Kungl. Maj-An Nåd. Proposition N:o 73.

1

N:o 73.

Kungl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen angående lönereglering
för folksholeseminarierna samt stat för folkskoleseminariet
i Strängnäs m. m.; gifven Stockholms
slott den 31 december 1903.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att

dels medgifva:

att för lärare vid folkskoleseminarierna må bestämmas följande aflöningsförmåner
att gälla från och med år 1905:

för rektor lön i tre lönegrader å l) 3,400 kronor, 2) 3,700 kronor
och 3) 4,000 kronor, jämte tjänstgöringspenningar å respektive 1,600, 1,800
och 2,000 kronor, hvarförutom rektor skall åtnjuta fri bostad eller den
hyresersättning, som af Kungl. Maj:t bestämmes;

för manlig adjunkt lön i fem lönegrader å l) 2,000 kronor, 2) 2,350
kronor, 3) 2,700 kronor, 4) 3,050 kronor och 5) 3,400 kronor, jämte tjänstgöringspenningar
å respektive 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och 1,600 kronor;

för kvinnlig adjunkt lön i fyra lönegrader å l) 1,300 kronor, 2) 1,650
kronor, 3) 2,000 kronor och 4) 2,350 kronor, jämte tjänstgöringspenningar
å respektive 700, 850, 1,000 och 1,150 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i musik och sång arfvode i tre aflöningsgrader
å 1) 1,400 kronor, 2) 1,600 kronor och 3) 1,800 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i teckning arfvode i tre aflöningsgrader
å 1) 1,000 kronor, 2) 1,200 kronor och 3) 1,400 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i gymnastik arfvode i tre aflöningsgrader
å l) 900 kronor, 2) 1,100 kronor och 3) 1,300 kronor;

Bill. till Ritad. Prol. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 49 Håft. (N:o 73.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

för manlig eller kvinnlig lärare i trädgårdsskötsel och trädplantering
arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,200 kronor, 2) 1,300 kronor och 3)
1,400 kronor;

för lärare i manlig slöjd arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,100
kronor, 2) 1,200 kronor och 3) 1,300 kronor;

'' J 4 för lärare i kvinnlig slöjd arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,000
kronor, 2) 1,100 kronor och 3) 1,200 kronor;

för manlig lärare i läsämnen i seminariums öfningsskola arfvode i
fyra aflöningsgrader å 1) 1,500 kronor, 2) 1,800 kronor, 3) 2,100 kronor
och 4) 2,400 kronor;

för kvinnlig lärare i läsämnen i seminariums öfningsskola arfvode i
tre aflöningsgrader å 1) 1,500 kronor, 2) 1,650 kronor och 3) 1,800
kronor;

för adjunkt, hvilken förordnas att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning,
arfvode å 500 kronor, med bibehållande af lön och tjänstgöringspenningar
å egen tjänst;

för vikarierande manlig adjunkt, därest han aflagt sådana kunskapsprof,
som äro stadgade för behörighet att utnämnas till adjunkt, samt
genomgått profårskurs, arfvode å 2,000 kronor, men i annat fall arfvode
å 1,800 kronor;

för vikarierande kvinnlig adjunkt, därest hon aflagt sådana kunskapsprof,
som äro stadgade för behörighet att utnämnas till adjunkt, samt
genomgått profårskurs eller ^ eljest fullgjort villkoren för behörighet till
adjunktsbefattning, arfvode å 1,800 kronor, men i annat fall arfvode å
1,500 kronor; samt

för vikarierande manlig eller kvinnlig öfningslärare och manlig eller
kvinnlig lärare i öfningsskola arfvode till samma belopp som arfvodet i
första aflöningsgraden af befattningen;

att för det fastställda årliga arfvodet tjänstgöringsskyldighet skall
åligga lärare i musik och sång sexton till aderton timmar, lärare i teckning
tolf till fjorton timmar, lärare i gymnastik elfva till tretton timmar
samt lärare i slöjd sexton till aderton timmar i veckan, men att ytterligare
tjänstgöring^ må kunna åläggas dessa lärare mot en ersättning, beräknad
för helt läsår, för hvarje veckotimme af 100 kronor till lärare i musik och
sång, i teckning eller i gymnastik, 75 kronor till lärare i manlig slöjd och
70 kronor till lärare i kvinnlig slöjd, dock under iakttagande däraf, att
ersättning för extra tjänstgöring ej må utgå till annan än den, som fullgör
samma tjänstgöring, och ej utan Kungl. Maj:ts tillstånd i hvarje särskilt
fall för ett större antal veckotimmar än fyra för en och samma lärare;

att, därest undervisningen i trädgårdsskötsel och trädplantering ej

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

meddelas i full utsträckning eller undervisningen i detta eller annat öfningsärnne
är fördelad på två personer, ersättning för undervisningen rnå, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, utgå med högst det belopp, som i första aflöningsgraden
är fastställdt;

att tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå för rektorer efter
kalenderår, men till olika belopp för lästiden och för ferierna efter särskilda
bestämmelser, som af Kungl. Maj:t fastställas, samt för manliga och
kvinnliga adjunkter efter läsår med trettioåtta läsveckor och att tjänstgöringspenningar
icke få af tjänstens innehafvare uppbäras under åtnjutande
af full tjänstledighet, utom i det fall att tjänstledigheten beviljats
på grund af offentligt uppdrag;

att öfningslärare eller lärare i öfningsskola må äga uppbära vid tjänstledighet
på grund af offentligt uppdrag hela de,t med befattningen förenade
arfvode med tillhörande ålderstillägg och vid tjänstledighet på grund
af sjukdom tre fjärdedelar af samma arfvode med ålderstillägg, efter kalenderår
räknadt;

att uppflyttning från lägre till närmast högre aflöningsgrad må äga
rum efter förloppet af fem år under villkor, att rektor i sådan egenskap
mera än fyra femtedelar af samma tid och annan lärare mera än fyra
femtedelar af tjänstgöringstiden med nit och skicklighet tjänstgjort, och
med iakttagande, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den bestämda tjänståldern
uppnåtts;

att ämneslärare, som efter 1904 års utgång vinner befordran till tjänst
vid folkskoleseminarium, må för uppflyttning i högre aflöningsgrad räkna sig
till godo den tid utöfver fem år, läraren efter afläggande af de för tjänsten
föreskrifna kunskapsprof och genomgående af praktisk utbildningskurs,
där sådan för behörighet till tjänsten är föreskrifven, med nit och
skicklighet tjänstgjort såsom extra ordinarie lärare vid folkskoleseminarium
med enahanda tjänstgöringsskyldighet, som åligger motsvarande ordinarie
lärare, dock att härigenom ingen ändring göres i fråga om det antal lönetursår,
som lärare på grund af nu gällande bestämmelser intjänat vid utgången
af år 1904;

att den tid, som i afseende å lönetursberäkning tillgodokommer ämneslärare
vid allmänt läroverk eller högre lärarinneseminariet eller, vid öfvergång
till någon af dessa läroanstalter, docent vid universitet, lärare vid
enskildt läroverk eller lektor vid sjökrigsskolan, må vid öfvergång i folkskoleseminariernas
tjänst honom tillgodoräknas beträffande lönetursberäkning
vid dessa seminarier;

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

att lärare i öfningsskola i afseende å lönetursberäkning må räkna sig
till godo föregående tjänstgöring vid folkskola;

att rektorer samt manliga och kvinnliga adjunkter, som ingå på den
nya lönestaten eller som utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit,
äfvensom öfningslärare skola hafva rättighet och skyldighet att, rektor och
manlig adjunkt vid uppnådda 65 lefnadsår och 35 tjänstår, kvinnlig
adjunkt vid uppnådda 55 lefnadsår och 25 tjänstår, lärare i gymnastik
vid uppnådda 60 lefnadsår och 30 tjänstår samt annan öfningslärare vid
uppnådda 65 lefnadsår och 35 tjänstår, med pension från allmänna indra
gningsstaten från tjänsten afgå, Kungl. Maj:t dock obetaget att låta
med afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas i
tjänsten kunna på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna;

att pensionsbeloppet skall utgöra för rektor eller manlig eller kvinnlig
adjunkt oafkortad lön samt för öfningslärare tre fjärdedelar af det
befattningen åtföljande arfvode med ålderstillägg, dock att för öfningslärare,
som uppbär pension för annan statens tjänst, sammanlagda af statsmedel
utgående pensionsbeloppet icke må öfverstiga 3,000 kronor;

att rektorer, manliga och kvinnliga adjunkter samt öfningslärare skola
vid inträde på den nya lönestaten vara skyldiga underkasta sig de förändrade
bestämmelser rörande pensionering, som kunna varda stadgade;
samt

att lärare i öfningsskola skall vara skyldig att från tjänsten afgå
vid uppnådda 60 lefnadsår och 30 tjänstår, därest ej Kungl. Maj:t i särskilt
fall finner skäl tillåta sådan lärare att vid tjänsten kvarstå;

dels ock för genomförande af lönereglering för lärarne vid folkskoleseminarierna
enligt ofvan angifna grunder samt för tillämpning af den utaf
departementschefen till statsrådsprotokollet föreslagna stat för folkskoleseminariet
i Strängnäs och beredande af medel för tillgodoseende af lärares
vid samma seminarium rätt till ålderstillägg höja det på ordinarie stat
under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget till seminarier för
folkskolelärares bildande med 154,000 kronor eller från dess nuvarande
belopp, 372,850 kronor, till 526,850 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

(Jarl von Frusen.

Kling!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 73.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31
december 1903.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lageeheim,
Statsråden: Odelbeeg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,
von Friesen,

Virgin.

4:o.

Departementschefen, statsrådet von Friesen, anförde härefter: Lönereglering

»Till åtlydnad af föreskrift i nådiga cirkuläret den 25 oktober 1901^®^^
hafva, i sammanhang med förslag till ny lönereglering för lärarne vid de samt stat för
allmänna läroverken, dels domkapitlen i de stift, inom hvilka folkskole- i

seminarier finnas inrättade, efter att hafva lämnat vederbörande rektorer Strängnäs
och lärarekollegier tillfälle att yttra sig, dels ock Stockholms stads konsi- m'' mstorium,
efter rektorns vid folkskoleseminariet i Stockholm hörande, afgifva
yttranden och förslag i fråga om ny lönereglering för lärarne vid
folkskoleseminarierna.

Alla myndigheterna framhålla därvid nödvändigheten af en höjning
utaf de löner, som för närvarande utgå till seminarielärarne. Såsom skal

6

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 73.

härför åberopas i allmänhet den utredning, som förekommit till stöd för
en höjning af lönerna för lärarne vid rikets allmänna läroverk och hvilken
utredning återfinnes i det af läroverkskommittén den 8 december 1902
afgifna betänkande samt de i anledning däraf inkomna utlåtanden. Af
ett domkapitel (i Lund) tillägges särskild!: att domkapitlet ansåge, att
det för beredande åt de bästa lärarekrafter vid profårsläroverk vore nödvändigt
tilldela en hvar adjunkt och lektor vid sådant läroverk ett lönetillskott
af 500 kronor i hvarje lönegrad; att, om detta sålunda vore af
vikt beträffande profårsläroverken, detsamma torde kunna sägas vara af
ännu större betydelse i fråga om de läroanstalter, hvilka hade till uppgift
att utbilda lärare för folkskolan, så mycket hellre som seminarielärarnes
arbete, på samma gång det törhända vore mera maktpåliggande och ansvarsfullt,
jämväl vore mycket mödosammare än läroverkslärarnes; samt
att redan af denna grund adjunkterna vid seminarierna, som för närvarande
uppbure lön till samma belopp som adjunkter och kolleger vid
de allmänna läroverken, i hvarje lönegrad borde erhålla ytterligare lönetillskott
af 500 kronor.

Löneförbättring har jämväl påyrkats af seminarielärarne själfva.

Uti tretton i januari 1901 dagtecknade underdåniga skrivelser hafva
nämligen rektorn vid folkskoleseminariet. i Stockholm F. Lundgren med
flera lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarier anhållit, att, för den
händelse de förslag, som den då arbetande läroverkskommittén komme att
framställa, skulle föranleda nådig proposition till Riksdagen om förbättring
af lärarnes vid de allmänna läroverken löne- och pensionsförmåner, Eders
Kungl. Maj:t täcktes samtidigt förelägga Riksdagen förslag till enahanda
förbättring af löne- och pensionsförmåner för folkskoleseminariernas lärare.
Såsom stöd för denna framställning erinras: att såväl Eders Kungl. Maj:t
som Riksdagen flera gånger förklarat, att lärarne vid de allmänna läroverken
och lärarne vid folkskoleseminarierna borde vara med hänsyn till
löneförmåner likställda; att kompetensfordringarna för båda dessa kategorier
af lärare vore desamma, om man frånsåge, att lärarinna kunde förvärfva
kompetens till adjunktstjänst vid seminarium äfven på annat sätt;
att seminarielärarekåren haft. och fortfarande hade att kämpa med samma
ekonomiska svårigheter som läroverkslärarne; samt att det för seminarierna
vore i hög grad betänkligt, om läraretjänsterna vid dem blefve sämre aflönade
än motsvarande tjänster vid de allmänna läroverken och därför vid
uppkommande ledigheter icke kunde besättas med fullgoda lärarekrafter,
så mycket mera betänkligt, som seminarierna hade det ansvarsfulla uppdraget
att utbilda lärare för allra största delen af landets barn.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73. 7

Vidare hafva dels musikläraren vid folkskoleseminariet i Stockholm
L. A. Lundh, musikläraren vid femklassiga allmänna läroverket i Göteborg
C. Säfstrand och musikläraren vid högre latinläroverket i Göteborg F. Hjort
i egenskap af kommitterade, utsedda vid svenska allmänna musikläraremötet
i Göteborg den 12 och den 13 juni 1901, dels ock E. Hjort, L. A. Lundh
samt T. Tufvesson, enligt uppdrag af allmänna svenska musikläraremötet
i Stockholm år 1903, ingifvit underdåniga framställningar om förbättrade
aflöningsförmäner för musiklärarne vid folkskoleseminarierna och därvid
till stöd för de af dem begärda löneförhöjningarna — för hvilkas belopp
jag anhåller att få redogöra i annat sammanhang — anfört hufvudsakligen
följande: De nuvarande lönerna vore otillräckliga. Också hade
Eders Kungl. Maj:t vid två föregående tillfällen, nämligen åren 1882 och
1897, till Riksdagen aflåtit nådiga propositioner, uti hvilka föreslagits en
lönereglering, upptagande tre lönegrader å respektive 1,200, 1,400 och
1,600 kronor för sexton timmars tjänstgöring i veckan samt ersättning
för öfvertidstjänstgöring med 50 kronor i första, 75 kronor i andra och
100 kronor i tredje lönegraden för år och timme intill tjugu timmar i
veckan. Den år 1882 gjorda nådiga framställningen hade emellertid blifvit
af Riksdagen afslagen; och 1897 års proposition hade endast föranledt
en mindre förhöjning, så att årliga lönen nu vore 1,100, 1,300 och 1,500
kronor för intill tjugu timmars tjänstgöring i veckan samt 50 kronor årligen
för hvarje timme därutöfver. Toge man i betraktande den i och
för sig ringa ersättning för arbetet, hvilken härigenom bestämts, och de
nya förhållanden i lefnadsomkostnader, som uppstått, sedan Eders Kungl.
Maj:t första gången framlade löneregleringsförslaget för Riksdagen, så
framginge däraf, att hvad som då varit tillräckligt och skäligt nu vore
otillräckligt. Då den vid seminariet anställde musikläraren hade en i
hög grad ansvarsfull tjänst att sköta, i det att han jämte meddelande af
undervisning i sång och musik skulle utbilda lärarekrafter, hvarför han
borde vara en skicklig pedagog, måste lönen för denne lärare bestämmas
så, att framstående musikidkare ville ägna sig åt seminarietjänst utan att,
för att kunna lifnära sig, behöfva uppsöka extra inkomster, hvilka för
öfrigt i många fall ej stode att erhålla.

Slutligen hafva samtliga slöjdlärarinnor vid seminarierna den 27 april
1902 gjort underdånig framställning om löneförbättring och till stöd härför
anfört: De nuvarande arfvodena utginge utan någon förhöjning med
ett belopp af 800 kronor om året. Grundsatsen om förhöjning af lönen
efter väl vitsordad tjänstgöring under viss tid hade gjorts gällande icke
blott för de ordinarie ämneslärarne vid seminarierna, utan jämväl beträffande
lärarne i musik, gymnastik och teckning samt lärarne i öfnings -

8

Kimgl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 73.

skolan. Vid Stockholms folkskolor utginge arfvodet till slöjdlärarinnorna
med 1,000 kronor för läsår; och i flera skoldistrikt förtjänade en småskolelärarinna
vida mera än 800 kronor. Märkas borde, att den för
lärarinnorna i slöjd fastställda tjänstgöringstiden, fjorton till tjugufyra
timmar i veckan, redan i och för sig lång, faktiskt vore vida längre på
grund af det myckna hemarbetet med iordningställande af erforderliga
materialier, så att ytterst ringa tid kunde för lärarinnorna blifva öfrig
till arbete för extra inkomster. Att existera på en årslön af 800 kronor
vore näppeligen möjligt för en kvinna i lärarinnas ställning utan släktingars
eller vänners bistånd; och att afsätta något för ålderns dagar vore
alldeles omöjligt med nu gällande lefnadskostnader, då t. ex. en så kallad
helinackordering med eget rum icke torde kunna erhållas till lägre pris
än omkring 60 kronor i månaden.

Härjämte anser jag mig böra nu omnämna, att rektorn vid folkskoleseminariet
i Stockholm F. Lundgren och rektorn vid folkskoleseminariet i
Göteborg S. Nygren den 2 december 1901 inkommit med en underdånig
framställning om hyresbidrag af statsmedel åt adjunkterna vid dessa seminarier.
För innehållet i denna framställning jämte däröfver af Stockholms
stads konsistorium och domkapitlet i Göteborg samt statskontoret
afgifna utlåtanden torde redogörelse lämpligen böra lämnas i annat sammanhang.

Innan jag närmare, än jag redan gjort, inlåter mig på de inkomna
underdåniga framställningarna om löneförbättring åt lärarne vid folkskoleseminarierna,
anhåller jag att få redogöra för dessa lärares aflöningsförmåner
enligt nu gällande bestämmelser.

De för rektorer samt manliga och kvinnliga adjunkter å ordinarie
stat upptagna löner utgöra för rektorer 3,500 kronor i första, 4,000 kronor
i andra och 4,500 kronor i tredje lönegraden samt för adjunkter 1,500
kronor i första, 2,000 kronor i andra, 2,500 kronor i tredje, 3,000 kronor
i fjärde och 3,500 kronor i femte lönegraden. Därjämte har sedan år
1884 till dessa lärare utgått lönetillägg af ett på extra stat uppfördt anslag
till beredande af löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna
samt arfvoden åt teckningslärare för extra tjänstgöring och
extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier. Vid 1898 års riksdag
höjdes detta anslag, så att lönetillägg för närvarande utgår till rektor
och manlig adjunkt med 500 kronor i alla lönegraderna samt till kvinn -

0

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

lig adjunkt med 250 kronor i de fyra första lönegraderna. Dessa lönetillägg
betraktas såsom tjänstgöringspenningar.

Aflöningen till manlig eller kvinnlig lärare i musik utgår från och
med år 1898 med 1,100 kronor jämte två ålderstillägg å 200 kronor
hvardera efter respektive fem och tio års väl vitsordad tjänstgöring,
för hvilket arfvode läraren är skyldig undervisa sexton till tjugu timmar
i veckan. Manlig eller kvinnlig lärare i teckning erhåller i årligt arfvode
800 kronor jämte två ålderstillägg, hvardera å 200 kronor, efter respektive
fem och tio års väl vitsordad tjänstgöring och är, mot åtnjutande af
detta arfvode, skyldig att meddela undervisning tolf timmar i veckan vid
seminarium och den därmed förenade öfningsskolan. För extra tjänstgöring
erhåller manlig eller kvinnlig lärare i teckning eller musik arfvode
från nyss omförmälda extra anslag. Detta arfvode beviljas på särskild
framställning och beräknas efter 50 kronor för veckotimme och läsår. Anmärkas
bör dock, att för musikläraren vid seminariet i Lund 200 kronor
äro uppförda å ordinarie stat såsom ersättning för tjänstgöring utöfver
tjugu timmar i veckan.

Det för manlig eller kvinnlig lärare i gymnastik å ordinarie stat
upptagna arfvodet utgör 675 kronor. Dessutom åtnjuta dessa lärare från
nyssnämnda å extra stat uppförda anslag lönetillägg, som utgår till lärare,
hvilken, räknadt från och med kalenderåret näst efter det, då tjänsten
tillträddes, tjänstgjort kortare tid än fem år, med 62 kronor 50 öre, till
lärare, hvilken öfver fem år tjänstgjort, med 162 kronor 50 öre och till
den, som tjänstgjort öfver tio år, med 262 kronor 50 öre.

Arfvode till den person, som bestrider undervisningen i trädgårdsskötsel,
utgår med ett för hvarje särskildt seminarium bestämdt belopp. Å en del
seminariers stat finnes icke uppfördt arfvode åt lärare i trädgårdsskötsel,
utan erhålla ifrågavarande lärare vid dessa seminarier sina arfvoden af anslaget
för upprätthållande af undervisningen i trädgårdsskötsel. Arfvodena
för manliga och kvinnliga lärare i trädgårdsskötsel äro bestämda genom
särskilda nådiga bref till 1,200 kronor vid seminariet i Landskrona (nådigt
bref den 10 juni 1903), 1,000 kronor vid seminarierna i Linköping (nådiga
bref den 4 januari 1867 och den 29 maj 1874), i Skara (nådiga bref den
6 februari och den 29 maj 1874), i Växjö (nådiga bref den 28 november
1873 och den 29 maj 1874), i Lund (nådiga bref den 20 februari och
den 29 maj 1874), i Göteborg (nådigt bref den 1 november 1878) och i
Falun (nådigt bref den 24 augusti 1900), 500 kronor vid seminariet i
Härnösand (nådigt bref den 30 augusti 1878) och 300 kronor vid seminariet
i Umeå (nådigt bref den 9 augusti 1884). De till lärarne i trädgårdsskötsel
vid öfriga seminarier utgående arfvoden äro vid seminariet i

Bih. till Rilesd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

Stockholm 400 kronor (af anslag beviljadt enligt nådiga bref den 29 december
1870 och den 29 maj 1874), vid seminariet i Uppsala 575 kronor
(af anslag beviljadt enligt nådiga bref den 8 mars 1872, den 29 maj
1874 och den 24 februari 1899), af hvilket belopp utgå för meddelande
af den teoretiska undervisningen 250 kronor och för meddelande af den
praktiska undervisningen 325 kronor, vid seminariet i Kalmar 1,000 kronor
(af anslag beviljadt enligt nådigt bref den 18 april 1879), hvaraf 400 kronor
utgå för den teoretiska undervisningen, och vid seminariet i Karlstad
1,100 kronor (af anslag beviljadt senast enligt nådigt bref den 14 mars
1903), af hvilket belopp utgå för meddelande af undervisningen 500 kronor
och för ledande af arbetena i trädgården och dess skötsel 600 kronor.

Aflöningen till manlig eller kvinnlig lärare i slöjd bestrides vid en
del seminarier af särskilda därför afsedda anslag; vid andra seminarier
åter utgår denna aflöning af de anslag, som af Riksdagen beviljats för anordnande
af undervisning i slöjd. Den för lärare i kvinnlig slöjd fastställda
aflöningen utgår med 800 kronor vid samtliga kvinnliga seminarier,
nämligen i Stockholm, Skara och Kalmar (nådigt bref den 10 oktober 1890),
Landskrona (nådigt bref den 10 juni 1903), Falun (nådigt bref den 22
oktober 1892) och Umeå (nådigt bref den 27 januari 1893). Den för läraren
i manlig slöjd bestämda aflöningen utgör 900 kronor vid seminariet
i Lund (nådigt bref den 5 april 1889). I öfrigt hafva till anordnande af
undervisning i manlig slöjd anvisats: vid seminariet i Uppsala 1,500 kronor
(nådigt bref den 2 juni 1893), af hvilket belopp 900 kronor utgå såsom
arfvode åt läraren (nådigt bref den 10 december 1893), vid seminariet
i Växjö 1,500 kronor (nådigt bref den 15 juni 1892), af hvilket belopp

1,000 kronor utgå såsom arfvode åt läraren (nådigt bref den 27 april 1894),
vid seminariet i Göteborg 1,500 kronor (nådigt bref den 2 juni 1893), af
hvilket belopp (enligt nådigt bref den 16 augusti 1895) 900 kronor utgå
såsom arfvode åt läraren, och vid seminariet i Härnösand 1,650 kronor,
hvaraf 900 kronor utgå såsom arfvode åt läraren (nådigt bref den 10 maj
1889). A den ordinarie staten för seminarierna i Linköping och Karlstad
finnes intet för ifrågavarande ändamål afsedt anslag. Men Eders Kungl.
Maj:t har vid olika tillfällen af anslaget till seminarier för folkskolelärares
bildande anvisat för uppehållande af undervisning i slöjd vid seminariet i
Linköping, senast för läsåret 1903 — 1904, 1,500 kronor, däraf 1,200 kronor
i arfvode åt läraren (nådigt bref den 29 maj 1903), och för uppehållande
af undervisningen i slöjd vid seminariet i Karlstad, senast under läsåret
1903—1904, 1,700 kronor, däraf 1,200 kronor till aflöning af en slöjdlärare
(nådigt bref den 14 mars 1903).

Ärfvodena till de manliga och kvinnliga lärare, som äro anställda

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr> 73.

vid de med seminarierna förenade öfningsskolor, hafva reglerats genom
nådiga cirkulärbrefven den 27 maj 1898 och den 7 juni 1901 och utgå
för närvarande med 1,500 kronor i första lönegraden. Dessutom erhåller
manlig lärare efter fem års vill vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg å
300 kronor, efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett nytt ålderstillägg
å 300 kronor och efter ytterligare fem års dylik tjänstgöring ännu
ett ålderstillägg, likaledes å 300 kronor. Kvinnlig lärare erhåller ett
ålderstillägg å 300 kronor efter tio års väl vitsordad tjänstgöring.

Med afseende å arfvoden åt vikarierande ämneslärare vid folkskoleseminarierna
gälla för närvarande följande bestämmelser: Ordinarie lärare,
hvilken förordnas att såsom vikarie uppehålla rektorsbefaitning, uppbär,
med bibehållande af sin ordinarie lön, tillika för rektorstjänstens bestridande
ett årligt arfvode af 500 kronor (nådiga cirknlärbrefvet den 30
januari 1884); arfvode till vikarie för manlig eller kvinnlig adjunkt beräknas
enligt samma grunder, som äro stadgade i fråga om arfvode åt
vikarie för adjunkt eller kollega vid allmänt läroverk (nådiga cirkulärbrefvet
den 10 december 1892). T afseende å skyldighet för ordinarie lärare,
som åtnjuter tjänstledighet, att antingen aflöna vikarie eller att å sin
lön vidkännas afdrag till vikariens godtgörande, tillämpas hvad nådiga
cirkulärbrefvet den 12 juli 1872 i sådant hänseende innehåller beträffande
lärare vid de allmänna läroverken (nådiga cirkulär bref v en den 30 januari
1884 och den 10 december 1892). Till arfvoden åt vikarierande rektorer
samt manliga och kvinnliga adjunkter användes, enligt nådiga brefvet den
28 november 1884, i första rummet den del af löneförbättringsmedlen,
hvilken belöper sig på tiden för vikariatet, och därnäst det löneafdrag,
som ordinarie läraren, hvilken åtnjuter tjänstledighet, skall afstå enligt
nådiga cirkulärbrefvet den 30 januari 1884, hvarefter återstoden utgår af
anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande.

Beträffande åter aflöningen åt vikarie för manlig eller kvinnlig öfningslärare
eller lärare i öfningsskola stadgas i nådiga cirkulärbrefvet den 31
oktober 1902, att, när sådan lärare af sjukdom är urståndsatt att sköta
sin befattning och vikarie för läraren förordnas, denne skall till vikariens
aflönande afstå en fjärdedel af hvad på tiden för tjänstledigheten belöper
af det befattningen åtföljande arfvode, med iakttagande därvid att afdraget
beräknas efter kalenderår, samt att hvad därutöfver erfordras till
vikariens aflönande skall utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda förslagsanslag med titel: bidrag till aflönande af vikarie
under öfhingslärares vid folkskolelärareseminarium sjukdom.

Seminarielärarnes aflöningsförmåner utvisas af följande tabell:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

Öfversikt

öfver de vid folkskoleseminarierna anställda lärares af statsmedel utgående aflöningsförmåner
enligt nu gällande bestämmelser och förhållanden.

Rektor .....................

l:a graden

2:a graden

3:e graden

4:e graden

5:e graden

Lön

Löne-

förbättring

Lön

Löne-

förbättring

Lön

Löne-

förbättring

Lön

Löne-

förbättring

Lön

Löne-

förbättring

3,500

500

4,000

500

4,500

500

—

—

—

—

Manlig adjunkt......

1,500

500

2,000

500

2,500

500

3,000

500

3,500

500

Kvinnlig adjunkt...

1,500

250

2,000

250

2,500

250

3,000

250

3,500

—

Manlig eller kvinn-lig lärare i mu-sik och sång......

1,100

—

1,300

—

1,500

—

—

—

—

—

Manlig eller kvinn-lig lärare i teck-ning ...................

800

—

1,000

—

1,200

—

—

—

—

--

Manlig eller kvinn-lig lärare i gym-nastik ..................

675

62: 50

675

162: 50

675

262: 50

—

—

—

—

Manlig lärare i öf-ningsskolan.........

1,500

—

1,800

—

2,100

—

2,400

—

—

—

Kvinnlig lärare i
öfningsskolan......

1,500

—

1,800

—

—

—

—

—

—

—

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73. 18

Sedan jag sålunda redogjort för seminarielärarnes aflöningsförmåner
enligt gällande bestämmelser, torde jag nu få återgå till omförmälda framställningar
om förhöjning i dessa aflöningsförmåner; och synes därvid för
öfverskådlighetens skull vara lämpligast, att de olika befattningarna tagas
särskildt hvar för sig.

I. Rektorer.

Domkapitlet i Göteborg anser, att rektor vid folkskoleseminarium i
afseende på löneförmåner bör ställas fullt lika med rektor vid allmänt
läroverk. Domkapitlen i Uppsala, Västerås och Växjö äfvensom Stockholms
stads konsistorium föreslå, att rektors begynnelselön bestämmes
till 5,000 kronor. Domkapitlet i Uppsala anser ett ålderstillägg å 500
kronor efter fem års tjänstgöring vara tillräckligt, hvaremot domkapitlen
i Växjö och Västerås samt Stockholms stads konsistorium föreslå två
ålderstillägg å 500 kronor efter fem och tio års tjänstgöring. Domkapitlet
i Lund har framställt två förslag: antingen (och helst) med tredje
lönegraden för lektor till begynnelselön (5,000 kronor) och två ålderstillägg,
hvartdera å 500 kronor, efter fem och tio år, eller — om rektors
kontanta lön icke bör vara lägre än den lön, någon af de vid seminariet
anställda lärarne enligt domkapitlets förslag skulle komma att åtnjuta —
en begynnelselön å 5,500 kronor och ett ålderstillägg å 500 kronor.
Domkapitlet i Linköping uttalar såsom sin åsikt, att rektor vid folkskoleseminarium
bör åtnjuta samma lön som rektor vid femklassigt allmänt
läroverk, hvaremot domkapitlet i Kalmar föreslår, att rektor vid folkskoleseminarium
måtte erhålla en begynnelselön af 5,000 kronor samt i afseende
å ålderstilläggen likställas med rektor vid allmänt läroverk. Domkapitlet
i Skara förordar eu begynnelselön af 5,500 kronor samt två ålderstillägg
å 500 kronor hvartdera efter fem och tio års tjänstgöring. Domkapitlet
i Härnösand hemställer, att lönen för rektor måtte bestämmas till 5,500
kronor med rätt till 500 kronors ålderstillägg efter fem års tjänstgöring
såsom rektor; och påpekar domkapitlet, att domkapitlet med hänsyn till
lägre kompetensfordringar för dessa rektorer har ansett sig kunna föreslå
deras löneförmåner 500 kronor lägre än rektorernas vid högre allmänna
läroverk. Domkapitlet i Karlstad tillstyrker höjning af alla seminarielärares
löner till de belopp, som med hänsyn till nu rådande förhållanden
kunna pröfvas skäliga. Dessutom erinra myndigheterna, att rektor vid
folkskoleseminarium fortfarande såsom hittills bör åtnjuta fri bostad eller
hyresersättning. :'' ~ - ; 1 ......

II. Adjunkter.

A. Manliga.

Domkapitlen i Uppsala, Linköping, Västerås, Kalmar, Göteborg och

14

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 73.

Härnösand hemställa, att manlig adjunkt vid folksko]eseminarium i afseende
å löneförmåner måtte likställas med adjunkt eller kollega vid allmänt
läroverk, domkapitlet i Lppsala dock under förutsättning, att icke
andra kompetensvillkor än de nu föreskrifna gälla. Från öfriga myndigheter
hafva inkommit olika förslag; sålunda föreslås af domkapitlen i
Skara och Växjö en begynnelselön å 3,000 kronor med fyra ålderstillägg,
hvart och ett å 500 kronor, af domkapitlet i Lund en begynnelselön å

3,500 kronor med fyra ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor, samt af
Stockholms stads konsistorium en begynnelselön å 3,500 kronor med tre
ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor.

B. Kvinnliga.

Domkapitlen i Skara och Västerås hafva uti sina förslag till lönestat
icke gjort någon skillnad på lönerna till manlig och kvinnlig adjunkt.
Däremot hafva domkapitlen i Lund, Kalmar och Härnösand samt Stockholms
stads konsistorium beträffande kvinnliga adjunkter framställt särskilda förslag.
Sålunda föreslås af domkapitlet i Lund en begynnelselön af 2,000 kronor
med fyra ålderstillägg, tre å 500 kronor och ett, det sista, å 250 kronor,
af domkapitlet i Kalmar en begynnelselön å 2,000 kronor med tre ålderstillägg,
hvart och ett å 500 kronor, och af domkapitlet i Härnösand en begynnelselön
å 2,500 kronor med två lönegrader. Stockholms stads konsistorium
anser, att, därest ingen hänsyn skall tagas till skillnaden i examenskompetens
och till mannens större behof som familjefader, kvinnlig adjunkt
bör aflönas lika med manlig adjunkt; i annat fall föreslår konsistoriet,
att kvinnlig adjunkt måtte i hvarje lönegrad erhålla 500 kronor mindre,
än hvad konsistoriet föreslagit för manlig adjunkt.

III. öfningslärare.

Beträffande dessa lärares aflöning innehålla yttrandena från domkapitlen
i Linköping, Västeras, Göteborg, Kalmar och Härnösand, att arfvodena synas
böra höjas i proportion med de föreslagna lönerna för ämneslärare. Af
öfriga domkapitel hafva däremot afgifvits särskilda förslag. I aflöning
åt lärare i musik föreslås af domkapitlet i Uppsala en begynnelselön af
1,800. kronor med två ålderstillägg, hvardera å 300 kronor, efter fem
och tio ars tjänstgöring, af domkapitlet i Skara en begynnelselön af
1,500. kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 250 kronor, efter fem
och tio års tjänstgöring, af domkapitlet i Växjö en begynnelselön å 1,600
kronor med fyra ålderstillägg å 250 kronor, af domkapitlet i Lund en
begynnelselön af 1,600 kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor,
samt af Stockholms stads konsistorium en begynnelselön af 1,400 kronor
med tva ålderstillägg, hvartdera å 300 kronor. Härvid anmärkes af domkapitlet
i Lund, att musiklärarens tjänstgöring är synnerligen ansträngande,

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

samt af domkapitlet i Växjö, att dess förslag afgifvits under förutsättning,
att lärarens undervisningsskyldighet är bestämd till sexton timmar i
veckan. Dessutom föreslå domkapitlen i Uppsala och Lund samt Stockholms
stads konsistorium, att musiklärare måtte erhålla särskilt arfvode
för eu till öfver tjugu timmar i veckan utsträckt undervisning, beräknadt
per veckotimme för läsår, antingen detsamma i hvarje lönegrad (70 kronor,
domkapitlet i Lund) eller ock olika i hvarje lönegrad (80, 95, Ilo kronor,
domkapitlet i Uppsala; 50, 75, 100 kronor, Stockholms stads konsistorium).

I omförmälda, af de vid 1901 års musikläraremöte utsedda kommitterade
gjorda framställning anhålles, det Eders Kungl. Maj:t täcktes till
Riksdagen afgifva proposition därom, att lönen för inusiklärarne vid folkskoleseminarierna
måtte bestämmas till 1,400 kronor i första, 1,700 kronor
i andra och 2,000 kronor i tredje lönegraden samt att arfvodet för extra
timmar måtte utgå med 75 kronor i första, 100 kronor i andra och 125
kronor i tredje lönegraden, allt efter läsår.

I den framställning, som ingifvits i enlighet med beslut a 1903 ars
musikläraremöte, hemställes, det Eders Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen
framlägga proposition om, att inusiklärarne vid folkskoleseminarierna
måtte för högst tjugu timmar i veckan erhålla en aflöning af 2,000 kronor
i första, 2,500 kronor i andra och 3,000 kronor i tredje lönegraden och
för nödiga antal öfvertimmar 100 kronor i första, 115 kronor i andra och
130 kronor i tredje lönegraden per vecka och läsår.

Beträffande aflöningen åt lärare i teckning halva olika förslag framställts:
af domkapitlet i Uppsala en begynnelselön å 1,000 kronor med
två ålderstillägg, hvardera å 200 kronor, efter fem och tio ars tjänstgöring;
af domkapitlet i Skara en begynnelselön af 1,200 kronor med
två ålderstillägg, hvartdera å 250 kronor, efter fem och tio ars tjänstgöring;
af domkapitlet i Växjö en begynnelselön å 1,200 kronor med fyra
ålderstillägg å 200 kronor; af domkapitlet i Lund en begynnelselön af
900 kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor; och af Stockholms
stads konsistorium en begynnelselön åt 1,000 kronor med två
ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor. Med den föreslagna aflöningen
skulle, enligt domkapitlens i Växjö och Lund åsikt, följa skyldighet att
undervisa högst tolf timmar i veckan, hvaremot Stockholms stads konsistorium
anser, att kvinnlig lärare i teckning bör aläggas tolf till femton
timmars tjänstgöring i veckan. För en öfver omförmälda timantal utsträckt
undervisning skulle läi’aren enligt domkapitlets i Lund och Stockholms
stads konsistoriums förslag åtnjuta ersättning per veckotimme för
läsår med respektive 60 kronor och 50, 75 eller 100 kronor, beroende
på lönegraden.

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

Vidkommande härefter lärares i gymnastik aflöning föreslå domkapitlet
i Uppsala en begynnelselön af 800 kronor med två ålderstillägg,
hvartdera a 200 kronor, efter fem och tio års tjänstgöring, domkapitlet
^ i Skara en begynnelselön af 1,200 kronor med två ålderstillägg
å 250 kronor efter fem och tio års tjänstgöring, domkapitlet i
Växjö en begynnelselön af 1,200 kronor med fyra ålderstillägg å 200
kronor, domkapitlet i Lund en begynnelselön af 900 kronor med två
ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor, och Stockholms stads konsistorium
en begynnelselön af 750 kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 100
kronor. Tjänstgöringstiden för vecka skulle enligt domkapitlets i Växjö
förslag blifva elfva till tolf timmar, enligt domkapitlets i Lund förslag
tolf timmar och enligt Stockholms stads konsistoriums förslag sex till
åtta timmar.

Beträffande till sist lärare i trädgårdsskötsel och slöjd föreslår domkapitlet
i Uppsala för hvardera af lärarne i dessa ämnen ett arfvode
af 1,000 kronor med^ två. ålderstillägg å 100 kronor hvartdera efter respextive
fem och tio ars tjänstgöring, detta ålderstillägg dock endast under
villkor, att hvardera af dessa tjänster skötes odelad af en person. Domkapitlet
i Lund har uppgjort följande förslag till aflöningsstat: manlig eller
kvinnlig lärare i trädgårdsskötsel, om han eller hon därjämte är seminariets
trädgårdsmästare, kronor 1,100, 1,200, 1,300, annars kronor 400,
500, 600; lärare i manlig slöjd a) aflöning för högst sexton veckotimmar
kronor 900, 1,100, 1,300, b) extra tjänstgöring per veckotimme för läsår
60 kronor; lärare i kvinnlig slöjd a) aflöning för högst tjugu veckotimmar
kronor 900, 1,100, 1,300, b) extra tjänstgöring per veckotimme för läsår
50 kronor. Stockholms stads konsistorium anser lärare i trädgårdsskötsel
böra åtnjuta en lön af 450 kronor samt lärare i kvinnlig slöjd, med sexton
till tjugufyra timmars tjänstgöring i veckan, böra hafva en begynnelselön
af 1,000 kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor.

I den underdåniga framställning om löneförbättring, som från folkskoleseminariernas
slöjdlärarinnor själfva inkommit, anhålles, att begynnelsearfvodet
för lärare i kvinnlig slöjd måtte bestämmas till 1,000 kronor
och att förhöjning i detta arfvode måtte äga rum efter fem och tio års
tjänstgöring med 100 kronor för hvarje period.

IV. Lärare i öfningsskolan.

För dessa lärare föreslås följande arfvoden: af domkapitlet i Uppsala
1,800 kronor som begynnelselön samt tre ålderstillägg, hvart och ett å
200. kronor, efter respektive fem, tio och femton års tjänstgöring; af domkapitlet
i Västerås 1,500 kronor som begynnelselön samt tre ålderstillägg
å 300 kronor efter respektive fem, tio och femton års tjänstgöring; af

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

domkapitlet i Växjö lön å 1,800 kronor med fyra ålderstillägg å 150
kronor; af domkapitlet i Lund antingen, såsom nyss blifvit regleradt,
begynnelselön af 1,500 kronor med tre ålderstillägg, hvart och ett å 300
kronor, eller ock, med hänsyn till dyrtidstillägg, begynnelselön å 1,600
kronor med enahanda ålderstillägg; och af Stockholms stads konsistorium

1,500 kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 300 kronor, efter fem och
tio års tjänstgöring.

V. Vikarierande lärare.

Stockholms stads konsistorium hemställer om en aflöning till vikarierande
manliga och kvinnliga adjunkter af 2,000 kronor med tillägg af
500 kronor efter fem års tjänstgöring; och domkapitlet i Göteborg framhåller
såsom önskvärd!, att vikarierande adjunkt erhåller samma arfvode
som motsvarande lärare vid de allmänna läroverken.

Beträffande fördelningen mellan lön och tjänstgöringspenningar yttrar
domkapitlet i Skara, att af de utaf domkapitlet angifna lönebelopp, som
föreslagits under förutsättning, att vederbörande löntagare fortfarande
såsom hittills vore fritagna från afgifter till någon kassa för sin egen
pensionering, domkapitlet ansåge tjugufem procent å respektive lönebelopp,
beräknade för kalenderår, böra betraktas såsom tjänstgöringspenningar.
Domkapitlet i Lund hemställer, under åberopande af de skäl, som domkapitlet
anfört i fråga om beloppet af läroverkslärarnes tjänstgöringspenningar,
att högst trettio procent af de inkomster, som i högsta lönegraden
tillfalla vederbörande lärare vid folkskoleseminarierna, måtte betraktas
såsom tjänstgöringspenningar.

Domkapitlet i Härnösand föreslår, att bestämmelserna rörande pensionering
af åmneslärare vid folkskoleseminarierna måtte blifva desamma
som de för ämneslärare vid de allmänna läroverken af domkapitlet föreslagna.

Beträffande pension åt musiklärare vid folkskoleseminarium uttalas i
framställningen från de vid 1901 års musikläraremöte utsedda kommitterade
den önskan, att sådan lärare måtte berättigas att vid sextiofem års
ålder och med trettiofem års tjänstgöring åtnjuta hela lönen i högsta lönegraden
såsom pension; och i den af 1903 års musikläraremöte föranledda
framställning hemställes, att musiklärare vid folkskoleseminarium måtte,
i likhet med allmänna läroverkens gymnastiklärare, vid uppnådda sextio
lefnadsår och trettio tjänstår erhålla fulla lönen i pension.

Bill. till Iliksd. Frol. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

3

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

I detta sammanhang anser jag mig böra redogöra för förslag, som af
lärarekollegierna vid seminarierna i Uppsala, Växjö och Karlstad samt
rektorn vid seminariet i Stockholm framställts angående förändring i kompetensvillkoren
för seminarielärare.

Med afseende härå yttrar lärarekollegiet vid seminariet i Uppsala:
Ändrade tidsförhållanden och seminariernas uppgift att bilda lärare, som
skulle uppfostra flertalet af vårt folks barn, torde nödvändiggöra en ganska
väsentlig ändring i seminariernas organisation. En person, som aflagt
filosofie kandidatexamen enligt nu gällande föreskrifter eller kvalificerad
teologisk-filosofisk examen jämte dimissionsexamen (teoretisk-teologisk examen),
ägde nämligen som oftast hvarken den mognad eller den fackkunskap
eller den erfarenhet, som seminarierna med hänsyn till de anspråk, som
numera ställdes på dem, borde i sin ordning fordra af vid dem anställda
lärare. Icke sällan inträffade dessutom, att till följd af nu gällande låga
lönestat dugliga lärarekandidater, som uppfattade vikten af och svårigheterna
i seminarielärarnes arbete, undveke att söka anställning vid seminarierna.
Denna olägenhet torde blifva än kännbarare, sedan åttio nyinrättade
platser vid de allmänna läroverken blifvit besatta med de äldre
mera förfarna lärarekandidaterna. Särskilt hade vid tillsättningen af
lediga lärareplatser vid seminarierna ej sällan inträffat, att den utnämnde
läraren befunnits alldeles obekant med folkskolan och hennes arbetssätt
och därför i själfva verket ej heller förstått, huru lärareverksamheten vid
seminarierna borde bedrifvas. Lärarekollegiet ville med anledning häraf
hemställa, att adjunktsbefattningarna vid folkskoleseininarierna måtte vid
antagande af ny lönestat förvandlas till lektorsbefattningar med samma
löneförmåner med afseende å både begynnelselön och löneförhöjningar
efter vissa års väl vitsordad tjänstgöring samt pensionsbelopp, som i ny
lönestat för de allmänna läroverken blefve tillerkända lektorerna vid dessa
läroanstalter. För behörighet att söka lektorat vid seminarierna borde
fordras: a) att hafva aflagt antingen teologie kandidatexamen eller filosofie
kandidatexamen och dimissionsexamen (teoretisk-teologisk examen) eller
filosofie kandidat- och filosofie licentiatexamen; b) att vid examen inför
teologisk eller filosofisk fakultet hafva erhållit betyg i någon gren af hvartdera
af de tre ämnen, i hvilka lektoratet vore ledigförklaradt, hvarvid dock
betyg i teoretisk filosofi borde få gälla som betyg i pedagogik och metodik,
intill dess pedagogik blefve examensämne vid universiteten, och aflagd
teologie kandidatexamen med hänsyn till de språkstudier, den förutsatte,
borde få medföra kompetens äfven i svenska språket; c) att hafva genomgått
vederbörligt profår; d) att hafva förvärfvat kännedom om folkskoleväsendet
genom afläggande af folkskolelärareexamen eller genom minst

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

ett års väl vitsordad tjänstgöring vid folkskoleseminarium eller i folkskola,
i hvilken sökanden samtidigt undervisat minst två årsklasser. Skulle denna
förändring af adjunkturerna vid folkskoleseminarierna icke komma till stånd,
borde lönen i hvarje lönegrad sättas 500 kronor högre för adjunkter vid
seminarierna än för adjunkter och kolleger vid de allmänna läroverken
samt äfven pensionerna regleras därefter, på det att därigenom utan höjning
i den formella kompetensen de dugligare lärarekandidaterna skulle törmås
att söka anställning vid seminarierna.

Lärarekollegiet vid folkskoleseminariet i Viixjö anför: Seminariernas adjunkter
intoge i förhållande till de allmänna läroverkens en säregen ställning,
som medförde svårigheter att på tillfredsställande sätt besätta dessa tjänster.
Kompetensvillkoren och löneförmånerna vore nämligen lika för de bada
slagen af tjänster, men anspråken å deras innehafvare vore helt olika. Af
läroverkens adjunkter fordrade man, att de skulle vara göda lärare och
uppfostrare. Seminariernas adjunkter skulle icke blott tillfredsställa denna
fordran utan tillika vara skickliga att dana sina elever att i sin ordning
blifva dugliga lärare och uppfostrare. Det arbete, man af seminariernas
adjunkter begärde, förutsatte därför icke blott en öfverlägsenhet i kunskaper
och karaktär, som icke stode att finna hos hvar och en, som aflagt
de för kompetens föreskrifna examina och prof, utan äfven en intensitet
i arbetet, som vore åtminstone lika stor som den, hvilken kräfdes af lärarne
på de allmänna läroverkens högre stadier. De bästa lärareämnena
kände mest tyngden af anspråken och ansvaret, som lades på seminarielärarne,
och ställde därför hellre sin beredelse med hänsyn tagen till platserna
vid läroverken och sökte helst vinna anställning vid dessa. Följden
häraf vore en fara för att seminarierna icke skulle i konkurrens med läroverken
kunna erhålla ämneslärare, som fyllde de kraf, hvilka ställdes pa
dem. Redan af detta skäl vore det nödvändigt, att en lönereglering skedde,
som åstadkomme skillnad i löneförmåner mellan läroverkens adjunkter och
seminariernas ämneslärare. Men ytterligare ett skäl förefunnes till förändring
i dessa lärares ställning. Med de anspråk på folkskolelärarebildningens
utvecklande och höjande, som nu ställdes pa seminarierna, följde
fordringar på ökad kompetens hos seminariernas lärare. Dessa fordringar,
som redan framställts i Riksdagen, måste anses fullt berättigade och medföra
kraf på studier och förberedelser för seminarielärarekallet af annan
art än de hittills fordrade.

Efter att hafva redogjort för de kompetens fordringar, som lärarekollegiet
anser böra stadgas och hvilka i hufvudsak öfverensstämma med de af
lärarekollegiet vid seminariet i Uppsala ifrågasatta, med tillägg af den
ytterligare fordran, att den sökande skall hafva författat och inför teolo -

20

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

gisk eller filosofisk fakultet försvarat eu vetenskaplig afhandling, yttrar
lärarekollegiet vidare: Då dessa kompetensfordringar kunde fullt jämföras
med, ja öfverstege kompetensvillkoren för anställning såsom lektor vid
ett högre allmänt läroverk, och då de anspråk, som ställdes på en ämneslärare
vid seminarium, vore lika stora som de, hvilka ställdes på en lektor,
ansåge lärarekollegiet, att ämneslärarebefattningarna vid folkskoleseminarierna
borde förvandlas till lektorat och aflönas med samma förmåner,
som nu tillhörde eller framdeles kunde tillerkännas de högre allmänna
läroverkens lektorer.

Lärarekollegiet vid folkskoleseminariet i Karlstad yttrar, bland annat,
följande: Tiden syntes nu vara inne för ombildning af adjunktstjänsterna
vid seminarierna till lektorsbefattningar. I Finland, där seminariernas
ämneslärare vore lektorer, hade man redan vid folkskoleseminariernas uppkomst
på 1860-talet likställt deras ämneslärare med gymnasielärarne med
afseende på såväl kompetens som lön. Detta hade gjorts, för att de bästa
lärarekrafterna skulle dragas till seminarierna. Finlands exempel manade
i detta fall till efterföljd. Den ämneslärarne vid våra svenska seminarier
åliggande tjänstgöringen, i hvilken utbildningen af blifvande lärare utgjorde
en hufvudsak, ställde på aspiranter större kraf, än som rimligen kunde
fyllas af sådana sökande, hvilka eftersträfvade en adjunktsbefattning. Svårigheterna
att få fullt lämpliga sökande torde under den närmaste framtiden
bli större, än hvad hittills varit fallet, sedan de åttio nya lärareplatserna
blifvit besatta och sålunda såsom sökande till ledigblifna seminarieadjunktstjänster
endast kunde väntas de kandidater, som ej lyckats
vinna ordinarie anställning vid de allmänna läroverken. Här och där hade
vid dessa redan yppat sig brist på vikarierande lärarekrafter. Härtill komme,
att filosofie kandidatexamen, aflagd enligt 1870 års eller senare utkomna
förordningar, lika litet som teoretisk-teologisk examen (dimissionsexarnen)
kunde anses innebära garanti för den mognad och den allmänna
bildning, som numera måste fordras af en blifvande seminarielärare. Folkskoleseminariernas
välförstådda intresse kräfde därför, att adjunktstjänsterna
ombildades till lektorsbefattningar, hvilkas innehafvare borde erhålla samma
löneförmåner, som nu vore lektorerna vid de allmänna läroverken tillförsäkrade
eller framdeles i en ny lönestat kunde dem tillförsäkras.

Rektorn vid folkskoleseminariet i Stockholm F. Lundgren anför uti
förevarande fråga: Vid tanken på seminariernas ansvarsfulla uppgift att
bilda lärare för nittiotvå procent af Sveriges barn ville Lundgren helt instämma
i det yrkande, som en riksdagsman från Göteborg vid 1902 års
riksdag gjort, nämligen att ämneslärarne vid rikets seminarier borde få
börja med tredje lönegraden, således åtnjuta lektors begynnelselön, samt

21

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

därjämte erhålla pension vid uppnådda sextio lefnadsår och trettio tjänstår.
Att kompetensvillkoren, särskildt fackkompetensen, i samband med en sådan
löneförbättring borde höjas, vore en gifven sak.

Såsom jag förut omnämnt, hafva Lundgren och rektorn vid folkskoleseminariet
i Göteborg S. Nygren gjort underdånig framställning om hyresbidrag
af statsmedel åt adjunkterna vid seminarierna i Stockholm och Göteborg.
I denna underdåniga framställning anföres följande.

Adjunkterna vid rikets seminarier vore numera af staten i ekonomiskt
afseende likställda med adjunkterna vid de allmänna läroverken, med undantag
däraf att vid dödsfall de senares stärbhus finge uppbära lönen till
och med den sista nästföljande april, under det att seminarieadjunkternas
lön utbetalades endast till och med slutet af den kalendermånad, under
hvilken dödsfallet inträffade.

I Stockholm och Göteborg ägde emellertid adjunkterna vid de allmänna
läroverken en mera betydande förmån, hvilken icke komme seminarieadjunkterna
till del, i det att de af respektive kommuner uppbure icke obetydliga
hyresbidrag. Hyresbidraget utginge nämligen i Stockholm med
500 kronor och i Göteborg med 450 kronor i första, 575 kronor i andra
samt 700 kronor i tredje, fjärde och femte lönegraderna, allt för år räknadt.
Seminarieadjunkterna i dessa städer vore således betydligt svagare
aflönade än läroverksadjunkterna. Denna omständighet komme gifvetvis
att lända seminarierna i Stockholm och Göteborg till men vid blifvande
ledighet af adjunktstjänster. Ty endast undantagsvis torde en lärare vara
i så lyckliga ekonomiska omständigheter, att han, om hans lust och fallenhet
stode till arbete i lärarebildningens tjänst, ansåge sig äga rätt att söka
plats vid seminariet, om han samtidigt kunde erhålla en högre aflönad tjänst
vid allmänt läroverk. Ännu mindre antagligt vore, att någon, som redan
innehade ordinarie tjänst vid allmänt läroverk, komme att ställa sin pedagogiska
erfarenhet till seminariernas tjänst, hvilket vore så mycket önskligare,
då det kunda inträffa, att seminarieläraren redan från början måste
undervisa i metodik och leda praktiska öfningar, hvartill särskildt i Stockholm
tillkomme, att seminariet hade uppdrag att vara profårsläroverk.
Giltigheten af detta påstående visades ock däraf, att under de sista trettio
åren antalet profvande till ledigvarande adjunktur vid de nämnda seminarierna
varit betydligt mindre än antalet af dem, som aflagt prof vid
läroverken, då ledigvarande adjunktur därstädes funnits.

Men icke allenast i jämförelse med de allmänna läroverken vore de i
Stockholm och Göteborg förlagda seminarierna mindre väl lottade. Äfven
för seminarierna i andra städer, t. ex. Yäxjö, Skara, Kalmar in. fl., finge

22 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

de stå tillbaka, i det att hyrorna och lefnadskostnaderna i öfrigt i Stockholm
och Göteborg vore vida högre, till följd hvaraf en lön af exempelvis

3,000 kronor i Stockholm eller Göteborg faktiskt vore betydligt lägre än
samma belopp såsom lön för adjunkt vid de andra seminarierna. Det
vore denna olikhet i lefnadskostnader, som nödgat sistnämnda kommuner
att bevilja lärarne vid de allmänna läroverken hyresbidrag, så vidt de icke
ville nöja sig med de svagare lärarekrafterna.

Till följd af dessa faktiska olikheter med afseende på löneförmånerna
kunde seminarierna i Stockholm och Göteborg icke påräkna att vid blifvande
ledigheter erhålla lika goda lärarekrafter som de allmänna läroverken
i samma städer eller som flertalet öfriga seminarier, bland hvilka de
i Uppsala och Lund särskildt lockade sökande, dels emedan lärarne där
själfva kunde fortsätta sina studier, dels emedan de, när den tiden komme,
kunde med mindre uppoffring gifva sina söner akademisk uppfostran. Visserligen
skulle det kunna tyckas, som om de tillfällen till extra förtjänst,
hvilka större städer kunde erbjuda, skulle motväga de olägenheter, som
nu framhållits, men semin ari elärarens uppgift vore sådan, att han måste
odeladt ägna sin tid och sina krafter åt sin tjänst.

För att få nu berörda missförhållande undanröjdt hade seminarieadjunkterna
i såväl Stockholm som Göteborg, under framhållande däraf
att kompetensvillkoren och undervisningstidens längd vore desamma för
seminarieadjunkterna som för läroverksadjunkterna och att de förras tjänstgöring
för samhället vore minst lika betydelsefull som de senares, ingått
till stadsfullmäktige i de båda städerna med anhållan, att hyresbidrag
måtte beviljas äfven dem. I Stockholm hade ansökningen afstyrkts af
stadens kammarkontor på den grund, att seminariet vore en statsanstalt,
i hvilken lärjungar mottoges från hela riket och från hvilken de utexaminerade
eleverna äfven spredes öfver hela riket, om än många vunne
anställning vid folkskolorna i Stockholm. Stadsfullmäktiges beredningsutskott
hade instämt i detta utlåtande; och i öfverensstämmelse därmed
hade äfven stadsfullmäktige fattat sitt beslut. I Göteborg hade ärendet
fått enahanda utgång. Vid den debatt, som angående detta ärende förekommit,
hade ingen talare förnekat behofvet af och det berättigade i att
äfven seminarieadjunkterna komme i åtnjutande af samma förmån som
läroverksadjunkterna, men då flera talare framhållit, att läroverket vore
en lokal angelägenhet, seminariet däremot statens, både flertalet röstat för
afslag.

På grund af hvad sålunda anförts hemställde Lundgren och Nygren,
det Eders Kungl. Maj:t måtte, på sätt Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäligt,
bereda seminarieadjunkterna i Stockholm och Göteborg rätt att af

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

allmänna medel uppbära hyresbidrag till samma belopp, som läroverksadjunkterna
i nämnda städer af respektive kommuner uppbure.

Öfver denna framställning hafva till följd af nådiga remisser Stockholms
stads konsistorium den 10 december 1901 och domkapitlet i Göteborg
den 15 januari 1902, efter hörande af vederbörande seminarieinspektorer,
afgifvit underdåniga utlåtanden, däruti konsistoriet och domkapitlet,
i likhet med inspektörerna, tillstyrka bifall till framställningen.

Vidare har statskontoret den 8 augusti 1902 i ärendet afgifvit infordradt
underdånigt utlåtande, däri statskontoret anfört, att statskontoret ansåge
skäl föreligga för beredande af hyresbidrag åt seminarieadjunkterna
i Stockholm och att detta hyresbidrag, med hänsyn till seminariets betydelse
för riket i dess helhet, af staten bekostades, äfvensom att, därest förhållandena
i Göteborg uti förevarande hänseende befunnes vara af liknande
beskaffenhet med dem i Stockholm, sådant bidrag bereddes äfven
seminarieadjunkterna i Göteborg.

Till behandling i sammanhang med frågan om ny lönereglering för
de på ordinarie stat uppförda folkskoleseminarierna torde jag nu jämväl
få upptaga frågan om stat för folkskoleseminariet i Strängnäs, för hvilket
kostnaderna hittills varit uppförda å extra stat.

Sedan 1901 års riksdag, på Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning,
för begynnande af verksamheten vid seminariet i Strängnäs med
början af höstterminen 1901 samt uppehållande af undervisningen vid
seminariet under samma termin äfvensom vår- och höstterminerna 1902 på
extra stat för år 1902 anvisat ett belopp af 19,250 kronor, har samma
seminarium från och med början af läsåret 1901—1902 trädt i verksamhet.

Därefter har Riksdagen, i anledning af nådiga propositioner, för uppehållande
af undervisningen vid seminariet, på extra stat beviljat för år
1903 ett belopp af 22,450 kronor samt för år 1904 ett belopp af 43,448
kronor; utvisande statsrådsprotokollet för den 12 januari 1903, att sistnämnda
belopp afsetts till lärarearfvoden, uppvärmning, belysning och
städning, anskaffning af undervisningsmateriel, skolinventarier och belysningsarmatur,
hyra för gymnastiklokal och stipendier m. m.

Kostnaderna för seminariet under år 1905 skulle, enligt ett från
seminariets tillförordnade rektor infordradt, i samråd med seminariets inspektor
uppgjordt förslag, komma att uppgå till 34,157 kronor 50 öre
efter följande beräkning:

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 73.

a) aflöningar:

rektor........................

adjunkt.....................

lärare i öfningsskolan.....................

» » »

» » musik och sång...............

» » teckning..............................

» » gymnastik...........................

» » manlig slöjd .....................

lärarinna i kvinnlig slöjd i öfningsskolan
....................................

lärare i trädgårdsskötsel med skyldighet
att dels undervisa seminarieeleverna
och öfningsskolans
barn dels förestå och med
nödigt biträde sköta seminariets
trädgård och parker..................

Lön.

Kronor.

3.500

1.500
1,500
1,500
1,500
1,500
1,500
1,100

800

675

1,200

320

1,200

Andra

lönegraden

Kronor.

Löne förbättring Kronor.

500

500

500!—
500j—
500;—
500
500

62

50

Summa.

Kronor.

4.000
2,500

2.500

2.000
2,000

1.500
1,500
1,100

800

737

1,200

320

1,200

50

summa kronor

17,795 —

1,000 — 2,562 50 21,351

50

b) bränsle, lyse och renhållning m. m.
inköp af bränsle.....................................................

........................ kronor 2,120

lyse..........................................................

........................ »

697

—

eldning och renhållning...................

........................ »

1,000

—

vattenförbrukning............................

»

150

,

läkarearvode........................................

»

200

.

pensionsafgifter ..................................

........................ »

100

_

materialier för manlig slöjd ..........

........................ »

300

—

» » kvinnlig » ..........

........................ »

50

—

böcker, tidskrifter, skrifmaterialier, annonser

........................ »

300

_

tryckning af årsberättelse...............

......................... »

100

—

lärjungebibliotek för seminarieelever..............

........................ »

60

—

» » öfningsskolans elever..

........................ »

40

—

oförutsedda utgifter, reparationer inberäknade..................... »

283

—

summa kronor

5,400

—

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 73.

c) trädgårdens skötsel:

en trädgårdsdräng för år............................................................ kronor 650:

tillfällig arbetshjälp ..................................................................... » 300:

inköp af plantor ........................................................................... 8_50:

summa kronor 1,000: —

d) stipendier, 800 kronor för klass och termin......... » 6,400: -

Härjämte hemställer rektorn, att det för seminariet behöfliga anslaget
nu måtte uppföras på ordinarie stat.

Domkapitlet i Strängnäs har förklarat sig instämma i rektorns framställning.
__

Samtidigt med förslag till fullständig lönereglering för lärarne vid de
allmänna läroverken anser jag förslag böra för Riksdagen framläggas angående
reglering af lönerna för manliga och kvinnliga lärare vid folkskoleseminarierna.
För närvarande kräfves nämligen samma behörighet för anställning
såsom manlig adjunkt vid folkskoleseminarium som för erhållande af
adjunktsbefattning vid allmänt läroverk. Vid sådant förhållande skulle,
om löneförmånerna ställdes lägre för seminarierna än för läroverken,
seminarierna med hänsyn till anställning af lärare-komma att lida mycken
skada. Och höjas löneförmånerna för de manliga seminarieadjunkterna,
bör äfven den öfriga lärarepersonalen komma i åtnjutande af motsvarande
löneförbättring.

Också hafva vid föregående tillfällen, dä aflöningsförmåner beviljats
eller förslag till löneregleringar förelegat, de manliga seminarielärarne
städse hufvudsakligen likställts med lärarne vid de allmänna
läroverken. I fråga om de åtgärder, som i nämnda afseenden vidtagits
alltsedan slutet af 1850-talet, torde jag få hänvisa till hvad jag under
nästföregående punkt i protokollet anfört om läroverkslärarnes löneförmåner,
tillfälliga löneförbättringar och dyrtidstillägg. Äfven i fråga om lönetursrätt
för seminarielärarne kan hänvisas till nyssnämnda anförande,
emedan seminariernas hufvudlärare alltjämt, i enlighet med nådiga brefvet.
den 22 april 1864 angående utvidgning af vissa folkskoleseminarier, åtnjutit
enahanda rätt till löneförhöjning som adjunkter vid allmänna läroverken.
Härtill kommer, att, sedan Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning, seminarielärarne enligt nådig kungörelse i
ärendet den 31 maj 1895 åtnjutit den förmånen, att den tid, som i afseende
å lönetursberäkning vid allmänna läroverken tillgodokommer ämneslärare,
må vid öfvergång rfolkskoleseminariernas tjänst honom tillgodoräknas
beträffande lönetursberäkning vid dessa seminarier.

Bih. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami. 1 Åfd. 49, Hd fl.

4

26

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

Angående ämneslärarnes vid seminarierna studie-, befordrings- och
familjeförhållanden samt lefnadskostnader äro inga särskilda statistiska
undersökningar verkställda, men likbeten uti seminarie- och läroverkslärarnes
ställning torde berättiga till den slutsatsen, att hvad jag under
nästföregående punkt i protokollet i detta afseende meddelat angående
läroverkslärarne kan anses i hufvudsak gälla äfven i fråga om seminarielärarne.

Med hänvisning i öfrigt till hvad jag i nyssnämnda punkt anfört i
fråga om behofvet att förhöja lönerna för lärarne vid de allmänna läroverken,
anser jag därför, liksom samtliga de i förevarande ärende hörda
myndigheterna, en löneförbättring behöflig jämväl för den vid folkskoleseininarierna
anställda lärarepersonalen; och torde löneförmånerna för de
ordinarie manliga och kvinnliga lärarne böra, på sätt om läroverkslärarnes
löner föreslagits, fördelas i lön och tjänstgöringspenningar.

Några af dem, som yttrat sig i ärendet, hafva afgifvit förslag dels
angående en tilläggslön för seminarielärarne utöfver den lön, som motsvarar
adjunktslön vid de allmänna läroverken, dels ock angående förändring
i kompetensvillkoren för seminarielärarne och därpå grundad förhöjning
i löneförmåner. Dessa förslag anser jag mig för närvarande icke
kunna biträda. Därest en sådan omorganisation af folkskoleseminarierna
framdeles kommer till stånd, att en högre kompetens fördenskull blir
erforderlig och i samband därmed större anspråk ställas på seminarielärarnes
än på läroverkslärarnes arbete, torde tiden då vara inne att taga
dessa ämnen under ompröfning.

Då jag härefter går att yttra mig angående de löneförhöjningar, jag
anser nu böra ifrågasättas, följer jag samma uppställning, som iakttagits
vid redogörelsen för myndigheternas utlåtanden.

I. Rektorer.

Beträffande dem anser jag, att lönegraderna böra blifva tre och att
lönebeloppen i dessa lönegrader böra bestämmas till 5,000, 5,500 och 6,000
kronor, enär rektorerna vid seminarierna redan förut åtnjuta förmånen af
tre lönegrader (se tabell sid. 34) samt dessa maktpåliggande platser böra
göras särskildt eftersträfvansvärda. Genom de nyssnämnda lönebeloppen
komme, under förutsättning af bifall till hvad i nästföregående punkt föreslagits,
seminarierektorerna med afseende på löneförmåner att intaga en
ställning emellan rektorer vid realskolor och rektorer vid högre allmänna
läroverk. Rektorslönerna skulle nämligen då blifva:

Kung]. Maj:tn Nåd. Proposition N:o 73. 27

v i a

Begynnelselön

kronor

Efter fem år

kronor

Efter tio Sr

kronor

realskola......................................................

5,000

5,000

5,500

seminarium .....................................

5,000

5,500

6,000

högre allmänt läroverk..............

6,000

6,000

6,500

Af do sålunda för seminarierektorerna ifrågasatta beloppen synas respektive
1,600, 1,800 cell 2,000 kronor höra utgöra tjänstgöringspenningar.

Åt seminarierektorerna hafva hittills upplåtits till fritt begagnande
de i seminariebyggnaderna för ändamålet afsedda och inredda bostäderna.
Vid ny reglering af lönerna synes mig uttrycklig bestämmelse härom böra
i lönevillkoren intagas.

II. Adjunkter.

A. Manliga.

Såsom jag redan nämnt, anser jag de manliga seminarieadjunkterna
böra i afseende på löneförmåner likställas med läroverksadjunkterna och
deras löner fördenskull, i öfverensstämmelse med hvad i nästföregående
punkt föreslagits, bestämmas i fem lönegrader till 3,000, 3,500, 4,000,

4,500 och 5,000 kronor, hvaraf respektive 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och
1,600 kronor tjänstgöringspenningar. Hvad angår den förut omförmälda
framställningen om beredande af hyresbidrag åt seminarieadjunkterna i
Stockholm och Göteborg, anser jag-, då löneförbättring i allt fall för dessa
såsom för andra lärare nu ifrågasättes, tillräckliga skäl ej föreligga att för
närvarande tillstyrka någon åtgärd i sådant syfte.

B. Kvinnliga.

Hvad dem angår, äro visserligen deras nuvarande löner, i enlighet
med nådiga brefvet den 22 april 1864 angående utvidgning af vissa seminarier
och nådiga cirkulärbrefvet den 29 maj 1874 angående löneförbättring,
lika med de manliga adjunkternas. Däremot utgå, såsom jag förut
omförmält, från och med år 1899 de på extra stat årligen beviljade s. k.
löneförbättringsmedlen med olika belopp för manlig och för kvinnlig
adjunkts tjänstgöring, i det att nämligen manlig adjunkt erhåller 500
kronor i alla fem lönegraderna, under det att kvinnlig adjunkt får blott
250 kronor och detta endast i de fyra lägsta lönegraderna.

Vid nu förevarande lönereglering synes mig behofvet af en löneförbättring
vara störst för de manliga lärarne. För dessa lärare måste näm
ligen hänsyn tagas därtill, att lönen i regel bör afse uppehållandet af
familj. För de kvinnliga lärarne däremot bör lönen kunna begränsas till

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

det belopp, som kan anses bereda dem själfva fullt tillräckligt underhåll,
men på samma gång göra tjänsterna så eftersträfvansvärda, att de bästa
möjliga sökande må anmäla sig till de ganska ansträngande platserna vid
seminarierna. Härvid bör afseende äfven fästas därvid, att, såsom jag
strax skall närmare angifva, för kvinnliga adjunkter synes böra bestämmas
eu lägre pensionsålder än för de manliga adjunkterna.

Likaledes bör vid bestämmande af de kvinnliga adjunkternas lön hänsyn
tagas till den lägre kompetens, som i vissa fall är medgifven beträffande
dem. De allmänna kompetensfordringarna för adjunktur finnas angifva
i § 17 inom. 1 af seminariestadgan, hvarest uppställas såsom kompetensvillkor
att hafva aflagt sådana kunskapsprof, som äro stadgade för behörighet
att utnämnas till adjunkt vid allmänt läroverk, samt att nöjaktigt hafva
genomgått profårskurs och hafva aflagt godkändt praktiskt undervisningsprof.
I mom. 2 af samma § göres emellertid härtill det tillägg, att lärarinna,
som genomgått fullständig afgångsexainen vid högre lärarinneseminariet
samt därvid erhållit vitsordet berömlig för undervisningsskicklighet
och minst med beröm godkänd i pedagogik och metodik, är behörig
att vid lärarinneseminarium blifva anställd såsom lärarinna med adjunkts
tjänstgöring, såvida »hon med goda vitsord under minst ett år tjänstgjort vid
ett statens seminarium samt aflagt godkändt praktiskt undervisningsprof.

Med anledning af samtliga dessa förhållanden anser jag, att för de
kvinnliga adjunkterna lönen i lägsta lönegraden bör bestämmas till 2,000
kronor, hvilket innebär en förhöjning med 75 kronor af de nuvarande
löneförmånerna i denna lönegrad, som, med inberäknande af det under
senaste åren åtnjutna dyrtid still ägget, uppgå till’ 1,925 kronor (se tabell
sid. 34). Sättas vidare, på sätt jag anser lämpligt, ålderstilläggen till 500
kronor hvardera, men med begränsande af deras antal till tre, skulle de
kvinnliga adjunkterna efter femton års tjänstgöring nå upp till den nuvarande
högsta lönegraden eller 3,500 kronor, hvilket belopp jag anser
vara fullt tillräckligt såväl med afseende på lefnadskostnadernas tillgodoseende
som vid jämförelse med de löner, kvinnliga lärare vid andra undervisningsanstalter
åtnjuta. De kvinnliga seminarieadjunkternas aflöning i de
fyra lönegraderna skulle alltså uppgå till 2,000, 2,500, 3,000 och 3,500
kronor, af hvilka belopp jag anser respektive 700, 850, 1,000 och 1,150
kronor böra utgöra tjänstgöringspenningar.

Den underdåniga framställningen om hyresbidrag till seminarieadjunkterna
i Stockholm och Göteborg torde af skäl, som anförts i fråga
om de manliga adjunkterna, icke heller beträffande de kvinnliga adjunkterna
böra föranleda någon Eders Kungl. Maj:ts åtgärd.

29

Kun f/l. Majds Nåd. Proposition N:o 73.

nr. öfningslär are.

Hvad lärarnc i öfningsämnena musik, teckning och gymnastik beträffar,
vill jag till eu början erinra, att uti § 25 i gällande seminariestadga
finnas föreskrifter angående det antal timmar i veckan, hvarje sådan
lärare är skyldig att undervisa, nämligen läraren i musik sexton till
tjugu timmar, läraren i teckning tolf timmar och läraren i gymnastik åtta
till tolf timmar. Med hänsyn därtill, att behofvet af undervisningstiminar
i öfningsämnena vid de olika seminarierna växlar endast i ringa grad,
kunna timantalen för öfningslärarne jämförelsevis lätt bestämmas. Ändring
i den nu stadgade undervisningsskyldigheten synes vara i någon män behöflig
och de nu utgående arfvodena böra äfven undergå jämkning, så att
de komma i ett rättvist och proportionerligt förhållande till hvarandra.
I stället för de hittills med två ålderstillägg etter respektive tern och tio
år utgående arfvodena, med inberäknande af den gymnastiklärarne tillerkända
löneförbättringen, nämligen

för musiklärare..... 1,100:.—, 1,300

* teckningslärare 800: —, 1,000
gymnastiklärare 737: 50, 837

kronor för 16—20 timmar

» » 12 »

50 » » 8—12

—, 1,500

—, 1,200

6,................... ......, ____ 50, 937

anser jag, att tjänstgöringsskyldighet och aflöningsförmåner för de här
ifrågavarande lärarne böra, med bibehållande af de nu utgående ålderstilläggens
antal, bestämmas på följande sätt:

för musiklärare ................. 1,400, 1,600, 1,800 kronor för 16 18 timmar

» teckningslärare ........... 1,000, 1,200, 1,400 » » 12 14

» gymnastiklärare...... 900, 1,100, 1,300 3 » 11 13 »

För lärare i trädgårdsskötsel och trädplantering vid de seminarier,
där undervisningen i detta ämne är fullständigt ordnad, har jag icke skäl
att föreslå någon ändring i undervisningsskyldigheten, hvilken i seminariestadgans
§ 25 är bestämd på det sätt, att läraren i trädgårdsskötsel och
trädplantering under den tid af året, som erbjuder tillfälle till trädgårdsarbete,
skall vara skyldig att undervisa tolf till femton timmar och under
den öfriga delen af läsåret för meddelande på lärorummet af nödiga

kunskaper i ämnet tre timmar i veckan, hvarjämte han bör, där egen
trädgård finnes, ägna noggrann omsorg åt densammas tillbörliga skötsel
och vård. För denna tjänstgöring åtnjuter, såsom jag förut nämnt, läraren
ett arfvode af 1,000 kronor, hvartill under sista åren kommit 100 kronor
såsom dyrtidstillägg. I betraktande däraf, att af dessa lärare fordras arbete
äfven under seminariernas ferietider, synes mig en höjning i deras
arfvoden till 1,200 kronor förenad med rättvisa och billighet. Dessutom
anser jag, att dessa lärare, liksom numera alla här förut omnämnda lärare
vid seminarierna, böra hugnas med ålderstillägg för väl vitsordad tjänst -

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

göring> hvilka ålderstillägg synas mig böra bestämmas till två å 100 kronor
hvartdera efter fem och tio års väl vitsordad tjänstgöring. För lärare i
trädgårdsskötsel och trädplantering skulle sålunda arfvode utgå i tre grader
a 1,200. 1,300 och 1,400 kronor.

Detta arfvode bör emellertid ej för närvarande utgå till enhvar lärare
i. trädgårdsskötsel. Såsom jag förut omförmält, äro arfvodena för undervisning
i trädgårdsskötsel och trädplantering vid en del seminarier till
beloppet lägre än det vanliga, nämligen i Stockholm allenast 400 kronor,
Härnösand 500 kronor och Umeå 300 kronor, under det att undervisningen
vid andra seminarier är delad på två personer, nämligen i Uppsala med
respektive 325 och 250, i Kalmar med respektive 400 och 600 samt i
Karlstad med respektive 500 och 600 kronors arfvoden. Anledningen
härtill är att söka uti dels seminarieträdgårdarnas ringa storlek, dels ock
andra särskilda förhallanden. Sa länge dessa förhållanden äga rum, synes
för ifrågavarande seminarier icke böra fastslås det eljest bestämda arfvodet,
utan bör fortfarande, likasom hittills, arfvode utgå enligt Eders Kungl.
Maj:ts bestämmande i hvarje särskild! fall.

För manliga och kvinnliga lärare i slöjd hafva, såsom framgår af den
förut af mig lämnade redogörelsen för de nuvarande löneförhållandena vid
seminarierna, särskilda bestämmelser träffats för hvarje seminarium. I enlighet
med dessa bestämmelser utgå, med inberäknande af dyrtidstillägg, där
sådant ifrågakommer, arfvodena för lärare i manlig slöjd med 990 kronor
eller 1,100 kronor och för lärare i kvinnlig slöjd med 880 kronor. Deras
tjänstgöringsskyldighet är i § 25 af seminariestadgan bestämd till lägst
fjorton, högst tjugufyra timmar i veckan. Då nu fråga är om eu allmän
lönereglering för seminarierna, synas mig äfven dessa lärares tjänstgöringsskyldighet
och aflöningsförmåner böra bättre ordnas. Obilligheten däraf,
att samma arfvode utgår för en så olika tjänstgöring, som nyss nämnts,
ligger i öppen dag. Tjänstgöringsskyldigheten för det årliga arfvodet synes
mig höra begränsas till sexton till aderton timmar i veckan; och arfvodena
anser jag lämpligen kunna sättas till 1,100 kronor för de manliga och

1,000 kronor för de kvinnliga lärarne, med rätt jämväl för såväl de manliga
som de kvinnliga lärarne till två ålderstillägg å 100 kronor hvartdera
efter fem och tio års väl vitsordad tjänstgöring. Vid bifall härtill skulle
sålunda arfvoden komma att utgå i tre grader för lärare i manlig slöjd
med 1,100, 1,200 och 1,300 kronor samt för lärare i kvinnlie'' slöjd med
1,000, 1,100 och 1,200 kronor.

Ersättning för tjänstgöring utöfver den för det bestämda arfvodets
erhållande stadgade tjänstgöringstiden har utgått till musik- och teckningslärare
med ett årligt belopp af 50 kronor för hvarje veckotimme, hvilket

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73. 81

ersättningsbelopp uttryckligen tillerkännos musiklärare i nådiga cirkulärbrefvet
den 28 maj 1897 angående anslag till ökade arfvoden åt lärare
och lärarinnor i musik och sång vid folkskoleseminarierna. Dylik ersättning
synes mig böra jämväl framdeles utgå, dock med höjdt belopp och
i. förhållande till det arfvode, vederbörande tjänstinnehafvare åtnjuter för
visst antal veckotimmar, samt med utsträckning af denna rätt till ersättning
till samtliga de öfningslärare, af hvilka öfvertidstjänstgöring utkräfves.
Enligt mitt förmenande bör ersättning, beräknad för läsår, för hvarje veckotimme
utöfver den stadgade undervisningsskyldigheten utgå till lärare i
musik och sång, teckning och gymnastik med 100 kronor, till lärare i manlig
slöjd med 75 kronor och till lärare i kvinnlig slöjd med 70 kronor. På grund
al likformigheten i seminariernas anordning kommer öfvertidstjänstgöringen
att blifva af mera tillfällig art och kan begränsas till ett fåtal timmar.
Endast i undantagsfall behöfver den öfverskrida fyra timmar i veckan.
Da denna tjänstgöring är att betrakta såsom ett extra arbete, bör naturligtvis
ersättningen därför icke anses såsom ingående i tjänstinnehafvarens
egentliga arfvode och fördenskidl icke heller ökas med ålderstillägg samt
icke kunna ens till någon del utgå till annan än den, som bestrider ifrågavarande
öfvertidstjänstgöring. Vid de allmänna läroverken ställa sig förhållandena
härutinnan väsentligen annorlunda. Vid dem har den föreslagna
ersättningen för öfvertidstjänstgöring till uppgift hufvudsakligen att bereda
tjänstinnehafvare vid de större läroverken en aflöning i förhållande till
den olika arbetsbörda, som måste blifva en följd af läroverkets storlek.

IV. Lärare i öfningsskolan.

Enär frågan om arfvodena åt de manliga lärarne i de med seminarierna
förenade öfningsskolorna så nyligen som år 1901 af Riksdagen pröfvats,
därvid arfvodena bestämts till 1,500, 1,800, 2,100 och 2,400 kronor,
med fem års mellanrum mellan hvarje aflöningsgrad, anser jag mig icke
hafva skäl att nu föreslå någon ändring i dessa aflöningsförmåner.

För de vid samma öfningsskolor anställda kvinnliga lärarne gälla
däremot fortfarande bestämmelserna i nådiga eirkulärbrefvet den 27 maj
1898 angående vid folkskoleseminariernas öfningsskolor anställda lärares
och lärarinnors arfvoden. De äga i enlighet härmed att uppbära ett arfvode
af 1,500 kronor jämteo ett ålderstillägg å 300 kronor efter tio års väl vitsordad
tjänstgöring. A denna aflöning hafva under de senare åren dessa
kvinnliga lärare, i olikhet mot de manliga lärarne vid öfningsskolorna,
enär deras aflöningsförmåner icke blifvit af 1901 eller 1902 års riksdagar
ny- eller omreglerade, åtnjutit dyrtidstillägg. Det synes mig billigt,
att ifrågavarande kvinnliga lärares fasta aflöningar nu höjas. Men den
arfvodesförhöjning, som för dem nu bör ifrågakomma, torde kunna be -

32

Kung!. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

gränsa» till införande af ett första ålderstillägg å 150 kronor efter fem ars
tjänstgöring, hvarigenom äfven likformighet vinnes för samtliga seminarielärare
med afseende å tiden för rätt till åtnjutande af ålderstillägg. Att
begynnelseaflöningen icke höjes, är betingadt redan af den grund, att begynnelseaflöningen
för de manliga lärarne icke är mera än 1,500 kronor;
och med två ålderstillägg å 150 kronor hvartdera kunna ifrågavarande
kvinnliga lärare liksom hittills nå upp till 1,800 kronor. Någon ytterligare
arfvodesförhöjning synes mig ej påkallas af de förhållanden, som
år 1901 föranledde Riksdagen att höja de manliga lärarnes arfvoden, nämligen
dels beliofvet af löner, som motsvarade lefnadskostnaderna i städerna,
dels ock jämförelsen med de löner, som tillerkänts folkskolelärarne i de
större städerna.

Därest hvad jag nu ifrågasatt vinner bifall, skulle arfvoden komma
att utgå för de manliga lärarne i seminariernas öfningsskolor, likasom för
närvarande, i fyra grader med 1,500, 1,800, 2,100 och 2,400 kronor samt
för de kvinnliga lärarne i samma öfningsskolor i tre grader med 1,500,
1,650 och 1,800 kronor.

V. Vikarierande lärare.

Enligt nådiga cirkuläret den 30 januari 1884 angående arfvoden åt
vikarierande lärare vid folkskoleseminarierna äger ordinarie lärare, hvilken
förordnas att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning, att, med bibehållande
af sin ordinarie lön, tillika för rektoi’stjänstens bestridande uppbära
årligt arfvode af 500 kronor. Någon ändring i denna grundsats
anser jag ej böra ifrågakomma, hvadan, om ordinarie lärares aflöning
varder uppdelad i lön och tjänstgöringspenningar, sådan lärare, som innehar
rektorsförordnande, bör få, jämte uppbärande af omförmälaa arfvode
500 kronor, bibehålla sin lön och sina tjänstgöringspenningar oafkortade.

Vikarierande manliga adjunkter synas mig böra erhålla samma arfvoden,
som under nästföregående punkt i protokollet föreslagits för extra
ordinarie lärare vid de allmänna läroverken, eller 2,000 kronor för vikarie,
som är behörig till ordinarie adjunktsbefattning, och 1,800 kronor för
annan vikarie.

Vikarierande kvinnliga adjunkter åter kunna icke skäligen likställas
i aflöningsförmåner med extra ordinarie lärarinnor vid de allmänna läroverken.
Dessa vikarier vid seminarierna åtnjuta redan nu arfvode af
1,800, respektive 1,500, kronor; och en nedsättning af dessa belopp skulle
vara så mycket olämpligare, som i sådant fall samma lärarinna skulle få
lägre arfvode, om hon undervisade på ett seminarium, än om hon tjänstgjorde
i seminariets öfningsskola. De nu utgående arfvodena, 1,800 och

1,500 kronor, anser jag alltså böra bibehållas.

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

Vikarie för öfningslärare och lärare i öfningsskolan synes gifvetvis
böra, såsom hittills i allmänhet varit fallet, uppbära arfvode med samma
belopp, som tillkommer tjänstinnehafvaren, dock utan ålderstillägg.

För att gifva en öfversikt öfver samtliga föreslagna aflöningar och
deras förhållande till nu utgående aflöningsbelopp har jag låtit upprätta
följande tablå: (Se tabellen å följande sida).

I fråga om lärares rätt till uppflyttning i högre aflöningsgrad får jag
anföra följande.

I nådiga kungörelsen den 31 maj 1895 angående lönetursberäkning
för lärare vid folkskoleseminarium, hvilken förut varit anställd vid allmänt
läroverk, förordnas, att den tid, som i afseende å lönetursberäkning vid
allmänna läroverken tillgodokommer ämneslärare, må vid öfvergång i
folkskoleseminariernas tjänst honom tillgodoräknas beträffande lönetursberäkning
vid dessa seminarier. Någon anledning att häri göra ändring
förefinnes naturligtvis ej. Lönetursrätten synes mig tvärtom böra utsträckas
äfven till tjänstgöring vid vissa andra läroanstalter.

Vidare synes det mig uppenbart, att lärare, som öfvergår från folkskoleläraretjänst
till tjänst vid ett folkskoleseininariums öfningsskola, bör
för uppflyttning i högre lönegrad vid seminariet få räkna sig till godo
sin föregående tjänstgöring vid folkskola, detta så mycket hellre som
motsvarande lönetursrätt äger rum för folkskolelärare vid öfvergång från
en folkskola till en annan sådan skola. I annat fall skulle framstående
lärare vid folkskolan kunna draga sig för att söka anställning vid seminariernas
öfningsskolor.

Lika med lärare vid de allmänna läroverken äga lärare vid folkskoleseminarierna
rätt att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig
föregående tjänstgöring såsom extra ordinarie lärare. I afseende härå
synas mig för framtiden böra bestämmas enahanda grunder, som under
nästföregående punkt i protokollet föreslagits beträffande läroverkslärarne.

Hvad angår den tid, under hvilken en lärare vid seminarium, för
att vinna uppflyttning i högre lönegrad, skall hafva själf bestridt sin tjänst,
hafva tillämpats samma grundsatser, som finnas angifna i nådiga kungörelsen
den 12 juli 1878 angående villkoren för åtnjutande af de nya
löneförmånerna för åtskilliga afdelningar af Eders Kungl. Maj:ts kansli
m. fl., eller att tjänstinnehafvaren af de stadgade fem åren skall mera än
fyra år själf hafva bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan
statens tjänst och att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid
början af kalenderåret näst efter det, då den stadgade tjänståldern blifvit

Bill. till Riksd. Prol. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 49 Haft. 5

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

Öfversikt öfver nuvarande och föreslagna aflöningsförmåner
vid folkskoleseminarierna.

Aflö-

nings-

grad.

Nuvarande aflöningsförmåner.

.Föreslagna aflönings-förmåner.

Antal tjänst-göringstim-

mar i veckan.

Ersättning
för öfvertids-tjänstgöring
per vecko-timme

kronor.

Enligt

stat

kronor.

Löne-

för-

bätt-

ring

kronor.

Dyr-

tids-

tillägg

kronor.

Summa

kronor.

Lön

kronor.

Tjänst-

görings-

penningar

eller

arfvode

kronor.

Summa

kronor.

Rektor, utom fri
bostad.

I

II

III

3.500
4,000

4.500

500

500

500

400

450

500

4,400

4,950

5,500

3,400

3,700

4,000

1,600

1,800

2,000

5.000
5,500

6.000

—

—

Manlig adjunkt.

I

II

III

IV

V

1.500

2,000

2.500
3,000

3.500

500

500

500

500

500

200

250

300

350

400

2,200

2,750

3,300

3,850

4,400

2,000

2,350

2,700

3,050

3,400

1,000

1,150

1,300

1,450

1,600

3.000

3.500

4.000

4.500

5.000

—

—

Kvinnlig adjunkt.

I

II

III

IV

V

1.500

2,000

2.500
3,000

3.500

250

250

250

250

175

225

275

325

350

1,925

2,475

3,025

3,575

3,850

1,300

1,650

2,000

2,350

700

850

1,000

1,150

2,000

2.500
3,000

3.500

—

_

Manlig eller kvinnlig
lärare i musik och sång.

I

II

III

1,100

1,300

1,500

—

no

130

150

1,210

1,430

1,650

—

1,400

1,600

1,800

1,400

1,600

1,800

1 16-18
| (nu 16-20)

100

(nu 50)

Manlig eller kvinnlig
lärare i teckning.

I

II

III

800

1,000

1,200

—

80

100

120

880

1,100

1,320

—

1,000

1,200

1,400

1,000

1,200

1,400

1 12—14

| (nu 12)

100

(nu 50)

Manlig eller kvinnlig
lärare i gymnastik.

I

II

III

075

675

675

62,50

162.50

262.50

73.75

83.75

93.75

811.25

921.25
1,031,26

—

900

1,100

1,300

900

1,100

1,300

1 11-13

j (nu 8—12)

100
(nu 0)

Manlig eller kvinnlig lä-

rare i trädgårdsskötsel
med full tjänstgöring.

I

II

III

11,000

—

100

1,100

J =

1 -

1,200

1,300

1,400

1,200

1,300

1,400

—

—

Lärare i manlig slöjd
med full tjänstgöring.

I

II

III

| 900

1 1,000

i alln

änhet

90

å

100

990

ä

1,100

1 -1 -

1,100

1,200

1,300

1,100

1,200

1,300

1 16—18
| (nu 14—24)

75

(nu 0)

Lärare i kvinnlig slöjd
med full tjänstgöring.

I

II

III

| 800

—

80

880

1 -1 -

1,000

1,100

1,200

1,000

1,100

1,200

1 16—18
| (nu 14—24)

70

(nu 0)

Manlig ämneslärare i
öfningsskola.

I

II

III

IV

1,500

1,800

2,100

2,400

—

—

1,500

1,800

2,100

2,400

—

1,500

1,800

2,100

2,400

1,500

1,800

2,100

2,400

—

—

Kvinnlig ämneslärare
i öfningsskola.

I

II

III

1,500
1,800 >)

—

150

180

1,650

1,980'')

—

1,500

1,650

1,800

1,500

1,650

1,800

—

—

Vikarierande manlig

adjunkt.

A2)

B»)

1,800

1,500

—

180

150

1,980

1,650

—

2,000

1,800

2,000

1,800

—

Vikarierande kvinnlig

adjunkt.

A2)

B2)

1,800

1,500

—

180
151

1,980

1,650

—

1,800

1,500

1,800

1,500

—

—

’) Efter tio års tjänstgöring. — 2) Med fall kompetens. — 3) Utan fall kompetens.

Kun yl. iiaj:ts Nåd. Proposition N:o 73. 35

uppnådd. Samma föreskrifter hafva sedermera gifvits vid upprättande af
åtskilliga andra lönestater, t. ex. under år 1902 för tjänstemän vid vissa
landsarkiv, vid fångvård sanstalter och vid post- och telegrafverken samt
för konsistorienotarier; och för lärarne vid de allmänna läroverken hafva
under nästföregående punkt i protokollet föreslagits stadganden af enahanda
innehåll. Någon tvekan kan ej rada därom, att omförmälda, vid
seminarierna redan tillämpade grundsatser fortfarande böra gälla; men
uttryckligt stadgande i sådant afseende synes dock, då ny lönereglering
nu är i fråga, böra meddelas.

Samma skäl, som jag under nästföregående punkt i protokollet anfört
till stöd för en förlängning af läsåret vid de allmänna läroverken från 36
till 38 veckor, gälla i hufvudsak äfven beträffande seminarierna. En
ökning af den årliga lästiden är nämligen för dem i hög grad behöflig,
särskild! med hänsyn till den betydliga tid, som numera erfordras för
militäröfningarna.

Då ordinarie lärare åtnjuter tjänstledighet för sjukdom,^ bör. han
gifvetvis till sin vikarie afstå sina tjänstgöringspenningar. Har åter tjänstledighet
beviljats sådan lärare på grund af offentligt uppdrag, synes han
mig böra, i likhet med hvad under nästföregående punkt föreslagits beträffande
läroverkslärare, själf få uppbära äfven tjänstgöringspenningarna.

Beträffande annan tjänstledighet för ordinarie lärare är för närvarande
enligt nådiga brefven den 12 juli 1872, den 30 januari 1884 och den 10
december 1892 föreskrifvet, att läraren skall vara skyldig att utan bidrag
af allmänna medel godtgöra vikarien. Denna grundsats maste naturligtvis
äfven framdeles vinna tillämpning pa sadant sätt, att läraren far under
dylik tjänstledighet afstå, förutom tjänstgöringspenningarna, så stor del af
lönen, som erfordras till vikariens aflönande.

Hvad angår öfningslärare och lärare i öfningsskolorna, är genom
nådiga cirkuläret den 31 oktober 1902 stadgadt, att sådan lärare^ vid
tjänstledighet på grund af sjukdom till vikaries aflönande skall afstå en
fjärdedel °af hvad på tiden för tjänstledigheten belöper af det befattningen
åtföljande arfvode, med iakttagande att afdraget beräknas efter kalenderår.
Åtnjuter sådan lärare tjänstledighet af annan grund., måste han naturligtvis
afstå af sin aflöning hela det belopp, som atgar till vikariens aflönande..
I hvad sålunda gäller beträffande ifrågavarande lärare^ anser jag mig ej
böra ifrågasätta annan ändring, än att öfningslärare må tillerkännas rätt
att vid tjänstledighet på grund af offentligt uppdrag fortfarande bibehålla
sitt arfvode oafkortad!.

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

I fråga om pension srätt för rektorer med flera lärare vid fölkskoleseminarier
är genom nådiga kungörelsen den 1 juli 1897 stadgadt, att ordinarie
rektoi, ordinarie adjunkt och ordinarie lärarinna med adjunkts tjänstgöring
ma åtnjuta rätt till pension a allmänna indragningsstaten enligt samma
grunder, som äro eller varda stadgade för ordinarie ämneslärare vid rikets
allmänna läroverk. Någon ändring häri bör ej ifrågakomma; utan synes
mig för dessa seminarielärares pensionering böra gälla enahanda grunder,
som under nästföregående punkt i protokollet föreslagits beträffande läroverkens
ämneslärare.

Däremot äga för närvarande öfningslärarne vid seminarierna icke någon
stadgad rätt till pension, utan har deras pensionerande i hvarje förekommande
fall gjorts till föremål för särskild pröfning. Pensioner åt sådana
lärare hafva därvid flera gånger af Riksdagen, på Eders Kungl. Majrts
framställningar, beviljats, t. ex. år 1888 åt musikläraren vid seminariet i
Lund, år 1890 åt musikläraren vid seminariet i Växjö samt år 1896 åt
lärarinnan i teckning vid seminariet i Stockholm. Då nu pensionsrätt är
ifragasatt för öfningslärarne vid de allmänna läroverken, synes mig lämpligt,
att sådan tillförsäkras äfven seminariernas öfningslärare under”enahanda
villkor, som i nästföregående punkt i protokollet föreslagits beträffande
läroverkens öfningslärare, därvid dock bör märkas, att, enär seminariernas
öfningslärare^ enligt § 22 i seminariestadgan äro antagna endast på förordnande,
någon rätt icke förefinnes för sådan lärare att, efter antagen
ny lönereglering, kvarstå på gammal stat.

Lärarne i öfningsskolan äro jämlikt nadiga cirkulärbrefvet den 31
december 1877 delaktiga i folkskolelärarnes pensionsinrättning. Något
stadgande om pensionsrätt för dessa lärare är sålunda ej erforderligt. Men
däremot anser jag °af nöden, att föreskrift meddelas om skyldighet för
dem att. vid viss ålder afgå med pension, en skyldighet, som för närvarande
icke aligger dem, men hvilken sa mycket hellre bör införas, som
för lärare i seminariernas öfningsskolor icke finnes bestämd någon åldersgräns
för åtnjutande af statsbidrag till vikarie, såsom fallet är ”i fråga om
ofri ga folkskolelärare. Ett stadgande i den af mig nu antydda riktning
kan göras gällande äfven mot redan anställda lärare i öfningsskolorna,
enär de, likasom öfningslärarne, enligt § 22 i seminariestadgan äro antagna
endast på förordnande.

Angående kostnaderna för genomförande af den nu ifrågasatta löneregleringen
far jag till en början erinra, att för närvarande finnas vid de
pa ordinarie stat uppförda tretton seminarierna 13 rektorer, 42 manliga och
12 kvinnliga adjunkter, 13 musiklärare, 13 teckningslärare, 13 gymnastik -

37

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 73.

i trädgårds -

lärare, 9 lärare i trädgårdsskötsel med full tjänstgöring, 4 lärare
skötsel med ofullständig tjänstgöring, 4 lärare i manlig slöjd, hvaremot
vid 3 seminarier undervisning i manlig slöjd handhafves af lärarne i öfningsskolan,
6 lärare i kvinnlig slöjd samt 14 manliga och 12 kvinnliga lärare

i öfningsskola.

Den ökade kostnad för statsverket, som skulle uppstå, om den nu
ifrågasatta löneregleringen för folkskoleseminarierna antages, belöper sig,
då till grund för beräkningen lägges nuvarande lärares såväl antal som ålderstillägg,
till en summa af 120,680 kronor, såsom följande uträkning visar:
Löneförhöjning för:

13 rektorer med 1,500 kronor till hvarje ...................... kronor

42 manliga adjunkter med 1,500 kronor till hvarje »

8 kvinnliga adjunkter med 500 kronor till hvarje »

(4 kvinnliga adjunkter innehafva redan högsta
lönegraden)

13 musiklärare med 300 kronor till hvarje.................... »

med 200 kronor till hvarje.............. »

13

13

teckningslärare

gymnastiklärare,

hvaraf 2 med 225 kronor hvardera .

kr.

450: —

» 1 » 425 » .................

»

425: —

» 10 » 625 » hvardera.

»

6,250: —

lärare i trädgårdsskötsel vid seminarier

med full

undervisning i detta ämne,

hvaraf 1 med 100 kronor....................

kr.

100: —

» 2 » 200 » hvardera..

»

400: —

» 1 » 300 » ...................

»

300: —

» 4 » 400 » hvardera...

»

1,600: —

19,500

63,000

4,000

3.900:

2,600:

7,125:

2,400: —

(vid ett seminarium, Landskrona, utgår arfvodet
redan nu med 1,200 kronor)

4 lärare i trädgårdsskötsel vid öfriga seminarier och
fullständigare anordnande af undervisningen i detta

ämne ...................................................................................

6 lärare i manlig slöjd,

hvaraf 2 med 100 kronor hvardera .. kr. 200: —

» 1 » 200 * .................. » 200: —

» 3 » 400 » hvardera... » 1,200: —

(för Linköping utgår arfvodet redan nu med 1,200
kronor) _

2,000: —

1,600: —

transport kronor 106,125: —

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

transport kronor 106,125: —

6 lärare i kvinnlig slöjd,

hvaraf 1 med 200 kronor .................... kr. 200: —

» 5 » 400 » hvardera ... » 2,000: -— » 2 200-

3 kvinnliga lärare i öfningsskolan i andra lönegraden

med 150 kronor hvardera............................................. » 450: _

(af öfriga lärare räknar ingen i första lönegraden
mera än 5 tjänstår)

samt till bekostande af öfningslärares tjänstgöring utöfver
den tid, de äro skyldiga att undervisa för
den bestämda årliga aflöningen, samt af ålderstillägg.
.............................................................................. » 11,905: —

summa kronor 120,680: —

Den verkliga ökningen af kostnaderna för aflönande af lärarepersonalen
vid folkskoleseminarierna enligt nu ifrågasatta lönestat uppgår dock
ej till den anförda summan. Från och med år 1883 har nämligen, på
sätt jag förut omförmält, årligen i riksstaten på extra stat uppförts anslag
till förbättring af seminarielärares aflöning in. in., hvilket anslag för år
1904 är bestämdt till ett belopp af 39,000 kronor. Med den nu ifrågasatta
löneregleringens genomförande skulle detta extra anslag icke vidare
blifva erforderligt; och likaså skulle de för närvarande till seminarierna
utgående dyrtidstilläggen, hvilka kunna beräknas till i rundt tal 18,000
kronor, hädanefter icke ifrågakomma. Den verkliga kostnaden för den
nya löneregleringen bör alltså beräknas till i rundt tal 63,700 kronor.

Jag torde nu få öfvergå till frågan om folkskoleseminariet i Strängnäs.

Emedan detta seminarium kommer att blifva fullständigt med f}n’a
årsklasser vid början af höstterminen 1904 och vid början af år 1905
kommer att inflytta i den nya för seminariet uppförda byggnaden samt
således den för seminariets anordnande behöfliga öfvergångstiden då upphör,
anser jag, att årskostnaderna för uppehållande af undervisningen vid
seminariet böra från och med år 1905 uppföras på ordinarie stat.

De af seminariets tillförordnade rektor föreslagna aflöningarna äro
upptagna till de belopp, som för närvarande äro bestämda för lärarepersonalen
vid de öfriga seminarierna. Under förutsättning att den ifrågasatta
nya löneregleringen för seminarierna antages, böra gifvetvis aflöningarna
för lärarne vid seminariet i Strängnäs utgå med samma belopp och
under enahanda villkor som vid öfriga seminarier.

39

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75

Emot de af rektorn föreslagna anslagen till bränsle, lyse och renhållning
m. m. samt trädgårdens skötsel har jag intet att anmärka. Dock
torde jag böra påpeka, hurusom bland dessa anslag upptagits två mindre
poster å 60 kronor och 40 kronor för inköp af böcker till ett bibliotek
för seminariets elever och ett skolbibliotek för öfningsskolans lärjungar.
Gagnet af båda dessa bibliotek är mycket stort. Det för seminarieeleverna
afsedda skulle innehålla sådana för studierna lämpliga arbeten, som den
enskilde eleven icke kunde beräknas hafva råd att inköpa. Hvad åter
beträffar skolbiblioteket, komme detsamma att vara till nytta icke allenast
för öfningsskolans barn, utan äfven för seminarieeleverna, i det att biblioteket
komme att tjäna som mönster vid inrättande af skolbibliotek i elevernas
blifvande tjänstgöringsorter och dessutom att bereda tillfälle till
öfning att anvisa lämplig läsning åt barnen och att vid undervisningen
vädja till hvad barnen vid sidan af skolarbetet sålunda inhämtat.

Frågan om anslag till stipendier åt eleverna vid seminariet kommer
att särskildt behandlas.

Enär ålderstillägg till seminarielärarne utgå från anslaget till seminarier
för folkskolelärares bildande, och då de ålderstillägg åt lärare vid
seminariet i Strängnäs, som under år 1905 äro att motse, enligt rektorns
beräkning skulle uppgå till 1,000 kronor, måste nämnda anslag höjas
med detta belopp.

Jag anser således, att för seminariet i Strängnäs bör gälla följande stat:
a) aflöningar:

rektor, lön och tjänstgöringspenningar, tillhopa............. kronor 5,000: —

4 manliga adjunkter, lön och tjänstgöringspenningar å
tillhopa 3,000 kronor.

lärare

lärare

lärare

lärare

lärare

lärare

lärare

musik och sång, arfvode..............................

teckning, arfvode ...........................................

gymnastik, arfvode ......................................

trädgårdsskötsel, arfvode..............................

slöjd, arfvode.................................................

öfningsskolan, arfvoden å 1,500 kronor
kvinnlig slöjd i öfningsskolan, arfvode

12,000

1,400

1,000

900

1,200

1,100

3,000

320

summa kronor 25,920

med rätt för lärarne till åtnjutande af ålderstillägg lika
med lärarne vid öfriga folkskoleseminarier i riket;

b) till materiel samt bränsle, lyse och renhållning m. m. kronor 5,100
» tryckning hvartannat år af årsberättelse............... »_100

transport kronor 31,120

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

till läkarearvode.............

för seminarieträdgårdens

transport kronor 31,120: —

..................................................... » 200: —

underhåll och skötsel ......... » 1,000: —

summa kronor 32,320: —

Pa grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
dels medgifva:

att för lärare vid folkskoleseminarierna må bestämmas följande aflöningsförmåner
att gälla från och med år 1905:

för rektor lön i tre lönegrader å 1) 3,400 kronor, 2) 3,700 kronor
och 3) 4,000 kronor, jämte tjänstgöringspenningar å respektive 1,600, 1,800
och 2,000 kronor, hvarförutom rektor skall åtnjuta fri bostad eller den
hyresersättning, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes;

för manlig adjunkt lön i fem lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,350
kronor, 3) 2,700 kronor, 4) 3,050 kronor och 5) 3,400 kronor, jämte tjänstgöringspenningar
å respektive 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och 1,600 kronor;

för kvinnlig adjunkt lön i fyra lönegrader å 1) 1,300 kronor, 2) 1,650
kronor, 3) 2,000 kronor och 4) 2,350 kronor, jämte tjänstgöringspenningar
å respektive 700, 850, 1,000 och 1,150 kronor;

lör manlig eller kvinnlig lärare i musik och sång arfvode i tre aflöningsgrader
a 1) 1,400 kronor, 2) 1,600 kronor och 3) 1,800 kronor;

lör manlig eller kvinnlig lärare i teckning arfvode i tre aflöningsgrader
å 1) 1,000 kronor, 2) 1,200 kronor och 3) 1,400 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i gymnastik arfvode i tre aflöningsgrader
å 1) 900 kronor, 2) 1,100 kronor och 3) 1,300 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i trädgårdsskötsel och trädplantering
arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,200 kronor, 2) 1,300 kronor och 3) 1,400
kronor;

för lärare i manlig slöjd arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,100
kronor, 2) 1,200 kronor och 3) 1,300 kronor;

för lärare i kvinnlig slöjd arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,000
kronor, 2) 1,100 kronor och 3) 1,200 kronor;

för manlig lärare i läsämnen i seminariums öfningsskola arfvode i
fyra aflöningsgrader å 1) 1,500 kronor, 2) 1,800 kronor, 3) 2,100 kronor
och 4) 2,400 kronor;

för kvinnlig lärare i läsämnen i seminariums öfningsskola arfvode
i tre aflöningsgrader å 1) 1,500 kronor, 2) 1,650 kronor och 3) 1,800
kronor;

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

för adjunkt, hvilken förordnas att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning,
arfvode å 500 kronor, med bibehållande af lön och tjänstgöringspenningar
å egen tjänst;

för vikarierande manlig adjunkt, därest han aflagt sådana kunskapsprof,
som äro stadgade för behörighet att utnämnas till adjunkt, samt
genomgått profårskurs, arfvode å 2,000 kronor, men i annat fall arfvode
å 1,800 kronor;

för vikarierande kvinnlig adjunkt, därest hon aflagt sådana kunskapsprof,
som äro stadgade för behörighet att utnämnas till adjunkt, samt
genomgått profårskurs eller eljest fullgjort villkoren för behörighet till
adjunktsbefattning, arfvode å 1,800 kronor, men i annat fall arfvode å

1,500 kronor; samt

för vikarierande manlig eller kvinnlig öfningslärare och manlig eller
kvinnlig lärare i öfningsskola arfvode till samma belopp som arfvodet i
första aflöningsgraden af befattningen;

att för det fastställda årliga arfvodet tjänstgöringsskyldighet skall
åligga lärare i musik och sång sexton till aderton timmar, lärare i teckning
tolf till fjorton timmar, lärare i gymnastik elfva till tretton timmar
samt lärare i slöjd sexton till aderton timmar i veckan, men att ytterligare
tjänstgöring må kunna åläggas dessa lärare mot en ersättning, beräknad för
helt läsår, för hvarje veckotimme af 100 kronor till lärare i musik och sång,
i teckning eller i gymnastik, 75 kronor till lärare i manlig slöjd och 70 kronor
till lärare i kvinnlig slöjd, dock under iakttagande däraf, att ersättning för
extra tjänstgöring ej må utgå till annan än den, som fullgör samma
tjänstgöring, och ej utan Eders Kungl. Maj:ts tillstånd i hvarje särskildt
fall för ett större antal veckotimmar än fyra för en och samma lärare;

att, därest undervisningen i trädgårdsskötsel och trädplantering ej
meddelas i full utsträckning eller undervisningen i detta eller annat
öfningsämne är fördelad på två personer, ersättning för undervisningen
må, enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, utgå med högst det belopp,
som i första aflöningsgraden är fastställdt;

att tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå för rektorer efter
kalenderår, men till olika belopp för lästiden och för ferierna efter särskilda
bestämmelser, som af Eders Kungl. Maj:t fastställas, samt för manliga
och kvinnliga adjunkter efter läsår med trettioåtta läsveckor och att tjänstgöringspenningar
icke få af tjänstens innehafvare uppbäras under åtnjutande
af full tjänstledighet, utom i det fall att tjänstledigheten beviljats på grund
af offentligt uppdrag;

att öfningslärare eller lärare i öfningsskola må äga uppbära vid tjänstledighet
på grund af offentligt uppdrag hela det med befattningen förenade

Bih. till Riksd. Prof. 1904. 1 Samt. 1 Afd. 49 Haft. 6

. 42

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 73.

arfvode med tillhörande ålderstillägg och vid tjänstledighet på grund af
sjukdom tre fjärdedelar af samma arfvode med ålderstillägg, efter kalenderår
räknadt;

att uppflyttning från lägre till närmast högre aflöningsgrad må äga
rum efter förloppet af fem år under villkor, att rektor i sådan egenskap
mera än fyra femtedelar af samma tid och annan lärare mera än fyra
femtedelar af tjänstgöringstiden med nit och skicklighet tjänstgjort, och
med iakttagande, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den bestämda tjänståldern
uppnåtts;

att ämneslärare, som efter 1904 års utgång vinner befordran till tjänst
vid folkskoleseminarium, må för uppflyttning i högre aflöningsgrad räkna sig
till godo den tid utöfver fem år, läraren efter afläggande af de för tjänsten
föreskrifna kunskapsprof och genomgående af praktisk utbildningskurs,
där sådan för behörighet till tjänsten är föreskrifven, med nit och skicklighet
tjänstgjort såsom extra ordinarie lärare vid folkskoleseminarium
med enahanda tjänstgöringsskyldighet, som åligger motsvarande ordinarie
lärare, dock att härigenom ingen ändring göres i fråga om det antal lönetursar,
som lärare på grund af nu gällande bestämmelser intjänat vid utgången
af år 1904;

att den tid, som i afseende å lönetursberäkning tillgodokommer ämneslärare
vid allmänt läroverk eller högre lärarinneseminariet eller, vid öfvergång
till någon af dessa läroanstalter, docent vid universitet, lärare vid
enskildt läroverk eller lektor vid sjökrigsskolan, må vid öfvergång i folkskoleseminariernas
tjänst honom tillgodoräknas beträffande lönetursberäkning
vid dessa seminarier;

att lärare i öfningsskola i afseende å lönetursberäkning må räkna sig
till godo föregående tjänstgöring vid folkskola;

att rektorer samt manliga och kvinnliga adjunkter, som ingå på den nya
lönestaten eller som utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit, äfvensom
öfningslärare skola hafva rättighet och skyldighet att, rektor och manlig
adjunkt vid uppnådda 65 lefnadsår och 35 tjänstår, kvinnlig adjunkt
vid uppnadda 55 lefnadsår och 25 tjänstår, lärare i gymnastik vid uppnådda
60 lefnadsår och 30 tjänstår samt annan öfningslärare vid uppnådda
65 lefnadsår och 35 tjänstår, med pension från allmänna indragningsstaten
från° tjänsten afgå, Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet
anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjänsten kunna
på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna;

att pensionsbeloppet skall utgöra för rektor eller manlig eller kvinnlig
adjunkt oafkortad lön samt för öfningslärare tre fjärdedelar af det befatt -

43

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 73.

ningen åtföljande arfvode med ålderstillägg, dock att för öfningslärare,
som uppbär pension för annan statens tjänst, sammanlagda åt statsmedel
utgående pensionsbeloppet icke må öfverstiga 3,000 kronor;

att rektorer, manliga och kvinnliga adjunkter samt öfningslärare skola
vid inträde på den nya lönestaten vara skyldiga underkasta sig de förändrade
bestämmelser rörande pensionering, som kunna varda stadgade; samt
att lärare i öfningsskola skall vara skyldig att från tjänsten afgå
vid uppnådda 60 lefnadsår och 30 tjänstår, därest ej Eders Kungl. Maj:t
i särskild! fall finner skäl tillåta sådan lärare att vid tjänsten kvarsfa;

dels ock för genomförande af lönereglering för lärarne vid folkskoleseminarierna
enligt nyss angifna grunder samt för tillämpning af
den utaf mig föreslagna, stat för folkskoleseminariet i Strängnäs och beredande
af medel för tillgodoseende af lärares vid samma seminarium rätt
till ålderstillägg höja det på ordinarie stat under riksstatens åttonde
hufvudtitel uppförda anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande
med 154,000 kronor eller från dess nuvarande belopp, 372,850 kronor,
till 526,850 kronor.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt
behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan
jämväl af statsrådets öfriga ledamöter, bifalla; och skulle
nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

. Gustaf Tottie.