Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o <18.

1

N:o 68.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
anslag för iståndsättande af åtskilliga hamnanläggningar
i Skåne; gifven Kristiania slott den 11 mars 1904.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att på extra stat under riksstatens sjätte hufvudtitel för år 1905
anvisa ett belopp af 71,900 kronor att, såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
för iståndsättande af de genom stormen under natten till den
26 december 1902 förorsakade skador å härefter angifna hamnanläggningar,
utgå till hamnintressenterna i Borstahusen med 2,960 kronor,
i Ålabodarne med 3,300 kronor, i Yikhög med 7,700 kronor, i Viken
med 10,000 kronor, i Barsebäck med 16,900 kronor, i Arild med 1,540
kronor, i Mölle med 21,000 kronor, i Lerberget med 1,500 kronor,
i Kyrkbacken med 1,000 kronor, i Lerhamn med 3,000 kronor och i
Nyhamn med 3,000 kronor; under villkor att, därest Kungl. Maj:t skulle
Unna skäligt att från bro- och hamnbyggnadsfonden anvisa anslag till
ytterligare förbättring af någon utaf ifrågavarande hamnar, arbetet med
sådan förbättring skall utföras i sammanhang med iståndsättande af
stormskadorna, samt att de nu gällande allmänna villkor och bestämmelser
för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag från bro- och
hamnbyggnadsfonden böra i tillämpliga delar blifva gällande äfven för
de till berörda hamnars iståndsättande nu ifrågasatta statsbidrag.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Hjälmar Westring.

Bih. till Riksd. Prål. 1604. 1 Sami. 1 Afd. 44 Häjt. fn:o 68g

1

2

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 68.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Kristiania
slott den 11 mars 1904.

Närvarande:

Hans excellens herr statsminister Bosteöm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Palander,

Westring och
von Friesen.

Departementschefen statsrådet Westring anförde därefter:

Med anledning af de svåra skador, Indika den orkanlika storm,
som natten mellan den 25 och den 26 december 1902 öfvergick södra
Sveriges kuster, tillfogade särskild! de mindre hamnarna å Skånes västkust,
hafva under år 1903 underdåniga ansökningar om statsunderstöd
för iståndsättande af hamnarna inkommit från vederbörande hamnintressenter
i Borstahusen, Ålabodarne, Vikhög, Viken, Barsebäck och
Arild, därvid tillika öfverlämnats upprättade förslag till dessa hamnars
iståndsättande.

3

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Vidare bär Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län uti
underdånig skrifvelse den 27 november 1903 förmält att, enligt hvad
Kungl. Maj:ts befallningshafvande erfarit, utöfver redan från Arilds, Vikens,
Råå, Ålabodarnes, Borstahusens och Vikhögs hamnstyrelser ingifna
underdåniga ansökningar om statsbidrag till sammanlagdt belopp af
214,031 kronor 50 öre, framställningar om statsbidrag under den närmaste
tiden kunde förväntas jämväl från Mölle, Lerhamns, Nyhamns,
Lerbergets, Kyrkbackens och Barsebäcks hamnar, för hvilkas iståndsättande
den ungefärliga kostnaden vore för Kungl. Maj:ts befallningshafvande
uppgifven till sammanlagdt 154,400 kronor, hvarom Kungl.
Maj:ts befallningshafvande ansett sig böra göra underdånig anmälan,
för den händelse Kungl. Maj:t skulle finna ökning af det för ändamålet
anvisade anslaget erforderligt för tillgodoseende af ifrågavarande och
andra framställningar om delaktighet i anslaget. Med framhållande att
samtliga i skrifvelsen nämnda hamnar, hvilkas intressenter vore stadda
i så knappa villkor, att de icke kunde antagas äga förmåga att själfva
bekosta de med iståndsättande! förenade kostnader, vore anlagda hufvudsakligen
för den vid dem bosatta fiskarbefolkningens nytta och alltså
vore för dessa fiskelägens bestånd af väsentlig betydelse, har Kungl.
Majfis befallningshafvande förklarat det högeligen önskvärd!, att bidrag
af statsmedel för hamnarnas iståndsättande kundo erhållas, desto mera
som förslagen rörande de arbeten, som vid dem skulle utföras, jämväl
omfattade sådana förstärkningar och skyddsanordningar, som afsåge att
göra hamnarna motståndskraftiga mot äfven svårare stormars påverkningar.

Till följd af särskilda nådiga remisser har därefter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
afgifvit underdånigt utlåtande af den 10 sistlidne
januari, däruti styrelsen till en början anfört följande.

Vid granskning af de arbetsplaner för de ifrågavarande hamnarnas
iståndsättande, hvilka jämte de underdåniga ansökningarna om statsbidrag
blifvit till styrelsen öfverlämnade, hade styrelsen funnit planerna
vara så upprättade, att de afsåge användandet af ett starkare byggnadssätt
än det förutvarande, i ändamål att trygga hamnarnas framtida
bestånd, äfven när stormar af enahanda våldsamhet som den förutnämnda
ånyo inträffade.

De belopp, till hvilka kostnaderna beräknats uppgå för de uti arbetsplanerna
föreslagna arbetena, gåfve sålunda icke begrepp om den
skada, som de ifrågavarande hamnarna lidit genom sagda storm, utan
angåfve kostnaden icke blott för hamnarnas återställande i samma skick
som före stormen, utan äfven för deras förstärkning på sådant sätt, att

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

de såvidt möjligt skulle utan att lida skada kunna uthärda dylika
hårdare stormar, under förutsättning att de genom nöjaktigt underhåll
för framtiden vidmakthölles.

I ändamål att kunna bedöma omfattningen af särskildt den skada,
som vållats af orkanen julen 1902, hade styrelsen dels från förslagsställarne
infordrat utredningar därom, dels med ledning af de ingifna
arbetsplanerna låtit från den beräknade kostnaden i dess helhet afskilja
det belopp, som skulle erfordras för allenast botande af ifrågavarande
stormskada genom hamnarnas återställande i deras förra skick. Den
återstående delen angåfve den kostnad, som utöfver den förra skulle
erfordras för ökning af de olika byggnadsdelarnas styrka för att gifva
dem större förmåga att för framtiden emotstå svårare stormar eller för
hamnarnas förbättring i öfrigt i enlighet med de upprättade arbetsplanerna.

Af dessa utredningar hade framgått, att allenast återställandet i
samma skick som före stormen af de hamnar, som skadats af denna
och för hvilkas istånd sättande arbetsplaner blifvit upprättade, skulle
kräfva en sammanlagd kostnad af 63,360 kronor, hvartill skulle komma
en kostnad af tillsamman 8,540 kronor för fyra hamnar, för hvilkas
iståndsättande arbetsplaner icke syntes hafva blifvit upprättade.

Fiskelägena vid samtliga de af stormen skadade hamnarna vore till
sin existens i hög grad beroende af hamnarnas bestånd, men lägenas
befolkning i regel endast i stånd att förvärfva sig ett nödtorftigt uppehälle
af sitt mödosamma yrke, hvarföre fiskarbefolkningens resurser ej
heller sträckte sig synnerligen långt utöfver hvad som kräfdes för ernående
åt ett torftigt lifsuppehälle och för hamnens, fiskarbåtarnas och
fångstredskapens oundgängligaste underhåll, hvilket årligen medförde
utgifter, som det merendels vore bekymmersamt nog att kunna bestrida.

Enligt hvad Kungl. Maj:ts befallningshafvande och chefen i södra
väg- och vattenbyggnadsdistriktet vitsordat, hade den svåra orkanen
vållat den fattiga fiskarbefolkningen så stora förluster och skador, att
den nu icke utan statens hjälp förmådde iståndsätta sina hamnar och
åter reda sig ur det betryck, hvari den råkat. Då detta icke föranledts
af bristande idoghet och omtanke eller genom försumlighet i uppfyllande
af åtagen underhållsskyldighet, så långt tillgångarna medgifvit, utan
allenast genom en naturtilldragelse af inom landet sällspordt ödesdiger
art hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i underdånighet, att
Kungl. Maj:t täcktes

dels uti nådig proposition föreslå Riksdagen att, såsom anslag utan
återbetalningsskyldighet till särskildt angifna belopp, bevilja hela den

5

Kungl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 68.

beräknade kostnaden för reparation af de skador, som af stormen natten
till den 26 december 1902 förorsakats å förbemälda fiskehamnar, med
undantag för Råå hamn;

dels, under förutsättning af Riksdagens bifall till den nådiga propositionen,
medgifva, att till förstärkning och förbättring därutöfver åt samma
fiskehamnar måtte till angifna belopp få utgå anslag utan återbetalningsskyldighet
ur de af Riksdagen för år 1904 redan anslagna medel
till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
samt upprensning af åar och farleder.

Sedermera har'' Kungl. Maj:ts befallningshafvande med underdånig
skrifvelse den 4 mars 1904 öfverlämnat särskilda från hamn styrelserna
i Mölle, Lerbergets, Kyrkbackens, Lerhamns, Nyhamns och Vikhögs
hamnar inkomna underdåniga ansökningar om anslag för iståndsättande
af de skador, som förorsakats hamnarna genom förberörda storm; hvarjämte
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, med åberopande af hvad Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i sin underdåniga skrifvelse den 27 november
1903 anfört, tillstyrkt bifall till ansökningarna.

Innan jag nu går att redogöra för de särskilda hamnar, för hvilka
statsbidrag sålunda ifrågasatts, samt för de yttranden, som beträffande
hvarje särskild hamn afgifvits af vederbörande myndigheter, tillåter jag
mig, med anledning däraf att Kungl. Maj:ts befallningshafvande uti sin
förenämnda underdåniga skrifvelse den 27 november 1903 upptagit Råå
hamn bland dem, för hvilka statsbidrag för ifrågavarande ändamål
begärts, erinra, att frågan om anvisande af medel till denna hamn,
som emellertid ej lidit någon skada af stormen, blifvit redan den 31
december 1903 af Kungl. Maj:t afgjord, i det Kungl. Maj:t, med anledning
af därom utaf Råå municipalsamhälle gjord framställning, beviljat
af 1903 års bro- och hamnbyggnadsfond till påbörjande af arbeten
för fördjupning och förbättring af denna hamn ett anslag utan återbetalningsskyldighet
af 39,750 kronor.

De fiskehamnar, för hvilka understöd af allmänna medel föreslagits,
äro följande, samtliga belägna i Malmöhus län.

1. Borstahusens hamn.

Med underdånig skrifvelse den 23 februari 1903 har hamnstyrelsen
i Borstahusen öfverlämnat ett utaf dåvarande chefen i södra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet uppgjordt förslag till reparation af hamnen,
utvisande att kostnaderna för reparation af de skador, som förorsakats

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

af stormen, och för i öfrigt behöflig förstärkning skulle uppgå till 11,400
kronor, samt därvid i underdånighet anhållit om statsanslag till belopp af
hela den därför beräknade kostnaden.

I sitt förenämnda underdåniga utlåtande af den 10 sistlidne januari
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till en början erinrat därom, att
denna fiskehamn anlagts under åren 1884—1888 för en kostnad af
103,397 kronor 78 öre, till hvilket belopp staten bidragit med 57,800 kronor
i form af anslag utan återbetalningsskyldighet, samt därefter anfört,
att i den mån rörelsen i hamnen gått framåt, hade det till endast 1,7
m. i inre hamnen och 1,8 till 2,2 m. i yttre hamnen upptagna djupet under
dagligt vatten befunnits alldeles otillräckligt och medfört behofvet af
hamnens fördjupning till 3,o m. under dagligt vatten samt dess förbättring
i öfrigt för en beräknad kostnad af 39,000 kronor, hvaraf 26,000
kronor beviljats i statsanslag. Detta arbete, som vore under utförande,
hade på grund af synnerligen hård och stenbemängd botten i inre
hamnbassängen medfört vida större kostnad än den beräknade, hvarför
hamnintressenterna måst genom upptagande af lån anskaffa medel för
arbetets genomförande. En del af det redan verkställda fördjupningsoch
förbättringsarbetet hade af julstormen åter blifvit omintetgjord, i
det att medföljande tång och sand delvis igenfyllt den fördjupade inseglingsrännan
närmast hanmmynningen, hvarjämte brobänkarna på insidan
af båda vågbrytarne upprifvits till ett djup af 0,3 till 1,1 m. i
likhet med de båda tvärarmarna mellan yttre och inre bassängen, å hvilka
ett par större fiskarbåtar uppkastats af sjöarne, som slagit in öfver
vågbrytarne. Oaktadt stormens orkanartade våldsamhet hade dessa
senare dock visat sig kunna emotstå vågornas kraft, i det att de efter
stormen hade lidit endast helt obetydliga skador vid foten af betonparapeten.

Af till styrelsen ingifvet utdrag af hamnens räkenskaper framginge,
att intressenterna i hamnen den 1 januari 1903 ägde en skuld
å hamnen af 17,500 kronor, och hade magistraten i Landskrona i afgifna
yttranden dels förklarat sig anse den underdåniga framställningen
vara i hög grad förtjänt af nådigt bifall, dels ock meddelat, att samtliga
i Borstahusen boende män, som uppnått viss ålder och hade sin
utkomst af fiske eller sjöfart samt betalade vissa afgifter, utöfvade bestämmanderätten
öfver hamnbyggnaden, som finge anses vara deras
egendom, samt att dessa, som företräddes af en årligen vald hamnstyrelse,
för närvarande utgjorde omkring ett hundra personer. Kungl.
Maj:ts befallningshafvande hade äfven afgifvit. yttrande och däruti anfört,
att hamnens iståndsättande på sätt föreslaget blifvit syntes vara oefter -

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 68.

gifligt, samt att intressenterna i hamnen icke kunde antagas vara i
tillfälle att bestrida de därmed förenade kostnader.

Enligt den verkställda utredningen, fortsätter därefter styrelsen,
skulle hamnens återställande i samma skick som före stormen uppgå
till en beräknad kostnad af 2,960 kronor, under det att kostnaden för
dess iståndsättande genom de skadade delarnes återuppförande på det
föreslagna kraftigare byggnadssättet skulle därutöfver kräfva den återstående
beräknade kostnaden 8,440 kronor. I anledning däraf och då
behofvet af understöd af statsmedel i följd af stormens vidsträckta verkningar
vore allmänt inom länets många fiskelägen, ansåge sig styrelsen
kunna endast till sådan omfattning förorda nådigt bifall till hamnstyrelsens
underdåniga ansökan, att styrelsen hemställde, att Kungl.
Maj:t täcktes dels uti nådig proposition föreslå Riksdagen att till täckande
af den genom stormolyckan vållade kostnaden för hamnens reparation
bevilja ett anslag utan återbetalningsskyldigbet af 2,960 kronor,
dels ock till hamnens iståndsättande och förbättring därutöfver af innevarande
års bro- och bamnbyggnadsfond anvisa två tredjedelar af den
till 8,440 kronor beräknade återstående kostnaden eller 5,600 kronor.

o

2. Alabodarnes hamn.

Med öfverlämnande af ett utaf dåvarande chefen i södra väg- och
vattenbyggnadsdistriket upprättadt förslag till reparation af de skador
hamnen lidit samt för återställande af bortskuren tillfartsväg m. m. hafva
24 fiskare i Ålabodarne samt styrelsen för Alabodarnes hamnaktiebolag
uti underdånig skrift af den 10 mars 1903 anhållit, att Kungl.
Maj:t måtte i nåder bevilja anslag till så högt belopp som möjligt för
iståndsättande af berörda skador i enlighet med det därför upprättade
förslaget, enligt hvilket kostnaden beräknats uppgå till sammanlagdt
33,600 kronor.

Efter nådig remiss har Kungl. Maj:ts befallningshafvande den 1
maj 1903 afgifvit underdånigt utlåtande och därvid öfverlämnat. yttrande
af vederbörande kronofogde, som, efter besök å platsen, förklarat
sig instämma med distriktschefen i afseende å skadornas omfattning
och sättet för deras botande samt, enär fiskeläget liksom Alabodarnes
hamn aktiebolag uppenbarligen saknade förmåga att bestrida de dryga
kostnaderna för hamnens reparation och skyddande, funnit framställningen
om statsanslag därtill hafva synnerligt skäl för sig.

För egen del bar Kungl. Maj:ts befallningshafvande i afseende på
hamnens återställande anfört, att af distriktschefens yttrande framginge,

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

att hamnen lidit svåra skador, livilka snarast borde afhjälpas till förekommande
af ytterligare förstörelse. Hamnen ägdes af Alabodarnes
hamnaktiebolag, hvars delägare hufvudsakligen vore vid hamnen boende
fiskare. Befolkningen vid Ålabodarne vore i allmänhet stadd i knappa
villkor, och det vore uppenbart, att invånarne icke vore i stånd att bestrida
de med hamnens iståndsättande förenade kostader, hvarför Kungl.
Maj:ts befallningshafvande ansåge det vara högeligen önskvärdt, att
statsanslag blefve för detta ändamål beviljadt. Beträffande åter frågan
om anslag för iståndsättande af vägen, så och enär fråga blifvit väckt
därom, att denna väg, hvilken genom laga kraftvunnet utslag förklarats
skola såsom bygdeväg i vägdelningen ingå, skulle omedelbart till allmänt
underhåll öfvertagas för att åt vägstyrelsen iståndsättas och underhållas,
till dess nya vägdelningen blifvit genomförd, syntes statsanslagför
denna vägs iståndsättande tillsvidare ej böra ifrågakomma.

Enligt af mig inhämtad uppgift har sedermera genom Kungl. Maj:ts
befallningshafvandes utslag den 14 augusti 1903 förordnats, att ifrågavarande
vägsträcka skulle omedelbart genom vägstyrelsens försorg och
på vägkassans bekostnad iståndsättas och underhållas, intill dess vägen,
efter det ny vägdelning trädt i tillämpning, af de väghållnings skyldige öfvertagits.
Besvär mot detta utslag äro beroende på kammarkollegii pröfning.

I sitt förberörda underdåniga utlåtande af den 10 januari innevarande
år har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, bland annat,
följande.

Vid denna hamn hade under julstormen norra vågbrytaren blifvit
skadad, hufvudsakligen dock den med svagare byggnadssätt utförda
delen närmast land. Största förlusten hade dock vållats fiskeläget därigenom,
att den höga strandbrinken norr om nämnda vågbrytare blifvit
af hafvet bortskuren å en sträcka af 260 meter, till en bredd af 20
till 30 meter från förutvarande strandlinje, så nära intill boningshusen
i fiskeläget, att den tvärbranta brottväggen efter stormen ginge endast
nåsrra meter från dessa och å ett ställe endast en meter från ett bo O ningshus,

som därför måst nedrifvas.

Enligt verkställd utredning skulle återställandet af hamnen i samma
skick som före stormen kräfva en beräknad kostnad af 3,300 kronor och
återställandet af tillfartsvägen äfvenledes i samma skick som före stormen
enligt dess gamla plan och profil en beräknad kostnad af 3,100 kronor,
men utöfver detta sistnämnda belopp skulle tillkomma en kostnad af 1,200
kronor för tillfartsvägens iståndsättande på sådant sätt, att den kunde
som allmän bygdeväg med en största stigning af endast 50 °/oo få i
vägdelningen ingå. Af den återstående beräknade kostnaden erford -

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition No 68.

rades för norra hamnarmens förstärkning och för hamnens förbättring
i öfrigt, utöfver den för hamnens återställande allenast i dess förutvarande
skick beräknade kostnaden, ett belopp af 4,900 kronor, livarjämte
en kostnad af 21,100 kronor vore erforderlig för att för framtiden
skydda såväl den återbyggda tillfartsvägen som hela det till
största delen norr om hamnen belägna fiskeläget genom särskild vågbrytare
och strandskoning efter enahanda konstruktion, som redan förut
måst utföras för skyddande af den mindre del af fiskeläget, som sträckte
sig söder om hamnen.

Då en stor del af fiskelägets invånare, vid minsta ytterligare utskärning
af den tvärbranta brottväggen lämnad i dess nuvarande läge
på endast några meters afstånd från boningshusen, skulle vid en liknande
orkan se hus och hem uppslukas äf hafvet, vore utförandet med
det allra snaraste af den föreslagna vågbrytaren jämte återfyllningen
af den forna strandbrinken med strandskoning vid dess fot oundgängligen
behöfliga åtgärder, om fiskeläget skulle kunna fortsätta att existera.

På grund däraf och då dessa åtgärder för strandens skyddande norr
om norra hamnarmen vore nödvändiga äfven för att skydda den med
statsbidrag anlagda hamnen från förstörelse genom hafvets genombrott
invid norra landfästet, hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes
dels uti nådig proposition föreslå Riksdagen att bevilja ett anslag
utan återbetalningsskyldighet af 3,300 kronor, motsvarande kostnaden
för de arbeten, som erfordrades för hamnens återställande i dess förutvarande
skick, dels ock till hamnens förstärkande och förbättrande
därutöfver, på sätt den upprättade arbetsplanen utvisade, samt för bevarandet
af fiskelägets fortsatta tillvaro af 1904 års hamnbyggnadsfond
anvisa två tredjedelar af den för de i sådant syfte föreslagna arbetena
beräknade kostnaden 26,000 kronor, eller 17,300 kronor.

I afseende å den till sammanlagdt 4,300 kronor beräknade kostnaden
för tillfartsvägens såväl återställande som anordnande enligt den
uppgjorda arbetsplanen, så att den kunde ingå i allmänna vägdelningen,
vore styrelsen, då Kungl. Maj:ts Befallningshafvande på angifna grunder
funnit statsanslag därför tillsvidare ej böra ifrågakomma, förhindrad att
för närvarande därom göra underdånig framställning, ehuruväl tillfartsvägens
iståndsättande icke kunde uppskjutas i afvaktan å det slutliga
afgörandet af frågan om vägdelningen i Rönnebergs härad, utan måste
utföras på samma gång som de för fiskelägets bevarande erforderliga
strandskyddsarbetena, hvarför fiskelägets invånare finge tillsvidare vidkännas
denna senare kostnad, intill dess frågan om skyldigheten för
Bih. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 44 Höft. 2

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N.-o 68.

häradets vägstyrelse att åter bygga och iståndsätta berörda väg blifvit
slutligen afgjord.

3. Vikhögs hamn.

Hamnstyrelsen för denna hamn har med underdånig skrifvelse den
16 maj 1903 öfverlämnat ett utaf dåvarande chefen i södra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet upprättadt förslag till reparation af de genom
stormen vållade skadorna å hamnen samt för reparation af redan före
stormen befintliga brister å hamnens lastbrygga och därvid, enär fiskeläget
vore i behof af stor hjälp för botandet af de vållade skadorna,
anhållit att af statsmedel få uppbära två tredjedelar af den till 10,100
kronor beräknade kostnaden eller 6,600 kronor. Uti ett af väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen inhämtadt, den 17 oktober 1903 afgifvet underdånigt
yttrande i ärendet har Kungl. Maj:ts befallningshafvande anfört,
att ifrågavarande hamn, till hvars anläggande understöd af statsmedel år
1886 beviljats, vore af betydelse såväl för fiskerinäringen å fiskeläget, som
ock, ehuru i mindre grad, för fraktandet af varor såsom betor, spannmål
och kol, samt att intressenterna i företaget, hvilka uteslutande utgjordes
af fiskare i torftiga omständigheter, icke syntes vara i tillfälle
att i vidare mån än i ansökningen uppgifvits vidkännas de för hamnens
iståndsättande erforderliga kostnader, hvadan arbetet ej kunde antagas
komma till utförande, med mindre statsbidrag erhölles.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt förenämnda underdåniga
utlåtande af den 10 sistlidne januari beträffande denna hamn anfört
följande.

Under julstormen hade hamnen lidit betydliga skador, i det att
den af stenfyllning å pierres perdues bildade vågbrytaren blifvit å hela
sin längd upprifven i krönet, å vissa sträckor tämligen djupt, hvarjämte
plankdäcket bortslitits å en de! af den långa lastbryggan och
pålar i brygghufvudet upplyftats och lossnat.

Då anledningen till samtliga nu ifrågavarande underdåniga ansökningar
om statshjälp för ett flertal fiskehamnar inom Malmöhus län
vore att söka uti en ödesdiger naturtilldragelse, som ruinerande ingripit
i den fattiga fiskarbefolkningens existensvillkor, syntes statens
hjälp af denna anledning för dessa särskilda fall höra gå utöfver de
sedvanliga gränserna, hvarför styrelsen funne skäligt, att statsbidragborde
tilldelas samtliga de af stormfloden skadade hamnarna efter enahanda
grunder, och sålunda ock rättvist, att allenast den omständigheten,
att vissa sökande själfva icke dristat anhålla om mera än de under

Kanyl. Majds Nåd. Proposition No 68.

11

vanliga förhållanden brukliga två tredjedelarna af det för iståndsättandet
behöfliga beloppet, icke under förhandenvarande extraordinära
förhållanden borde medföra, att dessa understödssökande blefve försatta
uti en ogynnsammare ställning genom att icke erhålla understöd efter
samma grunder som de sökande, Indika i underdånighet hos Kungl.
Maj:t anhållit om understöd till största möjliga belopp. I öfverensstämmelse
därmed och då enligt eu af förbemälde distriktschef gjord
utredning återställandet af Vikhögs hamn allenast till samma skick
som före stormen skulle erfordra en kostnad af 7,700 kronor och de
därutöfver behöfliga förstärkningarna den återstående kostnaden, 2,400
kronor, hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes dels föreslå Riksdagen
att till hamnens återställande i dess förutvarande skick bevilja
ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 7,700 kronor, dels ock till
dess förstärkande och förbättring därutöfver af 1904 års bro- och hamnbyggnadsfond
anvisa två tredjedelar af den till 2,400 kronor beräknade
kostnaden eller 1,000 kronor.

Uti den med Kungl. Maj:ts befallningshafvandes underdåniga skrifvelse
den 4 innevarande månad öfverlämnade ansökningen har hamnstyrelsen,
med förklarande att den ursprungligen icke ansett sig kunna
ifrågasätta högre bidrag än som motsvarade s/s af förenämnda 10,100
kronor, hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes af därför tillgängliga medel
bevilja för botandet af de genom stormen uppkomna skadorna hela det
därför beräknade beloppet 7,700 kronor utan återbetalningsskyldighet
samt därutöfver så stort belopp som möjligt för hamnarbetet i öfrig!.

4. Vikens hamn.

Uti en till Kungl. Maj:t ingifven skrift af den 29 juli 1903 har
Vikens hamnstyrelse, med bifogande af en förteckning å hamnens inkomster
och utgifter för år 1902, utvisande en totalinkomst af 1,408
kronor 4 öre och ett öfverskott vid årets slut af 446 kronor 8 öre,
anhållit om anslag utan återbetalningsskyldighet till största möjliga belopp
för hamnens reparation och förbättring i enlighet med ett af majoren
m. in. C. P. W. Gagner därför upprättadt förslag, enligt hvilket kostnaderna
skulle uppgå till 70,000 kronor.

Med sitt förenämnda underdåniga utlåtande af den 10 sistlidne
januari har väg- och vattenb}''ggnadsstyrelsen öfverlämnat från Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i länet infordradt yttrande i ärendet, jämte
därvid bilagdt yttrande af kronofogden i orten. Denne har med bifogande
af en uppgift från kommunalnämndens ordförande, enligt hvit -

12

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 68.

ken kommunens skuld å hamnen den 5 november 1903 utgjorde 42,180
kronor, för egen del förklarat, att han med kännedom därom, att Vikens
kommun skuldsatt sig för de kostnader, som tidigare för hamnen
måst af kommunen tillskjutas, och för detta ändamål varit nödsakad upptaga
lån, hvilkas amortering fortginge, men å hvilka ej obetydligt återstode
att gälda, ansåge, att kommunen, hvars utgifter för kyrka, skolor
och fattigvård med mera måste samtidigt därmed jämväl bestridas, icke
förmådde bära hela kostnaden för de förbättringar vid hamnen, som
nu vore ifrågasatta. Dessa förbättringar vore dock nödvändiga och
närmast föranledda af naturhändelser samt kunde i hvarje fall ej anses
förorsakade genom någon försumlighet vid tillsyn öfver hamnen eller
bristande underhåll därå.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har beträffande denna hamn anfört,
att invånarne i Vikens kommun, som ägde hamnen, hvartill statsanslag
äfven förut beviljats, vore till öfvervägande delen fiskare och
sjöfarande, hvilka, äfven om de icke kunde sägas vara obemedlade,
dock vore stadda i sådana villkor, att de icke utan synnerlig svårighetmäktade
bära hela kostnaden för hamnarbetet, helst kommunens ännu
återstående skuld för hamnen uppginge till mera än 40,000 kronor.
Som därtill komme, att en ändamålsenlig och trygg hamn vid Viken
vore af betydelse ej endast för platsens invånare, utan ock för den dit
förlagda lotsstationen, ansåge sig Kungl. Maj:ts befallningshafvande hafva
giltig anledning hemställa, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ville
understödja ansökningen i syfte att för ändamålet måtte varda beviljadt
så stort statsanslag, som anvisade medel och de för dispositionen af
desamma stadgade villkor medgåfve.

För egen del har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat, att
de skador, som å hamnen förorsakats af julstormen, bestode hufvudsakligen
däruti, att den öfverbrytande sjön upprifvit brobänksfyllningen
å insidan af västra vågbrytaren och spolat fyllningen ned i hamnbassängen,
hvilken i öfrigt äfven mycket uppgrundats genom massor af
sand, som följt med brottsjöarna öfver vågbrytaren och slungats in i
hamnen.

Vid granskning af den af majoren Gagner upprättade arbetsplanen
hade styrelsen funnit den till 70,000 kronor beräknade kostnaden böra
nedsättas till 52,400 kronor samt den till 14,400 kronor beräknade
kostnaden för allenast återställandet af hamnen i samma skick som
före stormen böra nedsättas till 10,000 kronor.

Vikens hamn intoge ett framstående ruin bland Skånes fiskehamnar
och ägde därtill betydelse äfven som lotshamn i norra delen af Öresund,

Ktingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

13

hvadan dess iståndsättande och förbättrande vore af gagn för fiskerinäringen
och för den allmänna sjöfarten. Styrelsen hemställde därför,
att Kungl. Maj:t täcktes dels föreslå Riksdagen att till hamnens återställande
i dess skick före stormen bevilja ett anslag utan återbetalningsskyldighet
af 10,000 kronor, dels ock till påbörjande af dess förstärkande
och förbättring därutöfver af 1904 års bro- och hamnbyggnadsfond
anvisa 14,100 kronor, utgörande första hälften af två
tredjedelar utaf den återstående af styrelsen till 42,400 kronor beräknade
kostnaden.

5. Barsebäcks hamn.

I underdånig ansökning af den 15 april 1903 bär Barsebäcks hamnstyrelse
meddelat, att majoren Gagner, på dess anmodan, till liamnstyrelsen
inkommit med utredning angående den kostnad, som skulle
erfordras för reparation af de af stormen vållade skadorna, enligt hvilken
utredning denna kostnad skulle uppgå till 23,000 kronor. Då
emellertid behofvet af hamnens förbättring, utöfver allenast dess iståndsättande
efter stormen, gjort sig alltmera gällande, hade hamnstyrelsen,
i anledning af önskvärdheten, att förbättringarna blefve verkställda i
sammanhang med iståndsättandet, åt majoren Gagner uppdragit
utarbetandet af ett förslag, omfattande icke blott iståndsättande af
stormskadorna, utan äfven de förstärknings- och förbättringsarbeten,
som kunde erfordras. Enligt detta förslag skulle de erforderliga arbetena
utföras uti fyra afdelningar, i den mån erforderliga medel kunde
blifva tillgängliga. De till första afdelningen hörande arbetena, beräknade
att kosta 126,000 kronor, vore hvad som först och med största
nödvändighet behöfde utföras. Hamnstyrelsen anhölle därför att få af
statsmedel uppbära två tredjedelar däraf eller 84,000 kronor.

Med sin förberörda skrifvelse den 10 januari innevarande år har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen återställt en jämväl till densamma
remitterad, af grefve Adolf Iiamilton såsom innehafvare af Barsebäcks
fideikommissegendom afgifven förklaring att, därest hamnstyrelsens
underdåniga ansökan vunne nådigt bifall, i sin mån bidraga till att
resterande tredjedelen, 42,000 kronor, åstadkommes.

För egen del har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat, att
hamnen under julstormen blifvit ganska mycket skadad. Norra vågbrytaren
hade på flera ställen upprifvits och å andra sträckor mer eller
mindre förstörts. Södra vågbrytaren hade blifvit mindre skadad å utsidan,
men brobänken å dess insida till stor del upprifven af de öfver -

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

slående sjöarna. Äfven lastbryggan ini hamnen hade skadats dels genom
bortspelning af fyllningen, dels därigenom att bålverket sönderslagits
af farkoster, som slitit förtöjningarna.

Vid granskning af den utaf majoren Gagner upprättade arbetsplanen
hade styrelsen funnit den beräknade kostnaden 126,000 kronor för
de för närvarande föreslagna och erforderliga arbetena böra nedsättas
till 103,600 kronor och den till 23,000 kronor beräknade kostnaden för
endast hamnens iståndsättande till samma skick som före stormen
kunna nedsättas till 16,900 kronor.

Då hamnen syntes få väsentligen ökad betydelse såväl för fiskelägets
befolkning som för närmaste orter genom den föreslagna anläggningen
af en normalspårig järnväg från Kjäflinge statsbanestation till
hamnen, och denna anläggning hade utsikt att komma till utförande
under närmaste tiden, därest Kungl. Maj:t därtill lämnade nådigt tillstånd,
hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes dels föreslå Riksdagen
att till hamnens återställande i dess skick före stormen bevilja
ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 16,900 kronor, dels ock
till påbörjande af dess förstärkande och förbättring därutöfver af 1904
års bro- och hamnbyggnadsfond anvisa 28,900 kronor, utgörande första
hälften af två tredjedelar utaf den återstående af styrelsen till
86,700 kronor beräknade kostnaden.

6. Arilds hamn.

Uti eu af kronofogden i Luggude härad med eget yttrande till
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län öfverlämnad och af
sistnämnda myndighet med underdånig skrifvelse den 7 april 1903 till
Kungl. Maj:t öfversänd underdånig skrift hafva Chr. Larsson, J. Christiansson
och N. P. Nilsson, å byamännens i Arilds fiskeläge vägnar, anfört, att
fiskelägets båthamn genom julstormen år 1902 lidit sådan skada, att densamma
icke kunde i befintligt skick för sitt ändamål användas. En båthamn
vore för fiskeläget omistlig, för så vidt de i Arild bosatte fiskare, hvilka icke
hade annan afsevärd förvärfskälla än fisket, skulle kunna lifnära sig
och sina familjer genom idkande af hafsfiske. Fiskarbefolkningen, hvaraf
lägets invånare hufvudsakligen bestode, vore i följd af särdeles ringa
ekonomisk förmåga urståndsatt att själf bekosta botandet af stormskadorna
å hamnen. På grund däraf anhölle sökandena, att Kungl. Maj:t
täcktes af allmänna eller eljest tillgängliga medel anslå det belopp af
1,531 kronor 50 öre, som enligt ett ansökningen bifogadt besiktningsoch
värderingsinstrument vore för iståndsättande af hamnen erforderligt

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o (18.

utöfver de dagsverken, som af byinvånarne själfva finge utgöras
under reparationsarbetet. Tillika meddelades, att tullverket betjänade sig
af hamnen för sina betjäntes båtar samt att något statsunderstöd till
hamnanläggningen icke någonsin tillförne åtnjutits.

Kronofogden har i sitt ansökningen beledsagande yttrande framhållit,
att ett. skyndsamt iståndsättande af hamnen, som före stormen
varit i brukbar! skick och kunnat uppfylla sitt ändamål, vore nödvändigt
förberedande af erforderligt skydd för fiskelägets båtar, af hvilka
fiskarbefolkningens näring och existens vore beroende, men att kostnaden
därför vore af sådan betydenhet, att den i allmänhet mindre bemedlade
fiskarbefolkningen icke utan svårighet kunde underkasta sig
alla de därför nödiga utgifterna.

För egen del har Kungl. Maj:ts befallningshafvande anfört, att,
enär de i allmänhet mindre bemedlade invånarne i Arilds fiskeläge
syntes icke utan större svårighet vara i tillfälle att åstadkomma det
penningebelopp, som utöfver de dagsverken, de själfva utgjorde, erfordrades
för hamnens iståndsättande, Kungl. Maj:ts befallningshafvande
funne det synnerligen önskvärdt, om det äskade understödsbeloppet
kunde för ändamålet beviljas.

I sitt förberörda underdåniga utlåtande af den 10 januari innevarande
år har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört följande.

Då någon arbetsplan, som utvisade de behöfliga reparationerna,
icke vore ansökningen bifogad, hade styrelsen föranstaltat om besiktning
å hamnen för utrönande, huruvida den af sökandena uppgifna kostnaden
vore tillförlitlig.

Uti till styrelsen afgifvet yttrande hade distriktsingenjören i södra
väg- och vattenbyggnadsdistriktet, som verkställt den af styrelsen anbefallda
besiktningen, meddelat att, då vid tiden för hans besök å platsen
en stor del af reparationsarbetet redan måst utföras, det icke läte sig
göra att verkställa en riktig uppskattning af kostnaderna för skadornas
botande, men att den af ett par utaf fiskelägets invånare strax efter
olyckan gjorda värderingen, som vore ansökningen bifogad, sannolikt
icke vore för högt tilltagen. För det då verkställda arbetet, som
endast utgjorde det allra nödvändigaste för att hamnen skulle blifva
trafikabel, hade enligt uppgift af byamännen utgjorts 520 fria dagsverken
samt kontant utbetalts 850 kronor. Hamnen brukade angöras af
10 stycken fiskarbåtar, h varjämte 3 stycken tullbåtar där vore stationerade.
Byalaget bestode af 98 personer, af hvilka 30 stycken vore
änkor, som icke själfva kunde försörja sig och sina familjer. Fiskelägets
öfriga befolkning vore till allra största delen mycket fattig och

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

för sin utkomst hufvudsakligen hänvisad till fisket. Den nödtvungna
utgiften för hamnens reparation hade möjliggjorts endast genom uppoffring
af eu i ekonomiskt afseende mera lyckligt lottad af lägets invånare,
hvilken förskotterat erforderliga medel. Något bidrag af statsmedel
hade icke förut kommit hamnen tillgodo, i det att byamännen,
när för cirka 15 år sedan statsbidrag beviljats för hamnens utvidgning''
och förbättring enligt förut på statens bekostnad verkställd undersökning
och upprättad plan, icke sett sig istånd att bestrida den del af
kostnaden, som icke skulle utgå af statsmedel, eller för arbetets fullgörande
ställa antaglig borgen, hvarför saken fått förfalla. Äfven nu
kunde byamännen icke i afsevärd mån lämna något bidrag eller skaffa
sådan borgen, som. erfordrades, när statsbidrag i vanlig ordning beviljades,
men det syntes likväl vara synnerligen behjärtansvärdt, att sökandena
medelst försträckning af allmänna medel kunde förhjälpas ur
de svårigheter, hvaruti de nu utan egen förskyllan råkat och till hvilkas
afhjälpande de påkallat statens förmedling.

På grund af hvad i ärendet sålunda blifvit. anfördt och utrönt af
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, kronofogden i orten samt distriktsingenjören
i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, hvaraf framgått,
att den fattiga befolkningen vid Arilds fiskeläge genom stormolyckan
råkat uti sådant betryck, att statens hjälp vore för dem i hög grad
behöflig, och då af distriktsingenjören efter undersökning å platsen
framhållits, att den af fiskarena till 1,531 kronor 50 öre beräknade
kostnaden för reparationen af de vållade skadorna å hamnen sannolikt
icke vore för högt tilltagen och sålunda utan obehörigt tillägg kunde
i något mera afrundadt tal uppskattas till åtminstone 1,540 kronor,
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för sin del i underdånighet hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till hamnens återställande
i dess skick före stormolyckan bevilja ett anslag utan återbetalningsskyldighet
af 1,540 kronor.

Beträffande vidare de af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i dess underdåniga
skrifvelse af den 27 november 1903 omnämnda hamnar, från
livilka framställningar om statsbidrag då uppgifvits kunna under den
närmaste tiden förväntas, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i afseende
på närmast följande Mölle, Lerbergets och Kyrkbackens hamnar
uti sitt underdåniga utlåtande den 10 januari innevarande år, hvilket
afgifvits, innan förut omförmälda underdåniga ansökningar rörande dessa
hamnar inkommit, framhållit, att först sedan underdåniga ansökningar om
statsbidrag till hamnarnas fullständiga iståndsättande och förstärkning en -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

17

ligt därför upprättade planer till Kungl. Maj:t inkommit och till Btyrelsen
remitterats, kunde styrelsen blifva i tillfälle att afgifva underdånigt
utlåtande angående storleken af det statsbidrag, som för ändamålet
kunde, utöfver kostnaden för endast botandet af skadorna genom stormolyckan,
komma att erfordras från det ordinarie anslaget för år 1904
för understödjande af bland annat företrädesvis mindre hamnbyggnader.

Då emellertid, såsom Kungl. Maj:ts befallningshafvande uti sin
nyssberörda underdåniga skrifvelse vitsordat, Mölle, Lerbergets och
Kyrkbackens hamnar vore för de respektive fiskelägenas framtida
bestånd af väsentlig betydelse, men befolkningen icke å någondera
platsen vore i stånd att själf bestrida de med hamnarnas iståndsättande
iörenade kostnaderna, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till botande af skadorna
genom stormen bevilja anslag utan återbetalningsskyldighet till Mölle
hamn af 21,000 kronor, till Lerbergets hamn af 1,500 kronor och till
Kyrkbackens hamn af 1,000 kronor.

I öfrigt har beträffande dessa tre hamnar förekommit följande.

7. Mölle hamn.

I sitt nyss berörda underdåniga utlåtande har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat att, sedan genom nådigt bref den 22 augusti
1902 ett belopp af 1,000 kronor anvisats för undersökning och upprättande
af förslag till iståndsättande och utvidgning af denna hamn,
hade på förordnande af styrelsen förslag därtill blifvit upprättadt och
till hamnstyrelsen i Mölle afiämnadt af dåvarande chefen i södra vägoch
vattenbyggnadsdistriktet, som därvid på hamnstyrelsens begäran
utarbetat alternativa förslag. Då undersökningarna för dessa skett efter
inträffandet af den ödesdigra julstormen, som hemsökt denna hamn
synnerligen svårt, emedan den varit hårdt utsatt för den nordvästliga
orkanen, hade särskild utredning verkställts rörande kostnaden för botandet
af de genom julstormen vållade skadorna, hvilken kostnad beräknats
uppgå till 21,000 kronor.

Hamnstyrelsen har sedermera med en den 18 februari innevarande
år till Kungl. Maj:t inkommen underdånig skrift öfverlämnat nyssnämnda
alternativa förslag, slutande å 240,500 kronor, 85,100 kronor och 64,100
kronor samt därvid förmält, att hamnintressenterna, endast under förutsättning
att det för stormskadornas botande beräknade beloppet 21,000
kronor beviljades af statsmedel utan återbetalningsskyldighet och att
Bill. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 44 Häft. ” 3

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

beloppet finge helt och hållet ingå i den tredjedel, som komme på samhället
att betala, kunde antaga det lägsta alternativet och fördenskull anhölle
om största möjliga statsanslag till utförande af nämnda alternativförslag.

Denna af Kungl. Maj ds befallningshafvande tillstyrkta ansökning
är den 19 februari innevarande år remitterad till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och ännu under behandling därstädes.

I den med Kungl. Maj ds befallningshafvandes förr berörda underdåniga
skrifvelse den -1 innevarande mars öfverlämnade underdåniga skrift
har nu hamnstyrelsen fullständigat sin nyssberörda ansökning sålunda,
att den hemställt, att Kungl. Majd täcktes tilldela Mölle hamn dels
utan återbetalningsskyldighet ett belopp af 21,000 kronor, motsvarande
kostnaden för afhjälpande af de genom stormen uppkomna skador, och
dels därutöfver så stort belopp som möjligt för hamnarbetet för öfrigt
enligt den förra ansökningen.

8. Lerbergets hamn.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt underdåniga utlåtande
den 10 januari innevarande år meddelat, att sedan Lerbergets hamnstyrelse
omedelbart efter julstormen hos styrelsen begärt förordnande
för chefen i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet att på statens bekostnad
verkställa besiktning å denna hamn och upprätta förslag till
dess iståndsättande och förbättring i öfrigt, hade på grund däraf dåvarande
distriktschefen verkställt besiktning och erforderliga undersökningar
å platsen samt därefter upprättat alternativa förslag till hamnens
förbättring, hvilka öfverlämnats till hamnstyrelsen för dess vidare åtgärder.

Enligt uti förslagen intagen särskild utredning skulle hamnens återställande
allenast i samma skick som före stormen kräfva en kostnad af 1,500
kronor. Då hamnen efter stormen varit så skadad, att den, för att
kunna användas, måst omedelbart nödtorftligen repareras, hade hanmstyrelsen
nödgats förskottsvis anskaffa nödiga medel för utförande af
det mest oundgängliga af reparationsarbetet. Detta hade efter samråd
med bemälde distriktschef så utförts, att därjämte de erforderliga förstärkningarna
vidtagits å de partier, hvilkas iståndsättande icke kunnat
uppskjutas, till dess frågan om statsbidrag blifvit afgjord. Med
användande af ett för framtiden mera betryggande byggnadssätt kräfde
reparationen eu kostnad af 3,400 kronor eller 1,900 kronor förutom
hvad som erfordrades för reparation utan förstärkning.

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 08. 19

Å Lerbergets byamäns vägnar bär P. Bengtsson in. fl. uti en den
1 februari innevarande år till Kungl. Maj:t inkommen underdånig skrift
meddelat, att af förberörda alternativa förslag, slutande å 32,700 och
22,800 kronor, det senaste förslaget antagits till utförande samt för
ändmålet anhållit om ett statsanslag, så stort som möjligen kunde bekommas,
vid hvars bestämmande hänsyn syntes böra tagas därtill, att ifrågavarande
skador, hvilkas botande uppskattats till 1,500 kronor, uppkommit
genom naturhändelse och sålunda icke föranledts af bristande
underhåll.

Äfven denna ansökning, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
tillstyrkts, är efter nådig remiss den 2 sistlidne februari under vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens behandling.

I den underdåniga skrift, som af Kungl. Maj :ts befallningshafvande
med underdånig skrifvelse den 4 innevarande mars öfverlämnats, har P.
Bengtsson m. fl. å byamännens vägnar anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes
bevilja Lerbergets hamn ett anslag utan återbetalnigsskyldigliet af 1,500
kronor för stormskadornas botande; och innefattade denna framställning
ett fullständigande af den förut ingifna ansökningen om statsanslag för
hamnen, så att utöfver nämnda 1,500 kronor så stort anslag som möjligt
måtte varda för hamnarbetet beviljadt.

9. Kyrkbackens hamn å Hven.

I afseende å denna hamn har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i sitt förberörda underdåniga utlåtande af den 10 januari innevarande
år förmält, att sedan majoren Gagner år 1901 upprättat förslagtill
förbättring och förstärkning af denna hamn, hamnstyrelsen följande
år gjort framställning om vissa ändringar af sagda förslag, i
ändamål att nedbringa kostnaden för hamnens utvidgning och förbättring
till högst 100,000 kronor. Af styrelsen förordnad att i sådant
syfte omarbeta det af majoren Gagner upprättade förslaget, hade dåvarande
chefen i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet efter julstormen
verkställt besiktning å hamnen och utfört erforderliga undersökningar
för omarbetande af förslaget för begränsning af den beräknade kostnaden
till högst förenämnda belopp. Ehuru det omarbetade förslaget
ännu ej kunnat till hamnstyrelsen öfverlämnas, hade särskild utredning
kunnat verkställas rörande den kostnad, som skulle erfordras för botandet
af de relativt ringa skador, som å denna hamn förorsakats af julstormen,
och hade däraf framgått, att allenast botandet af dessa skador

20

Kung!. Maj:ts Säd. Proposition JY:o 68.

skulle föranleda en kostnad af endast omkring 1,000 kronor. Den till Kungl.
Maj:ts befallningshafvande uppgifna kostnaden af 100,000 kronor syntes
hafva tillkommit genom missuppfattning från hamnstyrelsens sida i
tro, att frågan gällt att för Kungl. Maj:ts befallningshafvande uppgifva
kostnaden för hamnens fullständiga i ståndsättande och förbättring, i
stället för allenast kostnaden för botande af blott de genom julstormen
vållade skadorna.

Uti den af Kungl. Maj:ts befallningshafvande med underdånig skrifvelse
den 4 innevarande mars öfverlämnade skrift har hamnstyrelsen
anhållit att, sedan kostnaden för iståndsättande af stormskadorna numera
uppskattats till 1,000 kronor, Kungl. Maj:t täcktes för ändamålet
bevilja Kyrkbackens hamn nämnda belopp utan återbetalningsskyldighet.

.Vidare har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin underdåniga
skrifvelse, beträffande

10. Lerhamns hamn och

11. Shy hamns hamn,

anfört, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande i sin underdåniga skrifvelse
den 27 november 1903 uppgifvit, att den ungefärliga kostnaden
för deras iståndsättande antagits till 3,000 kronor för hvardera hamnen.
Någon arbetsplan eller kostnadsberäkning för deras iståndsättande
hade ännu icke varit underställd styrelsens pröfning, och styrelsen
vore sålunda icke i stånd att bedöma, huruvida de uppgifna
beloppen tilläfventyrs kunde vara för högt beräknade. Själfva behofvet
af understöd af staten hade dock blifvit af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
vitsordadt. På grund däraf och för att de båda fiskelägena,
i likhet med öfriga af julstormen hemsökta fiskelägen inom
länet, måtte komma i åtnjutande af enahanda hjälp af staten för botandet
af stormskadorna, hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes
i nådig proposition föreslå Kiksdagen att, till botande af sagda skador
å hamnarna vid Lerhamn och Nyhamn, bevilja anslag utan återbetalningsskyldighet
af högst 3,000 kronor till dem hvardera under iakttagande,
att anslagsbeloppet skulle kunna minskas till det belopp Kungl.
Maj:t kunde pröfva skäligt på anmälan af styrelsen efter granskning
af den plan och kostnadsberäkning för reparationsarbetet, hvilken af sökandena
borde underställas styrelsens pröfning.

Uti ett af distriktsingenjören i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet
den 2 innevarande mars afgifvet utlåtande, som med Kungl.
Maj:ts befallningshafvandes underdåniga skrifvelse den 4 i samma månad

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 68.

21

öfverlämnats, har bemälde tjänsteman meddelat, att Lerhamns ochNyhamns
hamnar vore af ungefär samma utseende. De skador, som berörda storm
åsamkat dessa hamnar och som hufvudsakligen bestode uti, att i hvardera
hamnen den i sjön utskjutande stenb^ggan ramponerats och att den innanför
densamma varande tilläggsplatsen för fiskebåtarne till större delen
uppfyllts med sten och sand, hade delvis, ehuru i ringa grad, under år 1903
reparerats. För hamnarnas försättande i så tillfredsställande skick, som
de befunnit sig uti före den inträffade storrnolyckan, beräknades kostnaden
till 3,150 kronor för Lerhamn och 3,050 kronor för Nyhamn.

1 den underdåniga skrift, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
med dess sistnämnda underdåniga skrifvelse öfverlämnats, har hamnstyrelsen
i Lerhamn framhållit, att hamnens iståndsättande vore ett
oafvisligt villkor för fiskelägets bestånd, men att dettas innebyggare
icke själfva förmådde med egna medel åstadkomma detta, samt därför
anhållit, det Kungl. Maj:t täcktes af allmänna medel anslå 3,000 kronor
utan återbetalningsskyldighet till afhjälpandet af sagda skador. Uti
sin samtidigt öfverlämnade underdåniga skrift har hamnstyrelsen i Nyhamn
på enahanda skäl gjort samma framställning.

Med anledning särskild! däraf, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande
uti sin meromnämnda underdåniga skrifvelse den 27 november

1903 ansett sig böra göra anmälan beträffande omfattningen af det
förestående behofvet af statsbidrag för fiskehamnarna i länet, för den
händelse Kungl. Maj:t skulle finna ökning af det för ändamålet anvisade
anslaget erforderlig för tillgodoseende af ifrågavarande och
andra framställningar om delaktighet i anslaget, har styrelsen vidare
anfört att, ehuruväl de underdåniga ansökningar om statsbidrag från
fonden för understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre,
hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder, som för närvarande
vore på styrelsens förberedande behandling beroende, skulle erfordra ett
väsentligen högre anslagsbelopp än det för sagda fond för år 1904 anvisade
beloppet 300,000 kronor, hade styrelsen dock icke för närvarande
anledning att göra framställning om ökande af berörda anslag för nämnda
år, enär det sammanlagda anslagsbelopp ur berörda fond, som under

1904 syntes kunna blifva erforderligt att utgå för dels här angifna hamnföretag,
dels öfriga till styrelsen inkomna arbetsplaner, som under
sagda år kunde komma i fråga att af styrelsen varda föreslagna till erhållande
af statsanslag ur nämnda fond, icke syntes behöfva öfverskrida
det för år 1904 anslagna fondbeloppet, i betraktande däraf, att
för en del företag anslaget lämpligen borde delas på flera år.

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Slutligen liar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit att, försåvidt
Riksdagen, med bifall till nådig proposition, skulle anvisa det
belopp af 71,900 kronor, som enligt hvad styrelsen sålunda anfört
skulle erfordras för botande af de skador, som förorsakats omförmälda
fiskehamnar genom julstormen år 1902, förut vanliga förbehåll
och bestämmelser beträffande mudderupplag, kontrakt, säkerlietsförbindelser,
arbetsplaners expedition, kontroll å arbetenas utförande
med mera borde tillämpas äfven i afseende å nu ifrågavarande hamnarbeten.

För beviljande af ett statsunderstöd i enlighet med väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens hemställan talar i dessa fall dels den omständigheten,
att skadorna orsakats af en sällsynt och ovanligt våldsam
naturhändelse samt således ej kunna tillskrifvas försummelse af
det sedvanliga underhållet, dels ock hamnintressenternas ekonomiska
ställning. Den fattiga fiskarbefolkning, som det här gäller och hvilken
för sitt uppehälle är helt och hållet beroende af tillgången till en
nödtorftigt Betryggande hamn, kan nämligen, efter hvad äfven vederbörande
myndighet vitsordat, icke vara i stånd att bära de dryga kostnader,
som den skulle få vidkännas, om icke staten trädde emellan
till den utsträckning, som föreslagits. Äfven om ett anlitande af bro- och
hamnbyggnadsfonden skulle låta förena sig med de för densamma
gällande bestämmelser, blefve dock de bidrag, som då kunde lämnas,
eller två tredjedelar af den beräknade kostnaden icke till fyllest. Dessutom
hafva, såsom af det föregående framgår, de flesta af ifrågavarande
hamnintressenter sett sig nödsakade att till förekommande af en upprepad
förödelse åtaga sig den för dem äfven med den hjälp af statsmedel,
som i sådant afseende kan beviljas, betungande ekonomiska
bördan af sin hamns förbättring utöfver dess förra bestånd.

Jag anser mig därför böra tillstyrka Kungl. Maj:t att bereda intressenterna
uti ifrågavarande elfva hamnar bidrag af statsmedel till
fulla beloppet af hvad som motsvarar kostnaderna för hamnarnas återförsättande
i samma skick som före de genom omförmälda storm dem
åsamkade skador.

Hvad angår den äfven af stormen skadade tillfartsvägen till Ålabodarnes
hamn, torde, med hänsyn till hvad i denna vägfråga förekommit,
bidrag till dess iståndsättande icke böra i nu förevarande ordning
ifrågakomma.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 68. 25

Såsom i min föregående redogörelse omnämnts, skulle, utom livad beträffar
Arilds, Kyrkbackens, Lerhamns och Nyhamns hamnar, iståndsättandet
af hamnarna äga rum i sammanhang med deras förbättrande därutöfver, och
hafva intressenterna för sådant ändamål äfven anmält sig till erhållande
af statsunderstöd till det högsta belopp, som därtill kan anvisas. Vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen bär förklarat, att årets bro- och hamnbyggnadsfond,
från hvilken dylika statsbidrag skulle utbetalas, lämnar
tillgång till ett understödjande icke blott af dessa företag utan
äfven af andra, som under samma år kunna komma i fråga att anmälas
till erhållande af anslag därifrån. Vid sådant förhållande och då
denna form för lämnande af statsbidrag till den del af ifrågakomna
företag, som afser hamnarnas vidare förstärkning, är den med nämnda
fonds ändamål öfverensstämmande, ansluter jag mig till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens förslag därutinnan.

De hamnintressenter, som sålunda visat sig vara beredda att försina
hamnars iståndsättande åtaga sig kostnaden äfven för deras framtida
förbättring, synas mig emellertid böra, för erhållande af statsbidrag
till fulla beloppet af de beräknade kostnaderna för endast iståndsättandet
af hamnarna, tillförbindas att äfven utföra den med anslag
från förberörda fond tillämnade hamnförbättringen, hvarigenom skador
af nu ifrågavarande art skulle kunna för framtiden med större grad af
säkerhet undvikas.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att på extra stat under riksstatens sjätte hufvudtitel för år 1905 anvisa
ett belopp af 71,900 kronor att, såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
för iståndsättande af de genom stormen under natten till den 26 december
1902 förorsakade skador å härefter angifna hamnanläggningar, utgå till
hamnintressenterna i Borstahusen med 2,960 kronor, i Alabodarne med 3,300
kronor, i Vikhög med 7,700 kronor, i Viken med 10,000 kronor, i Barsebäck
med 16,900 kronor, i Arild med 1,540 kronor, i Mölle med 21,000
kronor, i Lerberget med 1,500 kronor, i Kyrkbacken med 1,000 kronor,
i Lerhamn med 3,000 kronor och i Nyhamn med 3,000 kronor;
under villkor att, därest Kungl. Maj:t skulle finna skäligt att från brooch
hamnbyggnadsfonden anvisa anslag till ytterligare förbättring af
någon utaf ifrågavarande hamnar, arbetet med sådan förbättring skall
utföras i sammanhang med iståndsättandet af stormskadorna, samt att
de nu gällande allmänna villkor och bestämmelser för erhållande och
tillgodonjutande af statsbidrag från bro- och hamnbyggnadsfonden böra

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 68.

i tillämpliga delar blifva gällande äfven för de till berörda hamnars
iståndsättande nu ifrågasatta statsbidrag.

Till denna af statsrådets öfriga närvarande ledamöter
biträdda hemställan behagade Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnade,
att proposition skulle till Riksdagen aflåtas
af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Otto Croneborg.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1904.