Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 98.
17
N:o 98.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
kostnaderna för utvidgning af riksförsamling sanstaltens och
postsparbankens verksamhet; gifven Stockholms slott den
26 mars 1904.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen
att, under förutsättning att den uti nådig proposition denna dag
föreslagna lag om ändrad lydelse af 23 § i lagen den 5 juli 1901 angående
ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete af Riksdagen
ant ages, medgifva,
att kostnaderna för den utvidgning af riksförsäkringsanstaltens och
postsparbankens verksamhet, som häraf blir en följd, må bestridas från
arbetareförsäkringsfondens intressemedel,
att från och med år 1905 det belopp å förslagsvis 58,000 kronor,
som, enligt Riksdagens skrifvelse den 13 maj 1902, får under däri föreskrifna
villkor årligen användas till bestridande af aflöningar till riksförsäkringsanstaltens
tjänstemän och betjänte samt expenser vid densamma,
må ökas till förslagsvis 74,200 kronor; samt
att likaledes från och med år 1905 det belopp å förslagsvis 25,000
kronor, som enligt samma skrifvelse får årligen användas till bestridande
af kostnaden för ortsombuden, må ökas till förslagsvis 31,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF.
Hjälmar Westring.
Bih. till Riksd. Prot. 1904. 1 Band. 1 J/d. 66 Haft.
3
18
Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 98.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 26 mars 1904.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer,
von Friesen och
Virgin.
Departementschefen statsrådet Westring anförde vidare:
Genom nådig proposition denna dag har Kungl. Maj:t behagat
föreslå Riksdagen antaga förslag till lag om ändrad lydelse af 23 §
i lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd af
olycksfall i arbete. Förslaget är föranledt af riksförsäkringsanstaltens
underdåniga skrifvelse den 30 december 1903 och afser att bereda
möjlighet till utvidgning af riksförsäkringsanstaltens verksamhet genom
att inrymma befogenhet för anstalten att meddela försäkring med rätt
till sjukhjälp äfven under de första 60 dagarna efter olycksfallet, eller
den så kallade karenstiden.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 08.
15»
Jag har den 5 nästlidne februari vid underdånig anmälan af riksförsäkringsanstaltens
förenämnda skrifvelse jämväl redogjort för anstaltens
i samma skrifvelse framlagda beräkning i fråga om den ökning af
anstaltens förvaltningskostnader, som kan anses såsom direkt härflytande
från den föreslagna utvidgningen af anstaltens verksamhet; i sammanhang
hvarmed jag tillkännagifvit, att jag icke ansåge någon betänklighet
möta, att kostnaderna jämväl för den sålunda utvidgade försäkringsverksamheten
bestredes af statsmedel. I det jag hänvisar till den sålunda
lämnade utredningen, tillåter jag mig erinra, att den årliga ökningen
i förvaltningskostnaderna af anstalten beräknats till omkring
följande belopp:
för arbetet inom riksförsäkringsanstalten ........ kr. 3,000: —
» läkarebetyg......................................................... » 12,000:
» trycksaker m. in................................................ » 1,200: —
)> ortsombuden ...................................................... » 6,000: —
Summa kronor 22
,200
Därtill skulle komma ökning af kostnaden för postsparbankens bestyr
med ifrågavarande försäkringsgöromål, hvilken ökning emellertid,
enligt riksförsäkringsanstaltens förmenande, icke syntes blifva af någon
afsevärd betydenhet.
Mot den af riksförsäkringsanstalten gjorda beräkning af kostnaderna
för den ifrågasatta utvidgningen af anstaltens verksamhet finner
jag icke anledning göra någon anmärkning. Liksom öfriga kostnader
för anstaltens verksamhet torde äfven dessa böra bestridas af arbetareförsäkringsfondens
intressemedel och följaktligen ‘dels det belopp å förslagsvis
58,000 kronor, som enligt Riksdagens skrifvelse den 13 maj
1902 får, under däri föreskrifna villkor, årligen användas till bestridande
af aflöningar till anstaltens tjänstemän och betjänte samt expenser
vid densamma, böra ökas med 16,200 kronor till 74,200 kronor,
dels ock det belopp å förslagsvis 25,000 kronor, som enligt samma
skrifvelse får årligen användas till bestridande af kostnaden för ortsombuden,
böra ökas med 6,000 kronor till 31,000 kronor,
Beträffande kostnaden för postsparbankens bestyr med nu ifrågavarande
försäkringsgöromål, torde äfven denna böra utgå från arbetareförsäkringsfondens
intressemedel. Enligt hvad jag inhämtat, torde dock
denna kostnad blifva ganska obetydlig och icke påkalla höjning af det
belopp, förslagsvis 20,000 kronor, som enligt Riksdagens berörda skrifvelse
den 13 maj 1902 får från nämnda intressemedel årligen användas
20
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 98.
till ersättningar åt postsparbanken för uppbörden af försäkringsafgifterna
och utbetalningen af ersättningsbeloppen.
Med anledning af livad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, under förutsättning
att den uti nådig proposition denna dag föreslagna lag om
ändrad lydelse af 23 § i lagen den 5 juli 1901 angående ersättningför
skada till följd af olycksfall i arbete af Riksdagen antages, medgifva,
att kostnaderna för den utvidgning af riksförsäkringsanstaltens och
postsparbankens verksamhet, som häraf blir en följd, må bestridas från
arbetareförsäkringsfondens intressemedel,
att från och med år 1905 det belopp å förslagsvis 58,000 kronor,
som, enligt Riksdagens skrifvelse den 13 maj 1902, får under däri föreskrifna
villkor årligen användas till bestridande af aflöningar till Riksförsäkringsanstaltens
tjänstemän och betjänte samt expenser vid densamma,
må ökas till förslagsvis 74,200 kronor; samt
att likaledes från och med år 1905 det belopp, förslagsvis 25,000
kronor, som enligt samma skrifvelse får årligen användas till bestridande
af kostnaden för ortsombuden, må ökas till förslagsvis 31,000 kronor.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnade, att till Riksdagen
skulle afl åtas proposition i ämnet af den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Josias Montgomery.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1904.