnens
erfarenhet förberedelsevis gifva dem föreställning om staten,
dess uppkomst, uppgift och enklaste organ samt lära dem att
mata tiden i människolif och århundraden. Redan i dessa skildringar
framträda esomoftast händelser, som peka mot söder för att
finna sin förklaring. Samtidigt med att de nordiska berättelserna i
andra klassen öfvergå till en sammanhängande politisk historia, som
under tämligen fylliga skildringar af Engelbrekt och Sturarne fullföljes
till nya tiden, bör den allmänna historien förberedas genom
skildringar efter Homeros och Herodotos m. fl. af antikens författare.
Under det att geografitimmarna i första klassen liksom nu skulle
upptagas af de skandinaviska länderna och Ryssland, borde de i
andra klassen anslås åt Medelhafsländerna (orbis terrarum), särskildt
Sydeuropa, såsom en lämplig bakgrund för de samtidigt begynnande
berättelserna ur den allmänna historien. I de följande klasserna
skulle undervisningen i svensk och allmän historia fortgå vid sidan
af hvarandra, så att de kunde behandlas samtidigt i femte klassen
och repeteras i den sjette. Följande kursfördelning komme då till
användning för nederskolan:

i geografi: i historia:

l:a klassen.

(Sverige), Norge, Danmark, Fin- | Skildringar ur Nordens saga och
land och Ryssland. | äldre historia.

2:a klassen.

Medelhafsländerna, i första rummet Sveriges historia till nya tiden.
Grekland och Italien. Skildringar ur Greklands och Roms

saga och historia.

3:e klassen.

Mellaneuropa och Brittiska öarna.

Sveriges historia 1520—1654.
Allmän: antiken och medeltiden.

84

Asien och Australien.

Afrika och Amerika.

4:e klassen.

Sveriges historia 1654—1792.
Allmän: 1500—1789.

5:e klassen.

Sveriges historia 1792—1900.
Allmän: 1789—1900.

6:e klassen.

Repetition af kursen.

Allmän geografi och repetition af
kursen.

Den jämförelsevis rundliga tid, som i femte klassen anslagits åt
nyaste tidens historia, afser att bereda möjlighet för en i sammanhang
med den historiska framställningen meddelad kurs i såväl Sveriges
som främmande länders statskunskap. Särskildt i sammanhang med
de främmande världsdelarnas geografi bör i fjärde och femte klasserna
så mycket af den fysiska geografien meddelas, som kan anses höra
till nederskolan. Detta borde sammanfattas och närmare förklaras i en
kort kurs i allmän geografi, särskildt meteorologi, i början af sjette läsåret
före repetitionen af den genomgångna geografiska kursen. För
denna lärogång torde fullt användbar lärobok i geografi redan finnas.
För den historiska kursen torde man kunna hjälpa sig fram med
redan befintliga läroböcker.

I matematik är kursfördelningen redan nu sådan, att nedre sjette
klassen är lämpligare som afslutningsklass än den femte. Lärotimmarnas
fördelning på ämnets olika delar torde böra blifva följande.
I de tre lägsta klasserna användes tiden uteslutande till aritmetik,
hvilken fortgår med 1 timme i veckan äfven i fjärde, femte och
sjette klasserna. I de båda sistnämnda bör uppmärksamhet ägnas
åt ränta på ränta, obligationer, växlar och enkel bokföring. Därjämte
bör i sjette klassen lämnas en förklaring öfver reglerna för
sifferräkning, hvilken på detta stadium torde blifva ett välkommet
och fruktbringande supplement till hvad som i detta afseende genomgåtts
i de lägre klasserna. Algebran och geometrien torde båda
böra inträda i fjärde klassen och därefter fortgå med t. ex. två veckotimmar
hvardera. I algebran böra ekvationerna och problemen icke uppskjutas
så länge, som nu vanligen torde vara fallet, utan inträda så
snart som möjligt. Undervisningen i geometri bör så nära som möjligt
ansluta sig till den geometriska teckningen. Konstruktions- och
beräkningsuppgifterna böra på detta stadium framstå som det viktigaste
momentet och bevisföringen göras mindre formalistisk. Matematiska
uppsatser torde lika litet som nu böra förekomma i nederskolan.

85

För naturläran föreslås följande kursfördelning.

Klass 1 (2 tim.): Människokroppen. På våren undersökning af
lefvande växter; exkursioner.

Klass 2 (2 tim.): Däggdjuren; som inledning läsas valda typer.
Undersökning af lefvande växter; undervisning i växters insamlande
och preparering; exkursioner.

Klass 3 (2 tim.): Fåglar, kräldjur, groddjur och fiskar; som inledning
till hvarje grupp läsas valda typer. Fortsatt undersökning
af lefvande växter i samband med växtbestämning efter flora; sammanfattning
af läran om växtens yttre organ; exkursioner; växtkunskap:
30 allmänna växter efter lärarens anvisning1).

Klass å (2 tim.): De ryggradslösa djuren; som inledning till
hvarje grupp läsas valda typer. Fortsatt växtundersökning och växtbestämning;
öfversikt öfver märkligare växter; exkursioner; växtkunskap:
ytterligare 50 allmänna växter efter lärarens anvisning1).

Klass 5 (3 tim., däraf 1 tim. till botanik och zoologi): Systematisk
öfversikt öfver djurriket påbörjad. Fortsatt växtundersökning
och växtbestämning; typer för kryptogamerna; exkursioner; växtkunskap:
ytterligare 50 växter efter lärarens anvisning1). — De viktigaste
fysiska naturföreteelserna. Läran om himlakropparna.

Klass 6 (3 tim., däraf 1 tim. till botanik och zoologi): Systematisk
öfversikt öfver djurriket afslutad; människokroppen i samband
med hälsolära. Sammanfattande öfversikt af sexualsystemet och af
det naturliga systemets viktigaste grupper; växtkunskap: ytterligare
50 växter efter lärarens anvisning *). — De viktigaste kemiska naturföreteelserna.
 Läran om jorden.

* Skriftliga arbeten — utöfver extemporalier, profräkningar o. d.
— skulle, enligt hvad ofvan är antydt, förekomma endast i svenska och
tyska. — Ändamålet med de tyska skriföfningarna bör tydligen vara
icke så mycket att pröfva lärjungarnas grammatiska kunskaper
och att öfva dem i grammatiska svårigheters öfvervinnande som att
medverka till utvecklande af deras förmåga att begripligt uttrycka
sig på tyska. Skriföfningarna skola icke i allmänhet vara profskrifningar.
 Det är bättre, att lärjungarna, när de icke veta, huru de
på det främmande språket skola återgifva ett svenskt uttryck och
icke af ordbok och grammatik kunna erhålla tillräckliga upplysningar,
omedelbart af läraren erhålla lämplig undervisning, än att nedskrifna
felaktigheter och oegentligheter sedermera af läraren rättas. Hemskrifningar
kunna nog icke helt och hållet undvaras, men, så mycket

’) Dessa beräknas förut insamlade genom feriearbete eller under terminerna.

86

tiden tillåter, böra språkskrifningarna bedrifvas på lärorummet och
i närvaro af läraren i ämnet, d. v. s. under ämnets lärotimmar.
Framför allt gäller detta, innan lärjungarna blifva mer öfvade. I
fjärde klassen, där 5 timmar skulle tillfalla ämnet, torde de tyska
skrifningarna böra helt och bållet förläggas till lärotimmarna och
däråt anslås en timme hvarje eller en dubbeltimme hvar annan vecka.
Renskriften kunde göras i hemmet. I femte klassen (4 veckotimmar)
synes på fyra veckor ett hemskriptum kunna lämpligen föreskrifvas
och en skrifning i skolan under två lärotimmar (helst en dubbeltimme)
med renskrift hemma. I sjette klassen (3 veckotimmar) torde
skrifningarna kunna begränsas till ett hemskriptum och en skrifning
under tre lärotimmar under loppet af sex veckor. — I fråga om fjärde och
femte klassernas svenska skrifningar, hvilka enligt nu gällande bestämmelser
skola utföras än i hemmet, än under lärotimmarna, synes
ingen ändring behöflig. I nuvarande nedre sjette klassen utarbetas
ett svenskt skriptum hvar annan vecka, än i hemmet, än på lärorummet,
 och för skrifning å lärorummet äro å schemat anvisade tre
timmar hvarje gång, en tid, som erfarenheten visat vara för knapp.
Genom att åt skrifuingen på lärorummet anslå längre tid skulle man
säkerligen erhålla ett bättre resultat, äfven om de svenska skrifningarna
i sjette klassen inskränktes till en hvar tredje vecka, hvarannan
utförd i hemmet och hvarannan på lärorummetl). Onskligt
vore, att de senare alltid kunde verkställas åtminstone till någon del
i närvaro af ämnesläraren. Då utom de svenska skrifningarna inga
andra skrifningar på lärorummet skola verkställas utanför vederbörande
ämnes timmar, och då de förra återkomma blott hvar sjette
vecka, kan åt dem icke å schemat anslås någon bestämd veckodag
utan torde de böra omväxla på veckans olika dagar.

'') Jfr sid. 56.

2. Gymnasium.

I föregående afdelningar hafva vi rörande gymnasiet föreslagit:

1) att gymnasiet måtte omfatta tre klasser (7:e—9:e);

2) att vid samtliga högre allmänna läroverk måtte finnas en
reallinie utan klassiska språk och en B-linie med latin, inträdande i
första gymnasialklassen och upptagande 22 veckotimmar i det hela,
men utan grekiska;

3) att vid de tolf stiftsläroverken och vid ett läroverk i Stockholm
måtte för dem, som läst latin i nederskolan, finnas en A-linie,
upptagande grekiska på läsordningen från och med första gymnasialklassen
;

4) att af de främmande lefvande språken blott ett skulle drifvas
till färdighet i tal och skrift, de öfriga hufvudsakligen att väl förstås;

5) att betyg i modersmålet måtte vid den muntliga mogenhetspröfningen
af ämnesläraren afgifvas, men ämnet blott för privatister
ingå i denna examen.

I antalet af de på gymnasium förekommande läroämnena föreslå
vi ingen annan förändring än den, att matematiken på ofvan under
latinfrågan angifvet skäl måtte utgå på A-linien, där naturhistorien
i stället bör ingå, och att geografien på alla linier upptages som ett
särskildt läroämne under naturvetenskap, således i egenskap af fysisk
geografi. Den kunde ock sammanslås med naturhistorien till ett
läroämne: naturhistoria och fysisk geografi.

I den politiska geografien skulle enligt vårt förslag en så grundlig
kurs blifva genomgången i nederskolan, att den kan anses vara för
de allmänna läroverken fullt tillräcklig. Att under sådana förhållanden
på gymnasiet anslå särskilda lärotimmar, för att 16—19 års
ynglingar måtte få tillfälle att under dessa å nyo läsa upp sin barndoms
läxor, tyckes icke vara rätt Öfverensstämmande med gymnasiets
uppgift att uppfostra lärjungarna till själfverksamhet i studier och
dessutom innebära ett slöseri med tid och lärarekrafter. Skulle
också en god del af den inhämtade geografikursen trängas i minnets
bakgrund af andra kunskapsämnen, så vore skadan däraf icke så

88

stor, som man i allmänhet tyckes föreställa sig. »Evnen til Selvopdragelse
beror for en stor Del paa, om man kan ove Forglemmelsens
Kunst»''). Ingenting torde i högre grad motverka ett framgångsrikt
arbete under gymnasiets lärotimmar än de obefogade anspråken,
 att lärjungarna skola när som helst vara färdiga att vid ett
förhör lägga fram en förut inlärd kurs. Rörande en mycket väsentlig
del af den politiska geografien, nämligen den politiska kartan,
ger emellertid den historiska undervisningen ständiga erinringar och
uppfordringar till själfstudium. Som eu sammanfattning af och en
kontroll öfver detta själfstudium kunde man lämpligen bevara den
nu stadgade feriekursen i geografi till nionde klassen, men naturligtvis
blott för dem, som ej valt bort historien* 2). Denna feriekurs
borde dock å ena sidan utvidgas, så att den komme att omfatta icke
blott Europa utan äfven de främmande världsdelarna, livilkas kännedom
ju för ett rätt förstånd af den nya tidens historia har en utomordentlig
betydelse, å andra sidan inskränkas, så att förhöret blott
ginge ut på att undersöka, om ynglingen vore fullt orienterad på
blindkarta. Denna kontroll tillkomme naturligtvis läraren i historia,
hvilken vid afgifvande af mogenhetsbetyget i sitt ämne hade att taga
hänsyn äfven till kunskaperna i politisk geografi.

Amnet geografi borde på gymnasium omfatta meteorologi, klimatologi,
 växtgeografi, djurgeografi och etnografi, under det att den
geologiska kursen torde framdeles som hittills böra förläggas till
kemien och således ingå endast på reallinien. På så sätt anordnad
skulle den geografiska kursen bereda en efter tidens kraf nödvändig
tillökning till det naturvetenskapliga studiet i skolan, hvilken
borde förekomma på alla linier, således äfven på A-linien såsom icke
minst för våra präster mer än väl behöflig. Den invändning, som
ofta gjorts mot geografiens upptagande som ett eget eller naturvetenskapligt
läroämne på gymnasiets undervisningsplan, nämligen
att man icke kunde få kompetenta lärare i ämnet, torde med de
ypperliga handböcker, som nu finnas, delvis äfven på svenska, och
den rikliga undervisningsmaterielen i planscher och fysiska atlaser,
icke förtjäna afseende, om blott ämnet kommer att skötas af lärare,
som i det hela hafva tillräcklig naturvetenskaplig underbyggnad.

Att engelska icke på A-linien skulle intagas på timplanen utan
fortfarande hänvisas till frivilliga timmar, torde icke behöfva någon
särskild motivering. Samma ordning föreslås för reallinien och B '')

Heffding, Psykologi. Kjob. 1882 sid. 197.

2) Jfr nedan.

4

89

linien, emedan ämnet efter treårig kurs i nederskolan torde kunna
anses vara på gymnasium det minst nödvändiga af språken.

Logiliens studium torde lämpligen böra ingå på de åt modersmålet
anslagna timmarna och skötas af läraren i detta ämne1), hvilket
äfven af denna grund enligt vårt förslag fått ett ökadt timtal. Ehuru
den senaste skollagskommittén yrkat, att psykologien skulle utgå
från undervisningsplanen, hafva vi ansett, att tillfälle bör i skolan
beredas till undervisning i detta ämne, hvilket, om det rätt skötes,
bar ett stort bildningsvärde och i senaste tid börjat få en modernt
vetenskaplig hållning.

Gymnasiets ämnen skulle alltså blifva: å alla linierna religion,
svenska, tyska, franska, historia, naturhistoria, geografi och fysik samt
(utom timplanen) engelska och psykologi; dessutom: å reallinien matematik,
 kemi och teckning, å B-linien latin, matematik och teckning,
å A-linien latin och grekiska.

Målet för gymnasiets undervisning kan i de särskilda läroämnena
på följande sätt angifvas:

i religion: kännedom om den kristna kyrkans hufvudhändelser;
genom bibelläsning vunnen kännedom af bibeln; utvidgad
kännedom om trosläran genom katekisation i anknytning till kyrkohistorien
;

i svenska: färdighet i modersmålets riktiga användning i tal
och skrift; bekantskap med den svenska litteraturens förnämsta alster
och kännedom om hufvuddragen af dess historia; någon bekantskap med
Norges och Danmarks litteratur och språk äfvensom med mästerverk
ur andra folks litteratur i mönstergill öfversättning; kännedom om
det viktigaste af logiken.

i tyska: förmåga att med vårdadt uttal uppläsa och till god
svenska öfversätta tysk text af icke alltför svår beskaffenhet, att uppfatta
af annan uppläst lättare tysk text och på tyska samtala däröfver
eller i alldagliga ämnen; förmåga att utan svårare fel skriftligen på
tyska återgifva en svensk text eller skrifva en tysk uppsats;

i engelska på reallinien och B-linien: förmåga att med vårdadt
uttal uppläsa och till god svenska öfversätta engelsk text af icke
alltför svår beskaffenhet, att uppfatta af annan uppläst lätt engelsk
text och på engelska besvara däröfver gifna frågor; — på A-linien
eller för andra lärjungar, som följa dess engelska undervisning, emedan
de icke läst engelska i nederskolan: förmåga att öfversätta lättare
engelsk text; därför erforderlig grammatik;

'') Jfr ofvan sid. 55.

90

i franska: förmåga att öfversätta lättare fransk text; därför
erforderlig grammatik;

i latin: på A-linien minst detsamma som nu. På B-linien: förmåga
att forsta lättare latinsk prosa; kursen torde först efter
vunnen erfarenhet böra definitivt bestämmas. Någon liten erfarenhet
star dock redan till buds från Finland, där en treårig frivillig
latinkurs från början af sist förflutna läsår inrättats vid Vasa finska
reallvceum och således tills vidare endast förekommit i sjette klassen
med 6 veckotimmar. Därunder bar man fullständigt genomgått och
repeterat Hellmans och Synnerbergs läsebok, som är afsedd att göra
lärjungarna förtrogna med formläran och det viktigaste af syntaxen,
samt dessutom Miltiades och Aristides i Cornelius Nepos. För denna
kurs erfordras i de klassiska lycéerna i regeln dubbelt så lång tid,
och rektor, som själf sköter denna undervisning, är mycket nöjd med
resultatet. Meningen är att i de två återstående klasserna genomgå
större delen af Cornelius Nepos, en bok af Caesar, Sallustii Catilina
eller ett tal af Cicero samt ett mindre urval eller högst en bok af
Yergilii Aeneis1). För vår del anse vi, att den kortare latinkursen
bör uteslutande upptaga prosaiska författare;

i grekiska: detsamma som nu. Visserligen skulle enligt vår
timplan (sid. 106) hela veckotimtalet minskas med två timmar, men
minskningen, som för öfrigt reduceras genom förändringar med afseende
på skrifningarna på lärorummet* i 2), torde fullt uppvägas däraf,
att en väsentlig del af undervisningen i ämnet skulle förläggas till
högsta klassen, där lärjungarna äro mognare och, sedan en del ämnen
afslutats, kunna koncentrera sig på de återstående;

i historia: ungefär detsamma som nu, men med större vikt på
de stora kulturfolkens inre politiska och kulturhistoria; i Sveriges
statskunskap samma fordringar som nu;

i psykologi: ungefär den kurs, som innefattas i Larssons lärobok
eller Carlsons och Steffens;

i matematik på reallinien och B-linien: väsentligen detsamma
som nu. Att genom vårt förslag ämnets ställning på B-linien blifvit
väsentligen stärkt, synes vara uppenbart. — På reallinien föreslå vi
samma timantal som nu; men då tiden i de sex lägre klasserna icke

’) Eu dylik latinkurs kommer att inrättas äfven vid svenska klassiska Iycéet i
Uieåborg, som från och med nästa läsår förändras till reallyceum, och genom Eckl.
Skr. af 24 maj 1898 är det medgifvet det under bildning varande kommunala lycéet

i Raumo att i klasserna 6—8 utbyta franska och engelska mot 18 timmar latin.

2) Jfr tab. 40 C.

91

ökats och i femte och sjette klasserna 1 timme i veckan skulle användas
till aritmetik, har det icke kunnat undvikas, att kursen i
algebra för vår sjette klass måst sättas något lägre än för den nuvarande
nedre sjette. Vi betvifla emellertid icke, att det oaktadt
samma resultat som nu skall utan svårighet uppnås på gymnasiet.
Vid Stockholms realläroverk har alltsedan 1895 matematiken aldrig
haft mer än 6 timmar i nedre sjunde klassen, emedan den afstått 1
timme åt fysiken, som i denna klass haft 4 timmar. Da det oaktadt
och trots det stora lärjungeantalet i klasserna ingen större svårighet
att medhinna föreskrifna kurser yppat sig, äro vi öfvertygade, att
äfven efter vårt förslag resultatet skall blifva fullt lika godt som nu;
i naturvetenskap:

naturhistoria: väsentligen detsamma som nu. De 4 veckotimmarna,
 som f. n. äro fördelade på 4 år, skulle efter
vår läsplan bibehållas men koncentreras på 2 år med 2
timmar hvartdera året. Då ämnets ställning härigenom
onekligen förstärkes, torde bättre resultat än nu kunna
uppnås, oaktadt examen skulle afläggas ett år tidigare;

geografi: grunderna af meteorologien och det allmännaste af
klimatologien, kulturväxternas och de för landskapet karakteristiska
växternas utbredning; de viktigare däggdjurens,
fåglarnes och kräldjurens utbredning och de lägre djurens

1 den mån de gifva landskapet karakter; det viktigaste
af etnografien;

fysik: väsentligen detsamma som nu. På latinlinien har ämnet
för närvarande 6 veckotimmar, fördelade på 4 år, nämligen
1 timme i hvardera af klasserna 6: i och 6: 2 och

2 timmar i hvardera af klasserna 7: i och 7: 2. Då enligt
vår läsplan de 6 veckotimmarna skulle bibehållas, men
koncentreras på de nuvarande klasserna 6: 2 och 7: i med

3 timmar i hvardera, hålla vi före, att ämnets ställning
på denna linie skulle blifva icke oväsentligt starkare än
förut, oaktadt examen skulle afläggas ett år tidigare än
nu. — På reallinien har fysiken f. n. 10 veckotimmar
fördelade på 4 år, hvarjämte den kan få disponera någon
mindre del af den åt undervisningen i matematik anvisade
tiden. Enligt vår läsplan skulle ämnet få en välbehöflig
förstärkning, i det att vi åt detsamma anslagit 12 veckotimmar
fördelade på 3 år, hvaremot rättigheten att in -

92

kräkta på matematikundervisningen naturligtvis skulle
försvinna;

kemi: väsentligen detsamma som nu. De 8 veckotimmarna,
som 1. n. äro fördelade pa 4 år, skulle efter vår läsplan
bibehållas men koncentreras på 3 år. Härigenom skulle
kursfördelningen blifva bättre än nu, i det att det första
läsåret skulle anslås till inledning och metalloiderna, det
andra året åt metallerna samt det tredje till repetition af
den genomgångna kursen och eu kort framställning af
Sveriges viktigare bergarter samt Skandinaviens geologiska
utveckling.

Sedan man vid universiteten erfarit de välgörande verkningarna
af examinas delning såväl med hänsyn till studiernas grundlighet
som examinas underlättande, hafva tid efter annan yrkanden eller
antydningar framkastats om att äfven mog enhet spr öfning en borde
delas. En sådan delning har på sätt och vis redan förut tillämpats
rörande naturhistoria och tyska, hvilka ämnen afslutats i öfre sjette
klassen allt från den tid, då 1859 års skolstadga hunnit genomföras
(1863), ända tills helt nyligen (1896 och 1897) genom kungl. kungörelsen
af 13 april 1894 och kungl. stadgan af 22 mars 1895 tyskan på alla
linier och naturhistorien på reallinien och B-linien framflyttats till
afslutningen i öfre sjunde klassen, samtidigt med att det senare
ämnet på A-linien alldeles utgått från undervisningsplanen. Mot
den gamla ordningen med afslutning i sjette klassen hade 1872 års
allmänna svenska läraremöte i Lund nästan enhälligt uttalat sig,
likaså 1870 ars läroverkskommitté och delvis äfven Kungl. Maj:t
och Riksdagens kamrar vid 1873 års riksdag, hvarför det ock
hörde till de utstakade grunderna för 1874 års kommitté, att
ingen slutpröfning skulle äga rum i naturhistoria och tyska i öfre
sjette klassen; vidare, hvad särskildt angår naturhistorien, sektionen
för naturhistoria och kemi vid de allmänna svenska läraremötena i
Lund 1872, i Jönköping 1875 och i Gäfle 1878 samt Riksdagens
andra kammare 1879''). Linder sådana förhållanden kan det synas
egendomligt att i viss mån yrka en återgång till en ordning, som
blifvit sa allmänneligen utdömd. Men likheten mellan 1859 års *)

*) Berättelser om de svenska läraremötena 1872 sid. 11—12, 48— 56,207; 1875
sid. 160-161; 1878 sid. 168-169; Betänkande 23 juli 1872 sid. 199-200,207;
dito af 22 dec. 1874 inl.; Riksdagens Prot. 1879 AK 25: 11—45, 1890 MAK 218.

93

ordning och den vi föreslå är blott skenbar. Då gällde det en afslutning
två år före mogenhetspröfningen i en klass, som allmänt
ansågs som den svåraste och mest betungade i hela läroverket, och
efter en grundläggning i nederskolan, som var utan all jämförelse
underlägsen den, som vi föreslagit. Nu föreslås däremot en afslutning
af dessa båda ämnen blott ett år före det ändtliga profvet med en
koncentration i undervisningen och — hvad naturhistorien angår —
genom växtgeografiens och djurgeografiens upptagande under den
fysiska geografien en ökning i lärotimmar, som måste göra sig så
mycket mera gällande, som ämnena icke behöfva i mogenhetspröfningen
konkurrera med de tyngsta och svåraste ämnena. Det gamla
klagomålet särskildt från naturvetenskapsmännens sida, att lärjungarna
icke blott glömde bort ämnet utan äfven förlorade allt intresse därför,
 berodde i första rummet därpå, att lärotiden var så knappt tilltagen
och metoden sådan, att ynglingarna icke fingo lära mycket
mer än indelningar och namn. Sådant väcker icke intresse och
glömmes därför lätt, i synnerhet om det är en på kort tid inpluggad
läxa. Afslutas naturhistorien i åttonde klassen, bör geografien följa
med, enär den helst bör skötas af samma lärare efter en gemensam plan.

Mogenhetspröfning i åttonde klassen anse vi äfven kunna lämpligen
anordnas för fysiken på A-linien och B-linien samt för engelskan
på reallinien och B-linien. Att det sistnämnda icke kan
ske på A-linien, beror på att ämnet då måste inträda samtidigt med
grekiskan i sjunde klassen, hvilket icke vore ändamålsenligt.

För att minska pluggläsningen till mogenhetspröfningen, som
för ett ämne sådant som religion verkar uteslutande skadligt, föreslå
vi därjämte, att förhör i detta ämne icke måtte förekomma, utan
att det måtte intaga samma ställning till den muntliga mogenhetspröfningen,
 som vi ofvan föreslagit för svenska1).

I åttonde klassen skulle således med examen afslutas:
på reallinien: tyska, naturhistoria och geografi samt engelska;
på B-linien: tyska, naturhistoria, geografi och fysik samt engelska;
på A-linien: tyska, naturhistoria, geografi och fysik.

Till mogenhetspröfningen i nionde klassen skulle alltså återstå:
på reallinien: religion, svenska, franska, historia, matematik,
fysik och kemi samt psykologi;

på B-linien: religion, svenska, franska, latin, historia och matematik
samt psykologi;

'') Se sid. 55—56.

94

på A-linien: religion, svenska, franska, latin, grekiska och historia
samt engelska och psykologi.

Inberäknadt de båda utom timplanen uppförda ämnena engelska
och psykologi, blefve således det sammanlagda antalet läsämnen, i
hvilka vid mogenhetspröfningen betyg skulle afgifvas, å alla linier tolf

Vid gymnasiets organisation synes oss emellertid en af de förnämsta
uppgifterna böra vara den att söka i någon mån minska
mångläseriet, hvilket länge och oaflåtligt öfverklagats såsom ett af
de största felen vid våra läroverk.

I sitt tal på Yäxiö gymnasium, juni 1825, yttrade Tegnér, vänd
till läroverkets lärare: »I sen det själfva, mina herrar, vår tid är
för kort och våra läroämnen för många. Undervisningen magrar af
idel öfverflöd. Våra fäder voro lyckligare än vi, ty deras lärdomskrets
var trängre än vår, men bättre beräknad efter vanliga fattningsgåfvor
och de egentliga läroårens omfång... Men hvar ta vi
tid till allt detta? Huru blir det möjligt att förena den mångkunnighet,
 som tiden fordrar, med den grundlighet i hvarje ämne, som
utmärkte den forna undervisningen? Våra tillgångar äro i allmänhet
ej större nu än förr, men utgifterna äro fördubblade. Finns det
intet medel att betäcka bristerna, då är en bankrutt i andens värld
oundviklig, då vet jag i sanning icke, hvarför vi ej så gärna först
som sist stänga till våra lärosalar och låta ungdomen växa vild som
träden i skogen. Dock — hvarken naturen eller tiden väcka ett
behof, hvaremot ej svarar en tillgång, blott han kan utfinnas. Men
funnen är han icke ännu, åtminstone icke med säkerhet, och däraf
förklarar jag mig de många försök, som vi dagligen höra omtalas,
att förbättra metoden och förkorta undervisningssättet».

I den s. k. stora uppfostringskommittén *) yttrade Agardh 1828:
»Det hufvudfel, som synes vidlåda den i Sverige bestående skolan, är
ytlighet eller mångkunnighet på grundlighetens bekostnad. Man
torde... finna orsaken därtill uti den organisation af läroverket, att
hvarje lärjunge där måste på en gång studera för många heterogena
saker, som i stället för att, enligt den allmänna meningen, understödja
hvarandra och gifva hvad man kallar en allsidig bildning
endast leda till ett blandadt kaos af ofullständiga kunskaper. Det
är icke möjligt att med lust och intresse studera på en gång tre
döda och tre lefvande språk, matematiska, teologiska, filosofiska och

'') Betänkande af Comitén till öfverseende af Bikets Allmänna undervisningsverk,
 i underdånighet afgifvet den 20 December 1828. Stockholm 1829. Bil. 2,
sid. 25—28.

95

fysiska vetenskaper. Något af dessa ämnen måste företrädesvis älskas
af lärjungen, men åt detta får han ej företrädesvis ägna sig. Han
tvingas att läsa de öfriga med lika kraft, och genom detta tvång på
hans intresse och hans håg gör man honom lika likgiltig för alla.
Han får numera ej mer än ett mål för sina skolstudier, det att
snart genomlöpa skolan. Han lär sig sina läxor för dagen och inöfvas
tidigt i konsten att lära hastigt för att glömma. Samma vana
att läsa endast för att genomgå examen, ej af lust till en viss sak,
följer honom in i akademien... Med akademien har han äfven lämnat
vetenskapernas fält. De klassiska auktorer, han tvingats att läsa,
stå dammiga på hans hylla. Avisläsning är hans lektyr och ytlighet
en stämpel på hela hans lefnad. — Detta resultat af vårt läroverk
är allmänt erkändt. Om orsaken blott kan man vara af olika tankar
... Det medel, man föreslår, att inrätta det enligare med vår
tid, införa däruti en mängd med realia och flera lefvande språk utan
att dispensera ifrån annat, skall icke hjälpa det onda. Det skall
därigenom endast förvärras. Mängkunnigheten skall tilltaga, men
grundligheten aftaga i samma mån. Ej heller hjälper det att, som
i Tyskland, genom själfva skolans mekanism framtvinga två så stridiga
verkningar som mångkunnighet och grundlighet på en gång.
De kunna tillsammans rymmas i få ynglingars fattningsgåfva; alla
de öfriga, mindre lyckligt organiserade, skola icke blifva något annat
än förvridna hufvuden eller kraftlösa konvalescenter efter skolans
lenta nervösa».

Dessa yttranden af Tegnér och Agardh fälldes för mer än 70 år
sedan. Det är särskildt att märka, att båda tala om mångläseriet
och dess skadliga inflytande på ungdomen såsom ett allmänt erkändt
faktum. Och detta faktum har från den tiden ända till våra dagar
esomoftast framhållits såsom ett betänkligt missförhållande; men
några kraftiga åtgärder till dess afhjälpande hafva icke vidtagits.
Säkert är, att om skarpsynte män redan då ansågo sig hafva skäl
att klaga, så har man det icke mindre i vår tid. En af de behöfligaste
reformerna på skolans högre stadium är därför att minska
antalet af de ämnen, i hvilka hvarje lärjunge är skyldig att följa
undervisningen.

En sådan åtgärd, hvilken under nuvarande förhållanden måhända
ej skulle vara att tillråda, skulle snarare möjliggöras, om den
af oss föreslagna examen efter nuvarande nedre sjette klassen komme
till stånd, emedan undervisningen i nederskolan enligt vår plan
blefve så betydligt stärkt till kvaliteten genom ett års förlängning

96

och väl äfven genom examenskon troll en. Sedan en yngling nöjaktigt
genomgått nederskolan och där under en sexårig kurs erhållit en
grundläggande allmänbildning, styrkt genom den aflagda examen,
torde man, utan fara att vålla någon skadlig ensidighet i hans andliga
utveckling, kunna medgifva honom rätt att med målsmans begifvande
välja bort ett eller annat ämne.

Redan genom läroverksstadgan af 1856 sökte man införa ett
dispenssystem; men detta led af åtskilliga så betydande brister, att
man utan tvifvel häri får söka en medverkande orsak till att stadgan
redan 1859 ersattes af en ny och knappast torde hafva blifvit genomförd
vid något enda läroverk. Dispensen gällde endast språken.
På den i lagen meddelade läsordningen förekommer i första klassen
intet främmande språk, i andra klassen blott franska; i dessa båda
klasser är undervisningen gemensam för alla. Med tredje klassen
delar sig läroverket i två linier, den ena med, den andra utan
klassiska språk. I denna klass inträder tyska på båda linierna och
dessutom på klassiska linien latin. I fjärde klassen slutligen inträder
grekiska på den klassiska linien och engelska på den andra. — Från
denna normala ordning kunde nu åtskilliga afvikelser äga rum.
1) Lärjunge på klassiska linien kunde på målsmans anhållan befrias
från grekiska, »och må i stället, under de lärotimmar sådan befrielse
äger rum, på sätt rektor och lärare, med billigt afseende på målsmans
uttryckta önskan, finna för honom lämpligt, undervisas inom den
afdelning, där latinska språket icke läses, eller ock utom skolan
njuta sådan undervisning, som af rektor godkännes». 2) Lärjunge,
som läste båda klassiska språken, kunde befrias från det ena moderna
språket, franska eller tyska, »i hvilket fall hela den undervisningstid,
som är anslagen för franska och tyska språken, användes till undervisning
i blott det ena af dessa språk». 3) Lärjunge på reallinien
kunde befrias från ett främmande språk, tyska eller engelska, »och
skall i sådan händelse den lärotid, som är bestämd för det språk, i
hvilket undervisning ej begagnas, fördelas på undervisningen i de
två öfriga».

Att detta dispenssystem hade varit omöjligt att tillämpa, torde
vara uppenbart; den enda praktiskt utförbara bestämmelsen synes
vara den, att en latinare, som ej läste grekiska, kunde i stället »utom
skolan njuta sådan undervisning, som af rektor godkännes». Det
är vår öfvertygelse, att det öfver hufvud är omöjligt att finna en
tillfredsställande lösning af frågan om valfriheten på gymnasium, så
länge man fasthåller den grundsatsen, att en lärjunge, som erhåller

97

befrielse från ett läroämne, skall vara skyldig att under de lärotimmar,
 då sådan befrielse äger rum, begagna annan af läroverket anordnad
undervisning; man ledes nämligen därigenom, på samma
sätt som 1856, till en ohållbar mångfald af linier. Vill man på
gymnasiet minska antalet af de ämnen, i hvilka hvarje lärjunge är
skyldig att följa undervisningen, torde den enda möjliga utvägen
vara att medgifva honom rätt att med målsmans begifvande välja
bort ett eller annat ämne, utan att han i stället förpliktas till något
annat arbete i eller för skolan.

Att denna princip kan genomföras i fråga om ett enstaka ämne
och ett mindre antal lärjungar, visar den omständigheten, att den
enligt läroverksstadgans § 6 redan nu tillämpas på främmande trosbekännares
befrielse från kristendomsundervisningen. Att svårigheter
yppa sig, då tillämpningen skall ske i större skala, må vara
sant; vi tro dock ej, att de äro oöfvervinneliga.

Det förnämsta argumentet mot valfriheten är väl det af 1843
års skolrevision anförda, att läroverket såsom en organisk enhet
skulle taga skada af en upplösande godtycklighetsprincip. Alen om
läroverket verkligen utgör en organisk enbet, så är det visserligen
icke därigenom, att läroämnena eller de i de särskilda klasserna
genomgångna lärokurserna tillsammans utgöra något systematiskt
helt. Just därför att så icke är fallet, kan man icke heller med
1824 års skolrevision säga, att bildningen kräfver inhämtandet af
alla skolans ämnen. Om så vore, skulle tydligen den nu medgifna
möjligheten att välja mellan olika bildningslinier strida mot skolans
ändamål. Den af samma revision uttalade farhågan, att valfriheten
skulle medföra vana vid sysslolöshet, torde äfven visa sig
obefogad, ty ett mindre antal läroämnen skola efter all sannolikhet
vida bättre underhålla ynglingarnas håg och intresse för studier än
ett större, som de icke på en gång mäkta. Mot samma revisions
försäkran, att valfriheten skulle undergräfva laglydnaden och motverka
ynglingarnas mod och själfförtroende, torde kunna invändas,
att laglydnaden allra bäst befordras genom tidsenliga lagar, hvilkas
välgörande verkningar man erfar, och att mångläseriets värsta olägenhet
just är, att det icke sällan knäcker modet och dödar själfförtroendet
hos de i en viss riktning begåfvade lärjungarna, hvilka ofta
äro de bästa.

Andra betänkligheter mot valfriheten torde afse ordningens upprätthållande
bland de lärjungar, hvilka måste tillbringa dispenstimmarna
i skolan. Hvad först angår de lärjungar, som bo så nära

7

98

skolan, att de på en timme kunna hinna hem och tillbaka till skolan
igen samt dessutom få en icke alltför obetydlig stund öfver till annan
sysselsättning, torde skolan icke kunna hysa betänkligheter mot deras
dispenserande, då målsman så önskar. Till denna kategori höra —
sannolikt med mycket få undantag — alla lärjungar i de mindre
städerna och dessutom rätt många äfven i de större; det är nämligen
icke ovanligt, att föräldrar, som hafva gossar i skolåldern, välja
bostad i läroverkets närhet eller ock för sina gossar välja det läroverk,
 som ligger närmast bostaden.

Bland de lärjungar, som ej tillhöra den nu nämnda kategorien,
utgöres, äfven i de folkrikaste städerna, det ojämförligt största antalet
af sådana, som, ehuru de hafva en något längre väg till skolan,
dock gå hem under frukostlofvet. Icke heller genom deras dispenserande
kan någon nämnvärd olägenhet för skolan uppstå, när
dispenstimmen sammanfaller med den första morgontimmen eller den
sista middagstimmen, timmen närmast före eller närmast efter frukostlofvet;
i sådana fall kommer lärjungen naturligtvis att tillbringa
tiden i hemmet eller åtminstone icke i skolan utom i de fall, där
detta förhindras af en gymnastiklektion. Om några af dessa lärjungar
erhålla dispens, behöfver således skolan i allmänhet ej hafva
något extra besvär af dem mer än högst en timme om dagen, densamma
för alla klasser och alla lärjungar.

Den tredje kategorien är ganska fåtalig och utgöres af de lärjungar,
 hvilkas skolväg är så lång, att det öfverhufvud ej kan sättas
i fråga, att de skola färdas den fram och tillbaka mer än en gång om
dagen. Om några af dem dispenseras, taga de dock aldrig skolans
uppmärksamhet i anspråk under den första morgontimmen eller den
sista middagstimmen; deras antal blir för öfrigt äfven i de största
städerna helt visst mycket obetydligt1).

Det visar sig således, att den för lärjungarna på gymnasium ifrågasatta
dispensrätten endast i de största städerna torde behöfva medföra
någon särskild omtanke från läroverkens sida och äfven där egentligen
blott för en timme om dagen. Då det uppenbarligen ligger
icke mindre i de dispenserades än i läroverkets intresse, att denna

!) I Stockholms realläroverk, hvars tre högsta klasser, 6: 2—7: 2, under senast
förflutna läsår räknat tillsammans 190 läijungar, nämligen 78 i 6: 2, 59 i 7: 1 och
53 i 7: 2, har frukostlofvet för dessa klasser i regeln omfattat endast 1 timme. Det
oaktadt hafva under vårterminen blott 21 af dessa läijungar tillbragt frukostlofvet i
skolan, nämligen 13 i 6: 2, 6 i 7: 1 och 2 i 7: 2, och under höstterminen enligt
rektors uppgift ännu färre.

99

timme upptages af en lektion, så böra till denna tid om möjligt förläggas
sådana ämnen, från hvilka dispens icke lämnas (enligt vårt
förslag modersmålet på samtliga linier och latin på A-linien), eller
ock sådana, om hvilka erfarenheten möjligen kommer att visa, att
de blott i sällsynta fall väljas bort. På de veckodagar, då denna
anordning ej läte sig genomföras, kunde ifrågavarande timme af de
dispenserade användas till slöjd, om sådan undervisning, enligt vårt
förslag, blefve vid läroverken införd. En annan utväg att bereda
sysselsättning åt en dispenserad lärjunge vore att, om han hade håg
för teckning, låta honom tillbringa tiden på ritsalen, vare sig att
lektion där påginge eller icke. Äfven kunde dylika enstaka dispenstimmar,
 då väderleken tillåter, lämpligen användas till lek och
idrott i det fria; stillasittande får ungdomen nog af ändå. För de
lärjungar, hvilka det oaktadt få eu eller annan timme ledig, som de
måste tillbringa i skolan, bör i läroverkshuset finnas ett särskildt
rum, där de kunna använda tiden till läsning eller skrifning. Vid
Stockholms realläroverk hafva två rum, ursprungligen afsedda för
dem, som måste stanna i skolan under frukostlofvet, sedan flera år
tillbaka användts äfven för nu ifrågavarande ändamål. För vissa
klasser äro nämligen gymnastiklektionerna förlagda till timmen 1—2,
under det de angränsande timmarna upptagas af läsning. De lärjungar
i dessa klasser, hvilka varit befriade från gymnastik, hafva
hänvisats till frukostrummen; och läroverkets rektor har icke haft
skäl att ångra denna anordning.

Vid dispensfrågans ordnande bör det öfver hufvud ihågkommas,
att det icke här gäller minderåriga barn, utan ynglingar i läroverkets
tre högsta klasser. Det är för deras uppfostran till själfständiga
människor helt visst af största vikt, att icke hvarje deras görande
och låtande ängsligt öfvervakas, utan att de i tid vänjas vid själftukt,
 så att de kunna iakttaga ordning och skick, äfven då de icke
äro kontrollerade. Och det resultatet vinner man bättre genom att
visa förtroende till deras goda vilja än genom att ständigt misstänka,
att de, så snart de lämnas utan uppsikt, genast äro beredda till ofog.

Yi öfvergå nu till den frågan, huruvida hvarje läsämne bör vara
i den meningen valfritt, att dispens från detsamma kan lämnas, eller
om några undantag i detta afseende böra göras.

Hvad först religionsundervisningen angår, skulle valfriheten
mycket bidraga att höja densamma. Icke utan god grund säger
Kroman1), att vi i kristna länder alltför ofta genom de många läxor '')

Grundtreek af Sjselelseren, sid. 151.

100

na »vaccinera folk mot kristendomen». Särskildt om dessa läxor infalla
på en tid, då kunskapsämnena trängas med hvarandra ocli ynglingen
har mycket svårt att sammanhålla alla olikartade elementer,
är fara för handen, att den dogmatiska och egentligen kyrkohistoria
undervisningen blifver förbunden med en känsla af olust, som
i religiöst och moraliskt afseende kan blifva olycksdiger för hela hans
lif. Om våra kristendomslärare visste, huru ofta detta är fallet, skulle
de säkerligen vara de första att yrka, att religionsundervisningen
måtte befrias från sin ställning som ett om ynglingens minneskunskap
med andra konkurrerande ämne. Visserligen minskas trycket
genom att, såsom ofvan föreslagits, religionsläran utgår ur själfva
mogenhetspröfningen, men man kan ytterligare förbjälpa ämnet till
den plats, det bör intaga, genom att efter konfirmationen och sjette
klassens examen icke tvinga denna undervisning på någon, som
icke af fri vilja eller efter föi''äldrars och målsmäns önskan söker den.

Hvad de andra ämnena angår, synes det oss, att man blott för
sådana har skäl att yrka undantag från allmän valfrihet, hvilka man
anser i och för sig hafva ett ojämförligt större bildningsvärde än de
öfriga. Ett sådant ämne är modersmålet, som också af den grunden
bör blifva obligatoriskt, att det särskildt genom de svenska uppsatserna
utgör en förbindelse mellan samtliga läroämnen och bättre än
något annat ämne gifver läraren tillfälle att iakttaga lärjungarnas
fortgående utveckling. Men rörande de öfriga ämnenas bildningsvärde
äro som bekant åsikterna mycket delade, hvilket till stor del
torde bero däraf, att man i denna fråga allt för ensidigt sökt stöd i
objektiva grunder, hämtade ur ämnenas egen natur, uuder det i
själfva verket de subjektiva, hämtade ur den studerandes natur, i
synnerhet vid mognare ålder äro de väsentligen bestämmande. Det
är exempelvis icke riktigt att påstå, att historien i och för sig har
ett större bildningsvärde än de flesta andra ämnen, ty det heror hufvudsakligen
af den studerande; har han — på grund af anlag, föregående
undervisning, framtidsplaner eller lärarens personlighet —
intresse för historien, så har den för honom ett relativt stort bildningsvärde;
för en annan, som saknar intresset, sjunker bildningsvärdet
till ett minimum. Har den senare däremot ett lifligt intresse
för kemi, så äger detta ämne för honom utan fråga ett vida större
bildningsvärde än historien. Om vi således — utom i fråga om modersmålet
— icke kunna tillerkänna skolans profana läroämnen på
det högsta stadiet väsentligt olika bildningsvärde annat än i förhållande
till olika individer, följer ock häraf, att vi icke till förmån

101

för något annat ämne göra anspråk på undantag från allmän valfrihet.
 Att vi i det följande af andra skäl föreslå, att latinet må
blifva obligatoriskt på A-linien, står icke i strid med den nu uttalade
grundsatsen.

Latin bör vara valfritt på B-linien, d. v. s. att en lärjunge må
äga rätt att begagna denna linies mindre omfattande undervisning i
matematik, fysik och teckning utan att därför vara tvungen att läsa
latin. Hittills har den, som ej velat studera latin, varit nödsakad att
läsa realliniens dryga matematik-kurs, och de klagomål, som häröfver
förnummits, kunna icke sägas hafva varit obefogade. Namnet B-linien
kommer då naturligtvis icke hädanefter att beteckna en linie, där
latin läses men icke grekiska, utan en linie, där tillfälle erbjudes
att läsa en mindre latinkurs men icke grekiska. — Den, som läst
latin i nederskolan, kan utan vidare inträda på hvilken som helst af
de tre gymnasiallinierna. Inträder han på B-linien, så innebär det,
att han åtminstone tillsvidare väljer bort latinet; ty då han redan
läst latin tre år, kan han icke undervisas tillsammans med nybörjare
i ämnet. Inträder han däremot på A-linien, bör han vara
skyldig att fortsätta med latin till skolkursens slut, men bör hafva
rätt att välja bort grekiska, så att det fortfarande liksom nu blir
möjligt att vid läroverken genomgå en sexårig kurs i latin utan att
nödgas därjämte läsa grekiska. Då vi föreslå, att latinet blir obligatoriskt
på A-linien, har detta sin grund dels däri, att de klassiska
språken ensamma motivera denna linies tillvaro, dels ock däri, att,
då en lärjunge vid inträdet i både fjärde och sjunde klassen haft
tillfälle att utan vidare välja bort latinet men ändock båda gångerna
valt det, man icke kan anse det för något tvång att fordra dess
fullföljande till studentexamen.

De främmande lefvande språken torde vara de ämnen, rörande
hvilkas valfrihet minsta invändningar kunna göras. Deras studium
medför så ögonskenliga och afgjorda fördelar, att bortval säkerligen
kommer att ske endast sällan.

I historia bör en gauska god allmänbildande kurs kunna medhinnas
i nederskolan, och det finnes då intet skäl att tvinga någon
att fullfölja ämnet på gymnasium, såvida man i det hela anser valfriheten
tillrådlig. Hvilket skäl finnes t. ex. att klafbinda en lärjunge,
 som vill efter första gymnasie-klassen öfvergå till Ultuna eller
Alnarp eller handelsinstitut, att drifva historiska studier för en viss period
— antagligen antiken och medeltiden — då han kunde bättre använda
sin tid till ett grundligare studium af de ämnen, soin han behöfver för

102

sin fackutbildning? Eller är det verkligen nödvändigt för en blifvande
apotekare eller en lärjunge, som bestämt sig för tekniska högskolan,
 att timme efter timme följa den historiska undervisningen i
tre år, sedan han blifvit godkänd i hela den historiska kursen i nederskolan?
Tvifvelsutan skulle mängen ingeniör, efter att hafva kommit
ut i lifvet, med friskare intresse gå till historiska själfstudier, om
han icke på en tid, då han behöfde sitt minne för andra ämnen,
blifvit i skolan uttråkad vid historien genom att dragas med läxor,
för hvilka han saknat håg.

Matematikens valfrihet på reallinien strider mot den gängse
uppfattningen af denna linie såsom specielt matematisk; men denna
uppfattning kunna vi icke dela. Vi hålla före, att reallinien, lika
väl som latinlinien, är i stånd att meddela en god humanistisk bildning,
 och att detta mål kan nås, utan att matematikstudiet drifves
längre än till nederskolans afgångsexamen. Det inträffar också ej
sällan, att en realist under loppet af de sista skolåren utvecklar sig
i så afgjordt humanistisk riktning, att det skulle vara en gifven fördel,
 om han sluppe i mogenhetsexamen draga med sig den långa
matematiska kursen. Äfven i andra fall kunde denna valfrihet vara
önskvärd, t. ex. då utpräglade anlag för naturhistoriska studier
finnas och svårighet att inhämta matematik. Äfven om en lärjunge
på reallinien utesluter både matematik och fysik, komma
hans gymnasialstudier ändock att omfatta följande åtta läsämnen:
religion, svenska, tyska, franska, historia, geografi, naturhistoria
och kemi samt, om han så önskar, engelska såsom det nionde och
psykologi som det tionde.

Om det således, utöfver hvad ofvan föreslagits, ej vore behöfligt
eller nyttigt att föreskrifva, hvilka ämnen en lärjunge på gymnasium
borde äga rätt att välja bort, så torde dock antalet valfria
ämnen — utom engelska och psykologi -—• för hvarje lärjunge
böra begränsas till högst två. Denna begränsning torde
följa däraf, att mogenhetsexamen fortfarande skulle medföra rätt att
inskrifvas som student vid universitetet; följaktligen måste den så
inrättas, att den innebär en garanti för en icke alltför ensidig bild—
ning. Vidare är en begränsning nyttig, därför att en yngling
för hvilken det bure emot i ett visst ämne, annars kunde känna sig
mera frestad att utan tillräcklig grund utverka föräldrars eller målsmans
samtycke till att fä bortvälja det. Att däremot lägga rätten
till att kontrollera valet i rektors eller lärares händer, vore icke tillrådligt,
 ty det innebure att flytta ansvaret öfver på orätt person och

103

befria föräldrar och lärjungar från att själfva tänka sig för. Emellertid
torde det i de flesta fall följa af sig själft, att rektors eller
lärares råd frivilligt inhämtas, och därigenom torde samverkan mellan
skola och hem komma att ytterligare befordras. I alla händelser
vore det lämpligt att såsom villkor för befrielse föreskrifva, att målsman
gör skriftlig anmälan därom hos rektor.

För ordningens skull och som en säkerhet mot öfverilningar bör
bortval icke ske under pågående lästermin, utan endast vid terminernas
början.

I sjunde och åttonde klasserna skulle lärjunge alltså vara skyldig
att följa undervisningen i minst åtta af de å timplanen upptagna
läsämnena, och för flyttning mellan dessa klasser skullefordras betyg
om godkända insikter i minst åtta sådana ämnen. För flyttning till
nionde klassen skulle samma villkor gälla, dock att lärjunge, som i
åttonde klassens mogenhetspröfning blifvit underkänd i ett af de a
timplanen uppförda ämnena, det oaktadt skulle till nionde klassen
flyttas. Om han önskade erhålla mogenhetsbetyg i detta ämne,
skulle sådant bero på pröfning i nionde klassens examen. I nionde
klassen skulle lärjunge behöfva följa undervisningen endast i så många
å timplanen uppförda ämnen, att hans mogenhetspröfning sammanlagdt
komme att omfatta åtta sådana ämnen.

I de ämnen, hvilka ej kunna bortväljas, bör tydligen minst
betyget godkänd alltid fordras. Om den, som har sammanlagdt mer
än åtta å timplanen uppförda ämnen i mogenhetspröfningen, underkännes
i öfverskjutande ämne eller ämnen, bör ifrågavarande ämne
betraktas såsom icke läst. liar lärjunge sammanlagdt blott åtta
ämnen, bör för godkänd mogenhetsexamen erfordras godkändt vitsord
i alla ämnen. Detta synes vara en bättre och mera uppfostrande
form af valfrihet än den nu medgifna, enligt hvilken
mogenhetsexamen kan aflägga? med underbetyg i vissa ämnen.

° Det bör vara lärjunge medgifvet att efter aflagd mogenhetsexamen
få komplettera såväl examensämne, som absolveras i åttonde
klassen, som ämne, livilket afslutas med den nionde.

Ett ämne, som blifvit bortvaldt, bör kunna åter upptagas vid en
lästermins början, dock endast under de nu för öfvergång från linie
till annan gällande villkor, d. v. s. att vederbörande visar sig äga
minst godkända insikter efter fordringarna i den klass han tillhör.

En följd af valfrihetens antagande i ofvan angifna form måste
blifva, att i åtskilliga fall och allmännare än nu icke mogenhetsexamen
i och för sig utan mogenhetspröfning med godkända vitsord

104

i vissa behöfliga ämnen fbreskrifves som kompefcensprof för inträde i
faekskolor och vissa ämbetsverk eller för afläggande af den ena eller
andra universitetsexamen. En annan följd blir den, att det allmänna
mogenhetsbetyget, som äfven nu bar ringa betydelse, bortfaller.

Emedan ansvaret för en lärjunges ämnesval helt och hållet hvilar
på honom själf och hans målsman och följderna af ett oförståndigt
val uteslutande drabba dem själfva, så kommer dispensrätten helt
visst att användas med stor försiktighet. Att ynglingen, så vidt
möjligt, icke bör försumma något af de tillfällen att öka sitt vetande,
hvilka skolan erbjuder, torde i allmänhet blifva den bestämmande
synpunkten, särskildt i de talrika fall, där anlag och håg ännu ej så
bestämdt framträdt, att det varit möjligt att fatta något beslut om
hans framtida lefnadsväg. Men hos många ynglingar — ofta säkerligen
just hos dem, af hvilka man har rätt att vänta mest i framtiden
— hafva begåfningen och intresset redan nu en alldeles bestämd
riktning; för sådana individers utveckling vore det ofta godt, om de
kunde befrias från ett eller aunat ämne, för hvilket de alldeles icke
hafva någon lust, för att därigenom få tillfälle att ägna mera tid
och mera sjelfständigt arbete åt det, som särskildt intresserar dem.

Rättigheten att utesluta vissa läroämnen skulle äfven medföra
väsentligt gagn för de lärjungar, hvilkas andliga spänstighet eller
kroppsliga hälsa tar skada af den stora arbetsbörda, som för närvarande
hvilar på ungdomen i läroverkens högre klasser; och skolan
skulle icke längre behöfva uppbära den tunga anklagelsen att genom
öfveransträngning försvaga en stor del af landets bästa ungdomskraft.

Ett i flere afseenden likartadt förslag till utsträckt valfrihet inom
läroverkens högsta klasser är framställdt af L. Lindroth i Pedagogisk
tidskrift 1888. I Finland, där läroplanerna för skolorna på
grund af de många språken äro mera öfverlastade med en mångfald
af läroämnen än måhända i något annat land, har man i denna omständighet
haft en särskild anledning att intressera sig för valfrihet
i den form, som ofvan förordats, och redan samlat någon erfarenhet
rörande densamma. Den har pröfvats i högst ringa grad i statslyceerna,
 i något större utsträckning i statens fruntimmersskolor och
slutligen i hela dess vidd i flere af landets privatskolor. Det uppgitves,
 att öfver hufvud taget resultaten af deu lindring i arbetet,
som skolan på detta sätt kunnat bereda sina lärjungar, hafva varit
lyckliga. Det lär hafva visat sig, att föräldrarna långt bättre, än
hvad mången på förhand trott, uppfattat vikten af ett rätt urval i
fråga om ämnen. Sadaua fall, då eleverna af själfsvåld eller nyck,

105

eraedan de fått ett dåligt vitsord o. s. v., anhållit om befrielse, har
erfarenheten visserligen kunnat uppvisa; men som ett glädjande inlägg
i frågan betonas, att ett dylikt oskick visat sig vara i aftagande,
 ju längre tid valfriheten vid ett läroverk tillämpats1).

Med de inskränkningar, som ofvan föreslagits, tyckes oss valfriheten,
 långt ifrån att innebära en fara för vår odling, tvärtom komma
att väsentligt befordra densamma. Tvifvelsutan skall mången däri
skåda en onödig och vådlig nyhet, men det torde i själfva verket
vara en djärfhet af det slag, som föde3 af medvetandet att vara stadd
på rätta vägar.

I lärotimmarnas antal och fördelning på gymnasium föreslå vi för
närvarande ingen annan väsentlig förändring än den, som blir en
gifven följd af vissa ämnens afslutning i andra gymnasial klassen, och
de modifikationer för särskilda ämnen, som ofvan motiverats: ökning
för modersmålet, minskning för franskan i följd af detta språks förändrade
ställning, en timmes ökning för historien i 9:e klassen, som
på grund af vårt förslag att göra gymnasiet treårigt blir nödig
för statskunskapen. Med gymnasiets uppgift att förbereda mera själfständiga
studier skulle vi ansett det mest öfverensstämmande, om normalschemat
upptagit endast fyra lästimmar för dag, två före och
två efter frukosten. Med en sådan anordning skulle också valfrihetens
genomförande i den föreslagna omfattningen väckt ännu
mindre betänklighet i disciplinärt afseende. Yi hafva emellertid icke
framställt något dylikt förslag. Dels förutsätter nämligen en så stor
minskning af lärotimmarnas antal en genomgripande förändring i
vissa ämnens undervisningsmetod, dels medför valfriheten en möjlighet
för hvarje särskild lärjunge att vinna nedsättning i de obligatoriska
skoltimmarnas antal. Men väl hafva vi ansett, att man bör
taga ett steg i den angifna riktningen genom att icke i någon klass
anordna flere lästimmar på schemat än 30 och i nionde klassen, där
det kunnat ske, nämligen på reallinien och B-linien, blott 28.

'') Tidskrift, utgifven af Pedagogiska föreningen i Finland 1895, sid. 310—318.

106

Timplanen får således följande utseende:

Reallinien.

B-linien.

A-linien.

U ndervismngsamnen.

Kl.

kl.

Kl.

Kl.

Kl.

Kl.

Kl.

Kl.

Kl.

7.

8.

9.

7.

8.

9.

7.

8.

9.

Religion ...........

2

2

2

2

2

2

2

2

2

Svenska .............

3

3

3

3

3

3

3

3

3

Tyska.................

2

2

—

2

2

—

2

2

—

Franska..............

2

2

3

2

2

3

2

2

3

Latin .................

—

—

—

6

6

10

6

6

8

Grekiska .........

6

6

10

Historia..............

3

3

4

3

3

4

3

3

4

Matematik ........

6

7

7

5

5

5

—

—

—

Naturhistoria

2

2

—

2

2

—

2

2

—

Naturvetenskap

Geografi ......

Fysik...........

1

4

1

3

5

1

3

1

3

—

1

3

1

3

—

Kemi............

3

3

2

Teckning...........

2

2

2

1

1

1

—

—

—

Summa

30

30

28

30

30

28

30

30

30

Utom timplanen skulle dessutom förekomma:

Engelska .................

...............| 21 2

1 1

2 2 —

_

2^ 2

Psykologi..................

...............1 — | —

1

— | —1 1

—

-1 1

Liksom nu borde hvarje lärjunge äga tillfälle att utom timplanen
erhålla undervisning i teckning.

Att närmare angifva kurserna i särskilda ämnen för hvarje klass
hafva vi ansett så mycket mindre af nöden, som dessa, då slutmålet
är angifvet, i hufvudsak gifva sig själfva i nära anslutning till nu
gällande undervisningsplan.

Hvad de skriftliga arbetena angår, skulle på grund af ämnenas
förändrade ställning skriftliga prof i mogenhetsexamen upphöra att
förekomma: i franska för alla linierna, i engelska för reallinien och
i latin för B-linien, hvaremot sådant prof i tyska skulle införas äfven
på real- och B-linierna. De skriftliga profven skulle alltså blifva:
på reallinien i svenska, tyska, matematik och fysik; på B-linien i
svenska, tyska och matematik; på A-linien i svenska, tyska och latin.
Af dessa prof skulle tydligen det tyska afläggas redan i åttonde klassen,
 och utfallet af detsamma skulle blott öfva inflytande på betyget
i ämnet. Till nionde klassens afdelning af mogenhetspröfningen
skulle, liksom nu, ingen admitteras, som icke blifvit godkänd för det

107

svenska skrifprofvet. Då å reallinien hvarken matematik eller fysik
och å B-linien icke matematik med nödvändighet behöfver ingå i
examen, och då den, som har dessa ämnen med men blir underkänd
i dem, under vissa omständigheter kan behandlas, såsom om han på
grund af bortval icke läst dem, synes icke böra såsom villkor för
tillträde till muntlig pröfning uppställas, att i dem aflagdt skriftligt
prof blifvit godkändt, utan skrifprofvet böra betraktas blott som en
del af examen i det ämne, hvari det aflägges. Å A-linien skulle
visserligen latinet icke kunna väljas bort, men skäl torde likväl saknas
att i nu förevarande hänseende ställa detta ämne annorlunda än
matematiken å real- och B-linierna.

I öfverensstämmelse härmed skulle — förutom extemporalier
o. d. — inga skriftliga hemarbeten eller skrifningar på lärorummet
förekomma i franska och engelska och å B-linien i latin.

Beträffande de svenska skrifningarua i sjunde klassen gäller detsamma,
 som ofvan på tal om nederskolan yttrats om dessa skrifningar
i den sjette; i åttonde och nionde klasserna skulle antalet skrifningar
blifva oförändradt,'' och torde lämpligen hvar tredje kunna förläggas
till hemmet. De tyska skrifningarna i sjunde och åttonde klasserna
hafva vi ansett böra ordnas på samma sätt som i den sjette. Äfven
vid det första årets matematiska skrifningar å lärorummet torde det
vara lämpligt, att läraren i ämnet är närvarande, hvarför de helst
böra förläggas till ämnets timmar; i de båda högsta klasserna åter
behöfves för dessa skrifningar mer samlad tid, än som med nyssnämnda
anordning kan åstadkommas äfven genom utbyte af timmar
under skrifningsdagarna olika ämnen emellan. Däremot synes skrifningarnas
antal kunna utan fara något inskränkas. För såväl real- som
B-liniens matematiska skrifningar hafva vi tänkt oss: i sjunde klassen:
på sex veckor en hemskrifning och en skrifning under tre lärotimmar;
i åttonde och nionde klasserna: en skrifning hvar fjärde vecka,
hvar tredje utförd i hemmet. A-liniens latinska skrifningar kunna
lämpligen ordnas i likhet med de andra liniernas matematiska.
Realliniens fysiska skrifning slutligen, hvilken skulle begynna i
åttonde klassen, torde kunna begränsas till en skrifning hvar sjette
vecka, hvarannan utförd i hemmet och hvarannan under tre lärotimmar,
 samlade genom utbyte af timmar mellan fysiken och andra
ämnen.

I de tre gymnasial klasserna skulle alltså under en tid af tolf
veckor utföras följande skriftliga arbeten:

108

i sjunde klassen:

Svenska .........................................

Tyska ............................................

Matematik eller (för A-linien) latin

i åttonde klassen:

Svenska ..........................................

Tyska ............................................

Matematik eller (för A-linien) latin
Fysik (blott för reallinien)............

i nionde klassen:

Svenska ..........................................

Matematik eller (för A-linien) latin
Fysik (blott för reallinien)............

o

A lärorummet.

I hem-met.

Under ämnets
timmar.

Eljes.

_

2 ggr

2 ggr

6 t:r

—

2 ggr

6 t:r

—

2 ggr

—

2 ggr

1 gg

6 t:r

—

2 ggr

—

2 ggr

1 gg

3 t:r

—

1 gg

—

2 ggr

1 gg

—

2 ggr

1 gg

3 t:r

—

1 gg

De skrifningar, som skola verkställas å lärorummet å annan
tid än under vederbörande ämnes timmar, skulle förläggas omväxlande
till veckans olika dagar. Dessa »skrifdagar» skulle infalla i
sjunde klassen en hvar sjette, i åttonde ocb nionde klasserna en hvar
tredje vecka.

En öfverblick af den reduktion, som den åt hvarje särskildt
ämne å timplanen anvisade tid skulle komma att undergå genom
de föreslagna skrifningarna på lärorummet i klasserna 6—9, lämnas
i tab. 40.

En beräkning af det antal lärare, som erfordras för tillämpningen
af de i det föregående föreslagna timplanerna, meddelas i Bil. 6.

BILAGOR,

Bil. 1.

Kompetensfordringar för skilda lefnadsbanor och
inträdesfordringar vid fackskolor.

1. Lefnadsbanor, för hvilka högre examina erfordras.

För att anställas som präst i svenska kyrkan fordras enligt kungl.
förordningen 18 april 1884 prästexamen i teologiska ämnen inför
biskop och domkapitel, dock att de, som visat sig äga ett större mått
af lärdom, kunna af konungen befrias från examen eller få den ersatt
af disputationsprof inför teologisk fakultet. Prästexamen får
efter kungl. kung. 4 nov. 1887 icke utan konungens tillåtelse anställas
med annan än den, som styrker sig hafva vid något af rikets
universitet aflagt antingen dimissionsexamen jämte föreskrifna praktiska
prof eller teologie kandidatexamen. Genom kungl. kung. 13
dec. 1889 hafva teologie professorer och teologie docenter, teologie
licentiater samt de teologie lektorer, som vid universitetet aflagt teologisk
examen, helt och hållet befriats från prästexamen.

Det svenska prästerskapet utgör för närvarande en kår på närmare

3,000 personer1). * 3

'') Nämligen enligt 1899 års statskalender 1,371 kyrkoherdar, 43 präster vid
fängelserna, 53 vid armén och 5 vid flottan, hvartill komma (enligt Eckerberg, Ny
svensk ecklesiastik-matrikel 1896. jämförd med Rosenbergs matrikel 1891 och delvis
kompletterad efter 1899 års statskalender) 852 komministrar, 85 domkyrkosyssloman,
kapell- och brukspredikanter och fast aflönade adjunkter och vice pastorer jämte 7 adj.
och 14 predikanter i Stockholm, 490 obefordrade präster, 12 vid sjukhus och hospital,

3 sjömanspräster och 2 vid församlingarna i Paris och London. Summan 2,937
minskas å ena sidan genom att prästerna vid fängelserna, sjukhusen, armén och
flottan oftäst hafva andra prästerliga tjänster, men ökas å andra sidan med 8 teol.
docenter och professorer utan prebenden, åtskilliga teologie lektorer, som hafva prästkompetens,
 men ej prästerlig tjänst, och några prästerliga lärare vid barnhem.

112

Under tioårsperioden 1887—1896 aflades praktisk teologisk examen
vid universiteten af i medeltal 61,4 personer årligen och teologie
kandidatexamen af 5,5. Dimissionsexamen aflades under samma period
af 71,4 personer årligen (Jfr tab. 18). Enligt Eneströms beräkningar1)
aflades icke praktisk teologisk examen af 13,9 % af de studenter, hörande
till 1870—74 års årsklasser, som aflagt dimissionsexamen, och af 12,2
% af ifrågavarande studenter, hörande till 1875—79 års årsklasser.
Anledningen ansågs med rätta i flertalet fall vara att söka i beviljad
dispens från praktisk teologisk examen. Dylik dispens har äfven
under här ^ifrågavarande period, fast under senare år mera sällan,
beviljats. Ä andra sidan har dimissionsexamen någon gång aflagts
som en förberedelse till teologie kandidatexamen. Man torde således
kunna antaga, att omkring 70 präster under tioårsperioden 1887—96
årligen utbildats för svenska kyrkan. Antalet var något större under
närmast föregående tioårsskede och likaså under åren 1897 och 1898.

Examen till rättegångsverken eller juriskandidatexamen grundlägger
behörighet till domarebefattning samt bereder inträde till
tjänstgöring icke blott i de egentliga rättegång sv erken utan äfven i
justitiedepartementet, nedre justiticrevisionen och justitiekansler sämbetet-),
 öfvcrståthållareämbetets afdelningar för kansliärenden —
dock för stadsfogdar äfven annan kompetens — och polisärenden, i
hvilken afdelning för räkenskapsförare och kanslister gäller lägre
kompetens2 3 3). Samma examensfordringar gälla äfven för chefen för
generaltullstyrelsens kanslibyrå4, landssekreterare och länsnotarier5),
sekreteraren i lotsstyrelsen6), notarien vid järnvägsstyrelsens administrativa
afdelning samt distriktssekreterarne7), auditör er, vice
auditörer och tullfiskaler ''8), ombudsmannen i statskontoret och tjänstemännen
i de centrala ämbetsverkens advokatfiskalskontor, flottans
advokatfiskal9), ombudsman och fiskal i domänstyrelsen10), universi '')

Statistiska undersökningar rörande studie- och examensförhållandena vid de
svenska universiteten sid. 29, 30, 33 och 34. Jämf. Förslag till stadga ang. examensväsendet
inom de teologiska fakulteterna 2 juli 1898, sid. 73 o. f.

2) K. kung. 12 maj 1865, mom. 1 och 15.

3) K. kung. 12 maj 1865, mom. 10 och 15, och K. F. 12 juli 1878, § 3.

4) Generaltullstyrelsens instr. 1 nov. 1878, § 2.

9) K. kung. 12 maj 1865, mom. 11 och 15.

e) Instr. för lotsstyrelsen 14 okt. 1898, § 8.

’) Instr. för järnvägsstyrelsen af 15 okt. 1897, §§ 50 och 87.

8) K. kung. 12 maj 1865, mom. 9; Eegl. för flottan 10 juli 1884: I § 55.

9) K. kung. 12 maj. 1865, mom. 5; Eegl. för flottan § 55.

,n) K. Er. 10 nov. 1882.

113

tetens, riksbankens och riksgäldskontorets ombudsmän och kanslisterna
i riksbankens ombudsmansexpedition vid hufvudkontoret!).

Genom aflagd kansliexamen eller juriskandidatexamen förvärfvas
behörighet att vinna anställning i de under utrikes-, landtförsvars-,
sjöförsvars-, civil-, finans- och ecklesiastikdepartementen lydande
lcansliexpeditioner, dock att sådan anställning kan af vederbörande
departementschef medgifvas äfven den, som aflagt examen till rättegångsverken*
2).

Samma behörighet gäller äfven för de centrala ämbetsverken:
arméförvaltningen, marinförvaltningen, kommerskollegium, kammarkollegium,
 statskontoret, kammarrätten, medicinalstyrelsen utom nedan
angifna, för hvilka läkarekompetens erfordras, generalpoststyrelsen,
telegrafstyrelsen, generaltullstyrelsen3), öfverintendentsämbetet (förste
intendenten för den administrativa afdelningen, kassör och bokhållare),
första gradens tjänst i domänstyrelsen (notarier, bokhållare, revisor,
registrator och aktuarie) samt amanuenser och extra ordinarie tjänstemän
med behörighet äfven för jägmästare, sekreterare i landtbruksstyrelsen,
 räntmästare, sekreterare, kamrerare eller annan ordinarie
tjänst vid universitetens drätselverk eller kansli (notarie, kanslist,
bokhållare eller amanuens) samt sekreterare och kamrerare vid karolinska
institutet. Rätten att gifva sådana, som tagit examen till
rättegångsverken, inträde i verken tillkommer dock uti ifrågavarande
fall vederbörande ämbetsverk eller universitet, och vissa, ofvan angifna,
 poster äro förbehållna dem, som tagit högre juridisk examen;
andra, som skola nedan angifvas, äro förbehållna dem, som aflagt
andra högre fackexamina4).

Alla tre juridiska examina gifva behörighet till följande befattningar:
kamrerare och revisor i öfverståthållareämbetets afdelning för
uppbördsärenden, landskamrerare, kronofogde och länsbokhållare, kamrerare
och registrator i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, öfverdirektör
och byrådirektör vid järnvägsstyrelsens administrativa afdelning,

'') Stat. för universiteten 10 jan. 1876 § 93. Regi. för riksbanken 1899 § 64
och för riksgäldskontoret 1899 § 90.

2) K. kung. 12 maj 1865, mom. 2 och 15, det förra enligt lydelse genom K.
kung. 16 febr. 1872.

’) Sistnämnda tre styrelser kunna äfven anställa dem, som blott hafva aflagt
studentexamen. Se nedan sid. 132—135.

4) K. kung. 12 maj 1865, mom. 4 och 15, Öfverintendentsämbetets instr. 14
nov. 1879 § 6 enligt lydelse 5 dec. 1884, K. Br. 10 nov. 1882, Landtbruksstyrelsens
instruktion 13 dec. 1889 och 23 nov. 1894 § 7, Stat. för univers. 10 jan. 1876 §
92, Stat. för Karol. instit. 29 april 1880 § 49: 2.

8

114

sekfeterarne vid patent- ock registreringsverket (utom en) samt kamrerare,
 registrator, revisor, bokhållare, kassör, amanuenser ock extra
ordinarier i lotsstyrelsen, hvilken dock kan på grund af särskilda omständigheter
i nämnda tjänster anställa den, som blott aflagt mogenhetsexamen1),
 samt tjänstemännen i riksgäldskontorets kansli2).

Den svenska justitieinatrikeln för 1887 upptager för högsta domstolen,
 justitiedepartementet, nedre justitierevisionen, justitiekanslersämbetet,
 hofrätterna, nya lagberedningen, justitieombudsmannen och
hans expedition, domhafvande på landet, auditörer och vice auditörer,
öfverståthållareämbetet för polisärenden, rådstufvurätterna med därtill
hörande tjänster (dock icke stadsfogdar och stadskassörer) samt
lärarna vid de juridiska fakulteterna i Upsala och Lund 611 personer.

Juriskandidatexamen aflades under tioårsperioden 1887—1896 af
i medeltal 22,2 personer årligen, examen till rättegångsverken under
samma tid af 78,5 och kansliexamen af 10,4. Således aflades de tre
juridiska examina tillsammans i medeltal 111 gånger årligen3), hvilket
dock icke betecknar af 111 personer, ty det är icke alldeles ovanligt,
att examina till rättegångsverken och till kansliet afläggas af samma
person. I af Eneström undersökta 53 fall af kansliexamen aflade 15
examinander tillika examen till rättegångsverken. Under antagande
af samma proportion för perioden 1887—96 skulle kansliexamen ensam
aflagts af 7,5 personer årligen och alla examina af 108,2. De fall,
då samma person aflägger examen till rättegångsverken och juris
kandidatexamen, äro så sällsynta, att de på sin höjd utöfva inflytande
på decimalen*). Under de följande åren 1897 och 1898 har juriskandidatexamen
aflagts af 30, examen till rättegångsverken af 22
och kansliexamen af 7,5 personer årligen.

Behörighet att utöfva läkarekonsten tillkommer endast den, som
inom riket aflagt medicine licentiatexamen eller, utan att hafva aflagt
sådan examen, antingen af K. Maj:t erhållit särskildt tillstånd eller
blifvit af K. Maj:t utnämnd till läkaretjänst eller ock af medicinalstyrelsen
förordnats som vikarie eller extra läkare vid armén, flottan
eller den civila sjukvården. Dock gäller för sålunda förordnad vikarie
hans behörighet endast för den tid, förordnandet bestämmer. — Endast * 2 3 4

'') K. kung. 12 maj 1865 mom. 10, 12 och 15, Instr. för väg- och vattenbyggnadsst.
25 sept. 1888 § 12, Instr. för järnv. 15 okt. 1897 § 50, Instr. för patent- och
registreringsverket 18 nov. 1898 § 4, Instr. för lotsstyrelsen 14 okt. 1898 § 8.

2) Regi. för riksgäldskontoret 1899 § 90.

3) Jfr tab. 18.

4) Eneström a. a. sid. 51 och 52.

115

legitimerade läkare kunna uppföras på förslag till läkaretjänst, som af
K. Maj:t eller medicinalstyrelsen tillsättes, eller antagas till läkaretjänst,
 med hvars innehafvande tjänsteårsberäkning är förenad1) —
Generaldirektören och ledamöterna i medicinalstyrelsen samt dess
ombudsman och fiskal skola vara legitimerade läkare2).

Enligt den af medicinalstyrelsens ombudsman utgifna matrikeln
funnos i början af innevarande år 1,282 legitimerade läkare3). —
Under tioårsperioden 1887—1896 legitimerades i medeltal årligen
63,6 läkare. Under de bägge sista åren har antalet varit i stigande
med respektive 70 och 82 personer. Däremot legitimerades under
närmast föregående tioårsperiod 1877—86 icke flere än 29,5 personer
årligen och under de föregående åren ännu färre4).

För behörighet att söka lektorsbefattning vid de allmänna läroverken
fordras — jämte vederbörligen genomgången profårskurs och
godkändt disputationsprof i något af de till den sökta sysslan hörande
ämnen, för hvilket afhandling i klassisk filologi skall vara författad
på latinska språket och afhandling i främmande lefvande språk på
det språk, afhandlingen afser — antingen fullständiga och godkända
prof för promotion inom filosofisk fakultet enligt de före 16 april
1870 meddelade stadgar eller filosofie licentiatexamen. Är denna aflagd
enligt kungl. stadgan 17 april 1891, erfordras — utom vitsord
om minst godkäuda insikter i antropologi och logik enligt kungl.
kung. 14 okt. 1892, därest icke teoretisk filosofi ingår i sökandes
examen —, att han i filosofie kandidat- eller licentiatexamen erhållit
minst vitsordet godkänd antingen i fyra af följande till humanistiska
sektionen hörande examensämnen, nämligen nordiska, germanska,
 romanska, latinska och grekiska språken, historia samt statskunskap
med geografi, eller i tre af dessa ämnen och i matematik
eller i fyra af följande till matematisk-naturvetenskapliga sektionen
hörande examensämnen, nämligen matematik, fysik, kemi, botanik
och zoologi, eller i tre af dessa ämnen och i ett af de ofvannämnda
till den humanistiska sektionen hörande ämnen; hvarvid iakttages,
att med betyg i grekiska språket skall vara förenadt betyg i latin, * 2 * 4

'') Instr. för läkare 31 okt. 1890 §§ 55 och 57, den senare enligt lydelse 19
okt. 1894.

2) Medicinalstyrelsens instr. 2 nov. 1877 §§ 1: 3, 2.

*) Bland dem äro två professorer räknade, livilka, ehuru berättigade att idka
medicinsk praktik, dock icke hos medicinalstyrelsen legitimerat sig.

4) Källa för åren 1891—98 de tryckta matriklarne, för tidigare år matrikeln i
medicinalstyrelsens arkiv. Jfr tab. 18.

116

med betyg i fysik betyg i matematik, med betyg i botanik betyg i
zoologi och med betyg i zoologi betyg i botanik. — Behörighet att,
söka lektorsbefattning, hvari kristendom ingår, tillkommer ock teologie
kandidat eller filosofie kandidat, som aflagt examen inför teologisk
fakultet, bägge under förutsättning af fullgjordt disputationsprof.

Behörighet till adjunkts- och kollegabefattning vid allmänt läroverk
tillkommer — utom den, som är behörig till lektorsbefattning,
eller den, som i öfrigt fullgjort därför stadgade kunskapsprof, men ej
aflagt disputationsprof, samt den, som enligt kungl. cirk. 12 sept. 187f>
och 4 febr. 1887 blifvit behörig — filosofie kandidat, som, jämte stadgadt
vitsord om godkända insikter i antropologi och logik eller i teoretisk
filosofi, i filosofie kandidatexamen erhållit betyget godkänd eller
däröfver i ofvan under behörighet till lektorsbefattning angifna antal
af sammastädes angifna ämnen, gällande äfven för obligatoriska ämnesförbindelser
samma regler, som ofvan angifvits för lektorsbefattning.—
Behörighet att söka adjunktsbefattning, hvari kristendom ingår, tillkommer
ock teologie kandidat eller filosofie kandidat, som aflagt
examen inför teologisk fakultet (dimissionsexamen), eller den som
aflagt sistnämnda examen jämte teologisk-filosofisk examen med vitsord
om minst med beröm godkända insikter i två af ämnena latin,
grekiska och historia1).

Före utnämningen måste såväl lektor som adjunkt och kollega
hafva aflagt undervisningsprof* 2).

För behörighet till rektorsbefattning fordras att vara ordinarie
ämneslärare och särskild! vid högre läroverk att hafva aflagt godkändt
lektorsprof3).

, Om de 78 rektorerna medräknas, äro för närvarande ungefär 1,000
ämneslärare anställde vid de allmänna läroverken4).

För att kunna utnämnas till adjunkt vid folkskolelär are seminarium
fordras att hafva uppnått tjugutre års ålder, att hafva aflagt
sådana kunskapsprof, som äro stadgade för behörighet att utnämnas
till adjunkt vid allmänt läroverk, samt att nöjaktigt hafva genomgått
profårskurs vid allmänt läroverk eller vid seminarium, äfvensom att

!) Läroverksstadgan 1 nov. 1878 § 55 enligt lydelse 10 mars 1892.

2) Läroverksstadgans §§ 56, 57, 60—62; §§ 56, 57, 60 och 61 enligt lydelse 22
mars 1895.

3) Läroverksstadgans § 59 enligt lydelse 16 dec. 1892.

4) Under läsåret 1897—98 utom de ordinarie — 78 rektorer, 207 lektorer och
530 adjunkter och kolleger— 10 extra ordinarie lektorer, 152 extra ord. adj. och 7
timlärare.

117

inför det konsistorium, hvarunder seminarium hörer, hafva aflagdt
godkändt praktiskt undervisningsprof. — Lärarinna, som uppnått 23
år och genomgått fullständig afgångsexamen vid högre lärarinneseminarium
i Stockholm samt därvid erhållit vitsorden berömlig för
undervisningsskicklighet och minst med beröm godkänd i pedagogik
och metodik, är behörig att vid lärarinneseminarium blifva anställd
såsom lärarinna med adjunkts tjänstgöring, såvida hon med goda
vitsord under minst ett år tjänstgjort vid ett statens seminarium samt
aflagt godkändt praktiskt undervisningsprof. För att kunna utnämnas
till rektor vid seminarium fordras att hafva aflagt de prof, som
äro stadgade för behörighet att utnämnas till lektor eller adjunkt
vid allmänt läroverk eller adjunkt vid seminarium, samt att äga en
under föregående pedagogisk verksamhet bepröfvad undervisningsskicklighet
*).

Antalet rektorer är 12, adjunkter 40 och lärarinnor 10.

Filosofisk grad medför ock behörighet till anställning i riksarkivet
och kungliga biblioteket, dock att särskilda omständigheter kunna
föranleda anställande af e. o. bibliotekstjänstemän, som ej förvärfvat
filosofisk grad* 2 3).

Examen för akademisk grad med vitsordad skicklighet företrädesvis
i matematik, lefvande språk, statskunskap eller historia fordras
för att anställas som ordinarie tjänsteman i statistiska centralbyrån,
dock med undantag, som kan betingas af redan ådagalagd fallenhet
för och skicklighet i statistiskt arbetes utförande *). Samma kompetensvillkor
gälla för förste aktuarie och aktuarier i den statistiska
afdelningen af kommerskollegium4).

Examen för filosofisk grad med väl vitsordade insikter i geologi
och närsläktade ämnen eller ock examen för inträde i bergsstaten
fordras för att antagas till geolog eller biträdande geolog, dock med
undantag, som kan betingas af redan ådagalagd framstående fallenhet
för och skicklighet i de i undersökningen förefallande arbeten.
Bland geologerna förordnas aktuarie, amanuens, bibliotekarie, kemist
och mineralog5).

’) K. St. 29 jan. 1886 §§ 16 och 17, den senare enligt lydelse 10 dec. 1892.

2) K. kung. 12 maj 1865, mom. 3; Instr. för riksarkivet 26 okt. 1877 § 20;
Regi. för K. bibliot. 9 nov. 1877 § 22.

3) Instr. för Stat. centralbyrån 7 nov. 1879 § 12.

4) K. kung. 30 okt. 1891.

5) Instr. för riketB geolog, undersökning 2 juni 1882 §§ 6 och 7, den senare
enligt lydelse 17 dec. 1897.

118

Landtbruksstyrelseus fiskeriinspektör och fi sker ias s iste nt erna
skola hafva goda vetenskapliga kunskaper om fiskarterna och deras
lefnadsförhållanden, och den förre skall hafva minst 5 års tjänstgöring
som fxskeriassistent eller motsvarande praktisk erfarenhet'').

Af föreståndaren för statens entomologiska anstalt fordras
grundliga insikter i entomologi och närstående vetenskaper samt
genom examen vid landtbruksinstitut eller på annat sätt ådagalagd
kunskap i växtodlingslära* 2).

Amanuenser och extra ordinarie tjänstemän vid nationalmusei
konstafdelning skola genom akademisk examen eller på annat sätt
hafva ådagalagt grundliga insikter i estetiska och konsthistoriska
ämnen 3).

Yid besättandet af akademiska lärareämbeten gäller som enda
befordringsgrund »graden af ådagalagd vetenskaplig skicklighet» 4 *).
I fråga om lärareämbeten vid högre och lägre fackskolor kan skickligheten
efter omständigheterna dokumenteras med akademiska lärdomsprof
eller vitsord från fackskola3).

Under tioårsperioden 1887—96 hafva i medeltal 100,5 personer
årligen aflagt filosofie kandidatexamen i Sverige och 37,8 filosofie
licentiatexamen. Under samma tid hafva 23,7 personer årligen blifvit
filosofie doktorer och 47,9 afslutat profårskurs i Stockholm, Upsala
eller Lund6). Under närmast föregående tioårsperiod aflades de
bägge filosofiska examina tillsammans af omkring 100 personer
årligen (omkring 80 och 20 respektive).

'') Landtbruksstyrelsens instr. 13 dec. 1889 § 7 enligt lydelse 23 nov. 1894,
Reglem. 28 maj 1897 § 6.

2) Regi. 29 jan. 1897 § 4.

3) K. St. 10 dec. 1880 § 24.

4) Universitetsstat. 10 jan. 1876 §§ 66, 76, 77, Stadg. för Karol. inst. 27 april
1886 § 31, Stadg. för Göteborgs högskola 5 april 1889 §§ 11 och 13 enligt lydelse
26 jan. 1894. Dar tages äfven hänsyn till lärareduglighet.

8) Stadg. för Tekniska högskolan 2 mars 1877 § 12; K. St. ang. Chalmers
tekniska läroanstalt 10 aug. 1877 §§ 9, 10; K. St. för Tekniska elementarskolorna
15 juni 1877 §§ 14 och 15, den senare enligt lydelse 10 dec. 1886; K. St. för
Tekniska skolan 10 juli 1891 §§ 61 och 66; K. St. för skogsläroverken 13 april 1886
§ 26; K. St. för sjökrigsskolan 1 nov. 1889 §§ 10—15; K. regi. för krigsskolan 14
aug. 1874 § 11 enligt lydelse 18 april 1890; K. regi. för Veterinärinstitutet 24 maj
1867 §§ 16 och 17; Medicinalstyrelsens St. för Farmacevtiska Inst. 12 febr. 1846 §8,
nu under omarbetning; K. regi. för navigationsskolorna 6 juni 1890 §§ 8 och 9;
Lag ang. döfstumundervisningen 31 maj 1889 § 22; K. St. för läroanstalter för blinda
29 maj 1896 § 6.

6) Jfr tab. 18.

119

Bergsexamen bereder inträde i bergsstaten i orterna, 6 bergmästaretjänster
och G grufveingeniörstjänster, och ger företräde i
kommerskollegii bergsafdelning''). Samma behörighet tillkommer i
bägge fallen den, som efter att hafva aflagt mogenhetsexamen och
såsom ordinarie elev begagnat undervisningen vid tekniska högskolans
fackskola för bergsvetenskap därstädes genomgått fullständig
afgångsexamen för fyraårig kurs i grufvetenskap med betyg om med
beröm godkända insikter i mineralogi och geologi, i läran om malmfyndigheter
och i g nybrytning och grufmätning samt om godkända
insikter i malmanrikning, metallurgi och bergsmekanik* 2).

Kontrolldirektör, kontrollör och assistent i kontrollverket samt
myntdirektör och myntkamrerare skola hafva godkänd mogenhetsexamen
och antingen bergsexamen eller fullständig afgångsexamen
från tekniska högskolans fackskola för bergsvetenskap med betyg
öfver godkända insikter i bergskemi och metallurgi samt praktisk
skicklighet i proberingar3). I finansdepartementets kontroll- och
justeringsbyrå äger departementschefen att, oberoende af gällande
föreskrifter om behörighet att vinna inträde i Kungl. Maj:ts kansli,
anställa som amanuenser högst två personer med tekniska insikter i
de till byrån hörande ämnen4 *).

För inträde som löjtnant vid väg- och vattenbyggnadskåren
erfordras att hafva genomgått den fyraåriga lärokursen för väg- och
vattenbyggnadskonst vid tekniska högskolan med fullständiga afgångsbetyg,
 att hafva genomgått en praktisk och teoretisk kurs på omkring
7 V2 månader i artilleri- och befästningskonst tn. m. vid Svea
ingeniörbataljon samt att efter slutad kurs hafva tjänstgjort minst
tre år vid något allmänt arbete eller undersökningsförrättningä).
Årligen utbildas högst fyra personer till inträde i kåren, som vid
1899 års början bestod af 77 officerare.

Byråchef och byråingeniörer vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt distriktschefer och distriktsingeniörer skola antingen hafva
fullgjort de för inträde i väg- och vattenbyggnadskåren stadgade
villkor eller hafva genomgått tekniska högskolan och därjämte förvärfvat
praktisk duglighet i ingeniöryrkets utöfvande6). Alla ifråga '')

K. kung. 12 maj 1865, mom. 6 och 7.

>) K. kung. 13 okt. 1886.

3) Instr. för kontrollverket 8 dec. 1876 § 3, Instr. för myntverket samma
dag § 4.

4) Instr. för kontr- och justeringsbyrån 31 okt. 1884 § 2.

») K. Br. 12 juni 1885 och 19 okt. 1894.

e) Instr. för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 28 sept. 1888 § 12.

120

varande 15 tjänstemän tillhöra väg- och vatten byggnadskåren, liksom
chefen för styrelse och kår är densamme.

Öfverdirektörer, byrådirektörer och byråingeniörer vid järnvägsstyrelsens
ban- och maskinafdelningar, telegrafdirektör och arkitekt
i styrelsen och bland distriktens tjänstemän bandirektörer och baningeniörer,
 maskindirektörer och maskiningeniörer skola hafva högre
teknisk examen vid svenskt eller främmande läroverk1). Ifrågavarande
befattningar äro f. n. 47.

Öfveringeniören samt en af sekreterarne i patent- och registreringsverket
skall hafva fullständigt och med goda vitsord genomgått
tekniska högskolan eller Chalmers tekniska läroanstalt* 2).

M fyringeniör fordras mogenhetsexamen och antingen fullständig
afgångsexamen från någondera af tekniska högskolans fackskolor
för väg- och vattenbyggnadskonst eller för maskinbyggnadskonst och
mekanisk teknologi eller ock intyg öfver praktisk verksamhet, som
förutsätter de för fyringeniörer erforderliga kunskaper3).

För inträde i marimngeniörsstaten fordras a) för underingeniör:
att hafva vid tekniska högskolan eller annan därmed jämförlig läroanstalt
genomgått fullständiga kurser antingen i maskinbyggnadskonst
eller i väg- och vattenbyggnadskonst samt därutinnan blifvit
godkänd och under minst ett ar varit anställd vid mekanisk verkstad
eller varf eller vid hus-, väg- eller vattenbyggnadsföretag samt därlid
adagalagt anlag för eller vunnit erfarenhet i ingeniörsarbeten;
b) såsom byggmästare: att hafva genomgått fullständiga kurser i vägoch
vattenbyggnadskonst och däri blifvit godkänd samt utöfvat hus-,
väg- och vattenbyggnadsyrket under minst 8 år, däraf 4 såsom
arbetsförestandare, och härvid adagalagt god förmåga att ordna och
sköta arbeten af dessa slag jämte vana att däröfver afgifva utlåtanden
och uppgöra förslag, ritningar och kostnadsberäkningar; c) såsom
extra ingeniör eller ingeniör: att hafva genomgått fullständiga lärokurser
i maskinbyggnadskonst jämte mekanisk teknologi och däri
blifvit godkänd, vid läroverk för mariningeniörer nöjaktigt genomgått
där föreskrifven kurs i teoretiskt och praktiskt skeppsbyggeri
och under minst tre ar vant anställd vid mekanisk verkstad eller
varf och därvid adagalagt kännedom i maskin- och fartygsbyggnad.
Undantag från dessa fordringar kan medgifvas den, som annorledes

'') Instr. 15 okt. 1897 §§ 50 och 87.

J) Instr. för patent- och registreringsverket 18 nov. 1898 § 4.

3) Instr. för lotsstyrelsen 14 okt. 1898 § 8.

121

förvärfvat kunskap och ådagalagt skicklighet i förenämnda delar af
ingeniörsyrket'').

Mariuingeniörsstaten består af en öfverdirektör och chef, 2 direktörer
och 16 ingeniörer af olika slag samt 2 byggmästare, hvilka
bägge äro kaptener i väg- och vattenbyggnadskåren. Hela marinförvaltningens
ingeniörafdelning, 7 poster, är besatt med mariningeniörer,
 chefen och öfverdirektörsassistenten inräknade.

För de 5 skeppsmätning skontrollörerna gälla följande kouipetensfordriugar:
jämte en praktisk kurs i fartygs mätning antingen
fullständig kurs vid skeppsbyggeriskola eller betyg i de för tekniskt
läroverk bestämda kurser i matematik och i teoretiskt och praktiskt
skeppsbyggeri* 2).

Förste intendent för den tekniska afdelningen, intendent och
arkitekt hos öfverintendentsämbetet skall hafva genomgått byggnadsskolan
vid akademien för de fria konsterna eller förete betyg
öfver motsvarande kunskaper3). För inträde i akademiens byggnadsskola
fordras uppflyttningsbetyg från tredje afdelningen af fackskolan
för arkitektur vid tekniska högskolan eller afgångsbetyg för
elev i byggnadsfacket vid Chalmerska läroanstalten i Göteborg eller
antagligt betyg om motsvarande kunskaper4).

I öfverintendentsämbetet finnas utom chefen två förste intendenter,
 två intendenter och 17 tjänstgörande arkitekter utom stat.

Från tekniska högskolan och Chalmers tekniska läroanstalt hafva
under tioårsskedet 1887—1896 följande antal ordinarie och specialelever
utexaminerats med fullständiga betyg5).

'') Reglem. för flottan 10 juli 1884, I, § 51.

2) Instr. för skeppsmätningskontr. 12 nov. 1880 § 2.

*) Instr. för öfverintendentsämbetet 14 nov. 1879 § 5 enligt lydelse 5 dec. 1884.

4) Regi. för akademiens läroverk 31 dec. 1888 § 8.

ä) Teknisk tidskrift 1888—1898 och Chalmerska anstaltens årsberättelser i
ecklesiastikdepartementet.

122

Ordinarie elever. Specialelever.

Tekniska

hög-

skolan.

Chalmers

tekniska

läroanstalt.

Tekniska

hög-

skolan.

Chalmers

tekniska

läroanstalt.

1887 .........

... 29

25

—

2

1888 .........

... 40

23

3

1

1889 .........

... 49

16

2

—

1890 ........

.... 56

14

3

—

1891 .........

... 43

20

1

1

1892 .........

.... 62

26

1

1

1893 .........

... 60

22

1

1

1894 ........

... 59

26

—

3

1895 .........

.... 66

32

2

—

1896 .........

... 105

28

2

—

Medeltal ..

.... 56,9

23,2

1,5

0,9

1897 .........

... 65

31

2

1

1898 .......

... 77

30

2

2

Om de tekniska läroverken kafva större direkt betydelse för den
enskilda verksamheten än för staten, gäller detta i ännu mycket
högre grad om landtbruksinstituten. Af instruktörerna i boskapsskötsel
och mejerihandtering fordras tvåårig kurs vid statens landtbruksinstitut
och därjämte prof i erforderliga stycken''). Landtbruksingeniörer
— f. n. 21 — skola hafva genomgått tvåårig kurs
vid landtbruksinstitut med godkända betyg i vissa ämnen, i 2 år
tjänstgjort som stipendiater hos landtbruksingeniör, i ett år som elever
hos landtmätare, hafva tagit landtmäteriexameu* 2) och i ett år tjänstgjort
vid vattenafledningsföretag och därpå aflagt särskild examen i
byggnadslära, hydraulik och vattenbyggnadskonst3). Öfveringeniören
i landtbruksstyrelseu skall vara kompetent till landtbruksingeniör
och i fem år hafva tjänstgjort som sådan, landtbruksinspektören
efter aflagd mogenhetsexamen hafva fullständigt och med goda vitsord
genomgått landtbruksinstitut samt vara i landthushållning erkändt
kunnig och förfaren4).

’) Regi. 5 febr. 1897 § 4.

2) Enligt landtbruksstyrelsens instr. för landtbruksstipendiater 11 febr. 1890
§ 4 fordras såväl kursen vid landtbruksinstitut som ett års tjänstgöring hos landtmätare
och landtmäteriexamen som villkor för att antagas till stipendiat.

3) Regi. 13 dec. 1889 § 4.

4) Instr. för landtbruksstyrelsen 13 dec. 1889 § 7 enligt lydelse 23 nov. 1894.

123

Under nedannämnda år aflades afgångsexamen från landtbruksinstituten
af följande antal elever

Ultima.

Alnarp

Ar.

in9titntet. höfere

mejenskolan.

instituten.

1887...............................

.. 13

24

6

37

1888...............................

.. 22

18

?

40

1889..............................

.. 22

20

6

42

1890...............................

.. 19

20

6

39

1891..............................

.. 18

17

5

35

1892...............................

.. 11

16

3

27

1893...............................

.. 16

14

3

30

1894..............................

... 9

18

5

27

1895.............................

.. 20

9

2

29

1896...............................

... 16

22

3

38

1897..............................

... 18

18

5

36

Medeltal 1887-96 .......

.. 16,6

17,8

?

34,4 i)

Landtmäterielev skall

bland

annat förete

betyg om godkänd

mogenhetsexamen eller afgångsexamen från krigsskolan, skogsinstitutet
eller tekniska högskolan eller teknisk elementarskola. Före
examen skall han i 2 år arbeta hos någon skicklig landtmätare och
hafva betyg om säker kännedom rörande allt hvad till landtmäteriets
praktiska utöfning hör. Efter examen blir han landtmäteriauskultant*
2). Landtmäteriexaraen och praktisk skicklighet i landtmäteriförrättniugar
erfordras för att föreslås till landtmäterisekreterare eller
-fiskal samt för att kunna utnämnas till aktuarie eller ingeniör i
generallandtmäterikontoret3). Yid kartografs förordnande i rikets
allmänna kartverk bör den sökandes föregående utbildning som landtmätare
tagas i betraktande4).

Yid slutet af 1897 utgjordes landtmäteristaten af 5 ämbets- och
tjänstemän vid generallandtmäterikontoret, 23 förste landtmätare, 117
kommissionslandtmätare, 6(5 viee-kommissionslandtmätare, af hvilka
2 voro anställda vid rikets allmänna kartverk, 144 landtmäteriauskultanter,
 af hvilka 113 arbetande, och 152 elever, af hvilka 66
voro under året tjänstgörande, summa 507. De auskultanter och

'') Årsberättelser för Ultima och Alnarp och meddelande af landtbruksinspektören.

2) Landtmäteriinstr. 6 aug. 1864 § 18.

3) D:o §1:6 enligt lydelse 17 okt. 1879.

4) Instr. för rikets allm. kartverk 20 dec. 1894 § 3: 3.

124

elever, som icke tillhörde den arbetande personalen, respektive 31
ocb 86, ånsågos icke komma att ägna sig åt landtmäterigöromål *).

Under perioden 1887—66 inskrefvos efter aflagd landtmäteriexamen
följande antal elever som landtmäteriauskultanter:

1887 ................

........... 7

1888 ................

........... 7

1889 ................

........... 10

1890 ................

........... 12

1891 ................

........... 8

1892 ..............

.......... 26

1893 ...............

........... 25

1894 .................

........... 15

1895 ................

.......... 12

1896 .................

........... 8

Medeltal ...........

.......... 13

Under åren 1897 och 1898 har antalet utgjort respektive 6 och 10;
f. n. deltaga 6 personer i kursen* 2).

Behörighet till jägmästarebefattning vinnes genom fullständig
afgångsexamen vid skogsinstitutet samt under praktisk verksamhet i
skogsyrket därefter ådagalagd flit och skicklighet3). Samma behörighet
gäller ock för de af domänstyrelsen till enskilde skogsägares
tjänst förordnade slcogsingeniörerna4).

För närvarande finnas 9 öfverjägmästare, 75 jägmästare och 6
skogsiugeniörer. Enligt domänstyrelsens senast offentliggjorda berättelse
funnos år 1897 dessutom 136 extra jägmästare, af hvilka 5
voro tillförordnade jägmästare med årsförordnanden, 3 föreståndare
för statens skolor, en för enskild skogsskola, 6 voro biträdande jägmästare
och 68 hade förordnande som assistenter5).

Under perioden 1887—1896 utexaminerades från skogsinstitutets
högre kurs med godkända insikter

ordinarie, eitra elever.

1887 14 1

1888 5 1

1889 8 1

'') Sveriges officiella statistik O) Landtmäteriet XXX s. 5,16—17.

2) Uppgift i generallandtmäterikontoret.

3) Instr. för skogsstaten 20 nov. 1889 §§ 57 och 58.

4) K. Br. 16 okt. 1874.

5) Sveriges officiella statistik Q) för 1897 XIX.

125

1890

ordinarie.

9

extra elever.

1891

10

—

1892

10

1

1893

10

2

1894

8

1

1895

7

—

1896

5

—

Medeltal 8,6 0,7

Under de bägge sista åren hafva respektive 7 och 10 ordinarie
elever utexaminerats från den högre kursen1).

Den, som genomgått tvåårig kurs för män vid gymnastiska
centralinstitutet, är behörig till gymnastiklärare vid de allmänna
läroverken, vid de lägre läroverken äfven den, som med goda vitsord
genomgått ettårig kurs2). Annars afser den ettåriga kursen, som
utgör gemensam förskola för de manliga eleverna, att i och för sig
utbilda instruktörer i gymnastik och vapenföring för arméens behof.
Den fullständiga treåriga kursen utbildar sjukgymnaster.

Under perioden 1887—1896 hafva institutets olika kurser för
manliga elever blifvit genomgångna af följande antal.

ettårig 1.
instruktör-kurs.

tvåårig 1.
gymnastik-lärareknra

treårig kura
för sjukgym-naster

1887

25

16

—

1888

24

14

i3)

1889

28

8

9

1890

25

13

6

1891

24

16

6

1892

32

15

14

1893

20

17

ll1)

1894

28

15

141)

1895

27

17

12

1896

31

18

10

medeltal

26,4

14,9

10,2 5)

1897

26

17

12

1898

30

12

13

'') Sveriges offic. statistik för 1887—1897 samt uppgift frän skogsinstitutet.

2) Skoistadgan § 74 enligt lydelse 22 mars 1895.

*) Läkare.

4) Häraf 2 läkare hvartdera året.

f) Hå den tredje årsafdelningen först år 1888 organiserades, är medeltalet här
räknadt för 8 år.

126

Då det endast i ett par fall förekommit, att elever efter en tids
afbrott fullföljt sina studier vid institutet, erhålles det ungefärliga
antalet af de under ett visst år efter instruktörskurs eller gymnastiklärarekurs
afgångna genom att från det ofvan angifna antalet draga
antalet af dem, som under följande år genomgått den följande
afdelningens kurs1).

Behörighet att förestå apotek vinnes genom vederbörlig provisorsoch
apotekareexamen vid farmacevtiska institutet, hvilken förutsätter
tvåårig kurs vid samma institut efter föregående treårig elevkurs och
efter afläggandet af farmacie studiosi examen vid institutet tvåårig
tjänstgöring å apotek2).

Enligt medicinalstyrelsens berättelse för år 1896 funnos nämnda
år å apotek tjänstgörande 212 elever, 288 farmacie studiosi och 373
provisorer och apotekare, summa 873. I riket funnos i början af
innevarande år 320 apoteksinrättningar, däraf 8 filialer och 56
förråd.

Examina hafva under senare år aflagts af följande antal:

år.

farmacie

apotekare-

studiosi-ex.

examen.

1887

35

22

1888

53

23

1889

43

31

1890

45

21

1891

44

30

1892

49

36

1893

52

39

1894

49

9

1895

43

44

1896

46

9

medeltal

45,9

26,4

1897

573)

61

1898

49

-4)

'') Uppgifterna af prof. Törngren.

2) K. reglem. 11 aug. 1819 § 2; Medicinalstyrelsens kung. 29 juni 1894, §§ 1
och 4, och 15 maj 1895.

3) Bland dem 6 kvinnor, som voro Sveriges första farmacie studiosi.

V Uppgifterna i första kolummen efter medicinalstyrelsens matriklar, i den
andra efter apotekaresocietetens årsberättelser för nämnda år. Under innevarande år
har apotekarexamen aflagts af 52 elever.

127

Behörighet att utöfva tandläkarekonsten är beroende på medicinalstyrelsens
tillståndsbref, hvilket åter vinnes efter godkänd tandläkareexamen,
 förut aflagd inför tvenne af medicinalstyrelsen förordnade
läkare och en tandläkare1), men nyligen flyttad till karolinska institutet2).

Yid början af innevarande år funuos 281 i riket legitimerade
tandläkare.

Tandläkareexamen har under senare år aflagts af följande personer,
 hvilka alla några dagar därefter vunnit legitimation, men ofta
ett följande år, enär en examen vanligen anställts i sista dagarne
af december.

år.

tandläkare-

examen.

legitimation.

1887

12

8

1888

3

7

1889

20

16

1890

15

19

1891

23

17

1892

31

23

1893

29

28

1894

37

52

1895

31

17

1896

15

21

medeltal

21,6

20,s

1897

15

18

1898

12

17

Under samma tid hafva

4 personer

fått tillstånd att utan veder-

börlig examen i riket öfva tandläkareyrket, 2 utan inskränkning och

2 i viss trakt3),

Behörighet att innehafva veterinärbefattning i statens tjänst eller
att erhålla förordnande till hämmande af smittosamma kreaturssjukdomar
med flera förrättningar, som enligt kungl. instr. 19 okt.
1888 och gällande författningar tillkomma legitimerade veterinärer,
vinnes genom legitimation af medicinalstyrelsen, men betingas af

'') Tandläkareordn. 18 juni 1861 §§ 2 och 3, sundheltskoll. cirk. 25 okt. 1866,
kungl. kung. 31 dec. 1894.

2) Tandläkareinstitutets prakt, afdelning öppnades v. t. 1898, den teoretiska
h. t. samma är.

3) Medicinalstyrelsens matriklar öfver fältskärer och tandläkare.

128

godkänd veterinärexamen vid veterinärinstitutet i Stockholm. Denna
examen är ock bland annat förutsättning för att kunna nämnas till
professor eller adjunkt vid veterinärinstitutet1). Behörighet att under
vissa villkor öfva privat veterinärverksamhet tillkommer äfven den,
som före 1890 enligt äldre bestämmelser utexaminerats från veterinärinrättningen
i Skara.

Yid innevarande års början funnos i riket 336 veterinärer, af
hvilka 57 hade lägre kompetens. Bland dem hade tre genom särskilda
kungliga bref i större eller mindre omfattning erhållit legitimerad
veterinärs rätt.

Godkänd veterinärexamen har under senare år aflagts af följande
antal:

år.

i Stockholm.

1887

10

1888

17

1889

23

1890

10

1891

15

1892

17

1893

7

1894

12

1895

9

1896

11

medeltal

13.i

1897

—

1898

7 2)

Officersexamen skall numera af alla afläggas vid krigsskolan och
är jämte föregående tjänstgöring villkor för befordran till officer.
Befordran till löjtnant och högre grader inom artilleriet och fortifikationen
vinnes endast genom att genomgå artilleri- och ingeniörshögskolan.
 Krigshögskolans kurs är närmast afsedd för aspiranter
vid generalstaben.

Arméns officerare utom reserven utgöra f. n. en kår på nära

2,000 personer, af hvilka 306 tillhöra artilleriet, 80 fortifikationen
och 68 trängen.

De utexaminerades antal har under senare åren utgjort: * 2

’) Regi. 24 maj 1867 §§ 16 och 17.

2) Medicinalstyrelsens matriklar.

129

år.

vid krigs-skolan.

vid artillerihögskolans:

vid krigs-högskolan.

allm. art-kurs.

högre art-kurs.

fortifika-

tionsk.

1887

65

_

8

3

_

1888

51

7

—

—

14

1889

71

—

4

1

—

1890

67

13

—

—

20

1891

54

—

4

5

—

1892

56

20

—

—

19

1893

66

—

9

6

—

1894

76

30

—

—

32

1895

99

—

14

2

—

1896

99

23

1

—

24

medeltal

70.4

9.3

4

1.7

10.9

1897

100

—

—

—

—

1898

115

54

8

3

21'')

Behörighet att anställas som intendent vid armén vinnes genom
intendentsexamen, som åter till regel förutsätter officersexamen2).

Intendenturkåren utgöres f. n. af 58 personer.

För att anställas som officer vid flottan fordras examen från
sjökrigsskolan. Den nyligen inrättade sjökrigshögskolan har likartadt
syfte med krigshögskolan för armén.

Flottans officerare äro f. n. 184.

Från sjökrigsskolan hafva under senare år följande antal elever
utexaminerats

1886..........

........ 6,

däraf utnämnde

underlöjtnanter på

aktiv stat

5

1887..........

........ 5,

» »

»

»

3

1888..........

........ 11,

» »

»

»

9

1889..........

........ 13,

» »

»

»

12

1890..........

........ 5,

» »

»

»

5

1891..........

........ 7,

» »

»

»

6

1892..........

........ 7,

» »

»

»

7

1893..........

........ 13,

» »

»

»

12

1894..........

13,

» »

»

»

10

1895..........

........ 7,

» »

»

»

5

'') Uppgift i landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition.

2) Instr. för intendenturkåren 3 dec. 1898 §§ 10—19.

9

130

1896 ............... 8, däraf utnämnde underlöjtnanter på aktiv stat 8

87—96 ......... 8.9 » » » s 7.7

1897 ............... 9, » » » »7

1898 ............... 10, » » » »9

2 A. Lefnadsbanor, för hvilka mogenhetsexamen eller motsvarande
kunskaper i vissa ämnen erfordras.

Mogenhetsexamen i och för sig berättigar icke till synnerligen
många slag af civila tjänstebefattningar, men några af dessa grupper
innefatta ett stort antal tjänster.

Genom kung! kung. 5 maj 1882 öppnades för studenter fångvårdsstyrelsens
kameralbyrå, hvilken upptager 4 tjänster på stat, och
samma styrelse anställer ofta studenter som direktörer vid fängelserna.
Lotsstyrelsen kan enligt sin instruktion af 14 okt. 1898 § 8 på
grund af särskilda omständigheter nämna den, som blott aflagt
mogenhetsexamen, till kamrerare, registrator, revisor, bokhållare och
kassör samt därjämte till amanuens och extra ordinarie tjänsteman
utom fyringeniör. Dylik afgångsexamen medför ock behörighet att
anställas i flottans civilstat1) (39 befattningar) och som kanslist, kammarskrifvare,
 räkenskapsförare och uppbördskommissarie under Öfverståthållareämbetet
(14 tjänster). Till landträntmästare och häradsskrifvare
kunna studenter utnämnas efter att hafva handlagt kamerala
göromål och däruti visat skicklighet och likaså till stadsfogdar efter
2 års tjänstgöring hos K. Bef:de, Ofverståthållareämbetet, magistrat
eller på kronofogdekontor2). — Mogenhetsexamen ger ock behörighet
till anställning som extra ordinarie tjänsteman vid riksbankens kontor
— dock att erforderliga kunskaper äfven kunna på annat sätt
vitsordas— och med ofvan sid. 113, 114 augifna undantag som tjänsteman
i riksgäldskontoret. Hithörande ordinarie befattningar äro f. n.
vid riksbanken 104 och vid riksgäldskontoret 7. År 1896 funnos 38
extra ordinarie tjänstemän anställda vid riksbankens hufvudkontor i
Stockholm3).

'') Kungl. kung. 12 maj 1865 mom. 9 och -Regi. för flottan 10 juli 1884 I § 55,
som jämte mogenhetsexamen stadgar förhör i de delar af flottans reglemente, som
handla om organisationen samt hushållningen och redogörelsen.

J) Kungl. kung. 12 maj 1865 mom. 13 och K. F. 12 juli 1878 § 3.

s) Kegl. för riksbanken 1899 § 69 och för riksgäldskontoret 1899 § 90. Statskalendern
och Lidelln matrikel.

131

Vid järnvägsstyrelsen kunna enligt instruktionen för nämnda
styrelse af 15 okt. 1897 § 50 ett 40-tal tjänster på stat1) besättas
med personer, som blott aflagt afgångsexamen från högre allmänt
läroverk eller handelsinstitut eller teknisk elementarskola eller ock
förete intyg om kunskaper, motsvarande de för mogenhetsexamen
fastställda i vissa ämnen, däri enligt styrelsens bepröfvande ett sådant
kunskapsmått är för järnvägstjänst erforderligt. Järnvägsstyrelsens
cirk. af 1 mars 1898 har bestämt dessa ämnen till modersmålet samt
minst två af ämnena 1) historia och geografi, 2) matematik och 3)
ett af de som ämnen i mogenhetsexamen ingående lefvande språken.
Samma kompetensfordringar gälla enligt instruktionens § 87 för de
flesta af distriktens tjänstemän, nämligen distriktskassörer, verkstadskamrerare
och förrådsförvaltare, f. n. 4 af hvartdera slaget, byråassistenter,
 som äro 12 jämte 4 öfvertaliga, 337 stationsinspektorer,
5 underinspektörer, 17 expeditionsföreståndare, hvartill komma bokhållare,
 telegrafister, förste stationsskrifvare, kontorsskrifvare och
stationsskrifvare. För maskininspektorer, verkmästare och telegrafinspektörer,
 f. n. tillsammans 17, samt för underingeniörer och ritare
gäller lägre teknisk examen vid svenskt eller främmande läroverk
som ensamt kompetensvillkor.

Järnvägsstyrelsens berättelse för 1897 upptager vid årets början
951 personer af tjänstemannaklassen, anställda vid järnvägarna eller
dess styrelse, nämligen utom 5 i styrelsen 202 anställda vid styrelsens
olika afdelningar (respektive 47, 3, 5 och 147 vid byrå-, bau-,
maskin- och trafikafdelniugen) samt 744 vid distrikten (respektive 11,
39, 114 och 580 vid de olika afdelningarna). För 40 af dessa gäller
lägre teknisk examen som kompetensvillkor, för något flere, under
afd. 1 angifna, högre teknisk eller juridisk examen, för alla öfriga
studentexamen eller motsvarande prof2).

För 942 innehafvare af dessa 951 befattningar lämnas i Beskows
och Welins matrikel för samma år fullständiga upplysningar rörande
aflagda examina, af hvilka bland annat inhämtas, att icke mindre än
95 tjänstemän eller 10. l % hela kåren, således ett långt större
antal, än gällande författning fordrar, aflagt högre teknisk examen,
men att å andra sidan det öfvervägande flertalet eller 66,7 procent
icke aflagt studentexamen och i de allra flesta fallen icke heller någon

'') Registrator, förste aktuarie, aktuarie, kamrerare, kontorsskrifvare, bokhållare,
notarier utom vid den administrativa afdelningen, förste kontrollörer, kontrollörer
och förrådsförvaltare.

2) Sveriges offic. statistik L) Statens järnvägstrafik 36 a, tab. 17, sid. 127.

annan därmed jämförlig examen. En jämförelse med de privata
banornas personal ger vid handen, att de anställa studenter till ännu
mindre antal och vanligen förhållandevis mindre, i samma mån som
banan är obetydlig och har en mindre invecklad förvaltning1). —
Järn vägsstatens tjänstemannapersonal har under åren 1886—97 i
medeltal rekryterats af 24.7 personer årligen och, om styrelsen icke
medräknas, af 16.2. Kvinnor användas endast obetydligt i tjänstebefattningar
vid statens banor och än mindre vid de privata* 2).

Enligt kungl. kung. 12 maj 1865 mom. 8, jämförd med kungl.
instruktionen för generalpoststyrelsen af 4 juni 1886 § 35: i, kunna
lämpliga personer, som endast undergått afgångsexamen vid högre
allmänt läroverk, anställas i generalpoststyrelsens kansli- ochkameralafdelningar,
 och enligt samma instruktion §§ 31 och 32 gäller såväl
för de tjänstemän, som erhålla Kungl. Maj:ts konstitutorial, som för de
af styrelsen tillsatta som befordringsgrund »skicklighet och pålitlighet
i allmänhet samt duglighet särskildt för den lediga tjänsten». Då
emellertid samma instruktion § 35: l bemyndigar poststyrelsen att
som extra ordinarie vid postanstalt anställa den, som genomgått sådan
elevkurs, som styrelsen äger bestämma, har styrelsen tid efter annan
anordnat dylika elevkurser dels för kvinnliga dels för manliga elever
vid vissa af rikets postkontor, senast för manliga elever genom kungörelse
af den 17 jau. innevarande år. Vid denna elevkurs mottages
sökande, som icke aflagt mogenhetsexamen, under villkor:

att han företer betyg om aflagda, godkända prof i svensk ämuesskrifning,
 allmän och i synnerhet fäderneslandets geografi, aritmetik
samt tyska eller franska språket; att dessa betyg äro utfärdade af
hufvudlärare i vederbörande ämne vid högre allmänt läroverk eller
ock af universitetslärare i ämnet; samt att sökaudens ådagalagda
kunskaper i de föreskrifna ämnena i allmänhet fullt motsvara hvad
som fordras i afgångsexamen från högre allmänt läroverk, dock
att, där i ett eller annat ämne ett sådant kunskapsmått icke kan
vitsordas, i vederbörande betyg bör anmärkas den lärokurs i ämnet,
pa hvilken det meddelade betyget har afseende.

Dylika fordringar hafva förut varit bestämda för manliga och
många gånger för kvinnliga elevkurser.

Af de 559 personer, som under åren 1890—98 blifvit antagna
som elever vid poststyrelsens kurser, voro 480 eller 85.9 % män och
79 eller 14.i % kvinnor. Af de förre voro 73.5 % studenter, af de

'') Se tab. 21 och Beskow-Welins matrikel.

2) Se tab. 20 och d:o d:o

133

senare endast 6.3 %. Granskar man antalet af de under åren 1886
—98 i poststatens tjänst antagna e. o. postexpeditörer, befiunes kvinnornas
antal relativt betydligt större än under nyssnämnda år, utgörande
för hela perioden 31.8 %. Antalet var störst i periodens
början och är nu åter i stigande. I medeltal hafva 42.7 män och 19.6
kvinnor årligen blifvit anställda vid poststaten. Härvid äro dock
icke medräknade de som e. o. tjänstemän i generalpoststyrelsen anställda,
 hvilka i årligt medeltal utgjort 16.5 personer. Om de allra
flesta af dessa senare gäller, att de endast aflägga ett kort besök i
poststyrelsen, som tillräckligt rekryteras af ett par personer årligen1).

De fullständiga fasta postanstalterna voro vid 1897 års utgång
186, af hvilka 6 i landsorten, 2 i Stockholm och 2 i Göteborg tillika
voro telegrafanstalter. Hela antalet poststationer var 2220, af hvilka
nära hälften voro belägna vid järnväg och förvaltades af järnvägsstationens
föreståndare.

Personalen utgjordes vid samma tid af 3 postdirektörer, 5 inspektörer,
 183 postmästare, 4 föreståndare för förenade post- och
telegralänstalter i Stockholm och Göteborg, 34 kontrollörer, 282 postexpeditörer,
 760 extra biträden med arfvoden, 163 dylika utan arfvoden
samt 2220 poststationsföreståndare* 2). För dessa sistnämnda,
som utgöras af järnvägsstationsföreståndare, folkskolelärare, handlande
o. d. och endast uppbära arfvoden, fordras ingen särskild kompetens.

Enligt ofvan citerade lagrum af 1865 tillkommer äfven studenter
behörighet att anställas i telegrafstyrelsen, och enligt nämnda styrelses
instruktion för stationstjänstgöringen vid telegrafverket af 26
april 1897 § 120 fordras af yngling, för att han skall till elev antagas,
 att han på reallinien aflagt fullständig afgångsexamen vid
högre läroverk samt därvid i matematik, fysik och kemi, äfvensom i
franska, engelska och tyska språken erhållit åtminstone betyget »godkänd».
 Yngling, som på klassiska linien aflagt fullständig afgångsexamen
och därvid blifvit i matematik och fysik samt de tre språken
på nyssnämnda sätt vitsordad, kan ock till elev antagas, så framt
därjämte vederbörande lärare pröfvat hans insikter i matematik,
fysik och kemi vara sådana, att han vid afgångsexamen på reala
linien skulle kunnat erhålla enahanda betyg. Likaledes kan till elev
antagas yngling, som aflagt fullständig afgångsexamen från teknisk
elementarskola och därvid blifvit i ofvannämnda sex ämnen med åt -

'') Se tab. 19.

2) Sveriges offic. stat. M) Postverket 34, sid. iv.

134

minstone betyget »godkänd» vitsordad. Underbetyg i ett eller annat
af de angifna ämnena kan suppleras med intyg af vederbörande lärare.
Af kvinna fordras fullständig afgångsexamen från statens normalskola
för flickor eller annat därmed jämförligt läroverk med vitsordet
godkänd i franska, engelska ocb tyska språken, äfvensom i aritmetik
och geografi. — Såväl yngling som flicka kan ock få supplera felande
betyg med särskildt förberedande prof inför en af styrelsen förordnad
examenskommission. — Efter att hafva genomgått en lärokurs i fysik,
telegrafi, telefoni, gällande reglemente och instruktioner samt telegrafering
och blifvit i de särskilda ämnena af examenskommissionen
godkänd befordras på ansökan manlig elev till extra ordinarie assistent
och kvinnlig elev till extra ordinarie telegrafist''). Befordringsgrunder
inom verket äro desamma som de för generalpoststyrelsen
gällande: »skicklighet och pålitlighet i allmänhet samt duglighet
särskildt för den lediga tjänsten»* 2).

Enligt telegrafstyrelsens berättelse för 1897 funnos nämnda år
14 ordinarie och 7 extra ordinarie tjänstemän i styrelsen samt 16
amanuenser; vid stationerna funnos 382 ordinarie tjänstemän, af
hvilka 4 voro direktörer, 66 kommissarier, 102 assistenter och 210
telegrafister. Af den ordinarie personalen vid stationerna voro 178
män och 204 kvinnor. Extra ordinarier vid stationerna voro 345,
nämligen 40 e. o. assistenter och 305 e. o. telegrafister. Stationspersonalen
i det hela utgjorde således 727 personer. För tjänstgöring
vid växelborden samt för tillsyn m. m. å telefonstationerna användes
— utom en del af ofvannämnda telegrafpersonal — omkring 1800
personer, af hvilka endast fordras folkskolebildning. Personalen torde
sedan dess hafva blifvit icke oansenligt förökad3). Telegrafverket
har under åren 1887—96 rekryterats af 10 män årligen. Antalet är
i det närmaste detsamma för de båda sista åren och äfven detsamma
för hela perioden 1873—98 4).

För tjänstemännen inom generaltullstyrelsen och dess lokalförvaltning
gälla väsentligen samma behörighet och befordringsgrunder
som för de båda sistnämnda verkens, dock att någon eftergift
i fråga om fordran af studentexamen som kompetensvillkor för de
egentliga tjänstemannabefattningarna där icke ifrågakommer, liksom

’) Nämnda instruktion §§ 121, 122, 126, 128, 129, 131.

2) Instr. för telegrafstyrelsen 1 nov. 1878 §§ 4 och 17.

’) Sveriges offic. stat. I) Ny följd 37, sid. xv o. f.

4) Enligt uppgift från föreståndaren för telegrafverkets undervisningsanstalt.

135

kompetensen icke är inskränkt till dem, som tagit real afgångsexamen1).

Enligt tullstatens matrikel för år 1897 funnos nämnda år 35
tjänstemän i generaltullstyrelsen, 4 amanuenser och 12 e. o. notarier
inräknade, utom de 107 e. o. kammarskrifvare, som voro anställda
i styrelsens kameral- och revisionsbyråer och tillika vid lokalförvaltningsafdelningarua
i Stockholm. Upptagas alla dessa under lokalförvaltningen,
 så uppgick dess tjänstemannapersonal till 566 personer.
Däri äro då inräknade 14 tullkammareföreståndare, ehuru dessa befattningar
mot tjänstgöringspengar af 200—400 kronor stundom innehafvas
af stadsfiskaler, borgmästare o. d., samt 19 tullstationsföreståndare,
 ehuru dessa befattningar pläga skötas på tillfälligt förordnande
af gränsridare, uppsyningsman eller andra af betjäntklassen.
Å andra sidan pläga många af de 37 öfveruppsyningsmansbefattningarna
sökas af blifvande tjänstemän, enär lönen uppgår ända till

3,000 kronor. Hela tullstaten rekryteras tillräckligt med 14—15
personer årligen. Visserligen utvisar verkets registratur en årlig anställning
under perioden 1887—98 af icke mindre än 44.3 e. o.
kammarskrifvare och 3.5 e. o. notarier (jurister), men då under
samma tid på grund af försummad tjänstgöring årligen affördes icke
mindre än 30.9 e. o. kammarskrifvare och 2.6 e. o. notarier, blir den
verkliga rekryteringen respektive 134. och 0.9 eller sammanlagdt 14.3.
Förhållandet beror därpå, att en mängd personer inskrifva sig i olika
verk eller inskrifva sig i tullen, när de resa till universitetet för att
fresta studievägen.

Den som i afgångsexamen från högre läroverk blifvit godkänd i
matematik, är jämte flere andra befriad från det matematiska examensprof,
 som annars utgör villkor för att antagas till skcppsTYiätuvG''*'').

De till tullstaten hörande 46 befattningarna iunehafvas till större
delen af tulltjänstemän.

För kompetens till justerarebefattning fordras bland annat att
hafva ådagalagt kunskaper i matematik och fysik, motsvarande åtminstone
betyget godkänd i mogenhetsexamen* 2 3). Befattningarna iunehafvas
till regel af officerare eller landtmätare.

I länsmansexamen, som aflägges inför K. Bef:de och fordras
som kompetensvillkor för länsmanstjänst af alla, som icke aflagt

'') Kungl. kung. 12 maj 1865 §§ 4, 8 och 9 samt Instr. för tullverket 1 nov.
1878 §§ 1, 2, 4, 20, 21.

2) Instr. för skeppsmätare 12 nov. 1880 § 2.

») Instr. för justerare af mått och vikt 31 okt. 1884 § 3.

136

juridisk examen1), äro studenter befriade från den del af profvet,
som skall ådagalägga förmåga att i skrift redigt uttrycka sig på
svenska språket samt färdighet att räkna i enkla och brutna tal2).

År 1898 funnos i riket 518 länsmansdistrikt.

2 B. Fackskolor, för hvilka mog-enhetsexamen eller motsvarande
kunskaper i vissa ämnen erfordras.

För att utan examen antagas till ordinarie elev i tekniska högskolans
lägsta afdelning fordras afgångsexamen på reala linien från
högre allmänt läroverk eller ock på latinlinieu jämte vitsord af vederbörande
lärare i öfre sjunde realklassen om godkända kunskaper i
matematik, fysik och kemi, motsvarande dem, som fordras vid afgångsexamen
på den reala liuien. Den som utan att hafva fullgjort
dessa fordringar, önskar intagas vid högskolan som ordinarie elev,
bör i särskild pröfning l:o) ådagalägga kunskaper i nämnda ämnen,
motsvarande fordringarna i real studentexamen, 2:o) på modersmålet
författa en uppsats, skrifven på felfritt språk och innefattande en
följdriktig utveckling af det gifna ämnet, 3:o) ådagalägga tillräcklig
kännedom i tyska språket för att kunna på tillfredsställande sätt
utföra en öfversättning af lättare författare från detta språk till det
svenska, 4:o) visa sig äga nöjaktig kunskap i antingen engelska eller
franska språken efter eget val samt i grunddragen af historien och
geografien. För inträdessökaude, som längre tid varit i praktisk
verksamhet och däröfver företer fördelaktigt vitsord, kunna förenämnda
kunskapsfordringar i främmande språk, historia och geografi
af styrelsen eftergifvas eller nedsättas3).

Vid tekniska högskolan intogos

1886

af

54

kompetenta sökande 54

i l:a afdelningen

1887

2>

65

»

65

1888

»

66

2>

66

1889

94

»

»

79

» »

1890

1

94

2»

73

1891

7>

100

»

76

» »

1892

100

»

»

95

» »

1893

115

»

93

» 7>

1894

98

»

94

» »

1895

»

101

»

96

» »

’) Kammarkollä eirk. 21 jan. 1842.

2) Kungl. kung. 12 maj 1865, mom. 14.

’) Stadgar för Tekniska högskolan 2 mars 1877 § 16, Kungl. cirk. 3 sept. 1878.

137

1896 af 98 kompetenta sökande 95 i l:a afdelningen

1897 »142 » » 97 » »

medeltal 1887—96 » 93. i » » 83.2 » »

I afgifvet utlåtande föreslog en kommitté den 15 december 1891
tekniska högskolans utvidgning i den omfattning, att den skulle
kunna mottaga 120 ordinarie elever i stället för 80. 1894 års riks dag

förkastade förslaget, men 1895, 1897 och 1898 har riksdagen
beviljat erforderliga medel, så att högskolan nu kau mottaga 125
elever i första afdelningen.

Af alla inträdessökande voro studenter

1886 66 42

1887 84 50

1888 93 48

1889 124 83

1890 94 69

1891 130 85

1892 125 82

1893 133 95

1894 131 83

1895 130 88

1896 127 81

medeltal 1887—96: 117.i 76.4

Hela antalet ordinarie och specialelever utgjorde

1886 v.-t.

158 h.-t.

165

1892

V.-t.

241 h.-t.

257

1887 »

164 >

179

1893

251 »

270

1888 »

175 »

191

1894

t

262 »

302

1889 »

189 >

222

1895

302 »

306

1890 »

215 »

220

1896

305 »

276

1891 »

215 »

241

1897

277 »

287

medeltal för åren 1887—96

231.9 »

246.41

För att antagas till ordinarie elev i högre afdelningen af Chalmers
tekniska läroanstalt fordras godkänd afgångsexamen från högre
allmänt läroverk eller ock följande i särskild pröfning ådagalagda
kunskaper: i matematik så stort kunskapsmått, som meddelas vid
rikets högre allmänna läroverk, hufvuddragen af historien och geografien,
 särdeles fäderneslandets, svenska språkets grammatik samt
förmåga att någorlunda ledigt öfversätta lättare tyska, i skeppsbyggerifacket
tyska eller engelska, författare. Styrelsen kan för in -

) Se motsvarande årgångar af Teknisk tidskrift.

138

trädessökande med ovanliga anlag bevilja undantag från inträdesfordringarna.
 Sökande, som minst tre månader deltagit i praktiskt
arbete, bar företräde. För inträdessökande i skeppsbyggerifacket fordras
minst 9 månaders anställning å in- eller utländskt skeppsvarf
eller mekanisk verkstad, där fartyg byggas1).

För specialelever fordras vid bägge läroanstalterna tillräckliga
kunskaper för att med gagn kunna följa undervisningen i ifrågavarande
ämnen.

Då uppgifter för åren 1886—92 icke finnas tillgängliga angående
antalet af de i högre afdelningen af Chalmerska anstalten årligen
inskrifna, angifves för nämnda år antalet under höstterminen närvarande
lärjungar i den högre afdelningens första klass, hvilket jämte
nyinskrifna innefattar såväl kvarsittare som de från den lägre afdelningen
examinerade. Den typiska gången för eleverna vid Chalmerska
institutet är nämligen, att elever från allmänna läroverkens kl. 6
komma in i högre afdelningens 2:a årsklass, tillbringa ett år där och
därefter aflägga inträdesexamen till högre afdelningen. Under åren
1893—98 intogos i den högre afdelningens l:a årskurs från den lägre
i årligt medeltal 26.i, men af nyinskrifna blott 17. I den högre afdelningeu
i det hela inskrefvos 18 om året, af hvilka 9 voro studenter2).

S:ma
elever i
högre
afd. kl. I

S:ma
elever
i högre
afd. kl. I

Nyin-skrifne
i högre
afdeln.

Däraf

stu-

denter

1886

19

1893

47

16

14

1877

21

1894

44

18

8

1888

26

1895

51

18

6

1889

36

1896

60

21

4

1890

33

1897

49

16

10

1891

39

1898

49

19

12

1892

47

För att

antagas till elev vid skogsinstitutets högre

kurs fordra

att hafva aflagt mogenhetsexamen och, om examen aflagts på latinlinien,
 att hafva kompletterat efter realliniens fordringar i matematik,
fysik och kemi vid allmänt läroverk eller inför skogsinstitutets vederbörande
lärare samt att hafva vid Ombergs skogsskola genomgått en
af de två senast afslutade kurserna och därvid fått fullständigt afgångsbetyg3).

'') Stadga 10 aug. 1877 § 13: 2, K Br. 31 dec. 1886.

2) Meddelande af prof. Wijkander.

3) K. St. 13 april 1886 §§ 10 och 23 enligt lydelse 30 dec. 1893.

139

Antalet af de i den högre kursen inskrifna ordinarie eleverna
bar under senare år utgjort:

1886

5

1893

7

1887

8

1894

5

1888

10

1895

9

1889

10

1896

10

1890

10

1897

9

1891

10

1898

11

1892

8

medeltal för åren 1887—96

8.7.

Vid Göteborgs handelsinstitut upprättades år 1893 en fackkurs
för studenter, till hvilken inträde betingas af mogenhetsexamen med

minst betyget godkänd i svenska, tyska, engelska och franska språken
samt matematik (i engelska och matematik minst latin-B-liniens
kurs) eller ock vid inträdespröfning ådagalagda motsvarande kunskaper
i dessa ämnen. Af de intagna eleverna hafva tills dato endast
4 å 5 blifvit pröfvade, de öfriga hafva aflagt vederbörlig afgångsexameu
från allmänt läroverk1).

Läsår

Nyintagna,
alla manliga

Utexaminerade

1894—95 ..................

10

9

1895—96 ..................

16

12

1896—97 ..................

10

5

1897—98 ..................

22

21

1898—99 ..................

20

Räknar man med de under föregående år direkt i den gamla
kontorsklassen under åren 1887—93 intagna studenter, blir medeltalet
intagna studenter för år under perioden 1887—96 10.

Villkor för att antagas till elev vid apotek är enligt kungl. kung.
22 mars 1895 »godkänd mogenhetspröfning». Förut erfordrades enligt
kungl. kung. af 19 dec. 1879 betyg från allmänt läroverk, att
vederbörande tillhört åtminstone 6:e klassens öfre afdelning eller
förklarats berättigad till uppflyttning i nämnda klass. Var examen
aflagd på reallinien, borde ynglingen med intyg af lärare i latin visa

’) Dessa likasom följande uppgifter om Göteborgs Handelsinstitut enligt skriftliga
meddelanden från rektor A. Ahlström.

140

sig hafva förvärfvat sådan kunskap i detta språk, att han kunde till
modersmålet öfversätta en lättare latinsk författare. Genom kungl.
kung. af 12 juni 1891 öppnades apotekarebanan för kvinnor.

Under nedannämnda år hafva följande antal elever blifvit å
apotek antagna:

Ar

1886

1887

1888

1889

1890

1891

1892

1893

1894

1895

1896

1897

1898

medeltal 1886—95 67.i 5.o2)

För att antagas som elev vid gymnastiska centralinstitutet fordras
för man studentexamen, för kvinna inträdesfordringarna till
lärarinneseminarium3).

Antagna i

instruktörskursen.

I kvinno-

1887

Officerare

23

Civila

4

Läkare

1

kursen

21

1888

22

3

—

—

1889

24

5

i

23

1890

23

7

—

—

1891

27

5

—

22

1892

22

7

—

—

1993

24

6

i

21

1894

22

7

—

—

1895

23

7

—

24

1896

26

4

—

_

Elever

jL/ar

studel

54

7

60

o

O

63

3

67

4

57

2

64

7

53

4

67

5

76

10

110>)

5

14

14

43

43

72

72

'') Af dem 8 från L. 7: i, en från L. 7: 2, 5 frän K. 6: 2; öfriga utom de 5
studenterna intogos på grund af flyttnings- eller kompletteringsbetyg till L. 6: 2.

2) Medicinalstyrelsens matriklar.

3) K. St. 13 juli 1887 § 23.

141

Antagna i instruktörsknrsen. I kvinnoOfficerare
Civila Läkare kursen

1897 27 4 — 25

1898 23 5 — —

Som villkor för att blifva antagen till tandläkareelev infördes
mogenhetsexamen genom medicinalstyrelsens cirkulär af 8 dec. 1879.
Från och med den 1 febr. innevarande år har rätten för tandläkare
att antaga lärling med rättighet för denna att blifva till medhjälpare
antagen upphört1), med hvilken bestämmelse afses att få tandläkares
utbildning helt och hållet förlagd till det nybildade tandläkareinstitutet.
 För inskrifning därstädes gäller mogenhetsexamen som villkor
enligt 1879 års cirkulär, men Karolinska institutet har föreslagit real
studentexamen som framtida villkor för att få lärjungarna mera jämnt
förberedda för institutets lärokurser.

Under institutets första termin, v. t. 1898, då den praktiska
afdelningeu öppnades, inskrefvos 85 studerande. H. t. 1898, då
äfven den teoretiska afdelningen öppnades, inskrefvos 34 studerande
vid den praktiska och 10 vid den teoretiska afdelningen* 2). Vid den
poliklinik för tandsjukdomar, som 1884 öppnades i Stockholm och
som utgjort gruuden för tandläkareinstitutet, hafva enligt Karolinska
institutets årsberättelser i medeltal ungefär 20 elever terminligen
uudervisats.

Afgångsexamen från högre allmänt läroverk gäller äfven som
villkor för att blifva inskrifven som elev vid veterinärinstitutet3).

Antalet af inskrifna elever har under senare år varit:

1886 ...

......................... 19

1892..............................

13

1887....

.......................... 17

1893..............................

4

1888....

......................... 14

1894..............................

16

1889....

......................... 13

1895..............................

8

1890....

........................ 11

1896.............................

10

1891...

......................... 10

Medeltal 1887-96.....

11.6

Under

de båda sista åren

har antalet inskrifna utgjort

respek-

tive 11 och 14 *).

Elever vid krigsskolan antagas på grund af generalorder till
högst det antal, som för hvarje af arméns regementen och kårer

'') Kungl. kung. 3 dec. 1898.

2) Meddelande af D:r Ulmgren.

3) Eeglem. 24 maj 1867 § 34.

*) Meddelande af professor Lundgren.

142

förut blifvit genom generalorder bestämdt. Förslag afgifves af krigsskolans
chef på grund af ansökningar, men för att sökande skall
kunna uppföras på förslaget fordras, att han högst tre år före april
månad det år, inträde vid krigsskolan sökes, aflagt mogenhetsexamen
eller ock inom nämnda tid såsom sjökadett fullgjort sjette landklassens
alla fordringar i de icke militära ämnena, samt att han
med minst hufvudbetyget »med beröm godkänd» aflagt examen i
underofficersskolans högre kurs ’).

Genom kungl. kung. 6 maj 1898 angående de kunskaper i
matematik, som för officers- och reservofficersvolontär erfordras, är
stadgadt, att dylik volontär skall styrka, att han i mogenhetsexamen
eller därefter anställd fyllnadspröfning* 2) erhållit minst betyget godkänd
för det muntliga profvet i matematik på latinlinien B eller
på reala linien.

Studentexamen har länge erfordrats som behörighetsvillkor för
officerare, men bestämmelserna om kvalificerade betyg i vissa ämnen
hafva undergått oupphörliga förändringar. Sålunda fordrades före
1898 års kungörelse enligt kuugörelsen af 11 juni 1897 för reservofficersvolontär
blott mogenhetsexamen; enligt kungörelse af 9 juli
1896 för samtliga offieersvolontärer (utom vid artilleriet och fortifikationen,
 för hvilka nedan redogöres) minst betyget godkänd i
historia och geografi samt i de lefvande språk, i hvilka examen
aflagts, och högre betyg än godkänd i matematik, därest examen
aflagts å latinlinien, och minst betyget godkänd, därest examen aflagts
å den reala linien; därförut gällde enligt K. Br. 19 juni 1885, hvad
särskildt matematiken angår, för samtliga officersaspiranter fordran
på godkända insikter i detta ämne på den reala linien eller komplettering
af betyg med lägre valör; därförut fordrades enligt kungl.
kung. 26 mars 1881 fullständig afgångsexamen, i hvilken erhållits
betyget godkänd såsom hufvudbetyg och såsom betyg i matematik,
i historia och geografi samt i de lefvande språk, i hvilka pröfning
ägt rum; slutligen fordrade 1874 års reglemente för krigsskolan i
sin ursprungliga lydelse: fullständig afgångsexamen med godkännande
betyg för matematik, lefvande språk samt historia och geografi.

Redan detta reglemente stadgade som villkor för anställuing vid
artilleriet eller fortifikationen högre betyg än godkänd för matematik
i mogenhetsexamen, och kungl. brefvet 17 sept. 1875 inskärpte samma
villkor för transport till artilleriet eller fortifikationen af officerare

’) K. regi. 7 jan. 1895 § 8 enligt lydelse 9 juli 1896.

2) Därom är särskild stadga utfärdad 20 maj 1898.

143

af annat vapen. K. kung. 21 dec. 1877. införde som alternativ komplettering
i matematik vid artilleriets läroverk och kungl. brefvet 7
dec. 1888 fordrade högre betyg än godkänd på den reala linien
eller i motsvarande komplettering. Denna bestämmelse har upprepats
i senare kungörelser — med undantag under en kort tid för
reservofficersvolontärer — och gäller ännu med tillägg, att elev från
sjökrigsskolans sjette landklass med minst »med beröm godkänd» i
matematik och mekanik är likställd med den, som på realliuien
erhållit högre betyg än godkänd. Högre betyg än godkänd i antingen
det skriftliga eller muntliga profvet anses vara högre betyg än
godkänd i ämnet *).

Inträde vid krigshögskolan vinnes genom särskild pröfning i
taktik, vapenlära, krigsbyggnadskonst, matematik, nyare tidens allmänna
historia samt franska och tyska språken, hvilken pröfning
skall grundas på de lcunskapsmått, som fordras för vinnande af
officersbefordrau, men ådagalägga sökandens förmåga att genomtränga
och utveckla ämnet2).

Vid de tre läroverken hafva under senare år följande antal
elever blifvit antagna:

Krigs-

hög-

skolan.

Artilleri- och ingeniörhögakolan.

Krigs-

skolan.

All-

männa

artilleri-

karsen.

Högre

artilleri-

kursen.

Fortifi-

kations-

kursen.

S:ma.

1887 ...............................

64

1888 ................................

79

21

15

4

5

24

1889 ................................

78

_

_

_____

_

1890 ................................

66

21

24

5

6

35

1891 ................................

61

_

_

_

___

1892 ................................

74

38

35

9

2

46

1893 .................................

87

—

—

—

—

—

1894 .................................

112

26

23

15

3

41

1895 .................................

113

—

1

—

—

1

1896 .................................

113

26

54

8

8

70

1897 .................................

117

—

—

—

—

—

1898 .................................

123

36

53

16

6

75

Ärligt medeltal 1887—96

84,7

13,2

—

—

—

21,7

'') K. kung. 6 maj 1898 §§ 2 och 3.
J) K. St. 7 juni 1895 § 6.

144

Beväringsman, som aflagt mogenhetsexamen, kan på vissa villkor
såsom reservintendentaspirant vinna inträde i intendenturkårens
reserv 1).

Mogenhetsexamen är slutligen villkor för och ger behörighet att
inskrifvas vid universiteten, dock att äfven andra än studenter kunna
som elever inskrifvas vid Stockholms högskola, som icke heller har
examensrätt* 2). Antalet af de vid universiteten i Uppsala och Lund
under perioden 1887—96 inskrifna studenter har i årligt medeltal
utgjort 419,9 3). Antalet af dem, som årligen ägnat sig åt universitetsstudier,
 är dock icke så stort, ty ett icke ringa antal studenter
flyttar från universitet till annat och blifva upptagna bland de inskrifna
två eller till och med flere gånger. Om man frånräknar
dessa å nyo inskrifna studenter men å andra sidan tillägger antalet
af de vid Stockholms och Göteborgs högskolor inskrifna, som icke
förut tillhört annat universitet eller högskola, blir det årliga medeltalet
af de vid universitet eller högskola under åren 1887—96 nyinskrifna
390.9. Antalet är betydligt lägre än under närmast föregående
tioårsperiod, då det utgjorde 455.9, och äfven mycket lägre
än under början af 1870-talet. Beaktar man, att Stockholms högskola
intager eu mellanställning mellan universitet och fackskola,
så att en god del af de årligen nyinskrifna studenterna äro närmast
jämförliga med tekniska högskolans och andra fackskolors elever
samt aldrig komma att ägna sig åt universitetsstudier, så blir antalet
af de under senaste decennierna för universitetsstudier nyinskrifna
studenterna ännu mindre i förhållande till antalet under föregående år.
I förhållande till folkmängden har hvart och ett af de senaste åtta
åren haft ett mindre antal nyinskrifna studenter än något annat år
efter 1870 och sannolikt långt därförut.

Antalet af de vid universiteten samt Karolinska institutet närvarande
studerande nådde sitt maximum 1889 med 66, i på 100,000
invånare. Det har sedan varit stadt i oafbrutet sjunkande i trots
af tillkomsten af en ny högskola i Göteborg och är f. n. äfven
med inräkning af dess elever i förhållande till folkmängden mindre
än . i början af konung Oscars regering ocb äfven mindre än under
något föregående år med undantag för femårsperioden 1875—79.

Särskildt kvalificerad mogenhetsexamen erfordras icke för att få
vid universiteten aflägga de förberedande examina, som berättiga till

'') K. F. 17 juni 1893 § 4.

2) K. St. 22 mars 1895 § 19.

3) Jfr tab. 15.

145

inskrifning i teologiska och juridiska fakulteterna och till afläggande
af de under nämnda fakulteter lydande ämbetsexamina, och icke
heller för att aflägga filosofie kandidatexamen med tre eller flere till
den matematisk-naturvetenskapliga sektionen hörande ämnen eller
filosofie licentiatexamen med minst två till samma sektion hörande
ämnen. Däremot erfordras mogenhetsexamen på latinlinien för rätt
att aflägga annorlunda beskaffad filosofie kandidat- och filosofie licentiatexamen
’), och för rätt att aflägga medicinsk-filosofisk examen
erfordras mogenhetsexamen med minst godkända insikter i latin och
i matemati efter fordringarna på latinlinien B eller på reallinien2).

Beträffande de olika fakulteternas rekrytering är att märka, att
de samtliga varit stadda i nedgång sedan 1890, dock med en obetydlig
stigning för den filosofiska fakulteten under de senaste åren.
Den teologiska fakulteten utgör nu icke mer än 81 procent af hvad
den var 1872; äfven den filosofiska fakulteten har mindre absolut
antal än i början af Oscar II:s regering och visar i förhållande
till folkmängden en nedgång från 33 på 100,000 invånare till 23.
Däremot hafva de juridiska och medicinska fakulteterna ökats till
mer än dubbla antalet, bägge i absoluta tal, och den medicinska
äfven i förhållande till folkmängden. Den teologiska fakulteten
nådde sitt maximum 1877, den juridiska 1890, den medicinska 1889
och den filosofiska 1883. Den teologiska fakulteten utgjorde år 1897
12.5 procent af hela studentantalet, den juridiska 18.7, den medicinska
23.4 och den filosofiska 45.4. År 1898 voro de respektiva talen 11.7,
18.2, 23.2 och 46.9.

Betraktar man slutligen i ett sammanhang rekryteringen af alla
de lefnadsbanor, för hvilka mogenhetsexamen erfordras, och tillika
tager hänsyn till de i följande afdelning behandlade fackskolor, som
väl icke nödvändigt förutsätta studentexamen, men dock ofta mottaga
studenter, så visar det sig, att civila tjänstemannabanor och
högre fackskolor mottaga nära hälften af hela det årliga studentantalet.
 Under åren 1887—96 hafva i medeltal 732,5 personer årligen
aflagt mogenhetsexamen i Sverige. Detta innebär i jämförelse med
närmast föregående tioårsperiod en stegring med 28 studenter om
året. I förhållande till folkmängden ha de nyblifna studenternas
antal endast obetydligt ökats under Oscar II:s regering. Maximum
infaller under året 1883 med 18 studenter på 100,000 invånare,

>) K. St. 17 april 1891 § 15 d) och 23 d).
J) K. Br. 4 dec. 1896.

10

146

minimum för den föregående perioden under året 1876 med 11,8 på
100,000 invånare och för den följande under året 1894 med 13,4.

De under åren 1887—96 nyblifna studenterna, 732 om året,
kunna med stöd af föregående och i följande afdelning framlagda
material på följande sätt redovisas.

Statens järnvägar med 20—25 personers rekrytering om året,

hvaraf 17 % studenter ............................................................ 4

Enskilda järnvägar, med nära dubbel personal, men blott hälften

procent studenter ................................................................... 4

Postverket (ej fullt 3/4 af 43)........................................................ 30

Telegrafen ......................................^............................................. 10

Tullen............................................................................................... 14

Tekniska högskolan ....................................................................... 70

Chalmers läroanstalt...................................................................... 9

Bergsskolorna 1 och skogsinstitutet 9 .......................................... 10

Göteborgs och Schartaus handelsinstitut ....................................... 16

Ultuna och Alnarp........................................................................... 11

Farmacevter 6 och civila gymnaster 6.......................................... 12

Tandläkare 20 och veterinärer 12 ................................................ 32

Krigsskolan....................................................................................... 85

Flottans civilstat, fångvården, häradsskrifvare och stadsfogdar

efter omkring 3 %:s rekrytering............................................. 9

Banker (däraf riksbanken 5) ........................................................ 10

Universitet och högskolor............................................................... 391

Summa 717

Då veterligen ett icke så alldeles ringa antal studenter hvarken
ingå i civil tjänst eller fullfölja sina studier vid universitet eller
fackskolor, måste den obetydliga skillnaden mellan antalet af redovisade
studenter och antalet af dem, som aflagt mogenhetsexamen
bero därpå, att åtskilliga blifvit räknade två gånger. Det är nämligen
icke ovanligt, att studenter ingå i civil tjänst, t. ex. i tullen
och postverket, först sedan de en tid försökt sig vid universitetet
utan att där aflägga någon examen. Äfvenledes förekommer understundom
öfvergång från den ena fackskolan till den andra eller från
fackskola till universitet och tvärtom.

147

3. Fackskolor, för hvilka lägre skolkurs erfordras.

För att intagas i de tekniska elementarskolorna i Malmö, Norrköping,
 Örebro och Borås fordras minst 14 års ålder, god religionskunskap,
 förmåga att felfritt skrifva svenska efter diktamen, de fyra
räknesätten i hela tal och bråk samt regula de tri, de fyra räknesätten
i algebra samt planimetri, motsvarande de fyra första böckerna
i Euklides, fäderneslandets historia efter kortfattad lärobok, Europas
geografi, företrädesvis fäderneslandets, samt ''grunddragen af de öfriga
världsdelarnas geografi. Den som genomgått femte klassen med
godkända insikter i nämnda ämnen, befrias från examen, såframt
han söker inträde två år efter sin afgång från det allmänna läroverket
J).

Förhållandet mellan de tekniska och allmänna läroverken belyses
nf följande tabell* 2):

Antal in-flkrifna i
årligt
medeltal:

Däraf från
allra, läro-verk:

Däraf från
lägre klass
än 5:e:

Från folk-skola (eller
teknisk
afton9k.):

Förut i
praktisk
verksam-het:

Afgångna
med full-ständiga
betyg:

Borås...............

24

17

3

_

n

12,7

Malmö............

32

13

?

15

?

18,5

Norrköping ...

25

20

3

2

?

12,9

Örebro ............

30

26

7

—

6

18,3

Såsom framgår af tabellen, hämta alla skolorna sina flesta elever
från allmänna läroverken utom Malmö, som får det mesta antalet
från folkskolan. Förmodligen hafva dessa elever — såsom i Norrköping
är fallet — tillika begagnat teknisk aftonskola. Stundom
söka elever inträde från högre klass än den 5:e; sålunda upplyses från
Borås, att under senaste 10 åren

'') K. St. 15 juni 1877 § 6.

2) För Malmö och Norrköping medeltal af 10 år, för Örebro af 7år och för Boras
af 6. Uppgifterna i det följande dels från årsredogörelserna, dels från skolstyrelsernas
skrifvelser till K. Maj:t 1897 och 1898, dels enskilda meddelanden från rektorerna.

148

19 procent af de inskrifna genomgått 6:1 eller högre klass,

40 » » » » » 5:e klassen,

17 » » » » » 4:e eller lägre klass,

24 » » » » åtnjutit annan undervisning.

Af dem, som där erhållit inträde efter att hafva genomgått 5
klasser vid allmänt läroverk, hafva endast 40 % genomgått skolan
på tre år, 27 % hafva behöft minst 4 år för att erhålla afgångsbetyg,
 och 33 % hafva lämnat skolan utan afgångsbetyg. Af samtliga
vid Örebro tekniska elementarskola under åren 1884—94 inskrifne
285 elever hafva under åren 1887/88—96/97 50 % afgått med
betyg efter 3 år, 13 % efter 4 år och 1,4 % efter 5 år. För Malmö
med 304 under samma’ år inskrifna elever utgöra motsvarande tal
respektive 49, 10 och 2 %; särskildt ogynnsamt ställer det sig i
denna skola med afgången för de elever, som begagnat de allmänna
läroverkens undervisning, så att af de 128 elever, som från 1 sept.
1889 till denna dag inskrifvits vid skolan, endast 16 erhållit afgångsbetyg,
 d. v. s. genomgått skolan.

Medelåldern för de vid skolan i Borås inskrifna har varit 17,7
år; de som kommit från allmänt läroverk och fullständigt genomgått
skolan hafva varit 17,3 år, öfriga med 5:e klassens underbyggnad

16,8 år. Medelåldern för Örebro skolas nyinskrifna elever har varit
17 år1); af de under tio år inskrifna 290 eleverna voro blott sju 14
år. För Malmö skola tyckes medelåldern ställa sig jämförelsevis lågt,
men handlingarna uppgifva medelåldern endast för ett år (1889—90)
med 16,2 års ålder.

Af de vid Norrköpings skola inträdessökande hafva under olika
år 63—87 % blifvit intagna i skolan.

Då de tekniska elementarskolorna i senare tid fått betydligt
utvidgade lokaler, kunna de mottaga ett större antal lärjungar, minst
30 hvar eller 120 tillsammans.

Dömer man uteslutande efter lagens bokstaf och antalet intagna
elever vid de olika afdelningarna af Tekniska skolan i Stockholm,
så finner man de allmänna läroverkens organisation vara af synnerlig
betydelse för denna skola och omvändt denna skola af vikt för de
allmänna läroverkens lärjungar. Men en närmare granskning af förhållandet
visar, att förbindelsen mellan dessa läroverk är mera skenbar
än verklig.

För att vinna inträde i den högre konstindustriella skolans tek ’)

Enligt uppgift af rektor. Efter årsredogörelserna att döma är denna ålder
beräknad 31 dee. och bör således minskas med 4 månader.

149

ningslärarekurs fordras jämte 18 års ålder allmäu skolbildning samt
skicklighet i frihandsteckning och liuearritning med perspektiv- och
skugglära1). Allmän skolbildning har af styrelsen närmare definierats
såsom femte klassens kurs, men fordringarna i teckning äro så omfattande,
 att en direkt öfvergång från allmän! läroverk till ifrågavarande
kurs ej torde kunna ske.

Af samtliga i den högre konstindustriella skolan under tio skolår
(1887/88—96/97) nyintagna 642 elever hade enligt årsredogörelserna
icke mindre än 623 eller 97 % förut undervisats vid Tekniska skolan,
af öfriga nyintagna elever torde de flesta, om ej alla, hafva kommit
från tekniska läroverk. Hvad särskildt angår teckningslärarekursen,
har tillopp och afgång under senare år varit följande:

Intagna

i kl. l.

Afgångna med
fulla betyg.

Däraf med betyg för

högre lärov.

lägre lärov.

män

kvinnor

män

kvinnor

män

kvinnor

män

kvinnor

1886—87 ...............

i

4

2

2

1887—88 ...............

4

6

3

2

1888—89 ...............

2

7

2

4

1889—90 ...............

2

1

2

6

1890—91 ...............

3

2

3

6

1891—92 ...............

2

6

2

2

1892—93 ...............

2

6

1

4

1893—94 ...............

o

O

9

2

8

1894-95 ...............

l

6

1

5

i

3

—

2

1895—96 ...............

l

9

5

6

5

4

—

2

1896—97 ...............

3

12

2

5

2

5

—

—

medeltal..................

2,2

6,2

2,3

4,5

2,7

4

—

1,3

Under de tre sista åren hafva samtliga, som erhållit afgångsbetyg,
begagnat den år 1890 upprättade kursen i välskrifningens metodik.

Inträdesfordringarna för den Tekniska skolans båda afdelningar
bvggnadsyrkesskolan och maskinyrkesskolan äro desamma med
undantag af den praktiska utbildningen: 16 års ålder, att kunna
någorlunda felfritt skrifva svenska språket efter diktamen, att i aritmetik
äga god öfning i behandlingen af de fyra räknesätten, äfven
med vanliga bråk och decimalbråk, och i algebra de fyra räkne -

/

'') K. St. 10 juli 1891 § 42: 2.

150

sätten med hela tal, att äga kunskap i planimetri motsvarande de
fyra första böckerna af Euklides, att äga sådan färdighet i linearritning
och frihandsteckning, att undervisningen i därmed samband
ägande läroämnen må kunna med fördel begagnas, samt att under*
åtminstone ett hälft års tid hafva varit sysselsatt respektive med
byggnadsarbete eller uti mekaniskt tekniskt yrke. Betyg från allmänt
läroverk eller af styrelsen godkändt intyg öfver de erforderliga kunskaperna
befria från inträdesexamen1).

Denna sista punkt finnes icke intagen i de af skolans rektor
utgifna meddelanden rörande Tekniska skolan, och det framgår af
årsredogörelserna, att samtliga inträdessökande till byggnadsyrkesskolan,
 som icke komma från tekniska aftonskolans förberedande
kurs, blifva underkastade pröfning. Under de tio läsåren 1887—1897
hafva i medeltal 16 elever årligen intagits i byggnadsyrkesskolan
och af dem hafva 9—10 i medeltal blifvit pröfvade. Eleverna hafva
i allmänhet en mycket högre ålder än de från allmänna läroverkens
5:e klass utgångna och komma endast i undantagsfall från dessa
läroverk.

Något olika är förhållandet med den 1890 upprättade maskinyrkesskolan
så till vida, att af de under läsåren 1890/91—96/97 i klass 1
intagna 114 eleverna 30 eller i medeltal 4,3 vunnit inträde »på.
grund af betyg från allmänt läroverk samt afton- och söndagsskolan»
eller, såsom det heter om 12 elever i årsredogörelserna för läsåren
1895/96, 96/97, »på grund af betyg från allmänt läroverk eller aftonoch
söndagsskolan».

För fackkursen för studenter vid Göteborgs handelsinstitut är
ofvan redogjordt. Inträdessökande till l:a klassen af den tvååriga
kursen skall undergå pröfning i svenska, tyska, engelska och franska
språken, historia och geografi samt räkning, hvarvid han bör visa sig
innehafva det kunskapsmått, som fordras för uppflyttning till nedre
sjette klassen vid de allmänna läroverken. Sökande, som vid uppflyttning
till nämnda klass i historia och geografi erhållit minst
betyget godkänd, befrias från pröfning i historia. För inträde i andra
klassen fordras att därjämte hafva inhämtat de lärokurser, som äro
stadgade för första klassen. Den inträdessökandes ålder får icke
öfverstiga 18 år, därest icke styrelsen på grund af särskilda omständigheter
medgifver undantag. Kursen var till och med läsåret
1890—91 treårig och har sedan varit tvåårig. Före 1894 intogos
studenter och deras vederlikar direkt i den s. k. »kontorsklassen»,

'') K. St. 10 juli 1891 § 43.

151

som till och med läsåret 1890—91 utgjorde tredje klassen och sedan
2:a klassen af institutet.

Arbetsår

Nyintagna elever

Utexaminerade från
koutorsklassen och

2:a klassen

i l:a klassen
t. o. m. v.-t. 91: 1 o. 2 kl.]

i kon-torskl.
t. o. m.
v.-t. 91
= 3:ekl.

sed. 2:a]

män

kvinnor

8:a

alla män

män

kvinnor

s:a

1885—86 ...............

30

i

31

6

31

5

36

1886—87 ...............

13

5

18

5

11

2

13

1887—88 ...............

11

5

16

7

18

—

18

1888—89 ...............

15

2

17

17

14

3

17

1889—90 ...............

17

1

18

6

9

o

O

12

1890—91 ...............

26

2

28

6

16

2

18

1891—92 ...............

26

3

29

11

16

1

17

1892—93 ...............

21

6

27

11

27

2

29

1893—94 ...............

28

4

32

7

14

5

19

1894—95 ...............

40

10

50

—

11

2

13

1895—96 ...............

38

7

45

—

22

7

29

1896—97 ...............

61

14

75

—

15

4

19

1897—98 ...............

42

7

49

—

27

5

32

1898—99 ...............

60

18

78

—

—

—

—

medeltal 18||—..

28.3

5.4

33.7

—

16.2

2.9

I9.i

Vid Schartaus handelsinstitut i Stockholm ligga inträdesfordringarna
såväl för den tvaariga kursen som för den ettariga
nedom studentexamen. Fordringarna för den tvaariga kursens lägsta
klass äro: vitsordet godkänd från allmänna läroverkets femte klass i
de ämnen, i hvilka vid institutet undervisas (svenska, engelska, tyska,
franska, aritmetik, geografi, naturalhistoria) eller godkänd pröfning i
motsvarande kunskaper, anställd af institutets lärare. Dock kan sökande,
 som tillhört allmänna läroverks femte latinklass, antagas till
elev mot skyldighet att genom enskild undervisning skaffa sig erforderliga
kunskaper i engelska. — Fordringarna för inträde i den ettåriga
kursen äro: studentexamen med engelska eller godkända betyg
från allmänna läroverkets öfre sjette realklass i de denna klass tillhörande
läroämnen, i hvilka inom institutet undervisas, eller godkänd
pröfning i motsvarande kunskaper, anställd af institutets lärare.

152

Läsår

Intagna i
tvååriga kur-sens baklass

Däraf

från

kl.51)

Utexamine-rade från 2-åriga kursen

Intagna i
kontors-klassen * 2)

Däraf

stu-

denter

Utexamine-rade i sam-ma kurs

män

kvin-

nor

män

kvin-

nor

män

kvin-

nor

män

kvin-

nor

1886—87...............

21

i

15

ii

0

19

o

O

4

5

3

1887—88...............

28

4

23

10

i

27

4

8

15

2

1888—89...............

20

4

15

20

3

30

6

2

8

3

1889—90...............

20

0

17

12

4

26

5

8

12

1

1890—91...............

19

1

17

13

0

25

4

6

11

4

1891—92...............

8

0

7

11

1

25

5

7

9

4

1892—93...............

14

0

13

6

0

14

4

4

7

4

1893—94...............

26

4

24

6

0

21

9

7

14

9

1894—95...............

18

4

16

22

3

16

9

7

11

9

1895—96...............

18

3

15

11

4

12

8

7

10

7

1896—97...............

25

5

18

15

3

17

11

8

13

10

1897—98...............

21

9

15

18

3

16

11

7

14

9

1898-99...............

20

10

18

—

—

16

13

8

_

medeltal 18|| —

19.6

2.5

16.5

12.6

1.9

21.3

6.5

6.4

11.0

5.3

För intagande i de privata handelsinstituten i Stockholm, Göteborg
och de större landsortsstäderna fordras i allmänhet endast folkskolekurs:
kunskap i hela tal och decimalbråk, redig handstil och
förmåga att utan stora grammatiska fel behandla svenska språket. I
ett fall uppställes som villkor för inträde det mått af kunskaper,
som berättigar till inträde i 4:e klassen af elementarläroverk, gällande
detta särskildt svenska språket, skrifning och matematik. I Sundsvall
voro 1896 sex linier upprättade, af hvilka fyra förutsatte folkskolekurs
och två »fyra å fem klasser af allmänna läroverket». Kurserna
upptaga i allmänhet tre månader eller en termin, men i senaste tid
börja årskurser blifva mera vanliga. Elevantalet är mycket växlande:
från nagra få elever till några hundra. Vid bröderna Påhlmans
handelsinstitut i Stockholm funnos under läsåret 1897—98 219 elever
utom skrifinstitutets.

’) En och annan äfven från kl. 6: 1.

2) T. o. m. läsaret 1893—94 undervisades den 2-åriga kursens 2:a klass samman
med den ettåriga kontorsklassen. Före 94—95 ingår sål. under »Intagna i kontorsklassen»
de från den då s. k. förberedande klassen kommande eleverna. Under
»utexaminerade» äro däremot de 2-åriga skilda från de ettåriga. Uppgifterna af
rektor Å. Munthe.

153

För inträde som elev vid Vltuna landtbruksinstitut gälla följande
fordringar: 18 års ålder, minst ett års deltagande i landtbruksgöromål,
aftfånffsexamen från teknisk elementarskola eller från allm. läroverkens
R. 6: a med minst betyget godkänd i svenska, matematik
och naturvetenskap eller ock andra vitsord, som af lärarerådet godkännas,
 eller oek inträdesexamen i nyssnämnda ämnen med motsvarande
kunskapsfordringar1).

För att vinna inträde som elev vid Älnarps landtbruksinstitut
fordras 18 års ålder och de kunskaper, styrelsen bestämmer, börande därvid
iakttagas, dels att om sökande genomgått godkänd officers-, landtmäteri-
eller studentexamen eller vid afgång från teknisk elementarskola
eller inför annan myndighet aflagt sådana kuuskapsprof, att
de af styrelsen kunna godkännas, hans examensbetyg anses som fullgiltigt
kunskapsbetyg, dels ock att af sökande med lika kunskapsmått
den äger företräde, som minst ett år allvarligt sysselsatt sig med
landtbruk* 2).

Under 1891 fixerade institutets styrelse inträdesfordringarna till
efterrättelse från 1 nov. 1892 på följande sätt: att minst ett år hafva
allvarligt deltagit i de vid ett jordbruk förefallande göromål; att hafva
aflagt afgångsexamen vid dimissionsberättigadt läroverk eller teknisk
elementarskola eller vare sig genom terminsbetyg från allmänt läroverk
eller i särskild af institutets lärare förrättad inträdesexamen
visa sig äga insikter i svenska språket, matematik och naturvetenskap,
motsvarande minst vitsordet godkänd för flyttning till sjunde klassen
vid allmänt läroverk, styrelsen dock obetaget att, om sökande företer
särdeles goda betyg öfver praktisk skicklighet i jordbruk, på lärarnes
tillstyrkan antaga honom, äfven om han ej kan förete fullständiga
kunskapsbevis.

I styrelsens förslag till stadgar för institutet af 17 aug. 1897
§ 12 äro dessa inträdesfordringar väsentligen bibehållna, dock så till
vida modifierade, att för inträde utan examen föreslås, att sökande
skall vara uppflyttad till sjunde klassen, hvarjämte det kunskapsmått,
som skall i annat fall vitsordas eller pröfvas, sålunda bestämmes: i
matematik: algebra till och med läran om 2:a gradens ekvationer;
geometri: de viktigaste satserna om plana figurer, motsvarande
Euklides 4 första böcker jämte proportionsläran; botanik: grunddragen
af det naturliga systemet samt kännedom om allmänna växter;
zoologi: djurrikets indelning samt utförligare om ryggradsdjuren,

1) K. St. 14 okt. 1892 § 18.

2) K. St. 25 febr. 1859 § 32.

154

ungefär i samma omfattning som vid allmänna läroverk; uppsats på
modersmålet, skrifven på felfritt språk ock innefattande en följdriktig
utveckling af ett gifvet ämne.

Af de vid Ultuna i första årsafdelningen under åren 1893—97
inskrifna 108 eleverna voro 46 studenter, af hvilka 5 officerare, således
respektive 42,6 och 4,6 %. Af de under samma år från andra
årskursen utexaminerade 79 voro 48,i % studenter. Yid Alnarp är
studentantalet vida mindre, under de senare åren 14,o % af hela
elevantalet. En annan olikhet mellan instituten är den,'' att, då vid
Ultuna den första klassens elevantal är nästan alltid större och aldrig
mindre än följande årets andra klass, vid Alnarp åter'' under åren
1887 — 94 den andra klassens elevantal är till regel större än föregående
års första årsafdeluings, hvilket innebär, att vid Ultuna alla
eller nästan alla elever genomgått lagstadgad tvåårig kurs, men att
vid Aluarp 3—4 elever om året, »som haft särskilda förkunskaper»,
blifvit direkt intagna i andra klassen och passerat institutet på ett
år. Under de fyra sista åren har förhållandet vid Alnarp i detta
afseende förändrats till likhet med Ultuna, hvilket utan tvifvel står
i sammanhang med inträdesfordringarnas höjande. Det heter ock numera
om de elever, som icke varit studenter, att alla eller de flesta
haft betyg om 7:e klassens inträdesfordringar. Om man beaktar, att
vid Alnarp en del elever direkt inskrifvits i den högre klassen, framgår
institutens rekrytering af följande tabell öfver den första årsklassens
elevantal

Ultuna. Alnarp.

1887

1888

1889

1890

1891

1892

1893

1894

1895

1896

1897

27 14

25 21

22 15

21 12

16 12

22 18

9 13

22 9

25 23

24 19

28 16

21,3 15,6

Medeltal 1887—96

För att intagas son> elev vid skogsinstitutets lägre kurs fordras
fiyttningsbevis från minst 5:e klassen vid allmänt läroverk med god -

155

kända kunskaper i matematik och naturlära samt därefter antingen
kursen vid Ombergs skogsskola eller ock dels två års deltagande i
skogsgöromål dels en ålder af 18—20 år. Åldersgränsen för Ombergs
skogsskola är 17—24 år1).

Antalet af de i kursen inskrifne eleverna har från dess upprättande
till nu varit:

2

9

7

5
7

6

1894

1895

1896

1897

1898

medeltal

Villkor för inträde i Falu bergsskolas öfre afdelning äro: 17
års'' ålder, läslig handstil och de af järnkontorets styrelse bestämda
kunskapsfordringar2). Styrelsen bar bestämt dessa fordringar till:
sådana insikter i svenska språkläran, svenska historien och geografien
efter de vid allmänna skolorna antagna läroböcker, som fordras för
inträde i elementarskolans 5:e klass, att väl känna aritmetiken, de
fyra första böckerna af Euklides eller motsvarande pensum af annan
lärobok i geometri samt att hafva minst ett hälft år vistats vid grufva
eller järnverk och om där förefallande arbeten förvärfvat sig för
undervisningen i bergsskolan erforderlig kännedom, hvarom vederbörligt
intyg bör företes3).

Villkoren för inträde i högre afdelningen vid Filipstads bergselementarskola
äro strängare: 18 års ålder, åtminstone ett års tjänstgöring
i egenskap af elev eller bokhållare vid masugn eller järnbruk samt
godkänd inträdesexamen vid bergsskolan i svenska språkets grammatik,
 svenska historien och geografien efter de vid allmänna skolorna
antagna läroböcker, aritmetik till och med regula de tri i brutna tal,
geometri de sex första böckerna af Euklides eller lika mycket efter
annan lärobok samt två grader algebra4).

Elevantalet i de högre kurserna, af hvilka Filipstads är fakultativt
tvåårig, upplyses af följande tabell:

’) K. St. 20 dec. 1893 §§ 10 och 23.

3) Regi. 17 juli 1871 § 12.

3) Järnkontorets Regist. 1871 sid. 401.

4) Regi. 13 maj 1861 §§ 15 och 16.

156

Falun.

Filipstad.

ordin.

extra.

ordin.

extra.

1885—86 .....................................

..... 10

—

9

—

1886—87 .....................................

..... 7

—

8

i

1887—88 .....................................

..... 8

4

5

—

1888—89 .....................................

..... 8

—

5

—

1889-90.....................................

..... 13

—

9

i

1890—91 .....................................

..... 7

1

11

—

1891—92 .....................................

..... 15

—

16

i

1892—93.....................................

..... 11

—

16

—

1893—94.....................................

..... 7

—

7

4

1894—95......................................

..... 7

1

7

2

1895-96......................................

..... 10

—

8

1

1896—97 ........................<•.............

..... 5

1

14

—

Medeltal för 1887/88—96/97 .....

..... 9,i

0,7

9,8

0,9

I Filipstad hafva under angifna år af 115 ordinarie elever 17
begagnat undervisningen öfver eller in på 2:a året och äro därför
inräknade i elevantalet två gånger. För Falun är dylikt i de något
sammariskt affattade berättelserna endast angifvet en gång, nämligen
för två elever under läsåret 1885—86. För Filipstad angifvas 10 af
samtliga elever under åren 1885/86—96/97 hafva varit studenter eller
officerare eller tekniker. För bägge skolorna sammanfaller antalet af
de på hösten utexaminerade tämligen nära med antalet ordinarie
elever med afdrag af kvarsittare eller tvååriga elever. De få undantagen,
 8 för bägge skolorna, betingas af sjukdomsfall, öfvergång till
annan fackskola eller erhållen anställning1).

För att vinna inträde vid sjökrigsskolan fordras jämte en ålder
af fyllda 13 men icke fyllda 16 år vid juni månads ingång det år,
under hvilket inträdet sökes, ett kunskapsmått, hufvudsakligen motsvarande
det, som är föreskrifvet för inträde i 5:e klassen vid allmänt
läroverk* 2). Genom det närmare bestämmandet af dessa fordringar
i förordningens bilaga samt genom den omarbetning, som
skolstadgan efter 1889 undergått, och framför allt genom tillämpningen
vid sjökrigsskolan komma dock kunskapsfordringarna att
närmare sammanfalla med 5:e än med 4:e klassens kurs. Bilagan
angifver fordringarna sålunda:

'') Berättelser från skolornas föreståndare i Järnkontorets Beg. för ifrågavarande år.

2) K. St. 1 nov. 1889 § 60.

157

Kristendom: biblisk historia afslutad; kort öfversikt af de bibliska
böckernas innehåll jämte underrättelser om deras författare.

Historia: fäderneslandets i sammandrag afslutad.

Geografi: Sveriges och Norges jämte det öfriga Europas efter en
utförligare plan. Hufvuddragen af de främmande världsdelarnes fysiska
och politiska geografi.

Naturlära: det allmännaste af läran om människans kroppsbyggnad;
öfversikt af djurrikets hufvudafdelningar och viktigaste
klasser; någon kännedom om de vanligaste växter såväl med afseende
på organläran som med hänsyn till hufvudafdelningar och viktigare
familjer samt om bestämning af växter efter Linnes system.

Matematik: aritmetik: de fyra räknesätten i hela tal, någon
kännedom i läran om bråk; geometri: l:a och 2:dra böckerna efter
Hellström.

Modersmålet: välläsning och förklaring af valda stycken; rättstafningslära,
 formlära, allmän satslära samt interpunktion slära med
muntlig och skriftlig tillämpning.

Engelska: formläran med muntlig och skriftlig tillämpning;
öfversättning ur en lämplig läsebok.

Tyska: formläran samt det viktigaste af syntaxen med muntlig
och skriftlig tillämpning; öfversättning ur en lämplig läsebok.

Som bekant går vägen till sjökrigsskolau sedan en lång följd
af år hufvudsakligen genom en privatskola. De årligen inskrifna
elevernas antal har under senare år varit:

1886

1887

1888

1889

1890

1891

1892

12

15

15

14

14

9

Medeltal 1887—96

1893

1894

1895

1896

1897

1898

10

8

10

13

13

14

12

Bil. 2.

Afgången från läroverkets olika stadier.

För att utröna, i hvilka klasser och med kvilket resultat i afseende
på betyg de lärjungar afgå, som lämna läroverken före mogenhetsexamen,
 hafva från läroverkens rektorer inhämtats uppgifter,
hvilka finnas sammanställda i tabellerna 22—27 och omfatta en femårsperiod,
 nämligen tiden efter slutet af vårterminen 1893 men före
slutet af vårterminen 1898. Tabellerna 22, 23 upptaga de lärjungar,
som under femårsperioden afgått från samtliga allmänna läroverk
(inclusive pedagogierna) med undantag af Nya elementarskolan, tabellerna
24, 25 dem som afgått från de högre läroverken, och tabellerna
26, 27 dem som afgått från de lägre läroverken och pedagogierna.
Vissa slag af afgående äroidessa uppgifter icke inräknade, nämligen:

1) lärjungar, hvilka, så vidt kändt är, endast öfvergått från ett
allmänt läroverk till ett annat;

2) lärjungar, som afgått med döden eller blifvit förvisade;

3) lärjungar, som, efter att vid höstterminens början hafva blifvit
intagna i första klassen, afgått redan före samma termins slut;

4) lärjungar, som afgått efter det att de blifvit flyttade till öfre
sjunde klassen.

De afgångue äro i dessa tabeller delade i två kategorier, nämligen: Kategori

I: Lärjungar, som afgått efter vårterminens slut
men före nästföljande hösttermins slut. (Tab. 22, 24, 26.) Dessa
lärjungar medföra — oafsedt de säkerligen ytterst få fallen af särskild
pröfning under terminens lopp (läroverksstadgans § 36 mom. 2) —
såsom afgångsbetyg de vitsord, som blifvit dem tilldelade vid vårterminens
slut eller vid höstterminens början.

Kategori II: Lärjungar, som afgått efter höstterminens slut
men före nästföljande vårtermins slut. (Tab. 23, 25, 27.) Dessa
lärjungar medföra nästan undantagslöst såsom afgångsbetyg de vitsord,
som blifvit dem tilldelade vid höstterminens slut.

Kategorien I är delad i två grupper, nämligen:

A. Lärjungar, som vid vårterminens slut eller vid höstterminens
början blifvit flyttade från en viss klass till den närmast högre.
I denna grupp äro således för hvarje klass upptagna icke blott sådana

159

lärjungar, som, efter att nöjaktigt hafva genomgått klassen, afgått vid
vårterminens slut eller under påföljande mellantermin, utan äfven
sådana, som tillhört den närmast högre klassen kortare tid än en
termin. Särskildt må anmärkas, att bland afgångne från ett lägre
läroverks öfverstå klass äro inräknade icke blott de, som undergått
godkänd pröfning enligt läroverksstadgans § 33 mom. 2, utan äfven
(åtminstone för vissa läroverk) de, som, utan att undergå denna pröfning,
 vid vårterminens slut erhållit minst betyget godkänd i alla
läsämnen.

B. Lärjungar i en viss Idass, hvilka vid vårterminens slut
eller vid höstterminens början blifvit underkända till den närmast
högre.

Likaså är Kategorien II delad i två grupper, nämligen:

A. Lärjungar, hvilka vid höstterminens slut erhållit minst
betyget godkänd i alla läsämnen.

B. Lärjungar, hvilka vid höstterminens slut erhållit lägre betyg
än godkänd i ett eller flere läsämnen.

Tabellerna 28—30 innehålla slutligen årliga antalet afgångne,
ordnade efter klasser och kategorier. De i dessa tabeller ingående
talen äro medeltal för den ifrågavarande femårsperioden och hämtade
ur tabellerna 22—27.

Tabellen 28 visar, att af samtliga 1800.8 årligen afgångna lärjungar
icke mindre än 1490.2 (82.8 %) afgått efter vårterminens slut
men före nästföljande hösttermins slut, medan blott 310.6 (17.2 %)
afgått efter höstterminens slut men före nästföljande vårtermins slut.
Af den förra kategorien (I) hafva 545.2 (36.6 %) vid vårterminens
slut eller vid höstterminens början blifvit flyttade till närmast högre
klass, och 945.0 (63.4 %) blifvit underkända till närmast högre klass.
Af den senare kategorien (II) hafva 66.6 (21.4 %) vid höstterminens
slut erhållit minst betyget godkänd i alla läsämnen och 244.0 (78.6 %)
lägre betyg än godkänd i ett eller flere läsämnen. Om man får anse,
att de lärjungar, som tillhöra den förstnämnda gruppen (A) i hvardera
kategorien, lämnat läroverket med tillfredsställande resultat i
betygsväg, de öfriga däremot icke, så utgöra de förra 611.8 (34.o %),
de senare 1189.0 (66.o %).

Särskildt anmärkningsvärda äro de höga procenttalen (49.3, 47.9
och 43.5) för kategorien I A (flyttade lärjungar) i klasserna R. 5 och
L. 5 samt L. 6: i. Hvad de båda förstnämnda klasserna angår, visa
tabellerna 29 och 30, att ifrågavarande höga procenttal visserligen i

160

någon mån bero äfven på de högre läroverken, hvilka här uppvisa
procenttalen 40.9 och 42.i, men att de väsentligen härröra från de
lägre läroverken med procenttalen 63.2 och 68.5. Att antalet afgående
från de lägre läroverkens femte klass till så stor del utgöres
af flyttade, heror utan tvifvel hufvudsakligen därpå, att en fortsatt
skolgång här är omöjlig utan ombyte af läroverk och i de flesta fall
till och med af läroverksstad. Mången lärjunge, som nöjaktigt genomgått
femte klassen och under andra förhållanden skulle hafva fortsatt
skolgången, afbryter den nu, emedan hans målsman af en eller annan
anledning ej anser lämpligt att bekosta hans underhåll i en annan
stad.

Hvad åter angår kategorien I A i klass L. 6: i, så visar tab. 24,
att det höga procenttalet beror på den starkare afgången under
femårsperiodens tre första år, särskildt under år 1895. Detta sammanhänger,
 såsom framgår af tab. 34, med den förändring i villkoren
för att blifva antagen till elev å apotek, hvilken inträdde genom K.
kung. af den 22 mars 1895. Förut var genom K. kung. af den 19
december 1879 bestämdt, att flyttning till L. 6: 2 medförde kompetens
att antagas till apotekselev; men efter den 1 januari 1896 kan ingen
blifva till elev å apotek antagen, som ej undergått godkänd mogenhetspröfning.

För öfrigt må framhållas, att procenttalen för kategorien I A
vid de lägre läroverken (tab. 30) i alla klasser äro större än motsvarande
procenttal vid de högre läroverken (tab. 29), d. v. s. att,
bland de från de lägre läroverken afgående, de flyttade i alla klasser
äro relativt talrikare, än hvad fallet är vid de högre läroverken.

Af tabell 28 framgår följande öfversikt af årliga antalet lärjungar,
 som afgå efter det de blifvit flyttade till nedanstående klass,
men innan de blifvit flyttade till den närmast högre.

Klass.

Antal.

1................

......... 75.4

2................

........ 155. g

3................

........ 241.8

4................

........ 360.2

5................

........ 396.8

6: i ..........

........ 372.4

6: 2 ..........

........ 137.2

7: i ..........

........ 61.4

Summa 1800.8

161

Häraf framgår åter följande öfversikt af årliga antalet lärjungar,
som afgå innan de hunnit så långt, att de blifvit flyttade till nedanstående
klass.

Klass

Antal

Procent

2

75.4

4.2

3

231.0

12.8

4

472.8

26.3

5

833.o

46.3

6: i

1,229.8

68.3

6: 2

1,602.2

89.o

7: i

1,739.4

96.6

7: 2

1,800.8

lOO.o

Ett bidrag till bedömandet af femte klassens betydelse såsom
afslutningsklass lemnar följande utdrag af tab. 28, bvilket anger årliga
antalet af de lärjungar, som afgå utan att hafva blifvit flyttade till
nedre sjette klassen.

Klass

I A

I B

II A

II B

Summa

1

24.2

54.4

5.8

15.2

99.6

2

34.8

99.6

7.o

24.8

166.2

3

88.2

155.o

13.4

38.6

295.2

E. 4

87.4

166.2

12.6

48.4

314.6

R, 5

—

184.0

10.4

40.8

235.2

L. 4

15.2

35.6

0.6

8.6

60. o

L. 5

—

44.2

2.2

12.6

59.o

Summa

249.8 739.0

52.0

189.0

1,229.8

Af 1,800.8 lärjungar, som årligen lemna läroverken utan mogenhetsexamen,
 hafva således blott 571.o (81.7 %) kommit så långt, att
de blifvit flyttade till nedre sjette klassen, de öfriga 1,229.8 (68.3 %)
däremot icke. Af dessa senare hafva blott (249.8 + 52. o =) 301.8
eller 24.5 % uppnått ett tillfredställande resultat i betygsväg; de
öfriga 928.0 (75.5 %) äro däremot underkända till närmast högre
klass eller afgå med underbetyg i ett eller flere läsämnen.

En annau hållpunkt för sitt omdöme om denna sak erhåller man
genom att undersöka, huru många lärjungar årligen öfverhufvud upp 11 -

162

flyttas till nedre sjette klassen, vare sig de därefter fortsätta skolgången
eller afbryta densamma. Hvad först angår dem, som fortsätta
skolgången, så framgår deras antal af följande utdrag ur den officiella
statistikens tabeller öfver lärjungarnas omsättning.

Antal lärjungar i klass 6: i, hvilka under året blifvit flyttade till
eller inskrifne i klassen.

0

Ar

Vårterminen

Höstterminen

Summa

Flyttade till
klassen på grund
af beslut

Inskrif-ne under

Summa

Flyttade till
klassen på grund
af beslut

Inskrif-ne under
termi-nen före
15 sept.

Samma

vid

föreg.

termins

slut

vid vår-termi-nens
början

termi-nen före
1 febr.

vid

föreg.

termins

slut

vid höst-termi-nens
början

1892

2

12

14

577

231

191

999

1,013

1893

—

10

11

21

660

252

214

1,126

1,147

1894

—

5

13

18

650

243

224

1,117

1,135

1895

—

11

3

14

679

245

177

1,101

1,115

1896

—

6

5

11

702

246

248

1,196

1,207

Tilläggas ytterligare 2 lärjungar, som under femårsperioden blifvit
inskrifna i denna klass efter 1 febr. eller 15 sept., blir slutsumman
i sista kolummen 5,619 eller i årligt medeltal 1,128.8. Under rubriken
»flyttade» äro här ej de lärjungar inräknade, bvilkas flyttning
skett i sammanhang med öfvergång till annat läroverk. Dessa äro
upptagna under rubriken »inskrifne», bland hvilka äfven kunna finnas
kvarsittare, som öfvergått till annat läroverk, och lärjungar från
enskild undervisning af ett eller annat slag. Det erhållna årliga
medeltalet är således ett maximital. Häraf framgår alltså, att under
femårsperioden 1892—96 i medeltal högst 1,123.8 lärjungar årligen
flyttats från femte till nedre sjette klassen och därefter åtminstone
någon tid fortsatt sin skolgång.

Årliga antalet af dem, som flyttas till klass 6: i och därefter
afbryta skolgången omedelbart eller åtminstone inom mindre än en
termin, hemtas ur tab. 28 och utgör 179.o -f- 40.6 = 219.61). Af dem
äro tydligen en ringa del redan inräknade i de nyss funna 1,123.8.
Summan af dessa båda tal, 1,343.4, är således äfven af denna anled -

'') Att denna siffra ej afser fullt samma femårsperiod som den närmast föregående,
 är här af underordnad betydelse.

163

ning för stor. Efter denna beräkning är alltså sammanlagda årliga
antalet af dem, som flyttas till nedre sjette klassen och därefter antingen
fortsätta skolgången eller afbryta densamma, högst 1,343.4
eller (då medelfolkmängden för femårsperioden 1892—96 utgjorde

4,861,000 inv.) 27.6 på 100,000 invånare.

Utför man liknande beräkningar för de båda närmast lägre och
de båda närmast högre klasserna, sä finner man, att till nedanstående
hlasser flyttas årligen högst nedanstående antal lärjungar,
hvilha därefter dels fortsätta, dels afbryta sholgången.

Klass

A n t al

ly ttade

Hela

På 100,000
inv.

4

2,167.0

44.6

5

1,790.6

36.8

6: i

1,343.4

27.6

6: 2

900.8

18.5

7: i

713.0

14.7

Ehuru dessa siffror icke äro exakta, äro de dock tillräckligt
noggranna för att berättiga till följande slutsats. Medan i Norge
(se Bil. 4 sid. 184) middelskole-examen årligen aflägges af 45.6 ynglingar
på 100,000 inv., utgör i Sverige årliga antalet af dem, som
flyttas till nedre sjette klassen, blott 27.6, och årliga antalet af dem,
som flyttas till öfre sjette klassen, 18.5 på 100,000 inv. Då nu den
norska middelskole-examen aflägges på ett skolstadium, som hos oss
närmast motsvarar flyttningen till öfre sjette klassen, så kan det icke
bestridas, att den s. k. allmänna medborgerliga bildningen, för så
vidt den meddelas af våra allmänna läroverk och de norska middelskolorna,
 är vida sämre tillgodosedd hos oss eller åtminstone kommer
en vida mindre del af befolkningen till godo än hvad fallet är i
Norge.

Ännu ofördelaktigare för vårt land utfaller en jämförelse med
Danmark. Under femårsperioden 1892—96 hafva (Bil. 4 sid. 194)
Almindelig Forberedelsesexamen och 4de Klasses Hovedexamen aflagts
af följande antal ynglingar:

164

1892

1893

1894

1895

1896

Alm. Forber. ex.

1) vid skolorna .....................

715

698

685

721

641

2) för kommiss......................

225

190

211

210

156

4de Kl. Hoved-ex......................

395

383

394

399

378

Summa

1,335

1,271

1,290

1,330

1,175

Det årliga medeltalet utgör 1,280.2 eller (då medelfolkmängden
för femårsperioden var 2,247,000 inv.) 57.o på 100,000 invånare.

I den offentliga diskussionen om det allmänna läroverkets organisation
är det icke sällan fråga om afgången från läroverkets olika
stadier. Så säges det exempelvis i eu inom Riksdagens andra kammare
detta år väckt motion, att, då den generation af lärjungar,
som år 1884 inträdde i läroverkens första klass utgjorde ett antal af
2,121 ''), af denna generation, förstärkt med tillskott i följande klasser,
 återstodo i klass 7: 2 år 1892 648 eller 30,6 procent, och upprepade
gånger har det sagts, att afgången ur fjärde och nedre sjette
klasserna, i hvilka ingen kursafslutning finnes anordnad, tillsammans
är lika stor med den sammanlagda afgången ur tredje och femte
klasserna, där sådan afslutning fiuues.

Yid bestämmandet af denna afgångs storlek har man i allmänhet
betjänat sig af de i Sveriges officiella statistik, Berättelse om
statens allmänna läroverk för gossar, förekommande redogörelserna
för »förändringen i skolgenerationernas storlek». Man har då gått
tillväga så, att man för att finna afgången under ett år ur en viss
klass från antalet höstterminen närvarande lärjungar i denna klass
dragit antalet nästföljande hösttermin närvarande lärjungar i den
närmast högre klassen, och skillnaden har fått beteckna den sökta
afgången. De sålunda erhållna siffrorna kunna emellertid icke vara
exakta. Förändringen i en »skolgenerations» storlek beror ju ej
endast på afgången, utan äfven på andra omständigheter, tillkomst

'') I förbigående må anmärkas, att år 1884 i de allmänna läroverkens första
klass icke inträdde 2,121 lärjungar. Denna siffra angifver antalet närvarande lärjungar
i första klassen höstterminen nämnda år och omfattar således icke blott de i
klassen nyinträdande utan äfven »kvarsittarne». Kvarsittare i första klassen vid
samma läroverk, som de föregående terminen tillhört, voro — Nya elementarskolan
oberäknad — 420. Härtill kommo säkerligen några, som föregående termin tillhört
första klassen vid annat allmänt läroverk. De höstterminen 1884 i första klassen
nyinträdandes antal öfversteg således med visshet icke 1,700.

1G5

af nya lärjungar, som ej förut tillhört de allmänna läroverken (sådana
inberäknade, som förut tillhört dem men afgått och någon tid varit
frånvarande) uppflyttning under läsårets lopp, öfverhoppande af klass
och kvarsittning samt, då det är fråga om någon viss af läroverkets
bildningslinier, jämväl öfvergång från en linie till en annan. Härvid
har man dock icke fäst afseende, vare sig att man icke uppmätksammat
förhållandet eller man ansett, att de möjliga felen i
siffrorna äro alltför små för att äga betydelse. Men om också de
fel blifva af ringa storlek, som härflyta ur vissa af de anmärkta
omständigheterna, hvilka sparsamt förekomma, till och med om flere
fel skulle verka i samma riktning, är det ingalunda visst, att så
förhåller sig med alla felgrupperna. I andra klassen är sålunda
lärjungeantalet konstant större än i den första; enligt det vanliga
beräkningssättet skulle alltså afgången ur första klassen vara ingen;
kändt är emellertid, att årligen ur första klassen definitivt afgår ett
antal lärjungar. Men tillkomsten i andra klassen af nya lärjungar
är betydligt större än afgången ur den första. Äfven kvarsittningen
kan vålla, att de genom det vanliga beräkningssättet erhållna siffrorna
blifva icke oväsentligt felaktiga, hvilket lärer framgå ur följande
exempel, i hvilket siffrorna äro hämtade ur den officiella
statistikens redogörelser för lärjungarnes »flyttning» och »omsättning».

Höstterminen 1893, den 15 september, var lärjungeantalet i
fjärde klassen 2,320, höstterminen 1&94 samma dag i femte klassen
1,818. Afgången ur fjärde klassen skulle alltså hafva varit omkring
500 *). Men höstterminen 1894 sutto 326 lärjungar kvar i fjärde
klassen vid samma läroverk, som de föregående läsår tillhört. Om
man nu antager, att de 2,320 icke under läsåret 1893—1894 (efter
den 15 september) förstärkts med några från lägre klass flyttade
eller för de allmänna läroverken nya lärjungar, måste de ur fjärde
klassen afgåugna tillhöra det antal af 1,994, som erhålles, då man
från 2,320 drager 326. Höstterminen 1894 funnos vidare i femte
klassen 207 lärjungar, som föregående läsår vid samma läroverk tillhört
samma klass. Om nu i femte klassen vid terminens början
icke inkommit några öfverhoppare eller för de allmänna läroverken
nya lärjungar och icke kvarsittarnes antal i verkligheten varit större

'') Bland afgångne ur fjärde klassen inberäknas här, liksom i den födande kalkylen,
 eftersom sifirorna angifva tillståndet den 15 september, äfven sådana, som
möjligen efter uppflyttning från fjärde klassen tillhört femte klassen några dagar i
början af höstterminen 1894 men afgått före den 15 september. Dessa äro dock
ytterst få, om ens några.

166

än 207, därigenom att lärjungar vid höstterminens början öfvergått
från femte klassen vid ett läroverk till samma klass vid ett annat,
måste de 1,611, som utgöra skillnaden mellan 1,818 och 207, föregående
läsår hafva tillhört fjärde klassen. Drager man 1,611 från
1,994, erhåller man 383, och under förutsättning att de ofvan gjorda
antagandena vore riktiga, skulle alltså enligt denna beräkning de ur
fjärde klassen afgångna vara 383. Emellertid flyttades vid börja!? af
vårterminen 1894 från lägre klass till den fjärde 8 vid samma läroverk,
som de förut tillhört, och vid början af höstterminen 1894 till femte
klassen 5, som föregående termin vid samma läroverk tillhört lägre
klass än den fjärde. Medtagas dessa i beräkningen, blir antalet ur
fjärde klassen afgångne 396. Vidare inskrefvos vid de olika läroverken
i fjärde klassen efter den 15 september 1893 men före läsarets
slut 13, däraf 1 under höstterminen 1893, och i femte klassen
vid början af höstterminen 1894 105. Men inom båda dessa grupper
kunna finnas såväl för de allmänna läroverken såsom en helhet nya lärjungar
som ock bland dem, livilka blott öfvergingo från ett läroverk
till ett annat, sådana, som vid öfverflyttningen hoppade öfver klass,
och sådana, som vid densamma blefvo »kvarsittare», ehuru vid ett
annat läroverk. Med summan af de båda förra slagen af lärjungar
och af dem, som vid öfvergången till ett annat läroverk blefvo kvarsittare
i femte klassen, bör talet 396 ökas. Men huru stor denna
summa är, kan icke med den officiella statistikens hjälp utrönas.
Ofverhopparue voro dock säkerligen ytterst få, och de verkligen nya
lärjungarne i femte klassen ej heller många, hvilket sannolikt också
gäller om det nu nämnda slaget af kvarsittare. Med afseende på
dessa sistnämnda bör därjämte ihågkommas, att höstterminen 1893
antagligen också i fjärde klassen funnos kvarsittare af detta slag,
med hvilkas antal det ofvan anförda talet 326 rätteligen bör ökas,
hvarigenom en minskning i antalet ur fjärde klassen afgångne åstadkommes;
och det är åtminstone ej otroligt, att, då antalet kvarsittare
vid samma läroverk konstant är rätt mycket större i fjärde klassen
än i den femte, äfven kvarsittarne af nu omhandlade slag också är
större i den förra klassen än i den senare. Slutligen bör anmärkas,
att till nedre sjette klassen uppflyttades vid samma läroverk, som de
förut tillhört, vid början af höstterminen 1894 från lägre klass än
den femte, säkerligen den fjärde, 3 lärjungar, med hvilket belopp
därför afgången ur fjärde klassen bör minskas.

Till någon säker siffra är det visserligen icke möjligt att på
den nu följda vägen komma, men så mycket torde dock med fog

167

kunna påstås, att afgångssiffran 500 är alldeles för hög och att den
20 % lägre siffran 400 kommer sanningen betydligt närmare.

Det° vanliga sättet att beräkna storleken af afgången ur läroverkets
olika klasser duger alltså icke. Den i förestående kalkyl
använda metoden kan för vissa klasser lämna rätt pålitliga ^resultat,
 men för andra duger icke heller den, exempelvis icke för sådana,
i hvilka ett större antal verkligt nya lärjungar inkomma, och den ar
för öfrigt besvärlig. Då emellertid vid frågan om läroverkens organisation
stort afseende fästs och med rätta bör fästas vid afgången på
de olika stadierna, torde det vara skäl att tillse, huruvida icke för
hela läroverket åtminstone något så när säkra siffror kunna erhållas.

Den officiella statistikens tabeller öfver lärjungarnes »omsättning»
kunna icke användas för ändamålet, då i dem, liksom i de till grund
liggande tabellerna i läroverkens årsredogörelser, de, som vid afgången
från ett allmänt läroverk blott öfvergå till ett annat, icke äro
skilda från öfriga afgående. Ett sådant afskiljande är däremot i viss
mån gjordt i tabellerna öfver de afgående lärjungarnes fördelning
efter tillämnad lefuadsbaua närmast efter afgången. Dessa tabeller
upptaga nämligen en kolumn med rubriken »annat allmänt läroverk,
seminarium, folkskola och dylikt»''), och i^ texten eller i noter till
tabellerna meddelas upplysningar, huru många af de i kolumnen
uppförda afgått till hvarje särslcildt slag af de läroanstalter, som
utom de allmänna läroverken inbegripas i densamma. Först från
1896 meddelas emellertid ifrågavarande upplysningar för hvarje särskild
klass, förut blott för hela läroverket i klump. Ur läroverkens
årsredogörelser kunna likväl äfven för tiden före 1896 detaljerade
siffror erhållas, likasom och bekvämare ur de anteckningar, hvilka
vid primäruppgifternas bearbetande gjorts i Ecklesiastikdepartementet
och där förvaras.

Mot de sålunda ur uppgifterna om tillämnad lefnadsbana erhallna
afgångssiffrorna skulle emellertid invändningar kunna framställas.
Det kan ju nämligen inträffa, att en lärjunge, hvilken vid afgången
anmäles skola ägna sig åt t. ex. ett yrke, i stället kommer att
öfvergå till allmänt läroverk eller tvärtom, och bland de icke så få,
som inrymmas i kolumnen »utan bestämd uppgift», kunde också ett
antal komma att öfvergå till annat läroverk. Härigenom skulle icke
oväsentliga felaktigheter kunna uppstå. Med afseende på den senare
invändningen må likväl genast papekas, att säkeiligen de

i) Rubrikens affattning är något olika för olika ar.

168

flesta af dem, som afgatt från ett läroverk utan bestämd uppgift
om tillämnad lefnadsbana, icke uttagit afgångsbetyg!), under det
att inträdessökande till allmänt läroverk, som förut varit i annat
allmänt läroverk intagen, är ovillkorligen pliktig att förebringa
afgångsbetyg från det läroverk, han senast bevistat. Och hvad uppgifterna
öfverhufvud beträffar, öfverraskas man vid granskningen af
tabellerna för en följd af år af att finna, huru konstant proportionen
mellan de olika kolumnernas siffror är* 2), ett förhållande, som gör,
att siffrorna vinna betydligt i trovärdighet.

Denna kan emellertid för de sista åren på ett afgörande sätt
undersökas genom jämförelse med de särskilda uppgifter om de under
dessa år afgångne, hvilka, enligt hvad sid. 158 omförmäles, inhämtats
från rektorerna.

I tab. 82—34 äro den officiella statistikens uppgifter angående de
från samtliga läroverken under åren 1888—1897 utan godkänd mogenhetsexamen
afgångnes tillämnade lefnadsbanor sammanförda med uppdelning
af kolumnen »annat allmänt läroverk etc.» med tillhjälp af
de ofvan berörda uppgifterna. De genom döden afgångna hafva icke
medtagits. Tab. 35 redogör för den årliga medelafgångeu till
skilda lefnadsbanor under åren 1893—1897 eller rättare undertiden
från och med vårterminens början 1894 till vårterminens början 1898,
enär i den officiella statistiken i fråga om lärjungarnas afgång hela
vintermellanterminen föres till samma kalenderår som föregående
hösttermin. Vid uppgörandet af dessa sista tabeller hafva dock icke
de 125 lärjungar3) tagits i beräkning, som vårterminen 1893 tillhörde
tva treklassiga läroverk, fyra tvaklassiga och lika inånga enklassiga
pedagogier, hvilka vid terminens slut indrogos. Uppgifter
om dessas tillämnade lefnadsbanor, hvilka skolat meddelas
i årsredogörelse för läsåret 1893—1894, då läroverken ju ej funnos,
 saknas nämligen helt och hållet, och det är sannolikt, att
åtminstone åtskilliga af dem öfvergingo till annat allmänt läroverk,
och af de öfriga skulle mahända de flesta icke hafva då afgått-, om
ej deras läroverk upphört att finnas till. I tab. 32 äro de uppförda
i kol. »utan bestämd uppgift», liksom de 102 lärjungar4), hvilka

) Detta gäller dock icke beträffande de första åren, för hvilka uppgifter om
tillämnad lefnadsbana lämnades. Primäruppgifterna voro då för flere läroverk mycket
ofullständiga, hvilket medförde, att vid bearbetningen ett mycket stort antal afgångne,
vid ett par läroverk alla, måste uppgifvas såsom afgångna utan bestämd uppgift om
tillämnad lefnadsbana.

2) Se tab. 32—34.

•’) 81 i första, 31 i andra, 13 i tredje klassen.

4) 83 i första, 19 i andra klassen.

169

vårterminen 1891 tillhörde de då indragna läroanstalterna. Tab.
22—81 innehålla bearbetning af rektorernas ofvan omnämnda särskilda
uppgifter, afseende tiden från slutet af vårterminen 1893 till
och med slutet af vårterminen 1898. I dessa uppgifter, som blott
gälla nu befintliga läroverk, ingå naturligen ej lärjungarna vid de
1893 indragna läroanstalterna. Här nedan lemnas en sammanställning
af de siffror, som äro af betydelse för jämförelse mellan de olika
slag af uppgifter, hvarvid de ur den officiella statistiken tagna (tab.
35, kol. 23) betecknas med A, de nu särskildt inhämtade ined B.

irl

ig med

e 1 a f g å n g under

fem år

Klass.

Högre läroverk.

Lägre läroverk.

Samtliga läroverk.

A.

B.

A.

B.

A.

B.

1...............

46.8

46.6

54,o

53.o

100.8

99.6

2...............

83.4

85.6

85.6

80.6

169.0

166.2

8...............

141.6

138.6

163.6

156.6

305.2

295.2

4...............

245.4

249.4

125.2

125.2

370.6

374.6

5...............

357.4

338.4

172.6

175.4

530.o

513.8

6: i .........

225.4

209.8

—

—

225.4

209.8

6: 2 .........

114.4

99.o

—

—

114.4

99.o

7: i ........

56.4

42.6

—

—

56.4

42.61

7:2 .........

11.0

—

—

—

11.0

—

Summa

1,281.8

l,210.o

601.o

590.8

1,882.8

1,800.8

R. 4.........

196.4

199.6

116.4

115.o

312.8

314.6

R. 5.........

280.8

263.4

149.0

150.8

429.8

414.2

R. 6: i......

123.2

111.8

—

—

123.2

111.8

; R. 6:2......

53.0

47.6

—

—

53.0

47.6

: R. 7: i......

25.8

21.8

—

—

25.s

21.8

R. 7:2......

5.2

—

—

—

5.2

—

Summa

684.4

644.2

265.4

265.8

949.8

910.o

L. 4.........

49.o

49.8

8.8

10.2

57.8

60.o

L. 5.........

76.6

75.o

23.6

24.6

100.2

99.6

L. 6: i......

102.2

98.o

—

—

102.2

98.o

L. 6:2......

61.4

51.4

—

—

61.4

51.4

L. 7: i .....

30.6

20.8

—

—

30.6

20.8

L. 7:2......

5.8

—

—

—

5.8

—

Summa

325.6

295.0

32.4

34.8

358.0

329.8

170

Jämför man nu de båda uppgiftsserierna, visar det sig, att Aseriens
slutsumma, 1,882.8, öfverskjuter B-seriens, 1,800.8, med 82
och att med ett par undantag A-seriens siffror mer eller mindre
öfverskjuta B-seriens. Nu är det emellertid att märka, att de båda
slagen af uppgifter icke äro fullt likartade. De afse sålunda, såsom
ofvan angifvits, icke alldeles samma tidrymd. Vidare omfattar Bserien
i olikhet med A-serien icke följande kategorier, nämligen lärjungar,
 som afgått från Nya elementarskolan, lärjungar, som blifvit
förvisade, lärjungar, som efter att vid höstterminens början hafva
blifvit intagna i första klassen afgått redan före samma termins slut,
och lärjungar, som afgått efter det att de blifvit uppflyttade till
sjunde klassen. Slutligen äro något olika principer följda med afseende
på den klass, till hvilken vissa afgångna lärjungar hänföras.
I den officiella statistiken räknas nämligen såsom afgångna ur en
viss klass dels de, som vid afgången hade sin plats i klassen, dels de,
som, sedan de vid vårterminens slut blifvit godkända till närmast
högre klass, afgått före följande hösttermins början, samt de, som
efter att vid höstterminens början hafva blifvit uppflyttade till klassen
omedelbart afgått utan att där intaga plats. I B-uppgifterna
åter räknas å ena sidan såsom afgångna ur den ifrågavarande
klassen äfven de, som efter att vid vårterminens slut eller höstterminens
början hafva blifvit uppflyttade till eller intagna i närmast
högre klass afgått under loppet af höstterminen, men å andra sidan
räknas däremot de, som vid vårterminens slut eller höstterminens
början blifvit uppflyttade till eller intagna i klassen, men afgått före
höstterminens slut, såsom afgångna ur den närmast lägre klassen.

Från öfre sjunde klassen afgingo under åren 1893—1897 (se tabellen
å föregående sida) sammanlagdt 55, från Nya elementarskolan under
samma tid af här ifrågavarande kategorier — med afdrag af de från 7: 2
afgångne —109; om 25 afgående finnes i den officiella statistiken antecknadt,
 att de afgått på grund af läroverksstadgans § 48 eller § 49, d. v. s.
blifvit förvisade, eller afgått på rektors uppmaning ''), och enligt de
primäruppgifter, som ligga till grund för B-serieus siffror, hafva
under den femårsperiod, dessa uppgifter omfatta, 7 lärjungar, som
vid höstterminens början blifvit intagna i första klassen, afgått redan
före samma termins slut. Summan af dessa grupper utgör 196, motsvarande
ett årligt medeltal af 39.2. Differensen mellan A-seriens
och B-seriens slutsummor minskas alltså med detta tal till 42.8, eller till

'') De tillhörde följande klasser: 2 andra, 13 tredje, 1 fjärde, 1 femte, 4 nedre
■och 4 öfre sjette.

171

något mer än 2 % af A-seriens slutsumma. Denna återstående differens
kan åtminstone till någon del bero därpå, att lärjungar, som
vid vårterminens slut vunnit flyttning till 7: 2, afgått före höstterminens
början; sådana lärjungar — hvilka ej ingå i B-uppgifterna
— räknas ju i A-uppgifterna till 7: i. Äfven är det möjligt, att
flere än 25 förvisats, utan att upplysning därom lämnats i läroverkens
årsredogörelser; uppgift om förvisning är nämligen icke föreskrifven
i planen för dessa redogörelser. Vidare kan olikheten i tid
utöfva något inflytande, ehuru antagligen blott obetydligt, då ingen
anledning finnes att antaga, det antalet af dem, som afgått under
loppet af vårterminen 1898, i större mån skilt sig från antalet under
loppet af vårterminen 1893 afgångna. Slutligen är det oek möjligt,
att A-uppgifternas slutsumma är högre än den verkliga på denna
grund, att vid afgifvandet af de nu inhämtade särskilda uppgifterna
till dem, som blott öfvergått till annat allmänt läroverk, blifvit räknade
några lärjungar, hvilka i årsredogörelsen och i den på den
grundade officiella statistiken icke förts till denna kategori; rektor
kan nämligen efter årsredogörelsens afgifvande hafva fått kännedom
om sådan öfvergång.

Hvad differenserna för de särskilda klasserna angår, äro dessa,
såsom af tabellen å sid. 169 synes, för de två lägsta klasserna mycket
små med obetydligt öfverskott för A-siffrorna utom beträffande andra
klassen vid de högre läroverken; genom tillämpning af de korrektioner,
 för hvilka ofvan redogjorts, blefve med säkerhet för första
klassen och med största sannolikhet för den andra B-siffrorna Överskjutande;
för tredje klassen torde differensen helt och hållet eller
i det närmaste försvinna; för tjärde klassen äro i tabellen B-siffrorna
genomgående större; för de följande klasserna skulle nog A-siffrorna
blifva större än B-siffrorna, men differensen skulle genomgående
blifva mindre än i tabellen. Detta förhållande med afseende på
differenserna för de särskilda klasserna kan möjligen vid första påseendet
förefalla egendomligt, men det har utan tvifvel sin förklaring
däri, att, till följd af den ofvan omnämnda olikheten med afseende
på den klass, till hvilken en del lärjungar vid afgången hänföras,
 ett antal lärjungar äro i B-uppgifterna förda till lägre klass
än i A-uppgifterna.

Den nu verkställda jämförelsen gifver alltså vid handen, att ur
uppgifterna om de afgåendes tillämuade lefnadsbanor kan erhållas
god kännedom om den verkliga afgången från det allmänna läroverkets
särskilda stadier.

172

Enligt dessa uppgifter hafva under femårsperioden 1893—1897
årligen i medeltal utan godkänd mogenhetsexamen afgått, oberäknadt
genom döden afgångne och lärjungarna vid de 1893 indragna läroanstalterna,
 högst omkring 1,880; med godkänd mogenhetsexamen
hafva under samma tid årligen i medeltal afgått 600 (599.8) J). De
förra utgjorde således högst 75.8, de senare minst 24.2 % af hela
den årliga medelafgången.

Hvad åter beträffar afgången ur läroverkets särskilda klasser
visar det sig (tab. 35 kol. 23), att denna redan i första klassen icke
är så obetydlig, omkring 100, och därefter alltjämt växer till och
med femte klassen, där de afgångna utgöra omkring 530, hvarefter
den gradvis aftager.

Uttryckt i procent af hela afgången, utgör afgången ur de olika
klasserna:

Klass 1 omkr. 4.1 %

»

2

>

6.8 »

»

3

»

12.3 »

4

14.9 » ,

R. 4 omkr. 12.6 %, L.

4 omkr. 2.3

2>

5

»

21.3 » ,

R. 5 » 17.3 », L.

5 » 4.o

»

6: i

9.i » ,

R. 6: i » 5.o » , L.

6: i » 4.1

»

6: 2

>

4.6 » ,

R. 6: 2 » 2.i » , L.

6:2 » 2.5

»

7: i

2>

2.3 » ,

R. 7: i » l.i >, L.

7: i » 1.2

7:2

utan

godkänd mogenhetsexamen

omkr. 0.4 %, R. 7:2 omkr. 0.2 %, L. 7: 2 omkr. 0.2 %

» » med godkänd mogenhetsexamen

omkr. 24.2 %, R. 7: 2 omkr. 16,8 %, L. 7: 2 omkr. 7,4 %

Fäster man sig blott vid afgången utan godkänd mogenhetsexamen,
 är denna i de olika klasserna, uttryckt i procent af hela
ifrågavarande afgång:

Klass 1

omkr.

5.3

%

» 2

9.o

»

» 3

16.2

» 4

19.7

» .

R. 4 omkr. 16.6 %,

L.

4 omkr. 3. i

%

» 5

»

28.i

21 ,

R. 5 > 22.8 »,

L.

5 » 5.3

» 6: i

12.o

1 ,

R. 6: i » 6.6 »,

L.

6: i » 5.4

» 6:2

»

6.i

» ,

R. 6: 2 * 2.8 s>,

L.

6:2 » 3.3

» 7: i

»

3.o

» i

R. 7: i > 1.4 *,

L.

7: i » 1.6

» 7: 2

0.6

» ,

R. 7: 2 » 0.3 >,

L.

7:2 » 0.3

»

>) Se tab. 13 A.

173

Uttryckt åter i procent af antalet vårterminen — den 1 februari —
i klassen närvarande lärjungar, utgör afgångenJ):

Klass 1 omkr. 4.5 %

»

2

»

6.4

3

7>

12.o

»

»

4

16.o

»,

R.

4 omkr. 21.5

%, L.

4 omkr. 6.7

%

T>

5

»

28.9

»1

R.

5 » 41.9

», L.

5 » 12.3

»

6: i

>

18.4

5 ,

R.

6: i » 24.i

», L.

6: i » 14.4

)

6:2

12.9

»1

R.

6:2 » lö.i

>, L.

6:2 » ll.o

»

>

7: i

7.5

R.

7: i > lO.i

», L.

7: i > 6.2

» 7: 2 utan godkänd mogenhetsexamen

omkr. l.s %, R. 7:2 omkr. 2.7 %, L. 7:2 omkr. 1.3 %

» » med godkänd mogenhetsexamen

omkr. 95.6 %, R. 7:2 omkr. 93,4%, L. 7:2 omkr 96,7 %
Yid de högre läroverken utgör medelafgången ur de fem nedre
klasserna i procent af antalet vårterminen närvarande lärjungar:
Klass 1 omkr. 3.7 %,

» 2 » 4.9 »,

» 3 » 8.i »,

» 4 » 14.1 », R. 4 omkr. 19.4 %, L. 4 omkr. 6.7 %

» 5 » 24.4 », R. 5 » 36.8 », L. 5 » 10.9 »

Yid de lägre läroverken åter utgör denna afgång:

Klass 1 omkr. 5.9 %<*

» 2 » 9. i »,

» 3 » 20.3 »,

» 4 » 21.6 », R. 4 omkr. 26.3 %, L. 4 omkr. 6.5 %

» 5 » 46.3 », R. 5 » 56.4 », L. 5 » 21.7 »

Med afseende på betydelsen af uttrycket afgång ur en klass
torde icke vara ur vägen att här åter erinra om, att den, som i tab.
32—35 och närmast föregående framställning, liksom i den officiella
statistiken, uppföres såsom afgången ur en viss klass, kan hafva undervisats
i densamma blott någon del af ett läsår eller ett helt sådant
eller mer och äfven hafva blifvit uppflyttad till högre klass, blott
han icke där blifvit undervisad. Huru många, som tillhöra olika
kategorier inom de sålunda angifna gränserna, kan icke med tillgängliga
siffror utrönas, utöfver hvad som kan framgå af tab. 22—31
och redogörelsen för dessa å sid. 158—159.

'') Jfr tab. 35 och 13.

Bil. 3.

Nyintagna lärjungars föregående undervisning,
hemvist och ålder.

Med hänsyn till frågan om indragning af den nuvarande första
klassen vid de allmänna läroverken har det funnits lämpligt att från
rektorerna införskafla särskilda uppgifter beträffande de i de lägsta
klasserna under de tre sistförflutna åren intagnes föregående undervisning,
 hemvist och ålder vid mtagningen. Uppgifter härom förekomma
nämligen ej i den officiella statistiken1).

Med afseende på den föregående undervisningen hafva de intagne
uppdelats i fyra grupper, sådana som undervisats i folkskola, i
enskildt läroverk, i hemmet och i allmänt läroverk. Yid fördelningen
har hänsyn tagits endast till undervisningen under det närmast
före inträdet gående läsåret, och om någon under detta år åtnjutit
undervisning af mer än ett slag, har han upptagits under det, som
hans undervisning ansetts väsentligast hafva tillhört. Åtskilliga kunna
således hafva tidigare eller samtidigt åtnjutit annan undervisning,
än hvad af uppgifterna synes framgå. Särskildt torde det gälla, att
ej fa, som upptagits såsom kommande från undervisning i hemmet,
tidigare undervisats i folkskola.

I fråga om hemvist har uppdelning skett efter hemvist i läroverksstaden,
 i annan stad och på landet.

Yid bestämmandet af åldern har hänsyn tagits ej blott — såsom
i den officiella statistiken — till födelseåret utan äfven till månad
och dag, så att såsom 9-årige upptagits de, som vid intagningen fyllt
9 år, men ej 10, såsom 10-åringar de, som fyllt 10 år men ej 11 o. s. v.

l) Om läijungarnes ålder och hemorter meddelas visserligen för hvart femte år
uppgifter i dessa. Men dels äro i dem kvarsittarne ej afskilda från de nyintagna,
dels afse de senaste uppgifterna höstterminen 1894, då de nuvarande fordringarna
för inträde i forsta klassen ännu icke voro gällande. 1 läroverkens årsberättelser
skola nog lämnas uppgifter om de inskrifnes föregående undervisning, men i dessa
uppgifter göres ingen åtskillnad mellan olika klasser.

175

De erhållna uppgifterna äro sammanförda och bearbetade i tab.
37—39. En redogörelse för de viktigare siffrorna följer bär jämte
några procentberäkningar utöfver de i tabellerna innehållna äfvensom
några på primäruppgifterna grundade siffror, hvilka ej innehållas
i tabellerna.

I första klassen inskrefvos sålunda under åren 1896—1898
vid samtliga läroverk och pedagogier i medeltal årligen 2129.6 lärjungar.
 Af dessa hade 23.6 förut tillhört annat allmänt läroverk
eller pedagogi. De verkligen nyintagnes antal var således 2106.
Af dessa intogos endast 92 eller något mer än 4 % vårterminen,
alla de öfriga 2014 höstterminen. Intagning höstterminen är alltså
det normala.

Af samtlige 2014, som nyintogos höstterminen, hade 34.7 %,
vid intagningen icke uppnått 10 år, under det att 65.3 % nått denna
ålder; 28.8 % hade nått 11 och 10.4 % 12 år eller mer.

Af de nyssnämnda 2014 kommo 1134 eller 56.3 % från folkskola,
686 eller 34. i % från enskildt läroverk och 194 eller 9,6 % från undervisning
i hemmet. Bland de 1134 från folkskola kommande voro

23.3 % under, 76.7 % öfver 10 år, 38.i % öfver 11 och 14.3 % öfver
12 år. Af de 686 från enskildt läroverk voro 52.9 % under, 47. i %
öfver 10 år, 14.i % öfver 11 och 3.9 % öfver 12 år. Bland de 194
från undervisning i hemmet komna voro 37.8 % under, 62.2 % öfver
10 år, 26,3 % öfver 11 och 9.8 % öfver 12 år. Af de 880, som
kommo antingen från enskildt läroverk eller från undervisning i
hemmet, voro 49.5 % under, 50. i % öfver 10 år, 16.8 % öfver 11,
5.2 % öfver 12 år.

Af de 2014 höstterminen nyintagna hade vidare 1588.7 eller

78.9 % hemvist i stad (1565.7 i läroverksstaden, 23 i annan stad)
samt 425.3 eller 21.i % på landet. Af de 1588.7 med hemvist i
stad kommo från folkskola 903.6 eller 56.9 %, från enskildt läroverk
606.4 eller 38.2 %, från undervisning i hemmet 78.7 eller 4.9
Bland de 425.3 med hemvist på landet kommo från folkskola 230.4
eller 54.2 %, från enskildt läroverk 79.6 eller 18.7 %, från undervisning
i hemmet 115.3 eller 27. i °/0.

Bland de 903.6, som hade hemvist i stad och kommo från folkskola,
 voro 225.3 eller 24.9 % under, 678,3 eller 75.i % öfver 10 år,

315.3 eller 34.9 % öfver 11 och 104.6 eller 11.6 % öfver 12 år. Af

de 606.4, som hade hemvist i stad och kommo från enskildt läroverk,
 voro 330.3 eller 54.5 % under, 276,i eller 45.5 % öfver 10 år,

75.4 eller 12.4 % öfver 11 och 19.7 eller 3.2 % öfver 12 år. Af de

176

78.7, som hade hemvist i stad och kommo från undervisning i hemmet,
 voro 33 eller 41.9 % under, 45.7 eller 58.i % öfver 10 år, 19
eller 24.i % öfver 11 och 7 eller 8.8 % öfver 12 år. Af de 685.1, som
hade hemvist i stad och kommo från autingeu enskildt läroverk eller
undervisning i hemmet, voro 363.3 eller 53.o % under, 321,8 eller 47.o
% öfver 10 år, 94.4 eller 13.8 % öfver 11 och 26.7 eller 3.9 %
öfver 12 år.

Bland de 230.4, som hade hemvist på landet och kommo från
folkskola, voro 38.7 eller 16.8 under, 191,7 eller 83.2 % öfver 10 år,

116.7 eller 50.6 % öfver 11 och 57.4 eller 24.9 % öfver 12 år. Af
de 79.6, som hade hemvist på laudet och kommo från enskildt läroverk,
 voro 32.3 eller 40.6 % under, 47.3 eller 59.4 % öfver 10 år,

21.3 eller 26.7 % öfver 11, 7.3 eller 9.1 % öfver 12 år. Bland de
115.3, som hade hemvist på landet och kommo från undervisning i
hemmet, voro 40.3 eller 35.o % under, 75 eller 65.0 % öfver 10 år,
32 eller 27.7 % öfver 11 och 12 eller 10.4 % öfver 12 år. Af de
194.9, som hade hemvist på landet och kommo från enskildt läroverk
eller undervisning i hemmet, voro 72.6 eller 37.3 % under, 122.3
eller 62.7 % öfver 10 år, 53.3 eller 27.3 % öfver 11, 19,3 eller 9.8
% öfver 12 år.

Bland de höstterminen vid läroverken i Stockholm nyintagna
hade i medeltal 328.7 hemvist i läroverkstaden. Af dessa kommo

174.7 eller 53.2 % från folkskola, 148.7 eller 45.2 % från enskildt
läroverk, 5.3 eller 1.6 % från undervisning i hemmet. Af de i Göteborg
nyintagna hade 156.3 hemvist i denna stad. Af dem kommo
från folkskola 84.3 eller 53.9 %, från enskildt läroverk 71.7 eller

45.9 /, från undervisning i hemmet 0.3 eller 0.2 %. Af de 174.7,
som hade hemvist i Stockholm och kommo från folkskola, voro 42.7
eller 24.4 % under, 132 eller 75.6 % öfver 10 år, 58.7 eller 33.6 %
öfver 11 och 15.7 eller 9 % öfver 12 år. Af de 154, som hade hemvist
i Stockholm och kommo från enskildt läroverk eller undervisning
i hemmet, voro 87.4 eller 56.8 % under, 66.6 eller 43.2 % öfver
10 år, 16.6 eller 10.8 % öfver 11 och 4 eller 2.6 % öfver 12 år. Af
de 84.3, som hade hemvist i Göteborg och kommo från folkskola, voro

7.3 eller 8.7 % under, 77 eller 91.3 % öfver 10 år, 42.7 eller 50.6 %
öfver 11 och 16.7 eller 19.8 % öfver 12 år. Af de 72, som hade
hemvist i Göteborg och kommo från enskildt läroverk eller undervisning
i hemmet, voro 24.6 eller 34,i % under, 47.4 eller 65.9 %
öfver 10 år, 17.7 eller 24.6 % öfver 11 och 4.7 eller 6.5 % öfver 12 år.

Hvad beträffar åldern af de vårterminen intagna, företer denna

177

hufvudsakligen den afvikelse, att öfverallt den yngsta och den äldsta
åldersgruppen äro något starkare.

Bortser man från intagningen vårterminen, och därtill är man
berättigad, då denna är blott undantag, visar det sig alltså, att äfven
sedan genom 1894 års bestämmelser fordringarna för inträde i första klassen
lämpats mer efter folkskolans kurser, de, som komma in i första klassen
vid de allmänna läroverken vid normal ålder, d. v. s. icke på grund af
sin ålder varit berättigade att vid början af ett tidigare läsår vinna
inträde, äro relativt långt fåtaligare bland de från folkskola kommande
än bland dem, som åtnjutit annan undervisning, äfvensom att
de äldsta åldersgrupperna äro långt starkare företrädda bland de förra
än bland de senare, och att detta gäller såväl med sfseende på dem,
som äga hemvist på landsbygden, som dem, hvilka äro från stad,
äfven från landets största städer med deras utvecklade folkskoleväsen.

I andra klassen intogos under åren 1896—1898 i medeltal årligen,
 med afräkning af dem, som kommo från annat allmänt läroverk
eller pedagogi, 479.7. Antalet af i andra klassen nyintagna
förhåller sig således till antalet af de i den första nyintagna såsom

22.7 till 100. Vårterminen intogos 21 eller 4.4 %.

Af de 458.7, som intogos höstterminen, voro 66.3 eller 14.5 %
under 10 år, 211,9 eller 46.2 % under och 246.8 eller 53.8 % öfver
11 år, 133,7 eller 29. i % öfver 12 och 59 eller 12.8 % öfver 13 år.

Af de 458.7 kommo 116.4 eller 25.4 % från folkskola, 190.3
eller 41.5 % från enskildt läroverk och 152 eller 33. i % från undervisning
i hemmet. Bland de 116.4 från folkskola kommande voro

6.3 eller 5.4 % under 10 år, 33.6 eller 28.9 % under och

82.8 eller 71.i % öfver 11 år, 49,i eller 42.2 % öfver 12,
21.4 eller 18.4 % öfver 13 år. Bland de 190.3 från enskildt
läroverk kommande voro 45 eller 23.6 % under 10 år, 116.6 eller
61.2 % under och 73.7 eller 38.8 % öfver 11 år, 34 eller 17.9
°/0 öfver 12 och 13.3 eller 7.o % öfver 13 år. Af de 152 från undervisning
i hemmet kommande voro 15 eller 9.9 % under 10 år, 61.7
eller 40.6 under och 90.3 eller 59.4 % öfver 11 år, 50.6 eller 33.3%
öfver 12, 24.3 eller 16.o % öfver 13 år. Af de 342.3, som kommo
antingen från enskildt läroverk eller undervisning i hemmet, voro
60 eller 17.5 % under 10 år, 178.3 eller 52.t % under och 164 eller

47.9 % öfver 11 år, 84.6 eller 24.7 °/0 öfver 12, 37.6 eller 11.o %
öfver 13 år.

Bland de 458.7 höstterminen intagna hade 234. i eller 51.o % hemvist

12

178

i stad (225 i läroverksstaden, 9.i i annan stad), 224.6 eller 49. o %
hemvist på landet. Af de 234.1 med hemvist i stad kommo från
folkskola 404 eller 19.s %, från enskildt läroverk 152 eller 64.9 %,
från undervisning i hemmet 35.7 eller 15.3 %. Af de 224.6 med
hemvist på landet kommo från folkskola 70 eller 31.2 %, från enskildt
läroverk 38.3 eller 17.o %, från undervisning i hemmet 116.3
eller 51.8 %.

Bland de 46.4, som hade hemvist i stad och kommo från folkskola,
 voro 5.3 eller 11.9 % under 10 år, 19,3 eller 41.6 funder och
27,i eller 58.4 % öfver 11 år, 14.4 eller 31,o / öfver 12, 4.4 eller
9.5 % öfver 13 år. Af de 152, som hade hemvist i stad och
kommo från enskildt läroverk, voro 40 eller 26.3 % under 10 år,

100.6 eller 66.2 % under och 51.4 eller 33.8 % öfver 11 år,

19.7 eller 13.0 % öfver 12, 7 eller 4.6 % öfver 13 år. Af
de 35.7, som hade hemvist i stad och kommo från undervisning
i hemmet, voro 5 eller 14.o % under 10 år, 18 eller 50.4 % under
och 17.7 eller 49.6 % öfver 11 år, 9.3 eller 26.1 % öfver 12 och 3.6
eller 10.1 % öfver 13 år. Bland de 187.7, som hade hemvist i stad
och kommo från enskildt läroverk eller undervisning i hemmet, voro
45 eller 24.o •/. under 10 år, 118.6 eller 63.2 % under och 69.i eller

36.8 % öfver 11 år, 29 eller 15.5 % öfver 12, 10.6 eller 5.6 •/. öfver
13 år.

Af de 70, som hade hemvist på landet och kommo från folkskola,
var 1 eller 1.4 % under 10 år, 14.3 eller 20.4 % under och 55.7 eller

79.6 •/. öfver 11 år, 34,7 eller 49.6 % öfver 12, 17 eller 24.3 % öfver
13 år. Bland de 38.3, som hade hemvist på landet och kommo
från enskildt läroverk, voro 5 eller 13 % under 10 år, 16 eller 41.7
% under och 22.3 eller 58.3 % öfver 11 år, 14.3 eller 37.4 % öfver
12, 6.3 eller 16.5 % öfver 13 år. Af de 116.3 som hade hemvist på
landet och kommo från undervisning i hemmet, voro 10 eller 8.6 %
under 10 år, 43.7 eller 37.6 % under och 72.6 eller 62.4 % öfver 11
år, 41.3 eller 35.5 % öfver 12, 20.7 eller 17.8 % öfver 13 år. Af de
154.6, som hade hemvist på landet och kommo från enskildt läroverk
eller undervisning i hemmet, voro 15 eller 9.7 % under 10 år,

59.7 eller 38.6 % under och 94.9 eller 61.4 / öfver 11 år, 55.6 eller

36.o % öfver 12, 27 eller 17.5 % öfver 13 år.

Bland de höstterminen vid Stockholms läroverk ny intag na
hade i medeltal årligen 87.6 hemvist i denna stad. Af dem kommoll.6
eller 13.2 % från folkskola, 74 eller 84.5 % från enskildt läroverk
och 2 eller 2.3 % från undervisning i hemmet. Af de i Göteborg inta<ma

179

liade 21.7 hemvist i läroverksstaden. Af dem kommo 2.7 eller 12.4 / från
folkskola och 19 eller 87.6 / från enskildt läroverk. Af de 11.6,
som hade hemvist i Stockholm och kommo från folkskola, var 1 eller
8.6 f, under 10 år, 4.3 eller 37.i % under och 7.3 eller 62.9 % öfver
11 år, 3.3 eller 28.4 % öfver 12, 1 eller 8.6 % öfver 13 år. Af de
76, som hade hemvist i Stockholm och kommo från enskildt läroverk
eller undervisning i hemmet, voro 18.6 eller 24.5 % under 10 år, 54
eller 71.i •/* under och 22 eller 28.9 % öfver 11 år, 9.6 eller 12.6 %
öfver 12, 4 eller 5.2 % öfver 13 år. Af de 2.7, som hade hemvist i
Göteborg och kommo från folkskola, voro 0.3 under 10 år, 1.3 under
och 1.4 öfver 11 år, 0.7 öfver 12 år. Af de 19, som hade hemvist
i Göteborg och kommo från enskildt läroverk, voro 1.3 eller 6.8 %
under 10 år, 7 eller 36.s % under och 12 eller 63.2 % öfver 11 år,
■5.7 eller 30.o % öfver 12 och 1.4 eller 7.4 % öfver 13 år.

Bil. 4.

Nederskolans kursafslutningar och afgångsexamina
i Norge, Danmark, Finland
och Preussen,

1. Norge.

I Norge delades genom lagen af den 17 juni 1869 det fullständiga
läroverket med nioårig skolkurs i två afdelningar: middelskolen
med 6-årig kurs och gymnasiet med 3-årig kurs. Därjämte
stadgades, att middelskolen skulle afslutas med en afgångsexamen,
som skulle afläggas icke blott af dem, hvilka därefter ämuade afbryta
skolgången, utan äfven af dem, hvilka ämnade fortsätta densamma
pa gymnasiet. Då de norska skolorna ombildades genom
lagen af den 27 juli 1896, indrogos middelskolens båda lägsta klasser1),
men det treåriga gymnasiet bibehölls och likaså middelskoleexamen.
De närmare bestämmelserna äro gifna i »Reglement for de höiere
almenskoler» af den 20 april 1897 och »Undervisningsplan for middelskolen»
af den 8 april 1897.

Beträffande inträdesåldern är stadgadt, att de, som intagas i en
middelskoles första klass, icke få vara under 11 år, om skolan är
4-årig, icke under 12 år, om den är 3-årig, o. s. v., samt att de,
som intagas i gymnasiets första klass, ej få vara under 15 år. Undantag
härifrån kunna dock under säregna omständigheter beviljas af
rektor.

Timplanen för middelskolen har följande utseende:

'') Lagen stadgar (§ 3): »middelskolens kurs kan hafva olika längd; dock må
ingen middelskole inrättas med mer än fyraårig kurs.» Den af departementet utfärdade
undervisningsplanen af den 8 april 1897 afser emellertid endast middelskoler
med fyraårig kurs. Skolor med kortare kurs skola i hvarje särskildt fall underhandla
med departementet om en för dem passande plan.

181

Klasser

I

n

m

IV

Kristendom ..................................................

2

2

2

1

Norska ..........................................................

5

4

4i)

4i)

Tyska* 2) .........................................................

6

5

5

5

Engelska3)......................................................

—

5

5

5

Historia .........................................................

3

2

3

3

Geografi .........................................................

2

2

2

2

Naturkunnighet.............................................

3

2

2

3

Räkning och matematik ..............................

5

5

5

5

Teckning.......................................................

2

2

2

2

Välskrifning..................................................

2

1

—

—

Gymnastik......................................................

3

3

3

4

Slöjd...............................................................

2

2

2

2

Sång...............................................................

1

1

1

—

Summa

36

36

36

36

Såsom mål för undervisningen i de olika ämnena i middelskolen
uppställes:

1. I kristendom: Säker kännedom om den bibliska historiens
väsentliga innehåll, om de viktigaste tilldragelserna i kyrkans historia
samt om katekesen.

2. I norska: Att lärjungarna läsa tydligt och uttrycksfullt såväl
landsmålet som det vanliga bokmålet, kunna redogöra för valda
stycken af litteraturen på båda mål, samt kunna med ordning och
tydlighet i en språkriktig form skriftligen behandla en lättare
uppgift.

3. I tyska: Att lärjungarna hafva genomgått och kunna öfversätta
och förklara ett litet urval af läsestycken, kunna uppläsa och
öfversätta lätta förut olästa stycken och hafva någon öfning i att
muntligen på tyska återgifva innehållet i ett uppläst stycke af det
genomgångna urvalet och besvara därtill anknutna frågor samt i att
använda språket skriftligen.

4. I engelska: Att lärjungarna hafva geuomgått och kunna
öfversätta och förklara ett litet urval af läsestycken, kunna uppläsa
och öfversätta förut olästa stycken, hvilka blott innehålla de vanligast

>) Hvarannan vecka användes en timme till skrifning.

2) Alternativt: Engelska 6, 4, 3, 4.

3) Alternativt: Tyska 0, 6, 7, 6.

182

förekommande ord, hafva någon öfning i att muntligen på engelska,
återgifva innehållet i ett uppläst stycke af det genomgångna urvalet
och besvara därtill anknutna frågor samt i att använda språket
skriftligen.

5. I historia: Kännedom om hufvuddragen af verldshistorien,.
utförligast i fråga om nyare tiden ock fäderneslandet. Kännedom
om Norges borgerliga samfundsordning.

6. I geografi: Öfversikt af geografien, förnämligast topografien,,
jämte fullständigare kännedom om fäderneslandets geografi.

7. I naturkunnighet:

a) Kännedom om de märkligaste djur och växter, i synnerhet
de inhemska och för människan viktigaste, samt om människokroppens
byggnad och dess organers verkningssätt jämte grunddragen
af hälsoläran, hvarunder inbegripes undervisning om
rusdryckernas verkningar och faror.

b) Kännedom om de viktigaste naturföreteelserna och lagarna
för de vid dem verkande krafterna.

8. I räkning och matematik:

a) Insikt och färdighet i praktisk räkning, använd på uppgifter
ur det dagliga lifvet, hvarunder inbegripes utdragning af kvadratrötter
samt beräkning af ytor och volymer. Någon öfning
i enkel bokföring.

b) En kortfattad kurs i aritmetik och algebra, omfattande läran
om rationella kvantiteter t. o. m. potenser samt det nödvändigaste
om rotkvantiteter och lättare ekvationer af första
graden.

c) En kortfattad geometrisk kurs, äfven omfattande satserna om
trianglars likformighet. Praktiska öfningar i konstruktion och
beräkning, hvartill böra lättare uppgifter i polygon- och cirkelberäkning.

9. I välskrifning: Att lärjungarna skrifva en snygg och tydlig
latinsk handstil.

10. I teckning: Att de hafva öfning i perspektivisk teckning af
enkla fristående föremål.

11. I slöjd: Att de efter en enkel arbetsritning, som de själfva
skola kunna utföra, kunna förfärdiga ett i det dagliga lifvet allmänt
brukligt föremål af enkla former;

eller att de hafva öfning i att utföra de i det dagliga lifvet sedvanliga,
 kvinnliga handarbeten.

12. I gymnastik: Att genom kroppsöfningar, afpassade efter

183

lärjungarnas ålder, främja kroppslig hälsa och kraft och medverka
till hela människans harmoniska utveckling.

13. I sång: Att genom metodiskt ordnade öfningar utveckla
lärjungarnas röst och öra och gifva dem en praktisk och teoretisk
musikalisk utbildning, som kan sätta dem i stånd att deltaga i flerstämmig
sång.

Med departementets begifvande kan dispens lämnas från det ena
främmande språket, och undervisningen i matematik inskränkas till
en praktisk kurs i geometrisk konstruktion med därtill sig anslutande
mätningar och beräkningar.

Middelskolens afgångsexamen, den s. k. middelskoleexamen, är
dels skriftlig, dels muntlig.

Uppgifterna för den skriftliga pröfningen bestämmas af undervisningsrådet
''), som öfversänder dem till skolorna och på samma
gång meddelar föreskrift om, på huru lång tid hvarje arbete skall
utföras. De skriftliga uppgifterna äro:

1) en norsk uppsats;

2) en öfversättning från norska till tyska utan andra hjälpmedel
än passande upplysningar; (På ansökning från en skola kan
undervisningsrådet för densammas lärjungar, i stället för en
öfversättning till tyska, föreskrifva återgifvande på tyska af
en enkel berättelse.)

3) återgifvande på engelska af en enkel berättelse, som uppläses
två gånger, men icke förut är genomgången i skolan;

4) två uppgifter i praktisk räkning, en i aritmetik och algebra,
en i geometriska konstruktioner och en i geometriska beräkningar.

Den muntliga pröfningen omfattar följande ämnen:

kristendom, norska, tyska, engelska, historia, geografi, naturkunnighet,
 räkning och matematik. Undervisningsrådet kan emellertid
bestämma, att pröfningen vid en skola skall omfatta ett mindre
antal ämnen, dock ej färre än fyra. Pröfningen i kristendom och
naturlära är till väsentlig del förlagd till tredje klassen.

De skriftliga profven i hvarje ämne bedömas af två censorer, de
muntliga af en.

Medelåldern hos de lärjungar vid examensberättigade skolor,

J) Undervisningsrådet bestar af en ordförande och sex andra medlemmar, som
förordnas af konungen för en tid af fem år och väljas bland män, som hafva praktisk
insigt i det högre skolväsendet. Dess uppgift är att biträda departementet vid
tillsynen öfver skolorna och ordnandet af afgångspröfningarna.

184

hvilka 1895 undergiugo iniddelskole-examen, var: för gossarne 15.8
år, för flickorna 16.7 år.

Antalet af dem, som årligen aflägga middelskole-examen, ses af
följande tabell. År 1876 var hela antalet godkände blott 260, hvaraf
5 flickor.

Middelskolens af gångsexamen.1

År

Anmälda

G

jdkändi

latin-

linjen

engelsk-

linjen

Summa

latin-

linjen

engelsk-

linjen

Su m

m a

gos-

sar

flic-

kor

gos-

sar

flic-

kor

gossar

flic-

kor

Summa

gos-

sar

flic-

kor

gos-

sar

flic-

kor

gos-

sar

flic-

kor

Summa

1885

396

0

560

308

956

308

1264

—

—

—

—

810

303

1113

1886

380

4

680

344

960

348

1308

_

_

816

330

1146

1887

373

0

644

340

1017

340

1357

—

—

—

—

924

327

1251

1888

324

3

554

370

878

373

1251

306

3

507

363

813

366

1179

1889

300

7

593

332

893

339

1232

250

6

517

321

767

327

1094

1890

248

2

639

319

887

321

1208

227

2

566

313

793

315

1108

1891

232

0

726

366

958

366

1324

206

0

657

359

863

359

1222

1892

207

1

721

407

928

408

1336

192

0

658

401

850

401

1251

1893

222

4

851

466

1073

470

1543

207

4

746

446

953

450

1403

1894

198

2

904

554

1102

556

1658

177

2

787

536

964

538

1502

1895

186

1

923

561

1109

562

1671

156

1

797

523

953

524

1477

1896

221

6 1

935

586

1156

592

1748 |

193

5

732

542

925 1

547

1472

Under femårsperioden 1892—1896 hafva således i medeltal 929
gossar årligen aflagt godkänd middelskole-examen, eller (då medelfolkmängden
under perioden utgjorde 2,039,000 inv.) 45.6 på 100,000
invånare.

Mi dd elskoleexam en är villkor för anmälan till examen artium och
för inträde vid ett gymnasium eller i sjökrigsskolan, som dock har
särskild inträdesexamen med öfver den n. v. middelskolens kurs gående
fordringar (K. Regi. af 24 mars 1897). Den är ock villkor för att blifva
antagen som medhjälpare å apotek och för telegraftjänst. För postassistenter
och tandläkareelever fordras antingen denna examen eller
ett motsvarande prof. Den bereder ock inträde i de tekniska läroverken
och Kristiania handelsgymnasium, men då de sökande äro

'') Uppgifterna hämtade ur Universitets- og skole-annaler.

185

många flere än tillgängliga platser, kunna inga andra hoppas att
erhålla platser än de, som hafva honnörsbetyg.

Middelskole-examen kan f. n. afläggas vid 14 statsskolor och 70 kommunala
och privata skolor. År 1885 var antalet respektive 17 och
42. Då det f. n. icke finnes någon statens middelskole utan gymnasialöfverbyggnad
i Norge, men däremot icke mindre än 41 kommunala,
som äro rena middelskoler, kan man säga att middelskolen väsentligen
är en kommunal borgareskola. Detta har den ännu mer än
förut blifvit genom den nya lagen, som satt skolan på flere sätt i
förbindelse med städernas folkskolor, med hvilka man tydligen afser
att låta den sammanväxa. Det är också på förekommen anledning
af Kirkedepartementet uttaladt, att det icke antages vara något
hinder för att lärare vid middelskolen vid sin anställning förpliktas
att öfvertaga lästimmar i folkskolan, liksom det icke heller förmenas
vara något i vägen för att en lärare med fast plats i folkskolan vid sin
anställning förpliktas att öfvertaga timmar i middelskolen.

År 1897 utgick till 37 kommunala middelskoler ett statsunderstöd
af 110,000 kr. Från d. 1 juli 1898 beräknas statsbidraget ordinarie
till 1/3 af lärarnes sammanlagda lön i första lönegraden och af utbetalningen
till timlärarne, hvarjämte alla ålderstillägg utgå af statskassan.
 Enskilda skolor hafva dessutom ett extra ordinarie statsbidrag,
som f. n. växlar mellan några hundra och 3,000 kr.

Den erfarenhet, som i Norge sedan 1869 vunnits rörande middelskole-examen,
 sammmanfattas på följande sätt i den »indstilling»
af den norska regeringen, som åtföljde den k. propositionen till stortinget
af den 18 februari 1896:

»Erfaringen antages tilfulde åt bave vist, åt det var et lykkeligt
Greb, naar Loven af 1869 indförte en afsluttende Examen omkring
15 Aars Ålder. Den Ordning har ikke alene i höi Grad vseret
fremmende for det höiere Skolevsesens ydre Udvikling i vort Land;
men under den siges det med Sandhed, åt den höiere Almeudanuelse
har bredt sine Rödder videre ud i Samfundet end nogensinde för.
Middelskolen omfattes derför ogsaa med levende Deltagelse i By og
Bygd, om der end lyder Klager over den, som man ikke kan frakjende
Berettigelse.»

Dessa klagomål voro hufvudsakligen följande. Skolarbetet ansågs
icke vara ordnadt efter barnets naturliga utveckling, i det att ett
tungt och strängt andligt arbete blifvit förlagdt till de år, där det
efter naturens ordning minst passar. Vidare anmärktes, att ämnenas
antal och kunskapsstoffets stora omfång i förhållande till lärjungarnas

186

ålder alltför mycket splittrade deras krafter och utgjorde ett hinder
för ett grundligt inträngande i och själfverksamt tillägnande af lärostoffet.
 Som förskola för gymnasiet ansågs middelskolen verka ogynnsamt
genom onödiga och förhastade afslutningar och repetitioner;
som borgarskola ansågs dess undervisning vara för litet praktisk.

Den senaste skolkommissionen (1890—1894) ansåg sig finna den
riktiga utgångspunkten för att afhjälpa dessa brister genom att klart
och skarpt fatta i sikte, att middelskolen är en skola för barn och
bör afpassas efter barnaålderns mottaglighet, både med hänsyn till de
medel, som väljas, och de mål, som uppställas. Därför heter det
också i den nya lagens § 2: »Middelskolen er en Barneskole, som i
Tilslutning til Folkeskolen giver Eleverne en afsluttet videregaaende
Almendannelse, afpasset efter Barnealderens Modtagelighed.»

Eu annan punkt i den norska läroverksorganisationen bör här
äfven beröras.

Lagen af 1869 bestämde, att till en middelskole kunde anknytas
en praktisk realklass, för hvilken i hvarje förekommande fall särskild
plan skulle utfärdas. Klassens mål skulle vara att utvidga och vidare
bearbeta middelskolens lärostoff med särskild hänsyn till praktiska
lefnadsbanor. Oaktadt således lagen gaf en mycket elastisk föreskrift,
som möjliggjorde mycket olikartade anordningar allt efter olika lokala
behof, lämnades denna utväg dock så godt som obegagnad. Skolkommissionen
upplyser i sitt betänkande (1894): »Den enda realklass,
som nu består (Fredrikshalds), har måst öfvergå till ett slags handelsaftonskola,
 som mottager elever med och utan middelskolebildning»1).
Då således denna praktiska realklass icke visat sig ändamålsenlig,
sökte man att i den nya lagen på annat sätt tillgodose behofvet af
en något utöfver middelskolen gående undervisning, som tillika efter
omständigheterna kunde taga mera bestämd hänsyn till praktiska
lefnadsbanor. Detta behof hade visat sig därigenom, att det icke
varit ovanligt, att lärjungar efter aflagd middelskole-examen fortsatt
ett år i första gymnasialklassen, oaktadt dennas anordning icke varit
sådan, att den fullt kunnat motsvara ändamålet. Dessutom hade
under lagens förberedelse direktörerna för de tekniska skolorna i
Kristiania, Trondhjem och Bergen, direktören lör Kristiauia handelsgymnasium
och chefen för sjökrigsskolan i afgifna utlåtanden framhållit,
 att middelskolen lämnade en otillräcklig förberedelse för dessa

'') Af skolans årsredogörelse för 1895—96 framgår, att ingen af klassens dåvarande
elever tagit middelskole-examen, men att 12 af 20 kommit från stadens
folkskola.

187

läroanstalter. Skolkommissionen ansåg, att behofvet af en utvidgad
undervisning icke skulle blifva mindre genom den nya lagen, som i
det hela sänkte fordringarna till tniddelskole-examen, och trodde sig
utan afseende på något annat än gymnasiets eget behof hafva så
ordnat dess första klass, att den i och för sig bildade »et godt afsluttende
tillsegskursus til middelskolen». Men med fäst afseende
särskildt på bandelsyrket ansåg kommissionen, att, medan den öfvervägande
delen af undervisningen borde blifva gemensam för alla
lärjungar, vissa ämnen borde ställas alternativa mot andra, sa att
exempelvis de till kristendom, historia, matematik och teckning afsedda
timmarna kunde utbytas mot undervisning i speciellt merkantila
ämnen.

Förslaget vann anslutning både af regeringen och stortinget.
Sålunda tillkom den bestämmelsen i den nya lagens § 3, att i samband
med gymnasiets första klass kan inrättas en ettårig kurs, som
ger en afslutad, på särskilda praktiska lefnadsbanor beräknad bildning.
En sådan kurs kan också upprättas själfständigt i samband med en
middelskole; och då är det meningen, att det skall finnas möjlighet
att ordna den på olika sätt, så att den »dels helt fölger l:ste Gymnasieklasses
Plan, dels har Timer, der tager direkte Sigte paa praktiske
Livsgjerninger, alt efter lokale Önsker og Behov».

Efter genomgången af gymnasiets första klass hålles en årsexamen
för de lärjungar, som från denna klass utträda ur skolan ]).

2. Danmark.

1 Danmark står realskolornas hastiga utveckling under senare
delen af innevarande sekel i närmaste samband med införandet af
en gemensam afgångsexamen. Från början gjordes denna s. k. Forberedelsesexamen
genom kungörelsen af 14 sept. 1838 till en universitetsexamen
med syfte att gifva examinanderna tillfälle att dokumentera
sig för högre fackskolor, men i denna form utöfvade examen
icke något synnerligt inflytande på skolväsendet, ehuru nagra högre
realskolor därefter uppkommo på 1840-talet. Först sedan Forbere '')

Källor utom gällande författningar: Universitets- og skole-annaler; Förarbetena
till lagen af den 27 juli 1896; Norges Statskalender; Baumeister, Handbuch
der Erzieliungs- und Unterrichtslehre fur höhere Schulen, I, 2.

188

delsesexamen genom kunglig resolution af 2 sept. 1855 blifvit införd
vid skolorna, kar realskolan börjat att rätt blomstra upp dels som
en fristående skoltyp dels i förbindelse med den lärda skolan. En
ministeriell kungörelse af 18 sept. samma år bestämde undervisningsämnen,
 läroplan, kurser och examen på ett sätt, som sedan i det
väsentliga blifvit beståndande. Jtedan då undantogos religion och
gymnastik från examen. Emellertid fann man snart nödigt att
genom kungörelse af 28 maj 1859 inrätta en lägre examen vid skolorna,
 motsvarande den år 1838 vid universitetet införda, liksom man
redan förut (1 aug. 1857) vid universitetet infört en högre Forberedelsesexamen,
 motsvarande den 1855 för skolorna stadgade. Ehuru
den lägre formen af dessa examina var mycket anlitad och således
tycktes fylla ett verkligt behof, upphäfdes den genom förordningen
af 30 aug. 1881, som ersatte de fyra examina med almindelig Forheredelsesexamen
dels vid skolorna dels inför en särskild, af undervisningsinspektionen
förordnad examenskommission, afsedd för privatister.
 För denna och för realundervisningen gäller nu förordningen
af 1 mars 1895 och kungörelsen af 12 mars samma år.

Ehuru staten icke underhåller några själfstäudiga realskolor, äro
dock realklasser förenade med alla lärda skolor utom Metropolitanskolan
och Herlufsholms skola. För första realklassen gälla samma
inträdesfordringar som till latinliniens första klass, dock att ett af
de främmande språken kan utgå ur pröfningen *).

På grund af de höga inträdesfordringarna äro förberedande klasser
förenade med de flesta lärda skolor och de privata realskolorna
hafva vanligen flere än fyra klasser.

Timplanerna äro mycket skiftande icke blott i olika skolor, utan
ock i en och samma från år till annat. Genom den brokiga mångfalden
kan man dock i de flesta fall och i synnerhet i statens skolor

skymta departementets

normalplan, som har följande utseende:

I. Ii. in.

IV.

Religion.........................

.......................................... 2

2

2

—

Danska ........................

........................................ 3

2

3

3

Tyska

...................................... 3

3

3

3

Franska....................

......................................... 3

3

2

2

Engelska

................................. 3

4

3

3

Historia

.................................... 2

2

o

O

3

Geografi........................

......................................... 2

2

1

2

’) Korande inträdesfordringarna se sid. 207 — 208.

189

I. II. III. IV.

Naturalhistoria ..................................................... 2 2

Fysik ................................................................... — —

Matematik med räkning och geometrisk teckning 6 6

Teckning .............................................................. 2 2

Välskrifning ......................................................... 2 2

Gymnastik ......................................................... 4 4

Sång....................................................................... 2 2

2 2

2 2

6 7

2 2

1 1

4 4

2 2

I religion förekommer både högre och lägre timtal än normalplanens;
stundom afslutas ämnet med andra klassen, men den vanligaste
afvikelsen torde vara, att de två timmarna i 3:e klassen fördelas
på 3:e och 4:e. I danska är timtalet vanligen högre än normalplanens,
 stundom mycket högre. Beträffande de främmande språken
är tyskans timtal vanligen mindre, franskans större, engelskans håller
sig närmast normalplanen; dock börjar sistnämnda språk i några skolor
först i andra klassen. I historia, geografi och naturalhistoria förekomma
både högre och lägre timtal, men differenserna äro icke
mycket stora. Fysiken börjar i några skolor i första klassen, i andra
åter i den andra. I matematik förekommer ofta ett större antal
timmar, men i några skolor äfven mindre. Teckningsundervisningen
afslutas ofta med andra klassen och har i de flesta fall ett mindre
timtal. Detsamma gäller om välskrifning. Gymnastik och sång
hafva det mest konstanta timtalet. Lärjungar, som icke läsa franska,
pläga få ökadt timtal i andra ämnen, särskildt i danska, tyska,
engelska och matematik. Sammanslagning af flere klasser, t. ex. i
religion och danska, är icke ovanlig, och somliga privatskolor anlita
samundervisning för olika klasser i mycket stor utsträckning. I de
lärda skolorna åter är samundervisning af realklasser och motsvarande
latinklasser mycket vanlig dels under alla timmar, då kurserna sammanfalla,
 dels under en del timmar, då kurserna äro något men icke
fullständigt skiljaktiga. Maximum undervisningstimmar i veckan
är 30, sång- och gymnastiktimmar oräknade. Från denna bestämmelse
medgifves endast i särskilda undantagsfall dispens, likaså från
bestämmelsen om minst 4 gymnastiktimmar i veckan.

Lärokurserna äro i 1895 års förordning på följande sätt bestämda
:

Modersmålet: Som lästa uppgifvas två komedier af Holberg,
en tragedi eller en större dikt af Oehlenschläger, flere dikter och
prosaiska stycken af kända danska författare (Wessel, Ewald, Baggesen,
 Grundtvig, Heiberg, Hertz, Paludan-Muller, Winther o. s. v.).

190

Skriftligt prof: behandling af ett kändt ämne; ett betyg, som räknas
dubbelt. Muntligt prof: ren och förståndig uppläsning af en
dikt och ett prosaiskt stycke, förhör i grammatikan, såväl formläran
som satsläran, samtal om innehållet af det, som uppgifves läst; ett
betyg, som räknas dubbelt.

Engelska: Af flere författare uppgifves läst så mycket, som
svarar mot minst 300 sidor af en Tauchnitz upplaga af Sunbeam
Stories, hvaraf omkring V6 poesi. Skriftligt prof: öfversättning från
engelska till danska. Muntligt prof: vid förhöret af det lästa lägges
särskild vikt vid öfversättningen på korrekt danska och förhöres
i språkets grammatik; dessutom öfversättes ett icke läst prosaiskt
stycke. Ett betyg, som räknas dubbelt.

Tyska: Af flere författare uppgifves läst så mycket, som svarar
mot 250 oktavsidor, hvaraf omkring 1/6 poesi. Muntligt prof som i
engelska. Ett betyg.

Franska: Af flere författare uppgifves läst så mycket, som motsvarar
250 sidor i Michel Levy Fréres upplaga af Bibliothéque contemporaine.
 Muntligt prof som i engelska. Ett betyg.

Historia: Fäderneslandets historia och världshistoriens grunddrag
och hufvudhändelser ungefär i det omfång, som är meddeladt
i V. A. Blochs lärobok för realskolor. Muntligt prof. Ett betyg.

Geografi: Fysisk och politisk jordbeskrifning jämte de oundgängligaste
satserna af den matematiska geografien. Muntligt prof.
Ett betyg.

Matematik och räkning: Skriftligt föreläggas två eller flera
uppgifter i praktisk räkning af sådan allmän natur, att det icke
fordras kunskap om bestämda handelsförhållanden eller om uttryck,
som äro egendomliga för särskilda verkningskretsar. Ett betyg. I
aritmetik (sc. algebra) fordras kunskap om läran om addition och
subtraktion, multiplikation och division, potensupplösning och rotutdragning
med därunder förekommande utvecklingar af positiva och
negativa, hela och brutna, rationella och irrationella, reella och imaginära
storheter, hufvudsatserna om talens egenskaper, decimalbråk,
proportioner och progressioner, logaritmer med deras praktiska användning,
 hvarunder sammansatt ränteberäkning, ekvationer af l:a och
2:a graden, de första såväl med en som med flera obekanta. Till
skriftlig behandling föreläggas en eller flera uppgifter, som kräfva
en lätt användning af det, som är läst, och muntligen förhöres i
teorien och dess användning. Ibland uppgifterna i räkning och aritmetik
(algebra) bör alltid en gifva tillfälle att visa praktisk använd -

191

ning af logaritmer. Ett betyg. I plangeometri fordras det vanliga
för danska läroböcker gemensamma innehållet. Profvet är dels skriftligt,
 lösning af uppgifter genom konstruktion och beräkning eller
lätta bevis, som sluta sig nära till det kända, dels muntligt i teorien
och dess användning. Ett betyg.

Naturalhistoria: Det förhöres i zoologi och botanik, dock icke
i vidare omfattning än hvad som kan läras med hjälp af Liitkens
lärobok i zoologi N:o 2 med några uteslutningar och af Stroms
»Begyndelsesgrunde i Plantelaoren». Särskildt lägges vikt vid att
examinanden kan själf på naturföremålen uppvisa de förhållanden,
hvarom det är fråga. Muntligt prof. Ett betyg.

Naturlära: Det fordras kunskap om kroppars allmänna egenskaper,
 om jämviktslagarna för krafter verkande på enkla maskiner,
om vätskors och gasers tryck, egentlig vikt, tyngd, fall och cirkelrörelse,
 värmets utveckling, mätning och fortplantning, dess inverkan
på kroppars tillstånd, om magnetismens hufvudfenomen och jordmagnetismen,
 om gnidnings- och beröringselektricitet; om allt detta
så att naturföreteelserna i det dagliga och praktiska lifvet blifva
förstådda som nödvändiga följder af gällande lagar. Muntligt prof.
Ett betyg.

Uppgifterna för de skriftliga profven lämnas af kyrko- och
undervismngsdepartementet, och i hvarje ämne äro fyra timmar
anslagna för uppgifternas besvarande. Den muntliga examen hålles
af vederbörande lärare under den kontroll, departementet bestämmer.
Vid realskolorna består denna kontroll däri, att undervisningsinspektören
förordnar för hvart ämne en censor, som deltager i profvens
bedömande, eller, om ej censor förordnas, skolans lärarepersonal väljer,
helst utom sin egen krets bland andra realskolors lärare, en censor med
inspektörens samtycke, hvilken bestämmelse så tillämpas, att denne
anses hafva samtyckt, då ingen invändning göres. I de ämnen, i
hvilka skriftliga prof afläggas, bör dock censor förordnas. Vid de lärda
skolorna åter tillämpas reglerna för kontrollen öfver afgångsexamen
så, att det beror på uudervisningsinspektionen att efter sin kännedom
om de särskilda skolornas lärarepersonal låta ett eller liera ämnen
blifva okontrollerade, samt att skolans rektor utser två censorer utom
examinator. Dock plägar äfven här en censor af inspektionen förordnas
i de ämnen, i hvilka skriftliga prof afläggas.

Exameuskommissionen i Köpenhamn består, under inspektören
som ordförande, af ett lämpligt antal af departementet på tre år
utsedde män, hvilka utom fackkunskap hafva erfarenhet om skol -

192

undervisning. Ledamöterna fördela sins emellan förrättningarna och
utse medhjälpare att öfvervaka de skriftliga profven och för examen.
Vid det muntliga profvet fungerar en censor jämte examinator.

Betygen i de särskilda ämnena sättas genom uträkning af
medium mellan examinators och censors eller censorernas efter förhöret
antecknade betyg enligt en särskild skala, för hvilken icke är
nödigt att här redogöra. Hufvudbetyget åter, eller examens värde,
som har den största betydelse för dess rättsverkan, bestämmes efter
följande skala: ug (udmserket godt) — 8, ug — = 7 2/3, mg (meget
godt) + = 7 Vs, mg = 7, mg — = 6 7„ g + = 5 2/3, g = 5, g —
= 3 2/3,_tg (temmelig godt) + = 2 »/„ tg = 1, tg — = — 1 2/3, mdlg
(maadeligt) -j- = — 4 */3i mdlg = — 7, mdlg — — — 12 ''/3, slet +
= — 17 2/3 och slet = — 23.

Då nu af skolans läsämnen religion icke ingår i examen och
af öfningsämnena endast geometrisk teckning, som hör under matematiken,
 och då i modersmålet gifvas 2 betyg, som räknas dubbelt,
liksom ock betyget i engelska, samt i matematik 3 betyg och i
öfriga ämnen ett betyg för hvart, hvarjämte ett betyg utdelas för
ordningen i de skriftliga arbetena för examen, så uppstå i det hela
16 betygsenheter eller s. k. karakterer, om examen aflägges i 3
främmande språk, och 15, om den afiägges i två. För att godkännas
erfordras i förra fallet ett samladt betygsvärde af 69 */3 points, i det
senare af 65, d. v. s. ett medeltal af minst 4 V3, hvilket pointstal
ligger midt emellan g och g —, hvarjämte betygen i modersmålet i
bägge fallen måste utgöra 17 1/3 points, d. v. s. de två enkla betygen
i medeltal minst 41/3. För att examen skall vara aflagd med
utmärkelse erfordras ett betygsvärde af respektive 120 och 112 2/3
points, således ett medeltal af 7 1/3 points (eller 7 23/45), d. v. s. att
- medelbetyget måste minst ligga midt emellan ug — och mg -j-,

För att almindelig Forberedelsesexamen skall hafva någon rättsverkan,
 är det i allmänhet icke nog, att man genomgått densamma,
utan därför erfordras vissa högre pointstal, än som betingas af ett
enkelt »bestaaet». Sålunda erfordras ett sammanlagdt pointstal af
minst 80 (d. v. s. g i medeltal), hvaraf 17 */3 i modersmålet samt
betyget godt (10 points) i dansk stil, för att en, som absolverat
Forberedelsesexamen med tre främmande språk, skall få anmäla sig
till inträdesexamen vid den polytekniska läroanstalten, till medhjälpareexamen
vid den farmaceutiska anstalten eller till de vid den
kungliga veterinär- och landbohögskolan föreskrifna prof för skogsbruks-,
 landinspektör- och djurläkareelever, och likaså för att han

193

skall kunna vinna inträde i den offentliga tandläkareskolan. För
farmaceuter samt djurläkare- och tandläkareelever erfordras dessutom
ett särskildt tilläggsprof i latin med minst betyget »godt». Almindelig
Forberedelsesexamen med 3 språk och 80 points är ock villkor
för postexpeditörer.

Samma examen med 3 språk och 80 points samt betyget »godt»
(10 points) i såväl det muntliga som det skriftliga profvet i modersmålet
ger examinand rätt att anmäla sig till studentexamen under
villkor: på den språklig-historiska afdelning en ett sammanlagdt
pointstal af 40 i engelska, tyska, franska, geografi, naturalhistoria,
geometri och aritmetik (sc. algebra) jämte ett tilläggsprof i latin
(skriftligt och muntligt) och grekiska med minst betyget »godt» i
hvartdera ämnet; på den matematisk-natur vetenskapliga af delningen
ett pointstal af 30 i engelska, tyska, franska, geografi och naturalhistoria
jämte ett skriftligt och muntligt prof i latin med minst
betyget »godt». Examen med tre språk tyckes utan visst pointsantal
gifva vederbörande rätt att försöka sin lycka i en inträdesexamen
vid officersskolan.

Almindelig Forberedelsesexamen med två främmande språk, engelska
och franska eller tyska, och med minst 75 points (medeltal 5
eller »godt»), hvaraf 17 1/3 i modersmålet, samt med betyget »godt»
i dansk stil ger rätt till anmälan vid »den juridiske Fellesproven»
vid universitetet. Examen med två språk öppnar ock bredvid andra
kompetensprof vägen till järn vägstjänst, till flottans reservlöjtnantsskola
och till flottans intendenturkår, hvarjämte den är ett nödvändigt
villkor för inträde i skolan för skeppsbyggeri och maskinväsen.

Viktigare är, att »4:e Klasses Hovedexamen», d. v. s. årsexamen
från de lärda skolornas fjärde klass, hvilken aflägges med 11 specialbetyg,
 gäller, när den är genomgången med 47 2/s points (4 */3 points
i medeltal) och minst g — i dansk stil, lika med almindelig Forberedelsesexamen
med en medelkarakter af 4 1/3 points. För att
förstnämnda examen skall gälla såsom kompetensprof till högre undervisningsanstalter
och fackexamina, fordras minst 55 points som sammanlagdt
värde af alla betygsenheterna och minst »godt» i dansk
stil. Samma villkor fordras äfven för att en discipel skall fä anmäla
sig till studentexamen och därjämte, att han har minst 20 points i
de ämnen, som för hvardera linien afslutas med 4:e klassen (tyska,
geografi, naturalhistoria, aritmetik [sc. algebra] och geometri på den
språklig-historiska afdelningen; tyska, geografi, naturalhistoria och
latin, som räknas dubbelt, på den matematisk-naturvetenskapliga

13

194

afdelningen). I fråga om tillträde till elevkurser ock lägre befattningar
lär ock styrelsen betrakta de båda examina såsom likställda,
dock att 4:e Klasses Hovedexamen på den språklig-historiska linien
åtminstone för anställning vid järnvägarna måste kompletteras i
fysik.

Almindelig Forberedelsesexamen aflägges vid skolorna två gånger
om året, 15 mars—30 april eller 10 juni—15 juli, ock genom
kommissionen tre gånger årligen.

För anmälan till examen fordras en ålder för ynglingar af minst
15, för flickor af minst 17 år, från kvilka åldersgränser dock dispenser
meddelas. Medelåldern kos dem, som aflägga examen inför
kommissionen är åtminstone för gossarnes eller männens del mycket
högre, än man af dessa tal skulle vänta, men däraf torde inga bestämda
slutsatser kunna dragas till de öfriga, enär privatisterna till
regel torde vara äldre än skolornas elever. Emellertid kan examen
knappt sägas aflagd vid konfirmationsåldern, hvilken väl till regel
infaller ett eller par år före examen. Den legala åldersgränsen för
4:e Klasses Hovedexamen är 15 år för både gossar och flickor.

Examina hafva under senare tid aflagts af följande antal elever:

Alm.

Forber

exam

Fjserde kl. Hov.-exam.

År.

vid skolorna.

för kommiss.

Kvin-

Summa.

Män.

Summa.

Män.

Kvin-

nor.

S:ma.

Män.

Kvin-

nor.

S:ma.

nor.

1885 ...

539

23

562

129

129

691

356

356

1886 ...

709

26

735

136

—

136

871

371

4

375

1887 ...

752

67

819

175

6

181

1,000

414

4

418

1888 ...

614

75

689

322

17

339

1,028

416

3

419

1889 ...

639

96

735

280

46

326

1,061

371

7

378

1890 ..

662

98

760

277

75

352

1,112

395

5

400

1891 ...

670

145

815

265

43

308

1,123

396

5

401

1892 ...

715

162

877

225

55

280

1,157

395

7

402

1893 ...

698

178

876

190

53

243

1,119

383

11

394

1894 ...

685

215

900

211

63

274

1,174

394

11

405

1895 ..

721

211

932

210

55

265

1,197

399

9

408

1896 ...

641

228

869

156

30

186

1,055

378

9

387

1897 ...

640

223

863

193

30

223

1,086

388

12

400!)

f

'') Därjämte har Fjserde Klasses Hovedexamen för erhållande af rätt att aflägga
afgångsexamen under innevarande decennium aflagts af några och 20 privatister om

195

Af 5,277 ynglingar, som under åren 1883—1891 vid realskolorna

eller de lärda skolors realklasser aflade examen, valdes följande yrken:

Handlande och näringsidkare..................................

... 1,311 —

24,8 %

Bankmän.................................................................

49 —

0,9 »

Handtverkare.............................................................

... 459 —

8,7 »

Landtbrukare.............................................................

... 406 —

7,7 »

Sjömän.....................................................................

54 —

1,0 »

Lärare .....................................................................

... 312 —

5,9 »

Lärarinnor ...............................................................

72 —

1,3 »

Konstnärer...............................................................

34 —

0,7 »

Tjänstemän vid post, tull, telegraf och järnväg ...

... 724 —

13,7 s

Andra ämbetsmän, mest officerare ........................

... 163 —

3,1 »

Danska jurister ......................................................

... 280 —

5,3 »

Farmacevter ...........................................................

... 263 —

5,o »

Djurläkare ..............................................................

... 88 —

1,7 %

Tandläkare................................................................

24 —

0,4 »

Forstmän, inklus. landinspektörer..........................

60 —

1,1 »

Studerande, inklus. polytekniker ...........................

... 566 —

10,7 »

Utvandrade, döde, okände o. d................................

... 412 —

8,0 »

509 flickor, som aflade examen under samma period, ägnade sig

i följande antal åt samma yrken:
Handlande och näringsidkare.....................

............... 8 —

1,6 %

Lärarinnor.................................................

.............. 329 —

64,6 »

Tjänstemän etc...........................................

.............. 2 -

0,4 »

Farmacevter ................................................

.............. 1 —

0,2 »

Tandläkare...................................................

............... 4 —

0,8 »

Studerande...................................................

............... 16 —

3,1 »

Utvandrade etc...........................................

.............. 149 —

29,3 »»)

Vid innevarande års början hade följande antal skolor rätt att
hålla almind. Forberedelsesexamen: 12 statens lärda skolor och 20
kommunala eller privata, som tillika hade rätt att halla studentexamen,
och 107 kommunala eller privata realskolor utan sådan rätt. Alminde året,

däraf några flickor. Privatisternas Hovedexamen har ända till juni 1897 varit
ofullständig. Efterpröfningar i ett eller flere ämnen äro icke medräknade i ofvan
intagna statistik.

'') Statistiken, som är hämtad ur Asmussens Meddelelser för 1891—92 med
rättelse i årgången 1892—93, omfattar icke alla, som under angifna år vid skolorna
aflagt Forberedelsesexamen, hvilkas totalsumma utgjorde 5,897, hvaraf 5,349 ynglingar
och 548 flickor; således äro 111 oredovisade.

iye

lig Forberedelsesexamen aflägges således vid en statsskola på 10,6
kommunala eller privata. Detta förhållande bör beaktas såsom en
väsentligen bidragande orsak till utvecklingen af den danska examenskontr
ollen.

Fjserde Klasses Hovedexamen aflägges vid 13 statsskolor (Soro inräknad)
mot 21 kommunala eller privata (Herlufsholms däri inräknad).

Enligt 1898 års finanslag utgår från staten och Soro akademis
fonder 98,900 kr. till privata skolor, som blott hafva rätt att hålla
alm. Forberedelsesexamen, 31,000 kr. till privata lärda skolor och
7,900 kr. till realskolor utan examensrätt, summa 137,800 kr. utom
ett anslag till fysiska apparater o. d. Anslaget utgör i de flesta fall
1,000—2,000 kr. För läsåret 1895—96 utgick från amt, kommuner,
sparbanker o. d. enligt Asmussens Meddelelser, som dock icke torde
vara alldeles fullständiga, till privata realskolor 82,400 kr. och till
privata lärda skolor 38,928 kr.

Det erkännes allmänt, att realskolorna väsentligen bidragit att
höja medelnivån af det danska folkets bildning, men å andra sidan
klagas öfver det allt mer ikring sig gripande examensväsendet, som
gör skolarbetet blott till en examensförberedelse, och vidare däröfver,
att de många realskolorna draga de bäst begåfvade bland landtbefolkningens
och handtverksklassens ungdom bort från yrkena till
anställningar i ämbetsverken. Därigenom att examen infaller jämförelsevis
sent under skolstadiet och fordringarna för öfrigt blifvit
icke obetydligt skärpta under senare år, i synnerhet 1895, blir afgången
mycket stor, och det ropas på nya examina för den stora
pluralitet, som icke hinner fram till målet. Blott vid de lärda skolorna
afgingo under åren 1887—1892 icke mindre än 2,313 lärjungar
utan någon examen mot 1,119, som under samma tid togo alm. Forberedelsesexamen
och 489, som afgingo efter 4:e Klasses Hovedexamen.
 De 6,684 lärjungar, 4,900 ynglingar och 1,784 flickor, som
d. 1 juni 1896 tillhörde de fyra realklasserna, voro på följande sätt
fördelade:

Gossar.

Flickor.

I.......

....... 1,704

664

II........

...... 1,361

525

III.........

....... 1,065

336

IY.........

....... 770

259

Yäl närmast för att tillgodose de i förtid afgångnas behof
skapades genom kung. 4 mars 1891 en Borgerskoleexamen, som var

197

»beräknad på att elever i konfirmationsåldern med ett passande
mogenhetsbetyg skulle kunna gå öfver i praktisk riktning, t. ex.
som handels- och handtverkslärlingar». Men då denna examen icke
gaf några offentliga rättigheter, särskildt intet tillträde till bestämda
fackexamina, och icke heller var satt i förbindelse med alm.
Forberedelsesexamen genom tilläggsprof samt slutligen ställde för
höga fordringar på de elever, för hvilka den var afsedd, sa fick den
icke någon betydelse. Den 30 januari innevarande år har en ministeriell
kungörelse utfärdats om en Borgerskoleexamen med mindre
fordringar, af hvilken man väntar sig ett bättre resultat1).

3. Finland.

I de finska läroverken hafva afslutade kurser för de fem lägre
klasserna först sent kommit till stånd, och de äro tills dato endast
på den reala linien genomförda. Någon afslutande examen på skolans
mellanstadium finnes icke för någondera linien, och man tyckes
ännu icke känna något behof däraf. I lagstiftningen spåras kurs•
afslutningen första gången i ett kejserligt bref från 1886 rörande
elementarskolans i Viborg utbildning till femklassig »med syfte att
meddela eleverna en för praktiska banor lämpligen afslutad undervisning
samt därjämte äfven utgöra förberedelse för inträde i det
därstädes till inrättande föreslagna handelsläroverket». 1891 utbildades
denna finska elementarskola till fullständigt lyceum och ett
likartadt lyceum inrättades i Helsingfors sålunda, att »undervisningen
i de fem lägsta klasserna skulle utgöra en i och för sig lämpligen
afslutad kurs, afsedd för elever, som därefter ville öfvergå till
praktiska lefnadsbanor eller fackskolor samt de tre högsta klasserna
meddela erforderlig förberedelse för inträde vid universitetet och
Polytekniska institutet». Samtidigt meddelades lektionsplaner för
dessa lycéer och följande år äfven kurser i de särskilda ämnena.

>) Källor: »Love og Anordninger»; Hof- och Statskalender 1899; Meddelelser
ang. de herde Skoler med dertil horende Realundervisning i Danmark; Statistiske
Meddelelser om Skolev:esenet i Danmark, Kjab. 1895; Weis och Hage, Det hojere
Skoleveesen i Danmark. I, II. Kjob. 1891; Heibergs afhandling om Danmarks
skolväsen i Baumeisters bekanta samling, Steenbergs afhandling i Tidskrift utg. af
Pedag. föreningen i Finland 1894.

198

Dessa kurser hafva sedermera blifvit påbjudna eller i hufvudsak
tillämpade äfven vid öfriga reallycéer och i tillämpliga delar vid
elementarskolorna.

Den 7 juni 1893 påbjödos nya lektionsplaner för reallycéerna i
Åbo, Tammerfors, Nyslott och Nikolaistad för att äfven vid dem
skaffa en afslutad kurs på mellanstadiet. Lektionsplanerna äro följande,
 med de frivilliga timmarna angifna inom parentes:

I.

Ii.

in.

IV.

v.

Summa
för 6

VI.

VII.

vin.

Summa
för alla

Religion.....................

2

2

2

2

2

klasser.

10

2

2

2

klasser.

16

Dndervisningsspråket

4

3

2

2

2

13

2

2

2

19

Det andra inhemska

6

4

3

2

2

17

2

1

1

21

Ryska........................

—

4

3

3

3

13

3

4

4

24

Tyska........................

—

—

4

4

4

12

3

3

2

20

Engelska ................

—

—

—

—

—

--

—

2

2

4

Franska.....................

—

—

—

—

(2)

(2)

5

4

5

14(16)

Geografi och Historia

4

4

4

3

4

19

3

3

3

28

Matematik ...............

6

6

5

5

5

27

5

4

5

41

Fysik och Kemi ......

—

—

—

2

2

4

2

2

2

10

Naturalhistoria.........

2

2

2

2

2

10

—

—

_

10

Bokföring..................

—

—

—■

(1) (1)

(2)

—

—

—

(2)

Kalligraf!..................

2

2

—

—

—

4

—

—

_

4

Teckning .................

—

—

2

2

2

6

1

1

—

8

Sång ........................

2

1

1

1

(1)

5(6) (1)

(1)

(1)

5(9)

Gymnastik ...............

3

3

3

3

3

15

3

3

3

24.

Summa 31

31

31

31

31

—

31

31

31

—

(32) (35)

—

(32) (32) (32)

Sedan nya lektionsplaner blifvit anbefallda för reallycéerna i
Helsingfors och Viborg den 27 jan. 1897, skilja sig planerna för
Viborgs reallyceum endast obetydligt från ofvan angifna och lektionsplanerna
för reallycéerna i Helsingfors väsentligen endast därigenom,
 att de hafva ett vida större antal undervisningstimmar i
ryska, som där börjar redan i första klassen, och i följd däraf ett
mindre antal timmar i andra ämnen.

Enligt ofvan omnämnda, nu allmänt tillämpade lärokurser af
27 jan. 1892 meddelas i de fem nedre klasserna afslutade elementarkurser
i nästan alla ämnen: i religion bibliska historien och katekesen
med bibelläsning och en kort öfversikt af bibelns böcker och af
kyrkohistorien; i geografi Europas och de främmande världsdelarnes

199

jämte oceanografi; i historia fullständig elementarkurs i den allmänna
och i Finlands historia; i matematik elementarkurs i geometri jämte
rymdgeometri och stereometri samt i algebra till och med 2:a gradens
ekvationer med en obekant; i naturlära fysikens grundsanningar
med ledning af enkla experiment; i naturalhistoria fullständig
elementarkurs i botanik och zoologi; i bokföring enkel och dubbel
jämte bokslut; i teckning frihandsteckning, teckning efter gipsornament,
 grunderna af perspektivläran, teckning af klotsar och konstruktionsritning
med skala; i sång 2-, 3- eller fyrstämmig. I språken
och särskildt i ryska ställa sig kurserna något olika för Helsingfors
lycéer och de öfriga. I Helsingfors drifvas i ryska språket både taloch
skriföfningar i 4:e och 5:e klasserna, under det att man i öfriga
lycéer måste hufvudsakligen inskränka sig till att bibringa lärjungarna
förmåga att läsa och första lättare texter. I det andra inhemska
språket drifvas öfverallt skrif- och talöfningar, men i tyska
hufvudsakligen talöfningar, och i franska hafva de två frivilliga timmarna
endast till uppgift att meddela en nödtorftig färdighet i språkets
uttal och grammatikens elementer jämte det mest oundgängliga ordförråd.

För de klassiska lycéerna utfärdades plötsligen, utan att en enda
skolman eller ens Finlands skolöfverstyrelse i saken blifvit hörd,
den 9 aug. 1896 en ny lektionsplan med parallell reallinie för klasserna
2-—4. Denna plan har tydligen haft till syfte att införa likformighet
i timfördelningen och därmed ock samstämmighet i kurserna
mellan de klassiska lycéernas fyra lägsta klasser och real -

lycéernas:

I.

II.

III. IV.

v.

VI.

VII.

vin.

S:ma.

Religion .................................

2

2

2 2

2

2

2

2

16

Undervisningsspråket............

4

3

2 2

2

2

1

2

18

Andra inhemska ..................

6

4

3 2

2

2

2

2

23

Latin ....................................

—

4

7 7

6

7

6

5

42

Rvska (i st. f. latin i II—IV)

—

(4) (3) (3)

4

5

5

6

(10)20

Tyska (i st. f. latin i III o. IV)

—

—

(4) (4)

3

3

3

3

(8)12

Grekiska (i st. f. ryska i V—
VIII) ................................

_

_

- -

(4)

(4)

(4)

(4) (16)

Psykologi och logik (i st. för
ryska i VI—VIII) ...........

_

_

_ _

—

(1)

(1)

(2)

(4)

Franska (extra, friv.) ..........

(2)

(2)

(2)

(6)

Geografi och Historia...........

4

4

4 3

3

3

3

3

27

Matematik..............................

6

6

5 5

4

4

4

3

37

200

Naturlära och fysik............... —--2___ 2 2 6

Naturalhistoria....................... 2222 2 10

Kalligraf! och teckning......... 2 2 2 2 _ _ _ _ 8

Sång (friv. i V—Vill)......... 2 1 1 1 (1) (1) (1) (i) 5(9)

Gymnastik.............................. 3 3333 3 3 3 24

Summa 31 31 31 31 31 31 31 31

(32) (34) (34) (34).

Endast a orter, där reallyceum med samma undervisningsspråk
icke finnes, far latinet i 2:a—4:e klasserna utbytas mot ryska och tyska.

Vid det finska läraremötet 1897 uttalades den förmodan, att den
förändrade timfördelningen i de klassiska lycéerna hade till ändamål
att införa afslutade kurser med de fyra lägre klasserna. Så till vida
inlade mötet en gensaga däremot, som det beträffande den reala
linien vid de klassiska lycéerna utan meningsskiljaktighet biföll ett
väckt förslag, att den reala linien skulle utvidgas med en femte
klass. Men samma möte afstyrkte med 46 röster mot 22 införandet
af afslutade kurser a de fem lägsta klasserna vid de klassiska lycéerna,
detta tydligen af den grund att ett stadgande i denna riktning ansågs
innebära eller i sina konsekvenser medföra latinets uppflyttning
till sjette klassen, en reform, som väl hade ifriga försvarare bland
framstående skolman, men dock pluraliteten emot sig.

Emellertid gifver man redan nu i de klassiska lycéernas fem
nedre klasser afslutade kurser i ganska många ämnen. Sålunda meddelas
i religion och modersmålet en ganska grundlig kurs och likaså
i det andra inhemska språket, i aritmetiken en fullständig kurs och
i geometrien sa mycket, som kan behöfvas för det medborgerliga
lifvets behof. Geografien afslutas med tredje klassen. I naturlära,
botanik och zoologi förekomma likaså afslutade kurser, däremot icke
i fäderneslandets historia och icke heller i främmande språk.

Afgången från reallycéernas 5:te klass har hittills icke varit
synnerligen stor och kan öfver hufvud taget uppskattas till högst 20
procent. Undantag bildar det finska reallycéet i Helsingfors, där
parallellafdelniugar finnas till kl. 1—5. Afgången har där varit
omkring 33 procent. Förhållandet antages blifva detsamma vid det
svenska reallycéet, när de nu befintliga parallellafdelningarna till kl.

1—3 hunnit upp till 5:e klassen.

Medelåldern vid afslutad 5:e klass utgjorde år 1897 vid reallycéerna
omkring 161/2—17 ''/2 år, vid de svenska klassiska lycéerna

201

16,4—16,9 år, men vid några af de finskspråkiga vida öfver 17 år,
vid ett till och med öfver l8''/2 år.

Något särskildt berättigande för de från reallycéernas 5:e klass
efter afslutad kurs afgångna lärjungarne finnes tillsvidare icke, ty
såväl stadgandet af 29 april 1896 angående inträde vid högre jordbruksskola
som förordningen af 26 jan. 1897 angående rättighet att
som farmacieelev tjänstgöra å apotek gäller genomgången femårig
kurs vid lycéer i allmänhet, det senare stadgandet närmast de klassiska
lycéerna, ty reallycéernas elever måste i detta fall ytterligare förvärfva
någon latinkunskap. Äfven vid det under rysk förvaltning
stående telegrafverket fordras för inträde femårig kurs.

I sammanhang med införandet af afslutade kurser i de fullständiga
lycéerna har en ny läroverkstyp utbildats i Finland, hvilken
tyckes komma att få en genomgripande betydelse. Då den kejserliga
förordningen af 23 aug. 1883'') utfärdades, funnos ännu i Finland
13 tvåklassiga elementarskolor, af hvilka 4 med svenskt språk,
8 med finskt och en med blandadt. Numera finnes ingen. Samtidigt
fuunos 11 fyraklassiga elementarskolor, af hvilka 6 med svenskt
språk och 5 med finskt. Äfven dessa äro omvandlade, indragna eller
ställda på indragning. Utvecklingen har gått på trenne vägar mot
den femklassiga skolan med afslutade kurser.

Antingen utvidgar staten skolan till femklassig — så skedde
redan 1886 med Yiborgs elementarskola, som sedan blifvit lyceum,
1897 med Torneå och 1898 med Mariehamns elementarskolor —, eller
ock utvecklar kommunen på sin bekostnad deu fyraklassiga skolan
med en femte klass, såsom skett i Lovisa 1895 och i Heinola 1896,
eller ock öfvertager kommunen hela elementarskolan och utvecklar
den på egen bekostnad till femklassig borgareskola mot åtnjutande
af statsunderstöd. Så har skett med skolorna i Villmanstrand, Sordavala,
 hvilken senare skola dock för närvarande är under utbildning
till fullständigt statslyeeum, Raumo, Kajana, Nystad, JakobstadKotka
och Kristinestad, hvartill kommer borgareskolan i Kexholm,
som dock tills vidare stannat vid fyra klasser.

Denna sistnämnda utveckling har påskyndats genom landtdagens
inskridande, hvilken 1894 petitionerade, att vissa fyraklassiga elementarskolor
finge utvidgas med en femte klass och äfven kvinnliga
elever i dein intagas. I följd däraf utfärdades den kejserliga kungörelsen
af 19 aug. 1896, som gaf senatens ekouomidepartement rätt
att indraga statens elementarskolor, i händelse vederbörande stats '')

Fullständigt intagen i Läroverkskomiténs Betänkande 1884, II: sid. 79 o. f.

202

kommun eller för ändamålet bildad förening eller bolag önskade
öfvertaga sådan skola för att ombilda och underhålla densamma såsom
real- eller borgareskola med afslutade elementarkurser och med rättighet
att mottaga jämväl kvinnliga elever. Åt sålunda öfvertagen
skola öfverlämnas elementarskolans bibliotek, undervisningsmateriel
och öfriga inventarier och beviljas af allmänna medel ett årligt understöd
af 3,000 mark för hvarje klass eller högst 15,000 mark, under
förbehåll att elevantalet uppgår i medeltal till minst 12 i hvarje
klass. Samma statsunderstöd tillkommer äfven nybildad real- eller
borgareskola a ort, där fullständigt lyceum med samma undervisningsspråk
icke finnes.

Ordet borgareskola får emellertid icke här tagas i den betydelse,
hvarvid vi äro vana, ty dessa skolor motsvara i Finland fullständigt
reallyceernas 5 lägsta klasser, hvilkas timplaner och lärokurser de
följa.

Såväl vid de af staten underhållna som vid de af kommunerna öfvertagna
femklassiga läroverken råder Barnundervisning för gossar och
flickor. Vid några af dessa skolor finnes en latinlinie i klasserna
II—IV, så i Nystads, Kajana och Torneå läroverk.

Till de privata eller af kommunerna underhållna läroverken i
Finland utgick för läsåret 1896—97 ett statsunderstöd af 295,300
mark, däraf 119,500 till lycéer med flere än fem klasser. Samtidigt
utgick till fruntimmersskolorna ett statsunderstöd af 147,800 mark1).

4. Preussen.

Genom stadga af den 6 januari 1892 infördes i Preussen vid
alla offentliga läroverk med nioårig kurs (gymnasier, realgymnasier
och öfverrealskolor) en under offentlig kontroll ställd examen att
afläggas efter genomgången af den sjette årsklassen (Untersecunda)
så väl af dem, hvilka därefter ämna afbryta skolgången, som ock af
dem, som ämna fortsätta densamma till mogenhetsexamen. Föremål

'') Källor: Författningar rörande elementarläroverken i Finland 1852—1895,
utgifna af G. F. Lönnbeck, Finsk författningssamling och Bidrag till Finlands
offic. statistik, Tidskrift utgifven af Pedagogiska föreningen i Finland, Förhandlingar
vid femte allmänna finska skolläraremötet 1897 och skriftligt meddelande från kanslirådet
C. Synnerberg.

203

för denna examen är den i sjette årsklassen genomgångna lärokursen.
Examen är dels skriftlig, dels muntlig.

Till den skriftliga pröfningen köra:

1) vid gymnasierna:

en tysk uppsats;

en öfversättning från tyska till latin;

en öfversättning från tyska till grekiska;

en öfversättning från tyska till franska;

tre matematiska uppgifter, bland hvilka en i elementär rymdberäkning; 2)

vid realgymnasierna:

samma arbeten som vid gymnasierna, med undantag däraf,
att i stället för öfversättningen till grekiska träder en
öfversättning från tyska till engelska;

3) vid öfverrealskolorna:

samma arbeten som vid realgymnasierna, med undantag däraf,
att öfversättningen till latin bortfaller.

Uppgifterna för den skriftliga pröfningen bestämmer rektor på
vederbörande lärares förslag.

Till den tyska uppsatsen och det matematiska arbetet äro anslagna
4 timmar åt hvar, till öfversättningarna 2 timmar åt hvar. Inga
hjälpmedel äro tillåtna, utom logaritmtabeller.

Den muntliga pröfningen omfattar följande ämnen:

1) vid gymnasierna:

kristendom, latin, grekiska, historia, geografi och matematik;

2) vid realgymnasierna och öfverrealskolorna:

kristendom, franska, engelska, historia, geografi, matematik

och naturlära.

Under vissa förutsättningar har examinanden rätt till befrielse
antingen från hela den muntliga examen eller från delar af densamma.

Den, som blifvit godkänd i examen, far ett betyg öfver att han
blifvit flyttad till Obersecunda; den underkände har rätt att försöka
sin lycka en gång till, men icke mera.

Hufvudsyftet med inrättandet af denna examen var att minska
tilloppet till gymnasierna genom att leda en del af lärjungeströmmen
öfver till de sexklassiga realskolorna. Öfverbefolkningeu på gymnasierna
tänkte man sig nämligen delvis uppkommen på följande sätt.
Vid dessa läroverk förvärfvades förut rätten till ett-årig krigstjänst utan
särskild examen, blott genom flyttning till Obersecunda, medan där -

204

emot vid de sexklassiga realskolorna samma rätt endast kunde förvärfvas
genom afgångsexamen; denna skillnad ansågs vara orsaken
011 föräldrarnas benägenhet att för sina söner välja den förra vägen
såsom lättare och säkrare ledande till målet. Skulle någon ändring
häruti ske, borde därför båda vägarna göras lika svåra, d. v. s.
examen uppställas såsom villkor äfven på gymnasierna.

I sammanhang med denna examen har man försökt att genom
en ny kursfördelning åstadkomma, att den stora mängd af lärjungar,
som lemnar läroverken omedelbart efter flyttningen till Obersecunda,’
vid denna tidpunkt förvärfvat en någorlunda afrundad bildning.
Särskildt har denna synpunkt varit bestämmande för kursfördelningen
i främmande språk, historia, geografi, matematik och naturvetenskaperna.

Denna examen var emellertid afsedd att gagna gymnasierna
äfven pa annat sätt än genom att befria dem från en stor del otjänliga
lärjungar. Sedan nämligen genom densamma kontrollerats, att
minnessakerna i den föregående skolkursen blifvit vederbörligen inhämtade,
 ansåg man sig kunna inskränka den slutliga mogenhetspröfningen
till hufvudsakligen endast de båda sista årsklassernas
lärokurser. Därigenom skulle denna pröfning befrias från en stor
mängd af minnesstoff, de flesta repetitioner för densamma bortfalla
och erforderlig tid vinnas för det högre stadiets egentliga, vetenskapliga
uppgift.

De förhoppningar, som regeringen fäst vid den nya afgångspröfningen,
 synas dock ej hafva gatt i uppfyllelse. På åttonde rektorsmötet
i provinsen Hannover den 1—3 juni 1898 behandlades den
fragan, hvilken erfarenhet de fullständiga läroverken gjort i afseende
på denna pröfning. Mötet konstaterade, att den icke minskat tillloppet
tifl gymnasierna, ej heller underlättat uppnåendet af öfverstadiets
mal. Däremot framhölls, att den inverkar störande på undervisningens
regelbundna gång, att den är en tung börda för rektorn
och klassläraren, samt att det är fara värdt, att under dess inverkan
den föregående undervisningen förlorar sin otvungenhet. På grund
af allt detta önskade mötet pröfningens afskaffande.

Från Preussens samtliga högre skolor, hvilka under läsåret 1889
90 sammanlagdt hade 135,337 lärjungar, afgingo under samma år

med mogenhetsbetyg
utan mogenhetsbetyg

............ 4,105 (20.5 »/o)

............ 15,933 (79.5 %)

Summa 20,038

205

Af de sistnämnda 15,933 afgingo

med rätt till ett-årig krigstjänst... 8,051 (50.5 %)
utan att hafva uppnått detta mål 7,882 (49.5 %)

Ensamt från Untersecunda afgingo med rätt till ett-årig krigstjänst
4,997, af hvilka blott 368 voro lärjungar vid sexklassiga realskolor
1).

*) Källor utom gällande forfattningar: P. Paulsen, Geschichte des gelehrten
Unterrichts auf den deutsehen Schulen und Universitäten; Yerhandlungen der Direktoren-Versammlungen
in den Provinzen des Königreichs Preussen, Bd. 53.

Bil. 5.

Inträdesfordringarna vid de högre läroverken
i Norge, Danmark och Finland.

Enligt Reglem. af 20 april 1897 fordras i Norge för inträde i
en fyraårig middelskoles l:a klass i

Religion; Att eleven kan återgifva de viktigaste bibliska berättelserna
och har en fullständigare kännedom om Jesu lif, samt att
han har lärt textorden i katekesens fem hufvudstycken och kan redogöra
därför i öfverensstämmelse med Luthers förklaring, af hvilken
dock endast första och andra hufvudstycket fordras utantill, och
vidare att han kan några psalmer, däribland de stora högtidernas
psalmverser.

Norska: Att eleven kan läsa ett lätt stycke af berättande innehåll
tydligt och jämnt (d. v. s. utan att hacka) med förståndig betoning
och pausering, och att han kan redogöra för innehållet däraf;
att han genom ett skriftligt prof (diktat och återgifvande af uppläst
berättelse) visar, att han kan skrifva de allmännast förekommande
orden rätt i lätta förbindelser (utan direkt tal), och att han kan
korteligen återgifva ett uppläst stycke af ganska lätt innehåll, allt
utfört med ordning och tydlighet. Af grammatik förutsättes så
mycket lärt, som naturligen behöfves för en undervisning, som sätter
sig ett sådant mål. Man förutsätter således, att eleven såväl under
läsningen som under de skriftliga öfningarna har förvärfvat någon
kännedom om bruket af skiljetecken, att han kan påpeka den enkla
satsens hufvuddelar och känner de viktigaste ordklasserna.

Historia: Berättelser ur världshistorien, utförligare och mera
sammanhängande ur fäderneslandets historia.

Geografi: Det viktigaste af topografien samt att vara orienterad
på karta och glob.

Naturalhistoria: Någon kunskap om de för människan viktigaste
djuren, deras utseende och lefnadssätt samt till Norges viktigaste
träd och kulturväxter.

207

Räkning: De fyra räknesätten i obenämnda och benämnda hela
och decimala tal, dock icke multiplikation och division med decimaltal
som multiplikator eller divisor. Säkerhet och raskhet i hufvudräkning
med mindre tal.

Skrifning: Öfning i latinsk handstil.

Teckning: Någon öfning i att teckna enkla rätliniga och krokliniga
figurer.

Slöjd: a) för gossar: någon öfning i träslöjd, b) för flickor:
att eleven har lärt de vanliga greppen i 1) stickning: uppläggning
och stickning af räta och afviga maskor, använd till förfärdigande af
strumpor (äfven häl och tå), 2) söm: förstyng, efterstyng, fållstyng,
inresöm, kastsöm, knapphålsstyng och stoppning.

I Danmark gälla enligt förordningarna af 5 aug. 1871, 16 juni
1882 och 30 nov. 1893 följande inträdesfordringar för de laerde Skolers
första klass och för första realklassen:

1. i modersmålet: dels läsning af ett stycke i en dansk läsebok
eller författare i förening med analys, vid hvilken kräfves "säker
kännedom om det viktigaste af grammatiken, i synnerhet till ordklasserna,
 ordens böjning och den enkla satsens delar, dels såväl ett
skriftligt, med antaglig säkerhet i rättskrifning och skiljetecknens
bruk nedskrifvet återgifvande af ett två gånger uppläst stycke ur en
icke för lätt diktatstil, hvilka två skriftliga arbeten tillika bedömas
som profskrift;

2. i tyska: det viktigaste af formläran och en muntlig öfversättning
från tyska till danska af ett stycke i ett läst pensum, som
måste minst utgöra 100 vanliga oktavsidor;

3. i franska: det viktigaste af den regelbundna formläran och
50 sidor i en läsebok;

4. i geografi: en öfversikt af hela geografien efter en kortare
lärobok;

5. i historia: en öfversikt af de viktigaste händelserna i världshistorien
och Nordens historia efter en fragmentarisk lärobok;

6. i religion: bibliska historien i kort sammanfattning och
Luthers lilla katekes;

7. i naturalhistoria: däggdjur och fåglar efter en kortfattad
lärobok;

8. i räkning: sådan färdighet i praktisk räkning, att alla räkningar
med hela och brutna tal kunna utföras säkert och bringas

208

till användning på enkla praktiska uppgifter, sådana, som pläga hänföras
under regula de tri.

I följd däraf att almindelig Forberedelsesexamen kan tagas med
blott två främmande språk, kan ock antingen tyska eller franska
utgå ur inträdespröfningen till realskolan.

I Finland gälla enligt skolordningen af 8 aug. 1872 § 21 följande
inträdesfordringar för lägsta klassen af lyceum eller elementarskola
:

1. i religion: de viktigaste berättelserna ur gamla och nya
testamentets bibliska historia samt kristendomens hufvudläror enligt
Luthers lilla katekes;

2. i läroverkets under visning sspr åk: betonad innanläsning och
förmåga att med egna ord redogöra för innehållet, äfvensom det
viktigaste af satsanalysen;

3. i räkning: nöjaktig färdighet i hufvudräkning samt på tafla
quatuor species med hela tal och sorter;

4. '' det väsentligaste af Finlands geografi, grunddragen af fysiska
geografien samt kännedom af Europas riken och deras hufvudstäder;

5. kännedom af de viktigaste geometriska grundformerna i
planet och rymden jämte någon öfning att på fri hand teckna dem;

6. i stil- och rättskrifning: behjälplig färdighet.

Det sista finska läraremötet ville hafva inträdesfordringarna på
följande sätt bestämda:

a) i religion: de viktigaste punkterna i gamla och nya testamentets
bibliska historia enligt någon lärobok för folkskolan. (Kristendomens
hufvudläror enligt Luthers lilla katekes skulle således alldeles
utgå, hvilket beslut fattades på förslag af den teologiska sektionen,
bestående af c. 25 lärare och lärarinnor i religion).

b) i läroverkets undervisningsspråk: som förut med uteslutande
af satsanalysen och upptagande af rättskrifning från sista momentet.

c) i räkning: nöjaktig färdighet i hufvudräkning, säker kännedom
af quatuor species med hela tal äfvensom af metersystemet;

d) det väsentligaste af Finlands äfvensom Europas geografi
enligt någon för folkskolorna affattad lärobok.

e) i stilskrifning: som förut.

Bil. 6.

Beräkning af det för den föreslagna organisationen
erforderliga antalet lärare vid olika läroverk.

Enligt den timplan, som föreslagits för neder skolanJ), skulle i
denna antalet undervisningstimmar i veckan blifva: i läsämnena 162
(hvartill vid tretton fullständiga läroverk skulle komma 19 timmar
latin), i välskrifning 5, teckning 10 och slöjd 17.

Yid läroverk, som blott innehölle nederskola och vid hvilka lärjungeantalet
icke påkallade parallellafdelningar, skulle således för
läsämnena kräfvas 162 läraretimmar i veckan samt för läsämnena
och välskrifning 167 timmar.

Vid femklassigt läroverk är nu — oberäknad den tid, som erfordras
för rättande af skriföfningar — rektor skyldig att undervisa
20 till 22 och kolleger 24 till 28 timmar i veckan* 2). Med bibehållande
af samma undervisningsskyldighet skulle i ett sexklassigt läroverk
undervisningen i läsämnen och välskrifning icke kunna bestridas
af sex lärare; öfverlämuades åter välskrifningen åt teckningsläraren,
kunde undervisningen i läsämnena fördelas på rektor — 22 veckotimmar
— och fem adjunkter med 28 timmar hvar. Så många undervisningstimmar
för samtliga lärare kunna dock tydligen ifrågasättas
endast för läroverk, hvilkas klasser äro små och där följaktligen
arbetet såväl i klassen som med rättandet af skriföfningar är jämförelsevis
mindre betungande. Vid sådana läroverk skulle också möjligen
antalet lärotimmar kunna något nedbringas, därigenom att
högre och lägre klass under en eller annan veckotimme hade samma
lärare, vare sig att de undervisades gemensamt, t. ex. i litteraturläsning
eller tysk öfversättning, eller att den ena klassen utförde

'') Se sid. 80.

2) Nedsättning under dessa timtal kan förekomma för lärare, som äro mycket
betungade med rättande af skriftliga arbeten.

14

210

skriftliga arbeten eller räkning. Vid sådana läroverk kunde det äfven
inträffa, att något år ingen lärjunge begagnade sig af sjette klassens
valfria undervisning i franska, hvarigenom för det året läraretimmarnas
antal blefve något nedsatt.

Där lärjungeantalet är större men likväl inga parallellafdelningar
äro af nöden, kan undervisningen i läsämnena fördelas på sju lärare,
så att rektor får på sin del 18 timmar och adjunkterna — ordinarie
eller extra — i medeltal 24 timmar hvar. Skulle välskrifningen
skötas af ämneslärarne, tillkomme, ifall för rektor beräknades 18
timmar, för adjunkterna ytterligare i medeltal nära en timme.

Utgår man därifrån, att samtliga nu befintliga femklassiga allmänna
läroverk skulle blifva sexklassiga äfvensom att undervisningen
skulle kunna uppehållas med sex ämneslärare vid de sexklassiga läroverk,
 där lärjungeantalet i medeltal för klass icke öfverstiger 20, och
vill tillse, vid hvilka läroverk detta antagligen skulle blifva fallet,
finner man, att under en längre följd af år lärjungeantalet i medeltal
för klass mer eller mindre understigit 20 vid de tolf femklassiga
läroverken i Norrtälje, Enköping, Söderhamn, Eksjö, Vadstena,
Mariestad, Lidköping, Arboga, Oskarshamn, Kristinehamn, Piteå
och Haparanda1). Om alla treklassiga läroverk och pedagogier gäller
detsamma. Något större har lärjungeantalet varit vid de sex femklassiga
läroverken i Borås, Skof de, Eskilstuna, Karlshamn, Landskrona
och Uddevalla. Höstterminerna 1876, 81, 86, 91, 97 och 98
var det nämligen: i Borås resp. 78, 75, 67, 114, 107, 118, 136;
Sköfde 117, 91, 110, 101, 111, 116, 117; Eskilstuna 86, 89, 76, 114,
115, 116, 125; Karlshamn 82, 137, 180, 169, 114, 412, 114; Landskrona
112, 113, 95, 110, 112, 110, 112; Uddevalla 105, 117, 112,
118, 127, 129, 124. På de särskilda klasserna (1—5) voro lärjungarna
höstterminen 1898 sålunda fördelade: Borås 34, 34, 31, 18, 19;
Sköfde 24, 21, 23, 30, 19; Eskilstuna 36, 37, 24, 13, 15; Karlshamn
28, 25, 22, 22, 17; Landskrona 30, 23, 29, 12, 18; Uddevalla
26, 28, 27, 24, 19. Vid dessa läroverk skulle alltså under ofvan angifna
förutsättningar anställande af sju ämneslärare ifrågakomma. Yid

’) Hela läijungeantalet vid dessa läroverk utgjorde höstterminerna 1876, 81, 86,
91, 96, 97 och 98: i Norrtälje resp. 71, 71, 44, 39, 43, 50, 51; Enköping 62, 64,
42, 47, 84, 71, 78; Söderhamn 59, 56, 77, 88, 80, 84, 84; Eksjö 115, 109, 83, 72,
56, 72, 87; Vadstena 72, 83, 58, 75, 64, 54, 56; Mariestad 76, 68, 79, 67, 60, 61,
61; Lidköping 85, 97, 81, 66, 60, 78, 71; Arboga 68, 85, 74, 56, 68, 67, 55;
Oskarshamn (1876 treklassigt) 79, 78, 74, 83, 75, 79; Kristinehamn 77, 84, 77,
103, 92, 88, 97; Piteå 57, 50, 58, 73, 70, 71, 69; Haparanda (1876 treklassigt) 75,
39, 45, 56, 18, 57.

211

de återstående af de nu femklassiga läroverken, Jakob, Katarina och
Östermalm i Stockholm samt femklassiga läroverket i Göteborg, vid
hvilka åtskilliga parallellafdelningar måst till följd af stort tillopp
af lärjungar upprättas, blefve naturligen ett större antal lärare erforderligt.

Vid alla gymnasier skulle finnas reallinie och B-linie1). De
båda liniernas lärjungar skulle kunna undervisas gemensamt i följande
läsämnen: religion (6 veckotimmar), svenska (9 t:r), tyska (4 t:r),
franska (7 t:r), historia (10 t:r), naturhistoria (4 t:r), geografi (2 t:r),
engelska (4 t:r) och psykologi (1 t:e), sammaulagdt 47 timmar i
veckan. Skild skulle däremot undervisningen vara i latin (B-linien
22 veckotimmar), matematik (reallinien 20, B-linien 15 t:r), fysik
(reallinien 12, B-linien 6 t:r) och kemi (reallinien 8 t:r), tillsammans
83 timmar. Vid ett fullständigt läroverk utan A-linie, där i ingen
klass parallellafdelningar nödvändiggjordes af stort iärj un geantal,
skulle alltså för undervisningen i läsämnena fordras i nederskolan 162
och på gymnasiet 130 eller inalles 292 läraretimmar i veckan eller
ungefär detsamma, som nu användes vid sådana läroverk som Hudiksvall
(290 höstterminen 1897), Strängnäs (296), Ystad (293), Luleå
(307), hvilka icke äro fullständiga på reallinien. Om välskrifningen
icke sköttes af teckningsläraren, tillkomme ytterligare 5 timmar.

Såsom regel torde böra uppställas, att på gymnasiet all undervisning
bestrides af lärare med lektorskompetens. Enligt nuvarande
bestämmelser är, skriptumrättning oberäknad, undervisuingsskyldigheten
för rektor vid högre läroverk 12 till 16 och för lektor 20 till
22 timmar i veckan med möjlighet till en minskning af högst 4
timmar för den, som är mycket betungad med rättande af skriföfningar*
2). Denna undervisningsskyldighet lärer åtminstone icke
böra ökas, äfven därför att genom sammanförandet af realister och
latinare under flera timmar än nu undervisningsafdelningarna ofta
blefve större. Yid ett läroverk af nu ifrågavarande slag, vid hvilket
på grund af mindre starkt besatta klasser arbetet är jämförelsevis
mindre tungt, skulle undervisningen i läsämnena, 292 veckotimmar,
kunna bestridas af rektor med 14, sex lektorer med i medeltal 201/3
och sex adjunkter med i medeltal 26 timmars undervisning i veckan.
Några af nederskolans timmar skulle med denna fördelning komma att
skötas af lektor; härför lämpade sig särskildt franskan i sjette klassen,
enär det säkerligen skulle vara till stort gagn, om i detta svåra

'') Jfr sid. 87.

2) Beträdande rektorer och lektorer, som äro domkapitelsledamöter, se nedan.

212

språk, hvaråt blott knapp tid kunnat anslås, lärjungarna under hela
lärotiden finge hafva samma lärare. Där härför fullt kompetenta
adjunkter funnes att tillgå, kunde ock utbyte ske på sådant sätt, att
adjunkten under ett eller annat läsår delvis undervisade på det högre,
lektorn på det lägre stadiet, hvilket för båda skulle beträffande deras
läroämnen medföra bättre öfverblick öfver läroverket i dess helhet.
Yid de läroverk, där större klasser gjorde lindring i tjänstgöringenönskvärd,
 skulle genom anställande af ännu en lärare — ordinarie
eller extra — kunna åstadkommas en nedsättning för lärarne med i
medeltal omkring 1 y2 eller 2 timmar i veckan, allteftersom den nye
läraren skulle hafva lektors eller adjunkts tjänstgöringstid. Gränsen
mellan mindre och större gymnasialklasser torde kunna sättas till vid
pass 15.

Utom real- och B-linie skulle på gymnasiet äfven finnas A-linie
i samtliga stiftsstäder (naturligen blott vid ett af läroverken i Göteborg)
samt vid ett läroverk i Stockholm''). Yid dessa läroverk skulle
också undervisning i latin förekomma i nederskolans tre högsta
klasser. Härigenom skulle, där lärjungeantalet icke kräfde parallellafdelningar,
 antalet läraretimmar i läsämnena i nederskolan ökas (med
19) till 181. På gymnasiet skulle under samma förutsättning alla
tre linierna kunna undervisas tillsammans i religion, svenska, tyska,
franska, historia, naturhistoria, geografi och psykologi, inalles under
43 veckotimmar; vidare kunde reallinien och B-linien undervisas
gemensamt i engelska, 4 timmar, samt B-linien och A-linien i fysik,
6 timmar. Skild måste undervisningen blifva för reallinien i matematik
(20 timmar), fysik (12 t:r) och kemi (8 t:r), för B-linien i
latin (22 t:r) och matematik (15 t:r), för A-linien i latin (20 t:r),
grekiska (22 t:r) samt engelska (4 t:r), sammanlagdt under 123 timmar.
 Sammanlagda antalet läraretimmar i läsämnena blefvo alltså på
gymnasiet 176 och för hela läroverket 357. Till ungefär denna summa
uppgår det nu vid läroverken i Yänersborg (372 V2 höstterminen
1897), Nyköping (361), Västerås (363), Östersund (351), Umeå (365),
Sundsvall (364), Yisby (355). Vid samtliga läroverken med A-linie
utom de i Stockholm, Uppsala och Lund — vid hvilka parallellafdelningar
utan allt tvifvel fortfarande komrne att finnas — blefve flerelektorer
i egenskap af domkapitelsledamöter berättigade till två timmars
lägre tjänstgöring än lektorer i allmänhet. Vid läroverk af nu
ifrågavarande beskaffenhet torde därför böra beräknas rektor med 12,

'') Jfr sid. 87.

213

■9 lektorer med i medeltal något öfver 18 och 7 adjunkter med i
medeltal nära 26 veckotimmar hvar.

Yid läroverk med parallellafdelningar måste lärarnes antal blifva
större. Där delningen sker så, att de olika linierna bilda olika af•delnmgar
— och detta torde i allmänhet kunna astadkommas ,
står emellertid ökningen i läraretimmar icke i direkt förhållande till
ökningen i antalet afdelningar, i det tydligen samma afdelnings samtidiga
undervisning af två eller tre lärare bortfaller. Läsämnestimmarna
vid ett gymnasium med en real- och en B-afdelning i hvarje
klass skulle icke blifva flera än 177 eller, om delning ej behöfde
ifrågakomma i de utom timplanen stående ämnena engelska och
psykologi, 172; och vid ett gymnasium med tre parallellafdelningar
i alla tre klasserna, hvar och eu omfattande en linie, skulle de blifva
272, med någon minskning i händelse af samundervisning i engelska
och psykologi. Vid lika organiserade gymnasier utan parallellafdelningar
skulle timantalet, såsom ofvan visats, blifva resp. 130 och 176.

TABELLER.

Tab. 1. Antalet närvarande lärjungar vid de allmänna läroverken och pedagogierna höstterminerna 1876 -1898

1

2

! 3

4

5

6

I l

8

0

10

11

12

13

1 l*

15

! 16

i 17

1 l»

19

j 20

l 21

| 22

23

! 24

1 25

26

27

| 28

| 2!)

| 30

1 31

32

33

34

35

36

K 1

a s s

e r

0 c

h 1

i n

i e

r

Summa

Särskild fördelning af L. 6—

-7

År

1

2

3

4

5

6: 1

6: 2

7: i

7: 2

L.

6: 1

L.

6: 2

L:

7: l

Ij.

7: 2

tö

1—3

Summa

£7!

l—*

i

R 7: 2

L. 7 -2

,

3

(gemensam

linie

R.

L.

Summa

k.

L.

Summa

R.

L.

Summa

R.

L.

Summa

R.

L.

Summa

R.

1 ^

ISumma

1

B.

A.

1

B.

A-

B.

A.

B.

A.

''a>‘

3

2*

1876...........

2236

2535

2227

941

957

1898

650

934

1584

196

744

940

147

593

740

77

455

532

45

419

464

6998

2056

4102

13156

378

366

252

341

165

290

104

315

899

1312

18/i.. _.........

2317

2542

2377

989

976

1965

613

932

1545

334

738

1072

163

661

824

100

483

583

73

397

470

7236

2272

4187

13695

376

362

320

341

196

287

145

252

1037

1242

1878............

2293

2726

2380

1003

1158

2161

626

956

1582

339

800

1139

239

683

922

107

567

674

104

397

501

7399

2418

4561

14378

414

386

343

340

257

310

160

237

1174

1273

1879............

2455

2777

2424

952

1263

2215

660

1120

1780

336

844

1180

279

734

1013

143

589

732

105

493

598

7656

2475

5043

15174

458

386

307

367

280

309

235

268

1340

1320

1880............

2365

2750

2564

934

1275

2209

594

1225

1819

329

938

1267

266

777

1043

202

634

836

121

504

625

7679

2446

5353

15478

511

427

414

363

308

326

234

270

1467

1386

1881.........

2307

2676

2520

1018

1278

2296

571

1180

1751

277

1069

1346

249

776

1025

198

657

855

172

544

716

7503

2485

5504

15492

061

408

400

376

323

334

260

284

1644

1402

1882..........

2161

2557

2440

1009

1266

2275

613

1166

1779

255

998

1253

194

894

1088

166

647

813

178

563

741

7158

2415

5534

15107

651

347

530

364

305

342

284

279

1770

1332

1883...........

2187

2510

2366

1021

1187

2208

621

1224

1845

282

995

1277

173

809

982

147

729

876

145

582

707

7063

2389

5506

14958

665

330

496

313

400

329

279

283

1840

1255

1884............

2121

2487

2260

984

1182

2166

659

1110

1769

282

1056

1338

212

788

1000

130

695

825

124

666

790

6868

2391

5497

14756

725

331

494

294

410

285

366

300

1995

1210

1885 ...........

2052

2494

2331

1017

1090

2107

617

1139

1756

285

931

1216

222

906

1128

145

681

826

120

587

707

6877

2406

5334

14617

635

296

595

311

417

264

345

242

1992

1113

1886............

2139

2469

2341

1090

1073

2163

632

1050

1682

313

948

1261

219

796

1015

161

751

912

125

601

726

6949

2540

5219

14708

658

290

522

274

477

274

366

235

2023

1073

1887............

2143

2432

2306

1089

978

2007

(366

1012

1678

321

863

1184

227

732

959

171

679

850

144

646

790

6881

2618

4910

14409

619

244

482

250

430

249

420

226

1951

969

1888...........

2209

2539

2320

1185

901

2080

715

921

1636

330

858

1188

195

663

858

192

628

820

154

575

729

7068

2771

4546

14385

611

247

440

223

407

221

356

219

1814

910

1889............

2182

2658

2405

1225

929

2154

728

824

1552

354

807

1161

220

661

881

157

606

763

153

532

685

7245

2837

4359

14441

577

230

445

216

404

202

335

197

1761

845

1890...........

2255

2614

2566

1246

932

2178

794

868

1662

360

704

1064

240

636

876

167

577

744

132

500

632

7435

2939

4217

14591

525

179

430

206

381

196

326

174

1662

755

1891.........

2264

2614

2508

1481

867

2348

827

840

1667

376

720

1096

228

523

751

207

538

745

135

499

634

7386

3254

3987

14627

553

107

362

161

357

181

323

176

1695

685

1892............

2173

2616

2547

1421

866

2287

1024

833

1857

410

754

1164

242

544

786

203

457

660

170

478

648

7336

3470

3932

14738

568

180

400

144

317

140

313

165

1598

635

1893............

2153

2622

2481

1441

879

2320

1014

813

1827

526

742

1268

261

567

828

222

479

701

177

410

587

7256

3641

3890

14787

527

215

405

162

338

141

276

134

1546

652

189-1............

2104

2661

2579

1489

882

2371

1006

812

1818

559

717

1276

348

576

924

236

502

738

176

424

600

7344

3814

3913

15071

444

273

384

192

353

149

298

126

1479

740

1895..........

2152

2607

2618

1531

875

2406

1106

831

1937

550

684

1234

391

578

969

306

521

827

190

408

598

7877

4074

3897

15348

431

253

353

225

336

185

280

128

1400

791

1896..........

2213

2691

2632

1559

873

2-132

1074

822

1896

620

737

1357

384

564

948

363

528

891

254

456

710

7536

4254

3980

15770

495

242

339

995

313

215

286

170

1433

852

1897...........

2291

2699

2677

1565

871

2436

1158

817

1975

611

751

1362

479

622

1101

343

499

842

298

494

792

7667

4454

4054

16175

515

236

399

223

296

203

298

196

1508

858

1898............

2840

2743

2715

1681

856

‘2537

1227

815

2042

606

725

1331

471

643

1114

402

564

966

284

448

732

7798

4671

4051

16520

519

206

424

219

350

214

259

189

1552

828

Ärligt medeltal

1876—1880...

2333.2

2666.0

2394.4

963.8

1125.8

2089.0

628.6

1033.4

1662.0

306.8

812.8

1119.6

218.8

689.0

908.4

125.8

545.6

671,4

89.6

442.0

531.6

7393.6

2333.4

4649.2

14376.2

427.4

385.1

339.2

350.4

241.2

304.4

175.0

266.4

1183.4

1306.6

1881—1885...

2165.6

2544.8

2383.4

1009.8

1200.6

2210.4

616.2

1163.8

1780.0

276.2

1009.8

1286.0

210.0

834.0

1044.6

157.2

681.8

839.0

147.8

584.4

732.2

7093.8

2417.2

5475.0

14986.0

667.4

342.4

503.0

331.0

371.0

310.8

306.8

277.0

1848.2

1262.4

1886—1890...

2185.6

2542.4

2387.6

1167.0

962.6

2129.6

707.0

935.0

1642.0

335.0

836.0

1171.0

220.2

697.6

917.8

169.6

648.2

817.8

141.6

570.8

712.4

7115.6

2741.0

4650.2

14506.8

598.0

238.0

463.8

233.8

419.8

228.4

360.6

210.2

1842.ä

910.4

1891—1895...

2169.2|

2624.0

2546.6

1472.61

873.8

2346.4

995.4

825.8

1821.2

484.2

723.4

1207.6

294.o

557.6

851.6

234.81

499.4

754.2

169.6

443.8

613.4

7339.8

3650.6

3923.8

14914.2

504.6

218.8

380.8

176.8

340.2

159-2

298.0

145.8

1523.6

700.6

Tab. 2. Antal konfirmander vid de allmänna läroverken
läsåret 1898—1899.

Vid de lägre

Klass

Vid de högre

läroverken

Summa

läroverken

och

pedagogierna

1.............

''

5

5

2............

10

19

29

3............

88

93

181

4...........

242

159

401

5.............

383

144

527

6: i..........

296

—

296

6: 2...........

170

—

170

7: i..........

15

_

15

7: 2..........

Summa

1204

420

1624

R. 4......

192

142

334

R. 5 ......

264

116

380

R. 6: i ....

1371)

—

137

R. 6: 2 ....

662)

—

66

R. 7: i ....

6

_

6

R. 7:2...

—

Summa

665

258

923

L. 4 ......

50

17

67

L. 5 .......

119

28

147

L. 6: i ....

159

—

159

L. 6: 2 ...

1043)

_

104

L. 7: i ...

9

_

9

L. 7: 2 ...

—

Summa

441

45

486

'') Däraf 52 i Stockholm, 12 i Göteborg.

2) Däraf 32 i Stockholm.

3) Däraf 42 i Stockholm.

Ralla: Uppgifter meddelade af läroverkens rektorer.

Tab. 3. De i klasserna 4—6: 2 vid de allmänna läroverken
(pedagogierna oberäknade) närvarande lärjungarnas ålder.

A. Absoluta tal.

Antal lärjungar, som

vid årets slut

Klass

Linie

Tid

(31 dec.) uppnått:

Summa

ej 14 år

!4, ej
15 ar

16, ej
16 ar

16, ej
17 år

17 år
el. mer

R.

H.-t. 1889......

596

352

222

51

4

1225

» 1894.....

710

463

229

60

7

1469

Medeltal........

653

407.5

225.5

55.5

5.5

1347

4

L.

H.-t. 1889......

640

180

79

22

8

929

» 1894......

561

197

85

25

12

880

Medeltal.........

600.5

188.5

82

23.5

10

904.5

R. & L.

H.-t. 1889......

1236

532

301

73

12

2154

» 1894......

1271

660

314

85

19

2349

Medeltal ........

1253.5

596

307.5

79

15.5

2251.5

R.

H.-t. 1889......

122

259

225

96

26

728

» 1894.....

156

347

328

139

35

1005

Medeltal........

139

303

276.5

117.5

30.5

866.5

L.

H.-t. 1889......i

255

279

175

76

39

824

6

» 1894.....

221

292

186

77

36

812

Medeltal......

238

285.5

180.5

76.5

37.5

818

R. & L.

H.-t. 1889......

377

538

400

172

65

1552

» 1894 ......

377

639

514

216

71

1817

Medeltal........j

377

588.5

457

194

78

1684.5

R.

H.-t. 1889. .

13

85

108

89

59

354

» 1894 ......

11

116

175

165

92

559

Medeltal.........|

12

100.5

141.5

127

75.5

456.5

L.

H.-t. 1889......

36

222

249

165

135

807

6: l

» 1894......

19

191

241

172

94

717

Medeltal.........|

27.5

206.5

245

168.5

114.5

762

R. & L.

H.-t. 1889....

49

307

367

254

194

1161

» 1894.....

30

307

416

337

186

1276

Medeltal........|

38.5

307

386.5

295-5

190

1217.5

R.

H.-t. 1889...

1

'' 3

43

77

96

220

» 1894 ......

1

9

97

124

117

348

Medeltal........|

1

6

70

100.5

106.5

284

6: 2

L.

H.-t. 1889...

2

27

180

210

242

661

» 1894......

—

23

157

181

215

576

Medeltal........|

1

25

168.5

195.5

228.5

618.5

R. & L.

H.-t. 1889 ..

3

30

223

287

338

881

» 1894 ......

1

32

254

305

332

924

Medeltal.......|

2

31

238.5

296

335

902.5

Källa: Berättelse om statens allmänna läroverk för gossar 1889—90 och 1894—95.

Tab. 3 (forts.). De i klasserna 4—6: 2 vid de allmänna läroverken
(pedagogierna oberäknade) närvarande lärjungarnas ålder.

B. Procenttal.

Procent af lärjungarna

som vid årets

Tid

slut (31 dec.l uppnått:

Klass

Linie

Summa

ej 14 år

14, ®j
15 år

15, ej
16 år

16, ej

17 år

17 år
el. mer

K.

H.-t. 1889....

48.7

28.7

18.1

4.2

0.3

100

» 1894.....

48.3

31 5

15.6

4.1

0.5

100

Medeltal........

48.5

30.3

16.7

4.1

0.4

100

L.

H.-t. 1889......

68.9

19.4

8.5

2.4

0.8

100

» 1894 ......

63.7

22.3

9.8

2.8

1.4

100

Medeltal........

66.4

20.8

9.1

2.6

1.1

100

R. & L.

H.-t. 1889.....

57.4

24.7

14.0

3.4

0.5

100

» 1894 ......

54.1

28.1

13.4

3.6

0.8

100

Medeltal.......

55.7

26.4

13.7

3.5

0.7

100

R.

H.-t. 1889 ......

16.7

35.6

30.9

13.2

3.6

100

» 1894.....

15.5

34.5

32.7

13.8

3.5

100

Medeltal ......

16.0

35.0

31.9

13.6

3.5

100

L.

H.-t. 1889 ......

31.0

33.9

21.2

9.2

4.7

100

5

» 1894......

27.2

36.0

22.9

9.5

4.4

100

Medeltal ........

29. t

34.9

22.1

9.4

4.5

100

R. & L.

H.-t. 1889 ......

24.3

34.6

25.8

11.1

4.2

100

» 1894 ......

20.7

35.2

28.3

11.9

3.9

100

Medeltal........

22.4

35.0

27.1

11.5

4.0

100

R.

H.-t. 1889 ......

3.7

24.0

30.5

25.1

16.7

100

» 1894.....

2.0

20.8

31.3

29.5

16.4

100

Medeltal.........

2.6

22.0

31.0

27.8

16.6

100

L.

H.-t. 1899 .....

4.5

27.5

30.9

20.4

16.7

100

6: 1

» 1894......

2.7

26.6

33.6

24.0

13.1

100

Medeltal........

3.6

27.1

32.2

22.1

15.0

100

R. & L.

H.-t. 1889 ......

4.2

26.4

30.8

21.9

16.7

100

» 1894......

2.3

24.1

32.6

26.4

14.6

100

Medeltal ........

3.2

25.2

31.7

24.3

15.6

100

R.

H.-t. 1889 ......

0.5

1.4

19.5

35.0

43.6

100

» 1894 ......

0.3

2.6

27.9

35.6

33.6

100

Medeltal........

0.4

2.1

24.6

35.4

37.5

100

6: 2

L.

H.-t. 1889.....

0.3

4.1

27.2

31.8

36.6

ICO

» 1894 ......

O.o

4.0

27.3

31.4

37.3

100

Medeltal ........

0.2

4.0

27.2

31.6

37.0

100

R. & L.

H.-t. 1889......

0.3

3.4

25.3

32.6

38.4

100

» 1894 ......

0.1

3.5

27.5

33.0

35.9

100

Medeltal........

0.2

3.5

26.4

32.8

37.1

100

Tab. 4. De i klasserna 4—6: 2 vid de allmänna läroverken
(pedagogierna oberäknade) höstterminen 1894 närvarande
lärjungarnas sannolika ålder vid läsårets slut.

i

! Klass.

Linie.

Sannolika antalet höstterminen
1894 närvarande lärjungar, som den
30 juni 1895 uppnått

Sannolika procenten af de
höstterminen 1894 närvarande
lärjungarna, som den 30 juni
1895 uppnått

p; ir ä- 15 ar
^ eller mer

16 år
eller
mer

17 år
eller
mer

ej 15
år

15 år
eller
mer

16 år 17 år
eller eller
mer mer

R.

941.5 527.5

181.5

.

37

64.0

36.0

1

12.4 2.6

4

L.

659.5 220.5

79.5

24.5

74.8

25.2

9.1 2.8

K. & L.

1601 | 748

261

61.5

68.1

31.9

ll.l 1 2.6

K.

329.5 675.5

338

104.5

32.7

67.3

33.7 10.4 I

5

L.

367 445

206

74.5

45.2

54.8

25.4 9.2

B. & L.

696.5 | 1120.5

544

179

38.3

61.7

30.0 1 9.9 j

E.

69 490

344.5

174.5

12.4

87.6

61.6 1 31.2

6: l

L.

114.5 602.5

386.5

180

16.0

84.0

53.9 25,1

E. & L.

183.6 1092.5

731

354.5

14.3

85.7

57.3 1 27.8

E.

5.5 342.5

289.5

179

1.6

98.4

83.2 | 51.4

6: 2

L.

11.5 564.5

474.5

305.5

2.0

98.0

82.4 j 53.0

1

E. & L.

17 1 907

764

484.5

1.8

98.2

82.7 52.4

Anm. Ofvanstående tabell är erhållen ur tab. 3. Vid uppgörandet af densamma
har antagits, att hälften af de lärjungar, som den 31 december 1894 fyllt 14
år men ej 15, den 30 juni 1895 fyllt 15 år o. s. y.

Tab. 5. Antalet greker i klass L. 6: 2 vid de högre allmänna läroverken
höstterminen 1887—höstterminen 1898.

Höst-

terminen

år

Norra latinläroverket

Högre allmänna lärover-

ket å Södermalm

I Nya elementarskolan

Uppsala

Gäfle

Hudiksvall

Linköping

Norrköping

Skara

Vänersborg

Strängnäs

Örebro

Nyköping

Västerås

Falun

Växiö

Jönköping

Lund

Malmö

Karlskrona

Kristianstad

Helsingborg

Ystad

Göteborg

Halmstad

Kalmar

Karlstad

; Hernösand

Östersund

Umeå

Luleå

Visby

Summa

1887......

7

9

3

9

3

2

16

5

18

5

5

3

2

6

7

15

8

20

10

5

9

7

_

22

7

ii

4

n

3

n

5

2

250

1888......

9

10

4

9

4

4

5

4

14

2

4

2

7

8

3

12

12

21

9

5

6

7

—

20

4

6

8

4

1

9

7

3

223

1889......

11

3

4

7

6

1

11

6

20

4

6

8

2

5

1

12

9

20

3

4

5

2

5

22

7

11

7

3

4

3

1

3

216

1890.....

10

3

5

11

4

3

4

7

13

2

5

8

3

13

3

7

13

20

7

2

7

5

6

16

6

9

4

3

3

1

1

2

206

1891......

7

6

_

6

2

2

5

5

16

1

—

4

6

10

1

1

12

11

10

6

3

4

7

15

7

2

1

2

2

3

2

2

161

1892......

8

4

_

3

4

2

6

2

11

1

4

3

3

7

—

6

5

13

11

3

5

3

2

12

5

9

3

4

—

3

—

2

144

1893......

12

1

3

5

2

2

7

4

8

3

1

4

.2

8

2

4

3

19

8

1

7

4

4

14

6

6

11

6

—

2

—

3

162

1894 .....

13

2

4

8

4

2

5

6

12

4

7

4

2

8

2

11

8

21

4

5

3

3

4

15

7

8

5

8

2

1

2

2

192

1895......

23

8

_

4

7

3

14

7

10

3

7

5

1

9

4

8

7

15

12

3

5

4

4

22

9

4

6

6

4

6

2

3

225

1896......

20

12

_

16

6

4

7

8

11

—

2

3

5

13

6

14

2

10

8

7

4

5

3

18

9

9

7

10

2

2

1

1

225

1897......

16

13

_

13

5

5

4

7

14

2

7

6

1

2

—

11

7

5

11

9

6

9

2

24

7

10

6

10

3

6

—

2

223

1898......

19

5

6

17

5

3

3

5

11

1

6

1

3

6

1

15

2

12

8

3

3

8

3

17

15

7

9

12

6

4

—

3

219

1887—96

12.o

5.8

2.3

7.8

4.2

2.5

8.o

5.4

13.3

2.5

4.1

4.4

3.3

8.7

2.9

9.0

7.9

17.0

8.2

4.1

5.4

4.4

3.5

17.6

6.7

7.5

5.6

5.7

2.1

4.1

2.1

2.3

200

11894 -98

18.2

8.0

2.0

11.6

5.4

3.4

6.6

6.6

11.6

2.0

5.8

3.8

2.4

7.6

2.6

11.8

5.2

12.6

8.6

5.4

4.2

5.8

3.2

19.2

9.4

7.6

6.6

9.2

3.4

3.8

1.0

2.2

217

28.2

20.4

13.2

13.6

12.0

10.2

17.o

39.8

28.6

7.6

6.6

17.4

2.2

Tab, 6. Antal lärjungar i sjunde latinklassen, hvilka under,
visats i grekiska och tillika deltagit i den frivilliga
undervisningen i engelska.

7: l A

7: 2

V

Undervisade i

Undervisade i

Tid

Antal

engelska

Tid

Antal

engelska

lärjungar

Antal

Procent

Antal

Procent

H.-t.

1876

293

214

73,0

H.-t.

1877

253

152

60,1

1877

290

228

78,6

1878

238

143

60,0

1878

312

240

76,9

»

1879

259

134

51,7

»

1879

311

241

77,5

1880

271

155

57,2

7>

1880

328

231

70,4

»

1881

285

184

64,6

»

1881

336

245

72,2

1882

281

162

57,7

»

1882

345

247

71,6

»

1883

283

135

47,7

»

1883

331

229

69,2

»

1884

300

126

42,o

1884

285

205

71,9

2>

1885

242

96

39,7

»

1885

264

189

71,6

»

1886

235

95

40,4

1886

274

188

68,6

»

1887

226

113

50,o

»

1887

249

183

73,5

»

1888

219

81

37,o

»

1888

221

160

72,4

1889

197

77

39,i

»

1889

202

133

65,8

»

1890

174

72

41,4

»

1890

196

128

65,3

1891

176

76

43,2

»

1891

181

126

69,6

»

1892

165

70

42,4

»

1892

140

96

68,6

»

1893

134

62

46,3

»

1893

141

96

68,o

1894

126

70

55,6

»

1894

149

101

67,8

»

1895

128

56

43^8

»

1895

185

134

72,4

»

1896

170

67

39,4

»

1896

215

161

74,9

1897

196

78

39,8

Tab. 7. Antal greker, dels vid de allmänna läroverken, dels
godkända i mogenhetsexamen.

Antal greker vid de allmänna läroverken

Antal greker godkända

höstterminen.

i mogenhetsexamen

År

K 1 a

s s e r

Summa

Lärjungar

Öfrige

Summa

6: i

6: 2

7: l

7: 2

läroverk

1876

366

341

290

315

1312''

297

39

336

1877

362

341

287

252

1242

290

41

331

1878

386

340

310

237

1273

245

34

279

1879

386

367

309

258

1320

225

16

241

1880

427

363

326

270

1386

251

36

287

1881

408

376

334

284

1402

246

20

266

1882

347

364

342

279

1332

273

19

292

1883

330

313

329

283

1255

278

24

302

1884

331

294

285

300

1210

269

43

312

1885

296

311

264

242

1113

274

29

303

1886

290

274

274

235

1073

221

33

254

1887

244

250

249

226

969

225

26

251

1888

247

223

221

219

910

208

35

243

1889

230

216

202

197

845

201

28

229

1890

179

206

196

174

755

190

29

219

1891

167

161

181

176

685

160

19

179

1892

186

144

140

165

635

159

23

182

1893

215

162

141

134

652

157

31

188

1894

273

192

149

126

740

125

24

149

1895

253

225

185

128

791

124

22

146

1896

242

225

215

170

852

125

26

151

1897

236

223

203

196

858

166

17

183

1898

206

219

214

189

828

—

—

—

’) Under läsaret 1876—77 undervisades dessutom vid Uppsala läroverk 23
lärjungar i femte klassen i grekiska.

Tab. 8. Antal godkända i mogenhetsexamen,

År

Läijungar vid allmänt läroverk

Ö f ri ge

Summa

Reallin.

B-lin.

A-lin.

Summa

Mani.

Kvinnl.

Summa

1876

1877

1878

1879

1880

1881

1882

1883

1884

1885

1886

1887

1888

1889

1890

1891

1892

1893

1894

1895

1896

1897

1898

47

53

64

85

85

111

161

167

122

110

104

111

124

133

136

114

118

153

162

176

171

254

92

107

127

144

215

221

243

262

259

328

318

338

380

308

293

297

288

291

259

293

266

277

297

290

245
225
251

246

273
278
269

274

221

225

208

201

190

160

159

157

125

124

125
166

436

450

436

454

551

578

677

707

650

712

643

674

712

642

619

571

565

601

546

593

562

697

82

121

112

105

101

107

107

104
111
109

111

105

106
98
91

75

96

87

72

116

103

91

3
6

4
2
6

3

10

17

17

10

22

25

31

27

29

16

15

36

34

38

40

51

85

127
116
107
107

110

117

121

128

119

133

130

137

125

120

91

111

123

106

154

143

142

521

577

552

561

658

688

794

828

778

831

776

804

849

767

739

662

676

724

652

747

705

839

822

Tab. 9. Mogenhetsbetyg 1891—vårterminen 1898 för lärjungar vid de allmänna läroverken,
som första gången undergått mogenhetsexamen.

Antal

Antal

första

gången

examinerade,

som

erhållit betygen:

examine-

A

AB

B

c

A

AB

År

Latinare

Realister

Latinare

Realister

Latinare

Realister

Latinare

Realister

Latinare

Realister

Lati-

nare

Rea-

lister

>

b

g

Procent afl

latinarne 1

>

g

Procent afl

realisterna|

>

3

»T

Procent af

latinarne |

>

g

Procent af

realisterna

>

3_

g

Procent af

latinarne

t:

g

Prcoent af

realisterna

>

ö

g

Procent al

latinarne

>

3_

g

Procent al

realisterna

>

3^

g

Procent al

latinarne

>

Ö

g

Procent a
realisterm

1891

462

119

20

4.3

4

3.4

150

32.5

42

35.3

246

53.2

57

47.9

46

10.0

16

13.4

170

36.8

46

38.7

1892

462

120

27

5.8

6

5.0

155

33.6

41

34.2

244

52.8

61

50.8

36

7.8

12

lO.o

182

39.4

47

39.2

1893

448

162

25

5.6

4

2.5

152

33.9

54

33.3

237

52.9

83

51.2

34

7.6

21

13.0

177

39.5

58

35.8

1894

383

161

18

4.7

5

3.1

124

32.4

56

34.8

222

58.0

86

53.4

19

4.9

14

8.7

142

37.1

61

37.9

1895

413

174

23

5.6

7

4.0

143

34.6

52

29.9

233

56.4

103

59.2

14

3.4

12

6.9

166

40.2

59

33.9

1891—1895

2168

736

113

5.2

26

3.5

724

33.4

245

33.3

1182

54.5

390

53.0

149

6.9

75

10.2

837

38.6

271

36.8

1896

397

178

31

7.8

7

3.9

127

32.0

59

33.1

224

56.4

98

55.1

15

3.8

14

7.9

158

39.8

66

37.o

1897

449

255

29

6.5

8

3.2

161

35.8

73

28.6

236

52.6

152

59.6

23

5.1

22

8.6

190

42.3

81

31.8

vårterminen 1898

470

279

33

7.0

14

5.o

165

35.1

93

33.3

244

51.9

166

55.9

28

6.0

16

5.8

198

42 1

107

38.3

1890—v.-t. 1898

1316

712

93

7.i

29

4.i

453] 34 4]

2251 31.6

704|ö3.5

406

57.o

66,

5.0

52

7.s|

546

41.5

254) 35.7

sig

i den

Källa : De till protokollen öfver mogenhetspröfningen hörande examenstabellerna.
skriftliga eller den muntliga profnmgen, hafva uppförts under mogenhetsbetyget C.

De, som blifvit underkända,

vare

Tab. 10. Betyg för uppsats på modersmålet 1891—vårterminen 1898 för lärjungar vid de allmänna läroverken,

som första gången undergått mogenhetspröfning.

Antal första gången examinerade, som erhållit betygen:

År

Antal

examine-

rade

A

a'')

AB

B a1)

B

G

A,

AB

Latinare

Realister

Latinare

Realister

Latinare

Realister

Latinare

Realister

Latinare

Realister

Latinare

Realister

Latinare

Realister

Lati-

nare

Rea-

lister

Antal

Procent af

latinarne

Antal

Procent af

realisterna

l

| Antal

Procent af

latinarne

Antal

Procent af

realisterna

Antal

Prccent af

latinarne

Antal

Procent af

realisterna

Antal

Procent af

latinarne

Antal

Procent af

realisterna

Antal

Procent afl

latinarne 1

Antal

Procent afl

realisterna

Antal

Procent af

latinarne

Antal

Procent afl

realisternal

Antal

Procent afl

latinarne 1

Antal

Procent af
realisterna

1891

462

119

6

l.s

_

_

82

17.7

16

12.6

_

—

—

—

363

78.6

97

81.5

ii

2.4

7

5.9

88

19.0

15

12.6

1892

462

120

8

1.7

—

—

—

—

—

—

97

21.0

25

20.8

—

—

—

—

346

74.9

95

79.2

ii

2.4

—

—

105

22.7

25

20.8

1893

448

162

9

2.0

2

1.2

—

—

—

—

100

22.3

22

13.6

—

—

—

—

326

72.8

133

82.1

13

2.9

5

3.1

109

24.3

24

14.8

1894

383

161

7

1.8

3

1.9

—

—

—

—

81

21.2

22

13.7

—

—

—

—

293

76.5

135

83.8

2

0.5

1

0.6

88

23.0

25

15.5

1895

413

174

7

1.7

_

—

—

—

—

—

117

28.3

35

20.o

—

—

—

—

287

69.5

136

78.2

2

0.5

3

1.7

124

30. o

35

20.1

1891—1895

2168

736

37

1.7

5

0.7

477

22.0

119

16.i

—

—

—

—

1615

74.5

596

81.0

39

1.8

16

2.2

514

23.7

124

16.8

1896

397

178

_

O.o

1

0.6

8

2.0

2

i.i

77

19.4

22

12.3

105

26.5

35

19.7

201

50.6

111

62.3

6

1.5

7

4.0

85

21.4

25

14.0

1897

449

255

5

l.i

1

0.4

21

4.7

5

2.0

106

23.6

28

11.0

102

22.7

73

28.6

207

46.1

140

64.9

8

1.8

8

3.1

132

29.4

34

13.4

vårterminen 1898

470

279

5

l.i

1

0.3

22

4.7

4

1.4

84

17.9

41

14.7

143

30.4

73

26.2

208

44.2

154

55.2

8

1.7

6

2.2

111

23.7

46

16.4

1896—v.-t. 1898

1316

712

1 10

0.7

3

| 0.4

1 51

3.9

11

1.5

267

20.3

91

12.8

350

26.6 18l| 25.4

616 46.8

405

56.9

22

1.7

21

3.o

328

24.9

105

14.7

*) Denna betygsgrad infördes först från vårterminen 1896.

Källa: De till protokollen öfver mogenhetspröfningen hörande examenstabellerna.

Tab. 11. Antal godkända i mogenhetsexamen i Sverige och i
motsvarande examina i Norge och Danmark.

o

Ar.

Sverige.

Antal godkände
i mogenhetsexamen.

Norge.

Antal godkände
i examen artium.

Danmark.

Antal godkände
i Afgangseksamen ved
de herde Skoler eller
Tillsegseksamen ved
Universitetet.

Hela.

På 100,000
inv.1)

Hela.

På 100,000
inv.

Hela.

På 100,000
inv.

1871

630

15.o

194

li.i

203

11.2

1872

591

14.o

158

9.o

200

11.0

1878

610

14.3

157

8.9

162

8.8

1874

657

15.2

144

8.i

161

8.7

1875

581

13.3

141

7.8

159

8.5

1876

521

11.8

167

9.2

168

8.9

1877

577

12.9

122

6.6

195

10.2

1878

552

12.2

80

4.3

179

9.3

1879

561

12.3

113

6.o

222

11.3

1880

658

14.4

172

9.o

188

9.5

1881

688

15.i

242

12.7

229

11.5

1882

794

17.4

248

13.o

311

15.5

1883

828

18.0

334

17.5

312

15.4

1884

778

16.8

359

18.7

352

17.2

1885

831

17.8

363

18.8

356

17.1

1886

776

16.5

374

19.2

414

19.7

1887

804

17.o

361

18.5

389

18.3

1888

849

17.9

328

16.7

406

18.9

1889

767

16.i

268

13.6

415

19.2

1890

739

15.5

250

12.6

418

19.2

1891

662

13.8

236

11.8

419

19.i

1892

676

14.i

255

12.7

404

18.3

1893

724

15.o

222

11.0

392

17.6

1894

652

13.4

278

13.7

389

17.4

1895

747

15.3

242

11.8

410

18.i

1896

705

14.3

315

15.i

410

17.8

1897

839

16.8

—

—

423

18.2

1898

822

16.3

—

—

—

—

'') Att siffrorna i denna kolumn ej äro alldeles desamma som motsvarande i
tab. 15 beror på att här räknats med årets medelfolkmängd, men i tab. 15 med folkmängden
vid årets slut.

Källor: För Norge Universitets- og Skoleannaler; för Danmark Asmussene
Meddelelser.

Tab. 12. Betyg i dansk stil och hufvudbetyg i afgångsexamen åren 1891 och 1896,

18 9 1

18 9 6

Sproglig. historisk examen

Matem. naturvid. examen

Sproglig. historisk examen

Matem. naturvid. examen

Dansk stil

Procent

Procent

Procent

Procent

ug.—

Summa

Hufvudbetyg:

1 e Karakter med Udm.

le Karakter............

2en Karakter .........

3e Karakter...........

Summa

Anm. 1. D. S. I = Dansk stil öfver
ämne, resonnerande uppsats.

Anm. 2. Alla abiturienter vid statens,

historiskt eller dylikt kunskapspröfvande ämne. D. S. II = Dansk stil öfver allmänt
de kommunala och de privata skolorna äro medräknade, dock icke Reykiaviks.

Tab. 13. De under åren 1884—1897 från de allmänna läroverken med godkänd mogenhetsexamen afgångne, fördelade efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.

A. Samtliga afgångne,

1

2

1

3

-1

1

D i

7

8

9

1 0

1

1 2

1 3

1 4

1 5

1 6

1 7

1 8

1 9

20

21

2 2

23

24

2

5

26

2

7

2

8

2 9

30

31

3 2

3 3

34

u

n i v e r

s i

e t

s t u d i

e r

Militära

studier

Gymnastik-

studier

Farma-

Tand-

Veterinär-

studier

Skogsstats-

studier

Tekniska

studier

Landt-

0 i

f i 1

a t

j ii n s t

e in

a n

n a

banor

Kommunal

tjänst

Landtbruk

Bruks-,
fabri ks-eller

handtverks-

rörelse

Handel

»Praktisk

Andra

Ingen

År då

afgången

skedde

Teologiska

Juridiska

Medicinska

Filosofiska

Ej specifi-cerade

Summa.

cevtiska

studier

läkare-

studier

mäteri-

studier

Fång-

vården

Lots-

verket

Flottans

civilstat

Landt-

staten

Intenden-

turen

Telegraf-

staten

Tull-

staten

Järn vägs-

staten

Post-

staten

Riksbanken

eller

Riksgälds-

kontor

Ej närmare
angifna

eller

landtbruks-

studier

eller

handels-

studier

verksam-

het»

lefnads-

banor

eller

obestämd

uppgift

Summa

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal!

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro

cent

Antal

Pro

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

1884.........

10

1,5

35

5,4

20

3,i

22

3,4

168

25,8

255

39,2

28

4,3

3

0,5

i

0,2

2

0,3

12

1,8

5

0,s

32

4,9

i

O.i

8

1,2

3

0,5

19

2,9

5

0,8

14

2,2

4

0,6

_

14

2,1

13

2,o

31

4,8

4

0,6

196

30,2

650

100,o

1885.........

21

3,0

43

6,n

40

5,6

30

4,2

262

36,8

396

55,6

57

8,0

1

0,1

3

0,4

6

0,8

15

2,1

—

—

37

5,2

3

0,4

—

—

—

—

—

—

10

1,4

—

—

1

0,1

13

1,8

6

0,9

7

1,0

i

0,2

4

0,6

—

—

12

1.7

11

1,6

33

4,6

—

—

12

1,7

84

11,8

712

100,o

1886.........

18

2,8

40

6,2

20

3,i

26

4,1

226

35,i

330

51,3

48

7,5

—

—

2

0,3

9

1,4

12

1,9

3

0,5

23

3,6

2

0,3

—

—

—

—

—

—

1

0,2

—

.—

2

0,3

15

2,3

7

1,1

7

l,i

—

9

1,4

—

—

15

2,3

8

1,2

37

5,8

10

1,5

4

0,6

99

15,4

643

100,o

1887.........

27

4,0

28

4,2

11

1,6

19

2,8

236

35,o

321

47,6

63

9,3

2

0,3

1

0,1

15

2,2

10

1,5

9

1,3

34

5,1

4

0,6

—

—

—

—

—

—

11

1,6

—

—

—

—

12

1,8

10

1,5

2

0,3

i

0,2

4

0,5

—

—

7

1,0

11

1,6

37

5,5

2

0,3

7

1,1

111

16,5

674

100.o

1888.........

22

3,i

49

6,9

14

1,9

29

4,1

239

33,b

353

49,6

57

8,o

2

0,3

4

0,6

13

1,8

8

1,1

8

1,1

38

5,3

3

0,4

—

—

—

—

—

—

8

1,1

—

—

—

—

24

3,4

7

1,0

4

0,6

—

7

1,0

—

—

13

1,8

9

1,3

51

7,2

9

1,3

4

0,5

90

12,6

712

100,o

1889.........

19

3,o

35

5,5

11

1,7

13

2,o

208

32,4

286

44,6

53

8,2

4

0,6

—

—

16

2,5

9

1,4

9

1,4

69

10,7

7

1,1

i

0,2

—

—

i

0,2

7

1,1

—

—

6

0,9

10

1,6

10

1,6

11

1,7

3

0,5

8

1,2

—

—

14

2,2

8

1,2

45

7,0

4

0,6

7

1,1

54

8,4

642

100.o

1890.........

23

3,7

36

5,8

11

1,8

21

3,4

201

32,5

292

47,2

40

6,5

2

0,3

3

0,5

11

1,8

6

1,0

5

0,8

65

10,5

5

0,8

i

0,2

—

—

—

—

6

0,9

—

—

8

1,3

11

1,8

o

O

0,5

—

—

—

—

12

1,9

i

0,i

10

1,6

11

1,8

39

6,3

13

2,i

7

1,1

68

11,0

619

100, o

1891.........

14

2,5

28

4,9

11

1,9

24

4,2

170

29,8

247

43,3

57

10,0

—

—

1

0,2

22

3,8

9

1,6

6

1,0

62

10,9

1

0,2

—

—

—

—

—

—

5

0,9

—

—

9

1,6

7

1,2

5

0,9

24

4,2

—

—

9

1,6

2

0,3

7

1,2

11

1,9

37

6,5

15

2,6

4

0,7

31

5,4

571

100, o

1892........

35

6,2

70

12,4

36

6,4

76

13,4

41

7,3

258

45,7

72

12,7

—

—

—

—

7

1,2

3

0,5

1

0,2

57

10,1

5

0,9

—

—

—

—

i

0,2

6

1,1

—

—

5

0,9

13

2,3

9

1,6

7

1,2

2

0,4

11

1,9

1

0,2

13

2,3

7

1,2

47

8,3

5

0,9

10

1,8

25

4,4

565

lOO.o

1893 ........

38 ''

6,3

66

11,0

49

8,1

81

13,5

35

5,8

269

44,7

93

15,5

3

0,5

4

0,7

8

1,3

3

0,5

10

1,7

65

10,8

3

0,5

—

—

i

0,2

—

—

9

1,5

—

—

4

0,7

3

0,5

9

1,5

13

2,2

2

0,3

7

1,2

2

0,3

7

1,2

6

1,0

38

6,3

8

1,3

9

1,5

25

4,1

601

100,o

1894.........

32

5,9

52

9,5

36

6,6

62

11,3

25

4,6

207

37,9

84

15,4

3

0,6

2

0,4

8

1,5

8

1,5

10

1,8

65

11,9

3

0,5

—

—

—

—

3

0,5

i

0,2

5

0,9

11

2,0

10

1,8

30

5,5

—

7

1,3

_

_

13

2,4

3

0,6

33

6,0

5

0,9

16

2,9

19

3,5

546

100,o

1895.........

23

3,9

62

10,4

45

7,6

73

12,3

38

6,4

241

40,6

99

16,7

2

0,3

5

0,8

8

1,4

5

0,8

7

1,2

79

13,4

4

0,7

—

—

—

—

—

—

1

0,2

i

0,2

3

0,5

5

0,8

9

1,5

10

1,7

2

0,3

1

0,2

2

0,3

6

1,0

10

1,7

45

7,6

8

1,4

12

2,0

28

4,7

593

100,o

1896.........

27

4,8

49

8,7

39

6,9

83

14,8

26

4,6

224

39,8

92

16,4

2

0,4

6

1,1

6

1,1

i

0,2

14

2,5

71

12,6

1

0,2

—

—

—

—

—

—

1

0,2

2

0,3

7

1,2

5

0,9

11

1.9

14

2,5

1

0,2

1

0,2

—

8

1,4

4

0,7

46

8,2

10

1.8

5

0,9

30

5,3

562

100,o

1897.........

37

5,3

54

7,8

42

6,0

80

11,5

44

6,3

257

36,9

110

15,8

2

0,3

24

3,4

4

0,6

9

1,3

10

1,4

111

15,9

3

0,4

i

0,1

—

—

—

—

6

0,9

—

—

2

0,3

8

l,i

10

1,4

20

2,9

7

1,0

—

1

0,2

5

0,7

12

1,7

52

7,5

11

1,6

13

1,9

19

2,7

697

100,o

Medeltal för
åren 1893—
1897 .......

31,4

5,2

56,6

9,4

42,2

7,0

75,8

12,7

33,6

5,6

239,6

39,9

95,6

15,9

2,4

0,4

8,2

1,4

6,8

1,1

5,2

0,9

10,2

1,7

78,2

co

o

2,8

0,5

0,2

0,1

0,2

0,1

—

4,o

0,7

0,8

0,1

4,2

0,7

6,4

1,1

9,8

1,6

17,4

2,9

2,4

0,4

3,2

0,5

1,0

0,2

7,s

1,3

7,0

1,2

42,8

7,1

8,4

1,4

11,0

1,8

24,2

4,0

599.8

100,o

Källa för tab. 13: Uppgifterna i berättelsen om statens allmänna läroverk för gossar om de afgångnes tillämnade lefnadsbana jämte de vid ifrågavarande uppgifters utarbetande inom Ecklesiastikdepartemententet gjorda anteckningar.

Tab. 13 (forts.). De under åren 1884—1897 från de allmänna läroverken med godkänd mogenhetsexamen afgångne, fördelade efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.

1

2

3

4

5

6 i

U n

i v

e r

s i t

e t s

S t

u d

i e r

År då

afgången

skedde

Teologiska

J uridiska

Medicinska

Filosofiska

Ej specifi- j
cerade j

1

Antal i

Pro-

cent

Antal j

Pro-

cent

Antal

Pro-i cent

Antal {

Pro-

cent

Antal

r> 1

Pr0''

j cent |

1884.........

13

10,7

1885.........

— i

—

—

—

—

—

—

—

12

10,9

1886.........

- ;

—

—

—

—

—

— |

—

9

8,6

1887.........

- |

—

i

0,9

—

—

- ;

—

9

8,1

1888........

—

—

i

0,8

—

—

1

0,8

12

9,7

1889 .....

— :

—

i

0,7

—

! —

—- !

—

5

3,8

1890.........

—

—

—

—

: —

—

—

13

9,6

1891.........

— ;

—

—

—

: —

—

—

7

6,)

1892........

—

—

i

0,9

—

1 —

5

4,2

6

5,1

1893.........

— i

—

4

2,6

2

1,3

4

2,6

1

0,7

1894.........

—

—

3

1,9

1

0,6

7

4,3

6

3,7

1895 .......

—

—

2

1,1

3

1,7

13

7,4

6

3,4

1896........

1

0,6

—

—

2

1,2

10

5,8

5

2,9

| 1897.........

1

0,4

1

0,4

—

—

10

3,9

7

2,8

Medeltal för
åren 1893—
1897 .........

0,4

0,2

1

2

1,1

1,6

0,9

8,8

4,8

5

2,7

B. De från reallinien afgångne.

7

8

9

1 0

1 1

i

2

13

„

1 5

16

1 7

1 8

1 9

20

2 1

22

23

24

2 5

26

27

2 8

2 9

3 0

31

32

33

1

34

Militära

studier

Gymna-

stiska

studier

Farma-

cevtiska

studier

Tand-

läkare-

studier

Veterinär-

studier

Skogsstats-

studier

Tekniska

studier .

Landt-

mäteri-

studier

C i

v i 1

a t

j ä

n s t

e m

a n

n a

b a

n o r

Kommunal

tjänst

Landtbruk

eller

landtbruks-

st.udier

Bruks-,

fabriks-

eller

handtverks-

rörelse

Handel

eller

handels-

studier

»Praktisk

verksam-

het»

Andra

lefnads-

banor

Ingen

eller

obestämd

uppgift

Summa

Summa

Fång-

vården

Lots-

verket

Flottans

civilstat

Landt-

staten

Intenden-

turen

Telegraf-

staten

Tull-

staten

Järn vägs -

staten

Post-

staten

Riksbanken

eller

Riksgälds-

kontoret

Ej närmare
angifna

Antal i

Pro-

cent

Antal

I Pro-j cent

Antal

| Pro-j cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal j

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

j Pro-cent

... j Pro-Antal 1

I cent

» ii Pro-Antal ,

i cent

Antal Pr°

, cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

- Pro
cent

Antal

Pro-; cent

Antal

Pro-! cent

Antal

1 Pro-cent

Antal 1 Pr<>

; cent

Anta

Pro-

cent

Antal

; Pro-cent

Anta]

j Pro-cent

Antal

j Pro-1 cent

Antal

Pro

cent

Antal

j Pro-! cent

13

10,7

15

12,3

—

—

—

—

— 1

—

7

5,7

3

2,5

20

16,4

_ : _

2

1,6

2

1,6

7

5,7

3

2,5

5

4,t

i

0,s

_

6 4,9

10

8,2

13

10.7

15

12,3

122

100,o

12

10,9

12

10,9

i

0,9

—

—

i

0,9

2

1,8

—

—

27

24,6

2

1,8

— —

— —

— —

1

0,9

—

—

1

0,9

7

6,4

3

2,7

1

0,9

i

0,9

i

0,9

—

—

3 2,7

6

9

8,2

_

_

2

1,3

18

16,4

no

100,o

9

8,6

12

11,5

—

i--

i

1,0

—

—

2

1,9

1

1,0

10

9,6

—

—

— j —

- -

— ; —

1

1,0

—

—

r 1

1,0

3

2,9

2

1,9

2

1,9

—

| -

8

7,7

—

_

1 ! l,o

4

3,8

14

13,5

4

3,9

29

27,8

104

100,o

10

9,0

16

14,4

—

—

—

—

2

1,8

3

2,7

3

2 7

23

20,s

1

0,9

— —

— —

— i —

1

0,9

—

- j

—

3

2,7

4

3,6

—

i

0,9

1

0,9

—

f _

2 1,8

3

2,7

11

9,9

1

0,9

1

0,9

25

: 22,5

111

100]o

14

11,3

20

16,1

i

0,8

—

—

6

4,8

1

0,s

3

2,4

23

18,6

—

—

- -

- 1 -

— | —

2

1,6

—

— !

—

7

5,7

1

0,8

1

0,8

—

; _

4

3,2

—

_

6 4,s

2

1,6

16

12,9

1

0,s

16

12,9

124

100, o

6

4,5

14

10,5

i

0,8

—

1

0,7

4

3,o

3

2,3

45

33,s

1

0,8

— —

— —

— —

2

1,5

—

2

1,5

2

1,5

1

0,7

2

1,5

i

0,8

1

0,8

—

__

2 1,5

2

1,5

18

13,5

_

_

2

1,5

23

• 17,3

133

100]o

13

9,6

13

9,6

i

0,7

—

2

1,5

1

0,7

1

0,7

39

28,7

—

—

— —

— —

— ! —

1

0,7

—

5

3,7

2

1,5

—

—

—

! -

—

; -

6

4,4

i

0,7

5 3,7

5

3,7

12

8,8

4

2,9

2

1,5

23

16,9

136

1100,''o

7

6,1

15

13,1

—

i —

—

—

3

2,6

4

3,5

2

1,8

41

36,o

—

; -

— —

- | —

— —

1

0,9

—

—

5

4,4

—

—

2

1,8

3

2,6

—

—

2

1,8

i

0,9

2 1,8

5

4,4

7

6,1

2

1,7

2

1,7

10

8,8

114

100]o

12

10,2

16

13,6

—

; —

—

.—

2

1,7

1

0,s

1

0,9

26

22,o

1

0,8

- : -

— —

1

1

0,9

—

—

3

2,5

5

4,2

3

2,5

—

2

1,7

2

1,7

i

0,9

6 5,i

3

2,5

20

17,0

3

j 2,5

4

3,4

6

5,1

118

100]o

li

7,2

32

20,9

—

! -

—

—

2

1,3

1

0,7

4

2,6

50

32,7

1

0,7

- -

2

1,3

—

—

4

2,6

2

1,3

6

3,9

3

2,o

_

—

3

2,0

_

_

2 ! 1,3

1

0,6

11

7,2

2

1,3

6

3,9

10

6,5

153

100]o

17

10,5

34

21,0

2

1,2

—

—

3

1,8

1

0,6

4

2,5

49

30,2

2

1,2

4

2,5

6

3,7

9

5,6

_

j__

3

1,9

_

_

3 | 1,8

3

1,9

15

9,3

1

0,6

6

3,7

162

100]o

24

13,6

44

25,o

—

—

—

7~

~Z

—

2

1,1

4

2,3

53

30,i

2

1,2

i

—■ —

— 1 —

—

—

—

—

3

1,7

2

1,1

3

1,7

2

1,1

. _

_

—

'' _

i

0,6

6

3,4

19

10,8

2

1,2

4

2,3

5

2,8

176

1100, o

18

10,5

34

19,9

2

1,5

2

1,2

2

1,2

—

—

6

3,5

47

27,4

—

—

— —

— —

—

—

2

1,2

5

2,9

1

0,6

3

1,8

7

4,1

1

0,6

_

_

_

_

3 1,8

19

11,1

5

2,9

2

l]l

12

7,0

171

100, o

19

7,5

52

20,5

1

0,4

10

5,9

4

1,6

3

1,2

78

30,7

3

1,2

;

— | —

3

1,2

—

—

2

0,8

4

1,6

6

2,3

10

3,9

4

1,6

—

—

i

0,4

3 j 1,2

8

3,1

29

11,4

4

1,6

2

0,8

8

3,i

II

254

100.O

17,8

9,7

39,2

21,3

1,0

0,5

2,4

1,3

1,4

0,s

1,6

0,9

4,2

2,3

55,4

30,2

1,2

| 0,7

1

— i -

— —

— i —

1,0

0,5

0,4

0,2

3,2

4.

2,6

1,4

4,8

2,6

6,2

3,4

1,0

0,6 J

1,2

0,7

0,4

0,2

2,2 j 1,2

3,6

2,0

18,6

10,2

2,6

8,

3,o

1,6

8,2

4,5 jj

183,2

100,o

Tab. 13 (forts.). De under åren 1884—1897 från de allmänna läroverken med godkänd mogenhetsexamen afgångne, fördelade efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.

C. De från latinlinien afgångne.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

1 0

1 1

12

I

3

14

1 5

16

1 7

18

1 9

20

21

22

23

24

25

26

7

28

29

30

3 1

32

33

34

År då

afgången

skedde

U n i v

e r s i t

e t s

S t

u d

e r

Militära

studier

Gymna-

stiska

studier

Farma-

cevtiska

studier

Tand-

läkare-

studier

Veterinär-

studier

Skogsstats-

studier

Tekniska

studier

Landt-

mäteri-

studier

C i v

i 1

a t

j ä n s t

e m

a n

ii a

banor

Kommunal

tjänst

Landtbruk

eller

landtbruks-

studier

Bruks-,

fabriks-

eiler

handtverks-

rörelse

Handel

eller

handels-stad ier

»Praktisk

verksam-

het»

Andra

lefnads-

banor

Ingen

eller

obestämd

uppgift

Summa

Teologiska

J uridiska

Medicinska

Filosofiska

Ej specifi-cerade

Summa

Fång-

vården

Lots-

verket

Flottan s

civilstat

Landt-

staten

Intenden-

turen

Telegraf-

staten

Tull-

staten

Järnvägs-

staten

Post-

staten

Riksbanken

eller

Riksgälds-

kontoret

Ej närmare
angifna

Antal

Pro-

cent

A j Pro-

Antal i

cent

» til Pr0''

Antal

J cent

Antal i

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal i ^r0
j cent

... | Pro-

Antal i

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-i cent

Antal;

Pro-

cent

Antal j

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal | ^r0
i cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

1 Pro-! cent

. . , ; Pro-Antal

cent

Antal |

Pro-

cent

Antal

Pro-! cent

Antal

Pro

cent

Antal

Pro •
cent

1884.........

10

1,9

35 ! 6,6

20 1 3,8

22

4,2

155

29,3

242 45,8

|

13 2,4

3

0,6

i

0,2

2

0,4

5

0,9

2

0,4

12

2,3

i

0,2

6

1,1

i

0,2

12

2,3

2

0,4

l

9 i 1,7

3

0,6

8

1,5

3

0,6

IS 3,4

4

0,7

181

34,3

] 528

100,o

1885........

21

3,5

43 1 7,i

40 6,7

30

5,0

250

41,5

384 63,8

45 7.5

—

3

0,5

5

0,8

13

2,1

—

10

1,7

i

0,2

—

—

—

—

—

—

9

1,5

—

—

—

6

1,0

3

0,5

6 l,o

—

—

3

0,5

—

_

9

1,5

5

0,8

24 : 4,0

_

__

10

1,7

66

10,9

602

100.o

1886.........

18

3,3

40 ! 7,4

20 3,7

26

4,8

217

40,3

321 59,5

36 j 6,:

—

—

1

0,2

9

1,7

10

1,9

2

0,4

13

2,4

2

0,4

—

—

—

—

—

—

- ■

—

—

—

i

0,2

12

2,2

5

0,9

5 0,9

—

—

1

0,2

—

—

14

2,6

4

0,7

23 j 4,3

6

1,1

4

0,7

70

13,0

539

100,o

1887........

27

4,8

27 4,8

11 1 1,9

19

3,4

227

40,3

311 ; 55,2

47 i 8,4

2

0,3

1

0,2

13

2,3

7

1,2

6

1,1

11

1,9

3

0,5

—

—

—

| —

—

—

10

1,8

—

—

—

9

1,6

6

1,1

2 i 0,4

—

—

3

0,5

_

5

o;9

8

1,4

26 1 4,6

1

0,2

6

1,1

86 ''

15,3

563

100,o

1888.........

22

3,7

48 i 8, s

14 2,4

28 1

4,7

227

38,6

339 j 57,6

37 6,3

1

0,2

4

0,7

7

1,8

7

1,2

5

0,8

15

2,6

3

0,5

—

—

—

—

—

—

6

l,o

—

•—

—

—

17

2,9

6

1,0

3 0,5

—

—

3

0,5

—

7

1,2

7

1,2

35 j 6,o

9

1,5

3

0,5

74

12,6

588

100,o

1889........

19

3,7

34 i 6,7

11 2,2

13

2,5

203

39,9

280 55,o

39 7,6

3

0,6

—

15

2,9

5

l,o

6

1,8

24

4,7

6

I,»

i

0,2

—

—

i

0,2

5

1,0

—

—

4

0,8

8

1,6

9

1,8

9 1,7

2

0,4

7

1,4

_

12

2,3

6

1,2

27 5,3

4

0,8

5

1,0

31

6, i

509

100,o

1890.........

23

4,8

36 ! 7,5

11 2,3

21

4,3

188

38,9

279 57,8

27 : 5,6

1

0,2

3

0,6

9

1,9

5

1,0

4

0,8

26

5,4

5

1,0

i

0,2

—

—

—

5

1,0

—

—

3

0,6

9

1,9

3

0,6

- -

—

6

1,3

_

5

1,0

6

1,3

27 ^ 5,6

9

1,9

5

1,0

45

9,3

483

100,o

1891........

14

3,1

28 j 6,i

11 2,4

24

5,2

163

35,7

240 52,5

42 9,2

—

—

1

0,2

19

4,2

5

1,1

4

0,9

21

4,6

1

0,2

—

—

1 —

—

—

4

0,9

—

—

4

0,9

7

1,5

3

0,7

21 ; 4,6

—

_

7

1,6

i

0,2

5

1,1

6

1,3

30 6,e

13 :

2,8

2

0,4

21

4,6

457

100,o

1892........

35

7,8

69 ! 15,5

36 ! 8,o

71

15,9

35

7,8

248 ! 55,o

56 12,6

—

—

5

1,1

2

0,4

—

31

7,o

4

0,9

—

—

—

j —

i

0,2

5

1,1

—

—

2

0,4

8

1,8

6

1,3

7 i 1,6

—

_

9

2,0

—

7

1,6

4

0,9

27 6,1

2

0,4

6

1,3

19

4,3

447

100,o

1893........

38

8,5

62 13,8

47 10,5

77

17,2

34

7,6

258 57,6

61 13,6

3

0,7

4

0,9

6

1,3

2

0,5

6

1,3

15

3,4

2

0,4

—

—

i

0,2

—

7

1,6

—

—

—

1

0,2

3

0,7

10 2,2

2

0, 5

4

0,9

2

0,4

5

1,1

5

1,1

27 6,o

6

1,3

3

0,7

15

3 4

448

100”o

1894.........

32

8,3

49 12,8

35 j 9,i

55

14,3

19

5,0

190 49,5

50 i 13,o

1

0,3

2

0,5

5

1,3

7

1,8

6

1,6

16

4,2

3

0,8

—

—

—

—

—

3

0,8

i

0,3

3

0,8

7

1,8

4

1,0

21 ! 5,4

—

__

4

1,0

_

10

2,6

18 4,7

5

1,3

15

3,9

13

3 4

384

lOOjo

1895.........

23

0,5

60 14,4

42 10,i

60

14,4

32

7,6

217 52,o

55 | 13,2

2

0,5

5

1,8

8

1,9

3

0,7

3

0.7

26

6,3

2

0,5

—

—

—

! —

—

—

1

0,2

i

0,2

—

—

3

0,7

6

1,5

8 : 1,9

2

0,5

1

0,2

1

0,2

6

1 5

4

1,0

26 | 6,3

6

1,4

8

1,9

23

5,5

417

lOOjo

1896.........

26

6,6

49 ! 12,5

37 9,5

73

18,7

21

5,4

206 ! 52,7

58 j 14,8

—

—

4

1,0

4

1,0

1

0,3

8

2,0

24

6,1

1

0,3

—

—

—

—

—

—

1

0,3

—

2

0,5

4

l,o

8

2,0

7 1 1,8

—

1

0,3

—

5

1,3

4

1,0

27 6,9

5

1,3

3

0,8

18

4,6

391

100”o

1897.........

36

8,1

53 , 12,o

42 : 9,5

70

15,8

37

8,3

238 | 53,7

58 : 13,1

1

0,2

14

3,2

4

0,9

5

1,1

7

1,6

33

7,4

—

i

0,2

—

—

—

—

3

0,7

—

—

—

—

4

0,9

4

0,9

10 ! 2,3

3

0,7

—

—

—

—

2

0,4

4

0,9

23 5,2

7 |

1,6

11

2,5

11

2,5

443

lOöjo

Medeltal för

i

jl

åren 1893—

1897 .......

31,0

1

7,5

54,6 13,1

40,6 9,8

67,o

16,1

28,6

6,7

221,8 53,2

56,4 13,5

1,4

0,3

5,3

1,4

5,4

1,3

3,6

0,9

6,o

1,4

22,8

5,4

1,6

0,4

0,2

0,1

0,2

°,i

3,o

0,7

0,4

0,1

l,o

0,2

3,8

0,9

5,o

1,2

11,2 2,7

1,4

0,4

2,o

0,5

0,6

0,2

5,6

3,4

0,8

24,2 5,8

1

5,8

I

1,4

8,o

1,9

16,o

3,8

1

416,6

100,o

Tab. 13 (forts.). De under åren 1884—1897 från de allmänna läroverken med godkänd mogenhetsexamen afgångne, fördelade efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.

D. De från B-Iinien afgrångrne.

1

2

3

6

7

8

9

1 0

1

i

1 2

1 3

14

1 5

1 6

1

7

1 S

1 9

2 0

2 1

2 2

23

24

2

5

2

6

2

7

28

29

3 0

3 1

32

33

34

U n

i v

e r s i t

e t s

s t

u cl i e r

Militära

studier

Gymna-

Farma-

Tand-

V eterinär-

studier

Landt-

C i v

i 1

a t

ä n s t

e m

a n

n a b a n o r

Landtbruk

Bruks-,

fabriks-

eller

handtverks-

rörelse

Handel

Ingen

Ar då

afgången

skedde

Teologiska

Juridiska

Medicinska

Filosofiska

Ej specifi-cerade

Summa

stiska

studier

cevtiska

studier

läkare-

studier

kjlS.UgöS kel lo”

studier

jL tJKIJlbKU

studier

mäteri-

studier

Fång-

vården

Lots-

verket

Flottans

civilstat

Landt-

staten

Intenden-

turen

Telegraf-

staten

Tull-

staten

Järn vägs-staten

Post-

staten

Riksbanken

eller

Riksgälds -kontoret

Ej närmare
angifna

ivommunai

tjänst

eller

landtbruks-

studier

eller

handels-

studier

verksam-

het»

lefnads-

banor

eller

obestämd

uppgift

Summa

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro

cent

Antal

Pro-

cent

An tal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal i

Pro-

cent

Antal !

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

1884.........

_

_

18

6,9

12

4,6

Q

O

1,2

50

19.3

83

32,o

12

4,6

3

1,1

2

0,8

2

0,8

2

0,8

9

3,5

i

0,4

2

0,8

i

0,4

8

3,i

i

0,4

7

2,7

3

1,1

5

1,9

2

0,8

15

5,8

i

0,4

100

38,6

259

100,o

1885 .......

i

0,3

32

9,s

27

8,2

13

4,0

109

33.2

182

55,»

44

13,4

—

—

2

0,6

3

0,9

10

3,0

—

—

8

2,5

i

0,3

—

- ;

—

— :

—

6

1,9

—

—

—

3

0,9

3

0,9

4

1,2

—

_

2

0,6

_

_

4

1,2

5

1,5

17

5,2

_

_

8

2,5

26

7,9

328

100,0

1886.......

2

0,6

29

9,i

12

3,8

12

3,8

110

34,6

165

51,9

30

9,5

- i

—

—

—

4

1,3

9

2,8

1

0,3

13

4,1

2

0,6

—

—

—

—

— :

—

—

—

—

—

i

0,3

9

2,8

o

O

1,0

3

1,0

_

_

_

_

_

_

9

2,8

2

0,6

22

6,9

5

1,6

2

0,6

38

11,9

318

100,o
100,o

1887 . ...

1

0,3

21

6.2

8

2,4

6

1,8

105

31,o

141

41,7

40

11,8

2

0,6

1

0,3

10

2,9

5

1,5

6

1,8

11

3,2

2

0,6

—-

—

—

—

—

—

8

2,3

—

—

—

—

6

1,8

6

1,8

2

0,6

—

_

3

0,9

_

_

4

1,2

7

2,t

23

6,8

4

1,2

57

16,9

338

1888.........

3

0,8

34

8,9

8

2,1

11

2,9

128

33,7

184

48,4

35

9,2

i

0,3

3

0,8

6

1,6

4

1,0

5

1,3

13

3,4

3

0,8

—

—_

—

—

—

—

6

1,6

—

—

—

—

13

3,4

5

1,3

3

0,8

—

—

3

0,3

__

—

4

1,1

6

1,6

29

7,6

6

1,6

2

0,5

49

12,9

380

100,o

1889.........

1

0,3

27

8,8

6

1,9

3

1,0

93

30,2

130

42,2

35

11,3

3

1,0

—

—

14

4,5

4

1,3

6

1,9

22

7,1

4

1,3

i

0,3

—

—

i

0,3

3

1,0

—

—

2

0,6

7

2,3

8

2,6

7

2,3

—

_

4

1,3

_

_

9

2,9

4

1,3

23

7,7

_

_

3

1,0

18

5,8

308

100,o

1890.........

1

0,3

29

9,9

8

2,7

9

3,1

84

28,7

131

44,7

23

7,9

1

0,3

3

1,0

8

2,7

5

1,7

4

1,4

24

8,2

5

1,7

i

0,3

—

—

—

—

4

1,4

—

—

2

0,7

5

1,7

3

1,0

—

—

_

5

1,7

_

_

5

1,7

6

2,i

21

7,2

9

3,1

1

0,3

27

9.2

293

100,o

1891.....

1

0,3

23

7,8

7

2,4

7

2,4

82

27,6

120

40,5

38

12,8

—

—

1

0,3

17

5,7

2

0,7

2

0,7

17

5,7

i

0,3

—

—

—

—

—

—

1

0,3

—

—

4

1,4

3

1,0

3

1,0

17

5,7

_

_

7

2,4

i

0,3

4

1,4

6

2,o

23

7,7

12

4,o

2

0,7

16

5,4

297

100,''o

1892......

4

1,4

55

19,1

26

9,0

25

8,7

11

3,9

121

42,i

49

17,0

—

—

—

—

3

1,0

1

0,3

—

—

27

9,4

3

1,0

—

—

—

—

i

0,3

5

1,8

—

—

2

0,7

7

2,4

5

1,8

3

1,0

__

_

7

2,4

_

_

6

2,1

4

1,4

25

8,7

2

0,7

4

1,4

13

4,5

288

100,o

1898....

1

0,3

48

16,5

31

10,7

35

12,0

18

6,2

133

45,7

55

,18,9

2

0,7

2

0,7

6

2,1

2

0,7

6

2,i

11

3,8

1

0,3

—

—

i

0,3

—

—

5

1,7

—

—

—

—

1

0,3

O

O

1,0

7

2,4

2

0,7

4

1,4

2

0,7

5

1,7

2

0,7

21

7,2

6

2,i

2

0,7

12

4,1

291

100,o

1894...

5

1,9

33

12,7

23

8,9

29

11,2

6

2,3

96

37,o

47

18,i

1

0,4

2

0,8

3

1,2

5

1,9

5

1,9

15

5,8

O

O

1,2

—

—

—

—

—

—

3

1,2

i

0,i

3

1,2

7

2,7

4

1,5

13

5,0

—

3

1,2

___

_

9

3,5

_

14

5,4

4

1,5

13

5,0

8

3,i

259

100,o
100,o
100,o
100,o

1895......

3

1,0

52

17,7

28

9,9

26

8,9

15

5,i

124

42,6

50

17,>

1

0,3

3

1,0

8

2,7

3

1,0

3

1,0

24

8,2

2

0,7

—

—

—

—

—

—

1

0,3

i

0,3

—

—

3

1,0

1

0,3

8

2,7

2

0,7

1

0,3

1

0,3

6

2,i

2

0,7

21

7,2

0

1,7

6

2,o

17

5,8

293

1896........

4

1,5

36

13,5

26

9,8

28

10,5

9

3,4

103

38,7

55

20,7

--

—

3

1,1

4

1,5

—

| -

7

2,8

22

8,3

1

0,4

—

—

—

—

—

—

1

0,4

—

—

2

0,7

2

0,7

8

3,0

7

2,6

_

1

0,4

_

4

1,5

2

0,7

24

9,0

2

0,7

2

0,8

16

6,0

266

1897.........

Medeltal för
åren 1893—

4

1,4

38

13,7

29

10,5

26

9,4

14

5,1

111

40,i

54

19,5

1

0,4

9

3,3

2

0,7

2

0,7

7

2,5

28

10,1

2

0,7

3

1,1

3

1,1

7

2,5

3

1,1

2

0,7

3

1,1

20

7,2

5

1,8

6

2,2

9

3,2

277

1897 .........

3,4

1,2

41,4

14,9

27,4

9,9

28. s

10,4

12,4

4,5

113,4 40,9

52,2

IS, 8

1,9

1

0,4

3,8

1,4

4,6

1,7

2,4

0,9

5,6

2,0

20,o

7,2

1,4

0,5

0,2

0,1

—

—

2,4

0,9

0,4

0,1

1,0

0,4

3,2

1,1

3,8

1,4

8,4

3,0

1,4

0,5

1,8

0,6

0,6

0,2

5,2

1,0

1,8

0,6

20,o

7,2

4,4

1,6

5,8

2,1

12,4

4,5

277,2

100,o

Tab. 13 (forts.). De under åren 1884—1897 från de allmänna läroverken med godkänd mogenhetsexamen afgångne, fördelade efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.

E. De från A-linien afgrångne.

1

2

3

|

4

5

6

7

8

9

1 0

1 1

1 2

1 3

14

1 5

1 6

1

7

1 8

1 9

20

2 1

2 2

23

24

2 5

26

2

7

28

29

30

31

32

33

34

U n i

ver sitets

studie

r

Militära

studier

Gymna-

Farma-

Tand-

Veterinär-

studier

Skogsstats-

studier

Tekniska

studier

Landt-

C i t

i 1

a t

j ä n s t

e m

a n

n a

i a n o r

Landtbruk

Bruks-,

fabriks-

eller

handtverks-

rörelse

Handel

»Praktisk

Andra

Ingen

År då

afgången

skedde

|

Teologiska

Juridiska

Medicinska

Filosofiska

Ej specifi- j
cerade |

Summa

stiska

studier

ceutiska

studier

läkare-

studier

mäteri-

studier

Fång-

vården

Lots-

vevket

Flottans

civilstat

1

Landt- j
slaten

Intenden-

turen

Telegraf-

staten

Tull-

staten

S

Järnvägs-staten ''

Post-

staten

Riksbanken

eller

Riksgälds-

kontoret

Ej närmare
angifna

ivommunai

tjänst

eller

landtbruks-

studier

eller

handels-

studier

verksam-

het»

lefnads-

banor

eller

obestämd

uppgift

Summa

Antal

Pro-

cent

Antal i

Pro-

cent

Antal :

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal !

Pro-

cent

Antal i

Pro-

cent

Antal''

Pro-

cent

Antal i

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal i

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

1884.........

10

3,7

17

6,3

8

3,o

19

7,1

105

39.o

159

59,i

i

0,4

i

0,4

3

1,1

3

1,1

4

1,5

4

1,5

i

0,4

2

0,7

3

lo

i

0,4

3

1,1

3

i.i

81

30,i

269

100,o

1885.........

20

7,3

11

4,0

13

4,7

17

6,2

141

51,5

202

73,7

i

0,4

—

—

i

0,4

2

0,7

3

1,1

—

—

2

0,7

—

—

—

—

—

—

—-

—

3

1,1

_

_

_

_

3

1,1

_

2

0,7

_

—

i

0.4

—

_

5

1,8

—

7.

2,6

—

—l

2

0,7

40

14,6

274

100,0

1886.........

16

7,2

11

5,o

8

3,6

14

6,3

107

48,4

156

70,5

6

2,7

—

—

i

0,5

5

2,3

1

0,4

i

0,5

— !

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

__

—

—

3

1,4

2

0,9

2

0,9

—

—

i

0,4

—

_

5

2,3

2

0,9

1

0,5

i

0,4

2

0,9

32

14,5

221

100,o

1887.........

26

11,6

6

2,7

3

1,3

13

5,8

122

54,2

170

75,6

7

3,1

—

—

—

3

1,3

2

0,9

—

—

— .

--

i

0,4

—

—

—

_

—

—

2

0,9

—

_

_

—

3

1,3

_

—

—

—

—

—

—

—

—

1

0,4

1

0,5

3

1,3

i

0.5

2

0,9

29

12,9

225

100,o

1888........

19

9,i

14

6,7

6

2,9

17

8,2

99

47,6

155

74,5

2

1,0

—

—

i

0,5

1

0,5

3

u

—

—

2

1,0

_

_

—

—

_

_

—

-;

:_

__

_

_

4

1,9

1

0,5

—

_-

_

—

_

_

_

3

1.4

1

0,5

6

2,9

3

1.4

1

0,5

25

12,o

208

100,o

1889.........

18

8,9

7

3,5

5

2,5

10

5,o

110

54,7

150

74,o

4

2,o

—

—

—

—

1

0,5

1

0,5

—

—

2

1,0

2

1,0

—

—

—

—

_

—

2

1,0

—

_

2

1,0

1

0,5

1

0,5

2

1,0

2

1,0

3

1,5

—

—

3

1,5

2

1,0

4

2,0

4

2,0

2

1,0

13

6,4

201

100,o

1890.........

22

11,6

7

3,7

3

1,6

12

6,3

104

54,7

148

77,9

4

2,i

—

—

—

—

1

0,5

—

—

—

2

1,1

—

—

—

—

—

—

—

1

0,5

—

_

1

0,5

4

2,1

—

_

—

—

1

0,5

—

—

—

—

6

3,2

—

—

4

2,1

18

9,5

190

100,o

1891.........

13

8,.

5

3,.

4

2,5

17

10,6

81

50,7

120

75,o

4

2,5

—

—

—

—

2

1,2

3

1,9

2

1,3

4

2,5

_

_

_

—

—

—

_

_

3

1.9

—

_

_

4

2,5

_

_

4

2,5

_

—

_

_

_

i

0,6

__

_

7

4,4

1

0,6

—

—

5

3,1

160

100,o

1892 ......

31

19,5

14

8,8

10

6,3

46

28,9

24

15,i

125

78,6

7

4,4

—

—

—

—

2

1,3

1

0,6

—

—

4

2,5

1

0,6

__

—.

_

—

_

_

_

—

_

_

_

_

1

0,6

1

0,6

4

2,5

_

_

2

1,3

_

_

i

0,6

__

_

2

1.3

—

_

2

1,3

6

3,8

159

100,o

1893........

37

23,6

14

8,9

16

10,2

42

26.7

16

10.2

125

79,6

6

3,8

i

0,6

2

1,3

—

—

—

—

—

4

2,6

1

0,6

__

—

—

—

_

2

1,3

—

_

_

—

--

_

—

3

1,9

_

_

_

_

_

—

—

3

1,9

6

3,8

_

_

1

0,7

3

1,9

157

100,o

1894.........

27

21.6

16

12,s

12

9,6

26

20,8

13

10,4

94

75,2

3

2,4

—

—

—

2

1,6

2

1,6

1

0,8

1

0,8

—

_

_

_

_

—

—

—

_

_

_

_

___

—_

—

_

—

8

6,4

_

—

1

0,8

—

_

i

0,8

_

4

3,2

1

0,8

2

1,6

5

4,0

125

100,o

1895.........

20

16,i

8

6,5

14

11,3

34

27,4

17

13,7

93

75,o

5

4,0

i

0,8

2

1,6

—

—

—

—

—

—

2

1,6

_

_

_

_

_

—

—

_

_

_

_

_

_

_.

—

—

5

4,0

—

_

_

_

_

__

_

_

2

1,6

5

4,1

1

0,8

2

1.6

6

4,9

124

100,o

1896.........

22

17,c

13

10,4

11

8,8

45

36,o

12

9,6

103

82.4

3

2,4

—

—

1

0,8

—

—

1

0,8

1

0,8

2

1,6

_

_

—

_

_

—

—

—

_

_

_

_

_

—

2

1,6

—

—

_

_

__

_

_

_

—

i

0,8

2

1,6

3

2,4

3

2,4

1

0,s

2

1,6

125

100,o

1897.........

32

19,3

15

9,o

13

7,8

44

26,5

23

13,9

! 127

76,5

4

2,4

—

—

5

3,0

2

1,2

3

1,8

—

—

5

3,0

—

—

i

0,6

—

—

—

—

1

0,6

—

—

—

—

1

0,6

1

0,6

3

1,8

—

—

—

—

—

—

—

—

1

0,6

3

1,3

2

1,2

5

3,i

2

1,2

166

100,o

Medeltal för
uren 1893—
1897 .........

27,6

19,8

13,2

9,5

13,2

9.5

38,2

27,4

16,2

11,6

t-*

O

CD

77,s

4,2

3,0

0,4

0,3

2,o

1,4

0,8

0,6

1,2

0,9

0,4

0,3

2,8

2,0

0,2

0,1

0,2

0,i

—

—

—

—

0,6

0,4

—

—

0,6

0,4

1,2

0,9

2,8

2,o

—

—

0,2

0,1

—

_

0,4

0,3

1,6

1,2

4,2

3,0

1,4

1,0

2.2

1,6

3,6

2,6

139,4

100, o

Tab. 14. Fördelning efter fakulteter och linier af de under åren 1884—1897 från de allmanna läroverken
med godhänd mogenhetsexamen afgångne, hvilka anmält sig ämna idka universitetsstudier.

10 11

13 14 15

16 | 17 ] 18 1 19 | 20 I 21 I 22

24 25

Teologiska studier

Är

W

O

w

c

3

B

so

Juridiska studier

Medicinska studier

to

O

Filosofiska studier

W

Q

o

Ej specificerade

O

co

0

3

B

fo

Summa

i?

Q

co

c

3

B

1884 ....

1885 ....

1886 ....

1887 ....

1888 ...

1889 ...

1890 ...

1891 ...

1892 ...

1893 ...
1994 ...

1895 ...

1896 ........

1897 ........

Medeltal

1893—97:

Antal.......

Procent . ..

0.4

1.3

3.4 27.6
10.8 87.9

10

21

18

27

22

19

23

14

35

38

32

23

27

37

31:4 2.0
lOO.o 3.5

41.4

73.2

13.2

23.3

35

43

40

28

49

35

36
28
70
66
52
62
49
54

56.6

lOO.o

1.6

3.8

27.4

64.9

13

31.3

20

40

20

11

14

11

11

11

36

49

36

45

39

42

42.2

lOO.o

8.8

11.6

22

30

26

19

29

13

21

24

76

81

62

73

83

80

28.8 38.2
38.o|50.4

50

109

110
105
128

93

84

82

11

18

6

15

9

14

75.8 5.0 12.4 16.2
lOO.o 14.9|36.9 48.2

105

141

107

122

99

110

104

81

24

16

13

17

12

23

168

262

226

236

239

208

201

170

41

35

25
38

26
44

33.6

lOO.o

13

12

9

10

14
6

13

7

12

11

17
24

18
19

83

182

165

141

184

130

131
120
121
133

96

124

103

111

17.8 113.4
7.4 47.

159

202

156

170

155

150

148

120

125

125

94

93

103

127

108.4

45.

255

396

330

321

353

286

292

247

258

269

207

241

224

257

239 6
lOO.o

Källa: Tab. 13.

Tab. 15. Antalet af nyblifna studenter och vid universitet eller högtill
folkmängden och

År

Folkmängd

den 31 dec.

Antal

som aflag

mogen-

hets-

examen

1

n s k

r i f n a

i Uppsala

i Lund

Första

gången

in-

skrifna

Antal inskrifna
från

Summa

in-

skrifna

Första

gången

in-

skrifna

Antal inskrifna
från

Summa

svenskt

univers

eller

högsk.

utländsk

univer-

sitet

svenskt

univers

eller

högsk.

utländsk

univer-

sitet

in-

skrifna

1872

4,250,412

591

356

4

_

360

102

u

113

1873

4,297,972

610

331

5

i

337

88

20

i

109

1874

4,341,559

657

293

2

—

295

114

17

i

132

1875

4,383,291

581

272

4

—

276

113

11

—

124

1876

4,429,713

521

251

7

—

258

124

14

—

138

1877

4,484,542

677

272

4

i

277

97

16

—

113

1878

4,531,863

552

239

6

—

245

106

18

—

124

1879

4,578,901

561

245

4

6

254

137

23

—

160

1880

4,565,668

668

258

4

—

262

149

15

—

164

1881

4,572,245

688

304

7

—

311

143

16

—

159

1882

4,579,115

791

333

10

2

345

142

15

—

157

1883

4,603,595

828

362

6

_

368

153

16

—

169

1884

4,644,448

''I

CO

336

12

—

348

143

23

—

166

1885

4,682,769

831

378

16

1

395

153

19

i

173

1886

4,717,189

776

349

6

6

361

141

35

2

178

1887

4,734,901

804

293

5

—

298

145

29

1

175

1888

4,748,257

849

342

7

1

350

148

56

2

206

1889

4,774,409

767

283

19

—

302

119

53

7

179

1890

4,784,981

739

288

4

2

294

118

27

6

151

1891

4,802,751

662

219

13

—

232

98

31

12

141

1892

4,806,865

676

221

15

2

238

84

37

10

131

1893

4,824,150

724

240

21

2

263

89

29

13

131

1894

4,873,183

652

198

9

7

214

88

27

11

126

1895

4,919,260

747

238

13

4

255

104

11

18

133

1896

4,962,568

705

238 J

19

1

258

92

19

11

122

1897

5,009,632

839

230

13

2

245

88

13

3

104

1898

5,060,000

822

249

15'')

4

2682)

101

14’)

1

116

1883 inskrefs en Student från Stockholms högskola och från och med 1887 årligen ett antal
för alla aren utgjort 6.7. — 2) För hvartdera af åren 1880, 1883, 188*, 1886 och 1897 förekommer en vid
2, 1 och 1 från Stockholms högskola, för åren 189* och 1895 respektive 6 och * från Göteborgs samt för
utom under alla åren tillsammans 15 doktorer såsom gäster, alla utländingar utom en.

Källor: Sveriges officiella statistik A och P, universiteternas festskrifter 1897 samt medskolestyrelse
E. Bökman och Stockholms högskolas rektor, professor Arrhenius.

skola första gången inskrifna studenter samt hvarderas förhållande
inbördes förhållande.

Antal

t u d

e n t e

r

Antal

Summa

vid Göteborgs högsk.

vid Stockholms högskola

första

som aflagt

mogen-

hets-

första

gången

inskrifna

gången

Förut

venska studenter

nskrifna

studenter

Första

Summa

Första

Från

Svenska

Utliin-

Summa

Uppsala,

examen

studenter

i procent

gången

Upp-

in-

annat

eke stu

dingar

in-

Lund,

på 100,000

iå 100,000

af ny-

in-

gången

univ.

skrifna

Göteborg

invånare

invånare

blifna

skrifna

eller

skrifna

skrifna

eller

denter

>. Stock-

studenter

Lund

1

högsk.

holm

_

—

458

13.9

10.8

77.5

_

—

—

—

419

14.9

9.7

68.7

_

_

—

—

—

407

15.1

9.4

61.9

_

—

—

—

385

13.3

8.8

66.3

_

_

—

—

—

375

11.8

8.5

72.0

_

_

—

—

—

369

12.9

8.2

64.0

_

_

—

—

—

345

12.2

7.6

62.5

_

_

—

—

—

382

12.3

8.3

68.1

_

_

—

—

—

407

14.4

8.9

61.9

_

_

13

6

7

4

29

460

15.0

10.1

66.9

_

_

11

9

7

—

27

486

17.3

10.6

61.2

_

_

_

24

6

3

2

35

639

18.o

11.7

65.1

_

_

27

9

6

5

46

606

16.8

10.9

65.0

_

_

23

5

6

3

37

554

17.7

11.8

66.7

_

_

_

21

1

5

4

31

611

16.5

10.8

65.9

_

_

18

3

3

2

26

456

17.0

9.6

66.7

_

_

17

4

4

2

27

507

17.9

10.7

69.7

_

_

—

15

—

—

—

15

417

16.1

8.7

54.4

_

_

14

1

2

1

18

420

15.4

8.8

66.8

ii

n

22

28

2

2

1

33

356

13.8

7.4

63.9

18

2

20

19

1

10

—

30

342

14.1

7.1

60.0

17

3

20

11

5

5

1

22

357

15.0

7.4

49.8

14

5

19

26

6

5

1

37

326

13.4

6.8

60. o

13

4

17

16

5

6

—

27

371

15.2

7.5

49.7

17

12

29

10

2

4

3

19

357

14.2

7.2

50.0

9

5

14

18

6

3

2

29

345

16.7

0.9

41.1

1 14

1

15

12

7

10

3

1 324)

376

1 16.2

7.4

45.7

från Stockholms och Göteborgs högskolor, hvilket nådde sitt maximum 1893 med 18 studenter och i medeltal
krigsmakten anställd officer bland de inskrifna. - 3) Under åren 1885, 1887 och 1888 förekomma respektive
åren 1897 och 1898 respektive 1 och 1 från Stockholms högskola och 3 och 1 från Göteborgs. — ) Dess delanden

frun akademisekreterarne J. von Bahr och O. Ernberg, sekreteraren vid Göteborgs hög -

Tab. 16. Antal vid universitet och högskolor närvarande studerande.

i Uppsala

Lund

År

v. t

h. t.

V. t.

h. t.

1872

1545

1637

516

570

1873

1555

1628

558

565

1874

1539

1563

548

576

1875

1490

1505

542

540

1876

1409

1479

532

594

1877

1428

1517

562

596

1878

1410

1447

576

619

1879

1400

1442

617

658

1880

1417

1533

627

739

1881

1440

1587

711

779

1882

1525

1647

748

819

1883

1588

1721

811

840

1884

1656

1785

823

841

1885

1772

1883

829

870

1886

1835

1928

859

889

1887

1820

1822

840

907

1888

1753

1816

886

931

1889

1802

1860

901

911

1890

1790

1822

881

885

1891

1723

1680

855

822

1892

1590

1601

778

735

1893

1523

1669

701

695

1894

1502

1504

683

672

1895

1432

1513

652

684

1896

1455

1549

665

665

1897

1497

1564

611

648

1898

1458| 1553

614

643

Göteborg

v. t.

h. t.

Gemensamma

för angifna

h. t. och
följande
v. t.

tuderande

Antal i

vid

vid

Karol.

institutet

Summa för
Uppsala, Lund
och Göteborg
samt Karol.
institutet

Uppsala,

Lund,

Stock-

holms

hög-

skola

utom

åhörare

Göteborg o.
Karolinska

institutet

V. t.

h. t.

y. t.

h. t.

studerande1)
på 100,000
invånare

V. t

h. t

69

62

2130

2269

51.8

—

—

76

73

2189

2266

51.8

—

—

77

107

2164

2246

50.8

—

—

121

116

2153

2161

49.2

—

—

131

119

2072

2192

48.1

—

—

126

129

2116

2242

48.6

—

—

143

147

2129

2213

47.9

—

—

166

176

2183

2276

48.7

—

—

204

187

2248

2459

51.5

—

29

226

212

2377

2578

54.2

32

34

259

234

2532

2700

57.1

43

45

272

249

- 2671

2810

59.5

49

69

291

246

2770

2872

60.7

39

59

273

265

2874

3018

62.9

59

58

281

276

2975

3093

64.3

48

47

368

381

3028

3110

64.8

45

47

384

424

3023

3171

65.2

43

41

442

396

3145

3167

66.1

40

35

402

398

3073

3105

64.6

39

52

410

381

2988

2905

61.3

44

53

417

363

2807

2733

57.6

49

53

394

345

2655

2650

55.0

52

48

371

355

2597

2573

53.0

50

56

410

357

2534

2597

52.2

49

48

369

351

2538

2617

51.9

40

43

371

322

2525

2582

51.0

50

57

334

306

2467

2558

49.7

22

37

41

40

49

46

61

22

34

41

42

43
52
48
56

21

32

33

34
36
42
45

?

redogörelser och rekw ® testskrifter och studentkataloger samt deras och högskolornas
hotfs hög koTas rektorP3mArfheS-rÖmV ^ \ anfÖrda arbete 0ch meddelanden** Stockhögskolas
Sekreterare E Bökman Karohnska >nstitutets, prof. Mörner, och Göteborgs

'') Medeltal för v. t. och h. t.

Tab. 17. Fakulteternas studentantal.

Ar

Jämförelse mellan fakulteterna

Fakulteternas
studentantal på
100,000 invånare

Teologiska

Juridiska

Medicinska

medeltal
för v. t.
o. h. t.

v. t.

S:ma

utom

Göte-

borg

medeltal
för v. t.
o. h. t.

V. t.

S:ma

utom

Göte-

borg

medeltal för
v. t. o. h. t.

i

Upp-

sala

i

Lund

Göte-

borg

för-

bered.

Upp-

sala

Lund

i

Göte-

borg

för-

bered.

i

Upp-

sala

T 1 rl
Lund

Karo-

inska

nstit.

S:ma

Teolo-

giska

Juri-

diska

Medi-

cinska

Filo-

sofi-

ska1)

1872

283

78

_

361

147

69

_

216

142

33

65

240

8.5

5.1

5.6

32. 6

1873

324

104

—

428

144

64

—

208

166

33

74

273

10.o

4.8

6.4

30.6

1874

350

113

—

463

143

63

—

206

159

36

92

287

10.7

4.7

6.6

28.8

1875

340

117

—

457

142

53

—

195

155

45

118

318

10.4

4.4

7.3

27.1

1876

365

127

—

492

140

60

—

200

162

54

125

341

11.1

4.5

7.7

24.8

1877

377

138

—

515

145

61

—

206

182

62

127

371

11.5

4.6

8.3

24.2

1878

343

137

—

480

141

62

—

203

190

67

145

402

10.6

4.5

8.9

23.9

1879

328

145

—

473

156

61

—

217

186

68

171

425

10.3

4.7

9.3

24.4

1880

302

131

—

433

182

79

—

261

196

71

195

462

9.5

5.7

10.1

26.2

1881

244

122

—

366

208

100

—

308

187

77

219

483

8.0

6.7

10.6

28.9

1882

191

102

—

293

235

130

—

365

198

84

245

527

6.4

8.0

11.5

31.2

1883

152

96

—

248

278

133

—

411

208

94

260

562

5.4

8.9

12.2

33.0

1884

144

85

—

229

234

146

—

480

222

99

268

589

4.9

10.3

12.7

32.8

1885

167

87

—

254

381

147

—

528

260

122

269

651

5.4

11.3

13.9

32.3

1886

184

97

—

281

411

159

—

570

279

143

278

700

6.0

12.1

14.8

31.4

1887

190

92

—

282

443

159

—

602

263

149

374

786

6.0

12.7

16.6

29.5

1888

211

105

—

316

466

176

—

642

237

152

404

793

6.7

13.5

16.7

28.3

1889

256

103

—

359

483

225

—

708

233

147

418

798

7.5

14.3

16.7

27.1

1890

271

103

—

374

484

237

—

721

224

126

400

750

7.8

15.1

15.7

26.0

1891

269

102

'' —

371

463

213

—

676

204

123

395

722

7.7

14.1

15.0

24.5

1892

276

93

—

369

444

176

—

620

171

113

390

674

7.7

12.9

14.0

23.0

1893

279

78

—

357

404

140

—

544

160

124

369

653

7.4

11.3

13.5

22.8

1894

264

72

6

336

397

133

i

630

150

106

363

619

6.9

10.9

12.7

22.5

1895

259

72

4

331

365

129

i

494

147

103

383

633

6.7

10.0

12.9

22.6

1890

258

72

6

330

372

117

i

489

145

107

360

612

6.6

9.9

12.3

23.1

189"

246

73

0

319

364

114

i

478

166

95

346

607

6.4

9.5

12.1

23.0

1898

223

70

5

293

344

113

4

457

171

93

320

584

5.8

9.0

11.5

23.4

Källor: Desamma som till tab. 16.

'') Göteborgs studenter inräknade.

Tab. 18. Svenska, norska och

E> v

e

n

s k

a

År

T

o 1 o g i s

k a

J u

r i

i i s

k a

r

o

*2.

Teoret. teol. ex.

Prakt. teol. ex.

Teol. kand. ex.

Kansliexamen

Ex. t. rätteg.verk.

Jur. utr. kand. ex.

Juris lic

ex.

3

CD

■5

in

a

UX

(CJ

UX

a

UX

a

UX

<3

UX

cj

ux

3>

CD

p*

3

3

o.

3

3

p

v

X

p

p"

3

3

3.

3

3

p

V

rn

EL

p*

3

3

3.

3

3

i»

*3

n

EL

p“

3

3

a.

3

3

p

xs

X

SL

p4

3

3

3-

3

3

p

X

X

SL

p"

3

3

3.

3

3

p

X

X

EL

p"

3

3

3.

3

3

p

p:

p

•-*

CD

1887

46

22

68

35

14

49

3

—

3

5

10

15

38

27

65

8

11

19

—

—

—

55

1888

43

27

70

29

19

48

3

—

3

4

2

6

43

47

90

14

4

18

—

—

—

47

1889

48

20

68

35

26

61

5

1

6

5

5

10

39

46

85

19

4

23

—

—

—

58

1890

57

21

78

43

21

64

7

—

7

5

—

5

59

50

109

20

8

28

—

—

—

70

1891

61

34

95

46

29

75

4

—

4

4

3

7

44

55

99

22

17

39

—

—

—

67

1892

63

19

82

53

31

84

8

1

9

3

—

3

51

53

104

14

8

22

—

—

—

74

1893

43

12

55

57

21

78

4

1

5

5

—

5

50

37

87

7

5

12

—

4

4

82

1894

41

22

63

38

10

48

6

1

7

13

3

16

53

17

70

23

3

26

—

1

1

63

1895

48

15

63

32

23

55

6

1

7

14

1

15

23

14

37

17

—

17

—

7

7

62

1896

56

16

72

39

13

52

4

—

4

21

1

22

24

15

39

13

5

18

—

1

1

58

1897

41

22

63

51

13

64

5

3

8

8

2

10

22

4

26

34

4

38

—

—

—

70

1898

36

19

55

37

27

64

4

2

6

1

4

5

18

18

14 |

8

22

—

-

-

82

Anm. 1. Första afdelningen af delad examen är icke medräknad, ej heller efterpröfning, ej heller
därifrån utgör året 1897 för Danmark, enär uppgifter i nämnda afseende icke varit tillgängliga. Det medför
Anm. 2. Svenska examina, aflagda i början af v.-t., äro inräknade i föregående årets examina.
Vanligen uttages legitimationen några få dagar efter examen.

Källor: för Sverige: studentkatalogerna och medicinalstyrelsens matriklar, berättelserna öfver
med Sveriges officiella statistik P; för Norge: Universitets- og Skoleannaler; för Danmark: Universitetets

danska afslutande examina.

N o

r s

k a

D

a n

s k

a

F

1

a

0 f

8

c a

Antal, som genom-

gått profår

Fil. doktorer

Teol. Embeds-

examen

Juridisk Embeds-

examen

Medicinsk Embeds-

examen

Leer er examen

Bergsexamen

Teol. Embeds-

examen

Fuldstaendig juri-disk examen

Statsvidenskabelig

examen

0konom.-statistisk

examen

Juridisk examen for

ustuderede

c

A

3

gf

*o 51
3

© af

*3

8

Laegevidenskabelig

examen

Skoleembeds-

examen

Fil. kand. ex.

Fil. lic. ex.

Uppsala

Lund

Göteborg

Snmma

Uppsala

Lund

Göteborg

Summa

64

30

_

94

19

u

—

30

47

13

21

59

16

26

i

35

44

8

—

—

—

36

—

98

48

—

146

18

10

—

28

48

20

36

81

35

11

i

73

62

8

—

44

—

32

13

87

39

_

126

37

6

—

43

47

30

42

100

32

27

4

64

55

8

—

58

—

55

9

66

48

_

114

28

4

—

32

50

23

41

101

50

30

2

59

56

7

-

77

—

49

17

75

35

_

110

20

15

—

35

50

24

33

77

61

25

—

60

69

7

—

70

—

49

27

65

28

_

93

29

12

—

41

43

27

50

89

70

38

1

74

48

14

—

80

56

55

16

58

31

_

89

38

16

—

54

48

29

36

63

74

22

3

64

41

6

—

63

53

79

35

39

30

2

71

28

3

—

31

49

19

42

71

57

15

2

89

49

14

—

10

76

69

27

57

25

2

84

20

12

2

34

48

23

22

61

63

9

1

78

63

1

i

—

61

79

23

48

26

4

78

40

10

—

50

49

29

17

76

51

10

—

74

51

—

8

—

65

79

29

60

37

2

99

33

6

1

40

48

44

—

—

—

—

—

68

51

—

9

—

103

52

24

43

38

5

86

28

8

1

37

51

34

examen, som i Norge och Danmark aflagts för andra gången för erhållande af högre betyg. Undantag
blott afdrag af en eller annan enhet utom för den juridiske Fadlesproven.

Uppgiften på legitimerade läkare sammanfaller nästan fullständigt med aflagda medicine licentiatexamina.

Göteborgs högskola i ecklesiastikdepartementet och departementets matrikel öfver profarskandidater jämförd
Aarbog för ifrågavarande år samt Statistisk Aarbog I.

Tab. 19. Postverkets rekrytering1 åren 1886 -1898.

Postelevers kompeten

Poststaten:
e. o. postexpeditörer

Generalpoststyrelsen
:
e. o. tjänstemän -

Betyg i 4
ämnen och
från flickskolas

Betyg i 4 ämnen och
klassbetyg från klass

Blott
vitsord
i 4
ämnen

Blott
vitsord
i de 4
ämnena

S:ma

S:ma

S:ma

Stu denter -

Jurister

högre

klasser

lägre

klasser

S:ma

Summa

Medeltal

Procent

Anm. 1. Statistiken öfver postelevers kompetens omfattar blott nio år, enär ansökningshandlingarna, ur hvilka densamma
är hämtad, icke finnas samlade tillhopa för tidigare år än 1890. Att 1891 års elevkurs omfattade ett mindre antal elever än de under
följande året i postverkets tjänst anställde e. o. postexpeditörer, beror därpå, att 1892 3 kvinnor och 8 män anställdes i postverkets tjänst
utan att hafva genomgått det föregående årets elevkurs. — Stundom förvärfvas högre kompetens efter inträdet i postverkets tjänst. Sålunda
har en af de 1892 och en af de 1894 anställde sedermera aflagt juridisk examen och af de 1894 anställde en sedan aflagt juridisk
och en filosofisk examen.

Anm. 2. Uppgifterna i de fyra första kolumnerna äro hämtade ur poststyrelsens registratur, jämfÖrdt med de i styrelsens
cirkulär Bil. A. intagna förteckningar.

Tab 20. Tjänstemännens rekrytering vid Tullstaten och
Statens järnvägar.

Tullstaten 1887—98

Statens järnvägar

1886—79

Antagna

Afförda

Första

Ar

e. o.

notarier

e. o.

kam-

marskr.

Summa

e. o.

notarier

e. o.

kam-

marskr.

Summa

Rekry-

tering

gången
anställda
i ordinarie
tjänst

Af dem
i styrelsen

1886

22

4

1887

i

50

51

2

31

33

18

31

12

1888

4

75

79

—

20

20

59

10

5

1889

5

70

75

—

39

39

36

8

3

1890

5

55

60

2

45

47

13

18

12

1891

5

35

40

—

17

17

23

20

4

1892

3

51

54

5

35

40

14

31

16

1893

3

34

37

6

44

50

- 13

17

12''

1894

5

34

39

1

35

36

3

17

4

1895

3

47

50

5

14

19

31

19

9

1896

2

30

32

5

26

31

1

82

14

1897

2

25

27

1

33

34

—7

21

7

1898

4

25

29

4

32

36

-7

—

—

Summa

42

531

573

31

371

402

171

296

102

Årligt medeltal

3.5

44.3

47.8

2.6

30.9

33.5

143.

24.7

8.5

Ärlig rekrytering

0.9

13.4

14.3

- |

—

-

24.7

8.5

Amu. Den ovanligt starka rekryteringen vid järnvägsstaten året 1896 beror
på statens öfvertagande af västkustbanan med dess personal. Ett liknande, fast
mindre inflytande utöfvade i början af perioden inköpet af Söderliamnsbanan. Frånräknas
denna mer tillfälliga rekrytering, blir den ordinarie rekryteringen under
perioden omkring 20 personer årligen. En beräkning af rekryteringen efter Beskows
och Welins matrikel 1897, upptagande anställningsåret efter vare sig ordinarie eller
extra anställning, visar, såsom är att vänta på grund af afgång bland de anställda
under 0—10 år, en något lägre rekrytering af omkring 20 för år, de inköpta banornas
personal inräknad.

Källor: för tullstaten: generaltullstyrelsens registratur; för järnvägarna; statens
järnvägars arfvodesstater för åren 1887—98.

Tab. 21. Järnvägstjänstemännens kompetens år 1897.

Statens järnvägar.

Styrelsen.

Juri-

diska

exa-mina '')

Tekniska

examina

Fil.

kand.

eller

doktor

Offi-

cera-

exa-

men

Student-

examen

Exam.

från

Han-

dels-

institut

Andra *)

Summa

Högre2)

Lägre3)

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Byråafdelningen ................. .............

9

2

i

1

2

20»)

i

1

14

3

50

4

Banafdelningen...................................

1

3

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

Maskinafdelningen .............................

—

2

—

—

—

—

—

—

3

—

5

—

Trafikafdelningen ............................

—

1

i

1

1

3B5)

—

4

85

17

126

17

« Summa

10

8

2

2

3

53

i

5

102

20

185

21

Distrikten.

Byråafdelningen ......................

2

_

_

—

_

2

_

_

6

1

10

1

Banafdelningen.................................

—

296)

6

—

—

1

—

—

3

—

39

—

Maskinafdelningen ..............................

—

42

6

1

—

10

—

3

43

—

105

—

Trafikafdelningen .................................

1

167)

13

—

12

94

—

7

431

7

574

7

Summa

3

87

25

1

12

107

—

10

483

8

728

8

Procent för distrikten

0.4

11.8

3.4

O.i

1.6

14.5

—

1.5

65.6

l.i

98.9

l.i

Summa summarum

13

95

27

3

15

160

i

15

585

28

913

29

Procent af d:o

1.4

10.1

2.8

O.s

1.6

17.o

O.i

1.6

62.1

3.0

96.9

3.1

Större enskilda järnvägar8).

Bergslagernas järnvägar ........................

2

13

5

—

—

14

_

2

65

—

101

_

Gefle—Dala järnväg..............................

—

2

2

—

—

5

—

—

50

1

59

1

Halmstad—Nässjö järnväg .....................

2

2

—

—

2

3

—

—

45

1

54

1

Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg...

1

—

2

—

1

5

_

_

32

1

41

1

Stockholm—Västerås—Bergslagens järnväg

1

3

—

—

—

1

—

—

69

2

74

2

Uppsala—Gefle järnväg .......................

1

2

1

—

—

3

—

—

19

—

26

—

Summa för större privata banor

Procent af d:0

7

22

10

—

3

31

| -

2

280

5

355

1 5

1.9

| 6.1

2.8

O.o

0.8

8.6

! -

0.6

| 77.8

1.4

98.6

1.4

'') Inkl. kameralexamen. 2) Äfven från Chalmerska läroanstalten, ehuru examen i några fall torde beteckna den lägre kursen.
*) Examen från teknisk elementarskola, bergsskolorna, tekniska skolan i Kristiania o. d. 4) Sjökaptener, farmaceuter, folkskolelärare,
länsmän, underofficerare, bruksbokhållare, landtbrukare med eller utan examen från Ultuna eller Alnarp, elever från tekniska högskolan
eller tekniska elementarskolor etc. 6) En tillika lägre teknisk examen. 6) 5 tillika exam. från krigshögskolan. !) 3 tillika officersexamen
och en af dem från krigshögskolan, en annan exam. från handelsinstitut. 8) Dessa järnvägars styrelser äro icke medräknade
utom ledamöter, som tillika äro tjänstemän.

Tab. 22. Antal lärjungar, som efter vårterminens slut men före nästföljande hösttermins slut afbrutit

skolgången vid ett allmänt läroverk och ej veterligen fortsatt densamma vid annat allmänt läroverk.

(Betecknas i tab. 28 såsom kategori I.)

A. Lärjungar, som vid vårterminens slut eller vid höstterminens
början blifvit flyttade från nedan angifna klass till
den närmast högre.

B. Lärjungar i nedan angifna klass, hvilka vid vårterminens
slut eller vid höstterminens början blifvit underkända till
den närmast högre.

Klass

v.-t. 93—

v.-t. 94—

v.-t. 95—

v.-t. 96—

v.-t. 97—

Medeltal

Klass

v.-t. 93-

<

CO

1

v.-t. 95-

v.-t. 96—

v.-t. 97—

—h.-t. 93

—h.-t. 94

—h.-t. 95

—h.-t. 96

-h.-t, 97

—h.-t. 93

-h.-t. 94

—h.-t. 95

-h.-t. 96

-h.-t. 97

1.........

33

24

27

22

15

24.2

1........

60

42

56

52

62

54.4

2.........

41

35

26

30

42

34.8

2.........

103

94

105

94

102

99.6

3.........

89

99

82

89

82

88.2

3.........

177

136

155

140

167

155.o

R. 4 ...

85

82

106

81

83

87.4

R. 4 ...

149

156

178

184

164

166.2

R. 5

176

190

153

189

187

179.o

R. 5 ...

182

185

174

192

187

184.o

R. 6: i

25

20

20

24

18

21.4

R. 6: i

53

77

76

64

70

68.o

R. ö: 2

8

8

10

13

9

9.6

R. 6: 2

19

34

24

38

31

29.2

R. 7: i

—

—

—

—

—

—

R. 7: i

10

16

15

14

23

15.6

L. 4...

12

15

13

16

20

15.2

L. 4 ...

37

42

40

24

35

35.6

L. 5...

38

32

46

40

47

40.6

L. 5 ...

42

44

61

39

35

44.2

L. 6: i

46

31

64

19

18

35.6

L. 6: i

54

54

42

43

38

46.2

L. 6:2

12

12

11

4

7

9.2

L. 6:2

37

32

36

33

18

31.2

L. 7: l

—

—

—

—

—

—

L. 7: i

12

23

19

7

18

15.8

Summa

565

548

558

527

528

545.2

Summa

935

935

981

924

950

945.o

Tab. 23. Antal lärjungar, som efter höstterminens slut men före nästföljande vårtermins slut afbrutit

skolgången vid ett allmänt läroverk och ej veterligen fortsatt densamma vid annat allmänt läroverk.

(Betecknas i tab. 28 såsom kategori II.)

A. Lärjungar i nedan angifna klass, hvilka vid höstterminens
slut erhållit minst betyget godkänd i alla läsämnen.

B. Lärjungar i nedan angifna klass, hvilka vid höstterminens
slut erhållit lägre betyg än godkänd i ett eller flere
läsämnen.

h.-t. 93—

h.-t. 94-

h.-t. 95—

h.-t. 96-

h.-t. 97—

Medeltal

Klass

h.-t. 93-

h.-t. 94-

h.-t. 95-

h.-t. 96-

h.-t. 97—

Medeltal

—v.-t. 94

—v.-t. 95

—v.-t. 96

-v.-t. 97

—v.-t. 98

—v.-t. 94

—v.-t. 95

—v.-t. 96

—v.-t. 97

—v.-t. 98

1

3

7

7

3

9

5.8

1.........

8

23

21

8

16

15.2

2

8

7

2

6

12

7.o

2.........

20

19

23

31

31

24.8

3.........

16

16

11

15

9

13.4

3.........

37

38

54

30

34

38.6

R. 4

20

15

13

9

6

12.6

R. 4 ..

51

38

59

53

41

48.4

R. 5 ...

18

5

8

7

14

10.4

R. 5 ...

44

44

30

30

56

40.8

R. 6: i

4

4

7

2

7

4.8

R. 6: i

22

13

16

18

19

17.6

R. 6: 2

4

2

1

0

0

1.4

R. 6: 2

5

7

8

8

9

7.4

R. 7: i

3

2

1

0

0

1.2

R. 7: i

7

2

4

5

7

5.o

L. 4.

0

1

0

2

0

0.6

L. 4...

12

13

5

8

5

8.6

L. 5...

4

3

3

1

0

2.2

L. 5 ...

17

7

14

12

13

12.6

L. 6: i

8

4

1

1

5

3.8

L. 6: i

13

10

7

15

17

12.4

L. 6: 2

1

4

2

2

2

2.2

L. 6: 2

14

10

5

6

9

8.8

L. 7: i

0

3

3

o

0

1.2

L. 7: i

5

5

3

4

2

3.8

Summa

89

73

59

48

64

66.6

Summa

255

229

249

228

259

244.o

Tab. 24. Antal lärjungar, som efter vårterminens slut men före nästföljande hösttermins slut afbrutit

skolgången vid ett högre läroverk och ej veterligen fortsatt densamma vid annat'' allmänt läroverk.

(Betecknas i tab. 29 såsom kategori I.)

A. Lärjungar, som vid vårterminens slut eller vid höstterminens
början blifvit flyttade från nedan angifna klass till
den närmast högre.

B. Lärjungar i nedan angifna klass, hvilka vid vårterminens
slut eller vid höstterminens början blifvit underkända till
den närmast högre.

Klass

v.-t. 93—
—h.-t. 93

v.-t. 94—
—h.-t. 94

v.-t. 95—
—h.-t. 95

v.-t. 96—
-h.-t. 96

v.-t. 97--h -t. 97

Medeltal

Klass

v.-t. 93—
-h.-t. 93

v.-t. 94—
—h.-t. 94

v.-t. 95—
—h.-t. 95

v.-t. 96—
—h.-t. 96

v.-t. 97—
—h.-t. 97

Medeltal

1.........

14

11

12

10

7

10.8

1.........

27

19

36

28

23

26.6

2.........

16

20

15

13

23

17.4

2.........

58

50

55

49

54

53.2

3.........

30

39

32

39

27

33.4

3.........

99

66

70

66

96

79.4

R. 4 ...

49

50

62

52

51

52.8

R. 4 ...

102

106

121

120

95

108.8

R. 5 ...

87

99

85

96

95

92.4

R. 5 ...

123

139

133

137

136

133.6

R. 6: i

25

20

20

24

18

21.4

R. 6: i

53

77

76

64

70

68.o

R. 6: 2

8

8

10

13

9

9.6

R. 6: 2

19

34

24

38

31

29.2

R. 7: l

—

—

—

—

—

—

R. 7: l

10

16

15

14

23

15.6

L. 4 ...

8

13

8

14

17

12.o

L. 4 ..

29

34

36

21

30

30. o

L. 5 ...

26

24

30

22

28

26.o

L. 5 ...

34

36

50

30

29

35.8

L. 6: i

46

31

64

19

18

35.6

L. 6: i

54

54

42

43

38

46.2

L. 6: 2

12

12

11

4

7

9.2

L. 6:2

37

32

36

33

18

31.2

L. 7: i

—

—

—

—

—

—

L. 7: i

12

23

19

7

18

15.8

Summa

321

327

349

306

300

320.6

Summa

657

686

713

650

661

673.4

Tab. 25. Antal lärjungar, som efter höstterminens slut men före nästföljande vårtermins slut afbrutit

skolgången vid ett högre läroverk och ej veterligen fortsatt densamma vid annat allmänt läroverk.

(Betecknas i tab. 29 såsom kategori II.)

A.

Lärjungar i nedan angifna klass, hvilka vid höstterminens
slut erhållit minst betyget godkänd i alla läsämnen.

B.

Lärjungar i nedan angifna klass, hvilka vid höstterminens
slut erhållit lägre betyg än godkänd i ett eller flere
läsämnen.

Klass

h.-t. 93—
—v.-t. 94

h.-t. 94-—v.-t. 95

h.-t. 95—
—v.-t. 96

h.-t. 96-—v.-t. 97

h.-t. 97-—v.-t. 98

Medeltal

Klass

h.-t. 93-—v.-t. 94

h.-t. 94-—v.-t. 95

h.-t. 95—
—v.-t. 96

i.-t. 96—
-v.-t. 97

h.-t. 97—
-v.-t. 98

Medeltal

1

o

2

2

1

4

1.8

1.

4

10

12

2

9

7.4

2

5

1

0

3

4

2.6

2..

8

9

15

16

14

12.4

3..

8

6

2

5

5

5.2

3.

21

23

28

13

18

20.6

R.

4

10

6

8

5

5

6.8

R.

4...

38

22

37

34

25

31.2

R.

5

14

2

5

4

6

6.2

R.

5...

38

33

22

22

41

31.2

R.

6: i

4

4

7

2

7

4.8

R.

6: i

22

13

16

18

19

17.6

R.

6: 2

4

2

1

0

0

1.4

R.

6:2

5

7

8

8

9

7.4

R.

7: i

3

2

1

0

0

1.2

R.

7: l

7

2

4

5

7

5.o

L

4

0

1

0

1

0

0.4

L.

4...

7

13

5

8

4

7.4

L

5

3

3

3

1

0

2.o

L.

5...

14

7

12

11

12

11.2

L.

6: i

8

4

1

1

5

3.8

L.

6: i

13

10

7

15

17

12.4

L.

6: 2

1

4

2

2

2

2.2

L.

6: 2

14

10

5

6

9

8.8

L.

7: l

0

3

3

0

0

1.2

L.

7: i

5

5

3

4

2

3.8

Summa

60

40

35

25

38

39.6

Summa

196

164

| 174

| 162

| 186

176.4

Tab. 26. Antal lärjungar, som efter vårterminens slut men före nästföljande hösttermins slut afbrutit

skolgången vid ett lägre läroverk eller en pedagogi och ej veterligen fortsatt densamma vid annat

allmänt läroverk. (Betecknas i tab. 30 såsom kategori I.)

A. Lärjungar, som vid vårterminens slut eller vid höstterminens

B. Lärjungar i

nedan angifna klass, hvilka vid vårterminens

början blifvit flyttade från nedan angifna klass till

slut eller vid höstterminens början blifvit underkända till

den närmast högre.

den närmast högre.

Klass

v.-t. 93—
-h.-t. 93

v.-t. 94—
—h.-t. 94

v.-t. 95—
—h.-t. 95

v.-t. 96—
-h.-t. 96

v.-t. 97--h.-t. 97

Medeltal

Klass

v.-t. 93—
-h.-t. 93

v.-t. 94—
—h.-t. 94

v.-t. 95—
-h.-t. 95

v.-t. 96—
—h.-t. 96

v.-t. 97—
—h.-t. 97

Medeltal

1.........

19

13

15

12

8

13.4

1.........

33

23

20

24

39

27.8

2.........

25

15

11

17

19

17.4

2.......

45

44

50

45

48

46.4

3.........

59

60

50

50

55

54.8

3.........

78

70

85

74

71

75.6

R. 4 ...

36

32

44

29

32

34.6

R, 4 ...

47

50

57

64

69

57.4

R. 5 ...

89

91

68

93

92

86.6

R. 5...

59

46

41

55

51

50.4

L. 4

4

2

5

2

3

3.2

L. 4 ...

8

8

4

3

5

5.6

L. 5 ...

12

8

16

18

19

14.6

L. 5 ...

8

8

11

9

6

8.4

Summa

244

221

209

221

228

224.6 |

Summa

278

249

268

274

289

271.6

Tab. 27. Antal lärjungar, som efter höstterminens slut men före nästföljande vårtermins slut afbrutit

skolgången vid ett lägre läroverk eller en pedagogi och ej veterligen fortsatt densamma vid annat

allmänt läroverk. (Betecknas i tab. 30 såsom kategori II.)

A. Lärjungar i nedan angifna klass, hvilka vid höstterminens
slut erhållit minst betyget godkänd i alla läsämnen.

B. Lärjungar i nedan angifna klass, hvilka vid höstte
slut erhållit lägre betyg än godkänd i ett eller fle
läsämnen.

rminens

re

Klass

h.-t. 93-—v.-t. 94

h.-t. 94-—v.-t. 95

h.-t. 95—
—v.-t. 96

h.-t. 96—1
-v.-t. 97

h.-t. 97-—v.-t. 98

Medeltal

Klass

h.-t. 93—
—v.-t. 94

h.-t. 94-—v.-t. 95

h.-t. 95-—v.-t. 96

h.-t. 96—|
—v.-t. 97

h.-t. 97—
—v.-t. 98

Medeltal

1.........

2.........

3.........

R. 4
] R. 5

L. 4

L. 5 ...

Summa

3

3

8

10

4

0

1

5

6

10

9

3

0

0

5

2

9

5

3

0

0

2

3

10

4

3

1

0

5

8

4

1

8

0

0

4.0

4.4

8.2

5.8

4.2

0.2

0.2

1.........

2.........

3.........

R. 4 ...
R, 5 ...

L. 4 ...

L. 5 ...

4

12

16

13

6

5

3

13

10

15

16

11

0

0

9

8

26

22

8

0

2

6

15

17

19

8

0

1

7

17

16

16

15

1

1

7.8

12.4

18.o

17.2

9.6

1.2

1.4

| 29 | 33

24

23

26

27.0 || Summa

59

65

75

66

73

67.6

Tob. 28. Årliga antalet lärjungar, som af brutit skolgången vid ett

allmänt läroverk och ej veterligen fortsatt densamma vid annat allmänt läro verk.

(Medeltal hämtade ur tabellerna 22—23.)

Kategori I: Afgångne efter
vårterminens slut, men före
höstterminens slut

Kategori II: Afgångne efter
höstterminens slut, men före
vårterminens slut

Summa af I och II

Klass

A.

Flyttade

B.

Ej flyt-tade

Summa

A.

Godkänd*
i samtliga
läsämnen

B.

Under-kände i et
eller flere
läsämnen

Summa

A.

B.

Summa

a) Absoi

1...........

uta tal.
24.2

54.4

78.6

5.8

15.2

21.o

30.o

69.6

99.6

2...........

34.8

99.6

134.4

7.o

24.8

31.8

41.8

124.4

166.2

3...........

88.2

155.0

243.2

13.4

38.6

52.o

101.6

193.6

295.2

R. 4.....

87.4

166.2

253.6

12.6

48.4

61.o

100.O

214.6

314.6

R. 5.....

179.0

184.0

363.o

10.4

40.8

51.2

189.4

224.8

414.2

R. 6: i..

21.4

68.o

89.4

4.8

17.6

22.4

26.2

85.6

111.8

R. 6: 2..

9.6

29.2

38.8

1.4

7.4

8.8

11.0

36.6

47.6

R. 7: i

—

15.6

15.6

1.2

5.o

6.2

1.2

20.6

21.8

L. 4......

15.2

35.6

50. s

0.6

8.6

9.2

15.8

44.2

60. o

L. 5......

40.6

44.2

84.8

2.2

12.6

14.8

42.8

56.8

99.6

L. 6: i.

35.6

46.2

81.8

3.8

12.4

16.2

39.4

58.6

98.o

L. 6: 2.

9.2

31.2

40.4

2.2

8.8

11.0

11.4

40. o

51.4

L. 7: i...

—

15.8

15.8

1.2

3.8

5.o

1.2

19.6

20.8

Summa

545.2

945.0

1,490.2

66.6

244.o

310.6

611.8

1,189.0

1,800.8

b) Procenttal.

1............| 30.8

69.2

100

27.6

72.4

100

30.i

69.9 j

100

z............j

25.9

74.i

100

22.0

78.o

100

25.2

74.8

100

3............

36.3

63.7

100

25.8

74.2

100

34.4

65.6

100

R. 4

34.5

65.5

100

20.7

79.3

100

31.8

68.2

100

R. 5......

49.3

50.7

100

20.3

79.7

100

45.7

54.3

100

R. 6: i..

23.9

76.i

100

21.4

78.6

100

23.4

76.6

100

R. 6: 2.

24.7

75.3

100

15.9

84.i

100

23.i

76.9

100

R. 7: i...

—

--

—

19.4

80.6

100

—

L. 4

29.9

70.1

100

6.5

93.5

100

26.3

73.7

100

L. 5......

47.9

52.i

100

14.9

85.i

100

43.o

57.o

100

L. 6: 1...

43.5

56.5

100

23.5

76.5

100

40.2

59.8

100

L. 6: *2..

22.8

77.2

100

20. o

80. o

100

22.2

77.8

100

L. 7: 1

—

- 1

—

24.o

76.o |

100 1

—

—

Summa

36.6 |

63.4 ||

100

21.4 1

73.6 j

100 1

34.o |

66.o

100

Tab. 29. Årliga antalet lärjungar, som afbrutit skolgången vid ett

högre läroverk och ej veterligen fortsatt densamma vid annat allmänt läroverk.

(Medeltal hämtade ur tabellerna 24—25.)

Kategori 1: Afgängne efter
vårterminens slut, men före
höstterminens slut

Kategori 11: Afgängne efter
höstterminens slut, men före
vårterminens slut

Summa af I och II

Klass

A.

Flyttade

B.

Ej flyt-tade

Summa

A.

Godkände

samtliga

läsämnen

B.

Under-kände i ett
eller flere
läsämnen

Summa

A.

B.

Summa

a) Absoh

1............

da tal.
10.8

26.6

37.4

1.8

7.4

9.2

12.6

34.o

46.6

2............

17.4

53.2

70.6

2.6

12.4

lö.o

20.o

65.6

85.6

3............

33.4

79.4

112.8

5.2

20.6

25.8

38.6

lOO.o

138.6

R. 4......

52.8

108.8

161.6

6.8

31.2

38.o

59.6

140.o

199.6

R. 5......

92.4

133.6

226.o

6.2

31.2

37.4

98.6

164.8

263.4

R. 6: i. ..

21.4

68.o

89.4

4.8

17.6

22.4

26.2

85.6

111.8

R. 6: 2...

9.6

29.2

38.s

1.4

7.4

8.8

11.0

36.6

47.6

R. 7: i...

—

15.6

15.6

1.2

5.o

6.2

1.2

20.6

21.8

L. 4......

12.o

30.o

42.o

0.4

7.4

7.8

12.4

37.4

49.8

L. 5......

26.o

35.8

61.8

2.0

11.2

13.2

28.0

47.o

75.o

L. 6: 1...

35.6

46.2

81.8

3.8

12.4

16.2

39.4

58.6

98.o

L. 6: 2...

9.2

31.2

40.4

2.2

8.8

11.0

11.4

40. o

51.4

L. 7: l...

—

15.8

15.8

1.2

3.8

5.o

1.2

19.6

20.8

Summa

320.6

673.4

994.0

39.6

176.4

216.o

360.2

849.8

l,210.o

b) Proce

1............

nttal.

28.9

71.1

100

19.6

80.4

100

27.o

73.0

100

2............

24.6

75.4

100

17.3

82.7

100

23.4

76.6

100

3............

29.6

70.4

100

20.2

79.8

100

27.8

72.2

100

R. 4......

32.7

67.3

100

17.9

82.i

100

29.9

70.1

100

R. 5......

40.9

59.i

100

16.6

83.4

100

37.4

62.6

100

R. 6: i...

23.9

76.i

100

21.4

78.6

100

23.4

76.6

100

R. 6: 2...

24.7

75.3

100

15.9

84.i

100

23.i

76.9

100

R. 7: l...

—

—

—

19.4

80.6

100

—

—

—

L. 4......

28.6

71.4

100

5.i

94.9

100

24.9

75.i

100

L. 5......

42.1

57.9

100

15.1

84.9

100

37.3

62.7

100

L. 6: 1...

43.r,

56.5

100

23.5

76.5

100

40.2

59.8

100

L. 6: 2.

22.8

77.2

100

20.o

80. o

100

22.2

77.8

100

L. 7: 1..

—

—

—

24.o

76.o

100

—

—

—

Summa

32.3

67.7

100

1 18.3

81.7

100

29.8

70.2

100

Tab. 30. Årliga antalet lärjungar, som afbrutit skolgången vid ett

lägre läroverk eller en pedagogi och ej veterligen fortsatt densamma vid

annat allmänt läroverk. (Medeltal hämtade ur tabellerna 26—27.)

Kategori I: Afgångne efter
vårterminens slut, men före
höstterminens slut

Kategori II: Afgångne efter
höstterminens slut, men före
vårterminens slut

Summa af I och II

Klass

A.

Flyttade

B.

Ej flyt-tade

Summa

A.

Godkände
i samtliga
läsämnen

B.

Under-kände i ett
eller flere
läsämnen

Summa

A.

B.

Summa

a) Absol

1............

uta tal.
13.4

27.8

41.2

4.o

7.8

11.8

17.4

35.6

53. n

2............

17.4

46.4

63. s

4.4

12.4

16.8

21.8

58.8

80.6

3............

54.8

75.6

130.4

8.2

18.o

26.2

63.o

93.6

156.0

R. 4 ......

34.6

57.4

92.o

5.8

17.2

23.o

40.4

74.6

115.u

R. 5 ......

86.6

50.4

137.0

4.2

9.6

13.8

90.8

60.o

150.8

L. 4 ......

3.2

5.6

8.8

0.2

1.2

1.4

3.4

6.8

10.2

L. 5 ......

14.6

8.4

23.o

0.2

1.4

1.6

14.8

9.8

24.6

Summa

224.6

271.6

496.2

27.o

67.6

94.6

251.6

339.2

590.8

b) Procet
1............

it t al.
32.5

67.5

100

33.9

66.)

100

32.8

67.2

100

2............

27.3

72.7

100

26.2

73.8

100

27.i

72.9

100

3............

42.o

58.0

100

31.3

68.7

100

40.2

59.8

100

R. 4 ......

37.6

62.4

100

25.2

74.8

100

35.i

64.9 [

100

R. 5 ......

63.2

36.8 !

100

30.4

69.6 ;

100

60.2

39.8

100

L. 4 .....

36.4

63.6

100

14.3

85.7

100

33.3

66.7

100

L. 5 ......

63.5

36.5 |

100

12.5

87.5

100

60.2

39.8 1

100

Summa

45.3

54.7

100 1

28.5

71.5 |

100

42.6

57.4 |

100

Tab. 31. Årliga antalet lärjungar, som veterligen öfvergått från de
allmänna läroverken till sådana enskilda läroverk eller kurser, hvilka förbereda
till mogenhetsexamen eller till inträde vid tekniska högskolan. (Medeltal för
den i tabellerna 22—23 angifna femårsperioden.)

Klass

Kate

g o r i

Summa

I

II

A

B

A

B

1.................................

0.6

O.o

O.o

O.o

[

0.6

2.................................

O.o

1.0

O.o

O.o

1.0

3.................................

0.4

1.8

O.o

O.o

2.2

R. 4...........................

0.8

1.6

O.o

O.o

2.4

R. 5...........................

4.4

4.2

0.2

0.2

9.o

R. ö: i .....................

1.0

3.6

O.o

0.4

5.o

R. 6: 2 .....................

1.8

4.o

O.o

0.2

6.o

R. 7: i .....................

—

5.4

0.2

0.6

6.2

1

L. 4...........................

0.2

1.2

O.o

0.0

1.4

L. 5...........................

0.8

0.8

O.o

O.o

1.6

L. G: i .....................

1.8

3.2

0.2

0.8

6.0

L. 6: 2 .....................

1.6

5.8

0.2

0.4

8.o

L. 7: i .....................

—

5.6

0.4

0.2

6.2

Summa

13.4

38.2

1.2

2.8

| 55.6

Källa för tab. 22-31: Uppgifter meddelade af läroverkens rektorer.

Tab.32. Antal lärjungar, som åren 1888—1897 utan godkänd mogenhetsexamen afgått från de allmänna

läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med fördelning efter tillämnad lefnadsbana

närmast efter afgången.

4

5

6

7

*

9

10

ii

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

Lär

j u n

g a

r , s

o m

a f g

å t

Summa

Summa af koll. 4—9

för att (enligt föräldrars, målsmäns eller

sin egen uppgift) öfvergå till

utan bestämd uppgift

utländskt läro-

verk

folkskola

folkhögskola eller

högre folkskola

borgarskola

folkskolelärare-

seminarium

enskilda studier

el. enskildt lärov.

tekniskt läroverk

landtbruk el. läro-

verk f. landtbruk

bruks-, fabriks- el.

handtverksrörelse

handel eller

handelsinstitut

sjömansyrket

civila tjänste-

mannabanor

militäryrket

apotekareyrket

andra lefnads-banor

1

15

19

2

4

22

7

3

1

1

100

249

35

—

10

—

—

—

26

1

12

22

10

3

1

—

—

_

84

235

36

—

7

—

—

—

26

1

6

12

10

1

—

—

—

87

237

33

3

20

—

—

—

26

—

7

14

8

2

3

2

—

1

145'')

290'')

49

1

22

—

—

—

21

—

6

15

10

2

3

—

—

1

92

227

44

—

24

—

—

2

19

1

4

6

9

1

—

1

—

—

1262)

266")

45

2

22

—

—

—

19

—

1

6

6

1

1

1

—

1

33

143

43

—

16

—

1

—

37

2

7

7

7

1

—

—

_

1

35

150

54

i

16

—

—

—

24

—

4

3

3

1

—

_

_

_

32

139

41

16

1

1

25

—

—

9

7

1

—

—

—

41

162

43

2

4

_

_

2

23

_

18

29

16

10

3

3

129

330

31

—

2

—

1

3

27

6

9

32

28

5

4

2

—

1

100

320

33

—

4

—

1

—

34

2

12

32

30

8

3

—

—

2

83

319

39

1

7

—

1

—

34

6

12

37

32

8

3

1

—

3

843)

3103)

43

1

6

—

2

2

32

1

12

41

27

12

1

1

_

1

72

279

43

—

8

—

1

—

28

9

6

30

29

10

1

3

—

1

994)

303'')

37

1

8

—

—

—

19

1

8

32

30

5

2

—

—

1

57

246

28

1

10

—

1

—

26

5

7

19

23

4

—

—

_

1

59

206

38

—

5

—

—

—

28

5

9

20

29

6

3

1

_

2

46

221

33

—

B 1

1

1

—

30

8

8 1

22

32

9

—

—

—

1

65

262

38

År

a

i— a

Eo: M

O ^
-3 pa
a BB

ce

a

B

B

GG

C

B

B

Ur klass I.

1888

1889

1890

1891

1892

1893

1894

1895

1896

1897

2254

2290

2244
2319
2329

2245
2239
2148
2202
2277

74

66

87

59

54
73
50
36

55
61

Ur klass II.

1888

1889

1890

1891

1892

1893

1894

1895

1896

1897

2414

2513

2638

2633

2607

2606

2641

2661

2617

2703

91

100

108

81

68

78

82

50

67

85

140

133

117

182'')

129

1482)

50

60

43

58

208

187

172

1863)

168

188'')

136

118

121

139

175

169

150

231'')

173

1932)

93

114

84

101

239

220

211

229")

211

2254)

164

156

154

177

''). 83 från läroanstalter, som indrogos den. 1 juli 1891. — 2) Däraf 81 från läroanstalter, som indrogos den 1 juli 1893.

Däraf 19 från läroanstalter, som indrogos den 1 juli 1891. — 4) Däraf 31 från läroanstalter, som indrogos den 1 juli 1893.

Tab. 32 (forts.). Antal lärjungar, som åren 1888—1897 utan godkänd mogenhetsexamen afgått från de

allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med fördelning efter tillämnad

lefnadsbana närmast efter afgången.

1

2

s 1

4 1

5 1

6 |

7 1

8 1

9 1

10 |

n 1

12 |

13 |

14 |

15 |

16 |

17 |

18 |

19

20 |

21 |

22 1

23

År

Under vårterminen när-

varande lärjungar

L ä r j u n

g a

, 8

o m

a f g

i t t

Summa

Summa af koll. 4—9

Summa af koll. 10—19

Summa af koll. 4—19

för att (enligt föräldrars,

målsmäns eller sin egen uppgift) öfvergå till

utan bestämd uppgift

annat allmänt

läroverk

utländskt läro-

verk

folkskola

folkhögskola eller

högre folkskola

borgarskola

folkskolelärare-

seminarium

enskilda studier

el. enskildt lärov.

tekniskt läroverk

landtbruk el. läro-

verk f. landtbruk

bruks-, fabriks- el.

handtverksrörelse

handel eller

handelsinstitut

sjömansyrket

civila tjänste-

mannabanor

militäryrket

apotekareyrket

andra lefnads-

banor

Ur klass III.

1888

2277

127

3

2

_

_

_

23

13

19

41

35

12

2

9

—

i

174

461

28

306

334

1889

2299

143

2

_

_

_

33

12

16

41

58

19

7

3

—

i

127

462

35

284

319

1890

2377

150

1

_

_

9

i

20

8

18

48

75

15

2

4

—

2

122

475

31

294

325

1891

2525

136

2

1

1

i

28

11

22

50

82

19

5

2

—

4

94

458

33

289

322

1892

2473

133

1

_

3

_

23

11

23

73

66

14

7

6

1

6

94

461

27

301

328

1893

2526

124

_

3

_

3

3

24

11

18

52

85

24

7

6

—

3

112'')

475'')

33

318*)

351'')

1894

2457

108

2

1

2

1

20

7

24

67

72

18

7

1

—

1

75

406

26

272

298

1895

2566

125

1

1

1

21

16

21

57

81

20

3

3

—

—

75

425

24

276

300

1896

2596

132

_

1

_

1

2

31

13

25

42

71

16

6

2

—

4

78

424

35

257

292

1897

2614

124

—

—

—

1

33

13

12

53

86

17

7

4

—

3

69

422

34

264

298

Ur klass IV.

1888

2022

75

_

_

_

_

19

18

24

36

97

19

1

10

—

—

148

447

19

353

372

1889

2027

65

1

_

_

1

1

28

17

26

61

101

23

5

9

—

2

123

463

31

367

398

1890

2103

104

2

_

_

2

1

21

24

21

60

119

36

5

14

1

2

105

517

26

387

413

1891

2139

70

_

_

4

1

32

23

23

51

126

34

7

10

—

3

72

456

37

349

386

1892

2310

100

2

_

_

6

3

28

15

32

48

112

26

11

9

—

3

77

472

39

333

372

1893

2244

110

1

_

_

8

1

22

11

19

48

118

34

7

10

—

5

85

479

32

337

369

1894

2274

96

_

_

4

2

26

25

31

40

116

32

9

6

—

5

79

471

32

343

375

1895

2341

74

_

_

1

3

1

33

19

24

50

115

24

6

14

—

7

66

437

38

325

363

1896

2366

77

_

_

3

4

19

19

20

67

145

35

5

7

—

1

58

460

26

357

383

1897

2389

70

1

—

—

2

1

31

13

19

47

1 Hl

18

14

21

—

2

83

433

35

328

363

'') Däraf 13 från läroanstalter, som indrogos den 1 juli 1893.

Tab. 32 (forts.). Antal lärjungar, som åren 1888—1897 utan godhänd mogenhetsexamen afgått från de

allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med fördelning efter tillämnad

lefnadsbana närmast efter afgången.

1

2

3

4

5

6

7

t 8

I 10

ll

12

13

14

15

16

17

18

19

| 20

1 21

22

23

d

3

bär

jun

g a

r , s

o m

a f g

å t

t

w

GG

GG

3 "

3 3.

för att (enligt föräldrars, målsmäns

eller

sin egen uppgift) öfvergå till

3

p

p

3

3

B

B

p

B

B

År

!i

II.

g 3

3 CD
CfQ 3

P

n a

p:

annat allmänt

läroverk

utländskt läro-

verk

folkskola

folkhögskola eller

högre folkskola

borgarskola

folkskolelärare-

seminarium

enskilda studier

el. enskildt lärov.

tekniskt läroverk

landtbruk el. läro-

verk f. landtbruk

bruks-, fabriks- el.

handtverksrörelse;

handel eller

handelsinstitut

sjömansyrket

civila tjänste-

mannabanor

militäryrket

apotekareyrket

andra lefnads-banor

er

CO

p:

B

o-

c

►Ö

3 u m m a

B.

pr

o_

1

CD

af koll. 10-19

P

pr

0

1

CD

Ur /
1888

class

1668

V.

188

2

19

41

31

57

133

29

14

10

1

154

679

21

470

491

1889

1695

190

3

—

—

—

—

17

42

29

55

166

23

18

14

_

2

98

657

20

447

467

1890

1505

193

—

—

—

—

—

17

53

37

65

139

22

12

10

_

4

85

637

17

427

444

1891

1626

183

1

—

—

—

2

16

78

36

63

171

30

21

19

1

6

88

715

19

513

532

1892

1620

197

1

—

—

3

4

16

70

34

61

166

25

21

17

_

1

94

710

24

489

513

1893

1824

228

1

—

—

2

4

33

64

27

56

165

36

30

7

_

3

96

752

40

484

524

1894

1792

223

—

—

—

2

3

23

62

39

62

197

24

16

7

_

6

77

741

28

490

518

1895

1797

177

—

—

—

—

5

31

48

36

56

206

23

27

14

4

4

70

701

36

488

524

1896

1899

247

—

—

—

—

2

39

79

32

47

204

12

23

9

_

2

94

790

41

502

543

1897

1884

259

1

—

—

—

3

25

66

37

70

209

16

28

9

—

2

75

800

29

512

541

Ur 7
1888

dass

1131

VI: I.

24

3

31

25

17

17

54

5

12

5

15

84

292

34

234

268

1889

1143

18

1

—

—

—

1

23

25

12

22

62

14

10

3

37

3

46

277

25

234

259

1890

1110

28

—

—

—

i

1

19

22

13

16

66

5

7

6

18

2

46

250

21

201

222

1891

1032

19

—

—

—

—

—

16

25

14

22

86

9

11

4

20

1

40

267

16

232

248

1892

1066

32

1

—

—

—

1

15

11

13

19

67

5

12

5

20

1

28

230

17

181

198

1893

1130

33

—

—

—

i

1

14

34

17

19

67

6

13

4

35

1

26

271

16

222

238

1894

1239

20

—

—

—

i

1

34

26

14

22

69

7

7

6

27

_

39

273

36

217

253

1895

1232

28

1

—

—

—

1

30

25

9

23

63

5

8

4

41

3

31

272

32

212

244

1896

1191

24

—

—

—

—

1

25

19

9

16

65

8

16

2

—

1

31

217

26

167

193

1897

1327

34

—

—

—

—

22

26

9

18

76

4

9

3

—

1

31

233

22

177

199

Tab. 32 (forts.). Antal lärjungar, soin åren 1888—1897 utan godkänd mogenhetsexamen afgått från de

allmänna läroverken ocli pedagogierna (utom genom döden afgångne), med fördelning efter tillämnad

lefnadsbana närmast efter afgången.

1

2

3

4

5

6 1

1 1

8 |

9 1

10 1

11

12 |

13 1

14

15 |

16 |

17

18

19 |

20 j

21

22

23

d

3

L ä r j u n

g a

r, s

o m

a f g

a t 1

CO

ep

CO

C

» s

3 "

för att (enligt föräldrars,

målsmäns eller sin egen uppgift) öfvergå till

a

p

p

CO

3

3

p

p

B

p

3

3

p

Ar

a.g°

<X> 3-_ O
P: 3

<2. g.

g 3

3

crq 3

P

^ 3

p:

annat allmänt

läroverk

utländskt läro-

verk

folkskola

folkhögskola eller

högre folkskola

borgarskola

folkskolelärare-

seminarium

enskilda studier

el. enskildt lärov.

tekniskt läroverk

landtbruk el. läro-

verk f. landtbruk

bruks-, fabriks- el.

handtverksrörelse

handel eller

handelsinstitut

O:

B

p

m

CO

pr

civila tjänste-

mannabanor

militäryrket

apotekareyrket

andra lefnad s-banor

er

<D

CO

p:

B

P-

Ö

►ö

OQ#

g»

c

B

B

p

8*

?r

o,

rf**

1

CO

o

i—‘

0

1

i—»

CO

P

pr

i

CO

Ur /

1888

ilass

939

VI: 2.

8

25

6

14

3

27

3

17

2

13

4

47

169

25

136

161

1889

840

25

_

_

_

_

_

26

13

9

7

32

—

10

2

27

—

21

172

26

121

147

1890

845

12

_

_

_

i

19

7

5

12

40

2

13

1

23

1

35

171

20

139

159

1891

856

15

_

_

_

_

17

16

13

7

36

1

10

2

30

1

26

174

17

142

159

1892

727

13

_

_

_

_

_

24

4

5

11

25

1

8

—

16

1

14

122

24

85

109

1893

788

21

_

_

_

_

25

7

6

8

22

2

4

2

28

1

16

142

25

96

121

1894

823

19

_

_

_

_

26

6

9

12

19

2

13

2

21

—

12

141

26

96

122

1895

916

14

_

_

_

_

24

9

10

9

16

1

6

1

29

—

17

136

24

98

122

1896

956

26

_

_

_

_

_

18

17

5

5

30

2

7

—

1

2

21

134

18

90

108

1897

949

18

—

—

—

—

i

24

10

5

10

29

—

9

—

—

—

11

117

25

74

99

Ur fe
1888

lass

834

JII: 1.

12

39

4

4

8

10

2

10

4

3

25

121

39

70

109

1889

807

3

_

_

_

_

i

38

4

1

7

15

—

2

1

4

1

14

91

39

49

88

1890

746

7

_

_

_

_

29

2

7

8

17

1

6

1

2

3

9

92

29

56

85

1891

731

7

_

_

_

_

_

26

11

5

3

14

1

3

—

3

1

12

86

26

53

79

1892

730

2

_

_

_

30

4

1

2

7

—

2

1

3

2

5

59

30

27

57

1893

649

7

_

_

_

_

21

2

—

2

10

—

7

—

1

—

3

53

21

25

46

1894

693

2

_

_

_

_

i

33

1

2

2

8

1

1

—

3

—

8

62

34

26

60

1895

719

3

_

_

_

38

3

6

3

7

—

2

—

4

1

9

75

38

34

72

1896

816

8

_

_

_

_

i

22

1

2

3

3

1

1

—

—

1

9

52

23

21

44

1897

863

5

—

—

—

—

—

29

4

—

3

8

—

6

—

—

—

10

65

29

31

60

Tab. 32 (forts.). Antal lärjungar, som åren 1888—1897 utan godkänd mogenhetsexamen afgått från de

allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med fördelning efter tillämnad

lefnadsbana närmast efter afgången.

1

2

3

4

5

6

7

»

9

10

u

12

13

14

15

IG

17

18

19

20

21

22

23

Ar

Under vårterminen när-

varande lärjungar

j ä r

j u n

g a

r , s

o m

a f g

å t t

Summa

Summa af koll. 4—9

Summa af koll. 10—19

Summa af koll. 4—19

för att (enligt föräldrars, målsmäns eller

sin egen uppgift) öfvergå till

utan bestämd uppgift

annat allmänt

läroverk

utländskt läro-

verk

folkskola

folkhögskola eller

högre folkskola

borgarskola

folkskolelärare-

seminaiiura

enskilda studier

el. enskildt lärov.

tekniskt läroverk

1

landtbruk el. läro-

verk f. landtbruk

bruks-, fabriks- el.

handtverksrörelse

handel eller

handelsinstitut

O:

B

g

•-j

pr

civila tjänste-

mannabanor

militäryrket

apotekareyrket

andra lefnads-banor

Ur klass VII: 2.

1888

776

—

—

—

—

—

7

2

2

1

2

—

i

_

_

2

12

29

7

22

29

1889

699

1

—

—

—

—

—

8

1

1

—

7

—

3

1

_

—

9

31

8

22

30

1890

673

—

—

—

—

—

—

6

1

1

2

2

i

3

—

—

—

3

19

6

13

19

1891

614

—

—

—

—

—

—

10

—

2

1

6

TT

2

—

1

—

3

25

10

15

25

1892

606

1

—

—

—

—

5

—

2

—

1

1

—

—

—

5

15

5

9

14

1893

642

—

—

—

—

—

—

2

1

3

—

1

—

2

—

—

1

4

14

2

12

14

1894

576

—

—

—

—

—

—

2

—

1

—

2

—

2

—

—

1

1

9

2

7

9

1895

606

—

—

—

—

—

—

2

—

1

—

2

—

—

_

_

_

2

7

2

5

7

1896

588

—

—

—

—

—

—

10

1

—

—

2

—

—

_

_

_

1

14

10

4

14

1897

725

—

—

—

—

1

—

4

1

1

1

1

—

—

—

—

—

3

11

4

7

11

Källa för tab. 32: Berättelse om statens allmänna läroverk för gossar och vid dennas utarbetande i ecklesiastikdepartementet
gjorda anteckningar.

Tab. 33. Antal lärjungar å reallinien, som åren 1888—1897 utan godhänd mogenhetsexamen afgått

från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med fördelning efter

tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

U

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

År

Under vårterminen när-

varande lärjungar

j ä r

U n

g a

r , s

o m

a f g

å t

Summa

Summa af koll. 4—9

Summa af koll. 10—19

Summa af koll. 4—19

för att (enligt föräldrars, målsmäns eller sin egen uppgift) öfvergå till

utan bestämd uppgift

annat allmänt

läroverk

utländskt läro-

verk

folkskola

folkhögskola eller

högre folkskola

borgarskola

folkskolelärare-

seminarium

enskilda studier

el. enskildt lärov.

tekniskt läroverk

landtbruk el. läro-

verk f. landtbruk

bruks-, fabriks- el.

handtverksrörelse

handel eller

handelsinstitut

sjömansyrket

civila tjänste-

mannabanor

militäryrket

apotekareyrket

andra lefnads-

banor

Ur klass

IV.

1888

1055

34

—

—

—

—

—

14

15

17

29

81

18

1

8

—

—J

108

325

14

277

291

1889

1135

24

—

—

—

1

—

18

15

20

56

84

20

5

6

—

2

100

351

19

308

327

1890

1183

54

—

—

—

2

—

16

21

16

51

109

30

4

10

1

2

74

390

18

318

336

1891

1212

31

—

—

—

3

—

20

16

18

44

104

30

6

8

—

3

53

336

23

282

305

1892

1449

68

2

—

—

6

i

16

14

27

44

101

26

11

6

—

3

69

394

25

301

326

1893

1388

71

1

—

1

7

—

14

8

18

43

101

34

6

10

—

3

60

377

23

283

306

1894

1410

54

—

—

—

4

i

11

19

29

37

105

30

8

6

—

4

62

370

16

300

316

1895

1463

38

—

—

—

1

—

23

18

21

45

105

22

6

12

—

6

45

342

24

280

304

1896

1504

55

—

—

—

2

2

17

17

17

64

126

31

4

7

—

1

48

391

21

315

336

1897

1526

39

1

—

—

2

1

16

12

16

45

93

15

13

17

—

2

70

342

20

283

303

Ur klass

V.

1888

678

74

—

—

—

—

1

10

29

22

36

101

22

9

8

—

—

99

411

11

326

337

1889

683

88

1

—

—

—

—

7

36

12

40

128

19

11

9

—

2

67

420

8

324

332

1890

699

93

—

—

—

—

—

7

43

25

52

110

18

8

9

—

4

55

424

7

324

331

1891

773

95

—

—

—

—

2

7

63

29

52

132

22

12

14

—

4

57

489

9

385

394

1892

795

104

1

—

—

3

3

6

60

25

55

141

22

16

10

—

1

71

518

13

401

414

1893

1008

129

1

—

—

2

2

20

51

18

51

147

30

22

6

—

3

67

549

25

395

420

1894

990

142

—

—

—

2

2

19

55

27

50

166

24

15

6

—

6

59

573

23

408

431

1895

987

100

—

—

—

—

2

19

40

22

50

180

19

19

9

—

2

61

513

21

392

413

1896

1082

140

—

—

—

—

1

26

68

24

40

176

10

21

7

—

2

67

581

27

414

441

1897

1065

158

1

—

—

—

2

19

68

29

61

176

13

20

7

—

1

68

602

22

422

444

Tab. 33 (forts.). Antal lärjungar å reallinien, som åren 1888—1897 utan godkänd mogenhetsexamen

afgått från de allmänna läroverken och pedagogierna (atom genom döden afgångne), med fördelning

efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.

1

2

8

4

5

6

1

8

9

10

it

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

d

B

lär

j u n

g a

r , s

o m

a f g

å t

CO

OO

B

B

B

p

GG

B

3 2

för att (enligt föräldrars, målsmäns eller

sin egen uppgift) öfvergå till

l

B

zn

B

B

B

B

p

Ar

g.
g a

B o
crq a

P

* B
p:
i

annat allmänt

läroverk

utländskt läro-

verk

folkskola

folkhögskola eller

högre folkskola

borgarskola

folkskolelärare-

seminarium

enskilda studier

el. enskildt lärov.

tekniskt läroverk

landtbruk el. läro-

verk f. landtbruk

bruks-, fabriks- el.

handtverksrörelse

handel eller

handelsinstitut

j sjömansyrket

civila tjänste-

mannabanor

militäryrket

apotekareyrket

andra lefnads-banor

er

<T>

03

|:

B

o-

►5

OQ

B

B

B

p

8.

pr

i

p

»-*>

pr

0

1

CO

af koll. 4—19

Ur k
1888

lass

290

VI: 1.

6

9

14

9

7

31

2

4

2

29

113

9

98

107

1889

315

3

1

—

—

—

—

4

18

2

15

34

7

4

3

2

2

15

110

5

102

107

1890

324

15

—

—

—

—

—

6

13

6

7

38

2

4

4

1

1

17

114

6

93

99

1891

348

6

—

—

—

—

—

8

17

8

13

41

4

7

2

1

—

15

121

8

108

116

1892

363

14

—

—

—

—

—

7

8

5

10

34

5

6

2

—

1

9

101

7

80

87

1893

387

15

—

—

—

1

—

4

21

11

12

40

3

5

2

3

1

10

128

5

108

113

1894

614

12

—

—

—

1

—

14

10

10

12

48

5

5

5

3

—

16

147

15

120

135

1895

534

19

1

—

—

—

—

16

21

7

16

44

6

6

3

1

2

15

156

17

120

137

1896

522

8

—

—

—

—

—

10

14

6

13

41

6

4

2

—

1

13

118

10

100

110

1897

602

17

—

—

—

—

—

13

18

7

12

48

3

2

1

—

1

16

138

13

108

121

Ur k
1888

lass

235

>7: 2.

5

4

4

3

1

10

3

10

1

2

14

57

4

48

52

1889

185

10

—

—

—

—

—

7

8

2

2

14

—

3

—

2

—

11

59

7

42

49

1890

212

5

—

—

—

—

—

G

4

2

4

24

—

5

1

—

1

13

65

6

54

60

1891

236

8

—

—

—

—

—

4

6

3

2

15

—

4

—

1

—

9

52

4

40

44

1892

224

6

—

—

—

—

—

8

1

3

8

14

—

4

—

2

1

6

53

8

39

47

1893

251

8

—

—

—

—

—

6

5

3

4

11

1

2

1

2

1

4

48

6

34

40

1894

259

10

—

—

—

—

—

12

4

7

9

13

2

6

—

4

—

3

70

12

48

60

1895

351

8

—

—

—

—

—

9

8

4

4

6

—

4

—

5

—

8

56

9

39

48

1896

396

14

—

—

—

—

—

9

10

3

2

19

2

7

—

1

—

7

74

9

51

60

1897

393

12

—

—

—

—

—

12

8

3

8

15

—

5

—

—

—

6

69

12

45

57

Tab. 33 (forts.). Antal lärjungar å reallinien, som åren 1888—1897 utan godkänd mogenhetsexamen

afgått från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångue), med fördelning

efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.

1

2

3 1

4

5 1

6 1

7

8 1

9 1

10

11

12

is

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

Ar

Under vårterminen när-

varande lärjungar

''j ä r

j u n

g a

r, s

o m

a f g

å t t

Summa

''Summa af koll. 4—9

Summa af koll. 10—19

Summa af koll. 4—19

för att (enligt föräldrars, målsmäns eller

sin egen uppgift) öfvergå till

utan bestämdjuppgift

annat allmänt

läroverk

utländskt läro-

verk

folkskola

folkhögskola eller

högre folkskola

borgarskola

folkskolelärare-

seminarium

enskilda studier

el. enskildt lärov.

tekniskt läroverk

landtbruk el. läro-

verk f. landtbruk

bruks-, fabriks- el.

handtverksrörelse

handel eller

handelsinstitut

sjömansyrket

civila tjänste-

mannabanor

militäryrket

apotekareyrket

andra lefnad s-

banor

Ur klass VII: 1.

1888

167

2

_

__

—

—

—

6

3

—

3

5

2

1

—

—

2

5

29

6

21

27

1889

189

1

—

—

—

—

—

10

3

—

1

5

—

—

1

—

—

1

22

10

11

21

1890

149

2

—

—

—

—

—

5

1

2

3

1

—

1

1

—

—

4

20

5

13

18

1891

163

2

_

—

—

—

—

8

5

2

1

2

—

1

—

—

—

3

24

8

14

22

1892

202

_

—

—

—

—

—

10

3

1

1

3

—

1

—

—

—

2

21

10

11

21

1893

193

3

_

—

—

—

—.

7

1

—

—

7

—

4

—

—

—

2

24

7

14

21

1894

218

__

_

_

_

—

—

14

1

1

—

7

—

—

—

—

—

1

24

14

10

24

1895

225

_

_

—

_

—

—

11

1

2

1

4

—

1

—

—

1

3

24

11

13

24

1696

302

3

_

_

_

_

—

12

1

1

2

1

1

1

—

—

1

6

29

12

14

26

1897

343

1

—

—

—

—

—

14

3

—

3

6

—

4

—

y—

—

4

35

14

20

34

Ur klass VII: 2.

1888

142

—

_

—

—

—

—

2

1

—

—

1

—

—

—

—

2

4

10

2

8

10

1889

142

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

3

—

1

—

—

—

2

7

—

7

7

1890

151

—

—

—

—

—

—

3

1

1

1

2

1

—

—

—

—

1

10

3

7

10

1891

129

—

—

—

—

—

—

5

—

—

—

3

—

—

—

—

—

2

10

5

5

10

1892

127

—

—

—

—

—

—

2

—

1

—

—

—

—

—

—

—

1

4

2

2

4

1893

169

—

—

—

—

—

—

—

1

2

—

—

—

1

—

—

—

—

4

—

4

4

1894

177

—

—

—

—

—

—

2

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

3

2

1

3

1895

183

—

—

—

—

—

—

1

—

1

—

1

—

—

—

—

—

—

3

1

2

3

1896

187

—

—

—

—

—

—

7

1

—

—

2

—

—

—

—

—

—

10

7

3

10

1897

265

—

—

—

—

—

—

3

1

1

1

6

3

3

6

Källa för tab. 33: Berättelse om statens allmänna läroverk för gossar och vid dennas utarbetande i ecklesiastikdepartementet
gjorda anteckningar.

Tab. 34. Antal lärjungar å latinlinien, som åren 1888—1897 utan godkänd mogenhetsexamen afgått

från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med fördelning efter

tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.

1

2

3

*

5

6

1

8

9

10

il

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

År

Under vårterminen när-

varande lärjungar

bär

j u n

g a

r , s

o m

a f g

å t t

Summa

Summa af koll. 4—9

Summa af koll. 10—19

Summa af koll. 4—19

för att (enligt föräldrars, målsmäns eller

sin egen uppgift) öfvergå till

utan bestämd uppgift

annat allmänt

läroverk

utländskt läro-

verk

folkskola

folkhögskola eller

högre folkskola

borgarskola

folkskolelärare-

seminarium

enskilda studier

el. enskildt lärov.

tekniskt läroverk

landtbruk el. läro-

verk f. landtbruk

bruks-, fabriks- el.

handtverksrörelse

handel eller

handelsinstitut

sjömansyrket

civila tjänste-

j mannabanor

militäryrket

apotekareyrket

andra lefnads-banor

Ur klass

IV.

1888

967

41

—

—

—

—

—

5

3

7

7

16

1

—

2

_

_

40

122

5

76

81

1889

892

42

1

—

—

—

—

10

2

0

5

17

3

—

3

—

—

23

112

11

59

70

1890

920

50

2

—

—

—

i

5

3

5

9

10

6

1

4

—

—

31

127

8

69

77

1891

927

39

—

—

—

1

i

12

7

5

7

22

4

1

2

—

—

19

120

14

67

81

1892

861

33

—

—

—

—

i

12

1

5

4

11

—

—

3

—

—

8

78

13

32

45

1893

856

38

—

—

—

1

i

8

3

1

5

17

—

1

—

—

2

25

102

10

54

64

1894

864

42

—

—

—

—

i

15

6

2

3

11

2

1

—

—

1

17

101

16

43

59

1895

878

37

—

—

—

2

i

10

1

3

5

10

2

—

2

—

1

21

95

13

45

58

1896

862

22

—

—

—

1

2

2

2

3

3

19

4

1

—

—:

—

10

69

5

42

47

1897

863

30

—

—

—

—

1

15

1

3

2

18

3

1

4

—

—

13

91

16

45

61

Ur klass

V.

1888

990

114

—

—

—

—

1

9

12

9

19

32

7

5

2

—

1

55

266

10

142

152

1889

912

102

2

—

—

—

—

10

6

17

15

38

4

7

5

—

—

31

237

12

123

135

1890

806

100

—

—

—

—

—

10

10

12

13

29

4

4

1

—

—

30

213

10

103

113

1891

853

88

1

—

—

—

—

9

15

7

11

39

8

9

5

i

2

31

226

10

128

138

1892

825

93

—

—

—

—

1

10

10

9

6

25

3

5

7

—

—

23

192

11

88

99

1893

816

99

—

—

—

—

2

13

13

9

5

18

6

8

1

—

—

29

203

15

89

104

1894

802

81

—

—

—

—

1

4

7

12

12

31

—

1

1

—

—

18

168

5

82

87

1896

810

77

—

—

—

—

3

12

8

14

6

26

4

8

5

4

2

19

188

15

96

111

1896

817

107

—

—

—

—

1

13

11

8

7

29

2

2

2

—

—

27

209

14

88

102

1897

819

101

—

—

—

1

6

8

8

9

34

3

8

2

—

1

17

198

7

90

97

Tab. 34 (forts.). Antal lärjungar å latinlinien, som åren 1888—1897 utan godkänd mogenhetsexamen

afgått från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med fördelning

efter tillämnad lednadsbana närmast efter afgången.

som afgått

Lärjungar

för att (enligt föräldrars, målsmäns eller sin egen uppgift) öfvergå till

Ur klass VI: I.

1888 841 18

1889 828 15

1890 786 13

1891 684 14

1892 703 18

1893 743 18

1894 725 8

1895 698 9

1896 669 16

1897 725 17

Ur klass VI: 2.

1888 704 3

1889 655 15

1890 633 7

1891 620 6

1892 503 7

1893 537 13

1894 564 9

1895 565 6

1896 560 12

1897 556 6

Tab f34 (forts'')'' AntaI lärjungar å latinlinien, som åren 1888-1897 utan godkänd mogenhetsexamen

afgatt från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångue), med fördelning

efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.

Lärjungar

som afgätt

för att (enligt föräldrars, målsmäns eller sin egen uppgift) öfvergå till

Ur klass

VII: l.

Ur klass VII: 2.

1888 634 —

1889 557 1

1890 622 —

1891 485 —

1892 479 1

1893 473 —

1894 398 —

1895 423 —

1896 401 —

1897 460 —

Källa för tab.
gjorda anteckningar.

34: Berättelse om statens allmänna läroverk för

ecklesiastikdepartementet

Tab 35 Antal lärjungar, som under åren 1893-1897 i medeltal årligen utan godkänd mogenhetsexamen

afgått från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med lordelmng etter

tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.

A. Från samtliga läroverk.

afgått

r j ungar,

för att (enligt föräldrars, målsmäns eller sin egen uppgift) öfvergå till

ur hvilken
af -

CU P7*

3 ✓7''1

Ringen

: 2...... b''Zt.2

Summa''15,042.0

R. 4 .. 1,458.2

R. 5 ... 1,026.4
R. 6: l.. 511.8

R. 6: 2- 330.o

R. 7: i.. 256.2

Summa

L. 5 ..

L. 6: i,

L. 7: l

L. 7: 2

Summa

Tab. 35 (forts.). Antal lärjungar, som under åren 1893-1897 i medeltal årligen utan godkänd mogenhets examen

afgatt från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med

fördelning efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.

B. Från de högre läroverken.

1

2

3 1 4 1 8 i 6 1 7 1 8 ! 9 1 10 1 11 1 12 1 13 | 14. | IS | 16 1 17 I 18 1 19 i 90

21

22

23

Klass,

ur hvil

ken af-gången
skett

Närvarande lärjungar vår-

terminen (medeltal)

Lärjungar, som afgätt

CO

3

B

B

p

CO

3

B

B

p

p

*-*»

77

0

1

cd

CO

3

B

B

p

p

•-S

TT

0^

0

CD

CO

c

B

B

p

p

77

0

1

CD

för att (enligt föräldrars, malsmäns eller sin egen uppgift) öfvergå till

3

sr

3

er

CD

CO

p:

B

P-

3

*73

>3

C2.

£3»

P
3
i— 3
p: p
*-J <-►

< £L
cd £2

Sr B

p:

3

c

p

3

< p
CD cd
<-l 7?
TT «*•

p

•-J

o

g

TT

CO

TT

C^

p*.

er o

a 03
o*

77 2-

co p

C&

p* ?r

''-i

OQ

g®

oc

TT

P-

co ©

a o
S £
c S
B B

CD

J a CD
• 3

CD »

g g

?r £u

£J P
Cu

££ CD

Sfi

O (t)
◄ >-*

CD

TT

3.

co‘

TT

pt

5

o

◄

CD

pr

P-

S 3
TT P*

8— 3
p

3- cr

p >-<
3 3
&.*-

c5 J
EL

a sr

5 CD
CD 1

t»* P

1 cd i—*

3“

P £y-3 p
P- 3
CD Q_

CD CD^

3* _

CD

CD-3 ^

<r+

*22.

O:

B

p

B

vs

pr

CD

B§

P 2
3 3
3 *
P ,«r*-

r§

§1
1 CD

B

p:

*3

>-*

TT

CD

P

O

CD

TT

P

Sr

CD

P

3

p.

0- 3

p ^
3 k-

B g.

1

os

1........

2...

3 ......

4 ......

5 ........

Ii: t......

6: 2......

7: i ...

7: 2.....

Summa

B. 4 ...
B. 5 ..
B. 6: l..
B. 6: 2..
B. 7: l..
B. 7: 2..

Summa

L. 4 ...
L. 5 ...
L. 6: l..
L. 6: 2..
L. 7: l..
L. 7: 2..

Summa

1,293.4

1,703.0

1.741.8

1.744.2

1.460.2

1.223.8
886.4
748.0
627.2

21.4

39.8

65.8

38.4

46.4

27.8
19.6

5.0

0.2

0.2

0.2

0.4

0.2

7.6

4.0

0.6

0.2

0.2

0.2

0.4

0.6

3.0

0.4

0.4

0.4

0.6

1.4

2.8

0.8

0.2

0.4

14.2
13.8

14.4
20.6

23.2
25.o

23.4
28.6

4.0

0.6

3.0

5.4

9.2
46.8
26.0

9.8

2.2
0.6

1.2

3.8
7.6

13.6

23.6

11.6
7.o

1.8
1.2

1.0

9.0

22.6
30.0

37.6

19.6
8.8
2.6
0.2

3.2

14.8
35.6

80.8
130.6

68.0

23.2

7.2
1.6

2.2

7.8

19.0

15.0
6.0
1.4
0.4

0.6

1.8

4.2

14.0

10.6

7.8

3.4

0.8

0.4

2.4

8.4
5.2
3.8
1.0

0.6

20.6

15.8

1.6

0.2

0.4

0.8

1.4

2.6

1.2

0.6

0.4

0.4

18.2

30.6
41.2
52.8

54.6

31.6
15.4

7.8

2.2

68.2

123.2
207.4

283.8

403.8

253.2
134.0

61.4

11.0

22.4
18.6

16.4

25.4
26.8

26.4
23.6
29.0

4.0

24.4

64.8
125.2

220.0
330.6

199.0

90.8

27.4
7.0

46.8

83.4
141.6

245.4

357.4

225.4
1144

56.4
11.0

11,434.0

1,014.8

762.4

511.8

330.0

256.2

196.2

264.2

22.4
32.6
14.2

10.4
1.4

1.2

0.2

0.4

0.2

12.2

0.4

0.2

5.o

2.2

0.4

0.4

6.6

0.2

1.2

167.2

11.4

14.6
11.4

9.6

11.6

2.6

103.6

7.0

39.0

18.0

7.0
1.4
0.6

71.4

11.2

14.8

8.2

4.0
0.8

1.0

131.4

27.8

31.8
13.0

5.4

1.2

365.0

68.8

112.0
44.2
12.8

5.0

0.6

52.4

I8.0

12.6

4.4

1.0

0.2

43.2

3.6

10.4

4.4

4.8

2.0

0.2

21.2

7.4

4.0

2.6

0.2

38.6

1.4

2.4

8.0

1.0
2.2
1.0
0.2
0.4

254.4

37.4

37.4

14.o

5.6

3.2

0.2

1,546.0

218.8

313.4

137.4
63.4
27.2

5.2

192.6

14.2

16.6

12.o

9.6
11.6

2.6

1,089.2

182.2

264.2

111.2
43.4
14.2

2.6

1,281.8

196 4
280.8
123.2
53.0
25.8
5.2

3,071.4

729.4

703.8

712.0

656.4

491.8

431.0

81.0

16.0

13.8

13.6

9.2

3.6

0.8

—

0.2

3.o

0.8

1.4

1.2

1.6

0.8

0.2

0.4

61.2

9.2

8.6

13.6

13.8

17.0

1.4

73.o

2.2

7.8
8.0

2.8
0.8

40. o

2.4
8.8

3.4

3.0

1.0
0.2

79.2

2.2

5.8

6.6

3.4

1.4
0.2

243.4

12.0

18.6

23.8

10.4

2.2

1.0

36.2

1.6

2.4

1.6

0.4

0.2

25.4

0.6

3.6

6.2

3.0

1.4

0.6

14.2

1.0

1.2

1.2

0.8

3.8

0.6

19.2

13.4

1.6

4.8

0.4

0.4

0.2

0.4

0.4

97-8

15.4

17.2

17.6

9.8

4.6

2.0

765.4

65.o

90.4

115.8

70.6

34.2

5.8

66.6

11.2

10.2

14.4

14.0

17.4
1.4

617.8

37.8

66.4
87-s

47.4
13.2

4.4

684.4

49.0

76.6
102.2

61 4

30.6
5.8

3,624.4

56.2

—

—

—

0.8

4.2

63.6

21.6

18.8

19.6

68.0

6.2

15.4| 4.2

34.8

1.8

66.6

381.8

68.6

257.0

325.6

Tab 35 (forts.). Antal lärjungar, som under åren. 1893—1897 i medeltal årligen utan godkänd mogenhets examen

afgått från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med

fördelning efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.

C. Från de lägre läroverken och pedagogierna.

,

2

3

4 ]

5 |

6 1

7 1

8

9 ''

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

2 3

Närvarande lärjungar vår-

terminen (medeltal)

L ä

r j u

n g a

r, s

o m

a f g

å t t

CO

CO

1

B

p

CO

3

B

B

p

Klass,

för att (enligt föräldrars, målsmäns eller

sin egen uppgift) öfvergå till

3

Ef

3

CG

B

B

fa

ur hvil-ken af-gången

skett

annat allmänt

läroverk

3

Pi

3

<1 a-

-t “

PT «♦

p:

•t

O

g

pr

00

pr

o

p"

folkhögskola eller

högre folkskola

er

o

•-t

09

P

*-i

CD

pr

o

p"

folkskolelärare-

seminarium

enskilda studier

el. enskildt lärov.

£

pr

3

CD

?r

P:

■-*

O

<

pr

landtbruk el. läro-j

verk f. landtbruk

bruks-, fabriks- el.

handtverksrörelse

handel eller

handelsinstitut

<52.

O*.

B

P

3

00

pr

fD

civila tjänste-

mannabanor

B

p:

pr

<t>

P

►3

O

c-t-

<D

pr

p

a>

pr

CD

p

3

Q-

gg

-j

P

CD

er

CD

CD

pi

B

3

►3

09.

c?

B

B

s»

P

pr

o,

i

CD

S»

pr

o

»—»

0

1

i—»

CD

ct
>■*»

pr

o,

i

t—»

CD

1 ........

2 ........

3 .........

4 .........

5 .....

912.0

936.4

807.4
578.6

373.0

33.6

32.6
56.8
47.0

180.4

0.6

0.2

0.2

0.2

11.2

3.4

0.6

0.2

0.4

0.2

0.2

0.6

1.0

0.4

0.8

0.4

0.6

10.6

12.4

11.4
5.6
7.o

1.4

6.6

8.2

17.0

2.0

3.8

12.4

9.0

10.6

5.2

15.6

31.6
20.4

20.6

3.2

13.8

43.4

40.2

65.6

1.0

4.6

11.2

9.0

7.2

0.2

0.6

4.2

4.0

10.8

0.4

0.4

0.8

3.2

4.0

0.2

0.2

0.8

1.4

2.6

0.8

19.0

28.4

38.0

21.4
27.8

87.6

118.2

220.4

172.2

353.0

22.8

16.2

14.o

7.2

8.o

31.2

69.4

149.6
118.0

164.6

54.o

85.6

163.6
125.2

172.6

Summa

3,608.0

350.4

1.2

15.2

0.6

2.4

1.8

47.c

33.2

37.8

93.4

166.2

33.0

19.8

8.8

0.2

5.8

134.6

951.4

68.2

532.8

601. o

R. 4 ...
R. 5 ...

443.4

264.0

29.2

101.2

0.2

—

-

1.0

0.4

0.4

0.6

4.8

6.0

7.8

15.4

9.0

9.2

19.0

18.6

37.2

56.6

8.4

6.6

3.8

9.0

3.0

3.0

—

2.2

0.6

19.6

23.0

145.6

250.2

6.4

7.o

110. o
142.0

116.4

149.o

Summa

707.4

130.4

0.2

—

—

1.4

1.0

10.8

23.2

18.2

37.6

93.8

15.o

12.8

6.o

—

2.8

42.6

395.8

13.4

252.0

265.4

L. 4 ...

L. 5 ...

135.2

109.0

17.8

79.2

—

—

—

—

—

0.8

1.0

0.4

1.6

1.4

1.4

2.0

3.0

9.0

0.6

0.6

0.2

1.8

0.2

1.0

0.2

0.4

0.2

1.8

4.8

26.6

102.8

0 8

1.0

8.o

22.6

8.8

23.6

| Summa

244.2

97.o

—

—

—

—

-

1.8

2.0

1.4

3.4

12.o

1.2

2.o

1.2

0.2

0.6

6.c

129.4

1.8

30.6

32.4

Ci 4- CC tC

Tab. 35 (forts.). Antal lärjungar, som under åren 1893—1897 i medeltal årligen utan godkänd mogenhets examen

afgått från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med

fördelning efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.

D. Från de femklassiga läroverken.

Klass,
ur hvil
ken afgången

skett

2

3

1 4

5

G

i *

8

1 9

1 10

! u

1 12

1 13

14

! 15

l 16

l 17

1 18

l 19

I 20

21

22

23

Närvarande lärjungar vår-

terminen (medeltal)

L ä

r j u

n g a

r, s

o m

a f g

å t

Summa

Summa af koll. 4—9

Summa af koll. 10—19

Summa af koll. 4—19

för att (enligt föräldrars, målsmäns

eller

sin egen uppgift) öfvergå till

utan bestämd uppgift

annat allmänt

läroverk

utländskt läro-

verk

folkskola

folkhögskola eller

högre folkskola

borgarskola

folkskolelärare^

seminarium

enskilda studier

el. enskildt lärov.

tekniskt läroverk

landtbruk el. läro-

verk f. landtbruk

bruks-, fabriks-el.

handtverksrörelse

handel eller

handelsinstitut

sjömansyrket

civila tjänste-

mannabanor

j militäryrket

1

apotekareyrket

andra lefnads-banor

012.2

25.2

0.4

6.0

—

0.2

_

7.4

_

1.4

2.0

1.8

0.6

0.2

0.2

0.2

12.2

58.4

14.6

18.6

33.2

647.4

22.0

0.2

1.6

—

0.2

—

9.2

0.6

1.8

7.4

9.0

2.6

—

—

—

0.6

16.0

71.2

11.2

38.0

49.2

566.0

23.0

0.2

0.2

—

0.6

0.4

8.2

5.4

5.6

14.4

23.2

8.0

2.4

0.2

—

0.4

18.6

110.8

9.6

78.2

87.8

462.6

24.0

—

—

—

1.0

0.4

3.8

6.8

6.4

15.4

30.6

8.4

1.8

2.6

—

2.0

14.4

118.2

5.2

88.4

93.6

322.0

157.0

—

—

0.4

0.4

6.4

14.8

7.8

16.4

57.0

6.2

8.2

3.6

0.2

0.6

24.2

303.2

7.2

139.0

146.2

2,609.2

251.8

0.8

8.4

—

2.4

1.2

35.0

27.6

23.o

55.6

121.6

25.8

12.c

6.6

0.2

3.8

85.4

661.8

47.8

362.2

410. o

369.0

16.0

—

—

—

1.0

0.4

3.4

6.4

6.4

14.6

28.8

7.8

1.6

2.4

_

1.8

13.6

104.2

4.8

83.4

88.2

230.0

89.0

—

—

—

0.4

0.4

5.4

13.4

6.4

15.4

50.2

5.6

6.8

2.6

—

0.6

20.6

217.4

6.2

121-c

127.8

589.o

105.6

—

—

—

1.4

0.8

8.8

19.8

12.8

30. o

79.o

13.4

8.4

5.o

—

2.4

34.2

321.6

11.0

205. o

216.0

103.6

8.6

—

—

—

—

—

0.4

0.4

—

0.8

1.8

0.6

0.2

0.2

_

0.2

0.8

14.o

0.4

5.0

5.4

92.0

67.4

—

—

—

—

~

1.0

1.4

1.4

1.0

6.8

0.G

1.4

1.0

0.2

—

3.6

85.8

1.0

17.4

18.4

195.«

76.o

—

—

—

—

1.4

1.8

1.4

1.8

8.6

1.2

1.6

1.2

0.2

0.2

4.4

99.8

1.4

22.4

23.8

1........

Summa

K. 4
R. 5

Summa

L. 4
L. 5

Summa

Tab 35 (forts.) Antal lärjungar, som under åren 1893—1897 i medeltal årligen utan godkänd mogenhets examen

åtgått från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med

fördelning efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.

E. Från de treklassiga läroverken och pedagogierna.

1

2 1

3 |

4 1

5 |

6 |

7 |

8 1

9 l

10 1

il |

12 |

13 |

14 |

15 ]

16 1

17 |

18 |

19

20 |

21 |

22 |

23

jo:

L ä

j u n g a

r, s

o m

a f g

l t) t)

GO !

GO

P

B

B

p

GO

P

B

3

p

Klass,

■varande lärjungar vår-

terminen (medeltal)

för att (enligt föräldrars, målsmäns eller

sin egen uppgift) öfvergå till

P

£■

p

GO

B

B

p

ur hvil-ken af-gången
skett

annat allmänt

i läroverk

utländskt läro-

verk

g

GO

pr

p"

folkhögskola eller

högre folkskola

er 1
o

<JQ

sa

Cfl

pr

o,

p-

folkskolelärare-

seminarium

enskilda studier

!el. enskildt lärov.

tekniskt läroverk''

landtbruk el. läro-|

verk f. landtbruk]

bruks-, fabriks- el.

handtverksrörelse

handel eller

handelsinstitut

O:

B

P

P

<-!

pr

cd

civila tjänste-

mannabanor

B

pT:

cd

P

O

pr

p

H

CD

pr

CD

andra lefnads-banor

er

CD

er.

p:

B

p-

c

►Ö

a2.

Bp

B

B

S»

P 1
i-e> !

pr

o

■

|-*v

pr

o

>—1

T

CD

►-*>

pr

o,

rf^

i

3

1.........

2.......

3 .........

4 ........

5 ......

300.4

289.0

242.4

116.0
51.0

8.4

10.6

33.8

22.4

23.4

0.2

0.2

4.0

1.8

0.4

0.2

0.4

—

0.4

0.2

3.2

3.2

3.2

1.8

0.6

0.8

1.2

1.4

2.2

O.o

2.0

6.8

2.6

2.8

3.2

8.2

17.2

5.0

4.2

1.4

4.8

20.2

9.6

8.6

0.4

2.0

3.2

O.o

1.0

O.o

1.8

2.2

2.6

0.2

0.4

0.6

0.6

0.4

—

0.2

1.0

0.6

0.2

6.8

12.4

19.4
7.0
3.6

29.2

47.0
109.6

54.0
49.8

8.2

5.0
4.4

2.0
0.8

12.6

31.4

71.4

29.6

25.6

20.8

36.4
75.8
31.6

26.4

Summa

998.8

98.0

0.4

6.8

0.6

—

O.o

12.o

5.6

14.8

37.8

44.0

7.2

7.2

2.2

—

2.o

49.2

289.6

20.4

170.6

191.0

R. 4 ...
R. 5

84.4

34.o

13.2

11.0

0.2

—

—

-

0.2

1.4

0.6

1.4

2.0

2.0

2.8

4.4

3.2

8.4

6.4

0.6

1.0

2.2

2.2

0.6

0.4

—

0.4

6.0

2.4

41.4

32.8

1.6

0.8

26.6

20.4

28.2

21.2

Summa

118.1

24.8

0.2

—

—

—

0.2

2.o

3.4

5.4

7.o

14.8

1.6

4.4

1.0

—

0.4

8.4

74.2

2.4

47.0

49.4

L. 4 ...
L. 5

31.0

17.0

9.2

11.8

—

-

—

—

0.4

0.2

—

0.6

1.0

1.2

2.2

-

0.4

0.2

0.2

1.0

1.2

12.0

17.0

0.4

3.o

5.2

3.4

5.2

Summa

48.o

21.o

—

—

—

0.4

0.2

1 -

1.6

3.4

O.tl -

—

0.4

1 2.2

29.6

0.4

1 8.2

1 8.6

Anm Tab 35 är upprättad på grundvalen af den officiella statistiken och tabellerna 32—34. Därvid hafva icke de 125 laqungar,
Anm- - OJ ar

81 i första, 31 i andra, 13 i tredje klassen tagits i beräkning, ovm ><**v
och lika många enklassiga pedagogier, hvilka vid terminens slut indrogos.

Tab. 36. Antalet åren 1888—1897 vid vårterminens slut och höstterminens

antalet vid vårterminens slut före flyttningen

A. Utan hänsyn

År

Vid vårterminens slut

före flyttningen när-

varande i 1

Flyttade från 1
till 2

Vid vårterminens slut

före flyttningen när-

varande i 2

Flyttade från 2
till 3

Vid vårterminens slut
före flyttningen när-varande i 3

Flyttade från 3
till 4

Vid vårterminens slut

före flyttningen när-

varande i 4

Flyttade från 4
till 5

Vid vårtermi-

nens slut

Vid hösttermi-

nens början

Summa

Vid vårtermi-

nens slut

Vid hösttermi-

nens början

Summa

Vid vårtermi-nens slut

Vid hösttermi-nens början

Summa

Vid vårtermi-nens slut

Vid hösttermi-nens början

Summa

1888

1963

67.o

17.0

84.o

2286

60.3

19.6

79.9

2083

63.1

17.4

80.5

1933

59.4

16.4

75.8

1889

1999

64.4

19.6

84.o

2354

60.3

20.2

80.5

2117

61.7

18.8

80.5

1916

54.9

17.1

72.0

1890

1977

64.6

18.8

83.4

2436

62.1

19.2

81.3

2205

59.5

18.o

77.5

1982

55.2

17.0

72.2

1891

2039

64.1

17.6

81.7

2448

59.0

22.5

81.6

2363

58.6

19.9

78.5

2030

53.0

19.9

72.9

1892

2112

62.9

19.9

82.s

2447

61.5

21.0

82.5

2304

58.6

20. o

78.6

2171

54.0

20.6

74.6

1893

2050

66.3

18.9

85.2

2437

59.8

20.6

80.4

2342

59.2

19.2

78.4

2114

55.3

18.9

74.2

1894

2123

66.6

19.5

86.1

2515

62.9

20.6

83.5

2289

62.0

19.8

81.8

2126

55.7

18.5

74.2

1895

2044

66.2

19.5

85.7

2536

60.6

21.6

82.2

2405

60.7

20.3

81.o

2197

55.1

20.2

75.3

1896

2096

66.9

20.3

87.2

2517

62.2

20.6

82.8

2413

62.0

18.7

80.7

2226

56.6

17.3

73.9

1897

2188

66.9

17.7

84.6 |

2595

63.0

19.9

82.9

2486

61.0

18.7

79.7

2279

57.7

19.0

76.7

Anm. Tab. 36 grundar sig pa de i »Berättelse om statens allmänna läroverk för gossar» ingå
dels Nya Elementarskolan och pedagogiema, dels alla »slutafdelningar», d. v. s. att beträffande afdelvid
Norra Latinläroverket, L. 5 vid läroverket i Västervik o. s. v.), hvarken de vid vårterminens slut
afdelningen till den närmast högre. Af de i den officiella statistikens ifrågavarande tabeller upptagna
att hafva tillhört närmast lägre afdelning af samma linie 0 terminer») eller från annan linie. Naturligen
hafva blifvit vid ett läroverk underkända till högre afdelning, vid höstterminens början blifvit vid

början till närmast högre klasser flyttade lärjungar, uttryckt i procent af
närvarande i den klass, från hvilken flyttningen skett.

till olika linier.

Vid vårterminens slu1

före flyttningen när

varande i 5

Flyttade från 5
till 6: 1

Vid vårterminens slut

före flyttningen när-

varande i 6: 1

Flyttade från 6: 1
till 6: 2

Vid vårterminens slut

Före flyttningen när-

varande i 6: 2

Flyttade från 6: 2

till 7: 1

Vid vårterminens slut

före flyttningen när-

varande i 7: 1

Flyttade från 7: 1

till 7: 2

Vid vårtermi-

nens slut

Vid hösttermi-

nens början

Summa

Vid vårtermi-

nens slut

Vid hösttermi-

nens början

Summa

Vid vårtermi-nens slut

Vid hösttermi-nens början

Summa

Vid vårtermi-nens slut

Vid hösttermi-nens början

Summa

1232

62.8

14.5

77.3

1065

59.9

16.7

76.6

875

64.2

18.5

82.7

800

62.2

17.4

79.6

1171

62.0

14.6

76.6

1088

61.3

15.9

77.2

794

64.6

18.1

82.7

768

62.8

16.6

79.4

1115

59.7

13.4

73.1

1057

58.9

17.5

76.4

792

63.2

17.6

80.8

715

60.6

18.6

79.2

1180

55.6

18.o

73.6

982

57.o

17.0

74.0

809

59.2

20.9

80.1

702

58.1

21.9

80. o

1175

57.7

18.6

76.3

1019

55.6

19.0

74.6

695

66.2

18.1

84.3

693

63.5

21.2

84.7

1310

55.8

18.1

73.9

1059

59.6

16.3

75.9

745

62.1

19.7

81.8

627

65.6

18.8

84.4

1300

55.6

17.5

73.1

1167

56.8

18.0

74.8

780

60.5

22.2

82.7

661

63.5

19.8

83.3

1344

56.6

17.4

74.0

1185

57.4

19.4

76.8

830

68.3

17.6

85.9

687

60.8

21.3

82.1

1366

60.8

16.0

76.8

1141

59.7

18.o

77.7

913

65.8

18.2

84.0

771

67.7

18.7

86.4

1348

59.7

16.1

75.8

1281

60.6

17.4

78.o

906

67.1

17.0

| 84.1

833

65.8

21.4

87.2

ende tabellerna öfver lärjungarnes flyttning. I dessa tabeller och följaktligen i tab. 36 aro uteslutna
ning, som vid sitt läroverk är den högsta på sin linie (högsta afdelningarna vid lägre läroverk, R.^5
före flyttningen närvarande läijungarne äro tagna i beräkning eller de, som erhållit fulla betyg från
läijungarne äro i tab. 36 uteslutna de, som flyttats från annan afdelning än den närmast lägre (»efter
ingå ej i tab. 36, lika litet som i den officiella statistiken, de, hvilka efter att vid vårterminens slut
annat läroverk godkända till denna.

Tab. 36 (forts.). Antalet åren 1888—1897 vid vårterminens slut och höstterminens början till

närmast högre klass flyttade lärjungar, uttryckt i procent af antalet vid vårterminens slut före flytt ningen

närvarande i den klass, från hvilken flyttningen skett.

B. Flyttade till R. 5—R. 7: 2.

År

Vid vårterminens slut

före flyttningen när-

varande i R. 4

Flyttade från R. 4
till R. 5

Vid vårterminens slut

före flyttningen när-

varande i R. 5

Flyttade från R. 5
till R. 6: 1

Vid vårterminens slut

före flyttningen när-

varande i R. 6: 1

Flyttade från R. 6:
till R. 6: 2

Vid vårterminens slut

före flyttningen när-

varande i R. 6: 2

Flyttade från R. 6: 2

till R. 7: 1

Vid vårterminens slu1

före flyttningen när

varande i R. 7: 1

Flyttade från R. 7: 1
till R. 7: 2

Vid vårtermi-

nens slut

Vid hösttermi-

nens början

Summa

Vid vårtermi-

nens slut

Vid hösttermi-

nens början

Summa

Vid vårtermi-

nens slut

Vid hösttermi-

nens början

Summa

Vid vårtermi-

nens slut

Vid hösttermi-

nens början

Summa

1 o

I Vid vårtermi-

nens slut

Vid hösttermi-

nens början

Summa

1888

990

52.1

17.3

69.4

410

55.4

12.6

68.o

251

55.4

16.7

72.i

195

61.6

21.o

82.6

156

64.7

16.7

81.4

1889

1043

46.6

18.2

64.8

409

54.5

14.4

68.9

284

58.5

15.4

73.9

160

62.5

16.3

78.8

167

62.9

18.6

81.5

1890

1087

49.4

17.2

66.6

441

55.6

11.3

66.9

304

58.2

18.4

76.6

183

59.6

18.5

78.1

136

60.3

16.9

77.2

1891

1125

47.9

20.1

68.o

457

48.8

16.2

65.0

325

50.5

18.1

68.6

217

57.6

21.7

79.3

150

52.o

22.7

74.7

1892

1326

49.4

20.5

69.9

486

52.7

16.6

69.3

337

55.8

15.7

71.5

206

68.4

15.1

83.5

186

58.1

24.2

82.3

1893

1280

49.8

19.5

69.3

634

49.7

17.8

67.5

356

56.5

16.3

72.8

229

62.9

20.5

83.4

184

60.3

23.4

83.7

1894

1282

49.8

20.7

70.5

608

47.5

18.3

65.8

475

53.2

17.7

70.9

237

54.4

27.o

81.4

201

55.7

21.4

77.1

1895

1340

49.6

22.1

71.7

657

50.2

17.5

67.7

500

54.o

18.0

72.0

283

70.3

21.6

91.9

212

60.4

22.2

82.6

1896

1372

48.1

19.4

67.5

|

705

55.3

14.6

69.9

486

55.1

19.8

74.9

363

60.9

22.8

83.2

277

60.7

24.9

85.6

1897

1424

53.1

20.1

73.8

659

50.8

16.7

67.5 |

575

57.6

17.5

75.1

362 |

59.1

20.2

79.3

320

57.2

24.1

81.3

Tab. 36 (forts.). Antalet åren 1888-1897 vid vårterminens slut och höstterminens början till

närmast högre klass flyttade lärjungar, uttryckt i procent af antalet vid vårterminens slut tore tiy

ningen närvarande i den klass, från hvilken flyttningen skett.

C. Flyttade till L. 5—L. 7: 2.

Ar

<3

°»jr

£ ® <

S ttg8

9 ^ 3-

p 5;®

m.p g-

M x? P

H © 2

• p 3

P oo

Flyttade från

till L. E

L. 4

Vid vårterminens slut

före flyttningen när-

varande i L. 5

Flyttade från
till L. 6:

L. öl

1

Vid vårterminens slut

före flyttningen när-

varande i L. 6: 1

flyttade från L. 6: 1
till L. 6: 2

Vid vårterminens slut

före flyttningen när-

j varande i L. 6: 2

Flyttade från L. 6: 2

till L. 7: 1

Vid vårterminens slut

före flyttningen när-

varande i L. 7: 1

Flyttade från L. 7: 1

till L. 7: 2

Vid vårtermi-

nens slut

Vid hösttermi-

nens början

Summa

Vid vårtermi-

nens slut

Vid hösttermi-

nens början

Summa

i Vid vårtermi-

nens slut

Vid hösttermi-

nens början

Summa

Vid vårtermi-

nens slut

Vid hösttermi-

nens början

Summa

Vid vårtermi-nens slut

Vid hösttermi-nens början

Summa

1888

943

67.1

15.5

82.6

822

66.5

15.5

82.0

814

61.3

16.7

78.0

680

65.0

17.8

82.8

644

61.7

17.5

79.2

1889

873

64.8

15.8

80.6

762

66.0

14.7

80.7

804

62.3

16.0

78.3

634

65.2

18.6

83.8

601

62.7

16.2

78.9

1890

895

62.2

16.6

78.8

674

62.5

14.7

77.2

753

59.2

17,i

76.3

609

64.4

17.2

81.6

579

60.6

19.0

79.6

1891

905

59.2

19.7

78.9

723

60.o

19.1

79.i

657

60.3

16.4

76.7

592

59.8

20.6

80.4

552

59.8

21.7

81.5

1892

845

61.2

20.7

81.9

689

61.3

20. o

81.3

682

55.4

•10.7

76.i

489

65.2

19.4

84.6

507

65.5

20.1

85.6

1893

834

63.7

18.0

81.7

676

61.5

18.4

79.9

703

61.1

16.4

77.5

516

61.8

19.4

81.2

443

67.7

16.9

84.6

1891

844

64.7

15.2

79.9

692

62.6

16.9

79.5

692

59.3

18.2

77.5

543

63.1

20.1

83.2

460

67.0

19.1

86.1

1895

857

63.7

17.3

81.0

687

62.7

17.2

79.9

685

59.9

20.4

80.3

547

67.3

15.5

82.8

475

61.1

20.8

81.9

1899

854

70.2

14.i

84.3

661

66.7

17.5

84.2

655

63.0

16.8

79.8

550

69.1

15.5

84.6

494

71.7

15.2

86.9

1897

1 855

65.5

17.1

82.6

689

68.2

15.5

83.7

706

63.0

17.3

80.s

544

| 72.4

14.9

| 87.3

513

71.1

19.7

| 90.8

Tob. 36 (forts.). Antalet åren 1888—1897 vid vårterminens slut
och höstterminens början till närmast högre klass flyttade
lärjungar, uttryckt i procent af antalet vid vårterminens slut före
flyttningen närvarande i den klass, från hvilken flyttningen skett.
D. Flyttade till L. 6: 2 B—L. 7: 2 B.

År

Vid vårterminens slut

foro flyttningen när-

varande i L. 6: 1 B

Flyttade frånL. 6: IB
till L. 6. 2 B

Vid vårterminens slut

före flyttningen när-

varande i L. 6: 2 B

Flyttade frånL. 6:21
till L. 7: 1 B

Vid vårterminens slut

före flyttningen när-varande i L. 7: IB

Flyttade från L. 7: IB
till L. 7: 2 B

Vid vårtermi-

nens slut

Vid hösttermi-

nens början

Summa

Vid vårtermi- 1
nens slut j

Vid hösttermi-nens början

Summa

Vid vårtermi-nens slut

Vid hösttermi-nens början

Summa

1888

568

54.8

19.0

73.8

447

59.3

19.7

79.0

407

56.0

18.7

74.7

1889

572

57.7

18.0

75.7

419

63.0

20.8

83.8

386

58.5

17.i

75.6

1890

526

55.3

17.7

73.0

411

59.1

19.5

78.6

383

58.5

18.8

77.3

1891

480

56.9

16.7

73.6

400

58.0

20.3

78.3

363

57.8

21.8

79.6

1892

518

52.9

21.2

74.1

338

63.0

21.6

84.6

333

63.7

21.9

85.6

1893

528

56.2

18.4

74.6

372

59.7

19.1

78.8

306

62.4

20.6

83.0

1894

470

54.7

20.6

75.3

381

60.4

22.6

83.0

312

68.6

19.6

88.2

1895

425

54.4

23.5

77.9

363

63.1

16.5

79.6

331

57.1

23.6

80.7

1896

417

56.e

17.7

74.3

331

65.6

15.4

81.0

317

67.8

16.7

84.5

1897

472

59.9

17.4

77.3

325 1

69.2

16.6

85.8

303

70.3

19.i 1

89.4

E. Flyttade till L. 6: 2 A—L. 7: 2 A.

1

t

Ar

Vid vårterminens slut

före flyttningen när-varande i L. 6: 1 A

Flyttade från L. 6: lA
till L. 6: 2 A

Vid vårterminens slut

före flyttningen när-

varande i L. 6: 2 A

Flyttade från L. 6:2A

till L. 7: 1 A

Vid vårterminens slut

före flyttningen när-

varande i L. 7: 1 A

Flyttade frånL. 7: i A
till L. 7. 2 A

Vid vårtermi-nens slut

Vid hösttermi-nens början

Summa

Vid vårtermi-nens slut

Vid hösttermi-

nens början

Summa

Vid vårtermi-

nens slut

Vid hösttermi-

nens början

Summa

'' 1888

246

76.4

11.4

87.8

233

76.0

14.1

90.1

237

71.3

15.6

86.9

1889

232

73.7

11.2

84.9

215

69.3

14.4

83.7

215

70.2

14.4

84.6

1890

227

68.3

15.8

84,i

198

75.3

12.6

87.9

196

64.8

19.4

84.2

1891

177

69.5

15.8

85.3

192

63.5

21.4

84.9

189

63.5

21.7

85.2

1892

164

63.4

18.9

82.3

151

70.2

14.6

84.8

174

69.o

16.7

85.7

1893

175

76.o

10.3

86.3

144

67.4

20.1

87.5

137

79.6

8.7

88.3

1894

222

68.9

13.1

82.0

162

69.8

14.2

84.0

148

63.5

18.2

81.7

1895

260

68.8

15.4

84.2

184

75.5

13.6

89.1

144

70.1

14.6

84.7

1896

238

74.4

15.1

89.5

219

74.4

15.5

89.9

177

78.5

12.4

90.9

1897

234

69.2

17.1

86.3

219 |

77.2

12.3

89.5

210

72.4

20.5 !

92.9 |

Tah. 37. Uppgifter angående de under åren 1896—1898 vid samtliga allmänna läroverk och pedagogier i första klassen intagna lärjungarnas föregående undervisning, hemvist och ålder vid intagningen (medeltal för nämnda år).

H

e m

v i s

t i

1 ä

r o \

e r k s s

t a d

e n

H

e m v

i s t

i

annan

S t

a d

Hem

v i

S t

p å

lande

t

S

u m m a

i Termin,

|

då intag-

Å 1 d e

r v

i d

inta

g n

n g e

n

Å 1 d e

r v

d i

n t a

g n i

n g e

n

Å 1 d e

r v i

d i

n t a

g n i

n g e

n

Ä 1 d e

r v

d

n t a

g n i

n g e

n

o u m m a

Föregående undervisning

| ningen
j skedde

«

9

år

10

år

h

år

12

år

13

år

14 år eller
mer

9 år

10

0

ar

n

år

12

är

13

år

14 år eller
mer

9

år

10

år

n

år

12

O

ar

13

år

14 år eller
mer

9

0

ar

10

år

n

år

12

år

13

är

14 år eller
mer

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc. j

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc. j

Folkskola ...........

220.3

24.7

359.7

40.4

208.7

23.4

78.3

8.8

20.3

2.3

4.o

0.4

891.3

100.0

5.0

40.6

8.3

26.8

2.0

16.3

1.3

10.6

0.7

5.7

12.3

lOO.o

38.7

16.8

75.o

32.6

59.3

25.7

29.7

12.9

19.7

8.5

8.0

3.5

230.4

lOO.o

264.0

23.3

438.0

38.6

270.0

23.8

109.3

9.6

40.7

3.6

12.0

1.1

l,134.o

lOO.o

fl

<D

Enskildt läroverk

328.3

54.8

197.o

32.8

55.4

9.2

13.o

2.2

5.3

0.9

0.7

O.i

599.7

100.O

2.o

29.9

3.7

55.2

0.3

4.5

0.7

10.4

—

—

—

6.7

lOO.o

32.3

40.6

26.o

32.7

14.o

17.6

5.6

7.0

0.7

0.9

1.0

1.2

79.6

lOO.o

''362.6

52.9

226.7

33.o

69.7

10.2

19.3

2.8

6.0

0.9

1.7

0.2

686.0

lOO.o,

*§

I hemmet..........

32.o

42.9

25.o

33.5

11.0

14.7

6.o

8.o

0.4

0.5

0.3

0.4

74.7

lOO.o

1.0

25.o

1.7

42.5

1.0

25.o

—

—

0.3

7.5

—

4.o

lOO.o

40.3

35.o

43.o

37.3

20.o

17.3

8.3

7.2

2.3

2.0

1.4

1.2

115.3

lOO.o

73.3

37.8

69.7

35.9

32.0

16.5

14.3

7.4

3.0

1.5

1.7

0.9

194.o

lOO.o

f-4

<D

C/5

Summa

580. s

37.1

581.7

37.1

275.1

17.6

97.3

6.2

26.o

1.7

5.o

0.3

1,565.7

lOO.o

8.o

34.8

8.7

37.8

3.3

14.4

2.o

8.7

1.0

4.3

—

23.o

lOO.o

111.3

26.2

144.o

33.9

93.3

21.9

43.6

10.3

22.7

5.3

10.4

2.4

425.3

lOO.o

699.9

34.7

734.4

36.5

371.7

18.4

142.9

7.1

49.7

2.5

15.4

0.8

2,014.o

lOO.o

JO

Enskildt läroverk

eller

i hemmet ...

360.3

53.4

222.0

32.9

66.4

9.9

19.o

2.8

5.7

0.8

1.0

0.2

674.4

lOO.o

3.o

28.o

5.4

50.5

1.3

12.2

0.7

6.5

0.3

2.8

_

_

10.7

lOO.o

72.6

37.3

69.o

35.4

34.o

17.5

13.9

7.1

3.0

1.5

2.4

1.2

194.9

lOO.o

435.9

49.5

296.4

33.7

101.7

11.6

33.6

3.8

9.0

1.0

3.4

0.4

880.0

lOO.o

Allmänt läroverk

1.7

18.3

3.7

39.8

2.3

24.7

1.0

10.8

0.6

6.4

—

—

9.3

lOO.o

0.7

18.9

1.3

35.i

1.7

46.o

—

-—

—

—

—

—

3.7

lOO.o

0.3

9.i

1.0

30.3

2.o

60-6

_

—

—

—

—

3.3

lOO.o

2.7

16.6

6.0

36.8

6.0

36.8

1.0

6.1

0.6

3.7

—

•—

16.3

lOO.o

Folkskola............

...................

7.o

33.8

5.o

24.2

3.o

14.5

3.3

15.9

2.0

9.7

0.4

1.9

20.7

lOO.o

0.4

57.i

0.3

42.9

0.7

lOO.o

1.7

20.5

0.3

3.6

2.7

32.5

2.0

24.1

1.0

12.1

0.6

7.2

8.3

lOO.o

8.7

29.3

5.7

19.2

6.0

20.2

5.3

17.8

3.0

10.1

1.0

3.4

29.7

lOO.o

fl

Enskild! läroverk

21.4

62.9

7.o

20.6

2.6

7.7

1.7

5.o

1.3

3.8

—

—

34.o

lOO.o

0.3

50. o

—

—

—

-''

0.3

50.o

—

—

—

—

0.6

lOO.o

0.3

7.5

0.3

7.5

2.71

67.5

0.7

17.5

—

—

—

—

4.o

lOO.o

22.0

57.o

7.3

18.9

5.3

13.7

2.7

7.0

1.3

3.4

—

—

38.6

lOO.o

.fl

I hemmet.........

9.4

78.3

1.7

14.2

0.3

2.5

0.3

2.5

0.3

2.5

—

—

12.o

lOO.o

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3.3

28.2

2.o

17.1

4.o 1

34.2

1.4

12.0

1.0

8.5

—

—

11.7

lOO.o

12.7

53.6

3.7

15.6

4.3

I8.1

1.7

7.2

1.3

5.5

—

—

23.7

lOO.o

O

S-.

Summa

37. s

56.7

13.7

20.5

5.9

8.8

5.3

8.0

3.6

5.4

0.4

0.6

66.7

lOO.o

0.3

23.i j

0.4

30.7

0.3

23.1

0.3

23.i

—

—

—

—

1.3

lOO.o

5.3

22.1

2.6

10.8

9.4

39.2

4.1

17.1

2.o

8.3

0.6

2.5

24.0

lOO.o

43.4

47.2

16.7

I8.1

15.6

17.o

9.7

10.5

5.6

6.1

1.0

1.1

92.0

lOO.o

K"

Enskildt läroverk

eller

i hemmet ...

30.s

67 o

8.7

18.9

2.9

6.3

2.o

4.3

1.6

3.5

_

_

46.o

lOO.o

0.3

50.o

_

_

_

_

0.3

50.o

_

_

_

_

0.6

lOO.o

3.6

22.9

2.3

14.6

6.7

42.7

2.1

13.4

1.0

6.4

_

_

15.7

lOO.o

34.7

55.7

11.0

17.7

9.6

15.4

4.4

7.0

2.6

4.2

_

_

62.3

lOO.o

Allmänt läroverk

1.7

34.o

1.3

26.o

1.3

26.o

0.7

14.o

—

—

—

—

5.o

lOO.o

0.3

42.9;

0.4

57.i

—

-;

—

—

—

—

—

—

0.7

lOO.o

—

—

—

1.0

62.5

0.6

37.5

—

—

—

1.6

lOO.o

2.0

27.4

1.7

23.3

2.3

31.5

1.3

17.8

—

—

—

—

7.3

100.0;

c3

Folkskola............

227.3

24.9

364.7

40. o

211.7

23.2

81.6

9.0

22.3

2.4

4.4

0.5

912.o

lOO.o

5.o

38.5

3.7

28.4

2.3

17.7

1.3

10.o

0.7

5.4

13.0

lOO.o

40.4

16.9

75.3

31.5

62.0:

26,o

31.7

13.3

20.7

8.7

8.6

3.6

238.7

lOO.o

272.7

23.4

443.7

38.i

276.0

23.7

114.6

9.9

43.7

3.8

13.0

1.1

1,163.7

lOO.o

O

Enskildt läroverk

349.7

55.2

204.o

32.2

,58.0

9.2

14.7

2.3

6.6

1.0

0.7

O.i

633.7

lOO.o

2.3

31.5

3.7

50.7

0.3

4.1

1.0

13.7

—

—

—

7.3

lOO.o

32.6

39.o

26.3

31.5

16.7

20.0

6.3

7.5

0.7

0.8

1.0

1.2

83.6

lOO.o

384.6

53.1

234.0

32.3

75.o

10.4

22.0

3.0

7.3

1.0

1.7

0.2

724.6

lOO.o

fl

''fl

I hemmet ...........

41.4

47.s

26.7

30.8

11.3

13.o

6.3

7.3

0.7

0.8

0.3

0.3

86.7;

lOO.o

1.0

25.o

1.7

42.5

1.0

25.0!

—

—

0.3

7.5

—

—

4.o

lOO.o

43.6

34.3

45.0

35.4

24.o

18.9

9.7

7.7

3.3

2.6

1.4

1.1

127.o

lOO.o

86.0

39.5

73.4

33.7

36.3

16.7

I6.0

7.3

4.3

2.o

1.7

0.8

217.7

lOO.o

OJ

-t-J

Summa: 618.4

37.9

595.4

36.5

,

281.o

17.2

102.6

6.3

29.6

1.8

5.4

0.3

1,632.4|

lOO.o

8.3

34.2

9.1

37.4

3.6

14.8

2.3

9.5

1.0

4.1

—

24.3

lOO.o

116.6

26.o

146.6

32.6

102.7

22.9

47.7

10.6

24.7

5.5

11.0

2.4

449.3

lOO.o

743.3

35.3

751.1

35.7

387.3,

18.4

152.6

7.2

55.3

2.6

16.4

0.8

2,106.o

lOO.o

nfl

ocö

Enskildt läroverk

eller

i hemmet ...

391.1

54.3

230.7

32.o

69.3

9.6

21.o

2.9

7.3

1.0

1.0

0.2

720.4

lOO.o

3.3

29.2

5.4

47.8

1.3

11.5

1.0

8.8

0.3

2.7

11.3

lOO.o

76.2

36.2

71.3

33.9

40.7i

19.3

I6.0

7.ö

4.0

1.9

2.4

1.1

210.6

lOO.o

470.6

50.0

307.4

32.6

111.3

11.8

38.o

4.0

11.6

1.2

3.4

0.4

942.3

lOO.o

Allmänt läroverk

3.4

23.8

5.o

34.9

3.6

25.2

1.7

11.9

0.6

4.2

—

14.3

lOO.o

1.0

22.8

1.7

38.6

1.7

38.6;

—

—

—

—

—

—

4.4

lOO.o

0.3

6.i

1.0

20.4

3.o J

61.2

0.6

12.3

—

—

—

—

4.9

lOO.o

4.7

19.9

7.7

32.6

8.3

35.2

2.3

9.8

0.6

2.5

—

i

23.6

lOO.o

Källo,: Uppgifter meddelade af läroverkens rektorer.

Tab. 38. Uppgifter angående de under åren 1898—1898 vid samtliga allmänna läroverk och pedagogier i andra Mässen intagna lärjungarnas föregående undervisning, hemvist och ålder vid intagningen (medeltal för nämnda år).

II

e m

v i s

t i

1 ä r o v

e r k

S s

t a d

e n

1

II

3 m v

i s t

i

annan

s t

a d

H e m v i

S t

p å

lan

d e

t

S u m m

a

Termin,

Ä

Å 1 d e

r v i

d i

n t a

g n i

n g e

R

Ä 1 d e

r v i

d i

n t a

g n i

n g e

n

Ä 1 d e

r v i

d i

n t a

g n i

n g e

i

d e

r v i

d i

n t a

n i

n g e

rt

Summa

Föregående undervisning

Summa

S u m

m a

ningen

skedde

9 år

10

år

ii

ir

12 år

13 år

14 år eller
mer

9 år

10 åi-

11 år

12

år

13 år

14 år eller
mer

9 år

10 år

11 år

12 är

13 år

14 år eller
mer

9 år |

10

år |

n

år

12

0

u*

13

år

14: år eller
mer

Antal

Proc. 1

Antal j Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc. j

Antal

Proc,

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

1

Proc. j

Antal

i

Proc.

I

Antal j

Proc.

Antal

Proc. |

Antal

Proc.

j

Antal |

Proc.

Antal

Proc.

Folkskola......................................

5.3

11.9

13.7

30.6

12.3

27.5

9.3

20.8

2.41

5.4

1.7

3.8

44.7

iOO.o

0.3

17.7

0.4

23.5

0.7

41.1

0.3

17.7

1.7

IOO.o

1.01

1.4

13.3

19.o

21.o

30. o

17.71

25.3

13.o

18.6

4.0

5.7

70. o

IOO.o

6.3

5.4

27.3

23.5

33.7

28.9

27.7

23.8

15.7

13.5

5.7

4.9

nsJ

IOO.o

o

Enskild! läroverk..........................

40.o

26.8

60.3

40.4

30.3

20.3

11.7

7.s

5.3

3.6

1.7

1.1

149.3

lOO.o

—

—

0.3

11.1

1.4

51.9

1.0

37.o

—

—

—

—

2.7

IOO.o

5.o

13.o

11.0

28.7

8,o

20.9

8.o

20.9

4.7

12.3

1.6

4.2

38.3

IOO.o

45.o

23.6

71.6

37.6

39.7

20.9

20.7

10.9

lO.o

5.3

3.3

1.7

190.3

IOO.o

2

2

-4-J

CO

I hemmet......................................

5.o

16.i

11.7

37.8

6.7

21.6

4.3

13.9

2.3

7.4

1.0

3.2

Sl.o

IOO.o

—

1.3

27.6

1.7

36.2

1.4

29.8

—

—

0.3

6.4

4.7

IOO.o

10.o

8.6

83.7 j 29.o

31.3

26.9

20.6

17.7

10.7

9.2

lO.o

8.6

116.3

IOO.o

15.o

9.9

46.7

30.7

39.7

26.!

26.3

17.3

13.o

8.6

11.3

7.4

152.o

IOO.o

Summa

50.3

22.4

85.7

38.i

49.3

21.9

25.3

11.2

10. o

4.4

4.4

2.0

225.0

IOO.o

—

—

1.9

20.9

3.5

38.4

3.i

34.1

0.3

3.3

0.3

3.3

9,i

IOO.o

16.o

7.1

58.o

25.8

60.3

26.9

46.3

20.6

28.4

12.6

15.6

7.o

224.6

IOO.o

66.3

14.5

145. s

31.7

113.i

24.7

74.7

16.3

38.7

8.4

20.3

4.4

458.7

IOO.o

a

Enskild! läroverk eller i hemmet ...

45.0

25.o

72.o

39.9

37.o

20.5

16.o

8.9

7.6

4.2

2.7

1.5

180.3

IOO.o

i _

_

1.6

21.6

3.i

41.9

2.4

32.4

__

_

0.3

4.1

7.4

IOO.o

15.o

9.7

44.7

28.9

39.3

25.4

28.6

18.5

15.4

10.o

11.6

7.5

154.6

IOO.o

60.o

17.5

118.3

34.6

79.4

23.2

47.0

13.7

23.o

6.7

14.6

4.3

342.3

IOO.o

Allmänt läroverk ..........................

0.7

2.o

9.o

25.5

12.6

35.7

9.7

27.5

2.3

6.5

1.0

2.8

35.3

IOO.o

1 0.3

3.6

2.o

24.i

3.0

36.2

2,o

24.1

0.7

8.4

0.3

3.6

8.3

IOO.o

—

—

1.7

13.4

3.7

29.1

5.6

44.1

1.0

7.9

0.7

ö. 5

12.7

IOO.o

1.0

1.8

12.7

22.6

19.3

34.3

17.3

30.7

4,o

7.1

2.0

3.5

56.3

IOO.o

Folkskola.....................................

0.3

13.o

0.3

0.4

17.4

1.0

43.5

0.3

13.o

2.3

IOO.o

0.3

IOO.o

0.3

IOO.o

0.3

10.o

1.0

33.3

1.3

43.4

0.4

13.3

3.o

IOO.o

0.3

5.4

0.3

5.4

0.7

12.5

1.3

23.2

2.3

41.o

0.7

12.5

5.6

IOO.o

g

Enskildt läroverk...........................

—

—

1.0

30.3

0.7

21.2

0.3

9.!

1.0

30.3

0.3

9.)

3.3

IOO.o

0.3

42.9

0.4

57.i

—

—

—

—

—

—

—

—

0.7

IOO.o

—

0.3

17.7

0.3

17.6

—

—

0.7

41.2

0.4

23.5

1.7

IOO.o

0.3

5.3

1.7

29.8

1.0

17.5

0.3

5.3

1.7

29.8

0.7

12.3

5.7

IOO.o

a

I G

I hemmet.......................................

—

-

0.3

30.o

0.3

30.o

0.4

40. o

—

—

1.0

IOO.o

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

0.4

4.6

0.3

8.5 1.7

19.5

1.7

19.5

1.6

18.4

3.o

34.5

8.7

IOO.o

0.4

4.1

0.3

3.i

2.0

20.6

2.0

20.6

2,o

20.6

3.o

31.0

9.7

IOO.o

G

5

sa

Summa

0.3

4.5

1.3

19.7

1.4

21.2

0.6

9. s

2.4

36.4

0.6

9.i

6.6

IOO.o

0.3

30.o

0.4

40. o

—

—

0.3

30. o

—

—

—

—

1.0

IOO.o

0.4

3.o

0.6

4.5

2.3

17.2

2.7

20.1

3.6

26.9

3.8

28.3

13.4

IOO.o

1.0

4.8

2.3

11.0

3.7

17.6

3.6

17.1

6.o

28.6

4.4

20.9

21.0

IOO.o

!>■

Enskildt läroverk eller i hemmet ...

_

_

1.0

23.3

1.0

23.3

0.6

13.9

1.4

32.5

0.3

7.0

4.3

IOO.o

0.3

42.9

0.4

57.!

_

__

_

_

0.7

IOO.o

0.4

3.8

0.6

5.8

2.o

19.2

1.7

16.4

2.3

22.1

3.4

32.7

10.4

IOO.o

0.7

4.6

2.o

13.0

3.o

19.5

2.3

14.9

3.7

24.o

3.7

24.0

15.4

IOO.o

Allmänt läroverk ...........................

0.3

4.8

1.3

20.6

2.o

31.7

1.7

27,o

0.7

ll.i

0.3

4.8

6.3

IOO.o

—

—

0.7

35.o

0.7

35.o

0.3

15.o

0.3

15.o

-

—

2.o

IOO.o

—

—

0.3

6.o

2.o

40.o

1.7

34.0

0.3

ö.o

0.7

14.o

ö.o

IOO.o

0.3

2.3

2.3

17.3

4.7

35.3

3.7

27.8

1.3

9.8

1.0

7.5

13.3

IOO.o

o3

Folkskola.......................................

5.6

11.9

14.o

29.s

12.7

27.0

9.3

19.8

3.4

7.2

2.o

4.3

47.0

IOO.o

0.3

lö.o

0.4

20.o

1.0

50.o

0.3

15.o

2.o

IOO.o

1.0

1.4

13.3

18.2

21.3

29.2

18.7

25.6

14.3

19.6

4.4

6.o

73.o

IOO.o

6.6

5.4

27.6

22.6

34.4

28.2

29.o

23.8

18.o

14.8

6.4

5.2

122.o

IOO.o

s-<

o

Enskildt läroverk...........................

40.o

26.2

61.3

40.2

3l.o

20.3

12.o

7.9

6.3

4.i

2.o

1.3

152.6

IOO.o

0.3

8.s

0.7

20.6

1.4

41.2

1.0

29.4

—

—

—

—

3.4

IOO.o

5.o

12.5

11.3

28.3

8.3

20.7

8.o

20. o

5.4

13.5

2.o

5,o

40. o

IOO.o

45.3

23.1

73.3

37.4

40.7

20.s

21.o

10.7

11.7

6.o

4.0

2,o

196.0

IOO.o

.2

’§

I hemmet.......................................

5.o

15.g

11.7

36.c

7.o

21.9

4.6

14.4

2.7

8.4

1.0

3.1

32.o

IOO.o

—

—

1.3

27.0

1.7

36.2

1.4

29.8

—

—

0.3

6.4

4.7

IOO.o

10.4

8.3

34.o

27.2

33.o

26.4

22.3

17.9

12.3

9.8

13.o

10.4

125.o

IOO.o

15.4

9.5

47.o

29.1

41.7

25.8

28.3

17.5

15.o

9.3

14.3

8.8

161.7

IOO.o

s-«

Summa

50. g

21.8

87.o

37.6

50.7

21.9

25.9

11.2

12.4

5.3

5.o

2.2

231.0

IOO.o

0.3

3.o

2.3

22.8

3.5

34.6

3.4

33.6

0.3

3.o

0.3

3.o

10.1

IOO.o

16.4

6.9

58.6

24.6

62.6

26.3

49.o

20.6

32.o

13.4

19.4

8.2

238.0

IOO.o

67.3

14.0

147.9

30.8

116.8

24.4

78.3

16.3

44.7

9.3

24.7

5.2

479.7

IOO.o

nb

oc3

PP

Enskildt läroverk eller i hemmet ...

45.o

24.4

73.o

39.5

38,o

20.6

16.6

9.o

9.0

4.9

3.o

1.6

184.6

IOO.o

1 0.3

3.7

2.o

24.7

3.1

38.3

2.4

29.6

0.3

3.7

8.i

IOO.o

15.4

9.3

45.3

27.5

41.3

2o.o

30.3

18.4

17.7

10.7

15.o

9.i

165.o

IOO.o

60.7

17.o

120.3

33.6

82.4

23.o

49.3

13.8

26.7

7.5

18.3

5.i

357.7

IOO.o

Allmänt läroverk ...........................

1.0

2.4

10.3

24.8

14.o

3o. i

11.4

27.4

3.o

7.2

1.3

3.i

41.6

IOO.o

i 0.3

2.9

2.7

26.2

3.7

35.9

2.3

22.4

1.0

9.7

0.3

2.9

10.3

IOO.o

1 —

—

2.o

11.3

5.7

32.2

7.3

41.2

1.3

7.4

1.4

7.9

17.7

lOO.oj 1.3

1.9

15.o

21.5

24.o

34.5

21,o

30.2

5.3

7.6

3.o

4.3

69.6

IOO.o

Källa: se tab. 37.

Tab. 39.

Uppgifter angående de under åren 1896—1898 vid samtliga allmänna läroverk och

pedagogier i tredje klassen intagna lärjungarnas föregående undervisning, hemvist och ålder vid

intagningen (medeltal för nämnda år).

Hemvist

i läroverksstaden

||

Hemvist i

annan

stad

—

—

—

—

—

H omvist

0

p a

landet

—

- ------

—

—

S

u m m a

då intag-ningen

Föregående undervisning

Ålde

r v

i d

inta

g n i

n g e

n

Summa

Å

1 d e

r v

i d

i n t a g n

inge

11

Ålde

r v

i d

inta

g n

inge

n

S u m m a

Ålde

r v

i d

inta

g n

n g e

n

skedde

9

år

10

år

n

år

12

år

13

år

14

eller

år

mer

0

år

10

år

n

år

12

år

13

år

14

eller

år

mer

9

år

10

år

n

år

12

år

13

år

14

eller

år

mer

9

år

10

ur

u

år

12

år

13

år

14

eller

år

mer

Sun

i m a

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

O

’§

s-

Folkskola.......................................

Enskildt läroverk...........................

I hemmet......................................

0.3

1.5

0.3

2.o

1.4

8.1

9.5

11.3

0.3

6.7

2.6

'' ».i

I 31.9

i 21.o

1.4

8.0

2.0

37.9

38.1

16.1

1.4

2.o

2.o

37.8

9.5

16.i

0.3

2.o

4.4

8.1

9.5

35.5

3.7

21.o

12.4

100.0

100.0

100.0

0.3

50. o

0.3

13.o

0.3

0.7

n.i

30.5

0.3

1.4

1.0

50. o
51.9

43.5

1.0

0.3

37.0

13.0

—

—

0.6

2.7

2.3

lOO.o

lOO.o

lOO.o

0.7

0.9

0.7

6.o

3.8

7.7

2.4

4.o

22.7

18.4

21.9

29.1

3.6

5.0

23.3

27.7

27.3

29.9

4.3

4.3

12.3

33.i

23.5

15.8

2.7

4.3

13.o

20.8

23.5

16.6

13.0
18.3

78.0

lOO.o

lOO.o

lOO.o

0.3

0.3

0.7

1.7

0.7

0.8

0.3

2.7

7.7

1.7

6.4

8.3

2.7

11.0

26.o

15.6
26.2
28 o

5.3
14.4
26 s

30.6

34.3

28.4

5.7

7.3

14.6

33.o

17.4

15.7

i

3.o

6.3

17.4

17.4

1 15.o
18.8

17.3
42.o
92 7

lOO.o
lOO.o
100 o

-4-3

CO

1 S

Summa

0.3

0.8

3.7

lO.o

9.6

25.9

11.4

30.7

5.4

14.5

6.7

18.i

37.i

lOO.o

0.3

5.4

0.3

5.4

1.0

17.8

2.7

48.2

1.3

23.2

—

—

5.6

lOO.o

0.7

0.7

6.7

6.i

29.i

26.6

31.9

29.2

20.9

19.i

20. o

18.3

109.3

lOO.o

1.3

0.8

10.7

7.o

39.7

26.1

48.o

30.3

27.6

18.2

26.7

17.6

152.o

lOO.o

K

Enskildt läroverk eller i hemmet...
Allmänt läroverk................

0.3

0.9

3.4

3.3

10.2

S.5

9.3

10.7

27.8

27.4

10.0

11.0

29.9

28.2

4.0

8.7

12.o

22.3

6.4

5.3

19.2

13.6

33.4

39,o

lOO.o

lOO.o

—

—

0.3

0.7

6.o

6.6

1.0

2.3

20.o

2.4

48.o

40.6

1.3

26.o

—

—

ö.o

lOO.o

0.7

0.7

6.7

7.o

26.7

27.7

28.3

29.4

16.6

17.2

17.3

18.o

96.3

lOO.o

1.0

0.7

10.4

7.7

37.o

27.5

40.7

30.2

21.9

16.3

23.7

17 6

134.7

72.3

lOO.o

lOO.o

21.7

4.3

1.6

15.1

1.7

16.o

10.6

lOO.o

| -

•—

0.3

1.3

3.7

16.3

9.o

39.7

7.o

30.s

2.7

11.9

22.7

lOO.o

—

—

4.3

6.o

16.7

23.1

24.3

33.6

17.3

23.9

9.7

13.4

1

Folkskola.............................

a

Enskildt läroverk...................

0.4

20. o

0.3

15.o

0.7

0.7

35.0

70.0

0.3

0.3

15.o

0.3

15.o

2.0

1.0

lOO.o

lOO.o

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

0.3

lOO.o

0.3

lOO.o

_

_

_

_

0.3

100 o

0.3

4.7

8.7

lOO.o
lOO.o
100 o

a

I hemmet...........................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

0.3

lOO.o

0.3

lOO.o

—

—

—

—

1.0

41.7

0.3

12.5

0.7

29.2

0.4

16.6

2.4

lOO.o

_

_

0.4

8.5

1.3

27.6

1.0

21.3

1.0

21.3

1.0

21.3

11.5

|_|

Summa

oU.O

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

0.3

3.9

0.7

9.1

3.o

38.9

2.7

35.i

1.0

13.o

7.7

lOO.o

—

_

0.3

3.5

0.7

8.o

3.7

42.5

3.o

34 5

1.0

S-i

oc3

■

0.4

13.3

0.3

10. o

1.4

46.7

0.6

20.o

0.3

lO.o

3.o

lOO.o

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

0.3

lOO.o

0.3

lOO.o

—

—

0.3

2.9

1.7

16.3

3.3

31.8

3.4

32.7

1.7

16.3

10.4

lOO.o

_

_

0.7

5. i

2.o

14.6

4.7

34.3

4.o

29.2

2.3

16.8

13.7

lOO.o

Enskildt läroverk eller i hemmet...
Allmänt läroverk..................

—

—

0.4

13.3

0.3

1.3

10.0

16.2

1.4

2.o

46.7

25.o

0.6

3.o

20. o
37.5

0.3

1.7

lO.o

21.3

3.0

8.0

lOO.o

lOO.o

—

—

—

—

0.3

—

—

—

0.3

—

0.3

lOO.o

0.3

lOO.o

_

_

0.3

3.o

1.7

16.8

3.3

32.7

3.4

33.7

1.4

13.s

10.1

lOO.o

0 7

5.2

2.o

14.9

4.7

35. i

4.o

29.9

2 o

14.9

20.4

13.4

11.3

lOO.o

lOO.o

50.o

—

50.o

—

—

0.6

lOO.o

—

—

—

—

0.7

25.9

1.0

37.1

0.4

14.8

0.6

22.2

2.7

lOO.o

—

—

2.3

20.4

B.o

26.5

3.7

32.7

2.3

c3

Folkskola...............................

0.3

2.4

1.4

8.i

10.4

10.4

0.3

7.0

2.6

8.i

30.5

19.4

1.4

8.7

9 -

37.9

37.8

20.2

1.4

2.3

2.3

37. s

lO.o

17.2

0.3

2.3

4.4

3.7

23.o

13.4

lOO.o

lOO.o

lOO.o

0.3

50.0

0.3

50. o

—

1

£

Enskildt läroverk....................

0 3

1.3

lO.o

32.8

—

—

0.3

0.7

—

—

—

—

—

0.6

lOO.o

—

—

—

--

2.4

18.0

3.6

27.1

4.3

32.3

3.o

22.6

13.3

lOO.o

0.3

1.7

0.3

1.7

2.7

15.3

5.3

30.i

5.7

32 4

3.3

7.3

18.s
15.6
18.1

17.6

46.7
101.4

lOO.o

lOO.o

lOO.o

.2

I hemmet.....................................

—

—

0.3

13.o

lO.o

1.4

46.7

1.0

33.3

0.3

lO.o

3.0

lOO.o

—

—

0.7

3.3

5.o

24.2

5.3

25.6

5.o

24.2

4.7

22.7

20.7

lOO.o

0.3

0.7

3.1

6.6

12.3

26.3

15.4

33.o

8.3

17.8

c3

HÖ

Summa

30.5

1.0

43.5

0.3

13.0

—

—

2.3

lOO.o

0.7

0.8

6.3

7.4

23.4

27.3

26.3

30.7

15.o

17.5

14.o

16.3

85.7

lOO.o

0.7

0.7

8.o

7.9

26.7

26.3

30. o

29 6

17.6

17.4

18 4

0.3

0.7

4.i

10.2

9.9

24.7

12.8

31.9

6.o

15.0

7.0

17.5

40.i

lOO.o

0.3

5.i

0.3

5.i

1.0

16.9

2.7

45.8

1.3

22.o

0.3

5.i

5.9

lOO.o

0.7

0.6

7.o

5.9

30.8

25.7

35.2

29.4

24.3

20.3

21.7

18.1

119.7

lOO.o

1.3

0.8

11.4

6.9

41.7

25.1

50.7

30.6

31.6

19.1

29.o

17.5

165.7

lOO.o

PQ

Enskildt läroverk eller i hemmet ..
Allmänt läroverk...........................

0.3

0.3

3.8

3.3

10.5

7.o

9.6

12.0

26.4

25.5

11.4

13.0

31.3

27.7

4.6

11.7

12.6

24.9

6.7

7.o

18.4

14.9

36.4

47.o

lOO.o

lOO.o

—

—

0.3

0.7

5.7

6.2

1.0

2.6

18.8

23.2

2.4

4.3

45.3

38.4

1.3

1.9

24.5

17.o

0.3

1.7

5.7

15.2

5.3

11.2

lOO.o

lOO.o

0.7

0.6

7.0

0.3

0.6

1.2

28.4

4.4

26.7

17.3

31.6

lO.o

29.7

39.4

20.o
7.4

18.8

29.1

18.7

3.3

17.6

13.0

106.4

25.4

lOO.o

lOO.o)

1.0

0.7

11.1

4.3

7.5
5.i

39.0

19.0

26.3

22.71

45.4

27.3

30.:

32.7

25.9

21.o

17.5

25.1

25.7

12.o

17.3

14.4

148.1

83.6

lOO.o

lOO.o

Kalla: se tab. 37.

Tab. 40. Jämförelse mellan den verkliga medelundervisningstiden i veckan för de särskilda

ämnena enligt den föreslagna undervisningsplanen och enligt den nu gällande.

A. Reallinien.

Ämnen

j Religion .....

Svenska ......

; Tyska .........

| Engelska......

I Franska .....

! Historia ......

Geografi ......

! Matematik ...

I

i Naturlära ..
Naturhistoria

j Fysik .........

I Kemi .........

j Yälskrifning
i Teckning ...
j Psykologi .

Den föreslagna undervisningsplanen

1

2

3

4

5

6

7

8

9

1—6

7—9

1—9

2

3

3

2

2

U5

1+5

H

13+5

5+5

194

5

0

6

4

4

2+4

2+4

2$

2+

26J1

8y‘j

354

6

6

5

4

2A

It

HV

—

30A

25

334

—

—

—

5

5

2 A

(m

a?»

—

1244

(35)

1244 + (3

08

Hi

n

2»

35

6|

lOf

3

3

3

3

3

2+4

2+4

2jS-

17+4

941

274

2

2

2

2

2

1+5

3 5

3 IT

ii

—

n+5

H4

1354

4

5

5

5

5

m

54

m

6+5

28J4

184

47A

2

2

2

2

3

2+4

—

—

—

13j4

—

1344

Hi

i§

—

-

35

35

Sf

2-j‘j

4 ii

-

1011

1045

2+4

a»

-

744

741

2

2

i

5

—

5

i

j 1

2

2

2

Hi

Hi

lf

u

J 9U

515

155

(+5)

i —

(44)

(45)

Nu gällande undervisningsplan

l

2

3

4

5

6: 1

6: 2

7: 117: 2 1—5

6:1—7: 2

1—7:2

3

3

3

2

2

2

2

14

14

13

74

204

6

5

6

4

3

2

2

14

14

23

74

304

6

7

6

4

3

1

1

5

fi

<r

26

34

29|

—

—

—

6

6

3

3

24

24

12

11

23

—

—

—

—

3

4

4

34

3

144

175

2

3

3

3

3

1

14

1

3

3

24

24

11

34

2

2

3

1

1

1

9

1

4

6

5

5

4

6

6

55

55

23

234

464

2

2

2

3

3

—

—

—

—

12

—

12

—

—

—

—

—

1

1

4

n

—

3|

34

2

2

2^

24

—

9

9

2

2

14

15

—

74

2

2

1

5

—

5

1

1

1

2

2

3

3

H

14

7

94

164

—

»

ft

_

14

14

Anm. Den verkliga undervisningstiden är erhållen ur den enligt timplanerna anvisade genom fråndragning af den tid, som
genom skrifning å lärorummet borttages från undervisningen. I uppgifterna om de nuvarande förhållandena afdrages alltså för 7: i
och 7: 2, i hvilka klasser en dag i veckan plägar användas till skrifning, öfverallt | af timtalet. Vid beräkning af den effektiva
undervisningstiden enligt de nu föreslagna bestämmelserna (jfr. sid. 80, 86, 106—108) afdrages från alla ämnen i 6:te och 7:de klasserna
3V 0011 1 8:de och 9:de klassema ts af timplanens tid. För att jämförelsen med det nuvarande må blifva så noggrann som
möjligt, afdrages dessutom för de ämnen, i hvilka skrifningar under ämnets timmar skulle förekomma, den härtill anslagna tiden,
således för tyska i 6-8 och matematik eller latin i 7 en half och för fysik i 8, 9 en fjärdedels timme i veckan. Det bör ock märkas,
att af det nuvarande ämnet filosofisk propedevtik logiken i den föreslagna undervisningsplanen ingår under Svenska.

Tab. 40 (forts.). Jämförelse mellan den verkliga medelundervisningstiden i veckan för de sär skilda

ämnena enligt den föreslagna undervisningsplanen och enligt den nu gällande.

B. B-Iinien.

Ämnen

Den föreslagna

undervisningsplanen

Nu gällande

undervisningsplan

1

2

3

4

5

6

7

8

9

1—6

7—9

1—9

1

2

3

4

5

6: 1

6: 2 7: 1

7: 2

1—5

6: 1—7: 2

1 — 7: 2

Religion.........

2

3

3

2

2

Hi

1 *

H

13i|

filt

19}

3

3

3

2

2

2

2

H

H

13

71

20(

Svenska .........

5

5

6

4

4

2H

2fi

2J

2*

2611

8rV

351

5

5

6

4

3

2

2

H

H

23

71

Tyska ...........

6

7

6

5

4

2fV

H

ItV

—

30fV

2f

334

6

7

6

4

3

1

1

S

tf

26

31

291

Engelska.........

—

—

—

5

5

m

(Hi)

(H)

—

12(1

(8«

1211 + (31)

—

—

—

—

—

3

3

H

H

_

9|

91

Franska .........

—

—

—

—

8J

Hi

H

2 5

3|

6}

101

—

—

—

—

3

4

4

3i

3

1H

17J

Latin ...........

—

—

—

—

—

—

H

Sf

9|

—

20] i

20f|

—

—

—

7

7

6

6

51

51

14

m

371

Historia .........

3

3

3

3

3

2-H

2-H

n

3 i

17 H

9i§

27,1

2

3

3

3

3

1 s

21

2|

14

Geografi .........

2

2

2

2

2

Hi

H

H

—

iHi

Hi

13

2

2

3

1

1

r

3

9

l 11

1

34

Matematik ......

4

ö

5

5

5

Hi

Hi

Hl

^Ttf

28ii

18|*

42J

4

5

5

5

4

4

4

H-

H

23

16|

391

Naturlära ......

2

2

2

2

3

2tt

—

—

—

13(1

—

13(1

2

2

2

3

3

_

_

12

_

12

Naturhistoria...

l''ii

H

—

—

31

3|

—

—

—

-

—

1

1

1

1

_

3|

31

51

Fysik ............

—

—

—

—

—

—

911

"TT

2|

—

—

5|

54

—

—

—

—

—

1

1

IS

H

_

5|

Välskrifning ...

2

2

1

—

—

—

—

—

5

—

5

2

2

1

5

_

5

Teckning ......

1

1

2

2

2

Hi

3 »

3 IT

ii

ii

9(i

m

12H

1

1

1

1

1

2

2

fl

tf

fl

tf

5

5!

101

Psykologi ......

—

—

—

—

—

—

(11)

—

—

(il)

-

—

—

—

—

—

—

fl

tf

5

tf

—

H

11

Anm, Se med afseende på beräkningen af den verkliga undervisningstiden tab. 40 A.

Tab. 40 (forts.). Jämförelse mellan den verkliga medelundervisningstiden i veckan för de sär skilda

ämnena enligt den föreslagna undervisningsplanen och enligt den nu gällande.

C. A-linien.

Ämnen

Den föreslagna undervisningsplanen

11

2

3

4

5

6

7 1

8

91

2

3

3

2

2

Hl

Hl

Ig

5

5

6

4

4

2U

2(1

21

n

6

7

6

5

4

2*

Ig

Wff

—

—

—

—

—

—

3g

Hi

Ig

21

—

—

—

7

7

Hi

51

51

71

61

51

91

3

3

3

3

3

211

211

2|

31

2

2

2

2

2

Hl

3 5

Tf IT

T 8

—

4

O

5

5

5

411

—

—

—

1 2

2

2

2

3

2H

—

—

—

—

—

—

—

—

Hi

Ig

—

i -

2\tt

21

—

2

2

1

1

1

2

—

—

—

—

—

—

—

(15)

(Ig)

—

—

—

—

—

—

—

—

(11)

1—6

—9 2-9

Nu gällande undervisningsplan

1

2I

3

4

5

6: 1

6: 2

7: 1

7: 2

! -6|6= 1-7= »|l-7= 2

3

3

3

2

2

2

o

11

H

13

71

201

6

5

6

4

3

2

2

H

H

23

71

301

6

7

6

4

3

2

2

H

H

26

71

331

—

—

—

—

3

4

4

21

21

3

13

16

—

—

—

7

7

6

6

5§

14

23f

371

6

6

5

5

—

22

22

2

3

3

3

3

|

14

1

3

3

21

21

11

34

2

2

3

1

1

1

9

1

4

5

5

5

4

3

3

21

21

23

11

34

2

2

2

3

3

—

—

—

—

12

—

12

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

1

H

H

—

51

2

2

1

5

—

5

1

1

1

1

1

—

—

—

—

5

—

5

(H)

(H)

-

(31)

(31)

»

1

1 -

H

H

Religion.......

Svenska .......

Tyska ..........

Franska .......

Latin ..........

Grekiska......

Historia _______

Geografi .....

Matematik ...
Naturlära
Naturhistoria .

Fysik ..........

Välskrifning .
Teckning ....

Engelska.......

Psykologi ...

13H

26H

30*

3g

18}i

17U
Utt
28 H
13 ]4

6H

8*

n

18j}

20(1

911

hi

n

5?

(31)

(H)

19J
351
331
101
37*
20H
27 g
13J1
28U
13H
3t

51

5

4

(3 g)

(ii)

Anm. Se med afseende på beräkningen af den verkliga undervisningstiden tab. 40 A.

Sakregister.

Afgång från läroverket före mogenhetspröfningen
2, 8 — 10, 12—13, 21, 158
—173, tab. 22—31.

Afgångnas tillämnade lefnadsbanor 2, tab.
13, 14, 32—35.

Afgångsexamen, nederskolans, 6, 21—23,
53, 78—80.

Afslutning på skolans mellanstadium 1—2,
5—8, 10—24, 53, 76—80.

Akademiska examina 112, 114, 118, tab.
18.

A-linie 25, 32—38, 87, 101, 106—108.
Almindelig Forberedelsesexamen 9, 187—
188, 191 — 196.

Allmän medborgerlig bildning 8.

Alnarp 16, 123, 153—154.

Apologistskola 4, 5.

Behörighet se Kompetens.

B-linie 25, 38, 87, 101, 106—108.
Bergsskolor 18—19, 156—156.

Betyg i allmän mogenhet 104, tab. 9,

— i dansk stil tab. 12,

— i svenska i muntlig mogenhetspröfning

64, 55,

— för uppsats på modersmålet tab. 10.
Borgerskoleexamen i Danmark 196—197.
Borgareskolan 4, 5, 7.
Byggnadsyrkesskolan 149—150.

Censorer 79—80, 183, 191—192.
Chalmerska läroanstalten 118, 121—122,

137—138.

Danmarks skolväsen 3, 9, 31, 65, 163 —
164, 187—197.

Engelska 47-53, 77, 83, 88, 89, 93, 106,
107.

Examen se Afgångsexamen, Akademiska
examina och Mogenhetspröfning.
Fakulteternas studentantal 145, tab. 17.
Farmacevtiska institutet 15, 118, 126.
Farmacie studiosi 126, 139—140.

Filosofie kandidatexamen 40, 41 — 42, 43,
44, 46, 118, tab. 18.

Finlands skolväsen 3, 65—68, 104—105,
197—202.

Fiserde Klasses Hovedexamen 193—194,
196.

Flyttade lärjungar tab. 36.

Folkskolans förhållande till allm. läroverket
1, 2, 3, 57—75, 174—179, tab.

37_39_

Franska 47—53, 77, 83, 90, 106, 107.
Främmande lefvande språk 1, 2, 47—53,
71, 77, 82—83, 88—90, 92, 101, 106,
107, 108.

Fyllnadspröfning 79, 103.

Fysik 77, 81, 91, 93, 106, 107, 108.

Första klassen 1, 2, 3, 57—75, 174—179,
tab. 37—39.

Gemensam linie 3, 4, 37—38.

Geografi 77, 81, 83—84, 87—88, 91, 106.
Greker tab. 7,

— i kl. 6: 1 33—34,

— i kl. 6: 2 34, tab. 6,

— i kl. L. 7, som undervisats i engelska

tab. 6.

Grekiska 25, 26, 32—35, 36, 90, 101, 106.
Gymnasium 6, 87—108.

Gymnastiska centralinstitutet 125—126,
140—141.

Göteborgs handelsinstitut 16—17, 139, 150
—151.

Göteborgs högskola 144, tab. 15—18.
Handelsinstitut 16—17, 139, 150—152.
Hemvist, nyintagna lärjungars 174—179,
tab. 37—39,

— lärjungars i L. 6: 2—L. 7: 2 34, not. 3.
Historia 77, 83—84, 90, 100, 101, 105,

106.

Indragning se Första klassen.

Intagna elever vid Alnarp 154,

— å apotek 140,

— i Byggnadsyrkesskolan 150,

— i Chalmerska anstaltens högre kurs.

138,

— vid Gymnastiska centralinstitutet 140,

— vid Göteborgs handelsinstitut 139, 151,

— vid Göteborgs högskola tab. 15,

— vid krigsskolorna för armén 143,

— vid Lunds universitet tab. 15,

— i Maskinyrkesskolan 150,

— i Postelevkurser 132, tab. 19,

— vid Schartaus handelsinstitut 152,

— i Sjökrigsskolan 157,

— vid Skogsinstitutet 139, 155,

Intagna elever vid Stockholms högskola
tab. 15,

— vid Tandläkareinstitutet 141,

— i Tekniska elementarskolor 147,

— i Tekniska högskolan 136—137,

— i Tekniska skolan i Stockholm 149—

160,

— vid Ultuna 164,

— vid Uppsala universitet tab. 16,

— vid Veterinärinstitutet 141.
Inträdesfordringar vid allm. läroverken

67—62, 69—72, 206—208,

— vid Alnarp 163—154,

— vid Bergsskolorna 18, 19, 165,

— för apotekselever 139—140,

— vid Byggnadsyrkesskolan 149—150,

— vid Chalmerska läroanstaltens högre

kurs 137—138,

— vid Farmacevtiska institutet 126,

— vid Gymnastiska centralinstitutet 140,

— vid Göteborgs handelsinstitut 16—17,

139, 150,

— vid krigsskolorna för armén 141—143,

— för landtmäterielever 123,

— vid Maskinyrkesskolan 149—150,

— för postelevkurser 20, 132,

— för privata handelsinstitut 152,

— vid Schartaus handelsinstitut 16—17,

151,

— vid Sjökrigsskolan 20, 156—157,

— vid Skogsinstitutet 19—20, 138, 154—

155,

— vid Tandläkareinstitutet 15—16, 141,

— för blifvande teckningslärare 148—149,

— vid Tekniska elementarskolor 18—19,

147,

— vid Tekniska högskolan 136,

— vid Tekniska skolan i Stockholm 19,

148—150,

— för telegrafelever 20, 133—134,

— vid Ultuna 153,

— vid universitet och högskolor 144,

— vid Veterinärinstitutet 141.
Inträdesålder vid allm. läroverken 57—

61, 68-69, 174—179, tab. 37—39.
Juridisk filosofisk examen 39, 40—41, 42
—43, 46.

Juridisk preliminärexamen 39, 40—41, 43
—44, 45, 46.

Järnvägsstatens rekrytering 131—132, tab.
20.

Karolinska institutet 144, tab. 16, 17.
Kemi 77, 81, 92, 106.

Kompetens genom Almindelig Forberedelsesexamen
och Fjrnrde Klasses
Hovedexamen 192—194,

— bergsexamen 119,

— filosofiska examina 115—118,

— finsk kursafslutning i 5:e klassen 201,

— juridiska examina 112—114,

Kompetens genom examen från landtbruksinstitut
122,

— medicine licentiatexamen 114,

— Middelskoleexamen 184—185,

— mogenhetsexamen 130—136,

— Preussens examen i Untersecunda 203,

— prästexamina 111,

— tekniska examina 119—121.
Kompetensvillkor för rätt att aflägga

akademiska examina 144—145,

— apotekare 126,

— gymnastiklärare 125,

— häradsskrifvare 130,

— intendenter vid armén 129,

— jägmästare 124,

— järnvägstjänstemän 131—132, tab, 20,

— landtbruksingeniörer 122,

— landtmätare 123,

— landträntmästare 130,

— länsmän 20—21, 135—136,

— officerare vid armén 128,

— » » flottan 129,

— posttjänstemän 20, 132,

— riksbankens kontorstjänstemän 130,

— skeppsmätare 135,

— skogsingeniörer 124,

— stadsfogdar 130,

— tandläkare 127,

— telegraftjänstemän 20, 133 — 134,

— tulltjänstemän 134—135,

— veterinärer 127—128.

Komplettering 79, 103.

Konfirmander 2—3, tab. 2.
Konfirmationsåldern tab. 3, 4.

Krigsskolor för armén 118, 128—129,

141—143.

Kristendom se Religionsundervisning.
ICursafslutningar och kurser 5—6, 76—
77, 89-92, 106, 180—205.
Landtbruksinstitut 122, 153 — 154.

Latin 2, 26—32, 35—46, 77, 90, 101,
106, 107, 108.

Logik 55, 89.

Lunds universitet 144—145, tab. 16—18.
Länsmän 20—21, 135—136.

Lärjungar, antal i allm. läroverken tab. 1.

B B flyttade tab. 36.

Lärjungars ålder i kl. 4—6: 2 tab. 3, 4.
Lärotimmar 80, 105—106.

Läroämnen 76, 89.

Maskinyrkesskolan 149—160.

Matematik 77, 84, 87, 90, 102, 106, 107,
108.

Medicinsk filosofisk examen 39, 41, 43,
44, 46.

Middelskoler 185.

Middelskoleexamen 183—185.

Moderna språk se Främmande lefvande
språk.

Modersmålet se Svenska.

Mogenhetsbetyg 104, tab. 9.

Mogenhetspröfning 92—94, 103, tab. 7,

8, 11.

Mål för dansk realskola 189—191,

— finsk elementarskola 198—199, 200,

— gymnasium 89—92,

— nederskola 76—77.

Mångläseri 94—96, 97.

Naturhistoria 87, 91, 92, 106.

Naturlära 77, 85.

Naturvetenskap 91 — 92, 106.

Nederskolan 6, 76—86.

Norges skolväsen 3, 9,64—65, 163, 180—
187.

Nyblifna studenter se Studenter.

Närvarande » J> »

Postverkets rekrytering 132—133, tab. 19.

Praktisk afslutningsklass 1, 6—8, 10—24.
n » i Norge 186—187.

Preussens afslutning i Untersecunda 202
—205. .

Psykologi 89, 90, 93, 94, 106.

Reallinie 5, 37, 87, 102, 106—108.

Realskolor i grannlanden 185, 195—196,
201—202.

Religionsundervisning 76, 80—81, 82, 89,
99—100, 106.

Schartaushandelsinstitut 16—17,151—152.

Sjökrigsskolan 20, 118, 129—130, 156—
157.

Skogsinstitutet 15,19—20, 118, 124—125,
138—139, 154—165.

Skriftliga prof och öfningar 78—79, 85—
86, 106—108.

Slöjd 51, 77, 80.

Språkfrågan 47—56.

Statsunderstöd till kommunala och privata
skolor i grannlanden 185, 196, 202.

Stockholms högskola 144, tab. 15, 16.

Studenter, nyblifna, 22, 145—146, tab. 8,
11, 15,

— vid universitet inskrifna 144, tab. 15,

— S j> närvarande 144, tab. 16.

Svenska 54—56, 76, 82, 89, 100, 106,
107, 108, tab. 10.

Tandläkareinstitutet 15—16, 127, 141.
Teckning 51, 77, 106.

Tekniska elementarskolorna 18 — 19, 118,
147—148,

— högskolan 118, 122, 136—137,

— skolan i Stockholm 19, 118, 148—150.
Telegrafstatens rekrytering 134.

Teologisk filosofisk examen 39, 42, 43, 45.
Timplan 80, 106,181, 188—189, 198—200.
Trivialskola 4.

Tullstatens rekrytering 135, tab. 20.
Tyska 47—53, 71, 77, 82—83, 89, 92—93,
106, 107, 108.

Ultuna 16, 123, 153—154.
Undervisningsplan 76—108.
Undervisningstid för olika ämnen tab. 40.
Universitetsexamina 112, 114, 118, tab. 18.
Uppsala universitet 144—145, tab. 15—18.
Utexaminerade från Alnarp 123,

— bergsskolorna 166,

— Chalmerska läroanstaltens högre kurs

122,

— Farmacevtiska institutet 126,

— Gymnatiska centralinstitutet 125,

— Göteborgs handelsinstitut 151,

— Krigsskolorna 129,

— landtmätorikurs 124,

— Scbartaus handelsinstitut 152,

— Sjökrigsskolan 129—130,

— Skogsinstitutet 124—126, 156,

— Tandläkareinstitutet 127,

— Teckningslärarekursen 149,

— Tekniska elementarskolorna 147—148,

— j> högskolan 122,

— Telegrafverkets läroanstalt 134,

— Veterinärinstitutet 128,

— Ultuna 123.

Valfrihet 50-51, 94—105.
Veterinärinstitutet 16, 118, 128, 141.
Välskrifning 77, 81—82.

Ålder se Inträdesålder.