Kungl. Maj:(s Nåd. Proposition N:o 99.

1

N:o 99.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående flyttning
afl det s. k. Zetterströmska biblioteket ä Frösön till Östersund
in. in.; gifven Stockholms slott den 26 februari 1904.

Under åberopande af bi lagd a utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva, att, därest Jämtlands läns landsting åtager sig dels att
uppfylla det beträffande Zetterströmska bibliotekets flyttning till Östersund
samt inrymmande och förvarande i därstädes uppförd byggnad i statsrådsprotokollet
angifna villkor, dels ock att, i hvad på landstinget ankommer,
ställa sig till efterrättelse de ytterligare föreskrifter, som Kungl. Maj:t beträffande
samma bibliotek finner • erforderliga, det för biblioteket disponerade
hus med tillhörande tomt å Frösön må, sedan det för biblioteket
afsedda nya hus i Östersund blifvit uppfördt och genom därtill af öfverintendentsämbetet
förordnad person på landstingets bekostnad afsynadt och
godkändt samt biblioteket flyttats till det nya huset, under äganderätt
öfverlåtas till landstinget.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederböralide
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Carl von Friesen.

Bih. till Piksd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 67 Höft. (N:o 99.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 26 fehruari 1904.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,
von Friesen,

Virgin.

Ang. flyttning Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet
2,«a«r!<rL»ioanma^e chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet von Friesen, en af
biblioteket å Kuflgl. Maj;ts befallningshafvande i Jämtlands län med skrifvelse den 8
ötteraandm!m.<^ecem^)ei'' 1902 till Kungl. Maj:t öfverlämnad, den 27 mars 1902 dagtecknad
underdånig ansökning af Jämtlands läns landsting, därvid departementschefen
yttrade:

»Uti sin berörda ansökning har landstinget anfört följande.

Genom den 31 maj 1816 upprättadt testamente förordnade professorn
vid universitetet i Uppsala Carl Zetterström, att hans efterlämnade boksamling
skulle tillfalla Frösö trivialskola i ändamål, enligt testamentets
ordalydelse, ’att därmed måtte kunna göras början till ett bibliotek för
Jämtland’ och med villkor ’att ett passande stenhus ej långt från själfva
skolhuset på ett väl beläget och för eldsvådor minst utsatt ställe för ändamålet
uppbyggdes’.

3

Kungl. Maj:la Nåd. Proposition N:o 99.

Efter det Kungl. Maj:t på underdånig framställning af domkapitlet i
Härnösand genom resolution den 18 december 1816 lämnat bifall till uppförande
af en byggnad för biblioteket å det till Frösö trivialskola anslagna
hemmanet Stocke i Frösö socken samt af öfverintendentsämbetet uppgjord
ritning till byggnaden af Kungl. Maj:t den 7 april 1824 fastställts, påbörjades
uppförandet af byggnaden, hvilken fullbordades år 1833. Byggnaden,
som vore i godt stånd, läge invid allmänna landsvägen från Östersund
till Frösö lägerplats vid skiljelinjen mellan hemmanet Stocke n:o 1
och förra rektorsbostället Stocke n:o 2. Efter verkställdt, den 5 april
1889 af Sunne tingslags ägodelningsrätt fastställdt laga skifte å inägorna
till Stocke och Glasätts byar blef bibliotekstomten med eu areal af 30 ar
såsom eu särskild lägenhet under litt. D i skifteshandlingarna afskild från
rektorsbostället.

Af ett utaf professor Zetterström gjordt utkast till reglemente rörande
vården af biblioteket framginge, det hans afsikt med biblioteket, som han
omnämnde såsom en gåfva till ''Frösö skola och Jämtland’ och till hvilket
han jämväl donerat ett kapital af 3,000 riksdaler riksgälds, hvars afkastning
skulle användas dels till bokinköp och dels till arfvode åt bibliotekarien,
varit i främsta rummet att bereda lärarne vid skolan och skolungdomen
tillgång till lexika, klassiska skriftställares arbeten samt arbeten
i svenska historien och vitterheten och i andra rummet att lämna länets
invånare tillfälle till lån af böcker ur biblioteket, med hvilket jämväl
åsyftades att i Jämtland grundlägga en samling af böcker, som i Sverige
utkomme af trycket. Biblioteket, som sålunda vore skildt från det egentliga
skolbiblioteket och stode under domkapitlets tillsyn, innehölle enligt
upprättade kataloger öfver 37,410 skrifter i olika ämnen. Sedan trivialskolan
å Frösön 1847 inflyttats till Östersund, där den förändrats och utvecklats
till högre allmänt läroverk, kunde detta ej hafva någon nämnvärd
nytta af biblioteket, som vore beläget på omkring 8 kilometers afstånd
från Östersund. I hög grad önskvärdt vore därför, att biblioteket förflyttades
till Östersund, så att detsamma blefve icke blott lättare att omsorgsfullt
vårda utan äfven bättre tillgängligt för den, som af dess innehåll
önskade taga del.

Härförutom förefunnes andra skäl för bibliotekets förflyttande till
Östersund.

Genom gåfvobref den 10 november 1885 hade grosshandlanden Fr.
Biinsow till landstinget öfverlämnat ett belopp af 5,000 kronor till bildande
af ett länsbibliotek i Östersund, därvid Biinsow bestämt, att årliga räntan
af belopp it skulle användas till inköp af böcker och andra värdefulla verk,
tjänliga till att befordra allmän bildning och länets ekonomiska utveckling ,

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

hvarjämtc Bttnsow uti särskild skrifvelse den 12 november 1885 tillkännagifvit,
att lian vid gåfvobrefvets upprättande haft tanken riktad på eu utveckling
af det så kallade Zetterströinska biblioteket.

För att ytterligare främja det önskemål grosshandlanden Btinsow med
sitt gåfvobref afsett, hade hans stärbhusdelägare genom eu i december
1897 upprättad afhandling till landstinget öfverlämnat ett belopp af 10,000
kronor att under namn åt Fredrik och Allona Biinsows donationsfond af
landstinget på så sätt förvaltas, att 5,000 kronor skulle utgöra bidrag till
uppförande i Östersund af länsbiblioteksbyggnad, inrymmande jämväl Zetterströmska
biblioteket å Frösön, därest detsamma till staden förflyttades, och
5,000 kronor skulle läggas till grosshandlanden Biinsows förenämnda fond
att på enahanda sätt som denna förvaltas och användas.

Vidare hade en för Jämtlands läns utveckling nitälskande vetenskapsman
låtit komma till landstingets kännedom, att han till Jämtlands bibliotek
testamenterat sin boksamling, med villkor dock att samma boksamling,
som skulle vara synnerligen värdefull, komme att i Östersund förvaras.

På grund häraf och då inrättandet af ett länsbibliotek i Östersund
under alla förhållanden måste anses såsom ett viktigt medel för länets utveckling
och höjande i bildningsafseende, hade landstinget funnit åtgärder
böra vidtagas för inrättande af ett länsbibliotek i Östersund och det Zetterströmska
bibliotekets förflyttande dit och inrymmande i en särskild för
ändamålet uppförd byggnad, där detsamma, utvidgadt genom inköp af
böcker för det ändamål grosshandlanden Btinsow och hans stärbhusdelägare
med sina donationer velat främja, blefve för allmänheten lätt tillgängligt.

Kostnaden för denna byggnad, som borde uppföras af tegel, hade
landstinget, under förhoppning att staden utan ersättning uppläte lämplig
byggnadsplats, beräknat till omkring 35,000 kronor, som skulle täckas dels
genom de BiinsoAvska donationerna jämte blifvande försäljningssumma, beräknad
till 5,000 kronor, för bibliotekshuset å Frösön med tomt, och dels
genom frivilliga gåfvor af enskilda personer och föreningar, som nitälskade
för länets utveckling.

Då emellertid, enligt hvad förberörda utredning angående tillkomsten
af det Zetterströinska biblioteket och om därvid fästade villkor samt angående
biblioteksbygmaden utvisade, enligt landstingets uppfattning, biblioteket
icke Ange till Östersund förflyttas eller någon ändring i bestämmelserna
för detsamma ske utan Kungl. Maj:ts bifall, anhölle landstinget i
underdånighet, att Zetterströinska biblioteket å Frösön måtte få till Östersund
förflyttas och där inrymmas i en för ändamålet uppförd lämplig
byggnad af tegel samt att därefter det nuvarande bibliotekshuset å Frösön
med tomt mätte genom Kungl. Maj:ts befallningshafvandes, landstingets

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ''JU.

5

eller domkapitlets i Härnösand försorg försäljas och den inflytande salusumman
användas till betäckande af en del af kostnaderna för det nya
bibliotekshuset i Östersund.

Vid landstingets skrifvelse finnes fogadt ett betänkande, som den 12
augusti 1901 till landstinget afgifvits i ämnet af därtill utaf landstinget
utsedda komrnitterade borgmästaren I. von Stapelmohr, lektorn S. J. Ivardell
och sekreteraren J. F. Broman och finnes tryckt i landstingets handlingar
för samma år; och är detta betänkande i hufvudsak af samma innehåll,
som landstingets berörda skrifvelse.

! ; Domkapitlet i Härnösand, som, på grund af nådig remiss, inhämtat
utlåtanden i ärendet af läroverkskollegiet vid högre allmänna läroverket
i Östersund och inspektor för läroverket, kontraktsprosten O. Löfvenmark,
har med öfverlämnande af dessa utlåtanden den 11 februari 1903 afgifva
eget underdånigt yttrande.

Läroverkskollegiet anför, bland annat: Den Zetterströmska boksamlingen
vore enligt testamentets ordalydelse ''gifven åt Frösö trivialskola’
och tillhörde på grund däraf allmänna läroverket i Östersund, hvartill
Frösö skola blifvit förändrad. I sitt testamente kallade professor Zetterström
sin donerade boksamling Frösö skolas eller hvilket är detsamma
Jämtlands bibliotek’, hvarför detta hans bibliotek icke kunde kallas ''Jämtlands
länsbibliotek’, då ju Jämtlands län innefattade mer än Jämtland.
I testamentet hette det ock uttryckligen, att det var till ''Frösö skola’,
som Zetterström till vård och utvidgning af sin boksamling donerade en
fond, hvilken hittills förvaltats af domkapitlet i Härnösand. Att Zetterström
efter namnet ''Frösö skolas bibliotek’ tillagt ''eller hvilket är detsamma
Jämtlands bibliotek’, berodde utan tvifvel därpå, att han därmed
ville säga, såsom det ock utförligare hette i testamentet, att, ehuru biblioteket
hade att i första rummet afse lärarnes och lärjungarnes gagn, det
dock i andra rummet skulle till en del vara tillgängligt för hela Jämtlands
invånare. Den byggnad, som företrädesvis genom Zetterströms åtgöranden
kommit till stånd och hvari hans donerade boksamling ännu förvarades,
måste betraktas såsom Östersunds allmänna läroverks egendom. Lika
litet som läroverket borde afstå sin rätt till den Zetterströmska boksamlingen,
lika litet kunde det afstå sin äganderätt till biblioteksbyggnaden
på Frösön. Landstingets begäran att fa försälja nämnda byggnad och använda
försäljningssumman såsom bidrag till uppförande af en biblioteksbyggnad
i Östersund för ett blifvande länsbibliotek vore på grund däraf
alldeles orimlig. Allmänna läroverket i Östersund, som ansåge såsom sin
skyldighet att behålla och vårda sin egendom, skulle ock, då det, såsom

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

man hoppades, rätt snart skulle kunna realisera sina byggnadsplan^'', söka
bereda lämpliga lokaler åt hela sin boksamling i den ena af läroverkets
flygelbyggnader och själft, när tiden vore inne, ingå till Kungl. Maj:t med
anhållan om rätt att få försälja den då alldeles öfverflöd!ga biblioteksbyggnaden
på Frösön och använda försäljningssumman till läroverksbibliotekets
fromma; och hemställde på grund häraf läroverkskollegiet, att landstingets
framställning icke måtte bifallas.

Reservation mot detta läroverkskollegiets beslut har afgifvits af lektorn
Sardell, som, på anförda skäl, förklarat sig anse, det kollegiet bort hemställa
om bifall till landstingets förslag, dock med uttryckligt förbehåll,
att ingen minskning i läroverkets rätt till Jämtlands bibliotek måtte inträda
som en följd af de nya anordningarna, äfvensom med villkor att
Jämtlands bibliotek måtte komma att besitta det nya bibliotekshuset med
samma rätt, med hvilken det nu besutte sin lokal på Frösön.

Läroverkets inspektor, kontraktsprosten Löfvenmark, yttrar bland annat:
Den af landstinget föreslagna anordningen skulle kringskära läroverkets befogenhet
att på det för detsamma mest gagneliga sätt förvalta sin egendom
Läroverket såge hellre, att biblioteket och dess kontanta tillgångar i enlighet
med donators föreskrift fortfarande finge stå under uppsikt och förvaltning
af skolans närmast öfverordnade myndighet, domkapitlet i Härnösand, med
en bland skolans lärare vald bibliotekarie, än under en af andra korporationer
tillsatt direktion, för hvars kompetens i fråga om läroverkets biblioteksangelägenheter
inga garantier torde kunna gifvas. På grund häraf hemställde
inspektor, i anslutning till läroverkskollegiets uttalande, att landstingets
ansökan icke måtte vinna nådigt bifall.

Domkapitlet anför för egen del, att domkapitlet, som hufvudsakligen
instämde i hvad af såväl inspektor som läroverkskollegiet andragits mot
nådigt bifall till ifrågavarande ansökning och särskilt ville framhålla, att
domkapitlet ansåge läroverket hafva göda utsikter att under den närmaste
tiden kunna uppföra för läroverkets behof erforderliga flygelbyggnader,
hvarigenom detsamma skulle sättas i stånd att bereda Zetterströmska biblioteket
tillräckligt utrymme och lämplig förvaring vid sidan af det egentlig^
läroverksbiblioteket, funne sig föranlåtet hemställa, att landstingets
anhållan icke måtte bifallas.

På grund af nådig befallning har Kungl. Maj:ts befallningshafvande
den 21 april 1903 afgifvit underdånigt utlåtande, däri anförts: Af professor
Zetterströms testamente och det af honom upprättade utkast till reglemente
för vården af Jämtlands bibliotek vid trivialskolan på Frösön, utaf livilka
handlingar afskrifter bifogats utlåtandet, framginge med full tydlighet, att

7

Kungl. Majds Nåd. Prop. N:o 09.

hans afsikt med donationen ingalunda varit att åstadkomma ett egentligt
skolbibliotek utan att inrätta ett verkligt bibliotek för allmänheten, hvaruti
skulle savidt möjligt finnas tillgängliga alla i Sverige tryckta böcker.
Redan den omständigheten att professor Zetterström gjorde till villkor för
sin donation att ’ett passande stenhus ej långt ifrån själfva skolhuset på
ett välbeläget och för eldsvådor minst utsatt ställe för detta ändamål uppbygges’,
visade, att han icke ville, att biblioteket skulle införlifvas med
skolans bibliotek eller behandlas och förvaltas såsom ett sådant. Det Zetterstrpmska
bibliotekets förvaltning hade också ständigt hållits skild från
skolbibliotekets, och högre allmänna läroverket i Östersund hade under den
tid af mer än ett hälft århundrade, som förflutit sedan Frösö skolas förflyttning,
icke veterligen ådagalagt något större intresse för Zetterströmska
biblioteket eller vidtagit någon som helst åtgärd för att få detsamma flyttat
till Östersund. Med hänsyn till läroverkets små tillgångar och de
svårigheter, som mött för åstadkommande af de för läroverkets uppgift —
undervisningen — oundgängligen nödvändiga lokaler, torde ock mycket
ringa utsikt finnas, att läroverket skulle kunna anskaffa medel för uppförande
af en särskild byggnad i Östersund för biblioteket. Att, såsom
kollegiet antydde, lämpliga lokaler åt biblioteket skulle kunna beredas i
den ena af läroverkets tilltänkta flygelbyggnader, därför syntes ett bestämdt
hinder möta i donationsvillkoren, som tydligen afsåge, att biblioteket icke
finge^ inrymmas i byggnad, som jämväl vore afsecld för andra ändamål.
En sådan anordning skulle ock på grund af det ständigt växande lärjungeantalet
och däraf följande kraf på ökade lokaler för undervisningen utan
tvifvel komma att medföra nödvändigheten af att de för boksamlingen afsedda
lokalerna i en icke aflägsen framtid toges i anspråk för skolans eget
behof; och enär svårigheten för skolan att anskaffa särskildt bibliotekshus
då antagligen skulle vara lika stor som nu, torde det kunna befaras, att
boksamlingen skulle komma att förvisas till för dess vård och begagnande
otjänliga lokaler. Genom de af landstinget föreslagna anordningar skulle,
om de^ kunde genomföras, en fullt betryggande vård tillförsäkras ej allenast
nu ifrågavarande bibliotek utan ock de boksamlingar, som framdeles kunde
tillfalla länet, hvilket redan genom af f. d. folkskoleinspektören C. J. Meijerberg
upp rätta dt testamente tillförsäkrats hans stora moderna boksamling.
Den omständigheten, att biblioteket jämte andra boksamlingar inrymdes i
det af landstinget tillämnade bibliotekshuset, innebure ingen inskränkning
i läroverkets befogenhet att förfoga öfver detsamma, för så vidt ej läroverket
skulle vilja förfara i strid med donationsvillkoren, och hvad äganderätten
till den nya biblioteksbyggnaden beträffade, så torde det få anses i
ekonomiskt hänseende vara en lättnad för läroverket, om detta kunde helt

8

Kung/. Maj ds Nåd. Prop. N:o 99.

och liållct befrias från den med läroverkets påstådda äganderätt till bibliotekshuset
följande skyldighet att underhålla detsamma. På grund häraf
och då det för länet vore af stor vikt, att det ifrågavarande biblioteket
blefve flyttadt till Östersund och sålunda kunde komma till användning
för sitt ändamål, hemställde Kungl. Majrts befallningshafvande om nådigt
bifall till landstingets ansökning på följande sätt och villkor, nämligen:

att det nya bibliotekshuset, som genom landstingets försorg och utan
kostnad för läroverket uppfördes efter af öfverintendentsämbetet godkänd
ritning, erhölle sådant läge i närheten af skolan och med afseende å skydd
mot eldfara, som testator föreskrift angående bibliotekshuset å Frösön,
samt sådan storlek, att i detsamma måtte kunna inrymmas icke allenast
den Zetterströmska boksamlingen utan jämväl andra, som vore eller under
den närmaste framtiden kunde förväntas blifva skänkta till Jämtlands eller
Jämtlands läns bibliotek;

att i huset förvarade boksamlingar, med ett gemensamt namn kallade
''Jämtlands läns bibliotek’, skulle omsorgsfullt vårdas, katalogiseras och
kostnadsfritt hållas tillgängliga för skolans lärare och lärjungar samt för
länets invånare i öfrigt, allt i öfverensstämmelse med af domkapitlet i
Härnösand fastställd instruktion;

att den Zetterströmska boksamlingen, som särskildt katalogiserades,
skulle hädanefter såsom hittills ägas af högre allmänna läroveidret i Östersund,
hvaremot öfriga samlingar ägdes af landstinget; samt

att biblioteket skulle stå under öfverinseende af domkapitlet i Härnösand,
som jämväl skulle förordna bibliotekarie, hvaremot den ekonomiska
förvaltningen skulle handhafvas af en styrelse, bestående af tre för viss
tid utsedda ledamöter, hvaraf domkapitlet, landstinget och stadsfullmäktige
i Östersund skulle utse hvardera eu.

Under förutsättning af nådigt bifall till berörda framställning hemställde
Kungl. Maj:ts befallningshafvande vidare:

att landstinget, sedan det nya bibliotekshuset blifvit uppfördt, afsynadt
och godkändt, måtte varda berättigadt att fritt förfoga öfver det gamla
bibliotekshuset jämte den för detsamma upplåtna tomt, i hvilket sistnämnda
hänseende det dock torde vara erforderligt att inhämta Riksdagens
medgifvande.

Kammarkollegium, hvars yttrande i ärendet därefter infordrats, har uti
den 28 maj 1903 afgifvet underdånigt utlåtande meddelat, att hemmanet
Stocke n:o 2 om iyi3 mantal i Frösö socken blifvit på grund af nådig
resolution den 3 april 1674 angående upprättande af Frösö skola och där
anställda lärares förseende med behöfliga boställen af kronan för sådant

Kunyl. Majils Nåd. Proposition N:o 0!).

ändamål förvärfvadt samt sedermera innehafts såsom boställe af rektorer
och kolleger vid skolan, äfvensom att, efter det till följd af nådigt bref
den 20 maj 1846 Frösö skola flyttats till Östersund, hemmanet till eu
början blifvit för Östersunds elementarläroverks räkning utarrenderadt,
men sedermera indragits till statsverket, för hvars räkning detsamma numera
vore utarrenderadt. Därjämte har kollegium i sitt utlåtande anfört,
att, därest med hänsyn till de i omförmälta testamente meddelade bestämmelser
hinder icke funnes möta för bibliotekets öfverflyttande till Östersund
och förvarande i eu för Zetterströmska biblioteket jämte andra boksamlingar
uppförd särskild byggnad samt den ifrågasatta öfverflyttningen
ej heller eljest pröfvades böra förvägras, kollegium icke hade något att
erinra däremot, att landstinget berättigades att, på sätt Kungl. Maj:ts befallningshafvande
tillstyrkt, fritt förfoga öfver det nuvarande bibliotekshuset
jämte den för detsamma upplåtna tomt.

Justitiekanslersämbetet, som, jämlikt nådig remiss, den 11 juli 1903 i
ärendet afgifvit underdånigt utlåtande, yttrar däri, att enligt ämbetets uppfattning
testators syfte med donationen bäst skulle främjas, därest ifrågavarande
bibliotek blefve öfverflyttadt till Östersund och förvaradt i en för
detsamma jämte andra boksamlingar uppförd särskild byggnad, samt att
ämbetet mot de af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i sådant afseende
föreslagna villkor allenast ville anmärka, dels att ett gemensamt namn
syntes böra gifvas åt byggnaden tillika med boksamlingarna, därvid, med
fästadt afseende åt testators önskan, ''Jämtlands bibliotek’ torde vara att
föredraga framför ''Jämtlands läns bibliotek’, dels ock att den ifrågasatta
bestämmelsen angående äganderätten till de särskilda boksamlingarna syntes
ämbetet obehöflig och i viss mån jämväl olämplig.

Sedermera har, på grund af nådig remiss, Kungl. Maj:ts befallningshafvande
från landstinget och stadsfullmäktige i Östersund infordrat underdåniga
utlåtanden i detta ärende och med dessa jämte eget förnyadt underdånigt
utlåtande, dagtecknadt den 14 februari 1904, till Kungl. Maj:t inkommit.

I sitt nyssberörda, den 12 oktober 1903 afgifna utlåtande framhåller
landstinget som sin oförändrade uppfattning, att detta bibliotek, hvilket af
professor Zetterström testamenterats till Frösö trivialskola, ''på det att
därmed måtte göras början till ett bibliotek för Jämtland’, som af honom
fått sitt särskilda namn och sitt märke, eget reglemente och egen ekonomi,
vore ett under skolans d. v. s. en bland dess lärare af Härnösands domkapitel
utsedd bibliotekaries förvaltning ställdt provinsbibliotek, som icke

Bill. till Riksd. Prat. 1904. 1 Samt. 1 Afd. 67 Haft. 2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

finge sammanslås med skolans särskilda bibliotek. Det finge det så mycket
mindre, som ett af professor Zetterströms hufvudsyften med inrättandet af
detta bibliotek varit, att det skulle utgöra ’en samling böcker, som utkommit
af trycket i Sverige’, en uppgift, som ett vanligt skolbibliotek ej
gärna kunde hafva.

Jämtlands biblioteks förvaltning borde enligt professor Zetterströms
vilja hafva ordnats genom ett af domkapitlet utfärdadt reglemente. Själf
hade han gjort utkast till ett sådant. Men 74 år hade nu förflutit efter
hans död, utan att domkapitlet vare sig stadfäst det nämnda utkastet eller
själft utarbetat något reglemente. Således funnes i trots af professor
Zetterströms vilja ännu icke något sådant med lagligen gällande kraft.
Domkapitlets åtgöranden hade i det hela inskränkt sig till biblioteksfondens
förvaltning och utnämnandet af bibliotekarie; någon egentlig kontroll hade
icke förekommit, vid hvilket förhållande biblioteket tidtals blifvit rent af
vanskött. Denna omständighet funne delvis sin förklaring i bibliotekets
isolerade läge på landet, 8 kilometer från Östersund. Så mycket angelägnare
vore då dess förflyttning in till denna stad. Sedan läroverket år 1846
flyttats till staden, hade emellertid icke från dess målsmäns sida tagits
något initiativ för att få jämväl biblioteket dit inflyttadt. Och då omsider
ett verkligt uppslag i frågan utginge från landstinget, satte sig skolans
myndigheter däremot, förmenande, såsom det syntes, att bibliotekets uppgift
bäst skulle främjas genom dess framtida inrymmande i en af läroverkshusets
tilltänkta flyglar.

Landstinget hölle däremot fortfarande före, att de med detta biblioteks
upprättande afsedda syften kräfde dess inrymmande i en egen byggnad.
Endast på detta sätt kunde dess skatter erhålla en fullt tryggad fristad,
endast vid detta förhållande blefve de för all framtid med visshet tillgängliga
för allmänheten. Inrymdes de i själfva skollokalen, .komme
sannolikt snart den dag, då de flyttades ned i källaren eller upp på vinden,
där de sedan finge förblifva och omsider helt och hållet glömdes bort.
Emot detta öde, som drabbat så många andra boksamlingar, ville landstinget
trygga denna. Landstinget tillmötesginge därvid tillika de önskningar,
som uttalats af professor Zetterström själf, af grefve Rudolf Adlersparre,
som till biblioteket skänkt dyrbara taflor och manuskript samt
själf till och med börjat gå i författning om anskaffande af ritning till ett
bibliotekshus i Östersund, samt af f. d. folskoleinspektören Meijerberg, som
testamenterat till Jämtlands bibliotek sin boksamling.

Hvad beträffade innehållet i Jämtlands bibliotek, så vore dess värde
såsom skolbibliotek numera tämligen problematiskt. Dess skolböcker och
lexikaliska arbeten vore föråldrade. Dess egentliga värde läge i den stora

11

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 99.

rikedomen på historiska oeh biografiska verk, på reseskildringar, på äldre
och yngre företrädesvis svensk skönlitteratur, på botaniska verk, såsom
Flora danica, Palmstruchs botanik m. m., på kalendarisk litteratur. Eu
icke ringa samling ekonomisk litteratur, isynnerhet från frihetstiden, då
hågen för forskningar på detta område och popuhmsering af de vunna
resultaten var mycket stor, funnes äfven. Likaledes funnes stora samlingar
af vetenskapsakademiers och andra lärda samfunds skrifter. Inom
den teologiska afdelningen märktes paleotyper, värdefulla arbeten från
reformationstiden, dyrbara biblar m. in. Den medicinska afdelningen vore
mycket omfattande, men antagligen af mindre betydelse för nutiden. Detsamma
torde vara förhållandet med flertalet af den stora mängden akademiska
disputationer. Af betydelse vore däremot den rätt stora porträttsamlingen.
Bland porträtten märktes flere vackra oljetaflor, talrika kopparstick
och litografier samt dessutom stålstick och träsnitt af mer eller
mindre värde. Dessutom funnes en del vackra planschverk. Manuskriptens
antal vore icke ringa.

Allt detta gjorde detta bibliotek till ett gifvande arbetsfält för forskningen
på samma gång som det äfven hade sitt stora värde för allmänheten,
särskilt för den intresserade delen af densamma. Denna, som
sällan funne vägen till skolbiblioteken, skulle helt visst erfara en vida
starkare dragningskraft till Jämtlands bibliotek, om detta inflyttades i en
enkom för dess räkning uppförd byggnad, i synnerhet om i densamma inrymdes
äfven ett museum för skön konst, än förhållandet skulle blifva,
om det inpackades i en antagligen trång lokal i skolhuset.

Beträffande det nuvarande bibliotekshuset hade detta genom professor
Zetterströms egen försorg anskaffats för den af honom skänkta boksamlingen
och tillhörde sålunda denna. Likaså vore tomten, på hvilken huset
stode, genom laga skifte afsatt åt biblioteket, icke åt läroverket.

Landstinget ville uttala sin anslutning till justitiekanslersämbetets
mening, att ett gemensamt namn måtte gifvas åt de boksamlingar, som
komme att i den nya biblioteksbyggnaclen förvaras, äfvensom att detta
namn måtte blifva Jämtlands bibliotek. Därjämte funne landstinget i
likhet med samma ämbetsmyndighet bestämmelsen angående äganderätten
till de särskilda boksamlingarna obehöflig och i viss mån äfven olämplig.
Läroverket hade härvid endast en rätt att förvalta, som ingen torde antasta.

Äfven om ''Jämtlands bibliotek’, såsom landstinget önskade, ställdes
under eu styrelse af tre personer, utsedda på sätt föreslaget vore, torde
denna alltid komma att till bibliotekarie förordna en af skolans lärare,
därest en sådan funnes, som vore lämplig för värfvet och tillika villig att

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

åtaga sig detsamma mot den ersättning, som kunde lämnas. Säkert vore, att,
om saken så ordnades, skulle med det första ett tidsenligt reglemente utarbetas
och utfärdas samt tillika en effektiv kontroll öfver bibliotekets förvaltning
införas.

Kung]. Maj:ts befallningshafvande i länet hade föreslagit, att biblioteket
skulle stå under öfverinseende af domkapitlet i Härnösand, som skulle
förordna bibliotekarie, hvaremot den ekonomiska förvaltningen skulle handhafvas
af en styrelse, bestående af tre för viss tid utsedda ledamöter, af
Indika domkapitlet, landstinget och stadsfullmäktige hvardera insatte en,
samt att skötseln af biblioteket skulle ske i öfverensstämmelse med instruktion,
som af domkapitlet fastställdes.

Häraf framginge, att hela inflytandet å bibliotekets vård, förvaltning
och tillökning genom bokinköp äfvensom bestämmandet af det sätt, på
hvilket det skulle hällas tillgängligt för allmänheten, skulle läggas i domkapitlets
händer och att styrelsen skulle få befatta sig endast med förvaltningen
af fonderna och öfriga medel samt skötseln af byggnaden. En
sådan dualism i anordningen af biblioteksvården skulle säkerligen blifva
högeligen olämplig. Antagligen skulle då äfven landstinget misslyckas i
sin välmenande sträfvan att gifva verklighet åt professor Zetterströms
vackra tanke, att i det af honom donerade biblioteket bereda sin fäderneprovins
ett verkligen fruktbringande bildningskapital, då domkapitlet, som
hittills visat sig ganska likgiltigt för berörda bibliotek'' och ovänligt stämdt
mot landstingets planer, förmodligen skulle ordna förvaltningen så, att
biblioteket i sin helhet blefve afpassadt blott för skolans, icke för allmänhetens
behof.

Landstinget beklagade, att det, om öfverstyrelsen för biblioteket anordnades
i öfverensstämmelse med Kung!. Maj:ts befallningshafvandes
förslag, tvingades att lämna Jämtlands bibliotek åt sitt öde och att i stället
koncentrera sina omsorger på det nya länsbibliotek, som komme att hafva
de Bunso-vvska donationerna att tacka för sin tillvaro och öfver hvilket
bibliotek landstinget i så fall komme att ensamt och uteslutande bibehålla
bestämningsrätten. Landstinget beklagade den lott, som i detta fall komme
Jämtlands bibliotek till del, så mycket mera som högst sannolikt vore,
att de personer, som efter professor Zetterströms död skänkt värdefulla
gåfvor till den af honom grundlagda boksamlingen, gjort detta i den
förut icke af någon motsagda tron, att deras frikostighet gällt ett länsbibliotek
och icke skolan. Hade de tänkt på den senare, hade de väl
icke tagit omvägen öfver Jämtlands bibliotek.

Med hänseende till hvad landstinget sålunda anförde hemställde lands -

Kunjl. Maj ds Nåd. Proposition A jo !)!). 13

tinget, att Kungl. Maj:t måtte i nåder bifalla, landstingets i skrifvelse den
27 mars 1902 gjorda underdåniga anhållan samt tillika godkänna justitickanslersämbetets
mot de af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i frågan
föreslagna villkor framställda anmärkningar.

Stadsfullmäktige i Östersund yttra i sitt den 30 januari 1904 afgift]^
utlåtande följande: Stadsfullmäktige ansåge, att detta bibliotek borde,
om det skulle till Östersund förflyttas, äfven därstädes inrymmas i eget
hus af sten dels till följd af professor Zetterströms uttryckliga föreskrift
dels till följd af sin storlek. Stadsfullmäktige hade redan förut uttalat
denna sin uppfattning, i det att de den 4 mars 1902, på framställning af
landstingets kommitterade, förklarat sig villiga att till den ifrågasatta
biblioteksbyggnaden afgiftsfritt upplåta erforderlig, lämplig plats. Hvad
beträffade de böcker, som komme att inköpas för de Btinsowska donationsmedlen,
ansåge fullmäktige, att jämväl de borde inrymmas i samma byggnad
samt att de, då afsikten med den Bunsowska donationen vore densamma
som afsikten med den Zetterströmska, nämligen att främja bildning
och upplysning i provinsen Jämtland, borde katalogiseras och förvaltas
tillsammans med den Zetterströmska samlingen och, förenade med
denna, utgöra en enda boksamling, benämnd »Jämtlands bibliotek», såsom
justitiekanslersämbetet under åberopande af professor Zetterströms bestämmelse
föreslagit. Stadsfullmäktige ville tillika uttala den åsikten, att då
professor Zetterström ställt sin donation under förvaltning af Frösö trivialskola,
alltid någon af lärarne vid högre allmänna läroverket i Östersund
skulle vara bibliotekarie, på sätt landstinget föreslagit. Beträffande den
blifvande styrelsen anslöte sig fullmäktige till det förslag, som framlagts
af Kungl. Maj:ts befallningshafvande och landstinget, samt ansåge sålunda,
att den borde bestå af tre personer, af hvilka domkapitlet i Härnösand,
såsom målsman för den Zetterströmska samlingen, utsåge en, Jämtlands
läns landsting, såsom målsman för den Bunsowska samlingen, en, samt
stadsfullmäktige, såsom representanter för staden Östersund, som upplåtit
erforderlig tomtplats, likaledes en. Fullmäktige ansåge vidare, att någon
delning af inflytandet på biblioteket mellan denna styrelse och domkapitlet
i Härnösand icke borde äga ruin, utan att nämnda styrelse, hvars säte
borde vara i staden Östersund, borde innehafva hela styrelsemakten odelad,
och tilläte sig fullmäktige att i detta sammanhang anmärka, huru opraktiskt
det vore, att kontrollen öfver en dylik jämtländsk institution utöfvades
af en i Härnösand hemmahörande ämbetsmyndighet. Därjämte förklarade
stadsfullmäktige sig för sin del icke hafva något att anmärka

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

emot det framställda förslaget, att landstinget eventuellt berättigades att
förfoga öfver det nuvarande bibliotekshuset jämte den för detsamma upplåtna
tomt.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande bär, i anledning af hvad landstinget
och stadsfullmäktige sålunda yttrat, i sitt utlåtande den 14 februari 1904
anfört: Då landstinget förklarat sig nödsakadt att lämna Jämtlands bibliotek
åt sitt öde, om öfverstyrelsen för biblioteket anordnades i öfverensstämmelse
med Kungl. Maj:ts befallningshafvandes den 21 april 1903 framställda
förslag, och då frågan om ett ändamålsenligt ordnande af detta
bibliotek icke torde kunna lösas utan landstingets medverkan, ansåge
Kungl. Maj:ts befallningshafvande sig kunna tillstyrka nådigt bifall till
stadsfullmäktiges förslag i denna del, allenast med den ändring, att, då
numera anledning vore för handen till antagande, att domkapitlets befattning
med den högre undervisningen komine att upphöra inom kort, den
ledamot i bibliotekets styrelse, som enligt stadsfullmäktiges förslag skulle
utses af domkapitlet i Härnösand, i stället borde tillsättas af lärarekollegiet
vid högre allmänna läroverket i Östersund, hvarjämte den sålunda
utsedda styrelsen borde äga tillsätta bibliotekarie och i öfrigt handhafva
bibliotekets förvaltning.

Uti skrifvelse den 24 februari 1904 har borgmästaren von Stapelmohr,
å förenämnda kommitterades vägnar, hos Kungl. Maj:t anmält, bland
annat, att hufvudmännen för Jämtlands läns sparbank den 14 mars 1902
beslutit att af bankens medel anslå 5,000 kronor såsom bidrag till
biblioteksbyggnaden samt att, enligt meddelande från en af utredningsmännen
i dödsboet efter aflidne f. d. folkskoleinspektören Meijerberg, denne
genom numera bevakadt testamente förordnat, att största delen af hans
värderika boksamling eller omkring 3,500 band skulle öfverlämnas till
Jämtlands bibliotek, hvarjämte donator uttryckt den önskan, att boksamlingen
skulle förvaras i Östersund för att blifva lätt tillgänglig för allmänheten
».

Efter att sålunda hafva redogjort för handlingarnas innehåll, yttrade
föredragande departementschefen vidare:

»Af hvad i detta ärende förekommit synes mig framgå, att det Zetterströmska
biblioteket bättre skulle fylla sin uppgift, om det på sätt landstinget
föreslagit flyttades till Östersund, än om det förblifver på sin nuvarande
plats å Frösön. De i professor Zetterströms testamente meddelade

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o !)!). I !>

bestämmelser torde ej utgöra hinder för bibliotekets flyttning till Östersund
och förvarande i en för detsamma jämte andra boksamlingar uppförd
särskild byggnad. Under sådana förhållanden vill jag icke motsätta mig
en lösning af denna fråga i hufvudsaklig enlighet med landstingets framställning
och de af stadsfullmäktige i Östersund uttalade åsikter. För
Kungl. Maj:ts medgifvande af den ifrågasatta anordningen anser jag sålunda
böra uppställas följande villkor:

1) att genom landstingets försorg och utan kostnad för staten eller
allmänna läroverket i Östersund det Zetterströmska biblioteket flyttas till
Östersund samt där inrymmes och för framtiden förvaras i eu särskild å
välbelägen tomt efter ritning, som af öfverintendentsämbetet godkännes,
uppförd lämplig stenbyggnad af den storlek, att i densamma må kunna
jämväl förvaras andra boksamlingar, som redan blifvit eller kunna under
den närmaste framtiden förväntas blifva skänkta eller eljest lämnade till
ett bibliotek för Jämtland;

2) att i nyssnämnda byggnad förvarade boksamlingar, med ett gemensamt
namn kallade ''Jämtlands® bibliotek’, skola stå under öfverinseende
och förvaltning af en styrelse, bestående af tre ledamöter, utaf hvilka
landstinget utser en, stadsfullmäktige i Östersund en och domkapitlet i
Härnösand den tredje; samt

3) att detta bibliotek kostnadsfritt hålles tillgängligt för lärare och
lärjungar vid allmänna läroverket i Östersund, äfvensom för Jämtlands läns
invånare i öfrigt, allt i öfverensstämmelse med instruktion, som utfärdas
af bibliotekets styrelse, hvilken jämväl förordnar bibliotekarie, därtill helst
utses någon bland lärarne vid nämnda läroverk.

Utom Kungl. Maj:ts medgifvande af den ifrågasatta anordningen
fordras emellertid äfven Riksdagens samtycke till landstingets begäran att
få förfoga öfver det nuvarande bibliotekshuset å Frösön jämte tillhörande
tomt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t ville föreslå Riksdagen medgifva,
att, därest Jämtlands läns landsting åtager sig dels att uppfylla det af
mig beträffande Zetterströmska bibliotekets flyttning till Östersund samt
inrymmande och förvarande i därstädes uppförd byggnad angifna villkor,
dels ock att, i hvad på landstinget ankommer, ställa sig till efterrättelse
de ytterligare föreskrifter, som Kungl. Maj:t beträffande samma bibliotek
må finna erforderliga, det för biblioteket disponerade hus med tillhörande
tomt å Frösön må, sedan det för biblioteket afsedda nya hus i Östersund
blifvit uppfördt och genom därtill af öfverintendentsämbetet förordnad
person på landstingets bekostnad afsynadt och godkändt samt biblioteket
flyttats till det nya huset, under äganderätt öfverlåtas till landstinget.»

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna nådigt bifall med förordnande att proposition
i ämnet skulle till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

C. F. Vougt.

\

Stockholm, Ivar Hoeggströms Boktryckeri A. B., 1904.