Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
1
N:o 51.
Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen med förslag till ändrad
lydelse af §§ 49 och 87 regeringsformen samt §§10 till
och med 25 äfvensom §§ 27, 28 och 38 riksdagsordningen;
gifven Stockholms slott den 5 februari 1904.
Under åberopande af bifogade i statsrådet förda protokoll vill Kungl.
Maj:t härmed till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning framlägga följande
Förslag
till
ändrad
lydelse af §§ 49 och 87 regeringsformen samt
§§ 10 till och med 25 äfvensom §§ 27, 28 och 38
riksdagsordningen.
Regeringsformen.
§ 49.
Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger Rikets Ständer, tillkomma hädanefter Riksdagen.
Den fördelas i två kamrar, hvilkas ledamöter väljas, på sätt riksdagsordningen
angifver. Kamrarne — — — — — — — — — — — sammankalla.
Hos urtima riksdag — — — — — — — — — — sammanhang.
§ 87.
l:o. Riksdagen — — — — — — — — — sägs.
2:o. Riksdagen —---— — — — — antagande.
Bill. till Riksd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 29 Häft. (N:o 51.)
1
o
Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
3:o. Riksdagen äge äfven gemensamt med Konungen stifta, förändra,
förklara eller upphäfva lag om val till riksdagsmän.
Riksdagsordningen.
§ 10.
Val till Första Kammaren förrättas med slutna sedlar. Finnes valsedel
lyda å person, som ej är valbar, eller på flera eller färre, än som vid valtillfället
böra väljas, eller innefattar valsedel någon tvetydighet i anseende till
den eller de valdes namn, skall samma sedel anses ogin.
Äro valsedlar till större antal än hälften ogilla och finnes det inverka
på valets utgång, varde nytt val anställdt.
De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas under försegling
och förvaras, till dess valets giltighet vederbörligen afgjorts.
§ 11.
För den, som — — — (lika med nuvarande § 10) —--Ort och tid.
§ 12.
Är någon missnöjd — — — (lika med nuvarande § 11)---afgöras.
§ 13.
Riksdagsman ----(lika med nuvarande § 12) — — — befallnings
hafvande.
b) Andra Kammaren.
§ 14.
Andra Kammarens ledamöter skola till ett antal af tvåhundratrettio
väljas för en tid af tre år, räknade från och med januari månads början
året näst efter det, under hvilket valet skett.
§ 15.
1. Hvart och ett af rikets län, till hvilka i fråga om riksdagsmannaval
Stockholms stad är att hänföra, utgör med undantag för de fall, hvarom
nedan förmäles, en valkrets.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
3
2. Stad, hvars folkmängd vid början af andra året före eu treårsperiod
uppgår till eller öfverstiger tre tvåhundratrettiondelar af rikets folkmängd,
skall från och med denna treårsperiod utgöra en valkrets. Inträffar sedermera
vid början af andra året före eu treårsperiod, att folkmängden i sådan stad ej
längre uppgår till eu nittiondel af rikets folkmängd, skall den stad icke vidare
bilda egen valkrets.
3. Där ett län eller, om eu eller flera af ett läns städer bilda egna
valkretsar, öfriga delen af sådant län till följd af särskilda omständigheter,
såsom folkmängdens storlek eller samfärdsförhållandena, tinnes lämpligen böra
delas, må dylikt län eller dylik länsdel utgöra högst två valkretsar.
4. Rikets indelning i valkretsar innehålles i lagen om val till Riksdagens
Andra Kammare.
§ 16.
1. Inom hvarje valkrets väljes, efter folkmängden vid början af året
näst före den treårsperiod för hvilken valen gälla, en riksdagsman för hvarje
fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel af rikets folkmängd; och skola
för ernående af hela antalet tvåhundratrettio riksdagsmän de valkretsar,
hvilkas folkmängd mest öfverskjuter de tal, som, efter hvad nyss är sagdt,
äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarna, hvar för sig i
ordning efter öfverskottens storlek vara berättigade att välja ytterligare en
riksdagsman. Äro öfverskottstalen lika för två eller flera valkretsar, afgöres,
där så är nödigt, företrädet genom lottning på sätt i § 6 mom. 7 är stadgadt.
2. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets enligt ofvan angifna grunder
äger utse, fastställes af Konungen.
§ 17.
Valrätt tillkommer en hvar välfräjdad svensk man från och med kalenderåret
näst efter det, hvarunder han uppnått tjugufem års ålder, dock ej
a) den, som står under förmynderskap eller är försatt i konkurstillstånd;
b) den, som häftar för understöd, hvilket under löpande eller sistförflutna
kalenderåret af fattigvårdssamhälle tilldelats honom själf, hustru eller minderårigt
barn;
c) den, som icke erlagt de honom påförda utskylder till stat och kommun,
hvilka föi’fallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren;
d) värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången af sistförflutna
kalenderåret åliggande värnpliktsöfningar.
Närmare bestämmelser rörande tillämpningen af nu stadgade villkor meddelas
i vallagen.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
§ 18.
1. Val till riksdagsmän i Andra Kammaren verkställas under september
månad året näst före början af de tre år, för hvilka valen gälla.
2. Förordnar Konungen nya val, verkställas dessa ofördröjligen för den
återstående tiden.
§ 19.
Valen till Andra Kammaren äro proportionella och omedelbara. Hvarje
röstande äge därvid en röst.
Närmare bestämmelser om valen meddelas i vallagen.
§ 20.
Till ledamöter i Andra Kammaren kunna endast utses män, som äga valrätt
inom den valkrets, för hvilken de väljas, och icke enligt § 26 äro obehöriga
att vara riksdagsmän.
§ 21.
För en hvar, som blifvit utsedd till ledamot i Andra Kammaren, utfärdas
ofördröjligen af Konungens befallningshafvande fullmakt i två exemplar, af
hvilka det ena öfverlämnas åt den valde och det andra insändes till justitiedepartementet.
§ 22.
Riksdagsman, som för Andra Kammaren vald blifvit, må ej denna befattning
sig undandraga, med mindre han företer giltiga skäl för afsägelse.
Såsom sådana anses:
1. de hinder allmänna lagen upptager såsom laga förfall;
2. ålder öfver 60 år;
3. att den valde tillförene såsom riksdagsman bevistat tre lagtima riksdagar.
Afsägelse af riksdagsmannauppdrag, ehvad den göres vid valtillfälle eller
efteråt, mellan riksdagar, pröfvas af Konungens befallningshafvande.
§ 23.
Är någon missnöjd med val till riksdagsman i Andra Kammaren eller
sådan Konungens befallningshafvandes åtgärd, som står i omedelbart samband
med själfva valet, eller vill någon klaga öfver beslut, hvarigenom af honom
gjord afsägelse af riksdagsmannauppdrag ej blifvit godkänd, må han däröfver
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 51.
hos Konungen anföra besvär. För sådant ändamål äger klaganden hos Konungens
befallningshafvande äska behörigt protokollsutdrag, hvilket inom högst
tre dagar därefter bör till klaganden utlämnas; och skall han, vid förlust
af talan, sist inom tio dagar efter valförrättningens slut sina till Konungen
ställda besvär ingifva till befallningshafvande^ som, på sätt i § 12 stadgas,
lämnar vederbörande tillfälle att sig förklara. Sedan den för förklarings
afgifvande bestämda lid tilländalupit, har Konungens befallningshafvande att
besvären jämte alla målet rörande handlingar ofördröjligen till Konungen
insända, hvarefter med målet vidare så förhålles, som i § 12 sägs.
§ 24.
Hvarje ledamot — — — (lika med nuvarande § 23) — — — af
arfvode!.
c) Gemensamma bestämmelser.
§ 25.
Rösträtt må ej utöfvas af annan valberättigad än den, som vid valtillfälle
personligen sig inställer.
§ 27.
Därest någon varder för samma tid vald till ledamot af bägge kamrarna
eller till ledamot af Första Kammaren för två eller flera valkretsar, må på
honom ankomma att bestämma i hvilkendera kammaren han vill inträda eller
för hvilken valkrets han vill anses till riksdagsman vald. Dock åligger honom
att hos Konungens befallningshafvande i den ort, för hvilken han riksdagsmannauppdrag
ej mottager, därom göra skyndsam anmälan.
§ 28.
Hos Konungen göres af hvardera kammaren anmälan om de ledigheter
inom kammaren, hvilka skola under samma eller innan nästa riksdag fyllas,
hvarefter Konungen anbefaller Dess befallningshafvande föranstalta att annan
utses i den afgångnes ställe.
Om mellan riksdagar ledighet i någondera kammaren genom ledamots
afgång uppstår, åligger Konungens befallningshafvande, när den afgångne varit
ledamot af Första Kammaren, att om ledigheten göra anmälan hos Konungen,
som förordnar om nytt vals anställande; och då den afgångne tillhört Andra
Kammaren, att föranstalta om utseende af annan person i den afgångnes ställe.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar samt
att hos Riksdagen föreslå de ändringar däruti, dem utskottet anser högst
nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa, så ock att meddela utlåtande
öfver de från kamrarna till utskottet hänvisade grundlagsfrågor samt förslag
till stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af lag om val till riksdagsmän.
2. Utskottet —- — — stadgadt.
3. Utskottet — — — proposition.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse
välbevågen.
OSCAR.
Ossian Berger.
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
7
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj :t Konungen i statsrådet fredagen den 5 februari
1904
i närvaro af:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer,
von Friesen,
Virgin.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Berger anmälde i underdånighet
frågan om ändring i gällande bestämmelser rörande val till Riksdagens andra
kammare och anförde härvid:
»Enligt hvad som framgår af förhandlingarna vid tillkomsten af nu gällande
riksdagsordning afsågs i fråga om valrätten till Riksdagens andra kammare
att ej utesluta andra oförvitliga medborgare än dem, hvilka kunde
antagas sakna själfständig samhällsställning och hos hvilka något politiskt
intresse icke kunde förutsättas. Emellertid uttalades redan vid den tiden
inom Riksdagen betänkligheter mot fastställandet af viss förmögenhet eller
inkomst såsom villkor för rätt att deltaga i riksdagsmannavalen, helst som
8
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.
ju census skulle vara olika för olika klasser af medborgare. Från konservativt
håll anmärktes, att det måhända hade varit bättre att utesluta alla förmögenhetsvillkor
och stadga valrätt för en hvar, som betalade bevillning, samt
att det godtyckligt stadgade penningstrecket komme att stå i grundlagen
såsom en utmaning till de uteslutna demokratiska elementen att försöka dess
utplånande.
Det är efter sådana uttalanden ganska naturligt, att det första förslag,
som vid Riksdagen väcktes om ändring i de antagna valbestämmelserna,
— motion år 1861) i andra kammaren — gick ut på ett fullständigt borttagande
af de fastställda förmögenhetsvillkoren. Härvid åberopades dock ej,
att de faktiska förhållandena gjorde den föreslagna ändringen nödig; det var
mera på teoretiska grunder och efter föredöme från utlandet, som en ändring
ifrågasattes. Intresset för allmänna angelägenheter var då för tiden icke
mycket stort utanför de samhällslager, som tillerkänts valrätt; den politiska
lifaktigheten var öfver hufvud taget långa i hela landet. Ännu hade icke de
nyligen tillkomna kommunala författningarna kunnat framkalla något större
intresse för allmänna angelägenheter. Den stora massan af befolkningen var
ännu i saknad af den allmänbildning, som är en följd af mera utvecklade
samhällsförhållanden. Samhällslifvet hade här i landet icke utbildat sig så,
som i en del europeiska kulturstater, där den allmänna rösträtten vunnit insteg.
Orsaken till den allmänna rösträttens framträdande i dessa stater torde vara
att närmast söka i storindustriens uppkomst; denna hade framkallat nya samhällslager.
hvilka, samlade i stora industricentra och inseende vikten af att
tillvarataga sina intressen, framställt kraf på delaktighet i representationens
sammansättning. Hos oss hade en sådan industriens tillväxt ännu icke i tillnärmelsevis
samma grad förekommit. Förhållandena i öfrigt hade icke här i
landet beredt någon gynnsam jordmån för mottagande af den allmänna rösträttens
idé. Denna kunde vid sådana förhållanden icke vinna många anhängare
i Sverige.-
Med större utsikt till framgång kunde däremot förslag rörande utsträckning
af valrätten till andra kammaren rikta sig på en nedsättning af de stadgade
censusbeloppen. Sådana förslag hafva alltsedan år 1870 nästan årligen och med
ständigt växande styrka framkommit i Riksdagen. De skäl, som anförts mot
bifall till dessa förslag, hafva varit växlande allt efter olika politiska åskådningar.
Med fog har härvid anmärkts mot eu nedsättning af valcensus, att
en sådan åtgärd icke skulle undanröja den godtycklighet, som vidlåder det
fastställda penningstrecket, och i allt fall icke innebära någon varaktig lösning
af rösträttsfrågan. Under tiden hade äfven tanken på den allmänna
rösträtten hållits vid lif inom Riksdagen, men något större insteg hade den
till en början icke vunnit. Man hyste en djupt rotad farhåga för att genom
KungI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5l.
0
6n sä långt gående utsträckning af valrätten skulle i representationen införas
element, som vore för eu lugn samhällsutveckling mindre betryggande eller
som till och med kunde antagas vilja omstörta den bestående ordningen.
Det lärer väl numera icke bestridas, att under den långa tid, som förflutit
från det nya representationsskickets antagande in emot våra dagar, de
förhållanden högst väsentligt förändrats, som inverka på den nu afhandlade
frågans bedömande. Större välmåga och bättre folkundervisning samt större
möjlighet alt på liera olika sätt inhämta allmänt vetande hafva skapat eu
folkbildning, betydligt öfverlägsen den, som förut varit rådande. På landet
verka folkhögskolor till upplysningens höjande, och förvaltningen af de kommunala
angelägenheterna har utvecklat en stor förmåga af själfstyrelse. De
arbetareorganisationer, som flerstädes, särskilt i städerna, kommit till stånd, de
föreningar och samfund af olika slag, som snart sagdt öfver allt i landet finnas,
hafva i hög grad verkat lifvande och uppfostrande på samhällsmedlemmarnas
vilja och förmåga att deltaga i allmänna angelägenheter. Såväl i städerna
som på landsbygden hafva uppstått storindustriella anläggningar med sammanträngd
befolkning, hvilken visat sig vara lifligt intresserad af hvad som tilldrager
sig i samhället och närmast af de frågor, som röra denna befolknings intresse
och välbefinnande. Det påstående torde numera icke jäfvas, att åtminstone hos
denna samhällsklass finnes ett allmänt och lifligt kändt behof att äga inflytande
i representationen, och om än en betydande utvidgning af valrätten till förmån
för denna samhällsklass faktiskt inträdt genom den allmänna välmågans ökande
och penningvärdets fallande, kan det dock icke bestridas, att just samma klass
redan länge kännt sig otillfredsställd med nuvarande rösträttsbestämmelser.
Oaktadt dessa förhållanden har hittills intet förslag om utsträckning af
den politiska rösträtten kunnat genomföras. Under tiden hafva de till en
början svagt ljudande fordringarna på införandet af allmän rösträtt allt mer
och mer vunnit i styrka, och på sista tiden har ytterligare en omständighet
tillkommit, som fört rösträttsfrågan framåt. Efter den lösning af försvarsfrågan,
som år 1901 kom till stånd, har det erkänts vara rättvist eller billigt,
att de medborgare, som nu i så hög grad komma att offra tid och krafter
åt landets försvar, äfven få aktivt deltaga i valen till folkrepresentationen.
Så kan det förklaras att, sedan det vid 1902 års riksdag visat sig
omöjligt att lösa rösträttsfrågan på grundvalen af ett af Eders Kungl. Maj:t då
framlagdt förslag, som afsåg en utsträckning af den politiska rösträtten så,
att den i hufvudsak skulle komma att sammanfalla med den kommunala,
tanken på den allmänna rösträtten trängt allt mer och mer i förgrunden,
därvid förknippad med en annan tanke, som redan tio år förut i Riksdagen
framskymtat, den om proportionella val. I den skrifvelse, dagtecknad den
20 maj 1902, som blef frukten af nämnda års riksdagsarbete i rösträtts
Bih.
till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami 1 Afd. 2.9 Haft. 2
10
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 51.
frågan, gjordes väl intet uttalande rörande ett eventuellt införande af allmän
rösträtt, men Riksdagens båda kamrar hade vid sina beslut i ämnet framhållit,
att vid en fullständig undersökning af rösträttsfrågan äfven borde komma
under bedömande, huruvida eu reform af landets representation skulle hellre
än på ändring i gällande censusbestämmelser kunna, med upphäfvande af den
olika representationsrätten för stad och land, grundas på allmän rösträtt i förening
med införandet af en proportionell valmetod.
Vid underdånig anmälan den 10 oktober 1902 af Riksdagens berörda
skrifvelse tillät jag mig också framhålla, att lösningen af den för hela vårt
politiska lif så betydelsefulla frågan om utsträckt valrätt till andra kammaren
syntes icke vidare låta sig genomföra på grundvalen af den politiska rösträttens
sammanfallande med den kommunala eller öfver hufvud taget genom
nedsättning af nu stadgade censusbelopp, utan att en varaktig lösning af
denna fråga lämpligast borde åstadkommas genom borttagande af alla censusbestämmelser,
i sammanhang hvarmed den nuvarande olikheten i representationsrätt
mellan stad och land borde upphäfvas. Jag anmärkte vidare, alt vid
borttagande af censusbestämmelserna borde för valrätt uppställas vissa andra
villkor, såsom att valrätt endast skulle tillkomma man, som uppnått 25 år
samt fullgjort sin värnplikt och sin skattskyldighet till stat och kommun, där
sådana förpliktelser ålåge honom. Äfven tillät jag mig erinra, att på senare
tider från skilda håll såväl i Riksdagens bägge kamrar som annorstädes med
styrka framhållits, att en rösträttsreform af så genomgripande beskaffenhet
borde vara förenad med införande af proportionellt valsätt, och jag erinrade
äfven, att man, då fråga vore att första gången här i landet införa ett dylik!
valsätt, måste söka att göra detsamma enkelt och lättfattligt,utan att man
dock finge bortse från hufvudsaken, eller att ett i möjligaste mån rättvist
resultat vunnes.
Med bifall till min vid samma tillfälle gjorda hemställan behagade Eders
Kungl. Maj:t uppdraga åt en kommitté, bestående af dels politiskt erfarna
personer, dels ock sådana, som gjort spörsmålet om proportionella valmetoder
till föremål för särskild! studium, att utarbeta förslag till ett för vårt lands
förhållanden afpassadt proportionellt valsätt att användas vid val till Riksdagens
andra kammare äfvensom i sammanhang därmed föreslå den valkretsindelning,
som kunde vara för ett sådant valsätt mest lämpad.
Till fullgörande af det åt denna kommitté gifna uppdrag har kommittén
den 3 november 1903 till Eders Kungl. Maj:t öfverlämnat betänkande och
förslag till proportionellt valsiltt vid val till Riksdagens andra kammare, innefattadt
i särskild vallag, jämte förslag till vissa ändringar i regeringsformen
och riksdagsordningen.
Med anledning af en utaf Riksdagen i skrifvelse den 10 maj 1900 hos
11
Kun yl. Maj: Is Nåd. Proposition N:o 51.
Eders Kung]. framställd begäran om en fullsländig och allsidig utredning
rörande de förutsättningar och villkor,'' under Indika valrätten till Riksdagens
andra kammare kunde utsträckas, uppdrog Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref
den 1 juni 1900 ål statistiska centralbyrån att verkställa en statistisk utredning
uti åtskilliga i nämnda bref angifna hänseenden. Ändamålet med den sålunda
anbefallda utredningen var i hufvudsak, att densamma skulle kunna tjäna till
ledning vid bedömande af verkningarna utaf eu rösträttsreform, grundad antingen
på den politiska rösträttens sammanfallande med den kommunala eller
på eu än mindre vidtgående nedsättning af nu stadgade censusbelopp. Af
denna utredning, hvilken på grund af förekomna omständigheter i vissa afseenden
utsträcktes utöfver hvad genom brefvet den 1 juni 1900 föreskrifvits,
hade en del, afseende de kommunalt skattskyldiges fördelning med hänsyn
till deras rösträtt vid val till Riksdagens andra kammare, den 13 maj 1902
i tryck utgifvits.
För bedömande af ett förslag, byggdt på de hufvudgrunder, som jag
den 10 oktober 1902 tillät mig angifva, var tydligen den anbefallda
utredningen icke afpassad. Det syntes mig därför vara lämpligt att söka
åstadkomma en ytterligare utredning, som mera hänförde sig till en rösträttsreform,
sådan som den af mig ifrågasatta. Underdånig hemställan härom
gjordes af mig den 13 mars 1903, och Eders Kungl. Maj:t täcktes då uppdraga
åt statistiska centralbyrån att, jämte den på grund af nådiga brefvet
den 1 juni 1900 ännu pågående utredningen, verkställa en statistisk utredning
för hvarje valkrets på landet och för hvarje stad beträffande dels antalet vid
1900 års utgång befintliga män öfver 25 år äfvensom dessas fördelning i
yrkesgrupper, dels antalet af dem bland dessa män, som i mantalslängderna
för år 1901 upptagits såsom för fattigdom eller sjuklighet befriade från erläggande
af mantalspenningar, och dels antalet af de män, för hvilka vid ut
gången
af augusti månad år 1900 icke erlagts de dessförinnan under sagda
år till betalning förfallna kronoutskylder, därvid särskild! borde angifvas antalet
af dem, för hvilka skolat erläggas endast personlig afgift, och särskildt
af dem, som jämväl skolat utgöra bevillning för fast egendom eller för inkomst.
Sistnämnda tidpunkt valdes af den anledning, att den genom nådiga
brefvet den 1 juni 1900 anbefallda utredning beträffande antalet af dem, som
icke erlagt sina kommunalutskylder, hänförde sig till samma tidpunkt, och
tillfälle således bereddes till jämförelse mellan antalet af dem, som häftade
för det ena eller andra slaget af utskylder. Vid utredningen af antalet män
öfver 25 år och dessas fördelning i yrkesgrupper var det åter nödigt att utgå
från förhållandena, sådana de voro vid 1900 års slut, enär för ändamålet
måste användas de för den sedvanliga, hvart tionde år återkommande folkräkningen
till statistiska byrån insända uppgifterna, hvilka afsågo nämnda tid.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
I fråga om antalet af de från mantalspenningars erläggande befriade ansågs
utredningen lämpligast böra ansluta sig till folkräkningsuppgifterna och således
grunda sig på mantalslängderna för år 1901, Indika upptaga befolkningen i
enlighet med förhållandena vid 1900 års utgång.
Af den på grund af nådiga brefvet den 1 juni 1900 verkställda statistiska
utredningen har andra delen, omfattande redogörelse dels för antalet af de i
fyrktalslängderna ej upptagna manliga jordtorpare, som hafva att till jordägaren
erlägga arrende, dagsverken eller andra prestationer, och dels för
åldersfördelningen af såväl kommunalt röstberättigade män som jordtorpare,
den 3 november 1903 utkommit från trycket.
Slutligen har statistiska centralbyrån den 21 januari 1904 inkommit med
den i nådiga brefvet den 13 mars 1903 anbefallda statistiska redogörelsen».
Efter att hafva redogjort för hufvudsakliga delar af förut omförmälda
kommittéförslag och den sistnämnda statistiska redogörelsen, yttrade departementschefen
vidare:
»Den allmänna rösträtten har aldrig ansetts hafva den innebörd, att alla
medborgare utan undantag skola äga rätt till deltagande i valen. Uteslutna
därifrån äro alltid barn och de, som ej uppnått en viss stadgad ålder. Äfven
kvinnor hafva liittills i de europeiska länder, som infört allmän rösträtt, icke
tillerkänts befogenhet att deltaga i valen till representationen. Likaså anses
det såsom en gifven sak att de, som äro förlustiga medborgerligt förtroende,
åtnjuta fattigunderstöd eller äro satta i omyndighets- eller konkurstillstånd,
icke äga valrätt. Uttrycket allmän rösträtt synes därför snarast beteckna frånvaron
af sådana inskränkningar i rösträtten, som blifvit fastställda särskildt
med hänsyn till viss inkomst eller förmögenhet.
Af den folkbildning, vårt land skänker sina söner, äga alla rätt till lika
delaktighet. Från denna synpunkt synes mig rättvist att alla män, som uppnått
politisk myndighetsålder, i lika mån få inverka på de val, hvarur den
folkvalda delen af Riksdagen framgår. Det synes mig äfven rättvist att
alla de, som hvar på sin plats utgöra nyttiga beståndsdelar af samhället, utföra
sin del af dess arbete och bära sin del af de bördor, samhället måste
pålägga dem, jämväl äga rätt att, utan hänsyn till förmögenhetsställning,
blifva delaktiga af den främsta rättighet samhället skänker, den att äga inflytande
på landets lagstiftning. Den skillnad, som härutinnan består mellan
olika samhällsklasser i vårt land, har alstrat ett visst missförstånd mellan
klasserna och kan onekligen medföra en fara för ett lugnt framåtskridande i
kulturellt och ekonomiskt afseende.
Af dessa skäl kan en åtgärd, som blott åsyftar nedsättning af nu stadgade
censusbelopp, icke vara tillräcklig. Den skulle endast sätta en godtyck
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
13
lighet i stället för en annan; den skulle icke skapa den likställighet, som är
ett villkor för att alla medborgare i ett fritt land må känna sig solidariska.
De no från politisk rösträtt utestängda hafva gifvetvis, liksom alla andra,
sina särskilda intressen i samhället. Dessa kunna omöjligen effektivt bevakas
af andra samhällsklassers målsmän, helst de ju otta hafva helt motsatta
intressen och därför torde vara höjda att, om än omedvetet, eftersätta hvad
för de nu utestängda kan vara gagneligt. Om däremot alla intressen i samhället
äro i den folkvalda kammaren vederbörligen företrädda, bör detta
vara ägnadt att gifva staten en inre fasthet och styrka, som, förutsatt att
motvikt linnes i händelse af maktmissbruk, undanröjer faran för inre omstörningar.
Det synes därför vara riktigt och äfven politiskt klokt att på
den allmänna rösträttens grund söka finna lösningen af rösträttsfrågan. Oklokt
skall det däremot i längden blifva att i ett land, som vårt, från rösträtt utesluta
stora samhällsklasser.
Vid bedömandet af föreliggande fråga lärer det icke kunna lämnas
obeaktadt, att allmän rösträtt vunnit inträde i många af Europas stater.
Sålunda är den allmänna rösträtten sedan år 1898 tillämpad i vårt broderrike
Norge, och den har i öfrigt införts i Frankrike, Preussen och Schweiz
(år 1848), i Tyska riket (år 1867), i Baden (år 1869), i en del andra tyska
stater, i Spanien (år 1890), i Belgien (år 1893), i Österrike beträffande ett
mindretal representanter (år 1896), äfvensom i ett par andra länder; hvarjämte
den valrätt, som sedan år 1849 gäller i vårt grannland Danmark,
kommer den allmänna rösträtten så nära, att den vanligen brukar jämställas
med allmän rösträtt. När i denna fråga utlandet åberopas, bör det dock
icke lämnas ur sikte, att man i flera af de länder, där allmän rösträtt gäller,
sökt att genom särskilda anordningar förekomma dess missbrukande.
I Danmark tillkommer valrätt till folktinget en hvar oberyktad man, som
har infödingsrätt och fyllt 30 år. Härvid gäller endast den särskilda inskränkningen
att de, som utan att hafva eget hushåll stå i privat tjänsteförhållande,
äro uteslutna från valrätt. I öfrigt kan valrätten ej utöfvas af den, som njuter
fattigvård eller njutit sådan utan att eftergift eller återbetalning däraf ägt rum;
eller den, som icke råder öfver sitt bo; eller den, som icke under ett år haft
stadigt hemvist i den valkrets eller den stad, där han uppehåller sig på den
tid, då valet äger rum. Valen förrättas öfverallt i enmanskretsar, däri land
och stad så långt möjligt är välja gemensamt. Valen äro öfverallt direkta.
— Enligt Norges grundlag tillkommer rösträtt alla norska medborgare,
som fyllt 25 år och varit bosatta i landet i 5 år samt vistas i riket. Endast
särskilda omständigheter medföra, att i vissa fall rösträtten ej kan utöfvas
och att i andra fall rösträtten förloras. De förra fallen äro: då någon är under
åtal för vissa brott, förklarats omyndig, ej råder öfver sitt bo, njuter eller
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
under sista året före valet njutit fattigvård. Bland omständigheter, som föranleda
rösträttens förlust, må bär anmärkas det fall, då någon blifvit dömd
för brott af viss beskaffenhet. I Norge utses stortingsmännen i regel genom
majoritetsval i flermanskretsar; valen äro där indirekta.
Af hvad sålunda i korthet nämnts rörande våra närmaste grannländer
och den olikhet, som råder emellan där gällande valbestämmelser och dem,
livilka kunna tänkas blifva införda här i landet, följer att man icke af den
verkan, allmän rösträtt ägt i dessa våra grannländer, kan med någon högre
grad af sannolikhet beräkna, huru allmän rösträtt hos oss skulle verka.
Ännu mindre kan såsom något säkert utslag åberopas förhållandet i andra
länder, såsom Tyska riket med dess många olikartade delar, eller Preussen
med dess indirekta klassval, eller Belgien med dess graderade röstskala. Då
i öfrigt hänsyn måste tagas till bestående olikheter i afseende å de religiösa,
sociala och ekonomiska förhållandena, lärer den erfarenhet, som i utlandet
vunnits rörande den allmänna rösträttens verkningar, icke erbjuda någon direkt
ledning för vårt omdöme. Den lärdomen torde andra länders politiska
historia dock gifva, att politisk rösträtt i längden icke kan undanhållas de
samhällslager, som ställts utanför eu godtyckligt uppdragen förmögenhetsgräns.
Det är naturligt, att den allmänna rösträtten skall verka till en demokratisering
af samhället och dess åskådningar. Däruti kan icke ligga någon fara
för statens välfärd. Tvärtom kan förutsättas, att den allmänna rösträtten
skall i icke ringa grad underlätta genomförandet af viktiga sociala reformer
till samhällets bästa. Ofta har emellertid framhållits, att hos den stora massan
icke kan finnas tillbörlig politisk insikt och att den allmänna rösträtten kan
skapa ett massvälde, som ställer sina intressen uteslutande i förgrunden och
bringar särskilt den ekonomiska utvecklingen i fara. Den förra af dessa
erinringar förtjänar enligt min tanke föga afseende. Det är ej massan som
direkt bestämmer; den endast väljer sina ombud, och det torde icke med fog
kunna sägas, att dessa i regel besitta mindre insikt än andra klassers representanter.
Det ofta börda talet åter, att den allmänna rösträtten i andra länder
visat sig vara samhällsfarlig, bär, såvidt jag har mig bekant, ej bestyrkts af
erfarenheten från dessa länder. Den allmänna rösträtten har icke framkallat
några häftiga omstörtningar; den har snarare förekommit dem. I öfrigt
bjuder vanlig klokhet och sundt förstånd, att en samhällsklass icke allt för
mycket söker gynna det egna intresset på andra klassintressens bekostnad.
Ett sådant förfarande skulle af lätt insedda skäl förr eller senare straffa sig
själf, och en rätt insikt därom torde icke kunna uteblifva i den folkvalda
kammaren. Hvad särskilt vårt land angår, torde med hänsyn till den lugna
och besinningsfulla naturen hos vår till största delen på landsbygden bosatta
in
Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition No 51.
befolkning faran för den allmänna rösträttens missbrukande vara vida mindre
än i de flesta andra länder.
Ej sällan bär man inom Riksdagen förbundit tanken på en utsträckning
af rösträtten med införandet af graderad röstskala, och man bär därmed i
främsta rummet afsett att minska den alltför stora öfvervikt, som en eller
annan samhällsklass kunde genom rösträttens utvidgning antagas erhålla i
representationen. På grund häraf, och då gradering af rösträtt icke var någon
nyhet hos oss, upptogs denna tanke i propositionen till 1902 års riksdag
rörande reform af valrätten till andra kammaren, men förhandlingarna vid
samma riksdag torde hafva visat, att denna tanke icke har utsikt att vinna framgång.
En gradering, huru klokt och omsorgsfullt den än afväges, innebär i sig
alltid något godtyckligt och är därför ur rättvisans synpunkt ej tillfredsställande.
Alla valmän torde därför böra äga lika rösträtt vid val till riksdagsmän.
I fråga om de kvalifikationer för valrätt till andra kammaren, som vid
borttagande af nu gällande censusbestämmelser torde böra uppställas, bär jag
ej fått anledning att frångå de grunder, som jag förut angifvit. Inom Riksdagen
hafva vid flera tillfällen och särskild! på senare tid röster höjts för
att tilldela valrätt äfven åt kvinna, om hon uppfyller de fordringar, som för
valrätts utöfvande knifvas af männen. Och i en skriftlig framställning, som
eu i Stockholm bildad förening för kvinnans politiska rösträtt genom sin styrelse
den 15 juli 1902 ingifvit, har denna förening i underdånighet anhållit,
att Eders Kungl. Maj:t vid fattande af beslut rörande den utredning af frågan
om utsträckt valrätt till andra kammaren, som Riksdagen i sin skrifvelse den
20 maj 1902 begärt, täcktes förordna, att denna utredning skulle omfatta
äfven frågan om rösträtt för kvinna. Ehuru otvifvelaktigt en viss giltighet
måste tillerkännas en stor del af de skal, som anförts för en dylik utsträckning
af den politiska rösträtten, anser jag dock utan att nu ingå på en närmare
granskning af dessa skäl att, då från deras sida frågan gäller något
allmännare kraf på en dylik utsträckning ej försports och då i allt fall den
uppgift, som närmast tränger till sin lösning, är tillräckligt svår i och för sig,
med denna nu icke hör sammanföras frågan om kvinnans deltagande i det
politiska lifvet.
Den åldersgräns, som nu är fastställd för rätt att utöfva politisk rösträtt,
är enligt min tanke alldeles för låg. Såsom ofta blifvit framhållet, är i vårt
land en nyss till myndig ålder kommen man i allmänhet icke i besittning
af den mognad och omdömesförmåga, som man vill förutsätta hos den, hvilken
skall inverka på statens angelägenheter. Den politiska myndighetsåldern är i
de oss närmast stående europeiska länderna, däribland Norge, Nederländerna
och Tyskland, såväl riket som flertalet enskilda stater, satt till 24 eller 25
år; endast i England och några sydligare belägna länder, såsom Frankrike,
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
Bayern, Schweiz, Ungern och Italien, är åldersgränsen 20 — 21 år. Enligt
Danmarks grundlag fordras, såsom förut är nämndt, för utöfvande af politisk
valrätt en ålder af 30 år. I den proposition rörande utsträckt rösträtt, som
af Eders Kungl. Maj:t afgafs till 1902 års riksdag, föreslogs, att valrätten
skulle inträda från och med kalenderåret näst efter det, hvarunder valmannen
uppnått 25 års ålder. Någon anledning att nu afvika från hvad sålunda blifvit
föreslaget torde ej föreligga.
Att valrätt endast bör tillkomma svenska medborgare lärer vara uppenbart.
Ej heller torde någon tvekan råda därom, att från valrätt böra uteslutas
de, som äro ställda under förmynderskap eller försatts i konkurstillstånd,
äfvensom de, hvilka äro förlustiga medboi‘gerligt förtroende. Däremot
synes det icke vara lämpligt att, såsom stundom blifvit ifrågasatt, äfven för
vissa icke vanfrejdande brott stadga förlust af valrätt. Ett dylikt stadgande
skulle innefatta, att dessa brott belädes med en ny påföljd. Ville man göra
stadgandet effektivt, skulle det för öfrigt antagligen visa sig nödigt att, i strid
mot senare tiders sträfvan att såvidt möjligt undvika införandet i prästbevis
af menliga upplysningar angående betygstagaren, uttryckligen föreskrifva, att
i flyttningsbetyg skulle göras anteckning om brott af här afsedda beskaffenhet.
I de flesta länders lagar förekomma bestämmelser, enligt hvilka valrätt
frånkännes dem, som åtnjuta eller under viss tid före valet åtnjutit fattigunderstöd.
Att ett stadgande i sådant syfte hos oss icke bör saknas synes mig
påtagligt, och rättvisan torde äfven bjuda, att påföljden af valrättens förlust
drabbar icke allenast den, som själf njutit fattigunderstöd, utan äfven den,
som genom underlåtenhet att draga försorg om hustru eller minderåriga barn
vållat, att understöd måst lämnas dem. Beträffande frågan, huru länge åtnjutet
fattigunderstöd skall verka diskvalificerande, kunna tydligen skilda meningar
göra sig gällande. Enligt min åsikt bör man icke ställa fordringarna
högt i detta hänseende utan medgifva valrätt åt den, som under viss begränsad
tid före valet själf försörjt sig och de sina, äfven om han icke mäktat
ersätta understöd, som tidigare lämnats. Lämpligast synes denna tid kunna
bestämmas så, att för valrätt erfordras att icke häfta för understöd, som
lämnats under löpande eller sistförfluten kalenderåret. En sådan tidsbegränsning
öfverensstämmer ganska nära med hvad i flera länder, däribland Norge,
Tyskland och England, finnes stadgadt. I öfrigt torde vid pröfning af frågan
om valrättens förlust på grund af åtnjutet understöd böra tagas hänsyn
endast till sådant understöd, som lämnats af fattigvårdssamhälle, och ej till
understöd, som genom enskild välgörenhet må hafva kommit någon till de).
På sätt jag förut antydt synes mig bland villkoren för valrätt äfven böra
upptagas fordran på fullgjord skatteplikt till stat och kommun. Såsom kändt
är hafva från åtskilliga håll anmärkningar riktats mot uppställandet af detta
villkor öfverhufvud taget, och därvid har särskild! framhållits, att i allt fall
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
erläggandet af kommunalutskylder icke kan anses hafva något sammanhang
med den politiska rösträtten. Det torde emellertid stå i full öfverensstämmelse
med den hos oss rådande rättsuppfattningen att den, som ej fullgör
sina skyldigheter mot det allmänna, ej heller må åtnjuta rösträtt i allmänna
angelägenheter; och det synes mig icke vara skäl att i förevarande fall bryta
mot denna uppfattning. Hvad särskildt angår fordran på fullgjord skatteplikt
till kommunen, så är det ju härvid icke fråga om införandet af någon nyhet
utan endast ett fasthållande af hvad som redan gäller. Och för öfrigt, om
man medgifver att intet oriktigt eller obilligt ligger uti ett kraf på fullgjord
skattskyldighet till staten såsom villkor för valrätt, torde föga anledning
finnas att intaga någon annan ståndpunkt i fråga om de kommunala utskylderna.
Hos oss äro nämligen de ändamål, som fullföljas af kommunen, i
mycket så nära sammanfallande med statens ändamål, att det ofta kan vara
svårt att emellan dem uppdraga några bestämda gränslinjer; och hvad som
utgör föremål för kommunernas verksamhet kan ofta vara af den allra största
betydelse för samhället i dess helhet.
Då jag således vidhåller min åsikt, att fullgjord skatteplikt till stat och
kommun bör uppställas såsom villkor för valrätt, tillåter jag mig emellertid
på samma gång framhålla vikten däraf, att inga onödiga svårigheter i afseende
å villkorets fullgörande beredas valmännen och att, såvidt möjligt är,
ingen må på grund af förbiseende eller tillfällig försummelse i fråga om skattebetalningen
förlora sin valrätt. I dessa afseenden vinnas betydliga fördelar,
om man afstår från att fordra betalning af de skatter, som förfalla under
valåret. För uppbörd af kommunala utskylder hållas på många ställen, särskildt
i städerna, flera uppbördsstämmor om året, och det kan då lätt inträffa,
att uppbördsstämma infaller kort före valet. I sådant fall kan enligt
nu gällande bestämmelser ett par dagars försummelse med skattens erläggande
medföra förlust af valrätt. Helt annorlunda ställa sig förhållandena,
om man ej fordrar betalning af skatt, som förfallit senare än under kalenderåret
före valet. Uppbördsstämmor torde i regel ej hållas senare än i september
månad, och då, enligt hvad jag ämnar föreslå, röstlängden ej skulle
afslutas förr än efter den 30 april påföljande år, konmie en hvar att erhålla
rundlig tid för utskyldernas erläggande. För att än ytterligare trygga valmännens
rätt har jag för afsikt att, på sätt jag längre fram torde få tillfälle
att närmare utveckla, hemställa om meddelandet af föreskrift därom, att till
en hvar, som i röstlängden står upptagen såsom icke röstberättigad på grund
af bristande skattebetalning, skall aflåtas särskildt anmaningsbref, och att det
därefter under viss kort tid skall vara den skattskyldige medgifvet att till
valrättens bevarande fullgöra sin betalningsskyldighet. Därjämte torde det,
för vinnande af ordning och för att bereda en hvar tillfälle att erhålla bevis
Bill. tiU Riksd. Prat. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 29 Häft. 3
18
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 51.
om fullgjord skatteplikt, blifva nödigt att i uppbördsförfattningarna stadga,
att särskild debetsedel skall utfärdas för hvarje skattskyldig myndig man,
således äfven för den, som är hos annan mantalsskrifven.
Enligt nuvarande bestämmelser medför underlåtenhet att erlägga kommunalutskylder
förlust af valrätt ända till dess utskylderna blifvit efterskänkta eller
preskription inträdt; och det saknas ej heller exempel därpå, att vid besvär
öfver val framdragits och åberopats försummelser, som legat många år tillbaka
i tiden. En så vidtgående fordran på fullgjord skatteplikt synes hvarken
lämplig eller af behofvet påkallad. Då valperioderna äro treåriga, torde det
under alla omständigheter vara tillfyllest att uppställa såsom villkor för valrätt
erläggandet af de utskylder, som förfallit under de tre sista åren. Det har
ifrågasatts, huruvida icke af praktiska skäl, särskilt för vinnande af lättnad
i fråga om kontrollen öfver den fordrade skattskyldighetens fullgörande, villkoret
borde än mera inskränkas. I sådant fall borde helst fordras erläggandet
allenast af den skatt, som förfallit under sista året före valet. Då emellertid
härigenom onekligen skulle beredas tillfälle till det missbruk, att endast den
under sagda år förfallna skatten erlades, har jag icke ansett en sådan inskränkning
vara att tillråda.
I sammanhang med uppställandet af krafvet på fullgjord skatteplikt såsom
villkor för valrätt har det ifrågasatts, att de, som alldeles icke hafva
någon skattskyldighet, d. v. s. de, som äro befriade från erläggande af mantalspenningar,
borde uteslutas från valrätt. Ehuru vissa skäl otvifvelaktigt
tala härför, anser jag mig dock icke kunna tillstyrka en dylik anordning.
Enligt hvad den statistiska utredningen gifver vid handen, skulle ett stadgande
i sådant syfte innebära en ej obetydlig inskränkning i den allmänna
rösträtten; och det skulle icke utan fog kunna sägas, att därigenom ett
slags censusbestämmelse bibehållits. Bestämmanderätten i fråga om befrielse
från mantalspenningar tillkommer de kommunala myndigheterna, och
ehuru det icke med skäl torde kunna befaras, att dessa skulle missbruka sin
makt härutinnan till att genom obehörigt befriande utesluta personer från
valrätt, skulle dock möjligheten af ett sådant missbruk göra det nödigt
att skapa garantier däremot, något som säkerligen skulle möta afsevärda
svårigheter.
Hvad angår krafvet på värnpliktsöfningarnas fullgörande såsom villkor
för valrätt, ansluter jag mig i allt väsentligt till hvad som härutinnan föreslogs
i propositionen till 1902 års riksdag. Endast den jämkning synes böra
göras, att till undvikande af onödiga svårigheter vid pröfning, huruvida villkoret
fullgjorts, åt stadgandet gifves det innehåll, att hänsyn icke skall tagas
till de öfningar, som kunna åligga den värnpliktige under valåret. På sätt
vid beslutandet af 1902 års proposition af dåvarande chefen för justitiedeparte
-
Kungi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 51.
19
mentet framhölls, torde det vara uppenbart, att den, som vunnit befrielse från
öfningar eller på grund af erhållet uppskof icke varit skyldig fullgöra dem
före valåret, icke häftar för dessa öfningar och således icke på sådan grund
får uteslutas från valrätt.
Några andra villkor för valrätt än de nu angifna synas mig icke böra
uppställas. I detta sammanhang tillåter jag mig dock erinra att, då en särskild
vallag lärer blifva erforderlig, grundlagens bestämmelser om villkoren
för valrätt måste komma att genom vallagen i viss mån modifieras. Så lärer
det, med hänsyn till vikten af att i god tid före valet äga en granskad och
slutgiltig röstlängd, blifva nödigt att anknyta valrättskvalifikationerna icke till
själfva valdagen utan till annan i vallagen angifven tid. För det fall att
andra kammaren skulle upplösas och nya val hållas så tidigt på året, att
röstlängd ej kunnat under det året upprättas och granskas, måste föregående
års röstlängd användas, och i sådan händelse komma uppenbarligen de föreslagna
grundlagsbestämmelserna att hänföra sig till annat år än valåret.
Genom en utsträckning af valrätten i enlighet med nu angifna grunder
skulle tydligen bildas en valmanskår så talrik, att de nuvarande valmännen
däri komme att utgöra endast en minoritet. Att exakt uppgifva storleken af
den nya val in an skåren låter sig af lätt insedda skäl icke göra, men en ungefärlig
beräkning torde icke vara omöjlig.
Enligt statistiska byråns utredning uppgick vid 1900 års slut antalet män,
som uppnått 25 års ålder, till nära 1,200,000.
Beträffande frågan huru många af dessa icke erlagt dem påförda
skatter, har genom den statistiska utredningen utrönts, att vid utgången af
augusti månad 1900 utaf dem, som, därest de fullgjort sin skatteplikt, varit
kommunalt röstberättigade, omkring 104,000 häftade för oguldna kommunalutskylder
samt att vid samma tid utaf dem, som endast fått sig påförda
personliga utskylder, omkring 56,000 icke guldit under året till betalning förfallna
mantalspenningar. Utredning har äfven förebragts i fråga om antalet
för kronoutskylder häftande bland dem, som varit skyldiga att erlägga fastighets-
eller inkomstbevillning, men då de, som härutinnan försummat sig, säkerligen
med få undantag äro att återfinna bland de för kommunalutskylder
häftande, torde de här icke böra tagas i beräkning. Enligt utredningen skulle
således de för skatt häftande utgjort omkring 160,000. Härvid bör dock
beaktas att, då vid utredningen bland de för kommunalutskylder häftande inräknats
de, som icke erlagt under löpande året förfallna utskylder, men, enligt
hvad förut angifvits, erläggandet af dessa utskylder icke skulle uppställas
såsom villkor för valrätt, antalet af dem, som enligt de nya valrättsbestämmelserna
skulle hafva förlorat sin valrätt på grund af bristande betalning af
kommunalutskylder, antagligen skulle varit ej oväsentligt mindre, än det vid
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
utredningen befunna antalet häftande. Å andra sidan är det tydligt att, då
för valrätt skulle erfordras erläggandet af tre års utskylder, men vid utredningen
om antalet icke betalande bland dem, som fått sig påförda endast
personliga utskylder, tagits i betraktande allenast utskylder för ett år, det
uppgifna antalet 56,000 är för lågt, äfven om antagas må, att de häftande till
större delen äro desamma det ena året som det andra. Någon säker ledning
vid beräknandet af antalet utaf dem, som enligt de föreslagna valrättsbestämmelserna
kunna väntas blifva diskvalificerade på grund af underlåtenhet att
fullgöra sin skatteplikt, kan således icke vinnas af den förebragta utredningen,
och det har icke heller varit möjligt att förebringa någon utredning, af hvilken
bestämda slutsatser i sådant hänseende kunnat dragas. Utan fara för misstag
torde det dock kunna antagas, att de på nyss angifna grund diskvalificerade
icke skulle komma att uppgå till 160,000. Jag kan snarare uttrycka den
förmodan, att antalet i verkligheten skall blifva icke oväsentligt mindre, och jag
tager då hänsyn dels till de eventuella verkningarna af de anmaningsbref,
som, enligt hvad jag förut antydt, torde böra afsändas till dem, Indika på
grund af bristande betalning af ett ofta ganska obetydligt skattebelopp upptagits
i röstlängden såsom icke röstberättigade, och dels därtill, att genom ett
bättre ordnadt uppbördsväsende det oskäligt höga antalet för skatt häftande
i flera städer, särskildt i Stockholm, skall kunna betydligt nedbringas.
Enligt beräkningar, som jag med ledning af fattigvårdsstatistiken låtit
göra, skulle de, som på grund af åtnjutet fattigunderstöd blefve uteslutna från
rösträtt, antagligen komma att utgöra högst 60,000 till 70,000. Antalet af de
genom öfriga föreslagna diskvalifikationsgrunder uteslutna skalle blifva jämförelsevis
obetydligt, säkerligen ej öfverstigande 20,000.
Summan af de från valrätt uteslutna skulle således icke uppgå till 250,000,
och då, såsom förut nämnts, den manliga befolkningen öfver 25 år utgör omkring
1,200,000, skulle de valberättigade enligt nuvarande folkmängdsförhållanden
komma att utgöra minst 950,000. Till jämförelse må här nämnas, att de
politiskt röstberättigade, efter frånräknande af de för skatt häftande, utgjorde
358,774 år 1900 och 382,075 år 1902.
Af stort intresse synes det vara att äga kännedom om huru valmännen
inom denna stora valmanskår fördela sig efter yrken. Den utredning, som i
sådant syfte skett, har dock helt naturligt icke kunnat inskränkas till dem, som
verkligen skulle få valrätt, utan måst omfatta hela den manliga befolkningen
öfver 25 år. I fråga om det närmare resultatet af denna utredning hänvisar
jag till statistiska byråns redogörelse äfvensom till en särskild öfversiktstabell,
som jag låtit upprätta och hvilken torde få såsom bilaga åtfölja statsrådsprotokollet
i detta ärende; dock anser jag mig böra bär meddela slutsiffrorna för
hela riket. Utredningen, som, på sätt förut blifvit nämndt, afser förhållandena
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Öl.
vid 1900 års slut, utvisar att den då kyrkoskrifna befolkningen öfver 25 år,
uppgående till 1,197,300, fördelade sig på följande sätt:
Jordbruk
Fabriker och
handtverk
Handel
Allmän tjänst
m. m.
Gods- och hemmansägare ............................................. |
297,089 |
Arrendatorer och jordtorpare ....................................... |
127,580 |
Inspektörer och rättare................................................... |
8,623 |
Stattorpare och öfriga jordbruksarbetare.................. |
90,693 |
Lägenhetsinnehafvare...................................................... |
36,037 |
Tjänstehjon........................................................................ |
20,502 |
Fiskare och sjömän......................................................... |
24,452 |
Fabriks- och handtverksidkare .................................... |
106,484 |
Ingenjörer och bokhållare............................................. |
7,139 |
Arbetare ........................................................................... |
170,570 |
Handlande, sjökaptener m. fl..................................... |
33,467 |
Bokhållare ........................................................................ |
12,458 |
Tjänstemän vid samfärdsanstalter ............................. |
4,006 |
Betjänte » » .............................. |
18,198 |
Öfriga tjänstemän (utom lärare etc.)........................... |
12,600 |
» betjänte................................................................. |
13,598 |
Underofficerare och manskap ....................................... |
21,184 |
Lärare, läkare m. fl....................................................... |
13,218 |
Tjänare hos andra än jordbrukare.............................. |
11,237 |
F. d. yrkesutöfvare, som tillhört jordbruk och fiske...... |
15,215 |
» » » » fabriker och handtverk |
4,747 |
» » » » handel och samfärdsel |
6,027 |
» » » » allmän tjänst m. m.... |
14,535 |
Husägare och kapitalister............................................. |
4,531 |
Arbetare af obestämdt slag.......................................... |
79,949 |
Inhyseshjon........................................................................ |
23,755 |
Fattighjon, fångar m. fl................................................. |
18,806 |
Summa 1,197,300
Det ligger visserligen nära till hands att söka med ledning af de nu anförda
siffrorna draga vissa slutsatser beträffande de sannolika valresultaten,
därest rösträtten komme att utsträckas på föreslaget sätt. Men alla dylika
beräkningar måste anses såsom mycket osäkra. De ofvan upptagna yrkesgrupperna
innesluta utan tvifvel hvar för sig valmän med vidt skilda åskådningar
och intressen. Och äfven om man skulle tilltro sig att med någon
sannolikhet hänföra hufvudmassan af den ena eller andra yrkesgruppen till
någon af de nu i vårt politiska lif förekommande partiriktningarna, så äro
ju såväl valmansgrupper som riksdagspartier tid efter annan underkastade
förändringar med hänsyn till uppfattning och önskemål. Härtill kommer, att
22
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 51.
man icke med någon visshet kan beräkna, huru i framtiden proportionen
mellan de olika yrkesgrupperna kommer att ställa sig. Det bör ej heller
lämnas ur sikte att de erhållna sifferuppgifterna, frånsedt att de afse äfven
dem, som skulle blifva uteslutna från valrätt, ej äro fullt tillförlitliga och
särskildt af skäl, som statistiska byrån närmare angifvit, missvisande därutinnan,
att en ej obetydlig del af de under rubriken fabriks- och handtverksidkare
upptagna i verkligheten torde vara att hänföra till arbetare.
Vid införande af allmän rösträtt bör man emellertid tillse att, på samma
gång man därigenom skapar en bredare grundval för representationen, allas
berättigade intressen i samhället må, såvidt ske kan, komma till sin rätt.
Jag afserl härmed frågan om valsättet.
Redan vid tiden för införandet i Sverige af det nya representationsskicket
erkändes inom Riksdagen, att en folkrepresentation för att vara tidsenlig måste
gå ut på att befordra en alla samhällsdelars samverkan till ett gemensamt mål,
men att en sådan samverkan icke kunde vinnas genom tillskapandet af särskilda
klasser, hvilkas obka intressen skulle i representationen företrädas;
klassväsendet innebure nämligen i sig en syftning att företrädesvis se klassens
intressen till godo, och på grund af mångfalden af de i samhället framträdande
intressena samt omöjligheten af att särskilja dem kunde en klassindelning icke
gifva annat än en godtycklig och i lyckligaste fall endast för tillfället hållbar
grund för representationens sammansättning. Riktigheten af dessa åsikter torde
i senare tid hafva framstått i allt klarare ljus, och här i Sverige lärer man
ganska allmänt vara ense om att en indelning af valmännen i klasser icke låter
sig nöjaktigt verkställa. Exemplen från de utländska stater, Indika — vanligen
med hänsyn till skattskyldigheten, såsom i Preussen — indelat väljarne
i klasser, mana icke heller till efterföljd.
Äfven hos det vanliga majoritetsvalet förefinnas brister, lifligt kända och
erkända, och dessa brister framträda helt naturligt allt mera, i samma mån
de intressen äro mångskiftande, som vid valet skola bevakas. Såsom den
förut omnämnda kommittén utvecklat, kunna de samfällda valen efter majoritetsprincipen
lätt leda till en representation, som icke är ett troget uttryck
för de olika meningarna inom landet. Andra länders politiska historia visar
ock, ■ huru man förgäfves sträfvat att förebygga denna olägenhet. Det är af
sådan orsak tanken i senare tider riktats på den utveckling af de samfällda
valens idé, som benämnes det proportionella valsättet. Detta valsätt, som
afser att hvarje mera betydande grupp af valmän skall erhålla så många af
valkretsens platser, som den i förhållande till sin storlek kan anses hafva
rätt att besätta, har, såsom jag förut erinrat, hos oss ställts i samband med
tanken på införande af allmän rösträtt.
Rörande det sätt, hvarpå kommittén löst sin uppgift att utarbeta förslag
till ett för vårt lands förhållanden afpassadt proportionellt valsätt till andra
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
kammaren och i sammanhang därmed föreslå en därefter lämpad ny valkretsindelning,
kan jag icke finna annat, än att kommittén därvid kommit till ett
synnerligen lyckligt resultat. Den fordran jag trott mig höra uppställa på
ett dylikt valsätt, eller att med enkelhet och lättfattlighet må vinnas ett
i möjligaste mån rättvist resultat, synes vara förverkligad. Därmed vill
jag icke hafva sagt att de föreslagna lagbestämmelsernas innebörd för en
hvar ligger klar vid eu första genomläsning eller ens att det stora flertalet
skulle kunna fullt sätta sig in i förslagets alla detaljer. Därtill fordras en
utbildning, som allmänheten äfven på andra lagstiftningens områden sällan
äger. Men sedan valbestämmelserna trädt i tillämpning och så småningom
inträngt i det allmänna medvetandet, skola för visso de valmän vara få, som
icke fatta valproceduren såväl öfver hufvud taget som i särskilda delar. De
anspråk, som ställas på den enskilde väljaren, äro knappast större än de nu
befintliga. Att å en officiell röstsedel med penna understryka de personers
namn, hvilka valmannen önskar se valda, är en uppgift, som icke erbjuder
den ringaste svårighet. Beträffande slutligen resultatet, måste detta, såvidt
det afser de olika partiernas representation, blifva rättvist.
Det har emellertid, såsom kommittén äfven delvis förutsett, mot dess
förslag till omedelbart proportionellt valsätt riktats åtskilliga anmärkningar.
En bland de viktigaste af dessa synes mig vara den, som kommittén själf
framhållit, att valmannen ej kan fullt beräkna, huru det verkar, om han å
röstsedeln understryker flera eller färre namn. Härpå synes man med fog
kunna svara, att om blott hvarje valman vid namnunderstrykningen gifver
uttryck åt sina personliga önskningar, valresultatet i sin helhet skall blifva
tillfredsställande. Och för undvikande af tvång på den enskildes själfbestämningsrätt
är i förslaget väl sörjdt. Det har vidare invändts, att med svensk
uppfattning ej kan förenas den bestämmelse, enligt hvilken valmannen icke
må gifva sin röst uteslutande åt en eller flera personer, utan han alltid
nödgas medverka till visst eller vissa partiers framgång. Jag vill icke bestiga,
att denna bestämmelse föranleder till ett nytt, för oss hittills okändt
partitvång så till vida, att eu valman därigenom kan anse sig förhindrad att
rösta på en person, åt hvilken han eljest, trots dem emellan rådande skiljaktighet
i politisk åskådning, skulle på grund af personliga sympatier velat
gifva sin röst. Dock tror jag icke, att detta slags partitvång i verkligheten
kan kännas såsom någon ofrihet, och det synes mig i allt fall ganska visst,
att den stora allmänheten icke kommer att ens känna detta tvång. Men från
annan synpunkt måste sägas att, såvidt med invändningen afses tvånget för
valmannen att i regel rösta på visst eller vissa partinamn, denna ofrihet länge
hos oss varit rådande och det i långt strängare grad, än hvad förhållandet
skulle blifva enligt det föreslagna systemet. I valkretsar, där flera riksdagsmän
utses, måste nu hvarje valman, som ej vill kasta bort sin röst med
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
risk att främja motpartiets seger, rösta med den uppställda partilistan oförändrad,
och han tvingas därvid af omständigheterna mången gång att skänka
sin röst åt personer, som han alls icke vill se valda till riksdagsmän. Icke
heller i valkretsar, där blott en riksdagsman utses, kunna nu de valmän, som
tillhöra viss partiriktning, åberopa någon verklig frihet. Om de icke rösta
på den, hvilken af partiledningen uppställts såsom partiets kandidat, kunna
de lätt förorsaka partiets nederlag. Enligt förslaget åter kan hvarje valman
utan äfventyr för sitt partis framgång rösta huru han vill på de af hans
meningsfränder föreslagna kandidaterna, och han är således icke på långt när
underkastad samma tryckande partitvång, som nu härskar. Visserligen kan
det föreslagna valsättet, såsom däremot äfven erinrats, leda därtill att eu
valmansgrupp, som med sina röster särskilt vill gynna någon viss af de å
en partilista uppförda kandidater, härvid kommer att bidraga till valet af en
annan kandidat å samma lista. En dylik verkan, som inträffar när denne
andre kandidats val understödjes af en ännu starkare valmansgrupp, är emellertid
en direkt följd af den röstöfverflyttning, som det just varit metodens
afsikt att befordra. I allmänhet måste det väl antagas, att den förra valmansgruppen
ej är motståndare till det parti, hvilket på sin lista uppfört den af
samma grupp gynnade kandidaten, likasom ock att denne själf tillhör detta
parti. Denna samma valmansgrupp kan då icke rimligen finna något oriktigt
eller onaturligt däri, att den starkare valmansgrupp en segrar. Den svagare
gruppen har ju, trots sitt nederlag, ändå alltid främjat partiets framgång, och
utan vissheten därom hade den kanske icke ens vågat göra ett försök att
genomdrifva valet af sin specielle kandidat.
Den hufvudsakligaste betänkligheten mot kommitténs förslag kan emellertid
väntas härröra af en farhåga, att partistyrelser och tidningspress skola
i följd af valkretsarnas storlek erhålla allt för stor makt öfver valen. Denna
fråga har kommittén delvis upptagit till besvarande. Med instämmande i hvad
kommittén därutinnan yttrat, tillåter jag mig anmärka, att med hänsyn till
svårigheten att förlika närgränsande lokala intressen, särskilt mellan stad
och land, en indelning, som förutsätter smärre flermansvalkretsar, måste blifva
ytterst svår att afväga och genomföra, och att det redan från denna synpunkt
är nödvändigt att göra valkretsarna stora.
Det faktum, som nu torde få erkännas bestå, att valmanskåren är uppdelad
i partier, måste af sig själf och alldeles oafsedt valsättet leda till, att
det parti, som icke vill ligga under, skaffar sig en partiledning. Finnes ej
redan nu en partiledning, beror det därpå, att omständigheterna hittills gjort
en sådan obehöflig. Hvarje mera betydande utvidgning af rösträtten skall härutinnan
otvifvelaktigt åstadkomma en förändring. Men om således valen i
regel komma att förberedas af partiledningar, måste det vara angeläget att
dessa icke själfrådigt vidtaga sina anordningar. Okontrollerad af partiet kan
Knngl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.
25
emellertid en partiledning ej handla, om valsättet förlänar partimedlemmarna
makt att vid valet göra sina önskningar gällande. Denna makt gifver kommittéförslaget
valmännen, och däri ligger enligt min tanke en af dess största
förtjänster. Vid sådant förhållande torde faran för maktmissbruk från partiledningens
sida vara ringa. Jag kan ej heller se att tidningspressen skall
kunna utöfva något makttvång. Däremot skall pressen utan tvifvel vara till
nytta genom den hjälp, den kan bereda partiledningarna att hvar för sig
samla sina meningsfränder till den samverkan, som alldeles frånsedt de proportionella
valen varder nödig.
Eu annan, icke oviktig betänklighet mot kommittéförslagets antagande
kan förutses. Man skall säga att förslaget är alltför opröfvadt och nytt. Väl
pröfvadt torde förslaget vara, om man afser den omtanke, som därpå nedlagts.
Opröfvadt kan det ej heller sägas vara i praktiken, enär det i mycket
har en förebild i det år 1899 antagna belgiska valsättet. Den jäsning, som
på senaste tid rådt i Belgien, har, såsom kändt är, föranledts hufvudsakligen
af rösträttens gradering. Däremot har enligt de upplysningar, jag kunnat inhämta,
den proportionella metod, som där tillämpas, visat sig väl uppfylla
sitt ändamål. Någon högre grad af lättfattlighet kan denna metod ej sägas
besitta — i detta hänseende synes den stå långt efter kommitténs förslag —
men man lärer hafva funnit metoden till sina verkningar rättvis.
Från flera håll torde den erinran nog framställas, att frågan om en öfvergång
till allmän rösträtt är af en sådan vikt och omfattning, att den bör
lösas för sig och ej, åtminstone för närvarande, ställas i samband med den
betydande ändring i våra valsedel’, som skulle blifva en följd af det proportionella
valsättets antagande. Jag kan dock icke finna annat, än att båda
frågorna äro med hvarandra så nära förbundna, att de böra lösas samtidigt.
Det proportionella valsättet, tillämpadt på andra kammaren, afser att
efter en rationell grund och på ett varaktigt sätt få i denna kammare fram
den återspegling af meningsskiftningarna inom valmanskåren, som man genom
den nuvarande valordningen på konstlad väg men med ledning af gifna historiska
förhållanden sökt och, i stort sedt, tämligen väl lyckats att med nu bestående
valrättsbestämmelser åstadkomma. Det har ofta uttalats att samma
verkan skulle ernås genom att, med bibehållande af majoritetsvalen men
med upphäfvande af den olika representationsrätten för stad och land, uppdela
hela landet i enmanskretsar. I fråga härom tillåter jag mig till en
början erinra, att en sådan ny valkretsindelning icke kan genomföras utan
ganska stora svårigheter. Två olika utvägar kunna härvid företrädesvis
komma i fråga. Utgående därifrån att motsättningen mellan stadsintresset
och landtintresset för närvarande lägger ett bestämdt hinder i vägen för
upphäfvande! af den principiella åtskillnaden mellan stad och land, kan
Bih. till Riked. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd, 2.9 Höft. 4
26
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.
man såsom den ena utvägen bygga på det beståendes grund och låta städerna,
såsom hittills, välja helt och hållet för sig. En dylik anordning skulle
dock i följd af det minskade antal representanter, städerna finge sända
till Riksdagen, innebära en högst betydlig skärpning af de! missförhållande,
som redan nu består, att ett större eller mindre antal städer af olika
storlek och med ringa eller ingen förbindelse sins emellan äro sammanförda
till gemensamma valkretsar. Den andra utvägen är att låta städerna
delvis välja tillsammans med landsbygden. Men härvid skulle icke kunna
undvikas att i ett stort antal valkretsar, bestående af medelstora städer med
kringliggande landsbygd, antingen stadsintresset eller landtintresset komme
att känna sig i hög grad tillbakasatt, likasom ock att de till ett fyrtiotal
uppgående minsta städerna blefve så godt som beröfvade allt inflytande på
andra kammarens sammansättning. Och uppenbarligen kan en valkretsindelning
i sist angifna riktning icke komma till stånd utan eu skarp strid mellan sladsintresset
och landtintresset i kammaren. Till de nu anmärkta svårigheterna
kan ytterligare läggas den olägenhet, som måste anses följa däraf, att systemet
med enmanskretsar förutsätter ett upplösande af de naturliga llermanskretsarna
i rikets större städer.
Men äfven förutsatt att man, trots svårigheterna, lyckades genomföra
den nya valkretsindelningen på bästa möjliga sätt, gifves dock ingen säkerhet
för att genom val inom en valmanskår, bortåt tredubbelt större än den nuvarande,
få valresultatet att något så när riktigt återspegla de olika meningsgrupperna
i landet. Andra kammarens blifvande utseende under en valordning,
byggd på allmän rösträtt och majoritetsval i enmansvalkretsar, skulle för
visso undandraga sig alla beräkningar. Att vidare inom hvarje särskild
valkrets endast en meningsgrupp kan blifva representerad är visserligen
en omständighet, som man vant sig alt finna naturlig. Dock torde det erkännas
ligga en oegentlighet däri, att minoriteterna inom valkretsarna icke
kunna göra sig hörda. Och särskild! torde denna oegentlighet kännas såsom
en orättvisa, när till följd af skeende förändringar i folkmängdens eller särskilda
yrkens utbredning på en ort det klassintresse, som länge varit där
, härskande, helt oväntadt finner sig vara i minoritet. Inträffar det då tillika,
att samma klassintresse i ett flertal valkretsar af sådan orsak undantränges
från ett inflytande, som det sedan gammalt utöfvat, måste däraf i regel födas
missnöje och slitningar. Det behöfves därför icke mycken framsynthet för
att inse den säkerhet för en lugn utveckling af samliällslifvet, som ligger i
det proportionella valet.
Vill man således med en utsträckning af rösträtten till andra kammaren
söka att, så långt sig göra låter, icke blott nu utan äfven för framtiden bevara
inom kammaren ett rätt uttryck för valmans kårens olika önskningar, så
27
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 51.
torde man i valet mellan proportionella va! och majoritetsval ej tveka att
föredraga de förra. Det har emellertid erinrats att, huru rättvis den proportionella
valprincipen än må vara i och för sig, det likväl icke kan vara i ättvist
att med bibehållande af ett tvåkammarsystem, enligt hvilket bägge kamrarna
äga lika rätt, på denna princip grunda valen till allenast den erm kammaren,
och det har i öfverensstämmelse härmed uttalats, att antingen maktförhållandet
mellan kamrarna borde förändras eller ock båda kamrarna väljas
efter den proportionella valprincipen. 1 afseende härå tillåter jag mig framhålla
afl, om andra kammaren bildas genom proportionella val på den allmänna
rösträttens grund och följaktligen kommer att gifva ett riktigt uttryck
för den allmänna folkviljan inom landet, det ej torde kunna befaras, att
kammaren icke skall komma att äga sitt tillbörliga inflytande i representationen.
I allt fall är införandet af proportionella val till första kammaren ett
mycket inveckladt spörsmål, som näppeligen lärer kunna lösas utan vidtagande
af jämväl andra väsentliga ändringar i grunderna för kammarens
sammansättning. För vännerna åt en snar och tillfredsställande lösning åt
den föreliggande frågan om utsträckt rösträtt till andra kammaren måste däiför
uppställandet i sammanhang därmed af nämnda spörsmål framstå såsom
i hög grad egnadt att hindra eller försvåra den önskade lösningen.
Genom den allmänna rösträttens införande i samband med proportionellt
valsätt löses af sig själf den strid i fråga om maktfördelningen inom andra
kammaren, som sedan det nya representationsskickets införande bestått mellan
land och stad. Äfven försvinna de olägenheter, hvilka enligt nu gällande
ordning äro en följd af olika städers sammanslagning till gemensamma valkretsar.
Likaså de svårigheter, hvilka uppstå vid och genom en valkretsindelning,
som afser att, där så kan ske, till gemensamma enmanskretsar förena
land och stad. Det proportionella valsättet synes äfven böra tillfredsställa
dem, som i klassvalen vilja söka ett medel mot obehörigt majoritetsvälde.
Såsom kommittén erinrat, verkställa de proportionella valen omedelbart de
grupperingar inom valmanskåren, som endast högst ofullständigt kunna ske
genom en yttre, af lagstiftningen på förhand anordnad uppdelning. De proportionella
valen innebära i sig en form af klassval, utvecklad till högsta
möjliga fulländning och lämpande sig efter alla under tidernas lopp skeende
förändringar.
Då jag här talat om kommitténs förslag, har jag, såsom äfven någon
gång uttryckligen angifvits, afsett kommitténs förslag till omedelbart valsätt.
De medelbara valen äro nu hos oss i tillämpningen så godt som afskaffa^;
något egentligt skäl att längre i riksdagsordningen bibehålla dem anser jag
ej kunna åberopas. Den föreslagna indirekta metoden, huru väl den än kan
anses uppfylla fordringarna på en proportionell valmetod, synes för öfrigt ej
gå fri från befogade anmärkningar. De särskilda försiktighetsmått, kommittén
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
måst, i afseende å det slutliga valet vidtaga för att de enskilda intressena ej
skola få tillfälle att allt för mycket göra sig gällande, gifva vid handen, att
den princip, som ligger till grund för metoden, i praktiskt hänseende är
mindre tillfredsställande. Det är ej heller sannolikt, att någon valkrets skulle
finna med verklig fördel förenadt att föredraga denna metod framför den
omedelbara. Jag anser därför att förslaget, såvidt angår det medelbara valsättet,
ej bör komma i betraktande.
Af hvad nu är sagdt följer, att jag på det lifligaste vill tillstyrka, att det
af kommittén föreslagna omedelbara valsätt måtte läggas till grund för en
blifvande nådig proposition till Riksdagen. De bestämmelser, som ansetts
böra intagas i särskild vallag, torde ej kunna föreläggas Riksdagen till antagande
förr, än denna kan vara i tillfälle att definitivt fatta beslut om de
grundlagsändringar, som äro en förutsättning för antagandet af en sådan lag.
Då emellertid ett förslag till grundlagsändringar och ett förslag till vallag stå
i oskiljaktigt samband med hvarandra, lärer det blifva nödigt att i sammanhang
med aflåtande af nådig proposition till innevarande års riksmöte rörande
ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen till Riksdagens granskning
öfverlämna det förslag till vallag, som Eders Kung], Maj:t kan varda sinnad
att förelägga Riksdagen.
Mot de af kommittén föreslagna ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen
har jag i sak ingen erinran att framställa. Dock synes mig
att, om det i kommitténs förslag upptagna medelbara valsätt ej kommer till
användning, i riksdagsordningen bör från nuvarande § 17 intagas den bestämmelse,
som tillerkänner alla valmän lika rösträtt. Med undantag för en
obetydlig redaktionsförändring i § 10 riksdagsordningen synes äfven affattningen
af de föreslagna stadgandena böra godkännas, sedan därifrån uteslutits
hvad som sammanhänger med det medelbara valsättet.
I afseende å de kvalifikationer, livilka böra fordras hos dem, som skola
kunna väljas till ledamöter i andra kammaren, torde utöfver hvad § 26 riksdagsordningen
innehåller ej böra uppställas andra villkor än de, som af
mig ifrågasatts beträffande rätten att välja riksdagsmän. Om valbarheten fortfarande,
såsom hittills, bindes vid valkretsen, skulle således därinom i allmänhet
hvarje valman blifva valbar. Och då ju enligt förslaget valkretsen i
regel omfattar hela länet, vinnes omedelbart en så väsentlig lättnad i det
tvång, som enligt nu gällande ordning är lagdt på valmännens frihet vid utseendet
af riksdagsmän, att det icke torde vara behöfligt eller ens lämpligt
att än vidare lossa på det nuvarande bostadsbandet.
Det torde här böra erinras, att en ändring af valrättsbestämmelserna i den
utsträckning, som af mig blifvit ifrågasatt, synes nödvändiggöra en ändring
äfven af § 31 regeringsformen. Enligt delta lagrum äga städernas till deltagande
29
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.
i riksdagsmannaval berättigade invånare att till borginästaretjänster föreslå tre
behöriga män. För mer än hälften af rikets städer finnas särskilda valordningar
eller reglementen, hvilka meddela bestämmelser rörande röstgrunden
vid dessa val, och i de flesta fall tillämpas härvid eu stigande men begränsad
skala allt efter storleken af de stadsinvånarne påförda bevilIningsbelopp.
Endast i Stockholm, Kalmar och Ängelholm är, enligt de för dessa städer utfärdade
valordningar, rösträtten lika för alla, som äga rätt till deltagande i
borgmästarevalen. Där särskilda bestämmelser ej gifvits, är röst beräkningen
vid borgmästareval grundad på bevillningen. Utsträckes nu den politiska
rösträtten därhän att omfatta äfven dem, som icke äro uppskattade till
bevillning, så bortfaller härigenom den grund för röstberäkningen, som
hittills i de flesta fall tillämpats vid borgmästarevalen. Huru stadgandet
i § 31 regeringsformen härutinnan bör ändras, eller om öfver hufvud taget
ett stadgande om valrätt uti ifrågavarande hänseende kan anses vara fördelaktigt
för rättsskipningen i städerna och således bör bibehållas, synes mig
likväl utgöra en fråga, med hvars behandling lämpligen kan anstå till dess
vid innevarande riksdag visat sig, i hvilken riktning den politiska valreformen
kan komma att genomföras.
I fråga om de närmare bestämmelserna i den föreslagna vallagen har jag
i likhet med kommittén ansett, att i 8 § bör stadgas viss tid, till hvilken rösträttskvalifikationerna
skola anknytas. De officiella uppgifter, som skola aflämnas
till den, hvilken längdens upprättande åligger, böra naturligen hänföra
sig till viss dag, och i likhet med kommittén anser jag, att denna dag lämpligen
bör i blifvande administrativa bestämmelser sättas till den 30 april.
Af detta skäl, och på det att längden ej må i något fall afslutas före sistnämnda
dag, synes det ock vara lämpligt, att 8 § vallagen såsom förutsättning
för att någon må i röstlängden upptagas såsom röstberättigad stadgar,
att han den 30 april uppfyller de fordringar, lagen uppställt. Dock synes
det icke vara nödigt, att denna tidsbestämmelse skall vara så ovillkorlig, som
kommittén tänkt sig, utan möjlighet torde, såsom längre fram skall närmare
utvecklas, böra beredas valmännen att under ännu någon kort tid fullgöra,
hvad som för dem brister i uppfyllandet af stadgade fordringar.
Enligt min mening skall röstlängden upptaga såsom röstberättigad eu
hvar, rörande hvilken tillgängliga handlingar ej upplysa, att han saknar
någon eller några af de kvalifikationer, som fordras för rätt till deltagande i
valet. Denna regel kan dock ej tillämpas på dem, som i kommunen icke varit
mantalsskrifna så länge, att de under sistförflutna aret skolat därstädes erlägga
utskylder. Huruvida dessa nyinflyttade fullgjort den skattskyldighet, som må
hafva ålegat dem i tidigare mantalsskriftungsort, kan i allmänhet icke utan
särskild skriftväxling och stort besvär utrönas. Jag har därför i likhet med
30
Run/jl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
kommittén ansett, att rörande denna skattebetalning en viss bevisskyldighet
bör åläggas dem. Dock synes det icke böra af dem fordras bevis om skattebetalning
under alla de tre år, som med förevarande rösträttsförslag afses.
Särskild! för den, som under dessa tre år varit mantalsskrifven i olika kommuner,
skulle säkerligen eu sådan bevisfordran kännas ganska besvärlig. Det
synes vara tillräckligt att låta den bevisskyldighet, som kan komma att åläggas
den nyinflyttade, afse endast ett års skatt, så att, om lian styrker att
lian betalt de utskylder, som under sistförfluten året förfallit till betalning i
den ort, där lian året näst förut var mantalsskrifven, han må i röstlängden
upptagas såsom röstberättigad. Förutsättningen härvid måste dock alltid
vara, att han ej veterligen brister i uppfyllandet af de eljest för rösträtt stadgade
villkor. Om således t. ex. af handlingarna vinnes upplysning, alt en
till kommunen nyinflyttad person, hvilken företett bevis därom att lian uppfyllt
den honom under sista året åliggande skatteplikt, häftar för skatt, förfallen
under något af de två tidigare åren, så bör lian naturligen ej, oaktadt
den fullgjorda bevisskyldigbeten, upptagas såsom röstberättigad. Å andra
sidan torde af hvad förut är yttradt följa, att om t. ex. häradsskrifvaren vid
röstlängdens upprättande kan, såsom undantagsvis händer, af de för honom
tillgängliga handlingar vinna upplysning därom att eu till kommunen nyinflyttad
erlagt de utskylder, som förfallit under alla tre åren, häradsskrifvaren är pliktig
att taga hänsyn till detta förhållande, äfven om den nyinflyttade ej företett
bevis om fullgjord skattebetalning. Stadgande i öfverensstämmelse med hvad
nu är sagdt torde böra intagas i 8 § vallagen. På det att upprättaren af
röstlängd må kunna i längden göra anteckning om Indika som äro i kommunen
nyinflyttade erfordras, att särskilda uppgifter härom meddelas honom.
Bestämmelse rörande dessa uppgifter och anteckningar torde lämpligen böra
meddelas i blifvande administrativa föreskrifter om röstlängds upprättande.
Ordet nyinflyttade, hvilket jag här användt, får ej fattas alltför bokstafligt.
Det innefattar icke blott dem, Indika för första gången äro i kommunen
mantalsskrifna, utan äfven dem, Indika ett år tidigare blefvo första gången
mantalsskrifna uti ifrågavarande kommun. Dessa sistnämnda hafva nämligen
ännu icke haft att i den kommun, i hvilken de inflyttat, utgöra någon af de
utskylder, hvilkas erläggande fordras för vinnande af rösträtt.
Enligt kommitténs förslag skall, sedan röstlängd upprättats, till de i
längden såsom icke röstberättigade upptagna personer, med vissa undantag,
sändas underrättelse afl de från rösträtt uteslutits med angifvande af den eller
de omständigheter, på grund hvaraf uteslutningen skeft: och den eller de, som
anse sig hafva fog till anmärkningar mot längden, äga tid för framställande
af dessa intill klockan i 2 den 3 juni, hvarefter pröfning af gjorda anmärkningar
sker den It juni. Kommitténs med stridig konsekvens genomförda
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51. •»!
förslag afser, afl härvid icke skulle la åberopas någon omständighet, som
inträffat efter (lön .‘50 april. Enligt min mening synes det dock icke medföra
någon olägenhet, om de, hvilka i längden icke upptagits såsom röstberättigade,
iinge rätt att vid framställande åt sina anmärkningar åberopa
och styrka omständighet, som inträffat äfven eller den 30 april intill tiden
för anmärknings ingifvande. Om således eu person från rösträtt uteslutits
på den grund, att han ej fullgjort sin skattskyldighet, skulle det vara
honom tillåtet att senast den 3 juni betala ogulden skatt och vid anmärkningens
ingifvande förete bevis därom. Genom ett sådant medgitvande skulle
den tidpunkt, inom hvilken villkoren för valrätt skola vara uppfyllda, icke obetydligt
framflyttas. Hvad särskildt angår skattskyldighetens fullgörande skulle
genom denna framflyttning vinnas, att tillfälle bereddes en hvar, som försummat
sig i afseende å skattebetalningen, att, efter det han på sätt förut nämnts
därom erhållit underrättelse, godtgöra sin försummelse. Och då, såsom jag förut
uppgifvit, bland rösträttsvillkoren ej skulle ingå betalning af skatt, som förfaller
under det löpande året, torde i afseende å skattebetalningen hafva medgifvits
all den lättnad, som rimligen kan begäras. Genomförandet af nu ifrågasätta
anordning påkallar ingen väsentlig ändring i den af kommittén föreslagna 1 2 §
vallagen; endast någon mindre jämkning af ordalagen synes erforderlig.
Om det således skall vara tillåtet för den, hvilken i röstlängden ej upptagits
såsom röstberättigad, att intill den 3 juni fullgöra, hvad som af honom
blifvit eftersatt, så lärer det vara billigt att den, hvilken upptagits såsom
röstberättigad men mot hvilken anmärkning framställts, ock må äga viss tid
på sig att fullgöra, hvad som för honom brister i afseende a valrättsvillkorens
uppfyllande. För detta ändamål synes rådrum kunna lämnas honom till
pröfningssammanträdet. Den ändring af kommitténs förslag, som lull af föianledes,
berör vallagens 15 §, hvilken sålunda torde böra innehålla medgifvande
att de, mot hvilka i fråga om deras rösträtt anmärkningar blifvit framställda,
äga att vid pröfningssammanträdet åberopa jämväl omständighet, som inträffat
efter den 3 juni. I fråga om rätten att vid pröfningssammanträdet bemöta
gjorda anmärkningar, synes sådan rätt böra tillkomma icke blott dem, mot
hvilka anmärkning i fråga om rösträtten framställts, utan äfven föi de fall,
då någon gjort anspråk att själf varda upptagen såsom röstberättigad, en
hvar som vill bestrida sådant anspråk. Särskildt med hänsyn till den lättnad
i bevisskyldighet, som skulle medgifvas de nyinflyttade, torde det vara nödigt
att uttryckligen förbehålla andra valmän rätten till bemötande af nyss omförmälda
anspråk.
Därest, i öfverensstämmelse med min förut uttalade asikt, befrielse från
erläggande af mantalspenningar icke kommer att medföra förlust af rösträtt,
föranledes däraf eu jämkning i den af kommittén föreslagna 10 §. så vidt
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 51.
angåi afsändande åt underrättelse titt dem, hvilka i röstlängden ej upptagits
såsom röstberättigade.
Det har af kommittén lämnats oafgjordt, huruvida vid fullföljd af talan
mot valnämnds eller magistrats beslut rörande röstlängd må hos Konungens
befallningshafvande och hos Högsta domstolen åberopas andra bevis, än de
som vant företedda hos valnämnden eller magistraten. Uppenbart synes mig
vara, att i Högsta domstolen inga nya bevis böra få företes, och det torde vara
nödvändigt att härom meddela uttryckligt lagstadgande. Hvad angår besvären
hos Konungens befallningshafvande, kunna väl skäl anföras för rätt att där
ytterligare styrka sådana förhållanden, om hvilka valmyndigheten icke funnit
tillräcklig bevisning vara förebragt, men någon större betydelse torde icke
böla tillmätas dessa skäl, och då i mer än ett afseende stora olägenheter
skulle följa af ett rättsförfarande, enligt hvilket det blefve valmännen tillåtet
att spara sina bevis till företeende först hos Konungens befallningshafvande,
anser jag, att icke heller hos Konungens befallningshafvande må åberopas
andi a bevis än de, hvilka hos valmyndigheten varit i laga ordning företedda.
Ett stadgande i nu angifna syfte torde lämpligast böra såsom en ny paragraf
intagas bland de allmänna bestämmelserna i vallagen. Om så sker, synes
tiden för anförande hos Konungens befallningshafvande af besvär öfver valmyndighets
beslut kunna utan olägenhet förkortas från de af kommittén (i
17 §) föreslagna 15 dagar till 10 dagar, hvarigenom åter den i min tanke
icke oväsentliga fördel skulle vinnas, att pröfningssammanträdet kunde framflyttas
från den 11 till den 15 juni.
Beträffande i öfrigt den af kommittén föreslagna vallag, synas bestämmelserna
i 19, 20, 21 och 70 §§ böra undergå några smärre förändringar,
delvis endast i redaktionellt hänseende. Hvad 31 § innehåller därom, att den
däri omförmälda förteckning skall öfversändas till samtliga förslagsställare och
kandidater, synes såsom onödigt kunna utgå. I fråga slutligen om pröfningen
af besvär öfver riksdagsmannaval torde ett tilläggsstadgande i det hänseende,
jag nu går att beröra, vara af behofvet påkalladt.
Om vid ett val röster obehörigen fått afgifvas eller valmän obehörigen
vägrats att afkunna sina röster, och möjlighet tillika finnes att dessa röster
inverka på frågan om hvilka som skola blifva valda, måste tydligen valet
upphäfvas. Det kan emellertid lätt inträffa, att sådana röster väl ej hafva
denna inverkan, men däremot kunna äga inflytande på frågan om hvilken vid
inträffad ledighet skall inträda i afgången riksdagsmans ställe, och det kan
härvid lika väl gälla företrädet mellan dem, hvilka på en lista komma de
valda riksdagsmännen närmast, som mellan dem, hvilka erhållit lägsta rösttalen.
I sistnämnda fallet finnes tydligen så godt som ingen sannolikhet för
att någon af de ifrågavarande kandidaterna vid eventuell ledighet skall komma
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
i fråga till riksdagsman; det skulle da icke vara rimligt att på grund af det
fel, som framkommit, göra hela valet om intet. Emellertid lärer det alltid
vara omöjligt att på förhand med någon sannolikhet beräkna, huru många af
de icke omedelbarligen valda kandidaterna i verkligheten kunna komma i fråga
att inträda såsom riksdagsmän. Det kan därför befaras att, så snart de vid
ett val förelupna felaktigheter kunna inverka på företrädet mellan livilka som
helst af de å röstsedeln upptagna kandidater, den dömande myndigheten skall,
om härom icke något innehålles i lagen, finna sig nödsakad att upphäfva valet.
Då härigenom skulle kunna inträffa, att i många fall valets upphäfvande skedde
helt onödigt, torde det vara angeläget stadga, att sådana omständigheter, som,
utan att öfva inflytande på den omedelbara utgången af valet, kunna äga inverkan
allenast på frågan om livilka vid sedermera inträffade ledigheter må
varda till riksdagsmän utsedde, ej få verka till valets upphäfvande. Ett stadgande
i detta syfte torde så mycket mindre böra möta betänkligheter, som,
enligt hvad erfarenheten visat, omsättningen bland kammarens ledamöter under
valperioden är ganska ringa. Lämpligast synes detta stadgande böra införas
bland de allmänna bestämmelserna i vallagen.»
Sedan departementschefen vidare anmält, att från Frisinnade landsföreningens
förtroenderåd ingifvits ett af motiv åtföljdt uttalande i föreliggande fråga,
redogjorde departementschefen för detta uttalande och hänvisade med anledning
af innehållet däri till hvad han redan yttrat.
Departementschefen uppläste härefter i enlighet med sitt nu afgifna
yttrande affattade förslag till dels ändrad lydelse af §§ 49 och 87 regeringsformen
samt §§ 10 till och med 25 äfvensom §§ 27, 28 och 38 riksdagsordningen
dels ock lag om val till Riksdagens andra kammare och hemställde,
att förstnämnda förslag måtte föreläggas Riksdagen till pröfning i grundlagsenlig
ordning samt att förslaget till vallag måtte såsom bilaga åtfölja detta
protokoll.
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden sålunda
hemställt;
och behagade Hans Maj:t Konungen, med bifall till
denna hemställan, förordna, att till Riksdagens pröfning i
grundlagsenlig ordning skulle aflåtas nådig proposition åt
den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet
Erik Öländer.
Bih. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sand. 1 Afd. 29 Raft.
5
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
Förslag
till
Lag
om val till Riksdagens Andra Kammare.
1 kap.
Valkretsar.
1 §•
För valen af Andra Kammarens tvåhundratrettio ledamöter indelas
riket i trettiotre valkretsar, nämligen:
1. Stockholms stad;
2. Stockholms län;
3. Uppsala län;
4. Södermanlands län;
5. Östergötlands läns nori’a valkrets, innefattande Finspånga läns härad,
Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings härad, Hammarkinds
härad med Stegeborgs skärgård och Skärkinds härad samt Norrköpings
och Söderköpings städer;
6. Östergötlands läns södra valkrets, innefattande Aska, Dals, Bobergs,
Vifolka, Valkebo, Gullbergs, Åkerbo, Bankekinds, Hanekinds, Lysings, Göstrings,
Kinda och Ydre härad samt städerna Linköping, Motala, Vadstena och
Skenninge;
7. Jönköpings län;
8. Kronobergs län;
9. Kalmar läns norra valkrets, innefattande norra landstingsområdet;
35
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
10. Kalmar läns södra valkrets, innefattande södra landstingsområdet;
11. Gottlands län;
12. Blekinge län;
13. Kristianstads län;
14. Malmöhus läns norra valkrets, innefattande Luggude, Itönnebergs, Onsjö,
Harjagers, Frosta och Färs härad samt städerna Hälsingborg och Landskrona;
15. Malmöhus låns södra valkrets, innefattande Torna, Bara, Oxie,
Skytts, Vemmenhögs, Ljunits och Härrestads härad samt städerna Lund,
Ystad, Trelleborg och Skanör med Falsterbo;
16. Malmö stad;
17. Hallands län;
18. Göteborgs och Bohus läns valkrets, innefattande länets landstingsområde
;
19. Göteborgs stad;
20. Älfsborgs län;
21. Skaraborgs län;
22. Värmlands län;
23. Örebro län;
24. Västmanlands län;
25. Kopparbergs läns södra valkrets, innefattande Folkare härad, Hedemora
och Gai’penbergs, Säters, Stora Skedvi, Husby, Falu södra, Falu norra,
Söderbärke, Norrbärke och Grangärde tingslag samt städerna Falun, Säter
och Hedemora;
26. Kopparbergs läns norra valkrets, innefattande Nås, Malungs, Gagnefs,
Leksands, Rättviks, Mora, Orsa, Älfdals samt Särna och Idre tingslag;
27. Gäfleborgs läns södra valkrets, innefattande Gästriklands västra och
östra tingslag samt Gäfle stad;
28. Gäfleborgs läns norra valkrets, innefattande Södra Hälsinglands
västra och östra tingslag, Enångers, Forsa, Bergsjö, Delsbo, Ljusdals samt
Arbrå och Järfsö tingslag äfvensom städerna Söderhamn och Hudiksvall;
29. Västernorrlands läns södra valkrets, innefattande Tima, Selångers,
Torps, Njurunda, Sköns, Ljustorps och Indals tingslag samt Sundsvalls stad;
30. Västernorrlands läns norra valkrets, innefattande Säbrå, Gudmundrå,
Nora, Boteå, Sollefteå, Ramsele, Resele, Nätra, Nordingrå, Själevads och Arnäs
tingslag samt städerna Härnösand och Örnsköldsvik;
31. Jämtlands län;
32. Västerbottens län; samt
33. Norrbottens län.
36
Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
II kap.
Om valdistrikt och om valnämnd.
2 §.
Inom de särskilda valkretsarna förrättas valen i allmänhet kommunvis,
och hvarje kommun bildar då ett valdistrikt; men kommun, som till följd af
folkmängdens storlek, samfärdsförhållandena eller andra orsaker finnes icke
lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt, må på därom gjord framställning
efter beslut af Konungens befallningshafvande delas i två eller flera valdistrikt.
3 §.
När förslag om en kommuns delande i skilda valdistrikt eller om ändring
i redan skedd indelning bos Konungens befallningshafvande väckes,
varde yttrande däröfver affordradt kommunalstämma på landet samt stadsfullmäktige
och magistrat i stad. Skall kommun på landet delas, bör därvid
iakttagas, att delar af samma by eller hemman ej utan synnerliga skäl förläggas
till olika valdistrikt. Beslut om distriktsindelning skall af Konungens
befallningshafvande kungöras, men beslutet träder, sedan det blifvit gällande,
ej i tillämpning förr än i afseende å det val, som näst efter ingången af det
följande året skall enligt § 18 mom. 1 riksdagsordningen förrättas.
4 §.
Höra delar af samma kommun till olika valkretsar, bildar hvarje del
ett valdistrikt.
5 §.
För hvarje valdistrikt å landet skall finnas en valnämnd af fem inom
distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte suppleant för
honom förordnar Konungens befallningshafvande årligen före februari månads
utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter väljas å första ordinarie
kommunalstämma hvarje år i den ordning, som om nämndemansval är stadgadt.
Det åligger kommunalstämmans ordförande att ofördröjligen utan lösen
låta tillställa en hvar af de valda ledamöterna och suppleanterna i valnämnden
ett utdrag af stämmoprotokollet, i hvad dem rörer. Om de personers
namn och hostad, som blifvit till ordförande och suppleant för honom
Kungl. May.is Nåd. Proposition N:o 51. 37
utsedda, låter Konungens befallningshafvande i länskungörelserna meddela
underrättelse.
När enligt denna lag valnämnd sammanträder, föres protokoll af ordföranden.
Såsom nämndens beslut gäller den mening, om hvilken de flesta
röstande sig förena, eller, vid lika rösttal, den mening ordföranden biträder.
6 §.
De åligganden, som på landet tillhöra valnämnd eller dess ordförande,
fullgöras i stad af magistraten.
Hl kap.
Om röstlängd.
7 §•
För hvarje valdistrikt skall röstlängd upprättas på landet och i stad,
där magistrat ej finnes, af den tjänsteman, som verkställer debitering af
utskyld erna till kronan, samt i annan stad af magistraten eller, där särskilda
tjänstemän äro för nämnda debitering förordnade, af dessa under magistratens
inseende.
8 §.
Röstlängd upprättas före den 15 maj hvarje år och skall efter mantalslängden
för samma år upptaga alla manliga invånare inom valdistriktet, hvilka
vid årets början uppnått tjugufem års ålder. En hvar sådan person, om
hvilken upplysning ej vinnes att han den 30 april brister i något af hvad
lag stadgar såsom villkor för rösträtt, antecknas i längden såsom röstberättigad;
dock att den, som icke varit i kommunen mantalsskrifven å sådan tid, att
han under sistförflutna året skolat därstädes erlägga utskylder, ej må upptagas
såsom röstberättigad med mindre af tillgängliga handlingar framgår eller eljest
styrkes, att honom i hans mantalsskrifningsort påförda, sistnämnda år till betalning
förfallna utskylder blifvit erlagda eller att lian icke detta år haft att
erlägga några sådana utskylder.
Närmare föreskrifter i afseende å röstlängdens upprättande så ock om
skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter till
införande i längden meddelas af Konungen.
38
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
9 §.
Senast den 15 maj skall röstlängd vara afsänd eller aflämnad för landet
till ordföranden i valnämnden ock i stad till magistraten, där denna ej själf
verkställt upprättandet.
10 §.
Från och med den 24 till och med den 31 maj skall röstlängden vara
å lämpligt ställe inom valdistriktet under behörig tillsyn framlagd för granskning.
Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten att ej mindre i
god tid före den 24 maj kungöra, på sätt här nedan i 11 § sägs, tid och
ställe för framläggandet än äfven ofördröjligen efter röstlängdens mottagande
till en hvar i röstlängden upptagen person, som däri icke antecknats såsom
röstberättigad, härom med allmänna posten sända underrättelse med angifvande
af den eller de omständigheter, på grund hvaraf han från rösträtt uteslutits.
Till dem, hvilka åtnjuta fattigunderstöd eller sakna stadigt hemvist, vare
dock ej nödigt att sända underrättelse, som ofvan sägs.
I kungörelse samt underrättelse, hvarom i denna § förmäles, skall
jämväl intagas tiden, inom hvilken anmärkning mot röstlängd för att upptagas
till pröfning bör, jämlikt 12 § här nedan, vara till valnämndens ordförande
eller magistraten inlämnad, samt tid och ställe för pröfning enligt
15 § af sålunda gjorda anmärkningar.
11 §.
Kungörelse samt underrättelse, hvarom i 10 § förmäles, skola affattas enligt
formulär 1 och 2 vid denna lag. Blanketter till nämnda underrättelse tillhandahållas
vederbörande af Konungens befallningshafvande.
Nämnda kungörelse skall uppläsas i kyrkan; varde ock, där så kan
ske, i ortstidningar införd.
12 §.
Vill någon, hvilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig påstå
sådan rätt, eller anser någon att annan icke må vara däri upptagen såsom
röstberättigad, äger han att sina anmärkningar, skriftligen affattade och åtföljda
af de bevis han vill åberopa, ingifva till valnämndens ordförande eller magistraten
före klockan 12 den 3 juni.
13 §.
Har i rätt tid anmärkning af någon gjorts därom, att annan i röstlängden
upptagits såsom röstberättigad, skall härom till denne af valnämn
-
39
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
dens ordförande eller magistraten ofördröjligen med allmänna posten sändas
underrättelse med angifvande af dagen för anmärkningens pröfning. Blanketter
till sådan underrättelse, affattade i öfverensstämmelse med formulär .1
vid denna lag, skola af Konungens befallningshafvande hållas vederbörande
till banda.
14 §.
Varder anmärkning ej ingifven inom föreskrifven tjd, kommer den
under pröfning.
15 §.
ej
Den 15 juni sammanträder på landet för hvarje valdistrikt valnämnden
och i stad magistraten för pröfning af de mot röstlängden framställda anmärkningar,
som i rätt tid ingifvits. Detta sammanträde, som är offentligt,
skall börja klockan 10 förmiddagen.
Sedan vid sammanträdet tillfälle lämnats till bemötande af gjorda anmärkningar
med rätt för dem, hvilkas rösträtt blifvit enligt 12 § bestridd,
att åberopa jämväl omständigheter, som inträffat efter den 3 juni, skall valnämnden
eller magistraten öfver alla i behörig tid framställda anmärkningar
omedelbart eller senast dagen efter slutad förhandling afkunna beslut, som,
med angifvande i korthet af skälen därför, intagas i det vid sammanträdet
förda protokoll.
I röstlängden införas de rättelser, som af dessa beslut föranledas.
Röstlängden, sålunda rättad, underskrifves af valnämnden eller magistraten,
hvarefter längden jämte protokollet och alla dithörande handlingai
ofördröjligen insändes till Konungens befallningshafvande.
16 §.
Har anmärkning mot röstlängden ej inom behörig tid framställts, varde
intyg därom af valnämndens ordförande eller magistraten tecknadt å längden, som
därefter insändes till Konungens befallningshafvande.
17 §.
1. Vill någon klaga öfver beslut, som i 15 § sägs, göre det medelst
besvär, som ingifvas till Konungens befallningshafvande före klockan 12 å
tionde dagen från den dag, då beslutet afkunnades.
2. Afse besvären annan än klaganden, skola de ingifvas i två exemplar;
och vare i sådant fall klaganden skyldig att genast åter uttaga det ena
exemplaret af besvärshandlingarna och honom, som vederbör, det tillställa
40
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.
samt inom den tid af minst två, högst fjorton dagar, som Konungens befallningshafvande
efter omständigheterna i hvarje särskildt fall bestämmer, till
Konungens befallningshafvande inkomma med bevis om dagen för delgifningen.
18 §.
Ingifvas ej besvären inom föreskrifven tid, eller inkommer ej bevis, som
i 17 § 2 mom. sägs, inom därför bestämd tid, varda besvären ej upptagna
till pröfning.
19 §.
Har före utgången af den för ingifvande af delgifningsbevis bestämda
tid klaganden låtit besvärshandlingarna tillställas honom, som vederbör, äge
denne att inom den tid af minst två, högst fjorton dagar, som Konungens befallningshafvande
utsätter, räknad från dagen för handlingarnas delgifning, till
Konungens befallningshafvande inkomma med förklaring.
20 §.
Hvad i afseende å besvärsbandlingars delgifning och ingifvande af bevis
därom samt förklarings afgifvande bör iakttagas så ock påföljden för försummelse
att i rätt tid inkomma med delgifningsbevis skall tecknas på besvärsskriften.
21 §.
Så snart inkommet besvärsmål är i skick att kunna afgöras, teckne
Konungens befallningshafvande å besvärshandlingarna, som ej må till part återställas,
sitt utslag och införe i röstlängden de rättelser, som däraf föranledas.
22 §.
Underrättelse om tiden för utslagets meddelande varde senast dagen
därefter införd i en för ändamålet särskildt inrättad bok, som hålles för allmänheten
tillgänglig.
23 §.
Öfver Konungens befallningshafvandes utslag må klagan ej föras annat
än i sammanhang med besvär öfver själfva valet.
24 §.
När röstlängd, enligt hvad ofvan sägs, blifvit i föreskrifven ordning framlagd
och anmärkning däremot ej förekommit eller beslut i anledning af fram
-
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
41
ställd anmärkning gifvits och behörig rättelse i längden gjorts, lände den röstlängd
vid de riksdagsmannaval, som därefter hållas, till ovillkorlig efterrättelse,
intill dess ny röstlängd på enahanda sätt kommit till stånd; dock att, där på
besvär öfver riksdagsmannaval röstlängden i någon del förklarats felaktig,
behörig rättelse däri af Konungens befallningshafvande verkställes.
IV Kap.
Om kungörande af val samt om valförslag och
vallistor.
25 §.
När val till Andra Kammaren skall äga rum, låter Konungens befallningshafvande
därom i god tid förut utgå kungörelse, som uppläses i kyrkorna
och införes i den eller de ortstidningar, däri Konungens befallningshafvandes
tillkännagifvanden vanligen intagas. I denna kungörelse upptages
antalet af dem, som skola väljas inom valkretsen, och utsättes, utom valdagen,
valstället inom hvarje valdistrikt samt tid och ställe för rösternas
sammanräknande.
Kungörelsen skall tillika innehålla, inom hvilken tid valförslag, på sätt
i 26 § sägs, samt anmälningar, hvarom i 33 § förmäles, böra till Konungens
befallningshafvande ingifvas.
26 §.
Från och med måndagen till och med lördagen i sjätte veckan före den,
i hvilken valet hålles, mottager Konungens befallningshafvande mellan klockan
10 förmiddagen och klockan 2 eftermiddagen förslag å kandidater. Dessa
valförslag böra innehålla tydlig uppgift å de föreslagnas namn, titel eller yrke
och hemvist. Hvarje förslag må upptaga högst dubbelt så många kandidater,
som valet afser riksdagsmän, och skall för att anses giltigt vara undertecknadt
af minst tjugu inom valkretsen röstberättigade personer, med angifvande
för en hvar af titel eller yrke och hemvist samt det valdistrikt, å hvars röstlängd
han är uppförd.
Bih. till Rikad. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 29 Häft.
6
42
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.
Förslagsskriften skall tillika bemyndiga en af förslagsställarne att densamma
ingifva. Sådant uppdrag medfölje utan vidare fullmakt befogenhet för
den utsedde att i allt, som angår förslaget, såsom ombud för öfriga förslagsställare
företräda dem hos Konungens befallningshafvande.
27 §.
Förslag skall af förslagsställarnes ombud personligen till Konungens befallningshafvande
ingifvas.
Är ett förslag i behörig ordning aflämnadt, må Konungens befallningshafvande
ej vägra att detsamma mottaga i annat fall, än att antalet röstberättigade
förslagsställare därå understiger tjugu, eller att förslaget upptager
flera kandidater, än som enligt 26 § är medgifvet.
28 §.
Yppas tvifvelsmål om hvem som med en föreslagen kandidat afses, eller
förekommer eljest någon otydlighet, meddele förslagsställarnes ombud Konungens
befallningshafvande erforderliga upplysningar och göre härom å förslaget
de anteckningar, som finnas nödiga.
29 §.
Konungens befallningshafvande åligger att ofördröjligen pröfva de föreslagna
kandidaternas valbarhet. Finnes därvid att någon ej är valbar, varde
hans namn från förslaget struket och beslutet härom förslagsställarnes ombud
meddeladt; ombudet sedan obetaget att inom utgången af den i 26 §
omförmälda mottagning å förslaget uppföra en valbar person i den uteslutnes
ställe.
30 §.
De ingifna förslagen skola hos Konungens befallningshafvande under behörig
tillsyn vara för en hvar tillgängliga.
31 §.
När förslagen, efter verkställd pröfning, äro i behörigt skick, låter
Konungens befallningshafvande å en förteckning uppföra dem i ordningsföljd
efter som de ingifvits och med utsättande för ett hvart af dem af förslags
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
43
ställarnes namn, titel eller yrke och hemvist. Denna förteckning kungöres
ofördröjligen på enahanda sätt, som i 25 § är föreskrifvet.
32 §.
På grund af de kungjorda förslagen fastställas offentliga vallistor på sätt
här nedan i 33 till och med 36 §§ sägs.
33 §.
1. Under tredje veckan före den, i hvilken valet sker, mottager Konungens
befallningshafvande från och med måndagen till och med lördagen mellan klockan
10 förmiddagen och klockan 2 eftermiddagen anmälningar om namn å kandidater,
hvilka skola tillhöra en och samma vallista.
2. Å vallista må ej upptagas andra namn på kandidater, än som finnas
å de enligt 31 § kungjorda förslag. För att kunna mottagas skall anmälningsskrift
vara undertecknad, om den upptager namn å kandidater från två
eller flera dylika förslag, af minst tio bland dem, som framställt dessa förslag,
och om den upptager namn å kandidater från ett enda förslag, af minst en
af dess framställare; varde ock inlämnad af den eller någon bland dem, som
gjort ifrågavarande anmälan.
3. Anmälningsskriften skall vara försedd med förklaring af samtliga
därå upptagna kandidater att de vilja tillhöra ifrågavarande vallista. Förklaringen
skall af hvarje kandidat egenhändigt underskrifvas och namnteckningen
af två personer bevittnas. Ej må någon kandidat underteckna mer än en
dylik förklaring.
34 §.
Upptager anmälningsskrift namn å kandidat, som ej finnes å de enligt 31 §
kungjorda förslag eller icke afgifvit sådan förklaring, som i 33 § 3 mom. afses,
eller är beträffande någon föreslagen kandidat förklaringen ej af beskaffenhet,
som sist nämnda lagrum föreskrifver, har Konungens befallningshafvande att
utesluta vederbörande kandidats namn från den anmälda vallistan.
Har kandidat å mer än en anmälningsskrift tecknat sådan förklaring,
som i 33 § 3 mom. afses, skall hans namn af Konungens befallningshafvande
uteslutas från de enligt samma § anmälda vallistor, å hvilka det upptagits.
Saknas alldeles å anmälningsskrift sådan förklaring, som i 33 § 3
mom. afses, varde den ej mottagen.
44
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.
35 §.
När anmäld vallista är i behörigt skick, har Konungens befallningshafvande
att utesluta därå upptagna kandidaters namn från de enligt 31 §
kungjorda förslag.
De namn å kandidater, som därefter återstå å nämnda förslag, anses
hvar för sig bilda en särskild vallista.
Upptager vallista namn å kandidat, som vid den i 33 § nämnda mottagnings
utgång är afliden eller finnes ej längre vara valbar, varde då sådant
namn af Konungens befallningshafvande från listan uteslutet.
36 §.
Vid utgången af den i 33 § nämnda mottagning läte Konungens befallningshafvande
ofördröjligen upprätta en förteckning å de särskilda vallistorna,
och iakttages härvid att vallistor, som tillkommit på anmälan enligt 33 §,
sättas främst och inbördes ordnas efter tiden för inlämnandet, att efteråt de
listor, som utgöras af fristående kandidatnamn, ordnas alfabetiskt efter namnens
begynnelsebokstäfver, samt att hvarje lista förses med tydlig nummerbeteckning.
Sålunda ordnade, varda listorna omedelbart af Konungens befallningshafvande
kungjorda såsom offentliga vallistor. Kungörelsen härom sker på
enahanda sätt, som i 25 § är föreskrifvet; varde ock inom hvarje valdistrikt
anslagen å dörren till vallokalen.
37 §.
Konungens befallningshafvande läte, med undantag för det fall, som i 39 §
här nedan sägs, i enlighet med formulär 4 vid denna lag trycka tillräckligt
antal röstsedlar, upptagande på en sida samtliga vallistor i noga öfverensstämmelse
med den i 36 § omförmälda förteckning.
38 §.
Finnes hela antalet å förslag uppförda valbara kandidater vara mindre
än det antal riksdagsmän, som skall väljas, varde med inställande af redan
kungjorda valåtgärder ny valdag utsatt att hållas så tidigt lämpligen kan ske;
och skola i öfrigt beträffande sådant nytt val de här ofvan i detta kapitel
gifna föreskrifter lända till efterrättelse.
45
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
39 §.
Uppgår hela antalet å förslag uppförda valbara kandidater till jämnt det
antal platser, som är att besätta, förklarar Konungens befallningshafvande
omedelbart dessa kandidater valda och inställer alla vidare valåtgärder. Kungörelse
härom sker på sätt i 25 § är stadgadt.
V Kap.
Om valens förrättande.
40 §.
Valet sker på landet inför den i 5 § omförmälda valnämnd och i stad
inför magistraten.
I valnämnden skola härvid alltid minst två ledamöter, utom ordföranden,
vara närvarande.
41 §.
Röstlängden för hvarje valdistrikt skall jämte erforderligt antal röstsedlar
i försegladt omslag med påskrift, utvisande omslagets innehåll, genom
Konungens befallningshafvandes försorg tillställas vederbörande ordförande
vid valförrättningen i god tid före valdagen. Detta omslag må först vid
valförrättningen brytas; och varde erinran därom jämväl tecknad å omslaget.
42 §.
I hvarje vallokal skola finnas särskilda skrifplatser, vid Indika den röstande
kan med fullt bevarande af valhemligheten utmärka, huru han röstar. För
sådant ändamål skola dessa skrifplatser vara inrättade med skärmar eller
annat dylikt, dock så anordnadt att för såväl valmyndigheten som allmänheten
är synligt, när en skrifplats är af en valman upptagen; och åligger det
valmyndigheten att vaka öfver att valmannens förehafvande där ej må af
någon kunna iakttagas.
Å tjänliga ställen i vallokalen skola exemplar af denna lag finnas anslagna.
46
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
43 §.
Valförrättningen äger rum inför öppna dörrar. Ej må därvid tal hållas,
eller tryckta eller skrifna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen.
Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,
som valmyndigheten för ordningens upprätthållande och valförrättningens behöriga
fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning, som ej kan afstyras,
äge valmyndigheten att afbryta förrättningen.
44 §.
Valet skall börja klockan 9 förmiddagen och fortgå till klockan 1
eftermiddagen samt därefter fortsättas från klockan 4 till klockan 8 eftermiddagen;
dock att, där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom valdistriktet,
uppehåll göres för den tid gudstjänsten pågår.
Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera lämpliga,
äge Konungen att därom på framställning af vederbörande förordna.
45 §.
Innan röstsedlarna tillhandahållas valmännen, låter valmyndigheten öfverst
på sedlarnas blanka sida intrycka en stämpel, utvisande det valdistrikt, där
förrättningen äger rum.
Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande
att valurnan är tom.
46 §.
En hvar, som anmäler sig till valet och är i röstlängden uppförd såsom
röstberättigad, erhåller vid valbordet en röstsedel.
Vid någon af de i 42 § omförmälda skrifplatser anbringar valmannen
å nämnda röstsedel med en penna af blåkrita, som där hålles för de röstande
tillgänglig, ett tydligt streck under hvart och ett af de namn, på hvilka
han vill rösta, och sammanviker samt tillsluter röstsedeln. Utan dröjsmål
öfverlämnar därefter valmannen personligen röstsedeln till valnämndens eller
magistratens ordförande, hvilken, sedan han förvissat sig om att sedeln är
behörigen stämplad, men eljest på utsidan omärkt, och efter det i röstlängden
vid den röstandes namn skett anteckning om aflämnandet, nedlägger sedeln
i valurnan.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51. 47
47 §.
Valman, som på grund af kroppsligt fel är oförmögen att själf utmärka,
huru han vill rösta, eller att i föreskrifven ordning framlämna sin röstsedel, äge
att till biträde vid röstningen anlita den, lian själf därtill utser.
48 §.
Ej må någon rösta på andra än dem, kvilkas namn äro på röstsedeln
tryckta.
Å röstsedeln må ej utmärkas flera, men väl färre, namn än det antal
riksdagsmän, som skall väljas.
Är å röstsedel endast ett namn understruket, bär den kandidat, som
därmed afses, erhållit den röstandes hela röst. Äro två namn understrukna,
har hvardera kandidaten erhållit 1j2 röst; äro tre namn understrukna, har en
hvar af de tre kandidaterna erhållit 1/3 röst och så vidare, så att den del af
en hel röst, som, när mer än ett namn å röstsedeln understrukits, tillkommer
en hvar af de på röstsedeln utmärkta kandidater, alltid motsvarar deras antal.
Valmannen vare ej bunden att rösta uteslutande inom en vallista på
röstsedeln, utan äge full frihet att rösta på kandidater å skilda listor.
49 §.
I annan ordning eller på annat sätt, än ofvan i 46 till och med 48 §§
är sagdt, må ej någon sin rösträtt utöfva.
Röstsedel, som saknar behörig stämpel eller på utsidan är försedd
med något af den röstande anbragt märke, varde ej mottagen.
50 §.
Har genom misstag vid namnunderstrykningen eller af annan orsak
röstsedel blifvit obrukbar, äge valmannen mot sedelns återställande utfå ny
röstsedel, när det pröfvas kunna ske utan förfång för de efteråt röstandes
rätt att erhålla röstsedlar.
51 §.
De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller valet
skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å
anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att aflämna
sina röstsedlar.
48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
52 §.
När alla, som vid det för valförrättningens slut fastställda klockslag äga
tillträde till valet, aflämnat sina röstsedlar, förklarar ordföranden röstningen
afslutad.
Omedelbart därefter uttagas röstsedlarna ur valurnan och räknas oöppnade.
I det protokoll, som i öfverensstämmelse med det vid denna lagfogade
formulär 5 med därå gjorda anvisningar skall föras vid förrättningen,
antecknas antalet afgifna röstsedlar. Jämväl räknas och upptages i protokollet
antalet af de personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit
i valet.
De vid valet afgifna röstsedlarna inläggas härefter i ett hållfast omslag,
som omsorgsfullt förseglas under minst tre närvarandes sigill. De sålunda
åsätta sigillen skola jämväl i protokollet aftryckas.
Vid förrättningen öfverblifna röstsedlar skola genast förstöras.
53 §.
Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas
under minst tre närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert
förvar; och hör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
valnämnden eller magistraten inför öppna dörrar förvissa sig om att sigillen
äro obrutna.
54 §.
Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats af ordföranden
och två af de närvarande, afslutas förrättningen med tillkännagifvande, att
röstsammanräkningen verkställes å tid och ställe, som därför blifvit utsatt.
Valnämnden eller magistraten insänder därefter ''ofördröjligen till Konungens
befallningshafvande röstsedlarna och valprotokollet jämte röstlängden.
VI kap.
Om rösternas sammanräkning samt kungörande af
valets utgång.
55 §.
Å utsatt tid och ställe verkställes af Konungens befallningshafvande
sammanräkning af de vid valet afgifna röster. Sammanräkningen sker inför
49
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
öppna dörrar. Såsom vittnen böra därvid deltaga de personer, Konungens befallningshafvande
därtill utser.
56 §.
Protokollen öfver röstningen granskas livar för sig, och sigillen å omslaget
till de vid hvarje protokoll fogade röstsedlar jämföras med de sigill,
som äro å protokollet aftryckta. Förekommer därvid ej skälig anledning, att
omslaget efter tillslutningen blifvit öppnadt, brytes förseglingen. I annat fall
lämnas omslaget orubbadt, och de däri inneslutna röstsedlar inverka ej
på valet.
57 §.
Ej må valets afslutande uppehållas däraf, att protokoll och röstsedlar
icke inkommit från alla valdistrikt.
58 §.
Efter det röstsedlarna från de särskilda valdistrikten öppnats och granskats,
meddelar Konungens befallningshafvande de beslut, hvartill röstsedlarna
och protokollen må gifva anledning.
59 §.
Ogiltig är röstsedel:
hvilken icke är försedd med sådan stämpel, som i 45 § sägs;
å hvilken understrukits flera namn, än valet afser platser;
å hvilken intet namn utmärkts;
å hvilken tillagts och understrukits något namn, förn ej är å sedeln tryckt;
å hvilken på annat sätt, än 46 § angifver, utmärkts huru den röstande
velat rösta;
å hvilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara af den röstande
med afsikt där anbragt.
60 §.
För sammanräkningen böra de giltiga röstsedlarna ordnas i grupper efter
antalet af de å hvarje sedel gjorda namnunderstrykningar.
Bill. till Riksd. Prof. 1904 1 Samt. 1 Afd. 29 Häft.
7
50
Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
61 §.
Vid sammanräkningen begynnes med den grupp af röstsedlar, å hvilka
blott ett namn understrukits; och antecknas huru många röster hvarje kandidat
erhållit på dessa röstsedlar.
Från de röstsedlar, å hvilka två namn understrukits, antecknas likaledes
huru många gånger hvarje kandidats namn sålunda utmärkts. De härvid
antecknade talen delas med 2.
Från de röstsedlar, å hvilka tre namn understrukits, sker på enahanda
sätt anteckning för hvarje kandidat; dock att de härvid antecknade talen
delas med 3.
På samma sätt behandlas alla öfriga grupper af röstsedlar, därvid för
hvarje grupp iakttages, att de antecknade talen delas med det tal, som utvisar
antalet å röstsedlarna understrukna namn.
För sammanräkningen af de kvoter, som sålunda erhållas, böra uppkomna
bråktal uttryckas i hundradelar, så att 1/2 räknas lika med 0.50, x/3
lika med 0.33, 2/3 lika med 0.67 och så vidare, allt i enlighet med den å
bilaga till denna lag intagna tabell.
De tal, som på ofvan angifna sätt erhållas för en och samma kandidat,
sammanräknas. Summan utgör kandidatens rösttal.
62 §.
Rösttalen för de kandidater, som äro uppförda på samma vallista, sammanräknas,
och summan varde på det sätt jämnad till närmaste hela tal, att
hvad som öfverstiger 0.50 räknas för 1, och hvad som understiger eller blott
uppgår till 0,50 uteslutes. Det sålunda uppkomna talet är listans rösttal.
För lista, som upptager en enda kandidat, är hans rösttal, på enahanda sätt
jämnadt, listans rösttal.
63 §.
De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika listorna efter
den grund, att, då någon lista tillerkännes en plats för en viss röstmängd,
samma röstmängd skall medföra lika rätt för hvarje annan lista.
Denna fördelning tillgår sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas
den af de olika listorna, hvilken för hvarje gång uppvisar det största af nedan
angifna jämförelsetal.
Jämförelsetalet är för hvarje lista dess rösttal, så länge listan ännu icke
fått någon plats sig tillerkänd; därefter halfva rösttalet, så länge listan er
-
51
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 51.
hållit allenast eu plats; därefter tredjedelen af rösttalet, så länge listan erhållit
allenast två platser; och så vidare i fortsatt följd.
Äro, i fråga om någon plats, två eller flera af jämförelsetalen lika, äge
den lista företräde, hvars rösttal är störst. Äro äfven rösttalen lika, skilje
lotten.
Har en lista redan erhållit så många platser, som listan upptager kandidater,
varde den från vidare jämförelse utesluten.
64 §.
De platser, som enligt nästföregående § tillkomma en lista, tilldelas dem
af de valbara kandidaterna därå, som äga högsta rösttalen. Vid lika rösttal
eller i händelse plats skall tilldelas någon af två eller flera kandidater, som
icke personligen erhållit någon röst, skilje lotten.
65 §.
Vid förrättningen läte Konungens befallningshafvande föra protokoll, i
hvilket antecknas utom annat, som vid förrättningen förekommit, huru många
giltiga och ogiltiga röstsedlar afgifvits i hvarje valdistrikt, sammanlagda antalet
giltiga röstsedlar, hvarje kandidats rösttal, de särskilda vallistornas
rösttal, de öfriga jämförelsetal, som varit bestämmande vid fördelningen af
platserna mellan de olika listorna, det antal platser, som tilldelats hvarje
lista, samt slutligen de valda riksdagsmännens namn.
Samtliga röstsedlar inläggas, de godkända och de underkända hvar för
sig, i omslag, hvilka, innan förrättningen afslutas, förses med minst tre
närvarandes sigill, hvarom anteckning sker i protokollet. De sålunda inlagda
röstsedlarna jämte de enligt 61 § gjorda anteckningar skola förvaras
till dess valet vunnit laga kraft eller, i händelse af besvär, dessa blifvit
afgjorda.
66 §.
Kan förrättningen icke på en dag bringas till slut, eller varder eljest
nödigt att densamma uppskjuta eller afbryta, skola alla röstsedlar inläggas i
omslag, hvilka förseglas under minst tre närvarandes sigill. Dessa omslag
jämte andra till valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert
förvar; och må förrättningen ej ånyo företagas, innan de af Konungens befallningshafvande
tillkallade vittnen eller andra närvarande förvissat sig om
att de åsätta sigillen äro obrutna.
52 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.
67 §.
Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning af valprotokollet.
Med protokollets uppläsning är valförrättningen afslutad.
68 §.
Om utfärdande af fullmakt för de valda är stadgadt i riksdagsordningen.
Sådan fullmakt skall hafva följande lydelse:
»Vid riksdagsmannaval, som den . . . (dag, månad, år) . . . hållits i . . .
(valkretsens namn), har» N. N. »blifvit utsedd till ledamot af Riksdagens Andra
Kammare för en tid af tre år, räknade från och med den 1 januari nästkommande
år» (eller om valet hållits efter treårsperiodens början: »för tiden
till den 1 januari år....»); »hvarom detta länder till bevis och fullmakt».
Ort och tid.
69 §.
Har någon, som blifvit vald till riksdagsman, afsagt sig uppdraget, och
pröfvas afsägelsen giltig, då inträde i hans ställe den af kandidaterna på
samma lista, som enligt de i 64 § angifna grunder kommer de valda riksdagsmännen
närmast.
Samma lag vare, då eljest ledig vorden plats i kammaren skall fyllas.
Finnes å den lista, som upptagit den afgångne, till fyllande af dennes
plats ingen valbar kandidat, skall platsen efter de i 64 § stadgade grunder
fyllas från den af de öfriga listorna, som vid fortsättande af det i 63 § angifna
förfarande finnes närmast berättigad till den obesatta platsen. Saknas
på samtliga listor valbar kandidat, skall platsen stå obesatt till nästa val.
70 §.
I de fall, som i nästföregående § afses, skall Konungens befallningshafvande
vid offentlig förrättning, som hålles så fort ske kan och hvarom
underrättelse minst åtta dagar förut meddelas genom anslag och medelst tryck
så som med Konungens befallningshafvandes kungörelser vanligen förfares, i
protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna samt hvilken på grund
däraf skall inträda i den afgångnes ställe. Sedan detta protokoll vid förrättningen
upplästs, utfärde Konungens befallningshafvande omedelbart fullmakt
för den sålunda utsedde.
Denna fullmakt skall vara af följande lydelse:
»Sedan» N. N. »blifvit utsedd till ledamot af Riksdagens Andra Kammare
för .... (valkretsens namn) för en tid af tre år, räknade från och med den
53
Kungl. Maj:tx Nåd. Proposition N:o 51.
1 januari år (eller om den afgångne utsetts först efter treårsperiodens
början: »för tiden till den 1 januari år . ...»), men denna plats blifvit ledig,
har vid förrättning enligt 69 § af lagen om val till Riksdagens Andra
Kammare» N. N. »blifvit utsedd att inträda såsom ledamot af nämnda kammare
för tiden till den 1 januari år ....» (eller om förrättningen hållits före
treårsperiodens början: »för sagda tid»); »hvarom detta länder till bevis och
fullmakt». Ort och tid.
VII kap.
Allmänna bestämmelser.
71 §.
Hvad i denna lag är stadgadt i afseende å magistrat vare i stad, där
magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskild! tillsatta styrelse.
72 §.
Äro i stad flera valdistrikt, skall magistraten för valets hållande dela sig
i lika många afdelningar med minst tre ledamöter i hvarje. Finnes i magistraten
ej tillräckligt antal ledamöter för en sådan fördelning, äge magistraten
att bland stadens invånare utse erforderligt antal personer att såsom extra
ledamöter af magistraten närvara vid valförrättningen.
År magistrat delad på afdelningar, föres vid valförrättning protokollet af
den, hvarje afdelning inom sig därtill utser.
73 §.
Uppdrag att vara ledamot i valnämnd eller extra ledamot af magistrat
vid valförrättning må ej annan afsäga sig, än ämbets- eller tjänsteman, som
af sin befattning är hindrad att uppdraget fullgöra; den, som uppnått sextio
års ålder; samt den, hvilken eljest uppgifver hinder, som af kommunalstämman
eller magistraten godkännes.
74 §.
Menar någon att val af ledamöter i valnämnd icke skett i laga ordning,
eller vill någon klaga däröfver att af honom gjord afsägelse af uppdrag, som
i 73 § afses, icke godkänts, äge han att hos Konungens befallningshafvande
54
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 51.
anföra besvär före klockan 12 å femtonde dagen från den dag, då valet
hölls eller det beslut meddelades, däri rättelse sökes; och må öfver Konungens
befallningshafvandes utslag i sådant mål klagan ej föras.
75 §.
Öfver beslut, som i 2 och 3 §§ afses, må besvär anföras i den ordning,
som är bestämd för Överklagande af Konungens befallningshafvandes utslag
i mål, hvilka bedömas efter förordningarna om kommunalstyrelse.
76 §.
Om besvär öfver riksdagsmannaval eller sådan Konungens befallningshafvandes
åtgärd, som står i omedelbart samband med själfva valet, är stadgadt
i riksdagsordningen.
77 §.
Ej må vid klagan öfver beslut i fråga om anmärkning mot röstlängd
andra bevis gälla än de, som hos valnämnden eller magistraten varit i laga
ordning företedda.
78 §.
Vid pröfning af besvär öfver riksdagsmannaval må sådana omständigheter
ej verka till valets upphäfvande, som, utan att öfva inflytande på den omedelbara
utgången af valet, kunna äga inverkan allenast på frågan om hvilka vid
sedermera inträlfade ledigheter må varda till riksdagsmän utsedde.
79 §.
Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då åtgärd för rätt att
framställa anmärkning mot röstlängd eller då pröfning af anmärkningar däremot
eller då åtgärd för rätt att fullfölja eller bevaka talan mot beslut vid
sådan pröfning eller för rätt till klagan, som i 74 § afses, sist bör företagas,
må den åtgärd eller pröfning ske å nästa söckendag.
80 §.
Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja att de anordningar, som
i 42 § afses, ordentligen verkställas.
Kostnaden för dessa anordningar så ock de af denna lag föranledda
utgifter för skrifmaterialier och stämplar äfvensom kungörande, som åligger
55
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
valnämndens ordförande eller magistrat, skola gäldas af kommunerna, hvilka
jämväl hafva att tillhandahålla och anordna lämpliga vallokaler.
81 §.
Hvad i den för Stockholms stad fastställda valordning är stadgadt i fråga
om val af riksdagsmän i Andra Kammaren skall upphöra att gälla i afseende
å de val, som förrättas enligt denna lag.
56
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
Bilaga.
Tabell, utvisande huru vanliga bråktal skola i hundradelar
beräknas.
Va lika med 0,5 o
Vs » » 0,33
2/3 » » 0,6 7
V 4 » » 0,2 5
V4 » » 0,50
3/4 » » 0,7 5
Ve » » 0,20
% » » 0,40
3/b » » 0,6 0
V6 » » 0,80
Ve » » 0,17
2/g » » 0,33
3/6 » » 0,50
4/6 » » 0,6 7
5/e » » 0,83
V7 » » 0,14
2/7 » » 0,2 9
3/7 » » 0,4 3
V7 » » 0,57
5/7 » » 0,7 1
®/7 » » 0,8 6
Va » » 0,12
2/g » » 0,2 5
3/g » » 0,37
4/8 » » 0,50
5/g » » 0,62
6/g » »0,75
7/8 » » 0,8 7
Ve » » 0,n
2/9 » » 0,2 2
7o |
lika med |
0,3 3 |
|
79 |
» |
0,4 4 |
|
5/ / 9 |
» |
» |
0,5 6 |
79 |
» |
» |
0,6 7 |
79 |
» |
» |
0,7 8 |
79 |
» |
0,8 9 |
|
Vio |
» |
» |
0,10 |
7io |
» |
» |
0,2 0 |
3/lO |
» |
» |
0,3 0 |
7io |
» |
» |
0,4 0 |
7io |
» |
» |
0,5 0 |
7io |
» |
» |
0,6 0 |
Vid |
» |
» |
0,7 0 |
8/ /10 |
» |
» |
0,80 |
7io |
» |
» |
0,90 |
Va |
» |
» |
0,0 9 |
7u |
» |
» |
0,18 |
3/u |
» |
» |
0,2 7 |
7u |
» |
7> |
0,3 6 |
7u |
» |
» |
0,4 5 |
6/n |
» |
T> |
0,5 5 |
7n |
» |
» |
0,6 4 |
8/ /11 |
» |
» |
0,7 3 |
9/ /11 |
» |
» |
0,8 2 |
*7n |
» |
» |
0,91 |
Via |
» |
0,08 |
|
712 |
» |
» |
0,17 |
7l2 |
» |
» |
0,2 5 |
712 |
» |
» |
0,3 3 |
712 |
» |
0,42 |
O.
6/l2 |
lika med |
0,50 |
|
712 |
» |
» |
0,5 8 |
8/12 |
» |
» |
0,6 7 |
7l2 |
» |
» |
0,7 5 |
10/ /12 |
» |
0,8 3 |
|
U/l2 |
» |
» |
0,92 |
V13 |
» |
0,0 8 |
|
2/ /13 |
» |
0,15 |
|
3/l3 |
» |
» |
0,2 3 |
7l3 |
» |
» |
0,31 |
7l3 |
» |
0,38 |
|
7l3 |
» |
» |
0,4 6 |
7l3 |
» |
0,54 |
|
8/ /13 |
» |
» |
0,62 |
8/ /13 |
» |
» |
0,6 9 |
10/ /13 |
» |
» |
0,7 7 |
11/ /13 |
» |
» |
0,8 5 |
''7l3 |
» |
» |
0,9 2 |
7l4 |
» |
» |
0,07 |
7l4 |
2> |
0,14 |
|
3/l4 |
» |
» |
0,21 |
714 |
» |
» |
0,2 9 |
7l4 |
» |
» |
0,3 6 |
714 |
» |
» |
0,4 3 |
7l4 |
» |
» |
0,50 |
8/ /14 |
> |
» |
0,5 7 |
9/ / 14r |
» |
» |
0,6 4 |
10/ /14 |
0,71 |
||
11 / /14 |
» |
0,7 9 |
|
12 / /14 |
» |
0,8 6 |
S. V.
13/14 |
lika |
med |
0,93 |
Vl6 |
» |
» |
0,0 7 |
7l5 |
» |
0,13 |
|
7l5 |
» |
» |
0,20 |
7l5 |
» |
0,2 7 |
|
7l6 |
» |
0,33 |
|
7l5 |
» |
» |
0,4 0 |
7l5 |
» |
» |
0,4 7 |
7l5 |
» |
0,5 3 |
|
7l5 |
» |
» |
0,60 |
10/ /15 |
» |
» |
0,6 7 |
11/ /15 |
» |
» |
0,7 3 |
12/ /15 |
» |
y> |
0,80 |
13/ /l5 |
» |
» |
0,8 7 |
U/l5 |
» |
» |
0,9 3 |
Vie |
0,0 6 |
||
7l6 |
» |
» |
0,12 |
8/l6 |
» |
0,19 |
|
4/l6 |
» |
» |
0,2 5 |
5/l6 |
» |
0,31 |
|
6/l6 |
» |
» |
0,37 |
7l6 |
» |
» |
0,44 |
8/ /16 |
» |
» |
0,50 |
9/ /ia |
» |
0,5 6 |
|
10/ /ia |
0,62 |
||
11/ /i6 |
» |
» |
0,6 9 |
12/ /i6 |
» |
0,7 5 |
|
13/ /l6 |
» |
» |
0,81 |
14/ /16 |
» |
» |
0,8 7 |
15/ /l6 |
» |
0,94 |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
57
Formulär 1.
Formulär till kungörelse om framläggande af röstlängd.
Kungörelse.
Härmed tillkännagifves, att röstlängd till ledning vid val i N. N. valdistrikt
till Riksdagens Andra Kammare finnes under tiden från och med den
24 till och med den 31 maj framlagd i —--*) för att där vara för allmänheten
tillgänglig; och erinras tillika att den, hvilken rösträtt enligt denna längd
ej tillkommer, men som för sig vill påstå sådan rätt, eller den, som anser att
annan icke må vara i längden upptagen såsom röstberättigad, äger att sina
anmärkningar, skriftligen affattade och åtföljda af de bevis han vill åberopa,
ingifva till — — — 2) före klockan 12 å ... 3) dagen den — — —3), äfvensom
att pröfning af de mot röstlängden framställda anmärkningar, som i rätt
tid inkommit, äger rum i — — —4) . . .5) dagen den---5).
Ort och tid.
Underskrift.
Anvisningar:
J) Här angifves den lokal, i hvilken röstlängden kommer att framläggas; och iakttages i afseende
därå att behörig tillsyn öfver längden må kunna å det angifna stället utöfvas till förekommande
af att eljest anteckning i längden skulle af någon kunna verkställas.
2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.
3) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken anmärkningarna
sist skola vara ingifna; det är den 3 juni eller, om den dagen infaller å sön- eller helgdag,
näst påföljande söckendag.
4) Sockenstuga, rådhus eller annan lämplig lokal.
®) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning bestämda
tid, som är den 15 juni eller, om denna dag infaller å sön- eller helgdag, näst påföljande
söckendag.
Bih. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 29 Häft.
8
58
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 51.
Formulär 2.
Formulär till underrättelse enligt 11 §.
Jämlikt den röstlängd, som detta år upprättats för att i N. N. valdistrikt
tjäna till efterrättelse vid val till Riksdagens Andra Kammare, varder Eder
härigenom meddeladt att Ni — —--— — — — — — — —---
icke är i röstlängden antecknad såsom röstberättigad.
Därest Ni vill för Eder påstå rätt till deltagande i det riksdagsmannaval,
vid hvilket nämnda röstlängd skall begagnas, äger Ni att Edra anmärkningar,
skriftligen affattade och åtföljda af de bevis Ni vill åberopa, ingifva
till — — —2) före klockan 12 å . . .3) dagen den — — 3) juni, och kommer
pröfning af sådana i rätt tid inkomna anmärkningar att äga rum i---4)
. . .5) dagen den — — 5) juni med början klockan 10 förmiddagen.
Poststämpelns datum.
Underskrift.
Anvisningar:
0 Här införas den eller de omständigheter, på grund hvaraf vederbörande från rösträtt
uteslutits.
2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.
3) Här utsattes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken anmärkningarna
sist skola vara ingifna; det är den 3 juni eller om den dagen infaller å sön- eller helgdag,
näst påföljande söckendag.
4) Vederbörande lokal.
5) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning be
stämda
tid, som är den 15 juni eller, om denna dag infaller å sön- eller helgdag, näst påföljande
söckendag. _
Formulär 3.
Formulär till underrättelse enligt 13 §.
Att i rätt tid anmärkning . . framställts därom, att i den röstlängd, som
detta år upprättats för att i N. N. valdistrikt tjäna till efterrättelse vid val
till Riksdagens Andra Kammare, Ni upptagits såsom röstberättigad, varder
Eder till kännedom härigenom meddeladt, med underrättelse tillika att pröfning
af anmärkning .... äger rum i--- —x) . . .2) dagen den--2) juni med
början klockan 10 förmiddagen, då tillfälle lämnas Eder att. . . samma bemöta.
Poststämpelns datum.
Underskrift.
Anvisningar:
0 Vederbörande lokal.
2) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning bestämda
tid, som är den 15 juni eller, om denna dag infaller å sön- eller helgdag, näst påföljande
söckendag. _
ROSTSEDEL
i.
Andersson, Johan, i Hör, folkskollärare.
Carlsson, Bengt, i Hög, hemmansägare.
Dahlström, N. K., kronofogde.
Eskiisson, Eskil, i Bosarp, hemmansägare.
Gustafsson, Nils, i Elgaröd, handlande.
Jansson, Per, i Borrby, nämndeman.
Larsson, P. A., å Köpingebro, ingeniör.
Nilsson, Nils, i Svensköp, landtbrukare.
Nordenskjöld, J. M., kapten.
Olsson, C. G., läroverksadjunkt.
Persson, Per, i Esarp, arrendator.
Svensson, Nils, i Åkarp, hemmansägare.
Svensson, C. J., boktryckare.
Thorssell, G. W., disponent.
Törne, M., rådman.
Uggla, Arvid, grosshandlare.
Östberg, G. F., lektor.
Bergman, Karl, verkmästare.
Johansson, S. M., skräddare.
Karlsson, Ivar, litteratör.
Magnusson, Sven, gjutare.
Nyström, G. E., typograf.
Öl in, Oskar, snickeriarbetare.
Rosengren, Ernst, målare.
Söderman, Alfred, brännmästare.
3*
Andersson, Anders, i Bjäresjö, hemmansägare.
Andersson, Per, i Esphult, landtbrukare.
Bengtsson, Ola, i Södra Mellby, hemmansägare.
Dahlberg, 0. W., å Källstorp, arrendator.
Enbom, Karl, å Hilmershus, godsägare.
Eriksson, Sven, kyrkoherde.
Falkenberg, Melcher, frih., godsägare.
Falkenberg, Wilhelm H., grefve, kammarherre.
Hagdahl, Axel, häradshöfding.
Hansson, Rasmus, i Lilla Harrie, hemmansägare.
Hansson, Hans, i Skurup, landstingsman.
Johnsson, Per, i Viken, landtbrukare.
Jönsson, Jöns, i Värn, hemmansägare.
Tolk C. A., godsägare, vice häradshöfding.
4,
Björling, K. F., målaremästare.
Carlsson, Fredrik, grosshandlare.
Danielsson, Hj. G., skeppsklarerare.
Ekman, Hugo E. W., konsul.
Hammar, J. F., sjökapten.
B.
Eriksson, Gustaf, i Norra Rörum, f. d. häradsdomare.
Johansson, Sven, i Wallby, hemmansägare.
Nilsson, Sven, i Österslöf, landtbrukare.
Persson, Per, i Ilstorp, hemmansägare.
Svensson, Nils, i Önnarp, hemmansägare.
Svensson, Olof, i Södra Åby, nämndeman.
06
Larsson, Per, i Tullstorp, hemmansägare.
Månsson, Åke, i Solberga, hemmansägare.
7.
Melin, Emil G., handlande.
Palm, Gustaf, bankkamrerare.
8.
Cederström, 0. R., frih., generalmajor.
0*8
Johansson, Nils, i Espö, landtbrukare.
to.
Nordström, Erik, fil. doktor.
11.
Wallengren, Olof, byggmästare.
Anvisningar för tryckning af röstsedlar m. m.:
1:0. Det till röstsedlarna använda papper skall vara ogenomskinligt.
2:o. Röstsedlarnas storlek och antalet spalter därå bestämmes af be
hofvet i hvarje fall.
3:o. Kandidaternas namn må ej tryckas närmare intill hvarandra, än
formuläret utvisar.
4:o. Öfverst å röstsedlarnas blanka sida utmärkes med en cirkellinie
platsen för åsättande af valdistriktets stämpel.
5:o. Sedan tryckningen behörigen verkställts och hvarje röstsedel
åsatts en gummirand invid öfverstå kanten, sammanvikas sedlarna
en och en på sätt i hvarje fall finnes lämpligt.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
59
Formulär 5.
Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval.
Protokoll, hållet i N. N. valdistrikt vid val af ledamöter till
Riksdagens Andra Kammare ä — — — (vallokalen) i
— — — (orten) den — — — (dag, månad och år).
Till förrättande af det val af ledamöter i Riksdagens Andra Kammare,
som blifvit utsatt att hållas härstädes denna dag, sammanträdde klockan--
förmiddagen den för sådant ändamål utsedda valnämnd (eller i stad, som utgör
ett valdistrikt: »stadens magistrat»; eller i stad, som hildar flera valdistrikt:
»den för sådant ändamål utsedda afdelning af magistraten»).
---------------------1)
Omslaget till den röstlängd, som vid valet begagnades, bröts vid förrättningen.
De i omslaget jämväl inneslutna röstsedlar, som till valmännen utlämnades,
försågos före utlämnandet med valdistriktets stämpel.
Valet fortgick till klockan — — eftermiddagen med uppehåll — — 2)
Vid valet afgåfvos i vederbörlig ordning ■— — — röstsedlar af---
i röstlängden antecknade valmän. —- — — — — — — — — —■ — —3)
De afgifna röstsedlarna inlades efter verkställd räkning i ett omslag, som
förseglades under de . . .4) sigill, som här nedan finnas aftrycka.
---------------------5)
Vid förrättningen öfverblifna röstsedlar förstördes.
Vid protokollet
N. N.
Aftryck
Aftryck
Aftryck
af
sigill.
Att detta protokoll
bekräftas.
vid valförrättningen upplästs och befunnits riktigt
N. N.
N. N.
Ordförande vid valet.
N. N.
Anvisningar:
*) Har valet ej kunnat börja å bestämd tid, varde anledningen därtill här anmärkt.
2) Här angifvas klockslagen, under hvilka uppehåll i förrättningen, äfven på grund af gudstjänst,
ägt rum. Har valhandlingen eljest afbrutits, varde, med angifvande af orsaken, tiden för
afbrottet jämväl anmärkt.
s) Därest antalet afgifna röstsedlar ej öfverensstämmer med antalet af dem, som enligt anteckningarna
i röstlängden deltagit i valet, skall sannolika anledningen därtill här anmärkas.
4) Antalet, som skall vara minst tre.
5) Har röstsedel ej mottagits, varde det, med angifvande af orsaken, här anmärkt; och upptages
här jämväl hvad i öfrigt förekommit af beskaffenhet att böra till protokollet antecknas.
OFVEB SIKTSTABELL.
Bill. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 29 Häft.
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
Antal vid 1900 års sint befintliga män öfver 25 år, fördelade i yrkesgrupper, samt det antal af dessa män, som, därest de föreslagna
äfvensom antalet enligt no gällande bestämmelser
1. |
2. |
3. |
4. |
5. |
6. |
7- |
8. |
9. | |
10. |
it. |
12. | |
13. |
14. |
15. |
IG. |
17. |
J 0 |
r d b r |
u k. |
Fabriker och handtverk. |
H a n |
del. |
Allmän tjänst, litterära |
||||||||||
Föreslagna valkretsar |
Fiskare |
|||||||||||||||
Gods- och |
A rren da-torer och |
Inspek-törer och |
Stattorpare |
Lägen- hets- inne- |
Tjänste- hjon. |
Summa. |
och sjömän. |
Fabriks- och handt- |
Ingenjörer |
Arbetare. |
Handlande |
Bok- hållare. |
Tjänste-män vid |
Betjänte |
Öfriga tjän-stemän |
|
pare. |
arbetare. |
häfvare. |
idkare. |
styrmän). |
anstalter. |
stalter. |
rare otc.). |
|||||||||
Stockholms stad......... |
137 |
9 |
51 |
206 |
— |
6 |
409 |
787 |
7,075 |
1,428 |
19,821 |
4,947 |
3,807 |
475 |
1,710 |
2,602 |
Stockholms län. Norra Koslags domsaga....... |
2,373 |
823 |
66 |
784 |
148 |
201 |
4,395 |
448 |
537 |
22 |
808 |
106 |
18 |
19 |
63 |
41 |
Mellersta Koslags domsaga...... |
1,633 |
614 |
63 |
896 |
124 |
141 |
3,471 |
507 |
400 |
6 |
256 |
96 |
11 |
5 |
68 |
33 |
Södra Roslags domsaga....... |
1,153 |
959 |
273 |
1.904 |
117 |
283 |
4,689 |
321 |
1,038 |
95 |
1,770 |
227 |
92 |
33 |
154 |
144 |
Stockholms läns Västra domsaga .... |
584 |
1,083 |
131 |
1.184 |
140 |
216 |
3,288 |
16 |
465 |
2 |
150 |
63 |
9 |
7 |
37 |
46 |
Södertörns domsaga......... |
836 |
1,338 |
271 |
1,766 |
184 |
380 |
4,775 130 |
157 |
957 |
79 |
1,701 |
157 |
76 |
49 |
171 |
91 |
34 |
5 |
5 |
16 |
69 |
1 |
15 |
262 |
24 |
517 |
96 |
39 |
9 |
35 |
25 |
||
10 |
6 |
6 |
1 |
— |
— |
23 |
40 |
140 |
4 |
118 |
48 |
17 |
11 |
16 |
20 |
|
Osthammar............. |
1 |
1 |
— |
— |
2 |
— |
4 |
9 |
59 |
— |
26 |
14 |
13 |
1 |
2 |
7 |
2 |
1 |
— |
— |
— |
— |
3 |
62 |
37 |
— |
22 |
38 |
4 |
1 |
9 |
6 |
|
Sigtuna.............. |
1 |
5 |
2 |
6 |
— |
1 |
15 |
1 |
31 |
— |
13 |
7 |
3 |
1 |
■- |
8 |
Vaxholm.............. |
4 |
3 |
1 |
3 |
— |
— |
11 |
34 |
59 |
38 |
20 |
14 |
1 |
2 |
37 |
|
Summa för valkretsen |
(1,(531 |
4,788 |
818 |
6,560 |
784 |
1,223 |
20,804 |
1,610 |
3,985 |
232 |
5,419 |
872 |
296 |
137 |
557 |
458 |
Uppsala län. Norunda och Örbyhus härad..... |
1,101 |
744 |
69 |
875 |
296 |
154 |
3,239 |
82 |
484 |
42 |
1,934 912 |
97 |
14 |
17 |
76 |
39 |
Olands härad .......... • . |
1,103 |
784 |
34 |
304 |
90 |
in |
2,426 |
118 |
403 |
25 |
49 |
4 |
9 |
38 |
32 |
|
Uppsala läns Mellersta domsaga .... |
1,010 |
1,119 |
145 |
1,122 1,497 |
163 |
228 |
3,787 |
16 |
461 |
7 |
152 |
44 |
7 |
7 |
33 |
42 |
Uppsala läns Södra domsaga..... |
899 |
767 |
189 |
116 |
206 |
3,674 |
61 |
416 |
1 |
181 |
39 |
10 |
14 |
30 |
65 |
|
Uppsala.............. |
50 |
9 |
8 |
13 |
1 |
4 |
85 |
11 |
508 |
41 |
790 |
288 |
106 |
24 |
177 |
142 |
Enköping............. |
9 |
1 |
1 |
6 |
101 |
— |
118 |
8 |
168 |
8 |
161 |
48 |
24 |
6 |
23 |
21 |
Summa för valkretsen |
4,172 |
3,424 |
446 |
3,817 |
767 |
703 |
13,329 |
291 |
2,440 |
124 |
4,130 |
565 |
165 |
77 |
377 |
341 |
Södermanlands län. |
||||||||||||||||
Jönåkers härad........... |
392 |
932 |
118 |
824 |
109 |
228 |
2,603 |
19 |
310 |
11 |
326 |
34 |
13 |
7 |
49 |
21 |
Könö, Hölebo och Daga härad .... |
653 |
1,695 |
199 |
1,195 |
128 |
426 |
4,296 |
43 |
578 |
8 |
275 |
54 |
17 |
5 |
59 |
42 |
Oppunda härad........... |
1,059 |
1,614 |
184 |
1,285 |
279 |
329 |
4,750 |
50 |
838 |
31 |
619 |
in |
37 |
23 |
228 |
57 |
Villåttinge härad.......... |
396 |
571 |
81 |
416 |
62 |
115 |
1,641 |
11 |
284 |
* 6 |
216 |
43 |
8 |
13 |
62 |
17 |
Väster- och Öster-Kekarne härad . . . |
1,109 |
1,051 |
136 |
1.152 |
190 |
297 |
3,935 |
40 |
630 |
33 |
1,885 |
75 |
17 |
19 |
106 |
41 |
Åkers och Selebo härad....... |
553 |
625 |
108 |
759 |
85 |
183 |
2,313 |
54 |
270 |
5 |
265 |
20 |
8 |
7 |
23 |
23 |
Nyköping............. |
18 |
11 |
9 |
24 |
2 |
1 |
G5 |
15 |
237 |
19 |
510 |
98 |
51 |
6 |
19 |
59 |
Torshälla............. |
6 |
5 |
1 |
8 |
30 |
2 |
52 |
15 |
81 |
5 |
186 |
25 |
8 |
3 |
6 |
6 |
Strängnäs............. |
15 |
5 |
1 |
9 |
1 |
— |
31 |
18 |
no |
3 |
36 |
27 |
7 |
2 |
10 |
25 |
Mariefred............. |
2 |
7 |
3 |
14 |
27 |
— |
53 |
7 |
56 |
1 |
60 |
22 |
6 |
1 |
7 |
6 |
Trosa............... |
14 |
1 |
— |
6 |
— |
1 |
22 |
9 |
36 |
— |
19 |
16 |
1 |
1 |
1 |
3 |
Eskilstuna............. |
6 |
1 |
6 |
9 |
1 |
— |
23 |
4 |
452 |
58 |
1,869 |
145 |
104 |
13 |
68 |
30 |
Summa för valkretsen |
4,223 |
6,518 |
846 |
5,701 |
914 |
1,582 |
19,784 |
285 |
3,882 |
180 |
6,266 |
670 |
277 |
100 |
638 |
330 |
*) Här i kol. 31 angifna antal är, särskilt hvad städerna beträffar, antagligen för högt. Utom de i denna kol. upptagna skulle enligt öfriga diskvalifikationsgrunder ett ej obetydligt antal blifva
till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 år.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
3
valrättsbestämmelserna varit gällande, kunna antagas kafva varit förlustiga rösträtt på grund af uraktlåten skattebetalning,
år 1900 politiskt röstberättigade män.
| 18. | 19. och konstnärliga yr |
20. |
21. |
| 22. |
23. |
24. |
25. |
| 26. |
27. |
28. |
29. |
30. |
31. |
32. |
1. |
|
ven. |
| Tjänare 1 hos |
F. d. yrkesutöfvare, som tillhört afdelningen |
Husägare och kapita- lister. |
Arbetare af obe-stämdt |
Inhyses- hjon. |
Fattig-hjon, |
Summa 25 år. |
Däraf för-lustiga röst-rätt på |
Nu politiskt |
Föreslagna valkretsar äfvensom städer. |
|||||
Öfriga |
Under-officerare |
Lärare, läkare etc. |
j jordbruk ,(k. 2-6, 9). |
fabriker och |
handel och |
allmän |
|||||||||
2,243 |
1,055 |
2,528 |
3.616 |
229 |
1,011 |
1,871 |
1,113 |
328 |
12,76S |
791 |
70,114 |
37,715 |
20,115 |
Stockholms stad. |
|
Stockholms län. |
|||||||||||||||
76 |
76 |
41 |
20 |
316 |
72 |
52 |
123 |
15 |
271 |
65 |
67 |
7,651 |
349 |
1,919 |
Norra Roslags domsaga. |
36 |
62 |
29 |
9 |
235 |
13 |
68 |
108 |
1 |
105 |
39 |
60 |
5,618 |
367 |
1,494 |
Mellersta Roslags domsaga. |
221 |
50 |
126 |
72 |
183 |
41 |
75 |
100 |
29 |
749 |
62 |
197 |
10,4)58 |
1,367 |
2,366 |
Södra Roslags domsaga. |
60 |
135 |
31 |
19 |
188 |
20 |
14 |
90 |
10 |
no |
82 |
89 |
4 931 |
174 |
929 |
Stockholms läns Västra domsaga. |
no |
13 |
81 |
116 |
148 |
128 |
17 |
44 |
35 |
401 |
265 |
144 |
9,715 |
1,198 |
1,882 |
Södertörns domsaga. |
21 |
6 |
39 |
46 |
12 |
10 |
23 |
28 |
37 |
469 |
— |
28 |
1,871 |
481 |
651 |
Södertelie. |
18 |
1 |
23 |
8 |
24 |
3 |
22 |
11 |
46 |
130 |
— |
13 |
736 |
77 |
283 |
Norrtelje. |
5 |
— |
7 |
b |
6 |
2 |
1 |
3 |
— |
25 |
- • |
— |
187 |
13 |
100 |
Östhammar. |
14 |
— |
3 |
— |
— |
O O |
8 |
2 |
12 |
32 |
— |
4 |
260 |
15 |
145 |
Öregrund. |
4 |
1 |
5 |
2 |
7 |
7 |
7 |
8 |
5 |
28 |
— |
6 |
159 |
12 |
54 |
Sigtuna. |
2 |
94 |
5 |
7 |
2 |
2 |
10 |
9 |
2 |
52 |
— |
7 |
408 |
6 |
202 |
Vaxholm. |
567 |
438 |
390 |
302 |
1,121 |
301 |
297 |
526 |
192 |
2,372 |
513 |
615 |
42,004 |
4,059 |
10,025 |
Summa för valkretsen. |
Uppsala län. |
|||||||||||||||
73 |
140 |
38 |
35 |
209 |
58 |
23 |
107 |
1 |
356 |
26 |
140 |
7,230 |
1,058 |
1,813 |
Norunda och Örbyhus härad. |
44 |
92 |
28 |
16 |
268 |
42 |
9 |
69 |
1 |
1-18 |
18 |
149 |
4.900 |
107 |
1,254 |
O lands härad. |
137 |
261 |
51 |
15 |
249 |
16 |
12 |
141 |
3 |
150 |
29 |
98 |
5.718 |
103 |
1,395 |
Uppsala läns Mellersta domsaga. |
49 |
197 |
41 |
27 |
250 |
14 |
15 |
no |
2 |
57 |
9 |
122 |
5,384 |
85 |
1,113 |
Uppsala läns Södra domsaga. |
93 |
75 |
344 |
213 |
79 |
22 |
53 |
100 |
204 |
1,534 |
— |
11 |
4,900 |
1,185 |
1,539 |
Uppsala. |
20 |
4 |
23 |
11 |
30 |
5 |
14 |
19 |
59 |
193 |
— |
17 |
975 |
68 |
406 |
Enköping. |
416 |
76!) |
525 |
317 |
1,085 |
157 |
126 |
546 |
270 |
2,438 |
82 |
537 |
29,107 |
2,606 |
7,520 |
Summa för valkretsen. |
Södermanlands län. |
|||||||||||||||
47 |
83 |
26 |
9 |
83 |
15 |
5 |
26 |
5 |
354 |
166 |
67 i |
4,279 |
64 |
811 |
Jönåkers härad. |
75 |
112 |
45 |
17 |
202 |
12 |
23 |
71 |
19 |
273 |
262 |
184 ! |
6,672 |
140 |
1,044 |
Rönö, Ilölebo och Daga härad. |
60 |
234 |
60 |
41 |
261 |
59 |
38 |
140 |
37 |
367 |
173 |
157 |
8,371 |
261 |
1,810 |
Oppunda härad. |
29 |
84 |
22 |
16 |
93 |
10 |
10 |
37 |
7 |
215 |
94 |
77 |
2,995 |
84 |
600 |
Villåttinge härad. |
69 |
172 |
32 |
18 |
136 |
20 |
5 |
92 |
25 |
179 |
149 |
138 |
7,816 |
645 |
1,989 |
Väster- och Öster-Rekarne härad. |
48 |
165 |
19 |
10 |
68 |
11 |
8 |
45 |
9 |
163 |
115 |
78 |
3.727 |
90 |
645 |
Åkers och Selebo härad. |
45 |
10 |
52 |
77 |
15 |
29 |
18 |
32 |
33 |
242 |
— |
25 |
1,657 |
227 |
611 |
Nyköping. |
8 |
1 |
6 |
5 |
4 |
2 |
2 |
— |
25 |
45 |
1 |
4 |
490 |
113 |
191 |
Torshälla. |
13 |
7 |
24 |
9 |
28 |
7 |
9 |
15 |
28 |
102 |
— |
7 |
518 |
34 |
199 |
Strängnäs. |
2 |
1 |
6 |
2 |
— |
1 |
— |
3 |
10 |
56 |
— |
io ! |
310 |
26 |
156 |
Mariefred. |
3 |
1 |
8 |
— |
— |
1 |
2 |
— |
15 |
29 |
— |
9 ! |
176 |
9 |
68 |
Trosa. |
39 |
12 |
60 |
72 |
23 |
16 |
13 |
21 |
30 |
33 |
— |
63 | |
3.148 |
585 |
1,593 |
Eskilstuna. |
438 |
882 |
360 |
276 |
913 |
1S3 |
133 |
482 |
243 |
2,058 |
960 |
819 | |
40,159 |
2.27S |
9,717 |
Summa för valkretsen. |
uteslutna från rösträtt. Dessa uteslutna'' (häftande för fattigunderstöd, utlänningar, vanfrejdade m. fl.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets nppgifvas, äro för hela riket beräknade till högst 80-
4
Kungl. Majvts Nåd. Proposition No 51.
1. |
2. |
3. |
4- |
5. |
6. |
7- |
8. |
9. |
10. |
11. |
12. |
13. |
14. |
15. |
16. |
17. |
J O |
d b r |
u k. |
Fabriker och handtverk. |
II a n |
d e 1. |
Allmän tjänst, litterära |
||||||||||
Föreslagna valkretsar |
Fiskare |
|||||||||||||||
jämte nuvarande landtvalkretsar |
Arrenda- |
Inspektö-rer och |
Stattorpare |
Lägen- |
och |
Fabriks- |
Ingenjörer |
Handlande |
Tjänste- |
Betjänte |
Öfriga tian- |
|||||
äfvensom städer. |
hemmans- ägare. |
torer och |
och öfriga |
hets- inne- hafvare. |
Tjänste- hjon. |
Summa. |
sjömän. |
handt- verks- idkare. |
Arbetare. |
(sjökapte-ner och |
Bok- hållare. |
män vid |
vid sam-färdsan-stalter. |
steinän |
||
Östergötlands läns Norra valkrets. Björkekinds in. fl. domsaga...... |
925 |
941 |
235 |
1,449 |
153 |
298 |
4,001 |
119 |
789 |
38 |
1,697 |
106 |
10 |
15 |
144 |
54 |
Finspånga läns domsaga....... |
904 |
1,399 |
84 |
926 |
155 |
202 |
3,670 |
10 |
528 |
31 |
1,005 |
57 |
14 |
12 |
49 |
35 |
Hammarkinds och Skärkinds domsaga . . |
991 |
947 |
153 |
1,363 |
171 |
221 |
3,846 |
250 |
526 |
9 |
334 |
76 |
25 |
5 |
53 |
34 |
Norrköping............. |
68 |
5 |
12 |
12 |
1 |
1 |
99 |
265 |
1,206 |
114 |
2,850 |
551 |
330 |
34 |
131 |
99 |
Söderköping............ |
7 |
3 |
2 |
2 |
1 |
15 |
13 |
70 |
4 |
52 |
41 |
9 |
7 |
6 |
19 |
|
Summa för valkretsen |
2,895 |
3,295 |
486 |
3,750 |
482 |
723 |
11,631 |
657 |
3,119 |
196 |
5,938 |
831 |
388 |
73 |
383 |
241 |
Östergötlands läns Södra valkrets. |
||||||||||||||||
Kinda och Ydre domsaga....... |
1,465 |
1.927 |
54 |
706 |
130 |
173 |
4,455 |
21 |
609 |
— |
169 |
70 |
13 |
14 |
3 |
43 |
Lvsings och Göstrings domsaga .... |
1,181 |
1,037 |
101 |
841 |
219 |
156 |
3,535 |
17 |
467 |
16 |
521 |
58 |
7 |
5 |
34 |
31 |
Åkerbo, Bankekinds o. Hanekinds domsaga |
720 |
1,036 |
180 |
1,108 |
117 |
287 |
3,448 |
20 |
605 |
18 |
616 |
53 |
7 |
10 |
73 |
37 |
974 |
1,192 |
112 |
1,113 |
197 |
229 |
3,817 |
7 |
788 |
20 |
279 |
88 |
15 |
20 |
106 |
55 |
|
Aska, Dals och Bobergs domsaga . . . |
892 |
875 |
149 |
1,112 |
170 |
198 |
3,396 |
87 |
650 |
43 |
1,275 |
65 |
20 |
9 |
87 |
47 |
32 |
21 |
24 |
45 |
16 |
— |
138 |
14 |
556 |
22 |
450 |
212 |
88 |
15 |
141 |
119 |
|
Vadstena.............. |
13 |
1 |
3 |
7 |
— |
1 |
25 |
6 |
in |
2 |
Öl |
37 |
11 |
3 |
13 |
21 |
Skenninge............. |
19 |
15 |
3 |
6 |
— |
2 |
45 |
— |
55 |
3 |
26 |
25 |
5 |
3 |
8 |
8 |
Motala.............. |
7 |
— |
— |
— |
— |
7 |
31 |
120 |
10 |
221 |
91 |
40 |
9 |
13 |
18 |
|
Summa för valkretsen |
5.303 |
6.104 |
626 |
4,938 |
849 |
1,046 |
18,866 |
203 |
3,961 |
134 |
3,608 |
699 |
206 |
88 |
478 |
379 |
Jönköpings län. Västra härads domsaga........ |
3,051 |
934 |
16 |
137 |
320 |
83 |
4,541 |
7 |
466 |
10 |
448 |
122 |
6 |
5 |
67 |
35 |
Ostra härads domsaga........ |
1,803 |
758 |
42 |
403 |
192 |
73 |
3,271 |
8 |
632 |
13 |
379 |
in |
17 |
9 |
19 |
47 |
Östbo härad............ |
1,946 |
879 |
48 |
170 |
204 |
159 |
3,406 |
5 |
524 |
15 |
254 |
96 |
13 |
13 |
47 |
39 |
Västbo hämd............ |
3,689 |
733 |
19 |
154 |
178 |
84 |
4,857 |
2 |
425 |
13 |
296 |
122 |
13 |
7 |
17 |
38 |
Tveta härad............ |
1,217 |
526 |
52 |
319 |
261 |
132 |
2,507 |
5 |
590 |
77 |
1,556 |
121 |
12 |
37 |
234 |
36 |
Vista och Mo härad......... |
1,634 |
702 |
26 |
139 |
161 |
125 |
2,787 |
12 |
278 |
4 |
106 |
37 |
— |
— |
12 |
22 |
Norra och Södra Vedbo domsaga . . . |
2,075 |
1,387 |
49 |
508 |
125 |
140 |
4,284 |
14 |
738 |
23 |
694 |
135 |
22 |
14 |
94 |
66 |
Jönköping ............. |
27 |
9 |
13 |
79 |
— |
— |
128 |
24 |
958 |
57 |
1,757 |
310 |
no |
24 |
118 |
171 |
Eksjö............... |
14 |
15 |
3 |
2 |
18 |
2 |
54 |
— |
191 |
2 |
101 |
54 |
19 |
11 |
41 |
55 |
Grenna .............. |
7 |
9 |
— |
36 |
i |
3 |
56 |
4 |
68 |
1 |
16 |
19 |
7 |
3 |
4 |
4 |
Summa för valkretsen |
15,463 |
5,952 |
268 |
1,947 |
1,460 |
801 |
25,891 |
81 |
4,870 |
215 |
5,607 |
1,127 |
219 |
123 |
653 |
513 |
Kronobergs län. Uppvid inge härad.......... |
1,848 |
908 |
52 |
200 |
240 |
82 |
3,330 |
3 |
623 |
38 |
781 |
119 |
6 |
15 |
40 |
28 |
Konga härad ............ |
2,498 |
1,064 |
53 |
238 |
394 |
81 |
4,328 |
11 |
680 |
14 |
387 |
95 |
11 |
13 |
52 |
37 |
Mellersta Värends domsaga...... |
2,544 |
1,153 |
42 |
in |
341 |
103 |
4,294 |
8 |
418 |
9 |
154 |
61 |
10 |
9 |
31 |
34 |
Västra Värends domsaga....... |
2,532 |
989 |
25 |
133 |
458 |
106 |
4,243 |
12 |
599 |
6 |
226 |
133 |
22 |
27 |
242 |
48 |
Sunnerbo domsagas Östra valkrets . . . |
1,794 |
766 |
28 |
103 |
259 |
45 |
2,995 |
7 |
335 |
3 |
114 |
80 |
•22 |
17 |
44 |
47 |
Sunnerbo domsagas Västra valkrets . . . |
2,562 |
558 |
19 |
69 |
230 |
42 |
3,480 |
5 |
297 |
11 |
281 |
108 |
8 |
6 |
83 |
20 |
Växjö............... |
9 |
8 |
12 |
57 |
— |
— |
86 |
6 |
315 |
9 |
255 |
129 |
59 |
21 |
33 |
106 |
Summa för valkretsen |
13,787 |
5,446 |
231 |
911 |
1,922 |
459 |
22,756 |
52 |
3,267 |
90 |
2,198 |
725 |
138 |
108 |
525 |
320 |
*) Här i kol. 31 angifna antal är, särskild! hvad städerna beträffar, antagligen för högt.
till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 år.
Utom de i denna kol. upptagna skulle enligt öfriga diskvalifikationsgrunder ett ej obetydligt antal blifva
0
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
18. |
19. |
20. |
21. |
22. |
23. |
24. |
25. |
26. |
27. |
28. |
29. |
30. |
31. |
32. |
1. |
Nu politiskt |
|||||||||||||||
och konstnärliga yrken. |
Tjänare hos |
F. d. vrkesutöfvare, som tillhört afdelnmgen |
Husägare |
Arbetare |
Inhyses- |
Fattig- |
Summa |
lustiga röst-rätt på |
röstberätti- j |
Föreslagna valkretsar |
|||||
Lärare, läkare etc. |
jordbruk (k. 2-6,9). |
fabriker och |
och |
af obe- |
hjon, |
män öfver |
jämte nuvarande landtvalkretsar |
||||||||
Ofri ga |
officerare o. man-skap. |
än jord-brukare. |
<>.. -i i ! allmän n o u tjänst m. in. 13-16). (L |
kapita- lister. |
stämdt slag. |
hjon. |
fångar |
25 år. |
uraktlåten |
häftande för |
äfvensom städer. |
||||
i |
Östergötlands läns Norra valkrets. |
||||||||||||||
89 |
132 |
53 |
30 i |
164 |
56 |
27 |
105 ; |
29 |
609 |
112 |
175 ] |
8,554 |
1,169 |
1,500 |
Björkekinds in. (1. domsaga. |
44 |
66 |
46 |
25 |
214 |
43 |
7 |
41 |
5 |
395 |
156 |
105 i |
6,558 |
299 |
1,240 1 |
Finspånga läns domsaga. |
52 |
89 |
28 |
16 |
97 |
10 |
14 |
75 |
7 |
36 |
88 |
157 |
5,827 |
257 |
1,069 |
Hammarkinds och Skärkinds domsaga. |
150 |
27 |
170 |
362 |
96 |
103 |
100 |
85 |
79 |
1,949 |
97 |
8,897 |
2,829 |
2,387 |
Norrköping. |
|
17 |
1 |
16 |
6 |
8 |
1 |
12 |
0 |
35 |
101 |
16 |
454 |
59 |
133 |
Söderköping. |
|
352 |
315 |
313 |
439 |
579 |
213 |
160 |
311 |
155 |
3,090 |
356 |
550 |
30,290 |
4,613 |
6,329 |
Summa för valkretsen. |
Östergötlands läns Södra valkrets, j |
|||||||||||||||
53 |
193 |
40 |
22 |
21 |
6 |
5 |
72 |
6 |
160 |
299 |
106 |
6,380 |
46 |
1,412 |
Kinda och Ydre domsaga. |
53 |
249 |
41 |
7 |
79 |
6 |
4 |
108 |
6 |
202 |
144 |
104 |
5,694 |
92 |
1,455 |
Lysings och Göstrings domsaga. |
63 |
233 |
16 |
123 |
26 |
17 |
100 |
2 |
46 |
162 |
188 |
5,899 |
144 |
1,143 |
Åkerbo, Bankckinds och Hanekinds doms. |
|
61 |
219 |
39 |
16 |
93 |
17 |
17 |
109 |
2 |
91 |
176 |
136 |
6,171 |
241 |
1,321 |
Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga. |
210 |
33 |
25 |
87 |
19 |
10 |
81 |
39 |
311 |
193 |
169 |
6,919 |
714 |
1,344 |
Aska, Dals och Bobergs domsaga. |
|
65 |
66 |
100 |
121 |
113 |
24 |
62 |
105 |
68 |
669 |
1 |
23 |
3,172 |
492 |
1,080 |
|
50 |
25 |
11 |
9 |
7 |
9 |
'' 11 |
2 |
75 |
— |
18 |
497 |
101 |
188 |
Vadstena. |
|
8 |
2 |
10 |
6 |
10 |
5 |
5 |
4 |
17 |
61 |
10 |
316 |
18 |
123 |
Skenninge. |
|
13 |
4 |
20 |
8 |
9 |
16 |
6 |
14 |
12 |
5 |
_ |
13 |
(iSO |
247 |
198 |
Motala. |
429 |
1,176 |
344 |
232 |
544 |
126 |
135 |
604 |
154 |
1,620 |
975 |
767 |
35,728 |
2,095 |
8,264 |
Summa för valkretsen. |
Jönköpings län. |
|||||||||||||||
27 |
168 |
44 |
22 |
29 |
10 |
16 |
61 |
32 |
122 |
324 |
159 |
6,721 |
151 |
2,656 |
Västra härads domsaga. |
30 |
242 |
36 |
25 |
36 |
13 |
11 |
98 |
21 |
69 |
157 |
156 |
5,400 |
199 |
1,725 |
Ostra härads domsaga. |
31 |
182 |
37 |
13 |
20 |
6 |
3 |
19 |
8 |
129 |
176 |
146 |
5,182 |
208 |
1,697 |
Östbo härad. |
32 |
202 |
35 |
23 |
27 |
14 |
14 |
87 |
— |
126 |
144 |
96 |
6,590 |
188 |
2,818 |
Västbo härad. |
27 |
no |
44 |
27 |
21 |
2 |
12 |
49 |
3 |
208 |
181 |
68 |
5,927 |
210 |
2,275 |
Tveta härad. |
26 |
100 |
18 |
14 |
12 |
5 |
3 |
51 |
2 |
19 |
145 |
94 |
3,747 |
63 |
1,290 |
Vista och Mo härad. |
52 |
298 |
57 |
25 |
172 |
9 |
23 |
104 |
3 |
87 |
222 |
274 |
7,410 |
234 |
2,103 |
Norra och Södra Vedbo domsaga. |
97 |
90 |
102 |
174 |
7 |
52 |
56 |
62 |
4 |
447 |
— |
68 |
4,816 |
283 |
1,689 |
Jönköping. |
13 |
37 |
23 |
23 |
n |
4 |
11 |
27 |
10 |
175 |
— |
14 |
870 |
140 |
309 |
Eksjö. |
14 |
2 |
13 |
— |
5 |
4 |
5 |
19 |
8 |
5 |
1 |
3 |
261 |
47 |
96 |
Grenna. |
349 |
1,431 |
409 |
346 |
340 |
119 |
154 |
577 |
91 |
1,3S7 |
1,350 |
1,078 |
46,930 |
1,723 |
16,658 |
Summa för valkretsen. |
Kronobergs län. |
|||||||||||||||
27 |
170 |
28 |
9 |
21 |
18 |
9 |
42 |
2 |
119 |
316 |
103 |
5,847 |
346 |
1,793 |
Uppvidinge härad. |
43 |
193 |
40 |
11 |
41 |
15 |
12 |
68 |
5 |
409 |
285 |
180 |
6,930 |
360 |
2,211 |
Konga härad. |
24 |
192 |
38 |
5 |
23 |
7 |
3 |
66 |
3 |
180 |
590 |
88 |
(i, 247 |
115 |
1,871 |
Mellersta Värends domsaga. |
30 |
206 |
35 |
15 |
24 |
4 |
24 |
76 |
7 |
277 |
387 |
171 |
6,814 |
342 |
2,276 |
Västra Värends domsaga. |
28 |
158 |
38 |
13 |
29 |
4 |
17 |
74 |
1 |
125 |
182 |
109 |
4,442 |
103 |
1,638 |
Sunnerbo domsagas Östra valkrets. |
17 |
85 |
22 |
7 |
13 |
2 |
8 |
22 |
— |
135 |
218 |
79 |
4.907 |
375 |
1,587 |
Sunnerbo domsagas Västra valkrets. |
44 |
17 |
75 |
34 |
16 |
4 |
6 |
29 |
69 |
160 |
— |
27 |
1.500 |
119 |
546 |
Växjö. |
213 |
1,021 |
276 |
94 |
167 |
54 |
79 |
377 |
87 |
1,405 |
1,978 |
757 |
36,687 |
1,760 |
11,922 |
Summa för valkretsen. |
uteslutna från rösträtt. Dessa uteslutna (häftande för fattigunderstöd, utlänningar, vanfrejdade in. fi.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets nppgifvas, äro för hela riket beräknade till högst 80-
6
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o Öl.
1. |
2. |
3. |
4- |
5. |
6. |
7- |
8. |
9. |
10. |
n. |
12. |
] 13. |
14. |
15. |
IG. |
17. |
■T o |
r d h i |
u k. |
Fabriker och handtverk. |
Handel. |
Allmän tjänst, litterära |
|||||||||||
Föreslagna valkretsar |
Biskare |
|||||||||||||||
jämte nuvarande landtvalkretsar äfvensom städer. |
Gods- och |
Arrenda-torer och |
Inspektö-rer och |
Stattorpare |
Lägen- hets- inne- |
Tj änste-hjon. |
Summa. |
och sjömän. |
Fabriks- och handt- |
Ingenjörer |
Arbetare. |
Handlande |
Bok- hållare. |
Tjänste-män vid |
Betjente |
Öfriga tjän-stemän |
pare. |
arbetare. |
häfvare. |
idkare. |
styrmän). |
anstalter. |
stalter. |
rare etc.). |
|||||||||
Kalmar läns Norra valkrets. |
||||||||||||||||
Norra Tjusts härad......... |
862 |
755 |
118 |
758 |
50 |
143 |
2,684 |
174 |
494 |
ii |
376 |
60 |
9 |
6 |
34 |
30 |
Södra Tjusts härad......... Sevede och Tunaläns domsaga..... |
813 |
951 |
102 |
830 |
57 |
127 |
2,880 |
105 |
453 |
24 |
682 |
48 |
15 |
12 |
41 |
29 |
1,984 |
1.176 |
55 |
687 |
210 |
99 |
4,211 |
129 |
582 |
4 |
'' 323 |
92 |
3 |
8 |
61 |
35 |
|
Aspelands härad.......... |
994 |
544 |
24 |
275 |
114 |
39 |
1,990 |
5 |
408 |
3 |
121 |
47 |
7 |
14 |
17 |
14 |
Västervik............. |
34 |
11 |
6 |
32 |
— |
83 |
207 |
204 |
13 |
487 |
156 |
28 |
21 |
47 |
27 |
|
Vimmerby............. |
6 |
24 |
2 |
7 |
— |
39 |
3 |
137 |
2 |
86 |
31 |
6 |
5 |
8 |
16 |
|
Summa för valkretsen |
4,693 |
3,461 |
307 |
2,587 |
431 |
408 |
11,887 |
623 |
2,278 |
57 |
2,025 |
434 |
68 |
66 |
208 |
151 |
Kalmar läns Södra valkrets. |
||||||||||||||||
Handbörds härad.......... |
982 |
550 |
48 |
509 |
108 |
42 |
2,239 |
5 |
363 |
6 |
214 |
60 |
8 |
15 |
22 |
18 |
Norra Möre och Stranda domsaga . . . |
1,537 |
707 |
98 |
957 |
55 |
83 |
3,437 |
369 |
695 |
6 |
590 |
124 |
20 |
15 |
58 |
33 |
Södra Möre domsagas Västra valkrets . . |
2,263 |
378 |
12 |
481 |
115 |
65 |
3,314 |
50 |
652 |
5 |
288 |
99 |
14 |
14 |
56 |
15 |
Södra Möre domsagas Ostra valkrets . . |
1,055 |
398 |
39 |
1,050 |
100 |
88 |
2,730 |
353 |
448 |
10 |
191 |
11)7 |
9 |
(i |
25 |
27 |
Olands domsaga........... |
2,980 |
473 |
22 |
505 |
31 |
103 |
4,114 |
437 |
686 |
6 |
354 |
108 |
5 |
8 |
22 |
52 |
Kalmar.............. |
28 |
4 |
8 |
16 |
— |
— |
56 |
315 |
500 |
26 |
448 |
285 |
79 |
20 |
63 |
74 |
Oskarshamn............ |
10 |
— |
— |
7 |
— |
— |
17 |
241 |
272 |
15 |
499 |
177 |
50 |
14 |
28 |
33 |
Borgholm............*. |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
2 |
14 |
48 |
— |
12 |
31 |
4 |
2 |
5 |
8 |
Summa för valkretsen |
8.S55 |
2,510 |
227 |
3,527 |
409 |
881 |
15,909 |
1,784 |
8,664 |
74 |
2,596 |
991 |
189 |
94 |
279 |
260 |
Gottlands län. |
||||||||||||||||
Gottlands Södra domsaga....... |
3,413 |
144 |
21 |
790 |
5 |
132 |
4,505 |
96 |
459 |
_ |
213 |
73 |
11 |
7 |
41 |
53 |
Gottlands Norra domsaga....... |
2,737 |
158 |
40 |
957 |
21 |
133 |
4.046 |
177 |
379 |
18 |
327 |
82 |
12 |
11 |
52 |
44 |
Vishy............... |
36 |
9 |
10 |
35 |
— |
1 |
91 |
68 |
368 |
13 |
314 |
188 |
21 |
10 |
22 |
87 |
Summa för valkretsen |
6,186 |
311 |
71 |
1,782 |
26 |
266 |
8,642 |
341 |
1,206 |
31 |
854 |
313 |
44 |
28 |
115 |
184 |
Blekinge län. |
||||||||||||||||
Listers domsaga........... |
1,416 |
1.046 |
15 |
178 |
571 |
71 |
3,297 |
614 |
478 |
10 |
417 |
104 |
3 |
14 |
42 |
17 |
Bräkne domsaga.......... |
1,271 |
938 |
24 |
116 |
578 |
84 |
3,011 |
315 |
487 |
14 |
622 |
Öl |
9 |
8 |
25 |
13 |
Ostra domsagan........... |
1,491 |
1,028 |
26 |
336 |
332 |
82 |
3,295 |
271 |
318 |
8 |
471 |
61 |
6 |
14 |
34 |
20 |
Medelstads domsaga......... |
1.895 |
616 |
55 |
753 |
617 |
131 |
4,067 |
317 |
561 |
16 |
954 |
81 |
7 |
16 |
52 |
20- |
Karlskrona............. |
16 |
4 |
1 |
5 |
— |
— |
26 |
58 |
760 |
39 |
718 |
218 |
114 |
30 |
77 |
218 |
Karlshamn............. |
10 |
17 |
1 |
— |
— |
— |
28 |
233 |
333 |
14 |
263 |
170 |
76 |
22 |
60 |
35 |
Sölvesborg............. |
4 |
3 |
— |
8 |
— |
1 |
16 |
21 |
84 |
2 |
71 |
52 |
11 |
9 |
9 |
13 |
Ronneby .............. |
6 |
4 |
3 |
— |
— |
1 |
14 |
10 |
174 |
13 |
128 |
45 |
16 |
11 |
33 |
26 |
Summa för valkretsen |
6,109 |
8,656 |
125 |
1,396 |
2,098 |
370 |
13,754 |
1,839 |
3,195 |
116 |
8,644 |
782 |
242 ! |
124 |
332 |
362 |
*) Här i kol. 31 angifna antal är, särskild! livad städerna beträffar, antagligen för högt. Utom de i denna kol. upptagna skulle enligt öfriga diskvalifikationsgrunder ett ej obetydligt antal blifva
till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 år.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
7
18. |
19. |
20. |
21. |
22. |
23. |
24. |
25. |
26. |
27. |
28. |
29. |
30. |
31. |
32. |
1. |
och konstnärliga yrken. |
Tjänare |
F. d. yrkesutöfvare, som tillhört afdelningen |
Husägare |
Arbetare |
Fattig- |
Summa män öfver |
Där af för-lustiga röst- |
Nu politiskt |
Föreslagna valkretsar äfvensom städer. |
||||||
Ofri ga |
Under- officerare o. man-skap. |
Lärare, läkare etc. |
jordbruk (k. 2—6, 9). |
fabriker och |
handel och |
allmän (k. 17—20). |
och kapita- lister. |
af obe-stämdt |
Inhyses- hjon. |
hjon, fångar m. m. |
rätt pa |
||||
Kalmar läns Norra valkrets. |
|||||||||||||||
36 |
69 |
26 |
14 |
86 |
20 |
8 |
60 |
3 |
458 |
90 |
75 |
4,823 |
90 |
951 |
Norra Tjusts härad. |
40 |
35 |
32 |
21 |
82 |
12 |
2 |
25 |
5 |
258 |
191 |
66 |
5,058 |
147 |
966 |
Södra Tjusts härad. |
26 |
131 |
27 |
11 |
43 |
26 |
— |
59 |
14 |
191 |
434 |
130 |
(i,540 |
263 |
1,620 |
Sevede och Tunaläns domsaga. |
18 |
103 |
18 |
1 |
66 |
7 |
9 |
79 |
— |
88 |
107 |
25 |
3,147 |
84 |
933 |
A spelands härad. |
36 |
6 |
36 |
27 |
18 |
4 |
19 |
13 |
67 |
313 |
— |
39 |
1,851 |
623 |
485 |
Västervik. |
7 |
6 |
12 |
10 |
5 |
— |
4 |
21 |
46 |
84 |
22 |
n |
511 |
39 |
174 |
Vi mm er by. |
163 |
350 |
151 |
84 |
300 |
69 |
42 |
257 |
135 |
1,392 |
844 |
346 |
21,930 |
1,246 |
5,129 |
Summa för valkretsen. |
Kalmar läns Södra valkrets. |
|||||||||||||||
22 |
70 |
21 |
4 |
59 |
15 |
13 |
54 |
3 |
279 |
262 |
42 |
3,794 |
270 |
800 |
Handbörds härad. |
46 |
35 |
33 |
25 |
70 |
24 |
31 |
71 |
6 |
531 |
199 |
89 |
6,507 |
543 |
1,409 |
Norra Möre och Stranda domsaga. |
13 |
47 |
26 |
8 |
27 |
14 |
16 |
151 |
25 |
294 |
94 |
87 |
5,309 |
566 |
1,749 |
Södra Möre domsagas Västra valkrets. |
22 |
26 |
28 |
12 |
39 |
7 |
24 |
222 |
7 |
62 |
140 |
52 |
4.547 |
631 |
1,044 |
Södra Möre domsagas Ostra valkrets. |
53 |
34 |
33 |
17 |
19 |
12 |
46 |
153 |
5 |
475 |
158 |
89 |
6,886 |
575 |
2,296 |
Olands domsaga. |
73 |
12 |
79 |
76 |
31 |
7 |
32 |
31 |
76 |
590 |
— |
40 |
2,913 |
727 |
808 |
Kalmar. |
28 |
O |
28 |
37 |
5 |
2 |
5 |
3 |
24 |
85 |
3 |
41 |
1,610 |
583 |
402 |
Oskarshamn. |
7 |
— |
10 |
7 |
4 |
— |
4 |
5 |
2 |
19 |
— |
3 |
1S7 |
33 |
83 |
Borgholm. |
264 |
227 |
258 |
186 |
254 |
81 |
171 |
690 |
148 |
2,835 |
856 |
443 |
31,753 |
3,928 |
8,591 |
Summa för valkretsen. |
Gottlands län. |
|||||||||||||||
37 |
27 |
46 |
24 |
57 |
1 |
38 |
60 |
2 |
209 |
22 |
27 |
6.008 |
151 |
2,501 |
Gottlnnds Södra domsaga. |
45 |
32 |
46 |
12 |
64 |
7 |
59 |
49 |
— |
218 |
3 |
44 |
5,727 |
163 |
2,193 |
Gottlands Norra domsaga. |
46 |
34 |
61 |
15 |
43 |
3 |
13 |
51 |
20 |
364 |
— |
8 |
1,840 |
163 |
660 |
Visby. |
128 |
93 |
153 |
51 |
164 |
11 |
no |
160 |
22 |
791 |
25 |
79 |
13,575 |
477 |
5,354 |
Summa för valkretsen. |
Blekinge län. |
|||||||||||||||
29 |
31 |
41 |
7 |
91 |
4 |
17 |
146 |
2 |
149 |
200 |
37 |
5.750 |
743 |
1,295 |
Listers domsaga. |
13 |
22 |
21 |
5 |
70 |
7 |
23 |
146 |
— |
230 |
397 |
33 |
5.522 |
1,287 |
1,181 |
Bräkne domsaga. |
26 |
54 |
27 |
13 |
92 |
11 |
24 |
179 |
1 |
238 |
251 |
65 |
5.47!) |
1,221 |
1,137 |
Ostra domsagan. |
34 |
59 |
31 |
14 |
102 |
7 |
14 |
144 |
— |
422 |
214 |
79 |
7.211 |
1,735 |
1.596 |
Medelstads domsaga. |
571 |
1,376 |
106 |
78 |
18 |
30 |
73 |
414 |
18 |
400 |
— |
74 |
5,416 |
1.587 |
1,796 |
Karlskrona. |
45 |
5 |
35 |
29 |
10 |
13 |
15 |
20 |
7 |
179 |
— |
38 |
1,630 |
560 |
582 |
Karlshamn. |
27 |
4 |
18 |
15 |
13 |
5 |
10 |
5 |
8 |
27 |
2 |
2 |
424 |
50 |
183 |
Sölvesborg. |
13 |
4 |
18 |
21 |
40 |
7 |
7 |
9 |
7 |
54 |
— |
6 |
656 |
50 |
. 188 |
Ronneby. |
758 |
1,555 |
297 |
182 |
436 |
84 |
183 |
1,063 |
43 |
1,699 |
1,064 |
334 |
32,OSS |
7,233 |
7,958 |
Summa för valkretsen. |
uteslutna från rösträtt. Dessa uteslutna (häftande för fattigunderstöd, utlänningar, vanfrejdade m. fl.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets uppgifvas, äro för hela riket beräknade till högst 80-
8
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.
1. |
2- |
8- |
4- |
5. |
0. |
7- |
8. |
9. j |
10. |
il. |
12. |
13. |
14. |
15. ! |
in. | |
17. | |
Föreslagna valkretsar jämte nuvarande landtvalkretsar äfvensom städer. |
J 0 |
d b r |
u k. |
Fiskare och sjömän. 471 90 3 308 10 5 160 9 55 2 1,113 9 23 205 7 516 282 190 295 |
Fabriker och handtverk. |
II a n |
d c 1. |
Allmän tjänst, litterära |
||||||||
Gods- och |
Arrenda-tor r och |
Inspek-törer och |
Stattorpare |
Lägen- hets- inne- hafvare. |
Tjänste- hjon. |
Summa. |
Fabriks- och handt- verks- idkare. 1,020 ''538 575 771 791 574 760 384 77 141 5,631 620 622 886 451 560 774 865 507 |
Ingenjörer 1 4 19 4 8 17 12 23 4 11 103 4 6 34 7 38 41 53 28 |
Arbetare.! |
Handlande |
Bok- hållare. |
Tj änste-män vid 16 27 27 15 24 19 12 45 5 18 208 16 20 40 12 15 22 41 23 |
Betjänte so 32 69 38 57 70 17 65 651 39 58 71 98 96 248 71 |
Öfriga tjän-stemän |
||
Kristianstads län, Ingelstads och Järrestads domsaga . . . Villands härad........... Ostra Göinge härad......... Gärds och Albo domsaga....... Västra Göinge domsaga........ Norra Äsbo domsaga ........ Södra Åsbo och Bjäre domsaga .... Kristianstad............ Simrishamn............ Ängelholm............. Summa för valkretsen Malmöhus läns norra valkrets. Färs domsaga............ Frosta domsaga........... Rönnebergs och Harjagers härad .... Onsjö härad............ Luggude domsagas Norra valkrets . . . Hälsingborg............ Landskrona............. |
3.315 1,202 1,659 2,458 3,127 ‘2,377 2,435 15 2 10 |
457 994 1,424 1,185 1,279 1,199 707 5 3 12 |
68 31 29 41 32 22 37 o 2 |
768 384 433 906 875 351 492 2 1 1 |
797 483 265 591 285 198 317 |
210 134 150 24-2 184 181 207 1 |
5,615 3,228 3,960 5,423 5,782 4,328 4.195 26 6 25 |
290 377 388 477 248 211 297 348 71 98 |
223 98 107 143 167 94 131 101 55 38 |
18 4 33 16 16 7 10 91 10 15 |
43 84 26 36 35 31 32 10 15 392 34 59 57 20 29 48 127 58 |
|||||
16,GOD 2,578 2,285 1,420 966 847 1,049 42 48 |
7,265 495 588 515 508 488 594 6 |
265 45 70 97 SB 43 64 12 4 |
4,213 802 721 1,058 445 437 675 13 49 |
2,936 470 286 461 407 206 253 |
1,309 162 223 240 169 150 152 2 |
32,588 4,552 4,173 3,791 2,528 2.171 2,787 73 103 |
2,805 205 251 810 266 1.027 2,224 891 973 |
1,187 118 124 177 66 382 173 530 175 |
220 11 16 29 11 10 16 181 75 |
|||||||
Summa för valkretsen |
9,235 |
3,194 |
868 |
4,200 |
2,083 |
1,098 |
20,178 |
1,527 |
5,285 |
211 |
6,647 |
1,745 |
349 |
189 |
814 |
432 |
Malmöhus läns Södra valkrets. |
||||||||||||||||
996 |
188 |
37 |
749 |
560 |
184 |
2,714 |
184 |
1.060 |
34 |
1,781 |
153 |
17 |
27 |
105 |
31 |
|
984 |
165 |
24 |
464 |
512 |
164 |
2,313 |
167 |
757 |
5 |
295 |
86 |
17 |
16 |
63 |
22 |
|
772 |
479 |
51 |
649 |
216 |
176 |
2,343 |
37 |
557 |
36 |
1.148 |
70 |
11 |
18 |
86 |
38 |
|
1,494 |
563 |
41 |
814 |
404 |
278 |
3,594 |
32 |
606 |
6 |
529 |
82 |
4 |
7 |
48 |
32 |
|
i Vem menhögs, Ljunits o. Härrestads doms. |
2,579 |
811 |
85 |
1,329 |
886 |
334 |
6,024 |
175 |
1,038 |
17 |
540 |
150 |
17 |
30 |
71 |
46 |
58 |
6 |
7 |
74 |
— |
4 |
149 |
21 |
597 |
41 |
1,249 |
259 |
90 |
18 |
80 |
86 |
|
19 |
4 |
1 |
_ |
2 |
26 |
149 |
384 |
22 |
529 |
125 |
48 |
21 |
124 |
48 |
||
7 |
_ |
3 |
2 |
— |
- |
12 |
29 |
185 |
10 |
94 |
80 |
26 |
21 |
37 |
23 |
|
Skanör med Falsterbo........ |
34 |
3 |
— |
— |
37 |
49 |
20 |
1 |
4 |
65 |
1 |
— |
2 |
5 |
||
Summa för valkretsen |
6,943 |
2,215 |
252 |
4,082 |
2,578 |
1,142 |
17,212 |
843 |
5,204 |
172 |
6,169 |
1,070 |
231 |
158 |
616 |
331 |
Malmö stad........... |
100 |
5 |
24 |
30 |
— |
7 |
166 |
374 |
1,446 |
159 |
4,426 |
1,028 |
558 |
160 |
525 |
225 |
Hallands lön. |
||||||||||||||||
Halmstads och Tönnersjö härad .... |
2,031 |
1,100 |
46 |
499 |
163 |
186 |
4,025 |
64 |
483 |
15 |
866 |
83 |
17 |
17 |
72 |
35 |
2,214 |
743 |
26 |
290 |
162 |
129 |
3,564 |
9 |
272 |
— |
71 |
64 |
7 |
9 |
29 |
19 |
|
Årstads och Faurås härad...... |
3,154 |
929 |
42 |
368 |
376 |
202 |
5,071 |
75 |
380 |
3 |
186 |
49 |
6 |
14 |
37 |
28 |
1,557 |
448 |
17 |
129 |
116 |
116 |
2,383 |
99 |
190 |
— |
50 |
21 |
— |
3 |
15 |
12 |
|
2,825 |
875 |
31 |
454 |
301 |
123 |
4,609 |
258 |
567 |
— |
100 |
122 |
8 |
8 |
59 |
23 |
|
25 |
44 |
9 |
32 |
— |
7 |
117 |
219 |
641 |
15 |
575 |
225 |
139 |
28 |
144 |
68 |
|
17 |
65 |
1 |
7 |
— |
5 |
95 |
5 |
in |
1 |
44 |
27 |
9 |
4 |
8 |
9 |
|
8 |
17 |
_ |
10 |
2 |
— |
37 |
39 |
113 |
3 |
75 |
49 |
20 |
10 |
31 |
12 |
|
8 |
12 |
3 |
11 |
__ |
1 |
35 |
24 |
194 |
5 |
249 |
107 |
22 |
19 |
80 |
22 |
|
Kungsbacka ............ |
2 |
3 |
7 |
— |
— |
12 |
4 |
45 |
2 |
13 |
39 |
7 |
4 |
19 |
13 |
|
Summa för valkretsen |
11,841 |
4,233 |
178 |
1,807 |
1,120 |
769 |
19,948 |
796 |
2,996 |
44 |
2,229 |
786 |
235 |
116 |
494 |
241 |
[) Här i kol. 31 angifna antal är, särskild! hvad städerna beträffar, antagligen för högt. Utom de i denna kol. upptagna skulle enligt öfriga diskvalifikationsgrunder ett ej obetydligt antal blifva
till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 år.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
9
18. j |
19. |
20. | |
21. |
22. |
23. |
24. |
25. |
2ö. |
27. |
28. |
29. |
30. |
31. |
32. |
1. |
och konstnärliga yrken. |
Tjänare |
F. d. yrkesntöfvare, som tillhört afdelningen |
Husägare |
Arbetare |
Fattig- |
Däraf för-lustiga röst-rätt på |
Nu politiskt |
Föreslagna valkretsar |
|||||||
Ofriga |
Under- officerare o. man-skap. |
Lärare, läkare etc. |
jordbruk (k. 2-6, 9). |
fabriker och (k. 10-12). |
handel och (k. 9 och |
allmän |
och kapita- lister. |
af obe-stämdt |
Inhyses- hjon. |
hjon, fångar m. in. |
män öfver |
jämte nuvarande landtvalkretsar äfvensom städer. |
|||
Kristianstads län. |
|||||||||||||||
69 |
153 |
71 |
16 |
204 |
9 |
ii |
97 |
11 |
190 |
76 |
72 |
8.726 |
283 |
3,253 |
Ingelstads och Järrestads domsaga. |
76 |
94 |
37 |
9 |
73 |
5 |
ii |
91 |
— |
510 |
123 |
81 |
5,542 |
250 |
1,426 |
Villnnds härad. |
30 |
76 |
44 |
14 |
61 |
3 |
16 |
69 |
— |
326 |
240 |
73 |
6,159 |
878 |
1,167 |
Ostra Göinge härad. |
58 |
112 |
64 |
19 |
88 |
11 |
9 |
52 |
26 |
in |
200 |
86 |
S.0Ö7 |
526 |
2,112 |
Gärds och Albo domsaga. |
58 |
104 |
68 |
28 |
64 |
8 |
25 |
70 |
7 |
218 |
175 |
83 |
8.113 |
698 |
2,539 |
Västra Göinge domsaga. |
40 |
148 |
44 |
27 |
160 |
15 |
5 |
76 |
4 |
149 |
ISO |
75 |
6,266 |
256 |
1.993 |
Norra Åsbo domsaga. |
66 |
70 |
49 |
31 |
105 |
15 |
30 |
42 |
7 |
518 |
88 |
96 |
6,853 |
284 |
2,498 |
Södra, Asbo och Bjäre domsaga. |
36 |
129 |
74 |
79 |
12 |
5 |
31 |
94 |
44 |
158 |
— |
69 |
1,988 |
482 |
634 |
Kristianstad. |
17 |
4 |
11 |
8 |
2 |
6 |
6 |
— |
3 |
46 |
— |
7 |
420 |
21 |
197 |
Simrishamn. |
12 |
9 |
23 |
21 |
6 |
1 |
12 |
19 |
10 |
63 |
— |
11 |
615 |
128 |
236 |
Ängelholm. |
400 |
S99 |
485 |
252 |
775 |
78 |
156 |
610 |
112 |
2,289 |
1,082 |
653 |
52,749 6,280 |
3,806 |
16,055 |
Summa för valkretsen. Malmöhus läns Norra valkrets. |
38 |
117 |
52 |
17 |
80 |
7 |
11 |
66 |
23 |
59 |
102 |
50 |
249 |
2,573 |
Färs domsaga. |
|
47 |
81 |
62 |
38 |
114 |
18 |
25 |
88 |
34 |
125 |
158 |
83 |
0,223 |
172 |
2,4.35 |
Frosta domsaga. |
80 |
106 |
74 |
32 |
159 |
13 |
34 |
108 |
21 |
198 |
61 |
103 |
7,151 |
330 |
2,651 |
ltönnebergs och Horjagers härad. |
32 |
98 |
37 |
9 ii 56 |
9 |
9 |
74 |
2 |
125 |
64 |
51 |
4.005 |
87 |
1,342 |
Onsjö härad. |
|
46 |
48 |
49 |
19 |
42 |
8 |
42 |
71 |
10 |
116 |
105 |
149 |
5.551 |
155 |
2.210 |
Luggude domsagas Norra valkrets. |
54 |
92 |
45 |
18 |
73 |
74 |
33 |
76 |
3 |
no |
45 |
86 |
7.172 |
385 |
2.777 |
Luggnde domsagas Södra valkrets. |
134 |
46 |
130 |
122 46 |
22 |
78 |
99 |
59 |
1,611 |
— |
18 |
5.564 |
1,035 1.135 |
2,125 |
Hälsingborg. |
|
62 |
95 |
59 |
57 |
24 |
20 |
38 |
71 |
30 |
366 |
— |
24 |
3,154 |
1,259 |
Landskrona. |
|
493 |
683 |
50S |
310 |
594 |
171 |
270 |
653 |
182 |
2,710 |
535 |
564 |
45,050 6,964 |
3,548 |
17,372 |
Summa för valkretsen. Malmölms läns Södra valkrets. |
51 |
114 |
57 |
19 |
109 |
33 |
24 |
103 |
12 |
290 |
— |
46 |
829 |
2,311 |
Oxie härad. |
|
45 |
90 |
50 |
17 |
74 |
25 |
20 |
71 |
15 |
370 |
46 |
55 |
4,619 |
237 |
1,749 |
Skvtts härad. |
72 |
46 |
56 |
31 |
59 |
13 |
9 |
48 |
12 |
114 |
37 |
84 |
4,925 |
306 |
1,697 |
Bara härad. |
97 |
126 |
OO |
37 |
57 |
6 |
11 |
OO |
14 |
189 |
53 |
no |
5,750 9,149 |
188 |
2,052 |
Torna härad. |
85 |
127 |
85 |
29 |
136 |
16 |
11 |
81 |
34 |
104 |
196 |
137 |
221 |
3,175 |
Vemmenhögs, Ljunits o. Härrestads doms. |
|
117 |
20 |
272 |
140 |
6 |
3 |
3 |
46 |
158 |
125 |
— |
120 |
3,600 |
751 |
1,339 |
Lund. |
49 |
49 |
50 |
33 |
6 |
29 |
16 |
23 |
6 |
305 |
— |
24 |
2,066 |
471 |
812 |
Ystad. |
29 |
3 |
22 |
10 |
10 |
3 |
7 |
16 |
37 |
80 |
1 |
9 |
744 |
85 |
445 |
Trelleborg. |
40 |
~ |
2 |
4 |
3 |
2 |
1 |
1 |
14 |
— |
O |
253 |
24 |
171 |
Skauör med Falsterbo. |
|
585 |
575 |
649 |
320 |
460 |
128 |
103 |
444 |
289 |
1,591 |
333 |
. 587 |
38,070 |
3,115 |
13.751 |
Summa för valkretsen. |
331 |
203 |
286 |
343 |
96 |
47 |
79 |
161 |
102 |
2,455 |
— |
156 |
13,286 6,299 |
4,623 |
4,473 |
Malmö stad. Hallands län. |
! 51 |
3 |
31 |
16 |
73 |
13 |
11 |
25 |
1 |
238 |
82 |
78 |
271 |
1.836 |
Halmstads och Tönuersjö härad. |
|
25 |
8 |
18 |
6 |
53 |
6 |
6 |
20 |
3 |
89 |
133 |
43 |
4,454 |
121 |
1,646 |
Höks härad. |
25 |
20 |
36 |
15 |
69 |
9 |
8 |
49 |
5 |
172 |
121 |
90 |
6,468 |
171 |
2.226 |
Arstads och Faurås härad. |
21 |
17 |
14 |
7 |
102 |
2 |
2 |
lo |
— |
47 |
125 |
45 |
3,170 |
70 |
1,211 |
Himle härad. |
47 |
25 |
25 |
8 |
80 |
1 |
53 |
64 |
3 |
161 |
85 |
109 |
6,415 |
600 |
1,913 |
Viske och Fjäre domsaga. |
61 |
12 |
71 |
133 |
22 |
21 |
52 |
21 |
23 |
712 |
1 |
42 |
3,342 |
1,125 |
831 |
Halmstad. |
6 |
11 |
11 |
5 |
2 |
8 |
2 |
58 |
36 |
2 |
7 |
461 |
29 |
227 |
Laholm. |
|
16 |
__ |
16 |
11 |
— |
4 |
9 |
7 |
15 |
42 |
9 |
518 |
44 |
224 |
Falkenberg. |
|
40 |
4 |
25 |
28 |
24 |
4 |
29 |
18 |
13 |
264 |
— |
23 |
1.229 |
240 |
457 |
Varberg. |
5 |
1 |
10 |
7 |
3 |
1 |
7 |
2 |
4 |
8 |
— |
11 |
217 |
29 |
96 |
Kungsbacka. |
297 |
90 |
257 |
242 |
431 |
63 |
1S5 |
223 |
125 |
1,769 |
549 |
457 |
32.573 |
2,700 |
10,067 |
Summa för valkretsen. |
uteslutna från rösträtt. Dessa uteslutna (häftande för fattigunderstöd, utlänningar, vanfrejdade in. fl.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets nppgifvas, äro för hela riket beräknade till högst 80
Bill. till Piksd. Prof. 1004. 1 Samt. 1 Afd. 29 Höft. 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Öl.
1. |
2- |
3. |
4. |
5. |
6. |
7- |
8. |
9. |
10. |
11. |
12. |
13. |
14. |
15. |
16. |
17. |
J 0 |
r d b r |
u k. |
Fabriker och handtverk. |
Handel. |
Allmän tiänst. litterära |
|||||||||||
Föreslagna valkretsar |
Fiskare |
|||||||||||||||
jämte nuvarande landtvalkretsar |
Arrenda- |
Inspektö-rer och |
Stattorpare |
Lägen- |
Tjänste- hjon. |
och |
Fabriks- |
Ingenj örer |
Handlande |
Tjänste- |
Betjänte |
Öfriga tjän- |
||||
äfvensom städer. |
hemmans- ägare. |
torer och |
och öfriga |
hets- inne- |
Summa. |
sjömän. |
handt- |
Arbetare. |
(sjökapte-ner och |
Bok- hållare. |
män vid |
vid sam-färdsan- |
stemän |
|||
påle. |
arbetare. |
häfvare. |
idkare. |
styrmän). |
anstalter. |
stalter. |
rare etc.). |
|||||||||
Göteborgs o. Bolins läns valkrets. Aski ms och Sälvedals härad..... |
1,332 |
303 |
29 |
209 |
122 |
176 |
2,171 |
503 |
477 |
82 |
3,046 |
147 |
37 |
15 |
102 |
38 |
Västra och Ostra Hisings härad .... |
963 |
164 |
6 |
63 |
45 |
190 |
1,431 |
700 |
324 |
36 |
1,4()9 |
78 |
14 |
5 |
26 |
20 |
Inlands domsaga.......... |
2,663 |
1,248 |
25 |
225 |
701 |
207 |
5,069 |
581 |
440 |
6 |
279 |
121 |
6 |
2 |
12 |
34 |
Orusts och Tjörns domsaga...... |
2.267 |
969 |
6 |
188 |
188 |
59 |
3,677 |
2,327 |
374 |
5 |
193 |
307 |
18 |
6 |
31 |
31 |
Norrvikens domsaga......... |
2,984 |
737 |
19 |
128 |
728 |
59 |
4,655 |
820 |
377 |
3 |
807 |
145 |
7 |
1 |
34 |
33 |
bane och Stångenäs härad...... |
1,352 |
749 |
18 |
96 |
212 |
60 |
2,487 |
389 |
386 |
7 |
757 |
134 |
18 |
6 |
14 |
21 |
Tunge, Sörbygdens och Sotenäs härad . . |
1,374 |
563 |
17 |
218 |
291 |
41 |
2,504 |
1,003 |
328 |
11 |
689 |
83 |
9 |
2 |
18 |
19 |
Marstrand............. |
2 |
13 |
1 |
— |
— |
3 |
19 |
94 |
53 |
— |
25 |
19 |
10 |
2 |
10 |
5 |
Ku rigelf.............. |
4 |
3 |
— |
2 |
— |
— |
9 |
11 |
53 |
3 |
46 |
18 |
6 |
1 |
_ |
14 |
Uddevalla............ |
51 |
22 |
3 |
20 |
1 |
4 |
101 |
59 |
293 |
15 |
535 |
128 |
58 |
16 |
64 |
38 |
Strömstad . . ......... |
5 |
4 |
— |
2 |
— |
— |
11 |
199 |
94 |
1 |
86 |
71 |
13 |
4 |
10 |
17 |
Summa för valkretsen |
12,997 |
4,775 |
124 |
1,151 |
2,288 |
799 |
22,134 |
6,686 |
3,199 |
169 |
7,872 |
1,251 |
196 |
60 |
321 |
270 |
Göteborgs stad.......... Älfsborgs län. |
72 |
31 |
21 |
64 |
— |
6 |
194 |
1,318 |
3,181 |
306 |
7,000 |
2,712 |
1,832 |
231 |
848 |
449 |
M arks härad............ |
2,172 |
2,147 |
28 |
485 |
450 |
159 |
5,441 |
2 |
433 |
37 |
736 |
120- |
43 |
11 |
26 |
34 |
Vedens och Bollebygds härad..... |
1,684 |
614 |
6 |
289 |
331 |
121 |
3,045 |
1 |
134 |
3 |
71 |
23 |
4 |
8 |
26 |
14 |
Flundre, Vane och Bjärke domsaga . . . |
1,617 |
802 |
54 |
436 |
398 |
125 |
3,432 |
84 |
577 |
58 |
1,881 |
98 |
31 |
19 |
103 |
29 |
Kinds härad ............ |
2,642 |
1,689 |
40 |
287 |
380 |
127 |
5.165 |
2 |
335 |
29 |
166 |
93 |
14 |
15 |
27 |
39 |
Redvägs härad ........... |
1,098 |
547 |
24 |
79 |
121 |
67 |
1.936 |
— |
162 |
— |
37 |
34 |
2 |
7 |
10 |
17 |
Vätle, Ale och Kullings domsaga . . . |
3,934 |
1,418 |
71 |
281 |
6O0 |
214 |
6,518 |
22 |
432 |
18 |
431 |
85 |
11 |
33 |
139 |
50 |
As och Gäsene domsaga....... |
2,460 |
1.029 |
14 |
87 |
276 |
117 |
3,983 |
5 |
191 |
4 |
92 |
61 |
7 |
2 |
14 |
30 |
Nordals, Sundals och Valbo domsaga . . |
3.993 |
925 |
42 |
1,429 |
285 |
79 |
6,753 |
51 |
391 |
17 |
283 |
96 |
15 |
13 |
86 |
39 |
Tössbo och Vedbo domsaga...... |
3,359 |
1,082 |
24 |
391 |
304 |
76 |
5,236 |
30 |
335 |
31 |
475 |
89 |
13 |
21 |
74 |
40 |
Vänersborg............. |
14 |
8 |
5 |
27 |
4 |
1 |
59 |
41 |
131 |
11 |
498 |
84 |
31 |
13 |
44 |
71 |
Amål............... |
9 |
8 |
1 |
1 |
— |
— |
19 |
12 |
116 |
11 |
195 |
46 |
9 |
6 |
78 |
19 |
Borås............... |
23 |
8 |
9 |
71 |
4 |
3 |
118 |
8 |
730 |
52 |
849 |
190 |
109 |
18 |
52 |
49 |
Alingsås.............. |
12 |
2 |
— |
2 |
2 |
1 |
19 |
1 |
157 |
7 |
94 |
46 |
24 |
5 |
17 |
18 |
Ulricehamn............ |
26 |
12 |
2 |
2 |
2 |
2 |
46 |
2 |
55 |
6 |
43 |
27 |
13 |
4 |
10 |
10 |
Summa för valkretsen |
23,043 |
10,291 |
320 |
3,867 |
3,157 |
1,092 |
41,770 |
261 |
4,179 |
284 |
5,851 |
1,092 |
326 |
175 |
706 |
459 |
Skaraborgs län. |
||||||||||||||||
Ase, Viste, Barne och Laske domsaga . . |
3,810 |
1,093 |
58 |
970 |
612 |
146 |
6,689 |
8 |
464 |
3 |
133 |
120 |
17 |
16 |
60 |
46 |
2,236 |
1,536 |
95 |
844 |
794 |
242 |
5,747 |
61 |
485 |
12 |
488 |
68 |
8 |
12 |
41 |
41 |
|
Skånings, Vilske och Valle domsaga . . |
2,378 |
1,236 |
78 |
743 |
368 |
151 |
4.954 |
— |
383 |
1 |
97 |
63 |
9 |
7 |
33 |
51 |
Gudhems och Kåkinds domsaga .... |
2,014 |
1,255 |
in |
771 |
291 |
149 |
4,591 |
37 |
601 |
6 |
254 |
78 |
9 |
10 |
152 |
39 |
Vartofta och Frökinds domsaga .... |
2,485 |
1,236 |
96 |
631 |
410 |
174 |
5,032 |
13 |
628 |
25 |
992 |
89 |
35 |
9 |
98 |
51 |
Vadsbo Norra domsaga........ |
2,245 |
869 |
59 |
448 |
757 |
in |
4,489 |
75 |
463 |
8 |
219 |
74 |
10 |
10 |
118 |
36 |
Vadsbo Södra domsaga........ |
2,246 |
1,230 |
85 |
616 |
589 |
141 |
4,907 |
32 |
527 |
12 |
239 |
78 |
14 |
16 |
72 |
86 |
Mariestad............. |
9 |
12 |
7 |
5 |
50 |
1 |
84 |
16 |
133 |
7 |
84 |
50 |
23 |
5 |
13 |
44 |
Sköfde............... |
26 |
9 |
2 |
17 |
14 |
6 |
74 |
2 |
217 |
11 |
204 |
79 |
32 |
13 |
43 |
77 |
Falköping............. |
21 |
7 |
3 |
10 |
— |
3 |
44 |
1 |
130 |
8 |
71 |
47 |
22 |
19 |
101 |
14 |
Lidköping............. |
15 |
15 |
3 |
51 |
7 |
2 |
93 |
53 |
220 |
19 |
330 |
93 |
31 |
9 |
32 |
30 |
Skara ............... |
13 |
26 |
3 |
14 |
72 |
5 |
133 |
4 |
177 |
5 |
89 |
62 |
26 |
13 |
25 |
30 |
Hjo................ |
18 |
8 |
1 |
7 |
20 |
— |
54 |
13 |
101 |
2 |
32 |
23 |
12 |
6 |
12 |
11 |
Summa för valkretsen |
17,516 |
8,532 |
601 |
5,127 |
3,984 | |
1,131 j |
36,891 |
315 | |
4,529 |
119 |
3,232 |
924 |
248 |
145 |
800 |
559 |
x) Här i kol. Bl ansrifna antal är, särskild! hvad städerna beträffar, antagligen för högt.
till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 år.
Utom de i denna kol. upptagna skulle enligt öfriga diskvalifikationsgrunder ett ej obetydligt antal blifva
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
11
18.
19.
20.
och konstnärliga yrken.
Öfriga
betjänte.
21.
Tjänare
22.
23.
24.
25.
F. d. yrkesutöfvare, som tillhört afdelningen
hos |
||||||
Under- officerare o. man-skap. |
Lärare, läkare etc. |
andra |
jordbruk (k. 2-6, 9). |
fabriker och |
handel och |
allmän |
105 |
35 |
48 |
57 |
42 |
16 |
22 |
54 |
18 |
228 |
33 |
25 |
41 |
23 |
30 |
12 |
39 |
180 |
32 |
14 |
32 |
119 |
28 |
15 |
21 |
126 |
25 |
11 |
17 |
1 |
10 |
3 |
9 |
1 |
7 |
9 |
35 |
19 |
38 |
36 |
17 |
2 |
20 |
13 |
376 |
750 |
293 |
249 |
707 |
154 |
668 |
760 |
19 |
215 |
42 |
43 |
5 |
98 |
15 |
9 |
38 |
114 |
47 |
23 |
19 |
193 |
34 |
16 |
4 |
131 |
15 |
9 |
49 |
149 |
49 |
22 |
25 |
218 |
32 |
5 |
40 |
241 |
52 |
11 |
42 |
200 |
42 |
18 |
55 |
9 |
45 |
19 |
7 |
3 |
16 |
3 |
53 |
55 |
48 |
137 |
9 |
3 |
31 |
9 |
6 |
3 |
10 |
6 |
371 |
1,632 |
47S |
330 |
39 |
218 |
58 |
12 |
49 |
163 |
40 |
25 |
33 |
289 |
39 |
6 |
46 |
239 |
36 |
23 |
39 |
257 |
59 |
21 |
44 |
163 |
42 |
14 |
59 |
287 |
42 |
23 |
23 |
2 |
23 |
14 |
19 |
18 |
38 |
36 |
11 |
5 |
26 |
17 |
32 |
13 |
32 |
25 |
14 |
19 |
55 |
14 |
6 |
1 |
10 |
6 |
414 |
1,674 |
500 |
236 |
27
44
26
105
63
39
122
1
14
4
445
81
25
5
67
31
3
64
13
39
9
6
3
4
17
7
12
5
3
2
5
4
6
7
4
48
114
8
29
3
12
7
4
10
6
3
5
7
293
30
63
56
63
91
16
27
10
20
8
17
8
4
94
4
7
4
5
4
4
4
1
4
2
15
2
4
64
13
34
in
25
9
24
2
7
25
10
324
301
6
3
35
11
40
14
11
5
14
6
9
27
4
185
12
6
15
24
21
24
16
3
30
16
23
5
5
416
60
200
63
21
166
66
96
41
88
1
18
3
563
159
145
22
81
98
19
103
84
48
97
26
2
26
23
8
782
59
41
59
117
74
65
74
10
19
11
19
31
9
588
26. |
27. |
28. |
29. |
30. |
31. |
32. |
1. |
Husägare |
Arbetare |
Fattig- |
Summa män öfver 25 år. |
Däraf för-lustig» röst- |
Nu politiskt |
Föreslagna valkretsar äfvensom städer. |
|
och kapita- lister. |
af obe-stämdt |
Inhyses- hjon. |
hjon, fångar m. m. |
rätt på |
gade (med |
||
2 |
178 |
12 |
88 |
7,309 |
1.283 |
2,031 |
Göteborgs o. Holms läns valkrets. Aski ms och Säfvedals härad. |
5 |
108 |
8 |
70 |
4.451 |
551 |
1,345 |
Västra och Ostra Hisings härad. |
4 |
120 |
208 |
166 |
7.581 |
607 |
2,114 |
Inlands domsaga. |
— |
44 |
33 |
83 |
7,519 |
1,058 |
2,130 |
Orusts och Tjörns domsaga. |
3 |
85 |
378 |
146 |
7.94S |
1,166 |
2,238 |
Norrvikens domsaga. |
10 |
274 |
96 |
77 |
4,963 |
738 |
1,486 |
Fåne och Stångenäs härad. |
2 |
80 |
17 |
93 |
5.281 |
802 |
1.528 |
Tunge, Sörbygdens och Sotenäs härad. |
12 |
56 |
— |
11 |
351 |
39 |
154 |
Marstrand. |
15 |
35 |
1 |
2 |
247 |
22 |
98 |
Kungelf. |
SO |
448 |
1 |
35 |
2,013 |
. 539 |
621 |
Uddevalla. |
1 |
62 |
— |
18 |
660 |
158 |
236 |
Strömstad. |
84 |
1,490 |
754 |
789 |
48,323 |
6,963 |
13,981 |
Summa för valkretsen. |
74 |
6,893 |
578 |
28,560 |
16,948 |
5,851 |
Göteborgs stad. |
|
_ |
160 |
231 |
141 |
7,918 |
874 |
1,451 |
Älfsborgs län. Marks härad. |
— |
53 |
114 |
59 |
3,712 |
358 |
932 |
Vedens och Bollebvgds härad. |
— |
472 |
83 |
133 |
7,434 |
970 |
1,901 |
Flundre, Väne och Bjärke domsaga. |
1 |
95 |
234 |
114 |
6.734 |
280 |
1.776 |
Kinds härad. |
3 |
71 |
62 |
60 |
2,582 |
41 |
854 |
Redvägs härad. |
— |
683 |
225 |
131 |
9,266 |
597 |
2,881 |
Vätle, Ale och Kullings domsaga. |
1 |
120 |
152 |
126 |
5,179 |
77 |
1,814 |
As och Gäsene domsaga. |
6 |
191 |
261 |
137 |
8,788 |
649 |
2,804 |
Nordals, Sundals och Valbo domsaga. |
8 |
406 |
402 |
119 |
7,696 |
795 |
2,262 |
Tössbo och Vedbo domsaga. |
13 |
57 |
2 |
39 |
1,278 |
240 |
429 |
Vänersborg. |
43 |
103 |
— |
28 |
731 |
105 |
314 |
Åmål. |
94 |
332 |
— |
83 |
3,019 |
594 |
808 |
Borås. |
15 |
198 |
— |
3 |
728 |
70 |
264 |
Alingsås. |
4 |
28 |
— |
2 |
301 |
17 |
114 |
Ulricehamn. |
188 |
2,969 |
1,766 |
1,175 |
65.366 |
5,667 |
18,604 |
Summa för valkretsen. |
10 |
220 |
163 |
151 |
8,532 |
331 |
2,950 |
Skaraborgs län. Ase, Viste, Barne och Laske domsaga. |
5 |
146 |
257 |
168 |
7,933 |
213 |
2,102 |
Kinnefjärdings, Kinne o. Kållands doms. | Gudhems och Kåkinds domsaga. |
2 |
217 |
190 |
158 |
6,666 |
171 |
2,013 |
|
9 |
217 |
234 |
128 |
6,918 |
169 |
2,017 |
|
19 |
283 |
226 |
143 |
8.215 |
334 |
2,316 |
Vartofta och Frökinds domsaga. |
6 |
137 |
320 |
103 |
6,440 |
645 |
1,765 |
Vadsbo Norra domsaga. |
40 |
317 |
301 |
229 |
7,402 |
588 |
1,955 |
Vadsbo Södra domsaga. |
14 |
248 |
— |
10 |
817 |
32 |
317 |
Mariestad. |
13 |
37 |
2 |
22 |
1,010 |
211 |
378 |
Sköfde. ! |
21 |
100 |
— |
2 |
676 |
112 |
280 |
Falköping. |
10 |
85 |
— |
20 |
1,201 |
294 |
404 |
Lidköping. |
14 |
172 |
— |
22 1 |
920 |
122 |
399 |
Skara. |
20 |
33 |
2 |
4 1 |
370 j |
21 |
149 |
Hjo. |
183 |
2,212 |
1,695 |
1,160 |
57,100 |
3,243 | |
17,045 |
Summa för valkretsen. |
uteslutna från rösträtt.
Dessa uteslutna (häftande för fattigunderstöd, utlänningar, vanfrejdadc m. 11.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets uppgifvas, äro för hela riket beräknade till högst SO -
12
Kungl. MajUs Nåd. Proposition N:o 51.
l.
Föreslagna valkretsar
jämte nuvarande landtvalkretsar
äfvensom städer.
Värmlands län.
Ölme, Visnums och Vase härad ....
Färnebo härad...........
Mellansysslets domsaga........
Södersvsslets domsaga........
Nordmarks domsaga.........
Fryksdals domsaga..........
Jösse domsaga...........
Älfdals och Nyeds domsaga......
Karlstad..............
Kristinehamn............
Filipstad..............
Summa för valkretsen
Örebro län.
Edsbergs, Grimstens och Hardemo härad
Kumla och Sundbo härad......
Glanshammars och Örebro härad . . . .
Askers och Sköllersta härad......
Lindes domsaga...........
Nora domsaga...........
Örebro..............
Nora...............
Lindesberg .............
Askersund.............
Summa för valkretsen
Västmanlands län.
Västmanlands Södra domsaga.....
Västmanlands Västra domsaga.....
Västmanlands Norra domsaga.....
Västmanlands Östra domsaga.....
Västerås..............
Köping..............
Arboga ..............
Sala................
Summa för valkretsen
Kopparbergs läns Södra valkrets.
Hedemora domsaga.........
Faiu domsagas Södra tingslag.....
Fall! domsagas Norra tingslag.....
Grangärde, Norrbärke o. Söderbärke tingsl.
Falun...............
Hedemora.............
Säter...............
Summa för valkretsen
2. ! |
3. | |
4- 1 |
5. | |
6. |
7- 1 |
8. |
J o r |
d b r |
u k. |
||||
Gods- och |
Arrenda-tor ochj |
Inspek-törer och |
Stattorpare'', |
Lägen- hets- inne- hafvare. |
Tjänste- hjon. |
Summa. |
1,978 |
632 i |
86 |
565 |
248 |
.134 |
3,643 |
575 |
739 i |
32 |
442 |
10 |
61 |
1.859 |
2,594 |
701 |
106 |
506 |
628 |
145 |
4.680 |
3,142 |
673 |
53 |
382 |
250 |
120 |
4,620 |
409 |
12 |
246 |
35 |
45 |
4.385 | |
|
5,295 |
373 |
27 |
90 |
375 |
90 |
6,250 |
3,871 |
465 |
31 |
178 |
225 |
130 |
4,900 |
2,730 |
1,883 |
33 |
248 |
216 |
83 |
5,193 |
74 |
16 |
15 |
10 |
— |
3 |
118 '' |
18 |
2 |
• 2 |
6 |
— |
1 |
29 I |
1 ’ 8 |
5 |
7 |
8 |
— |
1 |
29 j |
23,923 |
5,898 |
404 |
2.6S1 |
1,987 |
813 |
35,706 |
1,600 |
1,163 |
61 |
523 |
195 |
151 |
3,693 |
1,382 |
1,089 |
56 |
284 |
133 |
123 |
3,067 |
1,606 |
1,083 |
85 |
571 |
175 |
200 |
3,720 | |
1,335 |
1,077 |
64 |
593 |
142 |
148 |
3,359 i |
2,355 |
848 |
74 |
804 |
131 |
179 |
4,391 |
1,781 |
1,227 |
68 |
916 |
205 |
143 |
4,340 |
40 |
19 |
10 |
O |
52 |
4 |
130 !| |
13 |
— |
2 |
2 |
1 |
— |
18 It |
59 |
6 |
2 |
1 |
1 |
1 |
70 |
27 |
9 |
- |
— |
14 |
— |
50 |
10,198 |
6,521 |
422 |
3,699 |
1,049 |
949 |
22,838 1 |
1,238 |
907 |
168 |
1,420 |
194 |
298 |
4,225 |
1,137 |
880 |
97 |
1,394 |
153 |
223 |
3,884 |
1,121 |
589 |
75 |
1,014 |
130 |
145 |
3,074 |
2,508 |
1,196 |
75 |
1,414 |
375 |
223 |
5,791 |
46 |
10 |
10 |
34 |
_ |
2 |
102 |
9 |
_ |
3 |
1 |
27 |
1 |
41 |
19 |
4 |
11 |
15 |
1 |
68 |
|
265 |
9 |
3 |
84 |
132 |
5 |
498 |
6,342 |
3,610 |
435 |
5,372 |
1,026 |
898 |
17,683 |
3,256 |
223 |
66 |
1,086 |
295 |
133 |
5,059 |
1,902 |
24 |
26 |
260 |
91 |
24 |
2,327 |
1,731 |
208 |
30 |
437 |
254 |
54 |
2,714 |
1,309 |
134 |
47 |
252 |
119 |
93 |
1,954 |
24 |
2 |
7 |
16 |
— |
— |
49 |
14 |
_ |
2 |
9 |
18 |
— |
43 |
2 |
2 |
9 |
1 |
— |
14 |
|
8,230 |
593 |
ISO |
2,069 |
778 |
304 |
| 12,160 i! |
9. || |
10. |
11. | |
12. || |
13. | |
14. || |
15. | |
16. | |
17. |
Fabriker och handtverk. |
Handel. |
Allmän tjänst, litterära |
||||||
Fabriks- |
Handlande |
Tjänste- |
Betjänte |
Ifrigatjän- |
||||
och |
Ingenjörer |
Kok- |
män vid |
vid sam- |
stemän |
|||
sjöman. |
handt- |
och bok- |
Arbetare. |
ner och |
hållare, samfärds- |
färdsan- |
(utom lä- |
|
verks- idkare. |
hållare. | |
styrmän). |
anstalter. |
stalter. |
rare etc.). |
|||
16 |
339 |
7 |
261 |
43 |
5 |
5 |
63 |
21 |
248 |
41 |
1,067 |
29 |
8 |
14 |
86 |
11 |
|
65 |
505 |
69 |
1,512 |
100 |
21 |
20 |
105 |
44 |
77 |
451 |
13 |
561 |
130 |
14 |
6 |
36 |
45 |
ii |
290 |
17 |
224 |
60 |
9 |
4 |
7 |
25 |
6 |
383 |
6 |
233 |
122 |
13 |
O |
6 |
32 |
18 |
585 |
27 |
600 |
157 |
26 |
23 |
141 |
42 |
14 |
387 |
32 |
688 |
73 |
15 |
14 |
68 |
34 |
10 |
390 |
45 |
704 |
212 |
69 |
17 |
66 |
in |
33 |
265 |
14 |
229 |
95 |
36 |
22 |
135 |
27 |
148 |
7 |
115 |
45 |
19 |
10 |
35 |
21 |
|
250 |
3,991 |
27S |
6,194 |
1,066 |
235 |
138 |
748 |
413 |
2 |
552 |
18 |
453 |
65 |
10 |
16 |
107 |
33 |
66 |
838 |
36 |
1,077 |
123 |
24 |
15 |
178 |
29 |
18 |
469 |
7 |
210 |
31 |
2 |
8 |
53 |
26 |
77 |
516 |
15 |
459 |
55 |
7 |
7 |
48 |
25 |
5 |
550 |
76 |
1,177 |
90 |
18 |
33 |
191 |
35 |
4 |
459 |
131 |
2,136 |
99 |
22 |
25 |
138 |
28 |
18 |
926 |
58 |
1,006 |
339 |
151 |
30 |
160 |
120 |
88 |
3 |
87 |
25 |
11 |
10 |
34 |
18 |
|
2 |
105 |
8 |
64 |
24 |
10 |
6 |
7 |
1!) |
8 |
95 |
5 |
53 |
28 |
6 |
3 |
6 |
9 |
200 |
4,598 |
357 |
6,722 |
S79 |
261 |
153 |
922 |
342 |
47 |
531 |
43 |
870 |
61 |
7 |
23 |
109 |
53 |
29 |
502 |
58 |
991 |
76 |
12 |
17 |
76 |
34 |
52 |
456 |
81 |
1,735 |
103 |
9 |
18 |
105 |
34 |
3 |
811 |
11 |
396 |
97 |
10 |
7 |
46 |
44 |
8 |
390 |
57 |
844 |
116 |
49 |
13 |
75 |
64 |
7 |
162 |
9 |
247 |
63 |
22 |
10 |
42 |
20 |
14 |
259 |
13 |
243 |
57 |
36 |
10 |
22 |
15 |
1 |
228 |
17 |
362 |
70 |
28 |
13 |
51 |
30 |
161 |
3,339 |
289 |
5,688 |
643 |
173 |
in |
526 |
294 |
8 |
741 |
81 |
1,751 |
94 |
10 |
22 |
213 |
36 |
7 |
391 |
39 |
1,265 |
93 |
11 |
11 |
60 |
24 |
10 |
357 |
25 |
1,004 |
59 |
11 |
4 |
53 |
25 |
39 |
359 |
66 |
2,643 |
115 |
25 |
19 |
77 |
32 |
12 |
329 |
61 |
580 |
151 |
74 |
19 |
103 |
79 |
97 |
3 |
36 |
33 |
8 |
8 |
9 |
21 |
|
1 |
20 |
2 |
22 |
11 |
— |
2 |
3 |
9 |
77 |
2,294 |
277 |
7,301 |
558 |
139 |
85 |
518 |
226 |
l) Här i kol. 31 angifna antal är, särskildt hvad städerna beträffar, antagligen för högt.
till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 år.
Utom de i denna kol. upptagna skulle enligt öfrign diskvalifikationsgrnnder ett ej obetydligt antal blifva
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
13
18. | 19. | 20. | och konstnärliga yrken. |
21. Tjänare hos andra Un jord-brukare. 12 43 21 17 9 9 23 9 89 27 17 |
22. | 23. j 24. F. d. yrkesutöfvare, som tillhört a |
25. |
,26. |
27. |
28. |
29. | |
30. |
31. |
32. |
1. |
||||
‘delningen |
Husägare och kapita- lister. |
Arbetare af obe-stämdt |
Inhyses- hjon. |
Fattig- hjon, fångar m. m. |
Summa män öfver 25 år. |
Däraf för-lustiga röst-rätt på |
Nu politiskt |
Föreslagna valkretsar jämte nuvarande landtvalkretsar äfvensom städer. |
|||||||
j Öfriga 28 39 ! 43 43 38 ! 34 44 57 52 35 8 |
Under- officerare o. man-skap. |
Lärare, läkare etc. |
jordbruk (k. 2—6, 9). 30 83 59 22 20 25 13 20 1 9 12 |
fabriker och 10 34 30 8 8 13 15 21 1 18 9 |
handel och 8 1 6 10 3 7 16 7 4 31 6 |
allmän (k. 17-20). 46 7 37 79 40 22 53 29 1 24 13 |
|||||||||
173 138 198 136 101 138 64 23 4 |
29 24 48 52 33 51 65 58 81 34 28 |
o 0 1 2 26 7 14 2 no 96 122 |
200 171 223 171 13 524 351 763 178 337 186 |
162 97 525 334 191 523 530 640 8 2 |
129 98 60 137 167 99 38 6 |
5,233 3.961 8,387 7,053 5,583 8,507 7.948 8,287 2,479 1.539 ''838 |
277 328 880 1,045 813 576 983 801 250 121 220 |
1,495 841 2,478 1,852 1,845 2,589 2,290 1,725 1,017 722 322 |
Yärmlands län. Ölme, Visuums och Vase härad. Färnebo härad. Mellansysslets domsaga. Södersysslets domsaga. Nordmarks domsaga. Fryksdals domsaga. Jösse domsaga. Alfdals och Nyeds domsaga. Karlstad. Kristinehamn. Filipstad. |
||||||
421 |
975 |
503 |
276 |
294 |
167 |
99 |
351 |
383 |
3,117 |
3,013 |
1,197 |
59,815 |
6,294 |
17,176 |
Summa för valkretsen. |
Örebro län. |
|||||||||||||||
45 |
no |
29 |
12 |
140 |
15 |
12 |
64 |
4 |
93 |
144 |
67 |
5.684 |
171 |
1,462 |
Edsbergs, Grimstens och Hardemo härad. |
30 |
89 |
45 |
20 |
237 |
26 |
31 |
62 |
19 |
527 |
105 |
103 |
6,747 |
262 |
1,905 |
Rumla och Sundbo härad. |
i 34 |
in |
26 |
12 |
151 |
13 |
12 |
68 |
4 |
109 |
83 |
76 |
5,243 |
99 |
1,412 |
Glanshammars och Örebro härad. |
33 |
131 |
14 |
138 |
20 |
13 |
in |
1 |
43 |
140 |
61 |
5,309 |
106 |
1,297 |
Askers och Skällersta härad. |
|
43 |
105 |
60 |
72 |
215 |
62 |
28 |
80 |
1 |
671 |
83 |
109 |
8,095 |
711 |
2,117 |
Lindes domsaga. |
51 |
4 |
61 |
29 |
197 |
51 |
14 |
13 |
12 |
94 |
189 |
127 |
8,224 |
685 |
2,1.99 |
Nora domsaga. |
53 |
121 |
134 |
60 |
20 |
50 |
56 |
101 |
1,300 |
— |
22 |
4,918 |
1,390 |
1,678 |
Örebro. |
|
5 |
1 |
12 |
2 |
7 |
13 |
7 |
4 |
7 |
43 |
— |
2 |
397 |
55 |
175 |
Nora. |
9 |
10 |
9 |
5 |
2 |
7 |
5 |
39 |
42 |
1 |
11 |
455 |
19 |
217 |
Lindesberg. |
|
7 |
2 |
9 |
6 |
5 |
6 |
14 |
3 |
16 |
68 |
— |
4 |
403 |
32 |
162 |
Askersund. |
320 |
COG |
409 |
310 |
1,155 |
228 |
188 |
46(5 |
204 |
2,990 |
745 |
582 |
45,475 |
3,530 |
12,624 |
Summa för valkretsen. |
Västmanlands län. |
|||||||||||||||
103 |
256 |
41 |
27 |
191 |
12 |
5 |
138 |
1 |
166 |
33 |
143 |
7,085 |
287 |
1.860 |
Västmanlands Södra domsaga. |
64 |
199 |
40 |
19 |
194 |
78 |
22 |
133 |
— |
151 |
34 |
118 |
6,731 |
223 |
1,681 |
Västmanlands Västra domsaga. |
42 |
123 |
40 |
20 |
200 |
35 |
14 |
52 |
1 |
226 |
44 |
88 |
6,552 |
541 |
1,783 |
Västmanlands Norra domsaga. |
60 |
206 |
52 |
14 |
286 |
24 |
19 |
129 |
11 |
44 |
13 |
151 |
8,225 |
180 |
2,326 |
Västmanlands Ostra domsaga. |
34 |
17 |
61 |
87 |
50 |
15 |
24 |
43 |
69 |
631 |
— |
19 |
2,768 |
349 |
923 |
Västerås. |
14 |
8 |
25 |
22 |
6 |
10 |
9 |
6 |
17 |
326 |
— |
3 |
1,069 |
218 |
500 |
Köping. |
18 |
3 |
24 |
32 |
24 |
28 |
17 |
11 |
56 |
262 |
— |
38 |
1,250 |
131 |
411 |
Arboga. |
17 |
9 |
19 |
31 |
23 |
14 |
15 |
15 |
6 |
77 |
— |
23 |
1,547 |
416 |
503 |
Sala. |
852 |
821 |
302 |
252 |
974 |
216 |
125 |
527 |
161 |
1,883 |
124 |
583 |
35,227 |
2,345 |
9,987 |
Summa för valkretsen. |
Kopparbergs läns Södra valkrets. |
|||||||||||||||
43 |
123 |
45 |
22 |
93 |
16 |
9 |
37 |
8 |
171 |
28 |
81 |
8.691 |
311 |
. 3,183 |
Hedemora domsaga. |
27 |
49 |
40 |
11 |
22 |
25 |
10 |
97 |
1 |
702 |
12 |
08 |
5,262 |
278 |
2,395 |
Falu domsagas Södra tingslag. |
34 |
32 |
22 |
11 |
88 |
21 |
12 |
39 |
— |
153 |
5 |
56 |
4,735 |
316 |
1,717 |
Falu domsagas Norra tingslag. |
55 |
27 |
44 |
48 |
120 |
109 |
8 |
21 |
3 |
726 |
5 |
59 |
6,554 |
727 |
1,756 |
Grangärde, Norrbärke o. Söderbärke tingsl. |
41 |
18 |
71 |
83 |
10 |
13 |
22 |
32 |
69 |
199 |
— |
39 |
2,054 |
648 |
710 |
Falun. |
9 |
1 |
14 |
8 |
9 |
2 |
2 |
8 |
38 |
38 |
— |
8 |
395 |
23 |
198 |
Hedemora. |
5 |
3 |
2 |
1 |
1 |
3 |
3 |
18 |
8 |
— |
7 |
135 |
17 |
63 |
Säter. |
|
214 |
250 |
289 |
185 |
343 |
187 |
66 |
237 |
137 |
1,997 |
50 |
288 |
27,826 |
2,320 |
10,022 |
Summa för valkretsen. |
uteslutna från rösträtt.
Dessa uteslutna (häftande för fattigunderstöd, utlänningar, vanfrejdade m.
fl.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets uppgifvas, Uro för hela riket beräknade till högst 80-
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
1. |
2- I |
3. |
4- i |
5. j |
6. | |
7. ! |
8. |
9. | |
10. |
il. |
12. |
13. |
14. |
15. |
16. |
1 17- |
J o r d b r |
u k. |
Fabriker och handtverk. |
Han |
del. |
Allmän tiänst, litterära |
|||||||||||
Föreslagna valkretsar |
Fiskare |
|||||||||||||||
jämte nuvarande landtvalkretsar |
Arrenda- |
Inspektö-rer och |
Stattorpare |
Lägen- |
Tjänste- |
och |
Fabriks- |
Ingenjörer |
Handlande |
Tjänste- |
Betjänte |
Öfriga ti än- |
||||
äfvensom städer. |
hemmans- |
torer och |
och öfriga |
hets- |
Summa. |
sjömän. |
handt- |
Arbetare. |
(sjökapte- |
Bok- |
män vid |
vid sam- |
stemän |
|||
ägare. |
jordtor- pare. |
rättare. |
jordbruks- arbetare. |
inne- hafvare. |
hjon. |
verks- idkare. |
hållare. |
ner och |
hållare. |
samlärds- anstalter. |
tärdsan- stalter. |
(utom lä-rare etc.). |
||||
Kopparbergs läns Norra valkrets. Leksands tingslag.......... |
3,254 |
27 |
S |
257 |
52 |
4 |
3,602 |
10 |
216 |
8 |
185 |
57 |
6 |
5 |
16 |
25 |
Gagnefs och Rättviks tingslag..... |
2,871 |
131 |
13 |
351 |
24 |
5 |
3,395 |
5 |
319 |
2 |
267 |
66 |
13 |
7 |
33 |
20 |
Ofvan-Siljans domsaga........ |
4.917 |
177 |
19 |
288 |
2 |
18 |
5,421 |
5 |
323 |
18 |
334 |
125 |
34 |
15 |
78 |
63 |
Nås och Malungs tingslag...... |
3,135 |
460 |
18 |
217 |
208 |
14 |
4,052 |
1 |
362 |
13 |
762 |
128 |
17 |
7 |
65 |
39 |
Summa för valkretsen |
14,177 |
795 |
58 |
1,118 |
280 |
41 |
16,470 |
21 |
1,220 |
41 |
1,548 |
370 |
70 |
34 |
192 |
147 |
Giifleborgs läns Södra valkrets. Gästriklands domsagas Ostra tingslag . . |
1,329 |
311 |
28 |
853 |
21 |
146 |
2,688 |
128 |
634 |
54 |
3,176 |
128 |
19 |
19 |
61 |
29 |
Gästriklands domsagas Västra tingslag . . |
1,839 |
391 |
38 |
806 |
19 |
75 |
2,968 |
12 |
600 |
46 |
1,646 |
103 |
23 |
33 |
187 |
36 |
Galle............... |
45 |
21 |
10 |
22 |
— |
1 |
99 |
151 |
912 |
84 |
1,543 |
556 |
208 |
73 |
320 |
115 |
Summa för valkretsen |
3,013 |
723 |
70 |
1,081 |
40 |
222 |
5,755 |
291 |
2,140 |
184 |
6,805 |
787 |
250 |
125 |
568 |
180 |
Giiffleborgs läns Norra valkrets. Bergsjö och Delsbo tingslag...... |
2,031 |
993 |
22 |
635 |
237 |
64 |
3,982 |
92 |
386 |
16 |
605 |
100 |
13 |
5 |
26 |
28 |
Enångers och Forsa tingslag..... |
1,220 |
425 |
14 |
262 |
339 |
63 |
2,323 |
162 |
324 |
22 |
952 |
65 |
8 |
4 |
70 |
30 |
Västra Hälsinglands domsaga..... |
2,068 |
1,055 |
39 |
128 |
37 |
92 |
3,419 |
3 |
491 |
28 |
1,425 |
170 |
45 |
15 |
150 |
44 |
Södra Hälsinglands domsagas Västra t:g |
1,976 |
740 |
20 |
605 |
26 |
54 |
3,421 |
3 |
501 |
19 |
697 |
135 |
36 |
17 |
242 |
50 |
Södra Hälsinglands domsagas Ostra t:g |
1,120 |
496 |
13 |
236 |
32 |
69 |
1,966 |
89 |
383 |
45 |
1,771 |
89 |
20 |
8 |
68 |
26 |
Söderhamn............. |
17 |
— |
3 |
7 |
— |
— |
27 |
123 |
290 |
23 |
999 |
192 |
82 |
17 |
78 |
33 |
Hudiksvall............. |
13 |
1 |
— |
23 |
— |
37 |
93 |
167 |
23 |
259 |
102 |
56 |
12 |
45 |
31 |
|
Summa för valkretsen |
8,445 |
3,710 |
in |
1,890 |
671 |
342 |
15,175 |
565 |
2,542 |
176 |
C,70S |
853 |
260 |
78 |
079 |
242 |
Yästernorrlands läns Södra valkr. Medelpads Västra domsaga...... |
2,322 |
1,350 |
16 |
1,580 |
134 |
102 |
5,504 |
6 |
385 |
49 |
646 |
142 |
15 |
20 |
157 |
1 I 32 |
Sköns tingslag........... |
339 |
288 |
24 |
144 |
132 |
32 |
959 |
93 |
346 |
135 |
2,912 |
155 |
10 |
_ |
10 |
34 |
Njurunda, Indals och .Ljustorps tingslag |
1,241 |
1,198 |
11 |
489 |
14 |
51 |
3,004 |
56 |
214 |
70 |
1,063 |
86 |
1 |
1 |
16 |
23 |
Sundsvall............. |
45 |
9 |
3 |
13 |
— |
70 |
123 |
519 |
26 |
601 |
415 |
185 |
40 |
in |
69 |
|
Summa för valkretsen |
3,947 |
2,845 |
54 |
2,220 |
280 |
185 |
9,537 |
278 |
1,464 |
2S0 |
5,222 |
79S |
211 |
01 |
294 |
158 |
Yästernorrlands läns Norra valkr. |
||||||||||||||||
Ångermanlands Södra domsaga .... |
1,401 |
1,352 |
20 |
221 |
82 |
70 |
3,146 |
77 |
389 |
89 |
1,618 |
172 |
26 |
8 |
42 |
35 |
Ångermanlands Mellersta domsaga . . . |
837 |
1,118 1,476 |
23 |
556 |
40 |
77 |
2,651 |
25 |
355 |
60 |
1,255 |
165 |
26 |
18 |
98 |
59 |
Ångermanlands Västra domsaga .... |
1,246 |
17 |
895 |
89 |
85 |
3,808 |
9 |
261 |
62 |
316 |
98 |
17 |
7 |
15 |
25 |
|
Nätra och Nordingrå tingslag..... |
1,948 |
1.576 |
9 |
465 |
42 |
115 |
4,155 |
122 |
230 |
27 |
576 |
83 |
12 |
5 |
37 |
25 |
Själevads och Arnäs tingslag..... |
1,372 |
1,652 |
11 |
328 |
56 |
64 |
3,483 |
74 |
253 |
43 |
1,075 |
71 |
7 |
4 |
59 |
26 |
Härnösand............. |
56 |
12 |
— |
3 |
— |
— |
71 |
132 |
250 |
9 |
166 |
238 |
61 |
6 |
34 |
65 |
Örnsköldsvik............ |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
6 |
96 |
4 |
57 |
90 |
37 |
9 |
31 |
25 |
Summa för valkretsen |
0,801 |
7,180 |
80 |
2,408 |
309 |
411 |
17,315 |
445 |
1,834 |
294 |
5,003 |
917 |
186 |
57 |
316 |
260 |
*) Här i kol. 31 angifna antal är, särskilt hvad städerna beträffar, antagligen för högt.
till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 år.
Utom de i denna kol. upptagna skulle enligt öfriga diskvalifikationsgrunder ett ej obetydligt antal blifva
Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition No 51.
15
18. |
19. |
20. |
21. |
22. |
23. |
24. |
25. |
26. |
27. |
28. |
29. |
30. |
31. |
32. |
1. |
och konstnärliga yrken. |
Tjänare |
F. d. yrkesutöfvare, som tillhört afdelningen |
Husägare |
Arbetare |
Fattig- |
Summa män öfver |
Däraf för-lustiga röst-rätt på |
Nu politisk) |
Föreslagna valkretsar äfvensom städer. |
||||||
Öfriga betjänte. |
Under- officerare o. man-skap. |
Lärare, läkare etc. |
jordbruk (k. 2—6, 9). |
fabriker och |
handel och |
allmän (k. 17—20). |
och kapita- lister. |
af obe-stämdt |
Inhyses- hjon. |
hjon, |
|||||
■ Kopparbergs läns Norra valkrets. |
|||||||||||||||
19 |
99 |
30 |
— |
2 |
4 |
— |
98 |
— |
115 |
21 |
16 |
4.534 |
227 |
2,225 |
Leksands tingslag. |
28 |
229 |
53 |
— |
9 |
5 |
10 |
52 |
— |
325 |
39 |
49 |
4,926 |
186 |
2,006 |
Gaunefs och Rättviks tingslag. |
106 |
175 |
66 |
15 |
6 |
7 |
n |
92 |
2 |
203 |
1 |
27 |
7,127 |
143 |
3,286 |
Ofvan-Siljans domsaga. |
93 |
66 |
46 |
20 |
65 |
49 |
i |
74 |
9 |
429 |
47 |
93 |
6,43S |
175 |
2,264 |
Nås och Malungs tingslag. |
246 |
569 |
195 |
35 |
82 |
65 |
22 |
316 |
11 |
1,072 |
108 |
1S5 |
23,025 |
731 |
9,781 |
Summa för valkretsen. |
Gäfleborgs läns Södra valkrets. |
|||||||||||||||
75 |
55 |
41 |
15 |
137 |
59 |
12 |
64 |
5 |
405 |
6 |
38 |
7,S4S |
1,091 |
2,495 |
Gästriklands domsagas Ostra tingslag. |
63 |
105 |
45 |
19 |
259 |
119 |
41 |
138 |
13 |
274 |
1 |
67 |
6,79S |
795 |
2,280 |
Gästriklands domsagas Västra tingslag. |
176 |
19 |
115 |
194 |
28 |
64 |
106 |
38 |
38 |
1.479 |
— |
106 |
6,424 |
1,624 |
3,104 |
Gäfle. |
314 |
179 |
201 |
228 |
424 |
242 |
159 |
240 |
56 |
2,158 |
7 |
211 |
21,070 |
3,510 |
7,879 |
Summa för valkretsen. |
Gäfleborgs läns Norra valkrets. |
|||||||||||||||
44 |
88 |
20 |
7 |
298 |
72 |
10 |
179 |
7 |
143 |
1 |
62 |
0,184 |
281 |
2,080 |
Bergsjö och Delsbo tingslag. |
11 |
42 |
19 |
7 |
152 |
61 |
13 |
95 |
17 |
113 |
6 |
62 |
4,558 |
217 |
1,699 |
Enåugcrs och Forsa tingslag. |
76 |
137 |
36 |
28 |
562 |
14 |
41 |
221 |
10 |
393 |
3 |
58 |
7.309 |
488 |
2,026 |
Västra Hälsinglands domsaga. |
35 |
172 |
45 |
20 |
247 |
42 |
6 |
163 |
5 |
583 |
26 |
78 |
6.543 |
350 |
1,874 |
Södra Hälsinglands domsagas Västra t:g. |
26 |
42 |
24 |
12 |
164 |
18 |
20 |
52 |
4 |
250 |
4 |
78 |
5,159 |
220 |
1,783 |
Södra Hälsinglands domsagas Östra t:g. |
65 |
1 |
34 |
65 |
2 |
9 |
20 |
14 |
5 |
290 |
— |
29 |
2,398 |
1,035 |
845 |
Söderhamn. |
39 |
2 |
36 |
29 |
5 |
11 |
16 |
9 |
10 |
104 |
— |
18 |
1.104 |
201 |
470 |
Hudiksvall. |
2% |
484 |
214 |
168 |
1,430 |
227 |
126 |
733 |
58 |
1,876 |
40 |
385 |
33,315 |
2,792 |
10,777 |
Summa för valkretsen. |
Väste rnorrlands läns Södra valkr. |
|||||||||||||||
42 |
20 |
27 |
9 |
48 |
15 |
10 |
32 |
6 |
376 |
23 |
33 |
7,597 |
768 |
2,322 |
Medelpads Västra domsaga. Sköns tingslag. |
17 |
12 |
33 |
18 |
21 |
10 |
13 |
19 |
84 |
207 |
18 |
29 |
5,135 |
2,097 |
1,387 |
|
22 |
6 |
15 |
13 |
38 |
11 |
12 |
23 |
25 |
462 |
32 |
28 |
5.221 |
588 |
1,645 |
Njurunda, Indals och Ljustorps tingslag. |
104 |
6 |
90 |
105 |
19 |
15 |
155 |
30 |
45 |
863 |
— |
45 |
3,636 |
1,609 |
863 |
Sundsvall. |
185 |
44 |
165 |
145 |
126 |
51 |
190 |
104 |
160 |
1,908 |
73 |
135 |
21,589 |
5,062 |
6,217 |
Summa för valkretsen. |
Västernorrlands läns Norra valkr. |
|||||||||||||||
24 |
16 |
46 |
13 |
48 |
12 |
23 |
45 |
— |
584 |
44 |
49 |
6,506 |
1,474 |
2,356 |
0 Ångermanlands Södra domsaga. |
27 |
61 |
49 |
15 |
73 |
17 |
29 |
39 |
— |
247 |
26 |
37 |
5,332 |
493 |
1,468 |
Angermaulands Mellersta domsaga. |
28 |
16 |
24 1 |
17 |
20 |
3 |
11 |
20 |
— |
223 |
101 |
24 |
5,105 |
353 |
1,162 |
Ångermanlands Västra domsaga. |
17 |
16 |
13 |
7 |
23 |
3 |
14 |
42 |
— |
59 |
100 |
38 |
5,604 |
260 |
1,999 |
Nätra och Nordingrå tingslag. |
21 |
24 |
13 |
4 |
17 |
2 |
8 |
21 |
— |
117 |
98 |
24 |
5,444 |
503 '' |
2,068 |
Själevads och Arnäs tingslag. |
61 |
8 |
72 |
60 |
14 |
2 |
18 |
34 |
8 |
516 |
— |
4 |
1,829 |
553 |
686 |
Härnösand. |
16 |
1 |
19 ! |
5 |
— |
3 |
7 |
2 |
18 |
99 |
O |
— |
529 |
65 |
286 |
Örnsköldsvik. |
liM |
142 |
236 |
121 |
195 |
42 |
no |
203 |
26 | |
1,845 |
372 |
176 | |
30,349 |
3,701 |
10,025 |
Summa för valkretsen. |
uteslutna från rösträtt. Dessa uteslutna (häftande för fattigunderstöd, utlänningar, vanfrejdade m. fl.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets uppgifvas, äro för hela riket beräknade till högst 80
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
1. |
2. |
3. | |
4. |
5. |
6. | |
7- i |
8. |
9. | |
10. | |
11. | |
12. i |
13. I |
14. I |
15. | |
16. | |
IT. | |
J O |
d b r |
u k. |
Fabriker och handtverk. |
Han |
del. |
Allmän tjänst, litterära |
||||||||||
Föreslagna valkretsar |
Fiskare |
|||||||||||||||
i Gods- och |
Arrenda-torer och |
Inspektö-rer och |
Stattorpare |
Lägen- hets- inne- hafvare. |
Tjänste- hjon. |
Summa. |
och sjömän. |
Fabri ks-och |
Ingenjörer |
Arbetare. |
Handlande |
Bok- hållare. |
Tjänste-man vid |
Betjänte |
Öfriga tjän-stemän |
|
Jämtlands län. |
||||||||||||||||
Jämtlands Norra domsaga....... Jämtlands Västra domsaga...... Jämtlands Ostra domsaga....... Härjeådalens domsaga........ Östersund............. |
2,835 2,336 2,086 1,545 3 |
1,388 1,420 1,526 1,067 |
16 8 18 4 2 |
208 588 1,378 304 9 |
28 20 62 24 |
103 134 95 70 |
4,578 4,506 5,165 3,014 14 |
5 2 13 2 |
351 345 460 255 255 |
38 27 52 30 12 |
1,293 834 494 760 86 |
in 139 144 91 188 |
17 16 20 7 63 |
5 8 22 5 37 |
25 114 221 9 142 |
43 55 56 118 |
Summa för valkretsen |
8,805 |
5,401 |
48 |
2,487 |
134 |
402 |
17,277 |
22 |
1,606 |
159 |
3,467 |
673 |
123 |
77 |
511 |
313 |
Västerbottens län. |
||||||||||||||||
Nordmalings och Bjurholms samt Deger- fors tingslag........... Umeå tingslag........... Västerbottens Västra domsaga..... Västerbottens Norra domsaga . . . • . Västerbottens Mellersta domsaga .... Umeå............... Skellefteå............. |
1,818 2,852 3,030 4,603 3,095 n |
815 105 1,002 415 236 |
19 17 5 6 5 4 |
487 473 104 617 181 2 |
O O 123 192 42 |
38 46 93 134 71 |
3,180 3,493 4,357 5,967 3,630 12 |
25 64 5 62 38 33 |
178 285 207 259 195 154 |
28 29 28 46 10 3 |
596 900 913 711 245 Öl |
64 97 93 91 43 76 |
6 15 11 10 2 32 |
5 7 4 6 3 12 |
62 109 5 64 22 29 |
12 39 58 30 29 72 |
1 |
1 |
— |
1 |
1 |
75 |
4 |
9 |
34 |
20 |
3 |
7 |
21 |
||||
Summa för valkretsen |
15,403 |
2,574 |
57 |
1,864 |
300 |
382 |
20,640 |
228 |
1,353 |
148 |
3,455 |
498 |
96 |
40 |
298 |
261 |
Norrbottens län. |
29 173 133 7 230 17 |
40 47 42 27 28 |
||||||||||||||
Piteå domsaga........... Luleå domsaga........... Kalix domsaga........... Torneå domsaga........... Luleå............... Piteå............... Haparanda............. |
3,877 2,852 2,868 1,919 14 7 |
291 565 463 388 1 p |
6 14 9 6 8 |
339 436 607 89 3 |
24 56 43 706 |
88 89 47 8 |
4,625 4,012 4,037 3,116 26 8 |
41 8 14 18 21 17 |
212 321 338 139 290 121 |
43 30 85 24 24 1 |
875 570 2,456 292 242 45 |
58 100 150 72 168 51 |
15 21 63 7 80 24 |
2 11 23 8 53 8 |
||
1 |
— |
— |
— |
1 |
9 |
54 |
5 |
20 |
41 |
10 |
7 |
7 |
20 |
|||
Summa för valkretsen |
11,538 |
1.709 |
43 |
1,474 |
829 |
232 |
15,825 |
128 |
1,475 |
212 |
4,500 |
640 |
220 |
112 |
596 |
265 |
Hela riket............ |
297,080 |
127,580 |
8,023 |
90,693 |
36,037 |
20,502 |
581,124 |
24,452 |
106,484 |
7,139 |
170,570 |
33,467 |
12.458 |
4,006 |
18,198 |
12,600 |
Däraf Landsbygden......... > Städerna ........... |
295,490 2,199 |
126,837 743 |
8,190 433 |
89,203 1,490 |
35,326 711 |
20,387 115 |
575,433 5,691 |
17,766 |
l 72,437 1 34,047 |
3,825 3,314 |
109,109 61.461 |
14,758 |
2,251 10,207 |
1,945 2,061 |
10,574 7,624 |
5,478 7,122 |
i) Här i kol. 31 angifna antal ur, särskilt hvad städerna beträffar, antagligen för högt. Utom de i denna kol. upptagna skalle enligt öfriga diskvalifikationsgrunder ett ej obetydligt antal blilva
till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 ar.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
17
18. |
19. |
20. S |
21. |
22. |
23. |
24. |
25. ''delningen |
26. |
27. |
28. |
29. | |
SO. |
31. |
32. |
1. |
|
och konstnärliga yrk |
en. |
Tjänare |
F. d. yrkesntöfvare, som tillhört a |
Husägare och kapita- lister. |
Arbetare af obe-stämdt |
Inhyses- hjon. |
Fattig-hjon, |
Summa män öfver 25 år. |
Däraf för-lustiga röst-rätt på |
Nu politiskt |
Föreslagna valkretsar jämte nuvarande landtvalkretsar äfvensom städer. |
|||||
Öfriga betjänte. |
Under- officerare o. man-skap. |
Lärare, läkare etc. |
jordbruk (k. 2—6, 9). |
fabriker och |
handel och |
allmän (k. 17—20). |
||||||||||
Jämtlands län. |
||||||||||||||||
30 |
102 |
34 |
16 |
17 |
5 |
14 |
30 |
_ |
29 |
120 |
173 |
7,036 |
351 |
1,927 |
Jämtlands Norra domsaga. |
|
41 |
164 |
31 |
20 |
21 |
1 |
9 |
30 |
_ |
31 |
160 |
155 |
6,709 |
417 |
2,058 |
Jämtlands Västra domsaga. |
|
34 |
126 |
38 |
18 |
39 |
6 |
12 |
25 |
2 |
115 |
55 |
112 |
7,229 |
663 |
1,955 |
Jämtlands Ostra domsaga |
|
67 |
52 |
35 |
6 |
43 |
7 |
14 |
10 |
6 |
263 |
50 |
93 |
4,858 |
220 |
1,179 |
Härjeådalens domsaga. |
|
27 |
94 |
67 |
37 |
4 |
3 |
10 |
17 |
56 |
278 |
2 |
12 |
1,524 |
288 |
739 |
Östersund. |
|
19!) |
538 |
205 |
97 |
124 |
22 |
59 |
112 |
04 |
716 |
387 |
545 |
27,356 |
1,939 |
7,858 |
Simma för valkretsen. |
|
Västerbottens län. |
||||||||||||||||
Nordmalings och Bjurholms samt Deger- 1 |
||||||||||||||||
20 |
20 |
4 |
57 |
9 |
12 |
22 |
— |
40 |
95 |
10 |
4,451 |
347 |
1.813 |
fors tingslag. |
||
16 |
56 |
11 |
14 |
73 |
9 |
9 |
49 |
1 |
102 |
37 |
42 |
5,457 |
384 |
2,620 |
Umeå tingslag. |
|
55 |
6 |
39 |
29 |
2 |
3 |
8 |
3 |
9 |
in |
443 |
220 |
6,609 |
745 |
1,981 |
Västerbottens Västra domsaga. |
|
29 |
74 |
25 |
26 |
12 |
9 |
18 |
89 |
1 |
393 |
417 |
48 |
8,387 |
410 |
3,512 |
Västerbottens Norra domsaga. |
|
17 |
145 |
15 |
12 |
80 |
10 |
16 |
64 |
— |
202 |
231 |
35 |
5,044 |
177 |
2,260 |
Västerbottens Mellersta domsaga. |
|
36 |
16 |
44 |
14 |
3 |
6 |
8 |
7 |
3 |
153 |
— |
3 |
797 |
170 |
408 |
Umeå. |
|
6 |
3 |
19 |
11 |
1 |
3 |
3 |
1 |
29 |
— |
— |
251 |
22 |
136 |
Skellefteå. |
||
179 |
300 |
173 |
no |
227 |
47 |
74 |
237 |
15 |
1,030 |
1,223 |
358 |
30,996 |
2,255 |
12,730 |
Summa för valkretsen. |
|
Norrbottens län. |
||||||||||||||||
52 |
67 |
32 |
18 |
22 |
7 |
8 |
47 |
2 |
32 |
205 |
117 |
6,549 |
880 |
1.979 |
Piteå domsaga. |
|
42 |
114 |
32 |
19 |
6 |
2 |
3 |
21 |
30 |
315 |
534 |
157 |
6,568 |
1,214 |
1,910 |
Luleå domsaga. |
|
54 |
84 |
53 |
26 |
74 |
14 |
7 |
20 |
1 |
317 |
450 |
143 |
8,584 |
1.741 |
2,186 |
Kalix domsaga. |
|
74 |
14 |
35 |
15 |
12 |
4 |
_ |
2 |
1 |
87 |
707 |
489 |
5,150 |
964 |
1,050 |
Torneå domsaga. |
|
47 |
14 |
57 |
48 |
4 |
11 |
16 |
17 |
4 |
697 |
— |
14 |
2,124 |
938 |
840 |
Luleå. |
|
25 |
3 |
18 |
9 |
_ |
2 |
8 |
10 |
10 |
95 |
— |
5 |
505 |
195 |
221 |
Piteå. |
|
30 |
2 |
21 |
8 |
— |
1 |
3 |
3 |
1 |
81 |
— |
1 |
325 |
116 |
131 |
Haparanda. |
|
324 |
298 |
248 |
143 |
118 |
41 |
45 |
120 |
49 |
1,624 |
1,896 |
926 |
29,805 |
6,048 |
8,317 |
Summa för valkretsen. |
|
13,598 |
21,184 |
13,218 |
11,237 |
15,215 |
4,747 |
6,027 |
14,535 |
4,531 |
79,949 |
23,755 |
18,806 |
1,197,300 |
160,873 |
358,774 |
Hela riket. |
|
6,820 |
17,029 |
5,885 |
2,858 |
13,515 |
2,703 |
2,575 |
10,885 |
1,199 |
34,898 |
23,696 |
15,203 |
950,842 |
71,106 |
279,679 |
Däraf Landsbygdeu. |
|
6(778 |
4; 155 |
7j333 |
8,379 |
lJOO |
2,044 |
3,452 |
3,650 |
3,332 |
45,051 |
59 |
3,603 |
246,458 |
89,767 |
79,095 |
» Städerna. |
uteslutna från rösträtt. Dessa uteslutna (häftande för fattigunderstöd, utläuningar, vanfrejdade m. fl.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets nppgifvas, äro för hela riket beräknade till högst 80-
Bih. till Riksd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 29 Höft.
3