Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 65.
1
N:o 65.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
godkännande af uppgjordt förslag i fråga om uppförande
vid Växjö hospital för Kronobergs och Blekinge
läns räkning af en vårdanstalt för sinnessjuka; gifven
Kristiania slott den 11 mars 1904.
Sedan, på sätt bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden
för denna dag utvisar, af Kronobergs och Blekinge läns landsting
utsedda kommitterade i underdånighet anhållit om nådigt tillstånd
att å Växjö hospitals område å plats, som medicinalstyrelsen anvisade,
samt i öfverensstämmelse med af öfverintendentsämbetet och medicinalstyrelsen
godkända ritningar uppföra en upptagningsanstalt för vård af
40 sinnessjuka, så och efter det medicinalstyrelsen uppgjort förslag till
de närmare villkor och bestämmelser, som för det ifrågasatta medgifvandet
synts böra uppställas, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att för sin del medgifva,
att uti förevarande ämne aftal af innehåll statsrådsprotokollet utvisar
må mellan staten, å ena, samt Kronobergs och Blekinge läns landsting,
å andra sidan, träffas.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen:
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF.
Hjälmar Westring.
Bil». till Bibel. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 41 Käft. (N:r 65.)
1
2
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 65.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kr onpr insen-Regent en i statsrådet ä Kristiania
slott den 11 mars 1904.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Palander,
Westring och
von Friesen.
Departementschefen statsrådet Westring anförde:
Med anledning af väckt fråga om förbättrad sinnessjukvård inom
respektive län hade Kronobergs och Blekinge läns år 1902 församlade
landsting tillsatt särskilda kommittéer för frågans utredning. Efter det
dessa kommittéer i samråd afgifvit utlåtanden, företogs frågan till behandling
af 1903 års landsting i nämnda län, och hafva därefter uti
en till Kungl. Maj:t ställd, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kronobergs
län med underdånig skrifvelse den 22 oktober 1903 öfverlämnad
skrift af Kronobergs och Blekinge läns landsting utsedda kommitterade
anhållit om nådigt tillstånd att å Växjö hospitals område å plats, som
medicinalstyrelsen anvisade, samt i öfverensstämmelse med af öfverintendentsämbetet
och medicinalstyrelsen godkända ritningar uppföra
en upptagningsanstalt för vård af 40 sinnessjuka.
Genom nådig remiss anbefalld att öfver denna framställning afgifva
underdånigt utlåtande, infordrade medicinalstyrelsen direktionens
för Växjö hospital yttrande i ärendet.
Direktionen tillstyrkte bifall till ansökningen under uttalande af
den önskan, att i den ifrågasatta byggnaden plats måtte kunna beredas
3
Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 65.
för första klassens patienter, hvarigenom behöflig!; utrymme för betjäningen
å hospitalet kunde vinnas.
För egen del anförde medicinalstyrelsen uti underdånigt utlåtande
den 20 januari 1904 följande.
Upptagningsanstalten i fråga, hvilken vore afsedd för sådana sinnessjuka,
som omförmäldes i § 46 af nådiga stadgan angående sinnessjuka
den 14 juni 1901, vore i hög grad af behofvet påkallad, enär det
ofta hände, att plats å hospital ej kunde omedelbart beredas en sjuk,
som däraf vore i behof. Särskildt gällde detta beträffande Kronobergs
län, hvilket icke vid något af sina lasarett kunde bereda provisorisk
vård åt sinnessjuka, De Blekinge läns landsting tillhörande
lasaretten i Karlskrona och Karlshamn hade visserligen afdelningar för
plats åt tillsammans 5 sinnessjuka, men dels vore detta antal platser
alldeles otillräckligt och motsvarade på intet sätt behofvet, dels vore
afdelningarna — enligt hvad styrelsen erfarit af öfverinspektörens
för sinnessjukvården i riket berättelser öfver inspektion af sinnessjukvårdsafdelningarna
å nämnda lasarett — i flera afseenden mycket bristfälliga
och föga lämpliga för sitt ändamål. Det förhållandet, att
två landsting skulle uppföra gemensam upptagningsanstalt, ansåge
styrelsen ej böra utgöra hinder för bifall till ansökningen; visserligen
komme Bleldnge läns landsting att hafva sin anstalt förlagd utom sitt
läns område och på relativt långt afstånd från de insjuknades hemvist,
men med de goda järnvägskommunikationer, som förefunnes mellan
skilda delar af Blekinge län och Växjö, torde svårigheten med de
sjukas transport från Blekinge län ej blifva väsentligt större än med
transporten af sjuka från Kronobergs läns aflägsnare delar. Styrelsen
funne sålunda allt skäl att tillstyrka nådigt bifall till kommitterades
underdåniga ansökan om uppförandet af en för båda länen gemensam
upptagningsanstalt.
Hvad beträffade frågan om den nya upptagningsanstaltens förläggande
å Växjö hospitals område, hade liknande underdåniga framställningar
förut blifvit af Kungl. Maj:t och Riksdagen bifallna och
överenskommelser i anledning däraf fastställda mellan staten, å ena
sidan, och följande landsting å den andra, nämligen: Malmöhus läns
landsting angående upptagningsanstalten vid Lunds hospital enligt
nådiga bref af den 12 juni 1891 och den 19 maj 1893, Värmlands
läns landsting angående dylik anstalt vid Kristinehamns hospital
enligt nådigt bref af den 29 maj 1896, Västernorrlands läns landsting
angående liknande anstalt vid Härnösands hospital enligt nådigt bref af
den 19 maj 1899 och Uppsala läns landsting angående sådan anstalt vid
4
Kung},. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 65.
Uppsala hospital enligt nådiga bref af den 6 juni 1902 och den 30 januari
1903. Af dessa anstalter vore den sistnämnda under uppförande,
under det de tre förstnämnda varit i bruk ett antal år,
hvarunder de visat sig funktionera väl och vara till gagn för respektive
anstalter genom det tillfälle de lämnat till anordnande af väl inredda öfvervakningsafdelningar.
Sinnessjukvården hade äfven på annat sätt haft fördel
af uppförandet af landstingens upptagningsanstalter å statens hospitals
områden. Sålunda kunde de sjuka från början föras till den anstalt,
där de skulle erhålla slutlig vård, och slippa en på dem mycket menligt
inverkande förflyttning till annan anstalt, och vidare komme de under
vård af speciellt utbildade läkare och skötarpersonal, hvarjämte en större,
för sinnessjukvård inrättad anstalt erbjöde en mängd för de sjukas
kurerande och vård lämpliga anordningar, hvilka ej kunde finnas å ett
lasarett, där afdelningen för sinnessjuka blefve endast ett bihang.
Vid godkännandet af ritningar till landstingens upptagningsanstalter
hade styrelsen lagt synnerlig vikt vid, att anstalterna fått den för
hospitalen lämpligaste anordning; sålunda hade alla de hittills uppförda
anstalterna inredts som öfvervakningsafdelningar för att afhjälpa hospitalens
brist å sådana afdelningar, och den under uppförande varande
anstalten vid Uppsala hospital inreddes på samma sätt. Sedan emellertid
Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 6 juni 1902 anvisat medel till vissa
förändringar af Växjö hospitals lägenheter, hvarigenom den så kallade
cellafdelningen apterades till öfvervakningsafdelning, komme anstalten
att tillsammans med redan nu befintliga platser för öfvervakning förfoga
öfver sådana platser till ett antal af 40—50. Att under sådana
förhållanden anordna alla de f}rrtio platser, som genom uppförandet af
landstingens nu ifrågasatta paviljong skulle förvärfvas, för öfvervakning,
vore ej lämpligt, då hospitalets nuvarande behof vore med ett färre antal
öfvervakningsplatser till fullo tillfredsställdt. I förslaget till öfverenskommelse
rörande den nu ifrågasatta upptagningsanstalten hade styrelsen
därför ändrat den vanliga bestämmelsen, att anstalten skulle användas
såsom, upptagningsanstalt för nyligen insjuknade, därhän, att hospitalets
direktion berättigades att använda anstalten för vård af sinnessjuka.
Inremitterandet af de sjuka till länsafdelningen skulle, enligt medicinalstyrelsens
mening, lämpligast ske af de olika landstingens egna
tjänstemän, sålunda af lasarettsläkaren i Växjö angående sjuka från
Kronobergs län och af lasarettsläkaren i Karlskrona angående sjuka
från Blekinge län.
Hvad patientafgifterna till staten beträffade, hade Kungl. Maj:t
i anledning af Riksdagens skrifvelse den 20 maj 1902 i nådigt bref
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 65.
deu G juni samma år anbefallt styrelsen att vid afgifvande af underdånigt
förslag till dessa afgifter taga under öfvervägande, huruvida
icke nedsättning i då utgående belopp, 2 kronor 50 öre per patient
och dag, skulle kunna göras; och i nådigt bref den 30 januari 1903
hade Kungl. Maj:t bestämt, att för hvarje patient å upptagningsanstalten
vid Uppsala hospital skulle till staten erläggas eu afgift af 2 kronor
per dag. Då dagafgiften vid länens samtliga upptagningsanstalter å
rikets hospital torde böra vara densamma, och förhållandena vid den
blifvande anstalten vid Växjö hospital i allt väsentligt vore lika med
dem vid motsvarande anstalt vid Uppsala hospital, hade styrelsen föreslagit
dagafgiften till 2 kronor per patient.
Angående slutligen uppsägning af öfverenskommelsen med landstingen
hade styrelsen föreslagit den ändringen, att hvartdera landstinget
skulle äga att utse en ledamot i den af fem personer bestående nämnd,
som hade att bestämma värdet å b}^ggnaden.
I öfrigt hade styrelsen ingen anledning att vid detta tillfälle afvika
från de bestämmelser, hvilka i föregående liknande fall, nämligen
för Malmöhus, Värmlands, Västernorrlands och Uppsala län, af
Kungl. Maj:t godkänts.
Medicinalstyrelsen tillstyrkte sålunda nådigt bifall till den af kommitterade
gjorda framställningen på följande villkor:
att för emottagande vid Växjö hospital af sinnessjuka från Kronobergs
och Blekinge län i sådana fall, som omförmäldes i § 46 af stadgan
angående sinnessjuka den 14 juni 1901, länens landsting berättigades
att å staten tillhörigt område vid Växjö hospital och på plats, som af
medicinalstyrelsen bestämdes, samt i enlighet med af medicinalstyrelsen
godkänd ritning uppföra en byggnad för 40 sinnessjuka;
att landstingen vidkändes kostnaden ej mindre för byggnadens uppförande
med dithörande stadig grundläggning, promenadgårdar, värmeapparater
och vatteuledningsrör, än äfven för all fast inredning med
mera, som erfordrades för byggnadens begagnande, samt att landstingen
för framtiden bestrede underhållskostnaden därför;
att staten anskaffade och underhölle all den lösa utredningen samt
ombesörjde och bekostade allt hvad för de sjukas vård i öfrigt erfordrades
;
att landstingens anstalt införlifvades med hospitalets öfriga för
sjukvården afsedda afdelningar, samt att hospitalets styrelse berättigades
att fritt förfoga öfver den nya anstalten och använda densamma för
vård af sinnessjuka, utan afseende på om dessa tillhörde Kronobergs
eller Blekinge län eller något annat län; dock med villkor, att för
6
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 65.
sinnessjuka i de fall, som omförmäldes i § 46 af stadgan angående
sinnessjuka den 14 juni 1901, fyrtio platser, 10 för män och 10 för
kvinnor från hvartdera länet, alltid och utan invändning funnes disponibla
till upptagning endast för sjuka från Kronobergs och Blekinge
län, och att en fullgod vård bereddes dessa;
att granskning af ansökningshandlingar om tillfällig hospitalsvård
åt däraf i behof varande sinnessjuka från Kronobergs eller Blekinge
län skedde i den ordning, att ifrågavarande patienter af lasarettsläkaren
i Växjö angående sjuka från Kronobergs län och af lasarettsläkaren i
Karlskrona angående sjuka från Blekinge län remitterades till länsafdelningen
på Växjö hospital för att där vårdas, till dess för deras
hospitalsvård föreskrifna intyg och ansvarsförbindelser genom vederbörande
lasarettsdirektions försorg anskaffats, hvarefter dessa sjuka,
såvidt de pröfvades vara till hospitalsvård berättigade, borde vinna inträde
å hospitalet i alldeles samma ordning som andra sinnessjuka och
utan något som helst företräde för dem såsom tillhörande Kronobergs
eller Blekinge län;
att för hvarje patient erlades afgift till staten, hvilken afgift för
de första fem åren, efter det anstalten tagits i bruk, utginge med 2
kronor för dag och därefter för fem år i sänder bestämdes af Kungl.
Maj:t på medicinalstyrelsens förslag och efter landstingens hörande;
att afgiften betalades kvartalsvis af lasarettsdirektionerna i Växjö
och Karlskrona;
att emellertid ett minimibelopp af tre tusen kronor för hvarje län
och år skulle i patientafgifter till staten utgöras;
att, så snart någon å anstalten intagen sinnessjuk därifrån utskrefves
eller blefve å hospital eller asyl intagen, vederbörande landstings
betalningsskyldighet för samma patient upphörde, hvarför underrättelse
därom genom hospitalets syssloman utan dröjsmål borde lämnas vederbörande
lasarettsdirektion med uppgift tillika om den tid, hvarunder
patienten varit å anstalten vårdad; samt
att å ena sidan staten och å andra sidan landstingen samfälldt förbehölles
ömsesidig rätt till uppsägning af öfverenskommelsen, att upphöra
två år efter uppsägningen, med skyldighet för staten att ersätta
landstingen kostnaden för byggnaden, därest uppsägningen skedde af
staten, med det belopp, som bestämdes af fem gode män, af livilka
staten utsåge två och landstingen hvar sin och de sålunda valda den
femte, dock att värdet ej finge öfverskrida verkliga kostnaden för byggnadens
uppförande, samt, därest uppsägningen skedde af landstingen,
med två tredjedelar af det på förenämnda sätt bestämda värde.
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 65.
I likhet med medicinalstyrelsen finner jag det förhållandet, att
två låns landsting skulle uppföra gemensam anstalt, ej böra utgöra
hinder för nådigt bifall till ansökningen, då de båda länen på grund
af kommunikationsförhållandena torde blifva i det närmaste likställda i
afseende å de sjukas forslande till anstalten. Den af medicinalstyrelsen
förordade ändring i förslaget till öfverenskommelse rörande den ifrågasatta
anstalten, enligt hvilken ur öfverenskommelsen skulle uteslutas
den vanliga bestämmelsen om anstaltens användande såsom upptagningsplats
för nyligen insjuknade och i stället hospitalets direktion berättigas
att använda anstalten för vård af sinnessjuka, finner jag, med hänsyn
till det stora antal öfvervakningsplatser, som genom cellafdelningens vid
Växjö hospital förändring till öfvervakningsafdelning uppstår, lämplig,
därest, på sätt medicinalstyrelsen föreslagit, 40 platser reserveras för
upptagning af sjuka från Kronobergs och Blekinge län.
Mot medicinalstyrelsens förslag beträffande dagafgiftens utgående
med två kronor för patient och sättet för utseende af nämnd för bestämmande
af värdet å byggnaden i händelse af öfverenskommelsens
uppsägning har jag icke heller något att erinra.
I öfrigt är det nu uppgjorda förslaget till öfverenskommelse
mellan staten, å ena, samt Kronobergs och Blekinge läns landsting, å
andra sidan, affattadt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de förslag
till liknande uppgörelser mellan staten samt Malmöhus läns landsting år
1891, Värmlands läns landsting år 1896, Västernorrlands läns landsting
år 1899 och Uppsala läns landsting år 1902, hvilka blifvit af såväl
Riksdagen som Kungl. Maj:t godkända. Det i alla dessa förslag
förekommande uttryck, att landstingens betalningsskyldighet för patient,
som från lasarett till anstalten remitterats, upphör, då patienten intages
å hospital eller asyl, afser naturligtvis här det fall, att patienten, efter
i stadgad ordning vunnen behörighet till vård å hospital eller asyl,
därstädes erhåller sådan, men åsyftar däremot icke den händelse, att
någon till anstalten hörande patient, innan behörighet till vård såsom
hospitals- eller asylpatient i vederbörlig ordning ernåtts, i stället för
att vårdas i anstalten inlägges å hospitalet.
Då väsentliga fördelar skulle genom det nu föreliggande förslagets
antagande och utförande vinnas närmast för vården af de i § 46 af
förenämnda stadga afsedda sinnessjuka, nämligen sådana, som äro i
trängande behof af vård å hospital, men för hvilka plats därstädes icke
kan genast beredas, och då villkoren i förslaget synas mig affattade
med behörigt afseende å såväl statens som de båda länens intressen,
hemställer jag i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes i nådig propo
-
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 65.
sition föreslå Riksdagen att för sin del medgifva, att i förevarande
ämne aftal af angifvet innehåll må mellan staten, å ena, samt Kronobergs
och Blekinge läns landsting, å andra sidan, träffas.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
tillstyrkt, däruti statsrådets öfriga närvarande ledamöter
instämde, behagade Hans Kung! Höghet KronprinsenRegenten
bifalla; och skulle proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ex protocollo:
Otto Croneborg.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1904.