Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

1

N:o 51.

Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen med förslag till ändrad
lydelse af §§ 49 och 87 regeringsformen samt §§10 till
och med 25 äfvensom §§ 27, 28 och 38 riksdagsordningen;
gifven Stockholms slott den 5 februari 1904.

Under åberopande af bifogade i statsrådet förda protokoll vill Kungl.
Maj:t härmed till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning framlägga följande Förslag till ändrad

lydelse af §§ 49 och 87 regeringsformen samt
§§ 10 till och med 25 äfvensom §§ 27, 28 och 38

riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 49.

Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger Rikets Ständer, tillkomma hädanefter Riksdagen.
Den fördelas i två kamrar, hvilkas ledamöter väljas, på sätt riksdagsordningen
angifver. Kamrarne — — — — — — — — — — — sammankalla.

Hos urtima riksdag — — — — — — — — — — sammanhang.

§ 87.

l:o. Riksdagen — — — — — — — — — sägs.

2:o. Riksdagen —---— — — — — antagande.

Bill. till Riksd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 29 Häft. (N:o 51.)

1

o

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

3:o. Riksdagen äge äfven gemensamt med Konungen stifta, förändra,
förklara eller upphäfva lag om val till riksdagsmän.

Riksdagsordningen.

§ 10.

Val till Första Kammaren förrättas med slutna sedlar. Finnes valsedel
lyda å person, som ej är valbar, eller på flera eller färre, än som vid valtillfället
böra väljas, eller innefattar valsedel någon tvetydighet i anseende till
den eller de valdes namn, skall samma sedel anses ogin.

Äro valsedlar till större antal än hälften ogilla och finnes det inverka
på valets utgång, varde nytt val anställdt.

De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas under försegling
och förvaras, till dess valets giltighet vederbörligen afgjorts.

§ 11.

För den, som — — — (lika med nuvarande § 10) —--Ort och tid.

§ 12.

Är någon missnöjd — — — (lika med nuvarande § 11)---afgöras.

§ 13.

Riksdagsman ----(lika med nuvarande § 12) — — — befallnings hafvande.

b) Andra Kammaren.

§ 14.

Andra Kammarens ledamöter skola till ett antal af tvåhundratrettio
väljas för en tid af tre år, räknade från och med januari månads början
året näst efter det, under hvilket valet skett.

§ 15.

1. Hvart och ett af rikets län, till hvilka i fråga om riksdagsmannaval
Stockholms stad är att hänföra, utgör med undantag för de fall, hvarom
nedan förmäles, en valkrets.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

3

2. Stad, hvars folkmängd vid början af andra året före eu treårsperiod
uppgår till eller öfverstiger tre tvåhundratrettiondelar af rikets folkmängd,
skall från och med denna treårsperiod utgöra en valkrets. Inträffar sedermera
vid början af andra året före eu treårsperiod, att folkmängden i sådan stad ej
längre uppgår till eu nittiondel af rikets folkmängd, skall den stad icke vidare
bilda egen valkrets.

3. Där ett län eller, om eu eller flera af ett läns städer bilda egna
valkretsar, öfriga delen af sådant län till följd af särskilda omständigheter,
såsom folkmängdens storlek eller samfärdsförhållandena, tinnes lämpligen böra
delas, må dylikt län eller dylik länsdel utgöra högst två valkretsar.

4. Rikets indelning i valkretsar innehålles i lagen om val till Riksdagens
Andra Kammare.

§ 16.

1. Inom hvarje valkrets väljes, efter folkmängden vid början af året
näst före den treårsperiod för hvilken valen gälla, en riksdagsman för hvarje
fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel af rikets folkmängd; och skola
för ernående af hela antalet tvåhundratrettio riksdagsmän de valkretsar,
hvilkas folkmängd mest öfverskjuter de tal, som, efter hvad nyss är sagdt,
äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarna, hvar för sig i
ordning efter öfverskottens storlek vara berättigade att välja ytterligare en
riksdagsman. Äro öfverskottstalen lika för två eller flera valkretsar, afgöres,
där så är nödigt, företrädet genom lottning på sätt i § 6 mom. 7 är stadgadt.

2. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets enligt ofvan angifna grunder
äger utse, fastställes af Konungen.

§ 17.

Valrätt tillkommer en hvar välfräjdad svensk man från och med kalenderåret
näst efter det, hvarunder han uppnått tjugufem års ålder, dock ej

a) den, som står under förmynderskap eller är försatt i konkurstillstånd;

b) den, som häftar för understöd, hvilket under löpande eller sistförflutna
kalenderåret af fattigvårdssamhälle tilldelats honom själf, hustru eller minderårigt
barn;

c) den, som icke erlagt de honom påförda utskylder till stat och kommun,
hvilka föi’fallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren;

d) värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången af sistförflutna
kalenderåret åliggande värnpliktsöfningar.

Närmare bestämmelser rörande tillämpningen af nu stadgade villkor meddelas
i vallagen.

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

§ 18.

1. Val till riksdagsmän i Andra Kammaren verkställas under september
månad året näst före början af de tre år, för hvilka valen gälla.

2. Förordnar Konungen nya val, verkställas dessa ofördröjligen för den
återstående tiden.

§ 19.

Valen till Andra Kammaren äro proportionella och omedelbara. Hvarje
röstande äge därvid en röst.

Närmare bestämmelser om valen meddelas i vallagen.

§ 20.

Till ledamöter i Andra Kammaren kunna endast utses män, som äga valrätt
inom den valkrets, för hvilken de väljas, och icke enligt § 26 äro obehöriga
att vara riksdagsmän.

§ 21.

För en hvar, som blifvit utsedd till ledamot i Andra Kammaren, utfärdas
ofördröjligen af Konungens befallningshafvande fullmakt i två exemplar, af
hvilka det ena öfverlämnas åt den valde och det andra insändes till justitiedepartementet.

§ 22.

Riksdagsman, som för Andra Kammaren vald blifvit, må ej denna befattning
sig undandraga, med mindre han företer giltiga skäl för afsägelse.
Såsom sådana anses:

1. de hinder allmänna lagen upptager såsom laga förfall;

2. ålder öfver 60 år;

3. att den valde tillförene såsom riksdagsman bevistat tre lagtima riksdagar.

Afsägelse af riksdagsmannauppdrag, ehvad den göres vid valtillfälle eller
efteråt, mellan riksdagar, pröfvas af Konungens befallningshafvande.

§ 23.

Är någon missnöjd med val till riksdagsman i Andra Kammaren eller
sådan Konungens befallningshafvandes åtgärd, som står i omedelbart samband
med själfva valet, eller vill någon klaga öfver beslut, hvarigenom af honom
gjord afsägelse af riksdagsmannauppdrag ej blifvit godkänd, må han däröfver

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 51.

hos Konungen anföra besvär. För sådant ändamål äger klaganden hos Konungens
befallningshafvande äska behörigt protokollsutdrag, hvilket inom högst
tre dagar därefter bör till klaganden utlämnas; och skall han, vid förlust
af talan, sist inom tio dagar efter valförrättningens slut sina till Konungen
ställda besvär ingifva till befallningshafvande^ som, på sätt i § 12 stadgas,
lämnar vederbörande tillfälle att sig förklara. Sedan den för förklarings
afgifvande bestämda lid tilländalupit, har Konungens befallningshafvande att
besvären jämte alla målet rörande handlingar ofördröjligen till Konungen
insända, hvarefter med målet vidare så förhålles, som i § 12 sägs.

§ 24.

Hvarje ledamot — — — (lika med nuvarande § 23) — — — af
arfvode!.

c) Gemensamma bestämmelser.

§ 25.

Rösträtt må ej utöfvas af annan valberättigad än den, som vid valtillfälle
personligen sig inställer.

§ 27.

Därest någon varder för samma tid vald till ledamot af bägge kamrarna
eller till ledamot af Första Kammaren för två eller flera valkretsar, må på
honom ankomma att bestämma i hvilkendera kammaren han vill inträda eller
för hvilken valkrets han vill anses till riksdagsman vald. Dock åligger honom
att hos Konungens befallningshafvande i den ort, för hvilken han riksdagsmannauppdrag
ej mottager, därom göra skyndsam anmälan.

§ 28.

Hos Konungen göres af hvardera kammaren anmälan om de ledigheter
inom kammaren, hvilka skola under samma eller innan nästa riksdag fyllas,
hvarefter Konungen anbefaller Dess befallningshafvande föranstalta att annan
utses i den afgångnes ställe.

Om mellan riksdagar ledighet i någondera kammaren genom ledamots
afgång uppstår, åligger Konungens befallningshafvande, när den afgångne varit
ledamot af Första Kammaren, att om ledigheten göra anmälan hos Konungen,
som förordnar om nytt vals anställande; och då den afgångne tillhört Andra
Kammaren, att föranstalta om utseende af annan person i den afgångnes ställe.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar samt
att hos Riksdagen föreslå de ändringar däruti, dem utskottet anser högst
nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa, så ock att meddela utlåtande
öfver de från kamrarna till utskottet hänvisade grundlagsfrågor samt förslag
till stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af lag om val till riksdagsmän.

2. Utskottet —- — — stadgadt.

3. Utskottet — — — proposition.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse
välbevågen.

OSCAR.

Ossian Berger.

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

7

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj :t Konungen i statsrådet fredagen den 5 februari

1904

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,
von Friesen,

Virgin.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Berger anmälde i underdånighet
frågan om ändring i gällande bestämmelser rörande val till Riksdagens andra
kammare och anförde härvid:

»Enligt hvad som framgår af förhandlingarna vid tillkomsten af nu gällande
riksdagsordning afsågs i fråga om valrätten till Riksdagens andra kammare
att ej utesluta andra oförvitliga medborgare än dem, hvilka kunde
antagas sakna själfständig samhällsställning och hos hvilka något politiskt
intresse icke kunde förutsättas. Emellertid uttalades redan vid den tiden
inom Riksdagen betänkligheter mot fastställandet af viss förmögenhet eller
inkomst såsom villkor för rätt att deltaga i riksdagsmannavalen, helst som

8

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.

ju census skulle vara olika för olika klasser af medborgare. Från konservativt
håll anmärktes, att det måhända hade varit bättre att utesluta alla förmögenhetsvillkor
och stadga valrätt för en hvar, som betalade bevillning, samt
att det godtyckligt stadgade penningstrecket komme att stå i grundlagen
såsom en utmaning till de uteslutna demokratiska elementen att försöka dess
utplånande.

Det är efter sådana uttalanden ganska naturligt, att det första förslag,
som vid Riksdagen väcktes om ändring i de antagna valbestämmelserna,
— motion år 1861) i andra kammaren — gick ut på ett fullständigt borttagande
af de fastställda förmögenhetsvillkoren. Härvid åberopades dock ej,
att de faktiska förhållandena gjorde den föreslagna ändringen nödig; det var
mera på teoretiska grunder och efter föredöme från utlandet, som en ändring
ifrågasattes. Intresset för allmänna angelägenheter var då för tiden icke
mycket stort utanför de samhällslager, som tillerkänts valrätt; den politiska
lifaktigheten var öfver hufvud taget långa i hela landet. Ännu hade icke de
nyligen tillkomna kommunala författningarna kunnat framkalla något större
intresse för allmänna angelägenheter. Den stora massan af befolkningen var
ännu i saknad af den allmänbildning, som är en följd af mera utvecklade
samhällsförhållanden. Samhällslifvet hade här i landet icke utbildat sig så,
som i en del europeiska kulturstater, där den allmänna rösträtten vunnit insteg.
Orsaken till den allmänna rösträttens framträdande i dessa stater torde vara
att närmast söka i storindustriens uppkomst; denna hade framkallat nya samhällslager.
hvilka, samlade i stora industricentra och inseende vikten af att
tillvarataga sina intressen, framställt kraf på delaktighet i representationens
sammansättning. Hos oss hade en sådan industriens tillväxt ännu icke i tillnärmelsevis
samma grad förekommit. Förhållandena i öfrigt hade icke här i
landet beredt någon gynnsam jordmån för mottagande af den allmänna rösträttens
idé. Denna kunde vid sådana förhållanden icke vinna många anhängare
i Sverige.-

Med större utsikt till framgång kunde däremot förslag rörande utsträckning
af valrätten till andra kammaren rikta sig på en nedsättning af de stadgade
censusbeloppen. Sådana förslag hafva alltsedan år 1870 nästan årligen och med
ständigt växande styrka framkommit i Riksdagen. De skäl, som anförts mot
bifall till dessa förslag, hafva varit växlande allt efter olika politiska åskådningar.
Med fog har härvid anmärkts mot eu nedsättning af valcensus, att
en sådan åtgärd icke skulle undanröja den godtycklighet, som vidlåder det
fastställda penningstrecket, och i allt fall icke innebära någon varaktig lösning
af rösträttsfrågan. Under tiden hade äfven tanken på den allmänna
rösträtten hållits vid lif inom Riksdagen, men något större insteg hade den
till en början icke vunnit. Man hyste en djupt rotad farhåga för att genom

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5l.

0

6n sä långt gående utsträckning af valrätten skulle i representationen införas
element, som vore för eu lugn samhällsutveckling mindre betryggande eller
som till och med kunde antagas vilja omstörta den bestående ordningen.

Det lärer väl numera icke bestridas, att under den långa tid, som förflutit
från det nya representationsskickets antagande in emot våra dagar, de
förhållanden högst väsentligt förändrats, som inverka på den nu afhandlade
frågans bedömande. Större välmåga och bättre folkundervisning samt större
möjlighet alt på liera olika sätt inhämta allmänt vetande hafva skapat eu
folkbildning, betydligt öfverlägsen den, som förut varit rådande. På landet
verka folkhögskolor till upplysningens höjande, och förvaltningen af de kommunala
angelägenheterna har utvecklat en stor förmåga af själfstyrelse. De
arbetareorganisationer, som flerstädes, särskilt i städerna, kommit till stånd, de
föreningar och samfund af olika slag, som snart sagdt öfver allt i landet finnas,
hafva i hög grad verkat lifvande och uppfostrande på samhällsmedlemmarnas
vilja och förmåga att deltaga i allmänna angelägenheter. Såväl i städerna
som på landsbygden hafva uppstått storindustriella anläggningar med sammanträngd
befolkning, hvilken visat sig vara lifligt intresserad af hvad som tilldrager
sig i samhället och närmast af de frågor, som röra denna befolknings intresse
och välbefinnande. Det påstående torde numera icke jäfvas, att åtminstone hos
denna samhällsklass finnes ett allmänt och lifligt kändt behof att äga inflytande
i representationen, och om än en betydande utvidgning af valrätten till förmån
för denna samhällsklass faktiskt inträdt genom den allmänna välmågans ökande
och penningvärdets fallande, kan det dock icke bestridas, att just samma klass
redan länge kännt sig otillfredsställd med nuvarande rösträttsbestämmelser.

Oaktadt dessa förhållanden har hittills intet förslag om utsträckning af
den politiska rösträtten kunnat genomföras. Under tiden hafva de till en
början svagt ljudande fordringarna på införandet af allmän rösträtt allt mer
och mer vunnit i styrka, och på sista tiden har ytterligare en omständighet
tillkommit, som fört rösträttsfrågan framåt. Efter den lösning af försvarsfrågan,
som år 1901 kom till stånd, har det erkänts vara rättvist eller billigt,
att de medborgare, som nu i så hög grad komma att offra tid och krafter
åt landets försvar, äfven få aktivt deltaga i valen till folkrepresentationen.

Så kan det förklaras att, sedan det vid 1902 års riksdag visat sig
omöjligt att lösa rösträttsfrågan på grundvalen af ett af Eders Kungl. Maj:t då
framlagdt förslag, som afsåg en utsträckning af den politiska rösträtten så,
att den i hufvudsak skulle komma att sammanfalla med den kommunala,
tanken på den allmänna rösträtten trängt allt mer och mer i förgrunden,
därvid förknippad med en annan tanke, som redan tio år förut i Riksdagen
framskymtat, den om proportionella val. I den skrifvelse, dagtecknad den
20 maj 1902, som blef frukten af nämnda års riksdagsarbete i rösträtts Bih.

till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami 1 Afd. 2.9 Haft. 2

10

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 51.

frågan, gjordes väl intet uttalande rörande ett eventuellt införande af allmän
rösträtt, men Riksdagens båda kamrar hade vid sina beslut i ämnet framhållit,
att vid en fullständig undersökning af rösträttsfrågan äfven borde komma
under bedömande, huruvida eu reform af landets representation skulle hellre
än på ändring i gällande censusbestämmelser kunna, med upphäfvande af den
olika representationsrätten för stad och land, grundas på allmän rösträtt i förening
med införandet af en proportionell valmetod.

Vid underdånig anmälan den 10 oktober 1902 af Riksdagens berörda
skrifvelse tillät jag mig också framhålla, att lösningen af den för hela vårt
politiska lif så betydelsefulla frågan om utsträckt valrätt till andra kammaren
syntes icke vidare låta sig genomföra på grundvalen af den politiska rösträttens
sammanfallande med den kommunala eller öfver hufvud taget genom
nedsättning af nu stadgade censusbelopp, utan att en varaktig lösning af
denna fråga lämpligast borde åstadkommas genom borttagande af alla censusbestämmelser,
i sammanhang hvarmed den nuvarande olikheten i representationsrätt
mellan stad och land borde upphäfvas. Jag anmärkte vidare, alt vid
borttagande af censusbestämmelserna borde för valrätt uppställas vissa andra
villkor, såsom att valrätt endast skulle tillkomma man, som uppnått 25 år
samt fullgjort sin värnplikt och sin skattskyldighet till stat och kommun, där
sådana förpliktelser ålåge honom. Äfven tillät jag mig erinra, att på senare
tider från skilda håll såväl i Riksdagens bägge kamrar som annorstädes med
styrka framhållits, att en rösträttsreform af så genomgripande beskaffenhet
borde vara förenad med införande af proportionellt valsätt, och jag erinrade
äfven, att man, då fråga vore att första gången här i landet införa ett dylik!
valsätt, måste söka att göra detsamma enkelt och lättfattligt,utan att man
dock finge bortse från hufvudsaken, eller att ett i möjligaste mån rättvist
resultat vunnes.

Med bifall till min vid samma tillfälle gjorda hemställan behagade Eders
Kungl. Maj:t uppdraga åt en kommitté, bestående af dels politiskt erfarna
personer, dels ock sådana, som gjort spörsmålet om proportionella valmetoder
till föremål för särskild! studium, att utarbeta förslag till ett för vårt lands
förhållanden afpassadt proportionellt valsätt att användas vid val till Riksdagens
andra kammare äfvensom i sammanhang därmed föreslå den valkretsindelning,
som kunde vara för ett sådant valsätt mest lämpad.

Till fullgörande af det åt denna kommitté gifna uppdrag har kommittén
den 3 november 1903 till Eders Kungl. Maj:t öfverlämnat betänkande och
förslag till proportionellt valsiltt vid val till Riksdagens andra kammare, innefattadt
i särskild vallag, jämte förslag till vissa ändringar i regeringsformen
och riksdagsordningen.

Med anledning af en utaf Riksdagen i skrifvelse den 10 maj 1900 hos

11

Kun yl. Maj: Is Nåd. Proposition N:o 51.

Eders Kung]. framställd begäran om en fullsländig och allsidig utredning

rörande de förutsättningar och villkor,'' under Indika valrätten till Riksdagens
andra kammare kunde utsträckas, uppdrog Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref
den 1 juni 1900 ål statistiska centralbyrån att verkställa en statistisk utredning
uti åtskilliga i nämnda bref angifna hänseenden. Ändamålet med den sålunda
anbefallda utredningen var i hufvudsak, att densamma skulle kunna tjäna till
ledning vid bedömande af verkningarna utaf eu rösträttsreform, grundad antingen
på den politiska rösträttens sammanfallande med den kommunala eller
på eu än mindre vidtgående nedsättning af nu stadgade censusbelopp. Af
denna utredning, hvilken på grund af förekomna omständigheter i vissa afseenden
utsträcktes utöfver hvad genom brefvet den 1 juni 1900 föreskrifvits,
hade en del, afseende de kommunalt skattskyldiges fördelning med hänsyn
till deras rösträtt vid val till Riksdagens andra kammare, den 13 maj 1902
i tryck utgifvits.

För bedömande af ett förslag, byggdt på de hufvudgrunder, som jag
den 10 oktober 1902 tillät mig angifva, var tydligen den anbefallda
utredningen icke afpassad. Det syntes mig därför vara lämpligt att söka
åstadkomma en ytterligare utredning, som mera hänförde sig till en rösträttsreform,
sådan som den af mig ifrågasatta. Underdånig hemställan härom
gjordes af mig den 13 mars 1903, och Eders Kungl. Maj:t täcktes då uppdraga
åt statistiska centralbyrån att, jämte den på grund af nådiga brefvet
den 1 juni 1900 ännu pågående utredningen, verkställa en statistisk utredning
för hvarje valkrets på landet och för hvarje stad beträffande dels antalet vid
1900 års utgång befintliga män öfver 25 år äfvensom dessas fördelning i
yrkesgrupper, dels antalet af dem bland dessa män, som i mantalslängderna
för år 1901 upptagits såsom för fattigdom eller sjuklighet befriade från erläggande
af mantalspenningar, och dels antalet af de män, för hvilka vid ut gången

af augusti månad år 1900 icke erlagts de dessförinnan under sagda
år till betalning förfallna kronoutskylder, därvid särskild! borde angifvas antalet
af dem, för hvilka skolat erläggas endast personlig afgift, och särskildt
af dem, som jämväl skolat utgöra bevillning för fast egendom eller för inkomst.
Sistnämnda tidpunkt valdes af den anledning, att den genom nådiga
brefvet den 1 juni 1900 anbefallda utredning beträffande antalet af dem, som
icke erlagt sina kommunalutskylder, hänförde sig till samma tidpunkt, och
tillfälle således bereddes till jämförelse mellan antalet af dem, som häftade
för det ena eller andra slaget af utskylder. Vid utredningen af antalet män

öfver 25 år och dessas fördelning i yrkesgrupper var det åter nödigt att utgå

från förhållandena, sådana de voro vid 1900 års slut, enär för ändamålet
måste användas de för den sedvanliga, hvart tionde år återkommande folkräkningen
till statistiska byrån insända uppgifterna, hvilka afsågo nämnda tid.

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

I fråga om antalet af de från mantalspenningars erläggande befriade ansågs
utredningen lämpligast böra ansluta sig till folkräkningsuppgifterna och således
grunda sig på mantalslängderna för år 1901, Indika upptaga befolkningen i
enlighet med förhållandena vid 1900 års utgång.

Af den på grund af nådiga brefvet den 1 juni 1900 verkställda statistiska
utredningen har andra delen, omfattande redogörelse dels för antalet af de i
fyrktalslängderna ej upptagna manliga jordtorpare, som hafva att till jordägaren
erlägga arrende, dagsverken eller andra prestationer, och dels för
åldersfördelningen af såväl kommunalt röstberättigade män som jordtorpare,
den 3 november 1903 utkommit från trycket.

Slutligen har statistiska centralbyrån den 21 januari 1904 inkommit med
den i nådiga brefvet den 13 mars 1903 anbefallda statistiska redogörelsen».

Efter att hafva redogjort för hufvudsakliga delar af förut omförmälda
kommittéförslag och den sistnämnda statistiska redogörelsen, yttrade departementschefen
vidare:

»Den allmänna rösträtten har aldrig ansetts hafva den innebörd, att alla
medborgare utan undantag skola äga rätt till deltagande i valen. Uteslutna
därifrån äro alltid barn och de, som ej uppnått en viss stadgad ålder. Äfven
kvinnor hafva liittills i de europeiska länder, som infört allmän rösträtt, icke
tillerkänts befogenhet att deltaga i valen till representationen. Likaså anses
det såsom en gifven sak att de, som äro förlustiga medborgerligt förtroende,
åtnjuta fattigunderstöd eller äro satta i omyndighets- eller konkurstillstånd,
icke äga valrätt. Uttrycket allmän rösträtt synes därför snarast beteckna frånvaron
af sådana inskränkningar i rösträtten, som blifvit fastställda särskildt
med hänsyn till viss inkomst eller förmögenhet.

Af den folkbildning, vårt land skänker sina söner, äga alla rätt till lika
delaktighet. Från denna synpunkt synes mig rättvist att alla män, som uppnått
politisk myndighetsålder, i lika mån få inverka på de val, hvarur den
folkvalda delen af Riksdagen framgår. Det synes mig äfven rättvist att
alla de, som hvar på sin plats utgöra nyttiga beståndsdelar af samhället, utföra
sin del af dess arbete och bära sin del af de bördor, samhället måste
pålägga dem, jämväl äga rätt att, utan hänsyn till förmögenhetsställning,
blifva delaktiga af den främsta rättighet samhället skänker, den att äga inflytande
på landets lagstiftning. Den skillnad, som härutinnan består mellan
olika samhällsklasser i vårt land, har alstrat ett visst missförstånd mellan
klasserna och kan onekligen medföra en fara för ett lugnt framåtskridande i
kulturellt och ekonomiskt afseende.

Af dessa skäl kan en åtgärd, som blott åsyftar nedsättning af nu stadgade
censusbelopp, icke vara tillräcklig. Den skulle endast sätta en godtyck -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

13

lighet i stället för en annan; den skulle icke skapa den likställighet, som är
ett villkor för att alla medborgare i ett fritt land må känna sig solidariska.
De no från politisk rösträtt utestängda hafva gifvetvis, liksom alla andra,
sina särskilda intressen i samhället. Dessa kunna omöjligen effektivt bevakas
af andra samhällsklassers målsmän, helst de ju otta hafva helt motsatta
intressen och därför torde vara höjda att, om än omedvetet, eftersätta hvad
för de nu utestängda kan vara gagneligt. Om däremot alla intressen i samhället
äro i den folkvalda kammaren vederbörligen företrädda, bör detta
vara ägnadt att gifva staten en inre fasthet och styrka, som, förutsatt att
motvikt linnes i händelse af maktmissbruk, undanröjer faran för inre omstörningar.
Det synes därför vara riktigt och äfven politiskt klokt att på
den allmänna rösträttens grund söka finna lösningen af rösträttsfrågan. Oklokt
skall det däremot i längden blifva att i ett land, som vårt, från rösträtt utesluta
stora samhällsklasser.

Vid bedömandet af föreliggande fråga lärer det icke kunna lämnas
obeaktadt, att allmän rösträtt vunnit inträde i många af Europas stater.
Sålunda är den allmänna rösträtten sedan år 1898 tillämpad i vårt broderrike
Norge, och den har i öfrigt införts i Frankrike, Preussen och Schweiz

(år 1848), i Tyska riket (år 1867), i Baden (år 1869), i en del andra tyska
stater, i Spanien (år 1890), i Belgien (år 1893), i Österrike beträffande ett
mindretal representanter (år 1896), äfvensom i ett par andra länder; hvarjämte
den valrätt, som sedan år 1849 gäller i vårt grannland Danmark,
kommer den allmänna rösträtten så nära, att den vanligen brukar jämställas
med allmän rösträtt. När i denna fråga utlandet åberopas, bör det dock

icke lämnas ur sikte, att man i flera af de länder, där allmän rösträtt gäller,

sökt att genom särskilda anordningar förekomma dess missbrukande.

I Danmark tillkommer valrätt till folktinget en hvar oberyktad man, som
har infödingsrätt och fyllt 30 år. Härvid gäller endast den särskilda inskränkningen
att de, som utan att hafva eget hushåll stå i privat tjänsteförhållande,
äro uteslutna från valrätt. I öfrigt kan valrätten ej utöfvas af den, som njuter
fattigvård eller njutit sådan utan att eftergift eller återbetalning däraf ägt rum;
eller den, som icke råder öfver sitt bo; eller den, som icke under ett år haft
stadigt hemvist i den valkrets eller den stad, där han uppehåller sig på den
tid, då valet äger rum. Valen förrättas öfverallt i enmanskretsar, däri land
och stad så långt möjligt är välja gemensamt. Valen äro öfverallt direkta.
— Enligt Norges grundlag tillkommer rösträtt alla norska medborgare,
som fyllt 25 år och varit bosatta i landet i 5 år samt vistas i riket. Endast
särskilda omständigheter medföra, att i vissa fall rösträtten ej kan utöfvas
och att i andra fall rösträtten förloras. De förra fallen äro: då någon är under
åtal för vissa brott, förklarats omyndig, ej råder öfver sitt bo, njuter eller

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

under sista året före valet njutit fattigvård. Bland omständigheter, som föranleda
rösträttens förlust, må bär anmärkas det fall, då någon blifvit dömd
för brott af viss beskaffenhet. I Norge utses stortingsmännen i regel genom
majoritetsval i flermanskretsar; valen äro där indirekta.

Af hvad sålunda i korthet nämnts rörande våra närmaste grannländer
och den olikhet, som råder emellan där gällande valbestämmelser och dem,
livilka kunna tänkas blifva införda här i landet, följer att man icke af den
verkan, allmän rösträtt ägt i dessa våra grannländer, kan med någon högre
grad af sannolikhet beräkna, huru allmän rösträtt hos oss skulle verka.
Ännu mindre kan såsom något säkert utslag åberopas förhållandet i andra
länder, såsom Tyska riket med dess många olikartade delar, eller Preussen
med dess indirekta klassval, eller Belgien med dess graderade röstskala. Då
i öfrigt hänsyn måste tagas till bestående olikheter i afseende å de religiösa,
sociala och ekonomiska förhållandena, lärer den erfarenhet, som i utlandet
vunnits rörande den allmänna rösträttens verkningar, icke erbjuda någon direkt
ledning för vårt omdöme. Den lärdomen torde andra länders politiska
historia dock gifva, att politisk rösträtt i längden icke kan undanhållas de
samhällslager, som ställts utanför eu godtyckligt uppdragen förmögenhetsgräns.

Det är naturligt, att den allmänna rösträtten skall verka till en demokratisering
af samhället och dess åskådningar. Däruti kan icke ligga någon fara
för statens välfärd. Tvärtom kan förutsättas, att den allmänna rösträtten
skall i icke ringa grad underlätta genomförandet af viktiga sociala reformer
till samhällets bästa. Ofta har emellertid framhållits, att hos den stora massan
icke kan finnas tillbörlig politisk insikt och att den allmänna rösträtten kan
skapa ett massvälde, som ställer sina intressen uteslutande i förgrunden och
bringar särskilt den ekonomiska utvecklingen i fara. Den förra af dessa
erinringar förtjänar enligt min tanke föga afseende. Det är ej massan som
direkt bestämmer; den endast väljer sina ombud, och det torde icke med fog
kunna sägas, att dessa i regel besitta mindre insikt än andra klassers representanter.
Det ofta börda talet åter, att den allmänna rösträtten i andra länder
visat sig vara samhällsfarlig, bär, såvidt jag har mig bekant, ej bestyrkts af
erfarenheten från dessa länder. Den allmänna rösträtten har icke framkallat
några häftiga omstörtningar; den har snarare förekommit dem. I öfrigt
bjuder vanlig klokhet och sundt förstånd, att en samhällsklass icke allt för
mycket söker gynna det egna intresset på andra klassintressens bekostnad.
Ett sådant förfarande skulle af lätt insedda skäl förr eller senare straffa sig
själf, och en rätt insikt därom torde icke kunna uteblifva i den folkvalda
kammaren. Hvad särskilt vårt land angår, torde med hänsyn till den lugna
och besinningsfulla naturen hos vår till största delen på landsbygden bosatta

in

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition No 51.

befolkning faran för den allmänna rösträttens missbrukande vara vida mindre
än i de flesta andra länder.

Ej sällan bär man inom Riksdagen förbundit tanken på en utsträckning
af rösträtten med införandet af graderad röstskala, och man bär därmed i
främsta rummet afsett att minska den alltför stora öfvervikt, som en eller
annan samhällsklass kunde genom rösträttens utvidgning antagas erhålla i
representationen. På grund häraf, och då gradering af rösträtt icke var någon
nyhet hos oss, upptogs denna tanke i propositionen till 1902 års riksdag
rörande reform af valrätten till andra kammaren, men förhandlingarna vid
samma riksdag torde hafva visat, att denna tanke icke har utsikt att vinna framgång.
En gradering, huru klokt och omsorgsfullt den än afväges, innebär i sig
alltid något godtyckligt och är därför ur rättvisans synpunkt ej tillfredsställande.
Alla valmän torde därför böra äga lika rösträtt vid val till riksdagsmän.

I fråga om de kvalifikationer för valrätt till andra kammaren, som vid
borttagande af nu gällande censusbestämmelser torde böra uppställas, bär jag
ej fått anledning att frångå de grunder, som jag förut angifvit. Inom Riksdagen
hafva vid flera tillfällen och särskild! på senare tid röster höjts för
att tilldela valrätt äfven åt kvinna, om hon uppfyller de fordringar, som för
valrätts utöfvande knifvas af männen. Och i en skriftlig framställning, som
eu i Stockholm bildad förening för kvinnans politiska rösträtt genom sin styrelse
den 15 juli 1902 ingifvit, har denna förening i underdånighet anhållit,
att Eders Kungl. Maj:t vid fattande af beslut rörande den utredning af frågan
om utsträckt valrätt till andra kammaren, som Riksdagen i sin skrifvelse den
20 maj 1902 begärt, täcktes förordna, att denna utredning skulle omfatta
äfven frågan om rösträtt för kvinna. Ehuru otvifvelaktigt en viss giltighet
måste tillerkännas en stor del af de skal, som anförts för en dylik utsträckning
af den politiska rösträtten, anser jag dock utan att nu ingå på en närmare
granskning af dessa skäl att, då från deras sida frågan gäller något
allmännare kraf på en dylik utsträckning ej försports och då i allt fall den
uppgift, som närmast tränger till sin lösning, är tillräckligt svår i och för sig,
med denna nu icke hör sammanföras frågan om kvinnans deltagande i det
politiska lifvet.

Den åldersgräns, som nu är fastställd för rätt att utöfva politisk rösträtt,
är enligt min tanke alldeles för låg. Såsom ofta blifvit framhållet, är i vårt
land en nyss till myndig ålder kommen man i allmänhet icke i besittning
af den mognad och omdömesförmåga, som man vill förutsätta hos den, hvilken
skall inverka på statens angelägenheter. Den politiska myndighetsåldern är i
de oss närmast stående europeiska länderna, däribland Norge, Nederländerna
och Tyskland, såväl riket som flertalet enskilda stater, satt till 24 eller 25
år; endast i England och några sydligare belägna länder, såsom Frankrike,

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

Bayern, Schweiz, Ungern och Italien, är åldersgränsen 20 — 21 år. Enligt
Danmarks grundlag fordras, såsom förut är nämndt, för utöfvande af politisk
valrätt en ålder af 30 år. I den proposition rörande utsträckt rösträtt, som
af Eders Kungl. Maj:t afgafs till 1902 års riksdag, föreslogs, att valrätten
skulle inträda från och med kalenderåret näst efter det, hvarunder valmannen
uppnått 25 års ålder. Någon anledning att nu afvika från hvad sålunda blifvit
föreslaget torde ej föreligga.

Att valrätt endast bör tillkomma svenska medborgare lärer vara uppenbart.
Ej heller torde någon tvekan råda därom, att från valrätt böra uteslutas
de, som äro ställda under förmynderskap eller försatts i konkurstillstånd,
äfvensom de, hvilka äro förlustiga medboi‘gerligt förtroende. Däremot
synes det icke vara lämpligt att, såsom stundom blifvit ifrågasatt, äfven för
vissa icke vanfrejdande brott stadga förlust af valrätt. Ett dylikt stadgande
skulle innefatta, att dessa brott belädes med en ny påföljd. Ville man göra
stadgandet effektivt, skulle det för öfrigt antagligen visa sig nödigt att, i strid
mot senare tiders sträfvan att såvidt möjligt undvika införandet i prästbevis
af menliga upplysningar angående betygstagaren, uttryckligen föreskrifva, att
i flyttningsbetyg skulle göras anteckning om brott af här afsedda beskaffenhet.

I de flesta länders lagar förekomma bestämmelser, enligt hvilka valrätt
frånkännes dem, som åtnjuta eller under viss tid före valet åtnjutit fattigunderstöd.
Att ett stadgande i sådant syfte hos oss icke bör saknas synes mig
påtagligt, och rättvisan torde äfven bjuda, att påföljden af valrättens förlust
drabbar icke allenast den, som själf njutit fattigunderstöd, utan äfven den,
som genom underlåtenhet att draga försorg om hustru eller minderåriga barn
vållat, att understöd måst lämnas dem. Beträffande frågan, huru länge åtnjutet
fattigunderstöd skall verka diskvalificerande, kunna tydligen skilda meningar
göra sig gällande. Enligt min åsikt bör man icke ställa fordringarna
högt i detta hänseende utan medgifva valrätt åt den, som under viss begränsad
tid före valet själf försörjt sig och de sina, äfven om han icke mäktat
ersätta understöd, som tidigare lämnats. Lämpligast synes denna tid kunna
bestämmas så, att för valrätt erfordras att icke häfta för understöd, som
lämnats under löpande eller sistförfluten kalenderåret. En sådan tidsbegränsning
öfverensstämmer ganska nära med hvad i flera länder, däribland Norge,
Tyskland och England, finnes stadgadt. I öfrigt torde vid pröfning af frågan
om valrättens förlust på grund af åtnjutet understöd böra tagas hänsyn
endast till sådant understöd, som lämnats af fattigvårdssamhälle, och ej till
understöd, som genom enskild välgörenhet må hafva kommit någon till de).

På sätt jag förut antydt synes mig bland villkoren för valrätt äfven böra
upptagas fordran på fullgjord skatteplikt till stat och kommun. Såsom kändt
är hafva från åtskilliga håll anmärkningar riktats mot uppställandet af detta
villkor öfverhufvud taget, och därvid har särskild! framhållits, att i allt fall

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

erläggandet af kommunalutskylder icke kan anses hafva något sammanhang
med den politiska rösträtten. Det torde emellertid stå i full öfverensstämmelse
med den hos oss rådande rättsuppfattningen att den, som ej fullgör
sina skyldigheter mot det allmänna, ej heller må åtnjuta rösträtt i allmänna
angelägenheter; och det synes mig icke vara skäl att i förevarande fall bryta
mot denna uppfattning. Hvad särskildt angår fordran på fullgjord skatteplikt
till kommunen, så är det ju härvid icke fråga om införandet af någon nyhet
utan endast ett fasthållande af hvad som redan gäller. Och för öfrigt, om
man medgifver att intet oriktigt eller obilligt ligger uti ett kraf på fullgjord
skattskyldighet till staten såsom villkor för valrätt, torde föga anledning
finnas att intaga någon annan ståndpunkt i fråga om de kommunala utskylderna.
Hos oss äro nämligen de ändamål, som fullföljas af kommunen, i
mycket så nära sammanfallande med statens ändamål, att det ofta kan vara
svårt att emellan dem uppdraga några bestämda gränslinjer; och hvad som
utgör föremål för kommunernas verksamhet kan ofta vara af den allra största
betydelse för samhället i dess helhet.

Då jag således vidhåller min åsikt, att fullgjord skatteplikt till stat och
kommun bör uppställas såsom villkor för valrätt, tillåter jag mig emellertid
på samma gång framhålla vikten däraf, att inga onödiga svårigheter i afseende
å villkorets fullgörande beredas valmännen och att, såvidt möjligt är,
ingen må på grund af förbiseende eller tillfällig försummelse i fråga om skattebetalningen
förlora sin valrätt. I dessa afseenden vinnas betydliga fördelar,
om man afstår från att fordra betalning af de skatter, som förfalla under
valåret. För uppbörd af kommunala utskylder hållas på många ställen, särskildt
i städerna, flera uppbördsstämmor om året, och det kan då lätt inträffa,
att uppbördsstämma infaller kort före valet. I sådant fall kan enligt
nu gällande bestämmelser ett par dagars försummelse med skattens erläggande
medföra förlust af valrätt. Helt annorlunda ställa sig förhållandena,
om man ej fordrar betalning af skatt, som förfallit senare än under kalenderåret
före valet. Uppbördsstämmor torde i regel ej hållas senare än i september
månad, och då, enligt hvad jag ämnar föreslå, röstlängden ej skulle
afslutas förr än efter den 30 april påföljande år, konmie en hvar att erhålla
rundlig tid för utskyldernas erläggande. För att än ytterligare trygga valmännens
rätt har jag för afsikt att, på sätt jag längre fram torde få tillfälle
att närmare utveckla, hemställa om meddelandet af föreskrift därom, att till
en hvar, som i röstlängden står upptagen såsom icke röstberättigad på grund
af bristande skattebetalning, skall aflåtas särskildt anmaningsbref, och att det
därefter under viss kort tid skall vara den skattskyldige medgifvet att till
valrättens bevarande fullgöra sin betalningsskyldighet. Därjämte torde det,
för vinnande af ordning och för att bereda en hvar tillfälle att erhålla bevis

Bill. tiU Riksd. Prat. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 29 Häft. 3

18

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 51.

om fullgjord skatteplikt, blifva nödigt att i uppbördsförfattningarna stadga,
att särskild debetsedel skall utfärdas för hvarje skattskyldig myndig man,
således äfven för den, som är hos annan mantalsskrifven.

Enligt nuvarande bestämmelser medför underlåtenhet att erlägga kommunalutskylder
förlust af valrätt ända till dess utskylderna blifvit efterskänkta eller
preskription inträdt; och det saknas ej heller exempel därpå, att vid besvär
öfver val framdragits och åberopats försummelser, som legat många år tillbaka
i tiden. En så vidtgående fordran på fullgjord skatteplikt synes hvarken
lämplig eller af behofvet påkallad. Då valperioderna äro treåriga, torde det
under alla omständigheter vara tillfyllest att uppställa såsom villkor för valrätt
erläggandet af de utskylder, som förfallit under de tre sista åren. Det har
ifrågasatts, huruvida icke af praktiska skäl, särskilt för vinnande af lättnad
i fråga om kontrollen öfver den fordrade skattskyldighetens fullgörande, villkoret
borde än mera inskränkas. I sådant fall borde helst fordras erläggandet
allenast af den skatt, som förfallit under sista året före valet. Då emellertid
härigenom onekligen skulle beredas tillfälle till det missbruk, att endast den
under sagda år förfallna skatten erlades, har jag icke ansett en sådan inskränkning
vara att tillråda.

I sammanhang med uppställandet af krafvet på fullgjord skatteplikt såsom
villkor för valrätt har det ifrågasatts, att de, som alldeles icke hafva
någon skattskyldighet, d. v. s. de, som äro befriade från erläggande af mantalspenningar,
borde uteslutas från valrätt. Ehuru vissa skäl otvifvelaktigt
tala härför, anser jag mig dock icke kunna tillstyrka en dylik anordning.
Enligt hvad den statistiska utredningen gifver vid handen, skulle ett stadgande
i sådant syfte innebära en ej obetydlig inskränkning i den allmänna
rösträtten; och det skulle icke utan fog kunna sägas, att därigenom ett
slags censusbestämmelse bibehållits. Bestämmanderätten i fråga om befrielse
från mantalspenningar tillkommer de kommunala myndigheterna, och
ehuru det icke med skäl torde kunna befaras, att dessa skulle missbruka sin
makt härutinnan till att genom obehörigt befriande utesluta personer från
valrätt, skulle dock möjligheten af ett sådant missbruk göra det nödigt
att skapa garantier däremot, något som säkerligen skulle möta afsevärda
svårigheter.

Hvad angår krafvet på värnpliktsöfningarnas fullgörande såsom villkor
för valrätt, ansluter jag mig i allt väsentligt till hvad som härutinnan föreslogs
i propositionen till 1902 års riksdag. Endast den jämkning synes böra
göras, att till undvikande af onödiga svårigheter vid pröfning, huruvida villkoret
fullgjorts, åt stadgandet gifves det innehåll, att hänsyn icke skall tagas
till de öfningar, som kunna åligga den värnpliktige under valåret. På sätt
vid beslutandet af 1902 års proposition af dåvarande chefen för justitiedeparte -

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 51.

19

mentet framhölls, torde det vara uppenbart, att den, som vunnit befrielse från
öfningar eller på grund af erhållet uppskof icke varit skyldig fullgöra dem
före valåret, icke häftar för dessa öfningar och således icke på sådan grund
får uteslutas från valrätt.

Några andra villkor för valrätt än de nu angifna synas mig icke böra
uppställas. I detta sammanhang tillåter jag mig dock erinra att, då en särskild
vallag lärer blifva erforderlig, grundlagens bestämmelser om villkoren
för valrätt måste komma att genom vallagen i viss mån modifieras. Så lärer
det, med hänsyn till vikten af att i god tid före valet äga en granskad och
slutgiltig röstlängd, blifva nödigt att anknyta valrättskvalifikationerna icke till
själfva valdagen utan till annan i vallagen angifven tid. För det fall att
andra kammaren skulle upplösas och nya val hållas så tidigt på året, att
röstlängd ej kunnat under det året upprättas och granskas, måste föregående
års röstlängd användas, och i sådan händelse komma uppenbarligen de föreslagna
grundlagsbestämmelserna att hänföra sig till annat år än valåret.

Genom en utsträckning af valrätten i enlighet med nu angifna grunder
skulle tydligen bildas en valmanskår så talrik, att de nuvarande valmännen
däri komme att utgöra endast en minoritet. Att exakt uppgifva storleken af
den nya val in an skåren låter sig af lätt insedda skäl icke göra, men en ungefärlig
beräkning torde icke vara omöjlig.

Enligt statistiska byråns utredning uppgick vid 1900 års slut antalet män,
som uppnått 25 års ålder, till nära 1,200,000.

Beträffande frågan huru många af dessa icke erlagt dem påförda
skatter, har genom den statistiska utredningen utrönts, att vid utgången af
augusti månad 1900 utaf dem, som, därest de fullgjort sin skatteplikt, varit
kommunalt röstberättigade, omkring 104,000 häftade för oguldna kommunalutskylder
samt att vid samma tid utaf dem, som endast fått sig påförda
personliga utskylder, omkring 56,000 icke guldit under året till betalning förfallna
mantalspenningar. Utredning har äfven förebragts i fråga om antalet
för kronoutskylder häftande bland dem, som varit skyldiga att erlägga fastighets-
eller inkomstbevillning, men då de, som härutinnan försummat sig, säkerligen
med få undantag äro att återfinna bland de för kommunalutskylder
häftande, torde de här icke böra tagas i beräkning. Enligt utredningen skulle
således de för skatt häftande utgjort omkring 160,000. Härvid bör dock
beaktas att, då vid utredningen bland de för kommunalutskylder häftande inräknats
de, som icke erlagt under löpande året förfallna utskylder, men, enligt
hvad förut angifvits, erläggandet af dessa utskylder icke skulle uppställas
såsom villkor för valrätt, antalet af dem, som enligt de nya valrättsbestämmelserna
skulle hafva förlorat sin valrätt på grund af bristande betalning af
kommunalutskylder, antagligen skulle varit ej oväsentligt mindre, än det vid

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

utredningen befunna antalet häftande. Å andra sidan är det tydligt att, då
för valrätt skulle erfordras erläggandet af tre års utskylder, men vid utredningen
om antalet icke betalande bland dem, som fått sig påförda endast
personliga utskylder, tagits i betraktande allenast utskylder för ett år, det
uppgifna antalet 56,000 är för lågt, äfven om antagas må, att de häftande till
större delen äro desamma det ena året som det andra. Någon säker ledning
vid beräknandet af antalet utaf dem, som enligt de föreslagna valrättsbestämmelserna
kunna väntas blifva diskvalificerade på grund af underlåtenhet att
fullgöra sin skatteplikt, kan således icke vinnas af den förebragta utredningen,
och det har icke heller varit möjligt att förebringa någon utredning, af hvilken
bestämda slutsatser i sådant hänseende kunnat dragas. Utan fara för misstag
torde det dock kunna antagas, att de på nyss angifna grund diskvalificerade
icke skulle komma att uppgå till 160,000. Jag kan snarare uttrycka den
förmodan, att antalet i verkligheten skall blifva icke oväsentligt mindre, och jag
tager då hänsyn dels till de eventuella verkningarna af de anmaningsbref,
som, enligt hvad jag förut antydt, torde böra afsändas till dem, Indika på
grund af bristande betalning af ett ofta ganska obetydligt skattebelopp upptagits
i röstlängden såsom icke röstberättigade, och dels därtill, att genom ett
bättre ordnadt uppbördsväsende det oskäligt höga antalet för skatt häftande
i flera städer, särskildt i Stockholm, skall kunna betydligt nedbringas.

Enligt beräkningar, som jag med ledning af fattigvårdsstatistiken låtit
göra, skulle de, som på grund af åtnjutet fattigunderstöd blefve uteslutna från
rösträtt, antagligen komma att utgöra högst 60,000 till 70,000. Antalet af de
genom öfriga föreslagna diskvalifikationsgrunder uteslutna skalle blifva jämförelsevis
obetydligt, säkerligen ej öfverstigande 20,000.

Summan af de från valrätt uteslutna skulle således icke uppgå till 250,000,
och då, såsom förut nämnts, den manliga befolkningen öfver 25 år utgör omkring
1,200,000, skulle de valberättigade enligt nuvarande folkmängdsförhållanden
komma att utgöra minst 950,000. Till jämförelse må här nämnas, att de
politiskt röstberättigade, efter frånräknande af de för skatt häftande, utgjorde
358,774 år 1900 och 382,075 år 1902.

Af stort intresse synes det vara att äga kännedom om huru valmännen
inom denna stora valmanskår fördela sig efter yrken. Den utredning, som i
sådant syfte skett, har dock helt naturligt icke kunnat inskränkas till dem, som
verkligen skulle få valrätt, utan måst omfatta hela den manliga befolkningen
öfver 25 år. I fråga om det närmare resultatet af denna utredning hänvisar
jag till statistiska byråns redogörelse äfvensom till en särskild öfversiktstabell,
som jag låtit upprätta och hvilken torde få såsom bilaga åtfölja statsrådsprotokollet
i detta ärende; dock anser jag mig böra bär meddela slutsiffrorna för
hela riket. Utredningen, som, på sätt förut blifvit nämndt, afser förhållandena

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Öl.

vid 1900 års slut, utvisar att den då kyrkoskrifna befolkningen öfver 25 år,
uppgående till 1,197,300, fördelade sig på följande sätt:

Jordbruk

Fabriker och
handtverk

Handel

Allmän tjänst
m. m.

Gods- och hemmansägare .............................................

297,089

Arrendatorer och jordtorpare .......................................

127,580

Inspektörer och rättare...................................................

8,623

Stattorpare och öfriga jordbruksarbetare..................

90,693

Lägenhetsinnehafvare......................................................

36,037

Tjänstehjon........................................................................

20,502

Fiskare och sjömän.........................................................

24,452

Fabriks- och handtverksidkare ....................................

106,484

Ingenjörer och bokhållare.............................................

7,139

Arbetare ...........................................................................

170,570

Handlande, sjökaptener m. fl.....................................

33,467

Bokhållare ........................................................................

12,458

Tjänstemän vid samfärdsanstalter .............................

4,006

Betjänte » » ..............................

18,198

Öfriga tjänstemän (utom lärare etc.)...........................

12,600

» betjänte.................................................................

13,598

Underofficerare och manskap .......................................

21,184

Lärare, läkare m. fl.......................................................

13,218

Tjänare hos andra än jordbrukare..............................

11,237

F. d. yrkesutöfvare, som tillhört jordbruk och fiske......

15,215

» » » » fabriker och handtverk

4,747

» » » » handel och samfärdsel

6,027

» » » » allmän tjänst m. m....

14,535

Husägare och kapitalister.............................................

4,531

Arbetare af obestämdt slag..........................................

79,949

Inhyseshjon........................................................................

23,755

Fattighjon, fångar m. fl.................................................

18,806

Summa 1,197,300

Det ligger visserligen nära till hands att söka med ledning af de nu anförda
siffrorna draga vissa slutsatser beträffande de sannolika valresultaten,
därest rösträtten komme att utsträckas på föreslaget sätt. Men alla dylika
beräkningar måste anses såsom mycket osäkra. De ofvan upptagna yrkesgrupperna
innesluta utan tvifvel hvar för sig valmän med vidt skilda åskådningar
och intressen. Och äfven om man skulle tilltro sig att med någon
sannolikhet hänföra hufvudmassan af den ena eller andra yrkesgruppen till
någon af de nu i vårt politiska lif förekommande partiriktningarna, så äro
ju såväl valmansgrupper som riksdagspartier tid efter annan underkastade
förändringar med hänsyn till uppfattning och önskemål. Härtill kommer, att

22

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 51.

man icke med någon visshet kan beräkna, huru i framtiden proportionen
mellan de olika yrkesgrupperna kommer att ställa sig. Det bör ej heller
lämnas ur sikte att de erhållna sifferuppgifterna, frånsedt att de afse äfven
dem, som skulle blifva uteslutna från valrätt, ej äro fullt tillförlitliga och
särskildt af skäl, som statistiska byrån närmare angifvit, missvisande därutinnan,
att en ej obetydlig del af de under rubriken fabriks- och handtverksidkare
upptagna i verkligheten torde vara att hänföra till arbetare.

Vid införande af allmän rösträtt bör man emellertid tillse att, på samma
gång man därigenom skapar en bredare grundval för representationen, allas
berättigade intressen i samhället må, såvidt ske kan, komma till sin rätt.
Jag afserl härmed frågan om valsättet.

Redan vid tiden för införandet i Sverige af det nya representationsskicket
erkändes inom Riksdagen, att en folkrepresentation för att vara tidsenlig måste
gå ut på att befordra en alla samhällsdelars samverkan till ett gemensamt mål,
men att en sådan samverkan icke kunde vinnas genom tillskapandet af särskilda
klasser, hvilkas obka intressen skulle i representationen företrädas;
klassväsendet innebure nämligen i sig en syftning att företrädesvis se klassens
intressen till godo, och på grund af mångfalden af de i samhället framträdande
intressena samt omöjligheten af att särskilja dem kunde en klassindelning icke
gifva annat än en godtycklig och i lyckligaste fall endast för tillfället hållbar
grund för representationens sammansättning. Riktigheten af dessa åsikter torde
i senare tid hafva framstått i allt klarare ljus, och här i Sverige lärer man
ganska allmänt vara ense om att en indelning af valmännen i klasser icke låter
sig nöjaktigt verkställa. Exemplen från de utländska stater, Indika — vanligen
med hänsyn till skattskyldigheten, såsom i Preussen — indelat väljarne
i klasser, mana icke heller till efterföljd.

Äfven hos det vanliga majoritetsvalet förefinnas brister, lifligt kända och
erkända, och dessa brister framträda helt naturligt allt mera, i samma mån
de intressen äro mångskiftande, som vid valet skola bevakas. Såsom den
förut omnämnda kommittén utvecklat, kunna de samfällda valen efter majoritetsprincipen
lätt leda till en representation, som icke är ett troget uttryck
för de olika meningarna inom landet. Andra länders politiska historia visar
ock, ■ huru man förgäfves sträfvat att förebygga denna olägenhet. Det är af
sådan orsak tanken i senare tider riktats på den utveckling af de samfällda
valens idé, som benämnes det proportionella valsättet. Detta valsätt, som
afser att hvarje mera betydande grupp af valmän skall erhålla så många af
valkretsens platser, som den i förhållande till sin storlek kan anses hafva
rätt att besätta, har, såsom jag förut erinrat, hos oss ställts i samband med
tanken på införande af allmän rösträtt.

Rörande det sätt, hvarpå kommittén löst sin uppgift att utarbeta förslag
till ett för vårt lands förhållanden afpassadt proportionellt valsätt till andra

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

kammaren och i sammanhang därmed föreslå en därefter lämpad ny valkretsindelning,
kan jag icke finna annat, än att kommittén därvid kommit till ett
synnerligen lyckligt resultat. Den fordran jag trott mig höra uppställa på
ett dylikt valsätt, eller att med enkelhet och lättfattlighet må vinnas ett
i möjligaste mån rättvist resultat, synes vara förverkligad. Därmed vill
jag icke hafva sagt att de föreslagna lagbestämmelsernas innebörd för en
hvar ligger klar vid eu första genomläsning eller ens att det stora flertalet
skulle kunna fullt sätta sig in i förslagets alla detaljer. Därtill fordras en
utbildning, som allmänheten äfven på andra lagstiftningens områden sällan
äger. Men sedan valbestämmelserna trädt i tillämpning och så småningom
inträngt i det allmänna medvetandet, skola för visso de valmän vara få, som
icke fatta valproceduren såväl öfver hufvud taget som i särskilda delar. De
anspråk, som ställas på den enskilde väljaren, äro knappast större än de nu
befintliga. Att å en officiell röstsedel med penna understryka de personers
namn, hvilka valmannen önskar se valda, är en uppgift, som icke erbjuder
den ringaste svårighet. Beträffande slutligen resultatet, måste detta, såvidt
det afser de olika partiernas representation, blifva rättvist.

Det har emellertid, såsom kommittén äfven delvis förutsett, mot dess
förslag till omedelbart proportionellt valsätt riktats åtskilliga anmärkningar.
En bland de viktigaste af dessa synes mig vara den, som kommittén själf
framhållit, att valmannen ej kan fullt beräkna, huru det verkar, om han å
röstsedeln understryker flera eller färre namn. Härpå synes man med fog
kunna svara, att om blott hvarje valman vid namnunderstrykningen gifver
uttryck åt sina personliga önskningar, valresultatet i sin helhet skall blifva
tillfredsställande. Och för undvikande af tvång på den enskildes själfbestämningsrätt
är i förslaget väl sörjdt. Det har vidare invändts, att med svensk
uppfattning ej kan förenas den bestämmelse, enligt hvilken valmannen icke
må gifva sin röst uteslutande åt en eller flera personer, utan han alltid
nödgas medverka till visst eller vissa partiers framgång. Jag vill icke bestiga,
att denna bestämmelse föranleder till ett nytt, för oss hittills okändt
partitvång så till vida, att eu valman därigenom kan anse sig förhindrad att
rösta på en person, åt hvilken han eljest, trots dem emellan rådande skiljaktighet
i politisk åskådning, skulle på grund af personliga sympatier velat
gifva sin röst. Dock tror jag icke, att detta slags partitvång i verkligheten
kan kännas såsom någon ofrihet, och det synes mig i allt fall ganska visst,
att den stora allmänheten icke kommer att ens känna detta tvång. Men från
annan synpunkt måste sägas att, såvidt med invändningen afses tvånget för
valmannen att i regel rösta på visst eller vissa partinamn, denna ofrihet länge
hos oss varit rådande och det i långt strängare grad, än hvad förhållandet
skulle blifva enligt det föreslagna systemet. I valkretsar, där flera riksdagsmän
utses, måste nu hvarje valman, som ej vill kasta bort sin röst med

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

risk att främja motpartiets seger, rösta med den uppställda partilistan oförändrad,
och han tvingas därvid af omständigheterna mången gång att skänka
sin röst åt personer, som han alls icke vill se valda till riksdagsmän. Icke
heller i valkretsar, där blott en riksdagsman utses, kunna nu de valmän, som
tillhöra viss partiriktning, åberopa någon verklig frihet. Om de icke rösta
på den, hvilken af partiledningen uppställts såsom partiets kandidat, kunna
de lätt förorsaka partiets nederlag. Enligt förslaget åter kan hvarje valman
utan äfventyr för sitt partis framgång rösta huru han vill på de af hans
meningsfränder föreslagna kandidaterna, och han är således icke på långt när
underkastad samma tryckande partitvång, som nu härskar. Visserligen kan
det föreslagna valsättet, såsom däremot äfven erinrats, leda därtill att eu
valmansgrupp, som med sina röster särskilt vill gynna någon viss af de å
en partilista uppförda kandidater, härvid kommer att bidraga till valet af en
annan kandidat å samma lista. En dylik verkan, som inträffar när denne
andre kandidats val understödjes af en ännu starkare valmansgrupp, är emellertid
en direkt följd af den röstöfverflyttning, som det just varit metodens
afsikt att befordra. I allmänhet måste det väl antagas, att den förra valmansgruppen
ej är motståndare till det parti, hvilket på sin lista uppfört den af
samma grupp gynnade kandidaten, likasom ock att denne själf tillhör detta
parti. Denna samma valmansgrupp kan då icke rimligen finna något oriktigt
eller onaturligt däri, att den starkare valmansgrupp en segrar. Den svagare
gruppen har ju, trots sitt nederlag, ändå alltid främjat partiets framgång, och
utan vissheten därom hade den kanske icke ens vågat göra ett försök att
genomdrifva valet af sin specielle kandidat.

Den hufvudsakligaste betänkligheten mot kommitténs förslag kan emellertid
väntas härröra af en farhåga, att partistyrelser och tidningspress skola
i följd af valkretsarnas storlek erhålla allt för stor makt öfver valen. Denna
fråga har kommittén delvis upptagit till besvarande. Med instämmande i hvad
kommittén därutinnan yttrat, tillåter jag mig anmärka, att med hänsyn till
svårigheten att förlika närgränsande lokala intressen, särskilt mellan stad
och land, en indelning, som förutsätter smärre flermansvalkretsar, måste blifva
ytterst svår att afväga och genomföra, och att det redan från denna synpunkt
är nödvändigt att göra valkretsarna stora.

Det faktum, som nu torde få erkännas bestå, att valmanskåren är uppdelad
i partier, måste af sig själf och alldeles oafsedt valsättet leda till, att
det parti, som icke vill ligga under, skaffar sig en partiledning. Finnes ej
redan nu en partiledning, beror det därpå, att omständigheterna hittills gjort
en sådan obehöflig. Hvarje mera betydande utvidgning af rösträtten skall härutinnan
otvifvelaktigt åstadkomma en förändring. Men om således valen i
regel komma att förberedas af partiledningar, måste det vara angeläget att
dessa icke själfrådigt vidtaga sina anordningar. Okontrollerad af partiet kan

Knngl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.

25

emellertid en partiledning ej handla, om valsättet förlänar partimedlemmarna
makt att vid valet göra sina önskningar gällande. Denna makt gifver kommittéförslaget
valmännen, och däri ligger enligt min tanke en af dess största
förtjänster. Vid sådant förhållande torde faran för maktmissbruk från partiledningens
sida vara ringa. Jag kan ej heller se att tidningspressen skall
kunna utöfva något makttvång. Däremot skall pressen utan tvifvel vara till
nytta genom den hjälp, den kan bereda partiledningarna att hvar för sig
samla sina meningsfränder till den samverkan, som alldeles frånsedt de proportionella
valen varder nödig.

Eu annan, icke oviktig betänklighet mot kommittéförslagets antagande
kan förutses. Man skall säga att förslaget är alltför opröfvadt och nytt. Väl
pröfvadt torde förslaget vara, om man afser den omtanke, som därpå nedlagts.
Opröfvadt kan det ej heller sägas vara i praktiken, enär det i mycket
har en förebild i det år 1899 antagna belgiska valsättet. Den jäsning, som
på senaste tid rådt i Belgien, har, såsom kändt är, föranledts hufvudsakligen
af rösträttens gradering. Däremot har enligt de upplysningar, jag kunnat inhämta,
den proportionella metod, som där tillämpas, visat sig väl uppfylla
sitt ändamål. Någon högre grad af lättfattlighet kan denna metod ej sägas
besitta — i detta hänseende synes den stå långt efter kommitténs förslag —
men man lärer hafva funnit metoden till sina verkningar rättvis.

Från flera håll torde den erinran nog framställas, att frågan om en öfvergång
till allmän rösträtt är af en sådan vikt och omfattning, att den bör
lösas för sig och ej, åtminstone för närvarande, ställas i samband med den
betydande ändring i våra valsedel’, som skulle blifva en följd af det proportionella
valsättets antagande. Jag kan dock icke finna annat, än att båda
frågorna äro med hvarandra så nära förbundna, att de böra lösas samtidigt.
Det proportionella valsättet, tillämpadt på andra kammaren, afser att
efter en rationell grund och på ett varaktigt sätt få i denna kammare fram
den återspegling af meningsskiftningarna inom valmanskåren, som man genom
den nuvarande valordningen på konstlad väg men med ledning af gifna historiska
förhållanden sökt och, i stort sedt, tämligen väl lyckats att med nu bestående
valrättsbestämmelser åstadkomma. Det har ofta uttalats att samma
verkan skulle ernås genom att, med bibehållande af majoritetsvalen men
med upphäfvande af den olika representationsrätten för stad och land, uppdela
hela landet i enmanskretsar. I fråga härom tillåter jag mig till en
början erinra, att en sådan ny valkretsindelning icke kan genomföras utan
ganska stora svårigheter. Två olika utvägar kunna härvid företrädesvis
komma i fråga. Utgående därifrån att motsättningen mellan stadsintresset
och landtintresset för närvarande lägger ett bestämdt hinder i vägen för
upphäfvande! af den principiella åtskillnaden mellan stad och land, kan

Bih. till Riked. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd, 2.9 Höft. 4

26

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.

man såsom den ena utvägen bygga på det beståendes grund och låta städerna,
såsom hittills, välja helt och hållet för sig. En dylik anordning skulle
dock i följd af det minskade antal representanter, städerna finge sända
till Riksdagen, innebära en högst betydlig skärpning af de! missförhållande,
som redan nu består, att ett större eller mindre antal städer af olika
storlek och med ringa eller ingen förbindelse sins emellan äro sammanförda
till gemensamma valkretsar. Den andra utvägen är att låta städerna
delvis välja tillsammans med landsbygden. Men härvid skulle icke kunna
undvikas att i ett stort antal valkretsar, bestående af medelstora städer med
kringliggande landsbygd, antingen stadsintresset eller landtintresset komme
att känna sig i hög grad tillbakasatt, likasom ock att de till ett fyrtiotal
uppgående minsta städerna blefve så godt som beröfvade allt inflytande på
andra kammarens sammansättning. Och uppenbarligen kan en valkretsindelning
i sist angifna riktning icke komma till stånd utan eu skarp strid mellan sladsintresset
och landtintresset i kammaren. Till de nu anmärkta svårigheterna
kan ytterligare läggas den olägenhet, som måste anses följa däraf, att systemet
med enmanskretsar förutsätter ett upplösande af de naturliga llermanskretsarna
i rikets större städer.

Men äfven förutsatt att man, trots svårigheterna, lyckades genomföra
den nya valkretsindelningen på bästa möjliga sätt, gifves dock ingen säkerhet
för att genom val inom en valmanskår, bortåt tredubbelt större än den nuvarande,
få valresultatet att något så när riktigt återspegla de olika meningsgrupperna
i landet. Andra kammarens blifvande utseende under en valordning,
byggd på allmän rösträtt och majoritetsval i enmansvalkretsar, skulle för
visso undandraga sig alla beräkningar. Att vidare inom hvarje särskild
valkrets endast en meningsgrupp kan blifva representerad är visserligen
en omständighet, som man vant sig alt finna naturlig. Dock torde det erkännas
ligga en oegentlighet däri, att minoriteterna inom valkretsarna icke
kunna göra sig hörda. Och särskild! torde denna oegentlighet kännas såsom
en orättvisa, när till följd af skeende förändringar i folkmängdens eller särskilda
yrkens utbredning på en ort det klassintresse, som länge varit där
, härskande, helt oväntadt finner sig vara i minoritet. Inträffar det då tillika,
att samma klassintresse i ett flertal valkretsar af sådan orsak undantränges
från ett inflytande, som det sedan gammalt utöfvat, måste däraf i regel födas
missnöje och slitningar. Det behöfves därför icke mycken framsynthet för
att inse den säkerhet för en lugn utveckling af samliällslifvet, som ligger i
det proportionella valet.

Vill man således med en utsträckning af rösträtten till andra kammaren
söka att, så långt sig göra låter, icke blott nu utan äfven för framtiden bevara
inom kammaren ett rätt uttryck för valmans kårens olika önskningar, så

27

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 51.

torde man i valet mellan proportionella va! och majoritetsval ej tveka att
föredraga de förra. Det har emellertid erinrats att, huru rättvis den proportionella
valprincipen än må vara i och för sig, det likväl icke kan vara i ättvist
att med bibehållande af ett tvåkammarsystem, enligt hvilket bägge kamrarna
äga lika rätt, på denna princip grunda valen till allenast den erm kammaren,
och det har i öfverensstämmelse härmed uttalats, att antingen maktförhållandet
mellan kamrarna borde förändras eller ock båda kamrarna väljas
efter den proportionella valprincipen. 1 afseende härå tillåter jag mig framhålla
afl, om andra kammaren bildas genom proportionella val på den allmänna
rösträttens grund och följaktligen kommer att gifva ett riktigt uttryck
för den allmänna folkviljan inom landet, det ej torde kunna befaras, att
kammaren icke skall komma att äga sitt tillbörliga inflytande i representationen.
I allt fall är införandet af proportionella val till första kammaren ett
mycket inveckladt spörsmål, som näppeligen lärer kunna lösas utan vidtagande
af jämväl andra väsentliga ändringar i grunderna för kammarens
sammansättning. För vännerna åt en snar och tillfredsställande lösning åt
den föreliggande frågan om utsträckt rösträtt till andra kammaren måste däiför
uppställandet i sammanhang därmed af nämnda spörsmål framstå såsom
i hög grad egnadt att hindra eller försvåra den önskade lösningen.

Genom den allmänna rösträttens införande i samband med proportionellt
valsätt löses af sig själf den strid i fråga om maktfördelningen inom andra
kammaren, som sedan det nya representationsskickets införande bestått mellan
land och stad. Äfven försvinna de olägenheter, hvilka enligt nu gällande
ordning äro en följd af olika städers sammanslagning till gemensamma valkretsar.
Likaså de svårigheter, hvilka uppstå vid och genom en valkretsindelning,
som afser att, där så kan ske, till gemensamma enmanskretsar förena
land och stad. Det proportionella valsättet synes äfven böra tillfredsställa
dem, som i klassvalen vilja söka ett medel mot obehörigt majoritetsvälde.
Såsom kommittén erinrat, verkställa de proportionella valen omedelbart de
grupperingar inom valmanskåren, som endast högst ofullständigt kunna ske
genom en yttre, af lagstiftningen på förhand anordnad uppdelning. De proportionella
valen innebära i sig en form af klassval, utvecklad till högsta
möjliga fulländning och lämpande sig efter alla under tidernas lopp skeende
förändringar.

Då jag här talat om kommitténs förslag, har jag, såsom äfven någon
gång uttryckligen angifvits, afsett kommitténs förslag till omedelbart valsätt.
De medelbara valen äro nu hos oss i tillämpningen så godt som afskaffa^;
något egentligt skäl att längre i riksdagsordningen bibehålla dem anser jag
ej kunna åberopas. Den föreslagna indirekta metoden, huru väl den än kan
anses uppfylla fordringarna på en proportionell valmetod, synes för öfrigt ej
gå fri från befogade anmärkningar. De särskilda försiktighetsmått, kommittén

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

måst, i afseende å det slutliga valet vidtaga för att de enskilda intressena ej
skola få tillfälle att allt för mycket göra sig gällande, gifva vid handen, att
den princip, som ligger till grund för metoden, i praktiskt hänseende är
mindre tillfredsställande. Det är ej heller sannolikt, att någon valkrets skulle
finna med verklig fördel förenadt att föredraga denna metod framför den
omedelbara. Jag anser därför att förslaget, såvidt angår det medelbara valsättet,
ej bör komma i betraktande.

Af hvad nu är sagdt följer, att jag på det lifligaste vill tillstyrka, att det
af kommittén föreslagna omedelbara valsätt måtte läggas till grund för en
blifvande nådig proposition till Riksdagen. De bestämmelser, som ansetts
böra intagas i särskild vallag, torde ej kunna föreläggas Riksdagen till antagande
förr, än denna kan vara i tillfälle att definitivt fatta beslut om de
grundlagsändringar, som äro en förutsättning för antagandet af en sådan lag.
Då emellertid ett förslag till grundlagsändringar och ett förslag till vallag stå
i oskiljaktigt samband med hvarandra, lärer det blifva nödigt att i sammanhang
med aflåtande af nådig proposition till innevarande års riksmöte rörande
ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen till Riksdagens granskning
öfverlämna det förslag till vallag, som Eders Kung], Maj:t kan varda sinnad
att förelägga Riksdagen.

Mot de af kommittén föreslagna ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen
har jag i sak ingen erinran att framställa. Dock synes mig
att, om det i kommitténs förslag upptagna medelbara valsätt ej kommer till
användning, i riksdagsordningen bör från nuvarande § 17 intagas den bestämmelse,
som tillerkänner alla valmän lika rösträtt. Med undantag för en
obetydlig redaktionsförändring i § 10 riksdagsordningen synes äfven affattningen
af de föreslagna stadgandena böra godkännas, sedan därifrån uteslutits
hvad som sammanhänger med det medelbara valsättet.

I afseende å de kvalifikationer, livilka böra fordras hos dem, som skola
kunna väljas till ledamöter i andra kammaren, torde utöfver hvad § 26 riksdagsordningen
innehåller ej böra uppställas andra villkor än de, som af
mig ifrågasatts beträffande rätten att välja riksdagsmän. Om valbarheten fortfarande,
såsom hittills, bindes vid valkretsen, skulle således därinom i allmänhet
hvarje valman blifva valbar. Och då ju enligt förslaget valkretsen i
regel omfattar hela länet, vinnes omedelbart en så väsentlig lättnad i det
tvång, som enligt nu gällande ordning är lagdt på valmännens frihet vid utseendet
af riksdagsmän, att det icke torde vara behöfligt eller ens lämpligt
att än vidare lossa på det nuvarande bostadsbandet.

Det torde här böra erinras, att en ändring af valrättsbestämmelserna i den
utsträckning, som af mig blifvit ifrågasatt, synes nödvändiggöra en ändring
äfven af § 31 regeringsformen. Enligt delta lagrum äga städernas till deltagande

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.

i riksdagsmannaval berättigade invånare att till borginästaretjänster föreslå tre
behöriga män. För mer än hälften af rikets städer finnas särskilda valordningar
eller reglementen, hvilka meddela bestämmelser rörande röstgrunden
vid dessa val, och i de flesta fall tillämpas härvid eu stigande men begränsad
skala allt efter storleken af de stadsinvånarne påförda bevilIningsbelopp.
Endast i Stockholm, Kalmar och Ängelholm är, enligt de för dessa städer utfärdade
valordningar, rösträtten lika för alla, som äga rätt till deltagande i
borgmästarevalen. Där särskilda bestämmelser ej gifvits, är röst beräkningen
vid borgmästareval grundad på bevillningen. Utsträckes nu den politiska
rösträtten därhän att omfatta äfven dem, som icke äro uppskattade till
bevillning, så bortfaller härigenom den grund för röstberäkningen, som
hittills i de flesta fall tillämpats vid borgmästarevalen. Huru stadgandet
i § 31 regeringsformen härutinnan bör ändras, eller om öfver hufvud taget
ett stadgande om valrätt uti ifrågavarande hänseende kan anses vara fördelaktigt
för rättsskipningen i städerna och således bör bibehållas, synes mig
likväl utgöra en fråga, med hvars behandling lämpligen kan anstå till dess
vid innevarande riksdag visat sig, i hvilken riktning den politiska valreformen
kan komma att genomföras.

I fråga om de närmare bestämmelserna i den föreslagna vallagen har jag
i likhet med kommittén ansett, att i 8 § bör stadgas viss tid, till hvilken rösträttskvalifikationerna
skola anknytas. De officiella uppgifter, som skola aflämnas
till den, hvilken längdens upprättande åligger, böra naturligen hänföra
sig till viss dag, och i likhet med kommittén anser jag, att denna dag lämpligen
bör i blifvande administrativa bestämmelser sättas till den 30 april.
Af detta skäl, och på det att längden ej må i något fall afslutas före sistnämnda
dag, synes det ock vara lämpligt, att 8 § vallagen såsom förutsättning
för att någon må i röstlängden upptagas såsom röstberättigad stadgar,
att han den 30 april uppfyller de fordringar, lagen uppställt. Dock synes
det icke vara nödigt, att denna tidsbestämmelse skall vara så ovillkorlig, som
kommittén tänkt sig, utan möjlighet torde, såsom längre fram skall närmare
utvecklas, böra beredas valmännen att under ännu någon kort tid fullgöra,
hvad som för dem brister i uppfyllandet af stadgade fordringar.

Enligt min mening skall röstlängden upptaga såsom röstberättigad eu
hvar, rörande hvilken tillgängliga handlingar ej upplysa, att han saknar
någon eller några af de kvalifikationer, som fordras för rätt till deltagande i
valet. Denna regel kan dock ej tillämpas på dem, som i kommunen icke varit
mantalsskrifna så länge, att de under sistförflutna aret skolat därstädes erlägga
utskylder. Huruvida dessa nyinflyttade fullgjort den skattskyldighet, som må
hafva ålegat dem i tidigare mantalsskriftungsort, kan i allmänhet icke utan
särskild skriftväxling och stort besvär utrönas. Jag har därför i likhet med

30

Run/jl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

kommittén ansett, att rörande denna skattebetalning en viss bevisskyldighet
bör åläggas dem. Dock synes det icke böra af dem fordras bevis om skattebetalning
under alla de tre år, som med förevarande rösträttsförslag afses.
Särskild! för den, som under dessa tre år varit mantalsskrifven i olika kommuner,
skulle säkerligen eu sådan bevisfordran kännas ganska besvärlig. Det
synes vara tillräckligt att låta den bevisskyldighet, som kan komma att åläggas
den nyinflyttade, afse endast ett års skatt, så att, om lian styrker att
lian betalt de utskylder, som under sistförfluten året förfallit till betalning i
den ort, där lian året näst förut var mantalsskrifven, han må i röstlängden
upptagas såsom röstberättigad. Förutsättningen härvid måste dock alltid
vara, att han ej veterligen brister i uppfyllandet af de eljest för rösträtt stadgade
villkor. Om således t. ex. af handlingarna vinnes upplysning, alt en
till kommunen nyinflyttad person, hvilken företett bevis därom att lian uppfyllt
den honom under sista året åliggande skatteplikt, häftar för skatt, förfallen
under något af de två tidigare åren, så bör lian naturligen ej, oaktadt
den fullgjorda bevisskyldigbeten, upptagas såsom röstberättigad. Å andra
sidan torde af hvad förut är yttradt följa, att om t. ex. häradsskrifvaren vid
röstlängdens upprättande kan, såsom undantagsvis händer, af de för honom
tillgängliga handlingar vinna upplysning därom att eu till kommunen nyinflyttad
erlagt de utskylder, som förfallit under alla tre åren, häradsskrifvaren är pliktig
att taga hänsyn till detta förhållande, äfven om den nyinflyttade ej företett
bevis om fullgjord skattebetalning. Stadgande i öfverensstämmelse med hvad
nu är sagdt torde böra intagas i 8 § vallagen. På det att upprättaren af
röstlängd må kunna i längden göra anteckning om Indika som äro i kommunen
nyinflyttade erfordras, att särskilda uppgifter härom meddelas honom.
Bestämmelse rörande dessa uppgifter och anteckningar torde lämpligen böra
meddelas i blifvande administrativa föreskrifter om röstlängds upprättande.

Ordet nyinflyttade, hvilket jag här användt, får ej fattas alltför bokstafligt.
Det innefattar icke blott dem, Indika för första gången äro i kommunen
mantalsskrifna, utan äfven dem, Indika ett år tidigare blefvo första gången
mantalsskrifna uti ifrågavarande kommun. Dessa sistnämnda hafva nämligen
ännu icke haft att i den kommun, i hvilken de inflyttat, utgöra någon af de
utskylder, hvilkas erläggande fordras för vinnande af rösträtt.

Enligt kommitténs förslag skall, sedan röstlängd upprättats, till de i
längden såsom icke röstberättigade upptagna personer, med vissa undantag,
sändas underrättelse afl de från rösträtt uteslutits med angifvande af den eller
de omständigheter, på grund hvaraf uteslutningen skeft: och den eller de, som
anse sig hafva fog till anmärkningar mot längden, äga tid för framställande
af dessa intill klockan i 2 den 3 juni, hvarefter pröfning af gjorda anmärkningar
sker den It juni. Kommitténs med stridig konsekvens genomförda

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51. •»!

förslag afser, afl härvid icke skulle la åberopas någon omständighet, som
inträffat efter (lön .‘50 april. Enligt min mening synes det dock icke medföra
någon olägenhet, om de, hvilka i längden icke upptagits såsom röstberättigade,
iinge rätt att vid framställande åt sina anmärkningar åberopa
och styrka omständighet, som inträffat äfven eller den 30 april intill tiden
för anmärknings ingifvande. Om således eu person från rösträtt uteslutits
på den grund, att han ej fullgjort sin skattskyldighet, skulle det vara
honom tillåtet att senast den 3 juni betala ogulden skatt och vid anmärkningens
ingifvande förete bevis därom. Genom ett sådant medgitvande skulle
den tidpunkt, inom hvilken villkoren för valrätt skola vara uppfyllda, icke obetydligt
framflyttas. Hvad särskildt angår skattskyldighetens fullgörande skulle
genom denna framflyttning vinnas, att tillfälle bereddes en hvar, som försummat
sig i afseende å skattebetalningen, att, efter det han på sätt förut nämnts
därom erhållit underrättelse, godtgöra sin försummelse. Och då, såsom jag förut
uppgifvit, bland rösträttsvillkoren ej skulle ingå betalning af skatt, som förfaller
under det löpande året, torde i afseende å skattebetalningen hafva medgifvits
all den lättnad, som rimligen kan begäras. Genomförandet af nu ifrågasätta
anordning påkallar ingen väsentlig ändring i den af kommittén föreslagna 1 2 §
vallagen; endast någon mindre jämkning af ordalagen synes erforderlig.

Om det således skall vara tillåtet för den, hvilken i röstlängden ej upptagits
såsom röstberättigad, att intill den 3 juni fullgöra, hvad som af honom
blifvit eftersatt, så lärer det vara billigt att den, hvilken upptagits såsom
röstberättigad men mot hvilken anmärkning framställts, ock må äga viss tid
på sig att fullgöra, hvad som för honom brister i afseende a valrättsvillkorens
uppfyllande. För detta ändamål synes rådrum kunna lämnas honom till
pröfningssammanträdet. Den ändring af kommitténs förslag, som lull af föianledes,
berör vallagens 15 §, hvilken sålunda torde böra innehålla medgifvande
att de, mot hvilka i fråga om deras rösträtt anmärkningar blifvit framställda,
äga att vid pröfningssammanträdet åberopa jämväl omständighet, som inträffat
efter den 3 juni. I fråga om rätten att vid pröfningssammanträdet bemöta
gjorda anmärkningar, synes sådan rätt böra tillkomma icke blott dem, mot
hvilka anmärkning i fråga om rösträtten framställts, utan äfven föi de fall,
då någon gjort anspråk att själf varda upptagen såsom röstberättigad, en
hvar som vill bestrida sådant anspråk. Särskildt med hänsyn till den lättnad
i bevisskyldighet, som skulle medgifvas de nyinflyttade, torde det vara nödigt
att uttryckligen förbehålla andra valmän rätten till bemötande af nyss omförmälda
anspråk.

Därest, i öfverensstämmelse med min förut uttalade asikt, befrielse från
erläggande af mantalspenningar icke kommer att medföra förlust af rösträtt,
föranledes däraf eu jämkning i den af kommittén föreslagna 10 §. så vidt

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 51.

angåi afsändande åt underrättelse titt dem, hvilka i röstlängden ej upptagits
såsom röstberättigade.

Det har af kommittén lämnats oafgjordt, huruvida vid fullföljd af talan
mot valnämnds eller magistrats beslut rörande röstlängd må hos Konungens
befallningshafvande och hos Högsta domstolen åberopas andra bevis, än de
som vant företedda hos valnämnden eller magistraten. Uppenbart synes mig
vara, att i Högsta domstolen inga nya bevis böra få företes, och det torde vara
nödvändigt att härom meddela uttryckligt lagstadgande. Hvad angår besvären
hos Konungens befallningshafvande, kunna väl skäl anföras för rätt att där
ytterligare styrka sådana förhållanden, om hvilka valmyndigheten icke funnit
tillräcklig bevisning vara förebragt, men någon större betydelse torde icke
böla tillmätas dessa skäl, och då i mer än ett afseende stora olägenheter
skulle följa af ett rättsförfarande, enligt hvilket det blefve valmännen tillåtet
att spara sina bevis till företeende först hos Konungens befallningshafvande,
anser jag, att icke heller hos Konungens befallningshafvande må åberopas
andi a bevis än de, hvilka hos valmyndigheten varit i laga ordning företedda.
Ett stadgande i nu angifna syfte torde lämpligast böra såsom en ny paragraf
intagas bland de allmänna bestämmelserna i vallagen. Om så sker, synes
tiden för anförande hos Konungens befallningshafvande af besvär öfver valmyndighets
beslut kunna utan olägenhet förkortas från de af kommittén (i
17 §) föreslagna 15 dagar till 10 dagar, hvarigenom åter den i min tanke
icke oväsentliga fördel skulle vinnas, att pröfningssammanträdet kunde framflyttas
från den 11 till den 15 juni.

Beträffande i öfrigt den af kommittén föreslagna vallag, synas bestämmelserna
i 19, 20, 21 och 70 §§ böra undergå några smärre förändringar,
delvis endast i redaktionellt hänseende. Hvad 31 § innehåller därom, att den
däri omförmälda förteckning skall öfversändas till samtliga förslagsställare och
kandidater, synes såsom onödigt kunna utgå. I fråga slutligen om pröfningen
af besvär öfver riksdagsmannaval torde ett tilläggsstadgande i det hänseende,
jag nu går att beröra, vara af behofvet påkalladt.

Om vid ett val röster obehörigen fått afgifvas eller valmän obehörigen
vägrats att afkunna sina röster, och möjlighet tillika finnes att dessa röster
inverka på frågan om hvilka som skola blifva valda, måste tydligen valet
upphäfvas. Det kan emellertid lätt inträffa, att sådana röster väl ej hafva
denna inverkan, men däremot kunna äga inflytande på frågan om hvilken vid
inträffad ledighet skall inträda i afgången riksdagsmans ställe, och det kan
härvid lika väl gälla företrädet mellan dem, hvilka på en lista komma de
valda riksdagsmännen närmast, som mellan dem, hvilka erhållit lägsta rösttalen.
I sistnämnda fallet finnes tydligen så godt som ingen sannolikhet för
att någon af de ifrågavarande kandidaterna vid eventuell ledighet skall komma

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

i fråga till riksdagsman; det skulle da icke vara rimligt att på grund af det
fel, som framkommit, göra hela valet om intet. Emellertid lärer det alltid
vara omöjligt att på förhand med någon sannolikhet beräkna, huru många af
de icke omedelbarligen valda kandidaterna i verkligheten kunna komma i fråga
att inträda såsom riksdagsmän. Det kan därför befaras att, så snart de vid
ett val förelupna felaktigheter kunna inverka på företrädet mellan livilka som
helst af de å röstsedeln upptagna kandidater, den dömande myndigheten skall,
om härom icke något innehålles i lagen, finna sig nödsakad att upphäfva valet.
Då härigenom skulle kunna inträffa, att i många fall valets upphäfvande skedde
helt onödigt, torde det vara angeläget stadga, att sådana omständigheter, som,
utan att öfva inflytande på den omedelbara utgången af valet, kunna äga inverkan
allenast på frågan om livilka vid sedermera inträffade ledigheter må
varda till riksdagsmän utsedde, ej få verka till valets upphäfvande. Ett stadgande
i detta syfte torde så mycket mindre böra möta betänkligheter, som,
enligt hvad erfarenheten visat, omsättningen bland kammarens ledamöter under
valperioden är ganska ringa. Lämpligast synes detta stadgande böra införas
bland de allmänna bestämmelserna i vallagen.»

Sedan departementschefen vidare anmält, att från Frisinnade landsföreningens
förtroenderåd ingifvits ett af motiv åtföljdt uttalande i föreliggande fråga,
redogjorde departementschefen för detta uttalande och hänvisade med anledning
af innehållet däri till hvad han redan yttrat.

Departementschefen uppläste härefter i enlighet med sitt nu afgifna
yttrande affattade förslag till dels ändrad lydelse af §§ 49 och 87 regeringsformen
samt §§ 10 till och med 25 äfvensom §§ 27, 28 och 38 riksdagsordningen
dels ock lag om val till Riksdagens andra kammare och hemställde,
att förstnämnda förslag måtte föreläggas Riksdagen till pröfning i grundlagsenlig
ordning samt att förslaget till vallag måtte såsom bilaga åtfölja detta
protokoll.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden sålunda
hemställt;

och behagade Hans Maj:t Konungen, med bifall till
denna hemställan, förordna, att till Riksdagens pröfning i
grundlagsenlig ordning skulle aflåtas nådig proposition åt
den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet
Erik Öländer.

Bih. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sand. 1 Afd. 29 Raft.

5

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

Förslag

till

Lag

om val till Riksdagens Andra Kammare.

1 kap.

Valkretsar.

1 §•

För valen af Andra Kammarens tvåhundratrettio ledamöter indelas
riket i trettiotre valkretsar, nämligen:

1. Stockholms stad;

2. Stockholms län;

3. Uppsala län;

4. Södermanlands län;

5. Östergötlands läns nori’a valkrets, innefattande Finspånga läns härad,
Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings härad, Hammarkinds
härad med Stegeborgs skärgård och Skärkinds härad samt Norrköpings
och Söderköpings städer;

6. Östergötlands läns södra valkrets, innefattande Aska, Dals, Bobergs,
Vifolka, Valkebo, Gullbergs, Åkerbo, Bankekinds, Hanekinds, Lysings, Göstrings,
Kinda och Ydre härad samt städerna Linköping, Motala, Vadstena och
Skenninge;

7. Jönköpings län;

8. Kronobergs län;

9. Kalmar läns norra valkrets, innefattande norra landstingsområdet;

35

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

10. Kalmar läns södra valkrets, innefattande södra landstingsområdet;

11. Gottlands län;

12. Blekinge län;

13. Kristianstads län;

14. Malmöhus läns norra valkrets, innefattande Luggude, Itönnebergs, Onsjö,
Harjagers, Frosta och Färs härad samt städerna Hälsingborg och Landskrona;

15. Malmöhus låns södra valkrets, innefattande Torna, Bara, Oxie,
Skytts, Vemmenhögs, Ljunits och Härrestads härad samt städerna Lund,
Ystad, Trelleborg och Skanör med Falsterbo;

16. Malmö stad;

17. Hallands län;

18. Göteborgs och Bohus läns valkrets, innefattande länets landstingsområde
;

19. Göteborgs stad;

20. Älfsborgs län;

21. Skaraborgs län;

22. Värmlands län;

23. Örebro län;

24. Västmanlands län;

25. Kopparbergs läns södra valkrets, innefattande Folkare härad, Hedemora
och Gai’penbergs, Säters, Stora Skedvi, Husby, Falu södra, Falu norra,
Söderbärke, Norrbärke och Grangärde tingslag samt städerna Falun, Säter
och Hedemora;

26. Kopparbergs läns norra valkrets, innefattande Nås, Malungs, Gagnefs,
Leksands, Rättviks, Mora, Orsa, Älfdals samt Särna och Idre tingslag;

27. Gäfleborgs läns södra valkrets, innefattande Gästriklands västra och
östra tingslag samt Gäfle stad;

28. Gäfleborgs läns norra valkrets, innefattande Södra Hälsinglands
västra och östra tingslag, Enångers, Forsa, Bergsjö, Delsbo, Ljusdals samt
Arbrå och Järfsö tingslag äfvensom städerna Söderhamn och Hudiksvall;

29. Västernorrlands läns södra valkrets, innefattande Tima, Selångers,
Torps, Njurunda, Sköns, Ljustorps och Indals tingslag samt Sundsvalls stad;

30. Västernorrlands läns norra valkrets, innefattande Säbrå, Gudmundrå,
Nora, Boteå, Sollefteå, Ramsele, Resele, Nätra, Nordingrå, Själevads och Arnäs
tingslag samt städerna Härnösand och Örnsköldsvik;

31. Jämtlands län;

32. Västerbottens län; samt

33. Norrbottens län.

36

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

II kap.

Om valdistrikt och om valnämnd.

2 §.

Inom de särskilda valkretsarna förrättas valen i allmänhet kommunvis,
och hvarje kommun bildar då ett valdistrikt; men kommun, som till följd af
folkmängdens storlek, samfärdsförhållandena eller andra orsaker finnes icke
lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt, må på därom gjord framställning
efter beslut af Konungens befallningshafvande delas i två eller flera valdistrikt.

3 §.

När förslag om en kommuns delande i skilda valdistrikt eller om ändring
i redan skedd indelning bos Konungens befallningshafvande väckes,
varde yttrande däröfver affordradt kommunalstämma på landet samt stadsfullmäktige
och magistrat i stad. Skall kommun på landet delas, bör därvid
iakttagas, att delar af samma by eller hemman ej utan synnerliga skäl förläggas
till olika valdistrikt. Beslut om distriktsindelning skall af Konungens
befallningshafvande kungöras, men beslutet träder, sedan det blifvit gällande,
ej i tillämpning förr än i afseende å det val, som näst efter ingången af det
följande året skall enligt § 18 mom. 1 riksdagsordningen förrättas.

4 §.

Höra delar af samma kommun till olika valkretsar, bildar hvarje del
ett valdistrikt.

5 §.

För hvarje valdistrikt å landet skall finnas en valnämnd af fem inom
distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte suppleant för
honom förordnar Konungens befallningshafvande årligen före februari månads
utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter väljas å första ordinarie
kommunalstämma hvarje år i den ordning, som om nämndemansval är stadgadt.
Det åligger kommunalstämmans ordförande att ofördröjligen utan lösen
låta tillställa en hvar af de valda ledamöterna och suppleanterna i valnämnden
ett utdrag af stämmoprotokollet, i hvad dem rörer. Om de personers
namn och hostad, som blifvit till ordförande och suppleant för honom

Kungl. May.is Nåd. Proposition N:o 51. 37

utsedda, låter Konungens befallningshafvande i länskungörelserna meddela
underrättelse.

När enligt denna lag valnämnd sammanträder, föres protokoll af ordföranden.
Såsom nämndens beslut gäller den mening, om hvilken de flesta
röstande sig förena, eller, vid lika rösttal, den mening ordföranden biträder.

6 §.

De åligganden, som på landet tillhöra valnämnd eller dess ordförande,
fullgöras i stad af magistraten.

Hl kap.

Om röstlängd.

7 §•

För hvarje valdistrikt skall röstlängd upprättas på landet och i stad,
där magistrat ej finnes, af den tjänsteman, som verkställer debitering af
utskyld erna till kronan, samt i annan stad af magistraten eller, där särskilda
tjänstemän äro för nämnda debitering förordnade, af dessa under magistratens
inseende.

8 §.

Röstlängd upprättas före den 15 maj hvarje år och skall efter mantalslängden
för samma år upptaga alla manliga invånare inom valdistriktet, hvilka
vid årets början uppnått tjugufem års ålder. En hvar sådan person, om
hvilken upplysning ej vinnes att han den 30 april brister i något af hvad
lag stadgar såsom villkor för rösträtt, antecknas i längden såsom röstberättigad;
dock att den, som icke varit i kommunen mantalsskrifven å sådan tid, att
han under sistförflutna året skolat därstädes erlägga utskylder, ej må upptagas
såsom röstberättigad med mindre af tillgängliga handlingar framgår eller eljest
styrkes, att honom i hans mantalsskrifningsort påförda, sistnämnda år till betalning
förfallna utskylder blifvit erlagda eller att lian icke detta år haft att
erlägga några sådana utskylder.

Närmare föreskrifter i afseende å röstlängdens upprättande så ock om
skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter till
införande i längden meddelas af Konungen.

38

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

9 §.

Senast den 15 maj skall röstlängd vara afsänd eller aflämnad för landet
till ordföranden i valnämnden ock i stad till magistraten, där denna ej själf
verkställt upprättandet.

10 §.

Från och med den 24 till och med den 31 maj skall röstlängden vara
å lämpligt ställe inom valdistriktet under behörig tillsyn framlagd för granskning.
Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten att ej mindre i
god tid före den 24 maj kungöra, på sätt här nedan i 11 § sägs, tid och
ställe för framläggandet än äfven ofördröjligen efter röstlängdens mottagande
till en hvar i röstlängden upptagen person, som däri icke antecknats såsom
röstberättigad, härom med allmänna posten sända underrättelse med angifvande
af den eller de omständigheter, på grund hvaraf han från rösträtt uteslutits.

Till dem, hvilka åtnjuta fattigunderstöd eller sakna stadigt hemvist, vare
dock ej nödigt att sända underrättelse, som ofvan sägs.

I kungörelse samt underrättelse, hvarom i denna § förmäles, skall
jämväl intagas tiden, inom hvilken anmärkning mot röstlängd för att upptagas
till pröfning bör, jämlikt 12 § här nedan, vara till valnämndens ordförande
eller magistraten inlämnad, samt tid och ställe för pröfning enligt
15 § af sålunda gjorda anmärkningar.

11 §.

Kungörelse samt underrättelse, hvarom i 10 § förmäles, skola affattas enligt
formulär 1 och 2 vid denna lag. Blanketter till nämnda underrättelse tillhandahållas
vederbörande af Konungens befallningshafvande.

Nämnda kungörelse skall uppläsas i kyrkan; varde ock, där så kan
ske, i ortstidningar införd.

12 §.

Vill någon, hvilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig påstå
sådan rätt, eller anser någon att annan icke må vara däri upptagen såsom
röstberättigad, äger han att sina anmärkningar, skriftligen affattade och åtföljda
af de bevis han vill åberopa, ingifva till valnämndens ordförande eller magistraten
före klockan 12 den 3 juni.

13 §.

Har i rätt tid anmärkning af någon gjorts därom, att annan i röstlängden
upptagits såsom röstberättigad, skall härom till denne af valnämn -

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

dens ordförande eller magistraten ofördröjligen med allmänna posten sändas
underrättelse med angifvande af dagen för anmärkningens pröfning. Blanketter
till sådan underrättelse, affattade i öfverensstämmelse med formulär .1
vid denna lag, skola af Konungens befallningshafvande hållas vederbörande
till banda.

14 §.

Varder anmärkning ej ingifven inom föreskrifven tjd, kommer den

under pröfning.

15 §.

ej

Den 15 juni sammanträder på landet för hvarje valdistrikt valnämnden
och i stad magistraten för pröfning af de mot röstlängden framställda anmärkningar,
som i rätt tid ingifvits. Detta sammanträde, som är offentligt,
skall börja klockan 10 förmiddagen.

Sedan vid sammanträdet tillfälle lämnats till bemötande af gjorda anmärkningar
med rätt för dem, hvilkas rösträtt blifvit enligt 12 § bestridd,
att åberopa jämväl omständigheter, som inträffat efter den 3 juni, skall valnämnden
eller magistraten öfver alla i behörig tid framställda anmärkningar
omedelbart eller senast dagen efter slutad förhandling afkunna beslut, som,
med angifvande i korthet af skälen därför, intagas i det vid sammanträdet
förda protokoll.

I röstlängden införas de rättelser, som af dessa beslut föranledas.

Röstlängden, sålunda rättad, underskrifves af valnämnden eller magistraten,
hvarefter längden jämte protokollet och alla dithörande handlingai
ofördröjligen insändes till Konungens befallningshafvande.

16 §.

Har anmärkning mot röstlängden ej inom behörig tid framställts, varde
intyg därom af valnämndens ordförande eller magistraten tecknadt å längden, som
därefter insändes till Konungens befallningshafvande.

17 §.

1. Vill någon klaga öfver beslut, som i 15 § sägs, göre det medelst
besvär, som ingifvas till Konungens befallningshafvande före klockan 12 å
tionde dagen från den dag, då beslutet afkunnades.

2. Afse besvären annan än klaganden, skola de ingifvas i två exemplar;
och vare i sådant fall klaganden skyldig att genast åter uttaga det ena
exemplaret af besvärshandlingarna och honom, som vederbör, det tillställa

40

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.

samt inom den tid af minst två, högst fjorton dagar, som Konungens befallningshafvande
efter omständigheterna i hvarje särskildt fall bestämmer, till
Konungens befallningshafvande inkomma med bevis om dagen för delgifningen.

18 §.

Ingifvas ej besvären inom föreskrifven tid, eller inkommer ej bevis, som
i 17 § 2 mom. sägs, inom därför bestämd tid, varda besvären ej upptagna
till pröfning.

19 §.

Har före utgången af den för ingifvande af delgifningsbevis bestämda
tid klaganden låtit besvärshandlingarna tillställas honom, som vederbör, äge
denne att inom den tid af minst två, högst fjorton dagar, som Konungens befallningshafvande
utsätter, räknad från dagen för handlingarnas delgifning, till
Konungens befallningshafvande inkomma med förklaring.

20 §.

Hvad i afseende å besvärsbandlingars delgifning och ingifvande af bevis
därom samt förklarings afgifvande bör iakttagas så ock påföljden för försummelse
att i rätt tid inkomma med delgifningsbevis skall tecknas på besvärsskriften.

21 §.

Så snart inkommet besvärsmål är i skick att kunna afgöras, teckne
Konungens befallningshafvande å besvärshandlingarna, som ej må till part återställas,
sitt utslag och införe i röstlängden de rättelser, som däraf föranledas.

22 §.

Underrättelse om tiden för utslagets meddelande varde senast dagen
därefter införd i en för ändamålet särskildt inrättad bok, som hålles för allmänheten
tillgänglig.

23 §.

Öfver Konungens befallningshafvandes utslag må klagan ej föras annat
än i sammanhang med besvär öfver själfva valet.

24 §.

När röstlängd, enligt hvad ofvan sägs, blifvit i föreskrifven ordning framlagd
och anmärkning däremot ej förekommit eller beslut i anledning af fram -

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

41

ställd anmärkning gifvits och behörig rättelse i längden gjorts, lände den röstlängd
vid de riksdagsmannaval, som därefter hållas, till ovillkorlig efterrättelse,
intill dess ny röstlängd på enahanda sätt kommit till stånd; dock att, där på
besvär öfver riksdagsmannaval röstlängden i någon del förklarats felaktig,
behörig rättelse däri af Konungens befallningshafvande verkställes.

IV Kap.

Om kungörande af val samt om valförslag och

vallistor.

25 §.

När val till Andra Kammaren skall äga rum, låter Konungens befallningshafvande
därom i god tid förut utgå kungörelse, som uppläses i kyrkorna
och införes i den eller de ortstidningar, däri Konungens befallningshafvandes
tillkännagifvanden vanligen intagas. I denna kungörelse upptages
antalet af dem, som skola väljas inom valkretsen, och utsättes, utom valdagen,
valstället inom hvarje valdistrikt samt tid och ställe för rösternas
sammanräknande.

Kungörelsen skall tillika innehålla, inom hvilken tid valförslag, på sätt
i 26 § sägs, samt anmälningar, hvarom i 33 § förmäles, böra till Konungens
befallningshafvande ingifvas.

26 §.

Från och med måndagen till och med lördagen i sjätte veckan före den,
i hvilken valet hålles, mottager Konungens befallningshafvande mellan klockan
10 förmiddagen och klockan 2 eftermiddagen förslag å kandidater. Dessa
valförslag böra innehålla tydlig uppgift å de föreslagnas namn, titel eller yrke
och hemvist. Hvarje förslag må upptaga högst dubbelt så många kandidater,
som valet afser riksdagsmän, och skall för att anses giltigt vara undertecknadt
af minst tjugu inom valkretsen röstberättigade personer, med angifvande
för en hvar af titel eller yrke och hemvist samt det valdistrikt, å hvars röstlängd
han är uppförd.

Bih. till Rikad. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 29 Häft.

6

42

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.

Förslagsskriften skall tillika bemyndiga en af förslagsställarne att densamma
ingifva. Sådant uppdrag medfölje utan vidare fullmakt befogenhet för
den utsedde att i allt, som angår förslaget, såsom ombud för öfriga förslagsställare
företräda dem hos Konungens befallningshafvande.

27 §.

Förslag skall af förslagsställarnes ombud personligen till Konungens befallningshafvande
ingifvas.

Är ett förslag i behörig ordning aflämnadt, må Konungens befallningshafvande
ej vägra att detsamma mottaga i annat fall, än att antalet röstberättigade
förslagsställare därå understiger tjugu, eller att förslaget upptager
flera kandidater, än som enligt 26 § är medgifvet.

28 §.

Yppas tvifvelsmål om hvem som med en föreslagen kandidat afses, eller
förekommer eljest någon otydlighet, meddele förslagsställarnes ombud Konungens
befallningshafvande erforderliga upplysningar och göre härom å förslaget
de anteckningar, som finnas nödiga.

29 §.

Konungens befallningshafvande åligger att ofördröjligen pröfva de föreslagna
kandidaternas valbarhet. Finnes därvid att någon ej är valbar, varde
hans namn från förslaget struket och beslutet härom förslagsställarnes ombud
meddeladt; ombudet sedan obetaget att inom utgången af den i 26 §
omförmälda mottagning å förslaget uppföra en valbar person i den uteslutnes
ställe.

30 §.

De ingifna förslagen skola hos Konungens befallningshafvande under behörig
tillsyn vara för en hvar tillgängliga.

31 §.

När förslagen, efter verkställd pröfning, äro i behörigt skick, låter
Konungens befallningshafvande å en förteckning uppföra dem i ordningsföljd
efter som de ingifvits och med utsättande för ett hvart af dem af förslags -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

43

ställarnes namn, titel eller yrke och hemvist. Denna förteckning kungöres
ofördröjligen på enahanda sätt, som i 25 § är föreskrifvet.

32 §.

På grund af de kungjorda förslagen fastställas offentliga vallistor på sätt
här nedan i 33 till och med 36 §§ sägs.

33 §.

1. Under tredje veckan före den, i hvilken valet sker, mottager Konungens
befallningshafvande från och med måndagen till och med lördagen mellan klockan
10 förmiddagen och klockan 2 eftermiddagen anmälningar om namn å kandidater,
hvilka skola tillhöra en och samma vallista.

2. Å vallista må ej upptagas andra namn på kandidater, än som finnas
å de enligt 31 § kungjorda förslag. För att kunna mottagas skall anmälningsskrift
vara undertecknad, om den upptager namn å kandidater från två
eller flera dylika förslag, af minst tio bland dem, som framställt dessa förslag,
och om den upptager namn å kandidater från ett enda förslag, af minst en
af dess framställare; varde ock inlämnad af den eller någon bland dem, som
gjort ifrågavarande anmälan.

3. Anmälningsskriften skall vara försedd med förklaring af samtliga
därå upptagna kandidater att de vilja tillhöra ifrågavarande vallista. Förklaringen
skall af hvarje kandidat egenhändigt underskrifvas och namnteckningen
af två personer bevittnas. Ej må någon kandidat underteckna mer än en
dylik förklaring.

34 §.

Upptager anmälningsskrift namn å kandidat, som ej finnes å de enligt 31 §
kungjorda förslag eller icke afgifvit sådan förklaring, som i 33 § 3 mom. afses,
eller är beträffande någon föreslagen kandidat förklaringen ej af beskaffenhet,
som sist nämnda lagrum föreskrifver, har Konungens befallningshafvande att
utesluta vederbörande kandidats namn från den anmälda vallistan.

Har kandidat å mer än en anmälningsskrift tecknat sådan förklaring,
som i 33 § 3 mom. afses, skall hans namn af Konungens befallningshafvande
uteslutas från de enligt samma § anmälda vallistor, å hvilka det upptagits.

Saknas alldeles å anmälningsskrift sådan förklaring, som i 33 § 3
mom. afses, varde den ej mottagen.

44

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.

35 §.

När anmäld vallista är i behörigt skick, har Konungens befallningshafvande
att utesluta därå upptagna kandidaters namn från de enligt 31 §
kungjorda förslag.

De namn å kandidater, som därefter återstå å nämnda förslag, anses
hvar för sig bilda en särskild vallista.

Upptager vallista namn å kandidat, som vid den i 33 § nämnda mottagnings
utgång är afliden eller finnes ej längre vara valbar, varde då sådant
namn af Konungens befallningshafvande från listan uteslutet.

36 §.

Vid utgången af den i 33 § nämnda mottagning läte Konungens befallningshafvande
ofördröjligen upprätta en förteckning å de särskilda vallistorna,
och iakttages härvid att vallistor, som tillkommit på anmälan enligt 33 §,
sättas främst och inbördes ordnas efter tiden för inlämnandet, att efteråt de
listor, som utgöras af fristående kandidatnamn, ordnas alfabetiskt efter namnens
begynnelsebokstäfver, samt att hvarje lista förses med tydlig nummerbeteckning.

Sålunda ordnade, varda listorna omedelbart af Konungens befallningshafvande
kungjorda såsom offentliga vallistor. Kungörelsen härom sker på
enahanda sätt, som i 25 § är föreskrifvet; varde ock inom hvarje valdistrikt
anslagen å dörren till vallokalen.

37 §.

Konungens befallningshafvande läte, med undantag för det fall, som i 39 §
här nedan sägs, i enlighet med formulär 4 vid denna lag trycka tillräckligt
antal röstsedlar, upptagande på en sida samtliga vallistor i noga öfverensstämmelse
med den i 36 § omförmälda förteckning.

38 §.

Finnes hela antalet å förslag uppförda valbara kandidater vara mindre
än det antal riksdagsmän, som skall väljas, varde med inställande af redan
kungjorda valåtgärder ny valdag utsatt att hållas så tidigt lämpligen kan ske;
och skola i öfrigt beträffande sådant nytt val de här ofvan i detta kapitel
gifna föreskrifter lända till efterrättelse.

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

39 §.

Uppgår hela antalet å förslag uppförda valbara kandidater till jämnt det
antal platser, som är att besätta, förklarar Konungens befallningshafvande
omedelbart dessa kandidater valda och inställer alla vidare valåtgärder. Kungörelse
härom sker på sätt i 25 § är stadgadt.

V Kap.

Om valens förrättande.

40 §.

Valet sker på landet inför den i 5 § omförmälda valnämnd och i stad
inför magistraten.

I valnämnden skola härvid alltid minst två ledamöter, utom ordföranden,
vara närvarande.

41 §.

Röstlängden för hvarje valdistrikt skall jämte erforderligt antal röstsedlar
i försegladt omslag med påskrift, utvisande omslagets innehåll, genom
Konungens befallningshafvandes försorg tillställas vederbörande ordförande
vid valförrättningen i god tid före valdagen. Detta omslag må först vid
valförrättningen brytas; och varde erinran därom jämväl tecknad å omslaget.

42 §.

I hvarje vallokal skola finnas särskilda skrifplatser, vid Indika den röstande
kan med fullt bevarande af valhemligheten utmärka, huru han röstar. För
sådant ändamål skola dessa skrifplatser vara inrättade med skärmar eller
annat dylikt, dock så anordnadt att för såväl valmyndigheten som allmänheten
är synligt, när en skrifplats är af en valman upptagen; och åligger det
valmyndigheten att vaka öfver att valmannens förehafvande där ej må af
någon kunna iakttagas.

Å tjänliga ställen i vallokalen skola exemplar af denna lag finnas anslagna.

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

43 §.

Valförrättningen äger rum inför öppna dörrar. Ej må därvid tal hållas,
eller tryckta eller skrifna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen.

Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,
som valmyndigheten för ordningens upprätthållande och valförrättningens behöriga
fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning, som ej kan afstyras,
äge valmyndigheten att afbryta förrättningen.

44 §.

Valet skall börja klockan 9 förmiddagen och fortgå till klockan 1
eftermiddagen samt därefter fortsättas från klockan 4 till klockan 8 eftermiddagen;
dock att, där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom valdistriktet,
uppehåll göres för den tid gudstjänsten pågår.

Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera lämpliga,
äge Konungen att därom på framställning af vederbörande förordna.

45 §.

Innan röstsedlarna tillhandahållas valmännen, låter valmyndigheten öfverst
på sedlarnas blanka sida intrycka en stämpel, utvisande det valdistrikt, där
förrättningen äger rum.

Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande
att valurnan är tom.

46 §.

En hvar, som anmäler sig till valet och är i röstlängden uppförd såsom
röstberättigad, erhåller vid valbordet en röstsedel.

Vid någon af de i 42 § omförmälda skrifplatser anbringar valmannen
å nämnda röstsedel med en penna af blåkrita, som där hålles för de röstande
tillgänglig, ett tydligt streck under hvart och ett af de namn, på hvilka
han vill rösta, och sammanviker samt tillsluter röstsedeln. Utan dröjsmål
öfverlämnar därefter valmannen personligen röstsedeln till valnämndens eller
magistratens ordförande, hvilken, sedan han förvissat sig om att sedeln är
behörigen stämplad, men eljest på utsidan omärkt, och efter det i röstlängden
vid den röstandes namn skett anteckning om aflämnandet, nedlägger sedeln
i valurnan.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51. 47

47 §.

Valman, som på grund af kroppsligt fel är oförmögen att själf utmärka,
huru han vill rösta, eller att i föreskrifven ordning framlämna sin röstsedel, äge
att till biträde vid röstningen anlita den, lian själf därtill utser.

48 §.

Ej må någon rösta på andra än dem, kvilkas namn äro på röstsedeln
tryckta.

Å röstsedeln må ej utmärkas flera, men väl färre, namn än det antal
riksdagsmän, som skall väljas.

Är å röstsedel endast ett namn understruket, bär den kandidat, som
därmed afses, erhållit den röstandes hela röst. Äro två namn understrukna,
har hvardera kandidaten erhållit 1j2 röst; äro tre namn understrukna, har en
hvar af de tre kandidaterna erhållit 1/3 röst och så vidare, så att den del af
en hel röst, som, när mer än ett namn å röstsedeln understrukits, tillkommer
en hvar af de på röstsedeln utmärkta kandidater, alltid motsvarar deras antal.

Valmannen vare ej bunden att rösta uteslutande inom en vallista på
röstsedeln, utan äge full frihet att rösta på kandidater å skilda listor.

49 §.

I annan ordning eller på annat sätt, än ofvan i 46 till och med 48 §§
är sagdt, må ej någon sin rösträtt utöfva.

Röstsedel, som saknar behörig stämpel eller på utsidan är försedd
med något af den röstande anbragt märke, varde ej mottagen.

50 §.

Har genom misstag vid namnunderstrykningen eller af annan orsak
röstsedel blifvit obrukbar, äge valmannen mot sedelns återställande utfå ny
röstsedel, när det pröfvas kunna ske utan förfång för de efteråt röstandes
rätt att erhålla röstsedlar.

51 §.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller valet
skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å
anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att aflämna
sina röstsedlar.

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

52 §.

När alla, som vid det för valförrättningens slut fastställda klockslag äga
tillträde till valet, aflämnat sina röstsedlar, förklarar ordföranden röstningen
afslutad.

Omedelbart därefter uttagas röstsedlarna ur valurnan och räknas oöppnade.
I det protokoll, som i öfverensstämmelse med det vid denna lagfogade
formulär 5 med därå gjorda anvisningar skall föras vid förrättningen,
antecknas antalet afgifna röstsedlar. Jämväl räknas och upptages i protokollet
antalet af de personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit
i valet.

De vid valet afgifna röstsedlarna inläggas härefter i ett hållfast omslag,
som omsorgsfullt förseglas under minst tre närvarandes sigill. De sålunda
åsätta sigillen skola jämväl i protokollet aftryckas.

Vid förrättningen öfverblifna röstsedlar skola genast förstöras.

53 §.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas
under minst tre närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert
förvar; och hör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
valnämnden eller magistraten inför öppna dörrar förvissa sig om att sigillen
äro obrutna.

54 §.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats af ordföranden
och två af de närvarande, afslutas förrättningen med tillkännagifvande, att
röstsammanräkningen verkställes å tid och ställe, som därför blifvit utsatt.

Valnämnden eller magistraten insänder därefter ''ofördröjligen till Konungens
befallningshafvande röstsedlarna och valprotokollet jämte röstlängden.

VI kap.

Om rösternas sammanräkning samt kungörande af

valets utgång.

55 §.

Å utsatt tid och ställe verkställes af Konungens befallningshafvande
sammanräkning af de vid valet afgifna röster. Sammanräkningen sker inför

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

öppna dörrar. Såsom vittnen böra därvid deltaga de personer, Konungens befallningshafvande
därtill utser.

56 §.

Protokollen öfver röstningen granskas livar för sig, och sigillen å omslaget
till de vid hvarje protokoll fogade röstsedlar jämföras med de sigill,
som äro å protokollet aftryckta. Förekommer därvid ej skälig anledning, att
omslaget efter tillslutningen blifvit öppnadt, brytes förseglingen. I annat fall
lämnas omslaget orubbadt, och de däri inneslutna röstsedlar inverka ej
på valet.

57 §.

Ej må valets afslutande uppehållas däraf, att protokoll och röstsedlar
icke inkommit från alla valdistrikt.

58 §.

Efter det röstsedlarna från de särskilda valdistrikten öppnats och granskats,
meddelar Konungens befallningshafvande de beslut, hvartill röstsedlarna
och protokollen må gifva anledning.

59 §.

Ogiltig är röstsedel:

hvilken icke är försedd med sådan stämpel, som i 45 § sägs;
å hvilken understrukits flera namn, än valet afser platser;
å hvilken intet namn utmärkts;

å hvilken tillagts och understrukits något namn, förn ej är å sedeln tryckt;
å hvilken på annat sätt, än 46 § angifver, utmärkts huru den röstande
velat rösta;

å hvilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara af den röstande
med afsikt där anbragt.

60 §.

För sammanräkningen böra de giltiga röstsedlarna ordnas i grupper efter
antalet af de å hvarje sedel gjorda namnunderstrykningar.

Bill. till Riksd. Prof. 1904 1 Samt. 1 Afd. 29 Häft.

7

50

Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

61 §.

Vid sammanräkningen begynnes med den grupp af röstsedlar, å hvilka
blott ett namn understrukits; och antecknas huru många röster hvarje kandidat
erhållit på dessa röstsedlar.

Från de röstsedlar, å hvilka två namn understrukits, antecknas likaledes
huru många gånger hvarje kandidats namn sålunda utmärkts. De härvid
antecknade talen delas med 2.

Från de röstsedlar, å hvilka tre namn understrukits, sker på enahanda
sätt anteckning för hvarje kandidat; dock att de härvid antecknade talen
delas med 3.

På samma sätt behandlas alla öfriga grupper af röstsedlar, därvid för
hvarje grupp iakttages, att de antecknade talen delas med det tal, som utvisar
antalet å röstsedlarna understrukna namn.

För sammanräkningen af de kvoter, som sålunda erhållas, böra uppkomna
bråktal uttryckas i hundradelar, så att 1/2 räknas lika med 0.50, x/3
lika med 0.33, 2/3 lika med 0.67 och så vidare, allt i enlighet med den å
bilaga till denna lag intagna tabell.

De tal, som på ofvan angifna sätt erhållas för en och samma kandidat,
sammanräknas. Summan utgör kandidatens rösttal.

62 §.

Rösttalen för de kandidater, som äro uppförda på samma vallista, sammanräknas,
och summan varde på det sätt jämnad till närmaste hela tal, att
hvad som öfverstiger 0.50 räknas för 1, och hvad som understiger eller blott
uppgår till 0,50 uteslutes. Det sålunda uppkomna talet är listans rösttal.
För lista, som upptager en enda kandidat, är hans rösttal, på enahanda sätt
jämnadt, listans rösttal.

63 §.

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika listorna efter
den grund, att, då någon lista tillerkännes en plats för en viss röstmängd,
samma röstmängd skall medföra lika rätt för hvarje annan lista.

Denna fördelning tillgår sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas
den af de olika listorna, hvilken för hvarje gång uppvisar det största af nedan
angifna jämförelsetal.

Jämförelsetalet är för hvarje lista dess rösttal, så länge listan ännu icke
fått någon plats sig tillerkänd; därefter halfva rösttalet, så länge listan er -

51

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 51.

hållit allenast eu plats; därefter tredjedelen af rösttalet, så länge listan erhållit
allenast två platser; och så vidare i fortsatt följd.

Äro, i fråga om någon plats, två eller flera af jämförelsetalen lika, äge
den lista företräde, hvars rösttal är störst. Äro äfven rösttalen lika, skilje
lotten.

Har en lista redan erhållit så många platser, som listan upptager kandidater,
varde den från vidare jämförelse utesluten.

64 §.

De platser, som enligt nästföregående § tillkomma en lista, tilldelas dem
af de valbara kandidaterna därå, som äga högsta rösttalen. Vid lika rösttal
eller i händelse plats skall tilldelas någon af två eller flera kandidater, som
icke personligen erhållit någon röst, skilje lotten.

65 §.

Vid förrättningen läte Konungens befallningshafvande föra protokoll, i
hvilket antecknas utom annat, som vid förrättningen förekommit, huru många
giltiga och ogiltiga röstsedlar afgifvits i hvarje valdistrikt, sammanlagda antalet
giltiga röstsedlar, hvarje kandidats rösttal, de särskilda vallistornas
rösttal, de öfriga jämförelsetal, som varit bestämmande vid fördelningen af
platserna mellan de olika listorna, det antal platser, som tilldelats hvarje
lista, samt slutligen de valda riksdagsmännens namn.

Samtliga röstsedlar inläggas, de godkända och de underkända hvar för
sig, i omslag, hvilka, innan förrättningen afslutas, förses med minst tre
närvarandes sigill, hvarom anteckning sker i protokollet. De sålunda inlagda
röstsedlarna jämte de enligt 61 § gjorda anteckningar skola förvaras
till dess valet vunnit laga kraft eller, i händelse af besvär, dessa blifvit
afgjorda.

66 §.

Kan förrättningen icke på en dag bringas till slut, eller varder eljest
nödigt att densamma uppskjuta eller afbryta, skola alla röstsedlar inläggas i
omslag, hvilka förseglas under minst tre närvarandes sigill. Dessa omslag
jämte andra till valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert
förvar; och må förrättningen ej ånyo företagas, innan de af Konungens befallningshafvande
tillkallade vittnen eller andra närvarande förvissat sig om
att de åsätta sigillen äro obrutna.

52 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.

67 §.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning af valprotokollet.
Med protokollets uppläsning är valförrättningen afslutad.

68 §.

Om utfärdande af fullmakt för de valda är stadgadt i riksdagsordningen.
Sådan fullmakt skall hafva följande lydelse:

»Vid riksdagsmannaval, som den . . . (dag, månad, år) . . . hållits i . . .
(valkretsens namn), har» N. N. »blifvit utsedd till ledamot af Riksdagens Andra
Kammare för en tid af tre år, räknade från och med den 1 januari nästkommande
år» (eller om valet hållits efter treårsperiodens början: »för tiden
till den 1 januari år....»); »hvarom detta länder till bevis och fullmakt».
Ort och tid.

69 §.

Har någon, som blifvit vald till riksdagsman, afsagt sig uppdraget, och
pröfvas afsägelsen giltig, då inträde i hans ställe den af kandidaterna på
samma lista, som enligt de i 64 § angifna grunder kommer de valda riksdagsmännen
närmast.

Samma lag vare, då eljest ledig vorden plats i kammaren skall fyllas.

Finnes å den lista, som upptagit den afgångne, till fyllande af dennes
plats ingen valbar kandidat, skall platsen efter de i 64 § stadgade grunder
fyllas från den af de öfriga listorna, som vid fortsättande af det i 63 § angifna
förfarande finnes närmast berättigad till den obesatta platsen. Saknas
på samtliga listor valbar kandidat, skall platsen stå obesatt till nästa val.

70 §.

I de fall, som i nästföregående § afses, skall Konungens befallningshafvande
vid offentlig förrättning, som hålles så fort ske kan och hvarom
underrättelse minst åtta dagar förut meddelas genom anslag och medelst tryck
så som med Konungens befallningshafvandes kungörelser vanligen förfares, i
protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna samt hvilken på grund
däraf skall inträda i den afgångnes ställe. Sedan detta protokoll vid förrättningen
upplästs, utfärde Konungens befallningshafvande omedelbart fullmakt
för den sålunda utsedde.

Denna fullmakt skall vara af följande lydelse:

»Sedan» N. N. »blifvit utsedd till ledamot af Riksdagens Andra Kammare
för .... (valkretsens namn) för en tid af tre år, räknade från och med den

53

Kungl. Maj:tx Nåd. Proposition N:o 51.

1 januari år (eller om den afgångne utsetts först efter treårsperiodens

början: »för tiden till den 1 januari år . ...»), men denna plats blifvit ledig,
har vid förrättning enligt 69 § af lagen om val till Riksdagens Andra
Kammare» N. N. »blifvit utsedd att inträda såsom ledamot af nämnda kammare
för tiden till den 1 januari år ....» (eller om förrättningen hållits före
treårsperiodens början: »för sagda tid»); »hvarom detta länder till bevis och
fullmakt». Ort och tid.

VII kap.

Allmänna bestämmelser.

71 §.

Hvad i denna lag är stadgadt i afseende å magistrat vare i stad, där
magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskild! tillsatta styrelse.

72 §.

Äro i stad flera valdistrikt, skall magistraten för valets hållande dela sig
i lika många afdelningar med minst tre ledamöter i hvarje. Finnes i magistraten
ej tillräckligt antal ledamöter för en sådan fördelning, äge magistraten
att bland stadens invånare utse erforderligt antal personer att såsom extra
ledamöter af magistraten närvara vid valförrättningen.

År magistrat delad på afdelningar, föres vid valförrättning protokollet af
den, hvarje afdelning inom sig därtill utser.

73 §.

Uppdrag att vara ledamot i valnämnd eller extra ledamot af magistrat
vid valförrättning må ej annan afsäga sig, än ämbets- eller tjänsteman, som
af sin befattning är hindrad att uppdraget fullgöra; den, som uppnått sextio
års ålder; samt den, hvilken eljest uppgifver hinder, som af kommunalstämman
eller magistraten godkännes.

74 §.

Menar någon att val af ledamöter i valnämnd icke skett i laga ordning,
eller vill någon klaga däröfver att af honom gjord afsägelse af uppdrag, som
i 73 § afses, icke godkänts, äge han att hos Konungens befallningshafvande

54

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 51.

anföra besvär före klockan 12 å femtonde dagen från den dag, då valet
hölls eller det beslut meddelades, däri rättelse sökes; och må öfver Konungens
befallningshafvandes utslag i sådant mål klagan ej föras.

75 §.

Öfver beslut, som i 2 och 3 §§ afses, må besvär anföras i den ordning,
som är bestämd för Överklagande af Konungens befallningshafvandes utslag
i mål, hvilka bedömas efter förordningarna om kommunalstyrelse.

76 §.

Om besvär öfver riksdagsmannaval eller sådan Konungens befallningshafvandes
åtgärd, som står i omedelbart samband med själfva valet, är stadgadt
i riksdagsordningen.

77 §.

Ej må vid klagan öfver beslut i fråga om anmärkning mot röstlängd
andra bevis gälla än de, som hos valnämnden eller magistraten varit i laga
ordning företedda.

78 §.

Vid pröfning af besvär öfver riksdagsmannaval må sådana omständigheter
ej verka till valets upphäfvande, som, utan att öfva inflytande på den omedelbara
utgången af valet, kunna äga inverkan allenast på frågan om hvilka vid
sedermera inträlfade ledigheter må varda till riksdagsmän utsedde.

79 §.

Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då åtgärd för rätt att
framställa anmärkning mot röstlängd eller då pröfning af anmärkningar däremot
eller då åtgärd för rätt att fullfölja eller bevaka talan mot beslut vid
sådan pröfning eller för rätt till klagan, som i 74 § afses, sist bör företagas,
må den åtgärd eller pröfning ske å nästa söckendag.

80 §.

Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja att de anordningar, som
i 42 § afses, ordentligen verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar så ock de af denna lag föranledda
utgifter för skrifmaterialier och stämplar äfvensom kungörande, som åligger

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

valnämndens ordförande eller magistrat, skola gäldas af kommunerna, hvilka
jämväl hafva att tillhandahålla och anordna lämpliga vallokaler.

81 §.

Hvad i den för Stockholms stad fastställda valordning är stadgadt i fråga
om val af riksdagsmän i Andra Kammaren skall upphöra att gälla i afseende
å de val, som förrättas enligt denna lag.

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

Bilaga.

Tabell, utvisande huru vanliga bråktal skola i hundradelar

beräknas.

Va lika med 0,5 o

Vs » » 0,33

2/3 » » 0,6 7

V 4 » » 0,2 5

V4 » » 0,50

3/4 » » 0,7 5

Ve » » 0,20

% » » 0,40

3/b » » 0,6 0

V6 » » 0,80

Ve » » 0,17

2/g » » 0,33

3/6 » » 0,50

4/6 » » 0,6 7

5/e » » 0,83

V7 » » 0,14

2/7 » » 0,2 9

3/7 » » 0,4 3

V7 » » 0,57

5/7 » » 0,7 1

®/7 » » 0,8 6

Va » » 0,12

2/g » » 0,2 5

3/g » » 0,37

4/8 » » 0,50

5/g » » 0,62

6/g » »0,75

7/8 » » 0,8 7

Ve » » 0,n

2/9 » » 0,2 2

7o

lika med

0,3 3

79

»

0,4 4

5/

/ 9

»

»

0,5 6

79

»

»

0,6 7

79

»

»

0,7 8

79

»

0,8 9

Vio

»

»

0,10

7io

»

»

0,2 0

3/lO

»

»

0,3 0

7io

»

»

0,4 0

7io

»

»

0,5 0

7io

»

»

0,6 0

Vid

»

»

0,7 0

8/

/10

»

»

0,80

7io

»

»

0,90

Va

»

»

0,0 9

7u

»

»

0,18

3/u

»

»

0,2 7

7u

»

7>

0,3 6

7u

»

»

0,4 5

6/n

»

T>

0,5 5

7n

»

»

0,6 4

8/

/11

»

»

0,7 3

9/

/11

»

»

0,8 2

*7n

»

»

0,91

Via

»

0,08

712

»

»

0,17

7l2

»

»

0,2 5

712

»

»

0,3 3

712

»

0,42

O.

6/l2

lika med

0,50

712

»

»

0,5 8

8/12

»

»

0,6 7

7l2

»

»

0,7 5

10/

/12

»

0,8 3

U/l2

»

»

0,92

V13

»

0,0 8

2/

/13

»

0,15

3/l3

»

»

0,2 3

7l3

»

»

0,31

7l3

»

0,38

7l3

»

»

0,4 6

7l3

»

0,54

8/

/13

»

»

0,62

8/

/13

»

»

0,6 9

10/

/13

»

»

0,7 7

11/

/13

»

»

0,8 5

''7l3

»

»

0,9 2

7l4

»

»

0,07

7l4

2>

0,14

3/l4

»

»

0,21

714

»

»

0,2 9

7l4

»

»

0,3 6

714

»

»

0,4 3

7l4

»

»

0,50

8/

/14

>

»

0,5 7

9/

/ 14r

»

»

0,6 4

10/

/14

0,71

11 /

/14

»

0,7 9

12 /

/14

»

0,8 6

S. V.

13/14

lika

med

0,93

Vl6

»

»

0,0 7

7l5

»

0,13

7l5

»

»

0,20

7l5

»

0,2 7

7l6

»

0,33

7l5

»

»

0,4 0

7l5

»

»

0,4 7

7l5

»

0,5 3

7l5

»

»

0,60

10/

/15

»

»

0,6 7

11/

/15

»

»

0,7 3

12/

/15

»

y>

0,80

13/

/l5

»

»

0,8 7

U/l5

»

»

0,9 3

Vie

0,0 6

7l6

»

»

0,12

8/l6

»

0,19

4/l6

»

»

0,2 5

5/l6

»

0,31

6/l6

»

»

0,37

7l6

»

»

0,44

8/

/16

»

»

0,50

9/

/ia

»

0,5 6

10/

/ia

0,62

11/

/i6

»

»

0,6 9

12/

/i6

»

0,7 5

13/

/l6

»

»

0,81

14/

/16

»

»

0,8 7

15/

/l6

»

0,94

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

57

Formulär 1.

Formulär till kungörelse om framläggande af röstlängd.

Kungörelse.

Härmed tillkännagifves, att röstlängd till ledning vid val i N. N. valdistrikt
till Riksdagens Andra Kammare finnes under tiden från och med den

24 till och med den 31 maj framlagd i —--*) för att där vara för allmänheten

tillgänglig; och erinras tillika att den, hvilken rösträtt enligt denna längd
ej tillkommer, men som för sig vill påstå sådan rätt, eller den, som anser att
annan icke må vara i längden upptagen såsom röstberättigad, äger att sina
anmärkningar, skriftligen affattade och åtföljda af de bevis han vill åberopa,
ingifva till — — — 2) före klockan 12 å ... 3) dagen den — — —3), äfvensom
att pröfning af de mot röstlängden framställda anmärkningar, som i rätt
tid inkommit, äger rum i — — —4) . . .5) dagen den---5).

Ort och tid.

Underskrift.

Anvisningar:

J) Här angifves den lokal, i hvilken röstlängden kommer att framläggas; och iakttages i afseende
därå att behörig tillsyn öfver längden må kunna å det angifna stället utöfvas till förekommande
af att eljest anteckning i längden skulle af någon kunna verkställas.

2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.

3) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken anmärkningarna
sist skola vara ingifna; det är den 3 juni eller, om den dagen infaller å sön- eller helgdag,
näst påföljande söckendag.

4) Sockenstuga, rådhus eller annan lämplig lokal.

®) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning bestämda
tid, som är den 15 juni eller, om denna dag infaller å sön- eller helgdag, näst påföljande
söckendag.

Bih. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 29 Häft.

8

58

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 51.

Formulär 2.

Formulär till underrättelse enligt 11 §.

Jämlikt den röstlängd, som detta år upprättats för att i N. N. valdistrikt
tjäna till efterrättelse vid val till Riksdagens Andra Kammare, varder Eder
härigenom meddeladt att Ni — —--— — — — — — — —---

icke är i röstlängden antecknad såsom röstberättigad.

Därest Ni vill för Eder påstå rätt till deltagande i det riksdagsmannaval,
vid hvilket nämnda röstlängd skall begagnas, äger Ni att Edra anmärkningar,
skriftligen affattade och åtföljda af de bevis Ni vill åberopa, ingifva
till — — —2) före klockan 12 å . . .3) dagen den — — 3) juni, och kommer

pröfning af sådana i rätt tid inkomna anmärkningar att äga rum i---4)

. . .5) dagen den — — 5) juni med början klockan 10 förmiddagen.

Poststämpelns datum.

Underskrift.

Anvisningar:

0 Här införas den eller de omständigheter, på grund hvaraf vederbörande från rösträtt
uteslutits.

2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.

3) Här utsattes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken anmärkningarna
sist skola vara ingifna; det är den 3 juni eller om den dagen infaller å sön- eller helgdag,
näst påföljande söckendag.

4) Vederbörande lokal.

5) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning be stämda

tid, som är den 15 juni eller, om denna dag infaller å sön- eller helgdag, näst påföljande
söckendag. _

Formulär 3.

Formulär till underrättelse enligt 13 §.

Att i rätt tid anmärkning . . framställts därom, att i den röstlängd, som
detta år upprättats för att i N. N. valdistrikt tjäna till efterrättelse vid val
till Riksdagens Andra Kammare, Ni upptagits såsom röstberättigad, varder
Eder till kännedom härigenom meddeladt, med underrättelse tillika att pröfning

af anmärkning .... äger rum i--- —x) . . .2) dagen den--2) juni med

början klockan 10 förmiddagen, då tillfälle lämnas Eder att. . . samma bemöta.

Poststämpelns datum.

Underskrift.

Anvisningar:

0 Vederbörande lokal.

2) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning bestämda
tid, som är den 15 juni eller, om denna dag infaller å sön- eller helgdag, näst påföljande
söckendag. _

ROSTSEDEL

i.

Andersson, Johan, i Hör, folkskollärare.
Carlsson, Bengt, i Hög, hemmansägare.
Dahlström, N. K., kronofogde.

Eskiisson, Eskil, i Bosarp, hemmansägare.
Gustafsson, Nils, i Elgaröd, handlande.

Jansson, Per, i Borrby, nämndeman.

Larsson, P. A., å Köpingebro, ingeniör.

Nilsson, Nils, i Svensköp, landtbrukare.
Nordenskjöld, J. M., kapten.

Olsson, C. G., läroverksadjunkt.

Persson, Per, i Esarp, arrendator.

Svensson, Nils, i Åkarp, hemmansägare.
Svensson, C. J., boktryckare.

Thorssell, G. W., disponent.

Törne, M., rådman.

Uggla, Arvid, grosshandlare.

Östberg, G. F., lektor.

Bergman, Karl, verkmästare.

Johansson, S. M., skräddare.

Karlsson, Ivar, litteratör.

Magnusson, Sven, gjutare.

Nyström, G. E., typograf.

Öl in, Oskar, snickeriarbetare.

Rosengren, Ernst, målare.

Söderman, Alfred, brännmästare.

3*

Andersson, Anders, i Bjäresjö, hemmansägare.
Andersson, Per, i Esphult, landtbrukare.
Bengtsson, Ola, i Södra Mellby, hemmansägare.
Dahlberg, 0. W., å Källstorp, arrendator.

Enbom, Karl, å Hilmershus, godsägare.

Eriksson, Sven, kyrkoherde.

Falkenberg, Melcher, frih., godsägare.
Falkenberg, Wilhelm H., grefve, kammarherre.
Hagdahl, Axel, häradshöfding.

Hansson, Rasmus, i Lilla Harrie, hemmansägare.
Hansson, Hans, i Skurup, landstingsman.
Johnsson, Per, i Viken, landtbrukare.

Jönsson, Jöns, i Värn, hemmansägare.

Tolk C. A., godsägare, vice häradshöfding.

4,

Björling, K. F., målaremästare.

Carlsson, Fredrik, grosshandlare.

Danielsson, Hj. G., skeppsklarerare.

Ekman, Hugo E. W., konsul.

Hammar, J. F., sjökapten.

B.

Eriksson, Gustaf, i Norra Rörum, f. d. häradsdomare.
Johansson, Sven, i Wallby, hemmansägare.

Nilsson, Sven, i Österslöf, landtbrukare.

Persson, Per, i Ilstorp, hemmansägare.

Svensson, Nils, i Önnarp, hemmansägare.

Svensson, Olof, i Södra Åby, nämndeman.

06

Larsson, Per, i Tullstorp, hemmansägare.

Månsson, Åke, i Solberga, hemmansägare.

7.

Melin, Emil G., handlande.

Palm, Gustaf, bankkamrerare.

8.

Cederström, 0. R., frih., generalmajor.

0*8

Johansson, Nils, i Espö, landtbrukare.

to.

Nordström, Erik, fil. doktor.

11.

Wallengren, Olof, byggmästare.

Anvisningar för tryckning af röstsedlar m. m.:

1:0. Det till röstsedlarna använda papper skall vara ogenomskinligt.

2:o. Röstsedlarnas storlek och antalet spalter därå bestämmes af be
hofvet i hvarje fall.

3:o. Kandidaternas namn må ej tryckas närmare intill hvarandra, än
formuläret utvisar.

4:o. Öfverst å röstsedlarnas blanka sida utmärkes med en cirkellinie
platsen för åsättande af valdistriktets stämpel.

5:o. Sedan tryckningen behörigen verkställts och hvarje röstsedel
åsatts en gummirand invid öfverstå kanten, sammanvikas sedlarna
en och en på sätt i hvarje fall finnes lämpligt.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

59

Formulär 5.

Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval.

Protokoll, hållet i N. N. valdistrikt vid val af ledamöter till
Riksdagens Andra Kammare ä — — — (vallokalen) i
— — — (orten) den — — — (dag, månad och år).
Till förrättande af det val af ledamöter i Riksdagens Andra Kammare,

som blifvit utsatt att hållas härstädes denna dag, sammanträdde klockan--

förmiddagen den för sådant ändamål utsedda valnämnd (eller i stad, som utgör
ett valdistrikt: »stadens magistrat»; eller i stad, som hildar flera valdistrikt:

»den för sådant ändamål utsedda afdelning af magistraten»).
---------------------1)

Omslaget till den röstlängd, som vid valet begagnades, bröts vid förrättningen.
De i omslaget jämväl inneslutna röstsedlar, som till valmännen utlämnades,
försågos före utlämnandet med valdistriktets stämpel.

Valet fortgick till klockan — — eftermiddagen med uppehåll — — 2)

Vid valet afgåfvos i vederbörlig ordning ■— — — röstsedlar af---

i röstlängden antecknade valmän. —- — — — — — — — — —■ — —3)

De afgifna röstsedlarna inlades efter verkställd räkning i ett omslag, som
förseglades under de . . .4) sigill, som här nedan finnas aftrycka.

---------------------5)

Vid förrättningen öfverblifna röstsedlar förstördes.

Vid protokollet
N. N.

Aftryck

Aftryck

Aftryck

af

sigill.

Att detta protokoll
bekräftas.

vid valförrättningen upplästs och befunnits riktigt
N. N.

N. N.

Ordförande vid valet.

N. N.

Anvisningar:

*) Har valet ej kunnat börja å bestämd tid, varde anledningen därtill här anmärkt.

2) Här angifvas klockslagen, under hvilka uppehåll i förrättningen, äfven på grund af gudstjänst,
ägt rum. Har valhandlingen eljest afbrutits, varde, med angifvande af orsaken, tiden för
afbrottet jämväl anmärkt.

s) Därest antalet afgifna röstsedlar ej öfverensstämmer med antalet af dem, som enligt anteckningarna
i röstlängden deltagit i valet, skall sannolika anledningen därtill här anmärkas.

4) Antalet, som skall vara minst tre.

5) Har röstsedel ej mottagits, varde det, med angifvande af orsaken, här anmärkt; och upptages
här jämväl hvad i öfrigt förekommit af beskaffenhet att böra till protokollet antecknas.

OFVEB SIKTSTABELL.

Bill. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 29 Häft.

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

Antal vid 1900 års sint befintliga män öfver 25 år, fördelade i yrkesgrupper, samt det antal af dessa män, som, därest de föreslagna

äfvensom antalet enligt no gällande bestämmelser

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7-

8.

9. |

10.

it.

12. |

13.

14.

15.

IG.

17.

J 0

r d b r

u k.

Fabriker och handtverk.

H a n

del.

Allmän tjänst, litterära

Föreslagna valkretsar
jämte nuvarande landtvalkretsar
äfvensom städer.

Fiskare

Gods- och
hemmans-

A rren da-torer och
jordtor-

Inspek-törer och
riittare.

Stattorpare
och öfriga
jordbruks-

Lägen-

hets-

inne-

Tjänste-

hjon.

Summa.

och

sjömän.

Fabriks-

och

handt-

Ingenjörer
och bok-hållare.

Arbetare.

Handlande
(sjökapte-ner och

Bok-

hållare.

Tjänste-män vid
samfärds-

Betjänte
vid sam-färdsan-

Öfriga tjän-stemän
(utom lä-

pare.

arbetare.

häfvare.

idkare.

styrmän).

anstalter.

stalter.

rare otc.).

Stockholms stad.........

137

9

51

206

—

6

409

787

7,075

1,428

19,821

4,947

3,807

475

1,710

2,602

Stockholms län.

Norra Koslags domsaga.......

2,373

823

66

784

148

201

4,395

448

537

22

808

106

18

19

63

41

Mellersta Koslags domsaga......

1,633

614

63

896

124

141

3,471

507

400

6

256

96

11

5

68

33

Södra Roslags domsaga.......

1,153

959

273

1.904

117

283

4,689

321

1,038

95

1,770

227

92

33

154

144

Stockholms läns Västra domsaga ....

584

1,083

131

1.184

140

216

3,288

16

465

2

150

63

9

7

37

46

Södertörns domsaga.........

836

1,338

271

1,766

184

380

4,775

130

157

957

79

1,701

157

76

49

171

91

34

5

5

16

69

1

15

262

24

517

96

39

9

35

25

10

6

6

1

—

—

23

40

140

4

118

48

17

11

16

20

Osthammar.............

1

1

—

—

2

—

4

9

59

—

26

14

13

1

2

7

2

1

—

—

—

—

3

62

37

—

22

38

4

1

9

6

Sigtuna..............

1

5

2

6

—

1

15

1

31

—

13

7

3

1

■-

8

Vaxholm..............

4

3

1

3

—

—

11

34

59

38

20

14

1

2

37

Summa för valkretsen

(1,(531

4,788

818

6,560

784

1,223

20,804

1,610

3,985

232

5,419

872

296

137

557

458

Uppsala län.

Norunda och Örbyhus härad.....

1,101

744

69

875

296

154

3,239

82

484

42

1,934

912

97

14

17

76

39

Olands härad .......... • .

1,103

784

34

304

90

in

2,426

118

403

25

49

4

9

38

32

Uppsala läns Mellersta domsaga ....

1,010

1,119

145

1,122

1,497

163

228

3,787

16

461

7

152

44

7

7

33

42

Uppsala läns Södra domsaga.....

899

767

189

116

206

3,674

61

416

1

181

39

10

14

30

65

Uppsala..............

50

9

8

13

1

4

85

11

508

41

790

288

106

24

177

142

Enköping.............

9

1

1

6

101

—

118

8

168

8

161

48

24

6

23

21

Summa för valkretsen

4,172

3,424

446

3,817

767

703

13,329

291

2,440

124

4,130

565

165

77

377

341

Södermanlands län.

Jönåkers härad...........

392

932

118

824

109

228

2,603

19

310

11

326

34

13

7

49

21

Könö, Hölebo och Daga härad ....

653

1,695

199

1,195

128

426

4,296

43

578

8

275

54

17

5

59

42

Oppunda härad...........

1,059

1,614

184

1,285

279

329

4,750

50

838

31

619

in

37

23

228

57

Villåttinge härad..........

396

571

81

416

62

115

1,641

11

284

* 6

216

43

8

13

62

17

Väster- och Öster-Kekarne härad . . .

1,109

1,051

136

1.152

190

297

3,935

40

630

33

1,885

75

17

19

106

41

Åkers och Selebo härad.......

553

625

108

759

85

183

2,313

54

270

5

265

20

8

7

23

23

Nyköping.............

18

11

9

24

2

1

G5

15

237

19

510

98

51

6

19

59

Torshälla.............

6

5

1

8

30

2

52

15

81

5

186

25

8

3

6

6

Strängnäs.............

15

5

1

9

1

—

31

18

no

3

36

27

7

2

10

25

Mariefred.............

2

7

3

14

27

—

53

7

56

1

60

22

6

1

7

6

Trosa...............

14

1

—

6

—

1

22

9

36

—

19

16

1

1

1

3

Eskilstuna.............

6

1

6

9

1

—

23

4

452

58

1,869

145

104

13

68

30

Summa för valkretsen

4,223

6,518

846

5,701

914

1,582

19,784

285

3,882

180

6,266

670

277

100

638

330

*) Här i kol. 31 angifna antal är, särskilt hvad städerna beträffar, antagligen för högt. Utom de i denna kol. upptagna skulle enligt öfriga diskvalifikationsgrunder ett ej obetydligt antal blifva

till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 år.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

3

valrättsbestämmelserna varit gällande, kunna antagas kafva varit förlustiga rösträtt på grund af uraktlåten skattebetalning,
år 1900 politiskt röstberättigade män.

| 18. | 19.

och konstnärliga yr

20.

21.

| 22.

23.

24.

25.

| 26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

1.

ven.

| Tjänare

1 hos
andra
än jord-brukare.

F. d. yrkesutöfvare, som tillhört afdelningen

Husägare

och

kapita-

lister.

Arbetare

af obe-stämdt
slag.

Inhyses-

hjon.

Fattig-hjon,
fångar
m. m.

Summa
män öfver

25 år.

Däraf för-lustiga röst-rätt på
grund af
uraktlåten
skattebetal-ning.‘)

Nu politiskt
röstberätti-gade (med
afdrag af
häftande för
kommunal-ntskylder).

Föreslagna valkretsar
jämte nuvarande landtvalkretsar

äfvensom städer.

Öfriga
; betjänte.

Under-officerare
o. man-skap.

Lärare,

läkare

etc.

j jordbruk
i och fiske

,(k. 2-6, 9).

fabriker och
handtverk
(k. 10-12).

handel och
samfärdsel
(k. 9 och
13—16).

allmän
tjänst m. m.
(k. 17—20).

2,243

1,055

2,528

3.616

229

1,011

1,871

1,113

328

12,76S

791

70,114

37,715

20,115

Stockholms stad.

Stockholms län.

76

76

41

20

316

72

52

123

15

271

65

67

7,651

349

1,919

Norra Roslags domsaga.

36

62

29

9

235

13

68

108

1

105

39

60

5,618

367

1,494

Mellersta Roslags domsaga.

221

50

126

72

183

41

75

100

29

749

62

197

10,4)58

1,367

2,366

Södra Roslags domsaga.

60

135

31

19

188

20

14

90

10

no

82

89

4 931

174

929

Stockholms läns Västra domsaga.

no

13

81

116

148

128

17

44

35

401

265

144

9,715

1,198

1,882

Södertörns domsaga.

21

6

39

46

12

10

23

28

37

469

—

28

1,871

481

651

Södertelie.

18

1

23

8

24

3

22

11

46

130

—

13

736

77

283

Norrtelje.

5

—

7

b

6

2

1

3

—

25

- •

—

187

13

100

Östhammar.

14

—

3

—

—

O

O

8

2

12

32

—

4

260

15

145

Öregrund.

4

1

5

2

7

7

7

8

5

28

—

6

159

12

54

Sigtuna.

2

94

5

7

2

2

10

9

2

52

—

7

408

6

202

Vaxholm.

567

438

390

302

1,121

301

297

526

192

2,372

513

615

42,004

4,059

10,025

Summa för valkretsen.

Uppsala län.

73

140

38

35

209

58

23

107

1

356

26

140

7,230

1,058

1,813

Norunda och Örbyhus härad.

44

92

28

16

268

42

9

69

1

1-18

18

149

4.900

107

1,254

O lands härad.

137

261

51

15

249

16

12

141

3

150

29

98

5.718

103

1,395

Uppsala läns Mellersta domsaga.

49

197

41

27

250

14

15

no

2

57

9

122

5,384

85

1,113

Uppsala läns Södra domsaga.

93

75

344

213

79

22

53

100

204

1,534

—

11

4,900

1,185

1,539

Uppsala.

20

4

23

11

30

5

14

19

59

193

—

17

975

68

406

Enköping.

416

76!)

525

317

1,085

157

126

546

270

2,438

82

537

29,107

2,606

7,520

Summa för valkretsen.

Södermanlands län.

47

83

26

9

83

15

5

26

5

354

166

67 i

4,279

64

811

Jönåkers härad.

75

112

45

17

202

12

23

71

19

273

262

184 !

6,672

140

1,044

Rönö, Ilölebo och Daga härad.

60

234

60

41

261

59

38

140

37

367

173

157

8,371

261

1,810

Oppunda härad.

29

84

22

16

93

10

10

37

7

215

94

77

2,995

84

600

Villåttinge härad.

69

172

32

18

136

20

5

92

25

179

149

138

7,816

645

1,989

Väster- och Öster-Rekarne härad.

48

165

19

10

68

11

8

45

9

163

115

78

3.727

90

645

Åkers och Selebo härad.

45

10

52

77

15

29

18

32

33

242

—

25

1,657

227

611

Nyköping.

8

1

6

5

4

2

2

—

25

45

1

4

490

113

191

Torshälla.

13

7

24

9

28

7

9

15

28

102

—

7

518

34

199

Strängnäs.

2

1

6

2

—

1

—

3

10

56

—

io !

310

26

156

Mariefred.

3

1

8

—

—

1

2

—

15

29

—

9 !

176

9

68

Trosa.

39

12

60

72

23

16

13

21

30

33

—

63 |

3.148

585

1,593

Eskilstuna.

438

882

360

276

913

1S3

133

482

243

2,058

960

819 |

40,159

2.27S

9,717

Summa för valkretsen.

uteslutna från rösträtt. Dessa uteslutna'' (häftande för fattigunderstöd, utlänningar, vanfrejdade m. fl.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets nppgifvas, äro för hela riket beräknade till högst 80-

4

Kungl. Majvts Nåd. Proposition No 51.

1.

2.

3.

4-

5.

6.

7-

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

J O

d b r

u k.

Fabriker och handtverk.

II a n

d e 1.

Allmän tjänst, litterära

Föreslagna valkretsar

Fiskare

jämte nuvarande landtvalkretsar

Arrenda-

Inspektö-rer och
rättare.

Stattorpare

Lägen-

och

Fabriks-

Ingenjörer
och bok-hållare.

Handlande

Tjänste-

Betjänte

Öfriga tian-

äfvensom städer.

hemmans-

ägare.

torer och
jordtor-pare.

och öfriga
jordbruks-arbetare.

hets-

inne-

hafvare.

Tjänste-

hjon.

Summa.

sjömän.

handt-

verks-

idkare.

Arbetare.

(sjökapte-ner och
styrmän).

Bok-

hållare.

män vid
sam färds-anstalter.

vid sam-färdsan-stalter.

steinän
(utom lä-rare etc.).

Östergötlands läns Norra valkrets.

Björkekinds in. fl. domsaga......

925

941

235

1,449

153

298

4,001

119

789

38

1,697

106

10

15

144

54

Finspånga läns domsaga.......

904

1,399

84

926

155

202

3,670

10

528

31

1,005

57

14

12

49

35

Hammarkinds och Skärkinds domsaga . .

991

947

153

1,363

171

221

3,846

250

526

9

334

76

25

5

53

34

Norrköping.............

68

5

12

12

1

1

99

265

1,206

114

2,850

551

330

34

131

99

Söderköping............

7

3

2

2

1

15

13

70

4

52

41

9

7

6

19

Summa för valkretsen

2,895

3,295

486

3,750

482

723

11,631

657

3,119

196

5,938

831

388

73

383

241

Östergötlands läns Södra valkrets.

Kinda och Ydre domsaga.......

1,465

1.927

54

706

130

173

4,455

21

609

—

169

70

13

14

3

43

Lvsings och Göstrings domsaga ....

1,181

1,037

101

841

219

156

3,535

17

467

16

521

58

7

5

34

31

Åkerbo, Bankekinds o. Hanekinds domsaga
Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga

720

1,036

180

1,108

117

287

3,448

20

605

18

616

53

7

10

73

37

974

1,192

112

1,113

197

229

3,817

7

788

20

279

88

15

20

106

55

Aska, Dals och Bobergs domsaga . . .
Linköping.............

892

875

149

1,112

170

198

3,396

87

650

43

1,275

65

20

9

87

47

32

21

24

45

16

—

138

14

556

22

450

212

88

15

141

119

Vadstena..............

13

1

3

7

—

1

25

6

in

2

Öl

37

11

3

13

21

Skenninge.............

19

15

3

6

—

2

45

—

55

3

26

25

5

3

8

8

Motala..............

7

—

—

—

—

7

31

120

10

221

91

40

9

13

18

Summa för valkretsen

5.303

6.104

626

4,938

849

1,046

18,866

203

3,961

134

3,608

699

206

88

478

379

Jönköpings län.

Västra härads domsaga........

3,051

934

16

137

320

83

4,541

7

466

10

448

122

6

5

67

35

Ostra härads domsaga........

1,803

758

42

403

192

73

3,271

8

632

13

379

in

17

9

19

47

Östbo härad............

1,946

879

48

170

204

159

3,406

5

524

15

254

96

13

13

47

39

Västbo hämd............

3,689

733

19

154

178

84

4,857

2

425

13

296

122

13

7

17

38

Tveta härad............

1,217

526

52

319

261

132

2,507

5

590

77

1,556

121

12

37

234

36

Vista och Mo härad.........

1,634

702

26

139

161

125

2,787

12

278

4

106

37

—

—

12

22

Norra och Södra Vedbo domsaga . . .

2,075

1,387

49

508

125

140

4,284

14

738

23

694

135

22

14

94

66

Jönköping .............

27

9

13

79

—

—

128

24

958

57

1,757

310

no

24

118

171

Eksjö...............

14

15

3

2

18

2

54

—

191

2

101

54

19

11

41

55

Grenna ..............

7

9

—

36

i

3

56

4

68

1

16

19

7

3

4

4

Summa för valkretsen

15,463

5,952

268

1,947

1,460

801

25,891

81

4,870

215

5,607

1,127

219

123

653

513

Kronobergs län.

Uppvid inge härad..........

1,848

908

52

200

240

82

3,330

3

623

38

781

119

6

15

40

28

Konga härad ............

2,498

1,064

53

238

394

81

4,328

11

680

14

387

95

11

13

52

37

Mellersta Värends domsaga......

2,544

1,153

42

in

341

103

4,294

8

418

9

154

61

10

9

31

34

Västra Värends domsaga.......

2,532

989

25

133

458

106

4,243

12

599

6

226

133

22

27

242

48

Sunnerbo domsagas Östra valkrets . . .

1,794

766

28

103

259

45

2,995

7

335

3

114

80

•22

17

44

47

Sunnerbo domsagas Västra valkrets . . .

2,562

558

19

69

230

42

3,480

5

297

11

281

108

8

6

83

20

Växjö...............

9

8

12

57

—

—

86

6

315

9

255

129

59

21

33

106

Summa för valkretsen

13,787

5,446

231

911

1,922

459

22,756

52

3,267

90

2,198

725

138

108

525

320

*) Här i kol. 31 angifna antal är, särskild! hvad städerna beträffar, antagligen för högt.

till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 år.

Utom de i denna kol. upptagna skulle enligt öfriga diskvalifikationsgrunder ett ej obetydligt antal blifva

0

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

1.

Nu politiskt

och konstnärliga yrken.

Tjänare

hos

F. d. vrkesutöfvare, som tillhört afdelnmgen

Husägare

Arbetare

Inhyses-

Fattig-

Summa

lustiga röst-rätt på
grund af

röstberätti- j
gade (med
afdrag af

Föreslagna valkretsar

Lärare,

läkare

etc.

jordbruk
och fiske

(k. 2-6,9).

fabriker och
handtverk
(k. 10-12).

och

af obe-

hjon,

män öfver

jämte nuvarande landtvalkretsar

Ofri ga
betjäute.

officerare

o. man-skap.

än jord-brukare.

<>.. -i i ! allmän
samfärdsel i,... ,

n o u tjänst m. in.
(k. 0 och \A 17

13-16). (L

kapita-

lister.

stämdt

slag.

hjon.

fångar
m. m.

25 år.

uraktlåten
skattebetal-ning. *)

häftande för
kommunal-utskylder).

äfvensom städer.

i

Östergötlands läns Norra valkrets.

89

132

53

30 i

164

56

27

105 ;

29

609

112

175 ]

8,554

1,169

1,500

Björkekinds in. (1. domsaga.

44

66

46

25

214

43

7

41

5

395

156

105 i

6,558

299

1,240 1

Finspånga läns domsaga.

52

89

28

16

97

10

14

75

7

36

88

157

5,827

257

1,069

Hammarkinds och Skärkinds domsaga.

150

27

170

362

96

103

100

85

79

1,949

97

8,897

2,829

2,387

Norrköping.

17

1

16

6

8

1

12

0

35

101

16

454

59

133

Söderköping.

352

315

313

439

579

213

160

311

155

3,090

356

550

30,290

4,613

6,329

Summa för valkretsen.

Östergötlands läns Södra valkrets, j

53

193

40

22

21

6

5

72

6

160

299

106

6,380

46

1,412

Kinda och Ydre domsaga.

53

249

41

7

79

6

4

108

6

202

144

104

5,694

92

1,455

Lysings och Göstrings domsaga.

63

233

16

123

26

17

100

2

46

162

188

5,899

144

1,143

Åkerbo, Bankckinds och Hanekinds doms.

61

219

39

16

93

17

17

109

2

91

176

136

6,171

241

1,321

Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga.

210

33

25

87

19

10

81

39

311

193

169

6,919

714

1,344

Aska, Dals och Bobergs domsaga.
Linköping.

65

66

100

121

113

24

62

105

68

669

1

23

3,172

492

1,080

50

25

11

9

7

9

'' 11

2

75

—

18

497

101

188

Vadstena.

8

2

10

6

10

5

5

4

17

61

10

316

18

123

Skenninge.

13

4

20

8

9

16

6

14

12

5

_

13

(iSO

247

198

Motala.

429

1,176

344

232

544

126

135

604

154

1,620

975

767

35,728

2,095

8,264

Summa för valkretsen.

Jönköpings län.

27

168

44

22

29

10

16

61

32

122

324

159

6,721

151

2,656

Västra härads domsaga.

30

242

36

25

36

13

11

98

21

69

157

156

5,400

199

1,725

Ostra härads domsaga.

31

182

37

13

20

6

3

19

8

129

176

146

5,182

208

1,697

Östbo härad.

32

202

35

23

27

14

14

87

—

126

144

96

6,590

188

2,818

Västbo härad.

27

no

44

27

21

2

12

49

3

208

181

68

5,927

210

2,275

Tveta härad.

26

100

18

14

12

5

3

51

2

19

145

94

3,747

63

1,290

Vista och Mo härad.

52

298

57

25

172

9

23

104

3

87

222

274

7,410

234

2,103

Norra och Södra Vedbo domsaga.

97

90

102

174

7

52

56

62

4

447

—

68

4,816

283

1,689

Jönköping.

13

37

23

23

n

4

11

27

10

175

—

14

870

140

309

Eksjö.

14

2

13

—

5

4

5

19

8

5

1

3

261

47

96

Grenna.

349

1,431

409

346

340

119

154

577

91

1,3S7

1,350

1,078

46,930

1,723

16,658

Summa för valkretsen.

Kronobergs län.

27

170

28

9

21

18

9

42

2

119

316

103

5,847

346

1,793

Uppvidinge härad.

43

193

40

11

41

15

12

68

5

409

285

180

6,930

360

2,211

Konga härad.

24

192

38

5

23

7

3

66

3

180

590

88

(i, 247

115

1,871

Mellersta Värends domsaga.

30

206

35

15

24

4

24

76

7

277

387

171

6,814

342

2,276

Västra Värends domsaga.

28

158

38

13

29

4

17

74

1

125

182

109

4,442

103

1,638

Sunnerbo domsagas Östra valkrets.

17

85

22

7

13

2

8

22

—

135

218

79

4.907

375

1,587

Sunnerbo domsagas Västra valkrets.

44

17

75

34

16

4

6

29

69

160

—

27

1.500

119

546

Växjö.

213

1,021

276

94

167

54

79

377

87

1,405

1,978

757

36,687

1,760

11,922

Summa för valkretsen.

uteslutna från rösträtt. Dessa uteslutna (häftande för fattigunderstöd, utlänningar, vanfrejdade in. fi.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets nppgifvas, äro för hela riket beräknade till högst 80-

6

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o Öl.

1.

2.

3.

4-

5.

6.

7-

8.

9.

10.

n.

12.

] 13.

14.

15.

IG.

17.

■T o

r d h i

u k.

Fabriker och handtverk.

Handel.

Allmän tjänst, litterära

Föreslagna valkretsar

Biskare

jämte nuvarande landtvalkretsar

äfvensom städer.

Gods- och
heinmans-

Arrenda-torer och
jordtor-

Inspektö-rer och
rättare.

Stattorpare
och öfriga
jordbruks-

Lägen-

hets-

inne-

Tj änste-hjon.

Summa.

och

sjömän.

Fabriks-

och

handt-

Ingenjörer
och bok-hållare.

Arbetare.

Handlande
(sjökapte-ner och

Bok-

hållare.

Tjänste-män vid
samfärds-

Betjente
vid sam-färdsan-

Öfriga tjän-stemän
(utom lä-

pare.

arbetare.

häfvare.

idkare.

styrmän).

anstalter.

stalter.

rare etc.).

Kalmar läns Norra valkrets.

Norra Tjusts härad.........

862

755

118

758

50

143

2,684

174

494

ii

376

60

9

6

34

30

Södra Tjusts härad.........

Sevede och Tunaläns domsaga.....

813

951

102

830

57

127

2,880

105

453

24

682

48

15

12

41

29

1,984

1.176

55

687

210

99

4,211

129

582

4

'' 323

92

3

8

61

35

Aspelands härad..........

994

544

24

275

114

39

1,990

5

408

3

121

47

7

14

17

14

Västervik.............

34

11

6

32

—

83

207

204

13

487

156

28

21

47

27

Vimmerby.............

6

24

2

7

—

39

3

137

2

86

31

6

5

8

16

Summa för valkretsen

4,693

3,461

307

2,587

431

408

11,887

623

2,278

57

2,025

434

68

66

208

151

Kalmar läns Södra valkrets.

Handbörds härad..........

982

550

48

509

108

42

2,239

5

363

6

214

60

8

15

22

18

Norra Möre och Stranda domsaga . . .

1,537

707

98

957

55

83

3,437

369

695

6

590

124

20

15

58

33

Södra Möre domsagas Västra valkrets . .

2,263

378

12

481

115

65

3,314

50

652

5

288

99

14

14

56

15

Södra Möre domsagas Ostra valkrets . .

1,055

398

39

1,050

100

88

2,730

353

448

10

191

11)7

9

(i

25

27

Olands domsaga...........

2,980

473

22

505

31

103

4,114

437

686

6

354

108

5

8

22

52

Kalmar..............

28

4

8

16

—

—

56

315

500

26

448

285

79

20

63

74

Oskarshamn............

10

—

—

7

—

—

17

241

272

15

499

177

50

14

28

33

Borgholm............*.

—

—

—

2

—

—

2

14

48

—

12

31

4

2

5

8

Summa för valkretsen

8.S55

2,510

227

3,527

409

881

15,909

1,784

8,664

74

2,596

991

189

94

279

260

Gottlands län.

Gottlands Södra domsaga.......

3,413

144

21

790

5

132

4,505

96

459

_

213

73

11

7

41

53

Gottlands Norra domsaga.......

2,737

158

40

957

21

133

4.046

177

379

18

327

82

12

11

52

44

Vishy...............

36

9

10

35

—

1

91

68

368

13

314

188

21

10

22

87

Summa för valkretsen

6,186

311

71

1,782

26

266

8,642

341

1,206

31

854

313

44

28

115

184

Blekinge län.

Listers domsaga...........

1,416

1.046

15

178

571

71

3,297

614

478

10

417

104

3

14

42

17

Bräkne domsaga..........

1,271

938

24

116

578

84

3,011

315

487

14

622

Öl

9

8

25

13

Ostra domsagan...........

1,491

1,028

26

336

332

82

3,295

271

318

8

471

61

6

14

34

20

Medelstads domsaga.........

1.895

616

55

753

617

131

4,067

317

561

16

954

81

7

16

52

20-

Karlskrona.............

16

4

1

5

—

—

26

58

760

39

718

218

114

30

77

218

Karlshamn.............

10

17

1

—

—

—

28

233

333

14

263

170

76

22

60

35

Sölvesborg.............

4

3

—

8

—

1

16

21

84

2

71

52

11

9

9

13

Ronneby ..............

6

4

3

—

—

1

14

10

174

13

128

45

16

11

33

26

Summa för valkretsen

6,109

8,656

125

1,396

2,098

370

13,754

1,839

3,195

116

8,644

782

242 !

124

332

362

*) Här i kol. 31 angifna antal är, särskild! livad städerna beträffar, antagligen för högt. Utom de i denna kol. upptagna skulle enligt öfriga diskvalifikationsgrunder ett ej obetydligt antal blifva

till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 år.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

7

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

1.

och konstnärliga yrken.

Tjänare
hos
andra
än jord-brukare.

F. d. yrkesutöfvare, som tillhört afdelningen

Husägare

Arbetare

Fattig-

Summa

män öfver
25 år.

Där af för-lustiga röst-

Nu politiskt
röstberätti-gade (med
afdrag af
häftande för
kommunal-utskylder).

Föreslagna valkretsar
jämte nuvarande landtvalkretsar

äfvensom städer.

Ofri ga
betjänte.

Under-

officerare

o. man-skap.

Lärare,

läkare

etc.

jordbruk
och fiske

(k. 2—6, 9).

fabriker och
handtverk
(k. 10—12).

handel och
samfärdsel
(k. 9 och
13—16).

allmän
tjänst m. m.

(k. 17—20).

och

kapita-

lister.

af obe-stämdt
slag.

Inhyses-

hjon.

hjon,

fångar

m. m.

rätt pa
grund af
uraktlåten
skattebetal-ning. ‘)

Kalmar läns Norra valkrets.

36

69

26

14

86

20

8

60

3

458

90

75

4,823

90

951

Norra Tjusts härad.

40

35

32

21

82

12

2

25

5

258

191

66

5,058

147

966

Södra Tjusts härad.

26

131

27

11

43

26

—

59

14

191

434

130

(i,540

263

1,620

Sevede och Tunaläns domsaga.

18

103

18

1

66

7

9

79

—

88

107

25

3,147

84

933

A spelands härad.

36

6

36

27

18

4

19

13

67

313

—

39

1,851

623

485

Västervik.

7

6

12

10

5

—

4

21

46

84

22

n

511

39

174

Vi mm er by.

163

350

151

84

300

69

42

257

135

1,392

844

346

21,930

1,246

5,129

Summa för valkretsen.

Kalmar läns Södra valkrets.

22

70

21

4

59

15

13

54

3

279

262

42

3,794

270

800

Handbörds härad.

46

35

33

25

70

24

31

71

6

531

199

89

6,507

543

1,409

Norra Möre och Stranda domsaga.

13

47

26

8

27

14

16

151

25

294

94

87

5,309

566

1,749

Södra Möre domsagas Västra valkrets.

22

26

28

12

39

7

24

222

7

62

140

52

4.547

631

1,044

Södra Möre domsagas Ostra valkrets.

53

34

33

17

19

12

46

153

5

475

158

89

6,886

575

2,296

Olands domsaga.

73

12

79

76

31

7

32

31

76

590

—

40

2,913

727

808

Kalmar.

28

O

28

37

5

2

5

3

24

85

3

41

1,610

583

402

Oskarshamn.

7

—

10

7

4

—

4

5

2

19

—

3

1S7

33

83

Borgholm.

264

227

258

186

254

81

171

690

148

2,835

856

443

31,753

3,928

8,591

Summa för valkretsen.

Gottlands län.

37

27

46

24

57

1

38

60

2

209

22

27

6.008

151

2,501

Gottlnnds Södra domsaga.

45

32

46

12

64

7

59

49

—

218

3

44

5,727

163

2,193

Gottlands Norra domsaga.

46

34

61

15

43

3

13

51

20

364

—

8

1,840

163

660

Visby.

128

93

153

51

164

11

no

160

22

791

25

79

13,575

477

5,354

Summa för valkretsen.

Blekinge län.

29

31

41

7

91

4

17

146

2

149

200

37

5.750

743

1,295

Listers domsaga.

13

22

21

5

70

7

23

146

—

230

397

33

5.522

1,287

1,181

Bräkne domsaga.

26

54

27

13

92

11

24

179

1

238

251

65

5.47!)

1,221

1,137

Ostra domsagan.

34

59

31

14

102

7

14

144

—

422

214

79

7.211

1,735

1.596

Medelstads domsaga.

571

1,376

106

78

18

30

73

414

18

400

—

74

5,416

1.587

1,796

Karlskrona.

45

5

35

29

10

13

15

20

7

179

—

38

1,630

560

582

Karlshamn.

27

4

18

15

13

5

10

5

8

27

2

2

424

50

183

Sölvesborg.

13

4

18

21

40

7

7

9

7

54

—

6

656

50

. 188

Ronneby.

758

1,555

297

182

436

84

183

1,063

43

1,699

1,064

334

32,OSS

7,233

7,958

Summa för valkretsen.

uteslutna från rösträtt. Dessa uteslutna (häftande för fattigunderstöd, utlänningar, vanfrejdade m. fl.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets uppgifvas, äro för hela riket beräknade till högst 80-

8

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 51.

1.

2-

8-

4-

5.

0.

7-

8.

9. j

10.

il.

12.

13.

14.

15. !

in. |

17. |

Föreslagna valkretsar

jämte nuvarande landtvalkretsar

äfvensom städer.

J 0

d b r

u k.

Fiskare

och

sjömän.

471

90

3

308

10

5

160

9

55

2

1,113

9

23

205

7

516

282

190

295

Fabriker och handtverk.

II a n

d c 1.

Allmän tjänst, litterära

Gods- och
hemmans-ägare.

Arrenda-tor r och
jord tor-pare.

Inspek-törer och
rättare.

Stattorpare
och öfriga
jordbruks-arbetare.

Lägen-

hets-

inne-

hafvare.

Tjänste-

hjon.

Summa.

Fabriks-

och

handt-

verks-

idkare.

1,020

''538

575

771

791

574

760

384

77

141

5,631

620

622

886

451

560

774

865

507

Ingenjörer
och bok-hållare.

1

4

19

4

8

17

12

23

4

11

103

4

6

34

7

38

41

53

28

Arbetare.!

Handlande
(sjökapte-ner och
styrmän).

Bok-

hållare.

Tj änste-män vid
samfärds-anstalter.

16

27

27

15

24

19

12

45

5

18

208

16

20

40

12

15

22

41

23

Betjänte
vid sam-färd san-stalter.

so

32

69

38
126

57
127

70

17

65

651

39

58
133

71

98

96

248

71

Öfriga tjän-stemän
(utom lä-rare etc.).

Kristianstads län,

Ingelstads och Järrestads domsaga . . .

Villands härad...........

Ostra Göinge härad.........

Gärds och Albo domsaga.......

Västra Göinge domsaga........

Norra Äsbo domsaga ........

Södra Åsbo och Bjäre domsaga ....

Kristianstad............

Simrishamn............

Ängelholm.............

Summa för valkretsen

Malmöhus läns norra valkrets.

Färs domsaga............

Frosta domsaga...........

Rönnebergs och Harjagers härad ....

Onsjö härad............

Luggude domsagas Norra valkrets . . .
Luggude domsagas Södra valkrets . . .

Hälsingborg............

Landskrona.............

3.315

1,202

1,659

2,458

3,127

‘2,377

2,435

15

2

10

457

994

1,424

1,185

1,279

1,199

707

5

3

12

68

31

29

41

32

22

37

o

2

768

384

433

906

875

351

492

2

1

1

797

483

265

591

285

198

317

210

134

150

24-2

184

181

207

1

5,615

3,228

3,960

5,423

5,782

4,328

4.195

26

6

25

290

377

388

477

248

211

297

348

71

98

223

98

107

143

167

94

131

101

55

38

18

4

33

16

16

7

10

91

10

15

43

84

26

36

35

31

32
130

10

15

392

34

59

57

20

29

48

127

58

16,GOD

2,578

2,285

1,420

966

847

1,049

42

48

7,265

495

588

515

508

488

594

6

265

45

70

97

SB

43

64

12

4

4,213

802

721

1,058

445

437

675

13

49

2,936

470

286

461

407

206

253

1,309

162

223

240

169

150

152

2

32,588

4,552

4,173

3,791

2,528

2.171

2,787

73

103

2,805

205

251

810

266

1.027

2,224

891

973

1,187

118

124

177

66

382

173

530

175

220

11

16

29

11

10

16

181

75

Summa för valkretsen

9,235

3,194

868

4,200

2,083

1,098

20,178

1,527

5,285

211

6,647

1,745

349

189

814

432

Malmöhus läns Södra valkrets.

996

188

37

749

560

184

2,714

184

1.060

34

1,781

153

17

27

105

31

984

165

24

464

512

164

2,313

167

757

5

295

86

17

16

63

22

772

479

51

649

216

176

2,343

37

557

36

1.148

70

11

18

86

38

1,494

563

41

814

404

278

3,594

32

606

6

529

82

4

7

48

32

i Vem menhögs, Ljunits o. Härrestads doms.

2,579

811

85

1,329

886

334

6,024

175

1,038

17

540

150

17

30

71

46

58

6

7

74

—

4

149

21

597

41

1,249

259

90

18

80

86

19

4

1

_

2

26

149

384

22

529

125

48

21

124

48

7

_

3

2

—

-

12

29

185

10

94

80

26

21

37

23

Skanör med Falsterbo........

34

3

—

—

37

49

20

1

4

65

1

—

2

5

Summa för valkretsen

6,943

2,215

252

4,082

2,578

1,142

17,212

843

5,204

172

6,169

1,070

231

158

616

331

Malmö stad...........

100

5

24

30

—

7

166

374

1,446

159

4,426

1,028

558

160

525

225

Hallands lön.

Halmstads och Tönnersjö härad ....

2,031

1,100

46

499

163

186

4,025

64

483

15

866

83

17

17

72

35

2,214

743

26

290

162

129

3,564

9

272

—

71

64

7

9

29

19

Årstads och Faurås härad......

3,154

929

42

368

376

202

5,071

75

380

3

186

49

6

14

37

28

1,557

448

17

129

116

116

2,383

99

190

—

50

21

—

3

15

12

2,825

875

31

454

301

123

4,609

258

567

—

100

122

8

8

59

23

25

44

9

32

—

7

117

219

641

15

575

225

139

28

144

68

17

65

1

7

—

5

95

5

in

1

44

27

9

4

8

9

8

17

_

10

2

—

37

39

113

3

75

49

20

10

31

12

8

12

3

11

__

1

35

24

194

5

249

107

22

19

80

22

Kungsbacka ............

2

3

7

—

—

12

4

45

2

13

39

7

4

19

13

Summa för valkretsen

11,841

4,233

178

1,807

1,120

769

19,948

796

2,996

44

2,229

786

235

116

494

241

[) Här i kol. 31 angifna antal är, särskild! hvad städerna beträffar, antagligen för högt. Utom de i denna kol. upptagna skulle enligt öfriga diskvalifikationsgrunder ett ej obetydligt antal blifva

till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 år.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

9

18. j

19.

20. |

21.

22.

23.

24.

25.

2ö.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

1.

och konstnärliga yrken.

Tjänare
hos
andra
än jord-brukare.

F. d. yrkesntöfvare, som tillhört afdelningen

Husägare

Arbetare

Fattig-

Däraf för-lustiga röst-rätt på
grund af
uraktlåten
skattebetal-ning. J)

Nu politiskt
röstberätti-gade (med
afdrag af
häftande för
korum linål -utskylder).

Föreslagna valkretsar

Ofriga
betjänte.

Under-

officerare

o. man-skap.

Lärare,

läkare

etc.

jordbruk
och fiske

(k. 2-6, 9).

fabriker och
handtverk

(k. 10-12).

handel och
samfärdsel

(k. 9 och
13-16).

allmän
tjänst m. m.
(k. 17-20).

och

kapita-

lister.

af obe-stämdt
slag.

Inhyses-

hjon.

hjon,

fångar

m. in.

män öfver
25 år.

jämte nuvarande landtvalkretsar

äfvensom städer.

Kristianstads län.

69

153

71

16

204

9

ii

97

11

190

76

72

8.726

283

3,253

Ingelstads och Järrestads domsaga.

76

94

37

9

73

5

ii

91

—

510

123

81

5,542

250

1,426

Villnnds härad.

30

76

44

14

61

3

16

69

—

326

240

73

6,159

878

1,167

Ostra Göinge härad.

58

112

64

19

88

11

9

52

26

in

200

86

S.0Ö7

526

2,112

Gärds och Albo domsaga.

58

104

68

28

64

8

25

70

7

218

175

83

8.113

698

2,539

Västra Göinge domsaga.

40

148

44

27

160

15

5

76

4

149

ISO

75

6,266

256

1.993

Norra Åsbo domsaga.

66

70

49

31

105

15

30

42

7

518

88

96

6,853

284

2,498

Södra, Asbo och Bjäre domsaga.

36

129

74

79

12

5

31

94

44

158

—

69

1,988

482

634

Kristianstad.

17

4

11

8

2

6

6

—

3

46

—

7

420

21

197

Simrishamn.

12

9

23

21

6

1

12

19

10

63

—

11

615

128

236

Ängelholm.

400

S99

485

252

775

78

156

610

112

2,289

1,082

653

52,749

6,280

3,806

16,055

Summa för valkretsen.

Malmöhus läns Norra valkrets.

38

117

52

17

80

7

11

66

23

59

102

50

249

2,573

Färs domsaga.

47

81

62

38

114

18

25

88

34

125

158

83

0,223

172

2,4.35

Frosta domsaga.

80

106

74

32

159

13

34

108

21

198

61

103

7,151

330

2,651

ltönnebergs och Horjagers härad.

32

98

37

9 ii 56

9

9

74

2

125

64

51

4.005

87

1,342

Onsjö härad.

46

48

49

19

42

8

42

71

10

116

105

149

5.551

155

2.210

Luggude domsagas Norra valkrets.

54

92

45

18

73

74

33

76

3

no

45

86

7.172

385

2.777

Luggnde domsagas Södra valkrets.

134

46

130

122 46

22

78

99

59

1,611

—

18

5.564

1,035

1.135

2,125

Hälsingborg.

62

95

59

57

24

20

38

71

30

366

—

24

3,154

1,259

Landskrona.

493

683

50S

310

594

171

270

653

182

2,710

535

564

45,050

6,964

3,548

17,372

Summa för valkretsen.

Malmölms läns Södra valkrets.

51

114

57

19

109

33

24

103

12

290

—

46

829

2,311

Oxie härad.

45

90

50

17

74

25

20

71

15

370

46

55

4,619

237

1,749

Skvtts härad.

72

46

56

31

59

13

9

48

12

114

37

84

4,925

306

1,697

Bara härad.

97

126

OO

37

57

6

11

OO

14

189

53

no

5,750

9,149

188

2,052

Torna härad.

85

127

85

29

136

16

11

81

34

104

196

137

221

3,175

Vemmenhögs, Ljunits o. Härrestads doms.

117

20

272

140

6

3

3

46

158

125

—

120

3,600

751

1,339

Lund.

49

49

50

33

6

29

16

23

6

305

—

24

2,066

471

812

Ystad.

29

3

22

10

10

3

7

16

37

80

1

9

744

85

445

Trelleborg.

40

~

2

4

3

2

1

1

14

—

O

253

24

171

Skauör med Falsterbo.

585

575

649

320

460

128

103

444

289

1,591

333

. 587

38,070

3,115

13.751

Summa för valkretsen.

331

203

286

343

96

47

79

161

102

2,455

—

156

13,286

6,299

4,623

4,473

Malmö stad.

Hallands län.

! 51

3

31

16

73

13

11

25

1

238

82

78

271

1.836

Halmstads och Tönuersjö härad.

25

8

18

6

53

6

6

20

3

89

133

43

4,454

121

1,646

Höks härad.

25

20

36

15

69

9

8

49

5

172

121

90

6,468

171

2.226

Arstads och Faurås härad.

21

17

14

7

102

2

2

lo

—

47

125

45

3,170

70

1,211

Himle härad.

47

25

25

8

80

1

53

64

3

161

85

109

6,415

600

1,913

Viske och Fjäre domsaga.

61

12

71

133

22

21

52

21

23

712

1

42

3,342

1,125

831

Halmstad.

6

11

11

5

2

8

2

58

36

2

7

461

29

227

Laholm.

16

__

16

11

—

4

9

7

15

42

9

518

44

224

Falkenberg.

40

4

25

28

24

4

29

18

13

264

—

23

1.229

240

457

Varberg.

5

1

10

7

3

1

7

2

4

8

—

11

217

29

96

Kungsbacka.

297

90

257

242

431

63

1S5

223

125

1,769

549

457

32.573

2,700

10,067

Summa för valkretsen.

uteslutna från rösträtt. Dessa uteslutna (häftande för fattigunderstöd, utlänningar, vanfrejdade in. fl.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets nppgifvas, äro för hela riket beräknade till högst 80

Bill. till Piksd. Prof. 1004. 1 Samt. 1 Afd. 29 Höft. 2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Öl.

1.

2-

3.

4.

5.

6.

7-

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

J 0

r d b r

u k.

Fabriker och handtverk.

Handel.

Allmän tiänst. litterära

Föreslagna valkretsar

Fiskare

jämte nuvarande landtvalkretsar

Arrenda-

Inspektö-rer och
rättare.

Stattorpare

Lägen-

Tjänste-

hjon.

och

Fabriks-

Ingenj örer
och bok-hållare.

Handlande

Tjänste-

Betjänte

Öfriga tjän-

äfvensom städer.

hemmans-

ägare.

torer och
jordtor-

och öfriga
jordbruks-

hets-

inne-

Summa.

sjömän.

handt-

Arbetare.

(sjökapte-ner och

Bok-

hållare.

män vid
samfärds-

vid sam-färdsan-

stemän
(utom lä-

påle.

arbetare.

häfvare.

idkare.

styrmän).

anstalter.

stalter.

rare etc.).

Göteborgs o. Bolins läns valkrets.

Aski ms och Sälvedals härad.....

1,332

303

29

209

122

176

2,171

503

477

82

3,046

147

37

15

102

38

Västra och Ostra Hisings härad ....

963

164

6

63

45

190

1,431

700

324

36

1,4()9

78

14

5

26

20

Inlands domsaga..........

2,663

1,248

25

225

701

207

5,069

581

440

6

279

121

6

2

12

34

Orusts och Tjörns domsaga......

2.267

969

6

188

188

59

3,677

2,327

374

5

193

307

18

6

31

31

Norrvikens domsaga.........

2,984

737

19

128

728

59

4,655

820

377

3

807

145

7

1

34

33

bane och Stångenäs härad......

1,352

749

18

96

212

60

2,487

389

386

7

757

134

18

6

14

21

Tunge, Sörbygdens och Sotenäs härad . .

1,374

563

17

218

291

41

2,504

1,003

328

11

689

83

9

2

18

19

Marstrand.............

2

13

1

—

—

3

19

94

53

—

25

19

10

2

10

5

Ku rigelf..............

4

3

—

2

—

—

9

11

53

3

46

18

6

1

_

14

Uddevalla............

51

22

3

20

1

4

101

59

293

15

535

128

58

16

64

38

Strömstad . . .........

5

4

—

2

—

—

11

199

94

1

86

71

13

4

10

17

Summa för valkretsen

12,997

4,775

124

1,151

2,288

799

22,134

6,686

3,199

169

7,872

1,251

196

60

321

270

Göteborgs stad..........

Älfsborgs län.

72

31

21

64

—

6

194

1,318

3,181

306

7,000

2,712

1,832

231

848

449

M arks härad............

2,172

2,147

28

485

450

159

5,441

2

433

37

736

120-

43

11

26

34

Vedens och Bollebygds härad.....

1,684

614

6

289

331

121

3,045

1

134

3

71

23

4

8

26

14

Flundre, Vane och Bjärke domsaga . . .

1,617

802

54

436

398

125

3,432

84

577

58

1,881

98

31

19

103

29

Kinds härad ............

2,642

1,689

40

287

380

127

5.165

2

335

29

166

93

14

15

27

39

Redvägs härad ...........

1,098

547

24

79

121

67

1.936

—

162

—

37

34

2

7

10

17

Vätle, Ale och Kullings domsaga . . .

3,934

1,418

71

281

6O0

214

6,518

22

432

18

431

85

11

33

139

50

As och Gäsene domsaga.......

2,460

1.029

14

87

276

117

3,983

5

191

4

92

61

7

2

14

30

Nordals, Sundals och Valbo domsaga . .

3.993

925

42

1,429

285

79

6,753

51

391

17

283

96

15

13

86

39

Tössbo och Vedbo domsaga......

3,359

1,082

24

391

304

76

5,236

30

335

31

475

89

13

21

74

40

Vänersborg.............

14

8

5

27

4

1

59

41

131

11

498

84

31

13

44

71

Amål...............

9

8

1

1

—

—

19

12

116

11

195

46

9

6

78

19

Borås...............

23

8

9

71

4

3

118

8

730

52

849

190

109

18

52

49

Alingsås..............

12

2

—

2

2

1

19

1

157

7

94

46

24

5

17

18

Ulricehamn............

26

12

2

2

2

2

46

2

55

6

43

27

13

4

10

10

Summa för valkretsen

23,043

10,291

320

3,867

3,157

1,092

41,770

261

4,179

284

5,851

1,092

326

175

706

459

Skaraborgs län.

Ase, Viste, Barne och Laske domsaga . .
Kinnefjärdings, Kinne o. Kållands domsaga

3,810

1,093

58

970

612

146

6,689

8

464

3

133

120

17

16

60

46

2,236

1,536

95

844

794

242

5,747

61

485

12

488

68

8

12

41

41

Skånings, Vilske och Valle domsaga . .

2,378

1,236

78

743

368

151

4.954

—

383

1

97

63

9

7

33

51

Gudhems och Kåkinds domsaga ....

2,014

1,255

in

771

291

149

4,591

37

601

6

254

78

9

10

152

39

Vartofta och Frökinds domsaga ....

2,485

1,236

96

631

410

174

5,032

13

628

25

992

89

35

9

98

51

Vadsbo Norra domsaga........

2,245

869

59

448

757

in

4,489

75

463

8

219

74

10

10

118

36

Vadsbo Södra domsaga........

2,246

1,230

85

616

589

141

4,907

32

527

12

239

78

14

16

72

86

Mariestad.............

9

12

7

5

50

1

84

16

133

7

84

50

23

5

13

44

Sköfde...............

26

9

2

17

14

6

74

2

217

11

204

79

32

13

43

77

Falköping.............

21

7

3

10

—

3

44

1

130

8

71

47

22

19

101

14

Lidköping.............

15

15

3

51

7

2

93

53

220

19

330

93

31

9

32

30

Skara ...............

13

26

3

14

72

5

133

4

177

5

89

62

26

13

25

30

Hjo................

18

8

1

7

20

—

54

13

101

2

32

23

12

6

12

11

Summa för valkretsen

17,516

8,532

601

5,127

3,984 |

1,131 j

36,891

315 |

4,529

119

3,232

924

248

145

800

559

x) Här i kol. Bl ansrifna antal är, särskild! hvad städerna beträffar, antagligen för högt.

till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 år.

Utom de i denna kol. upptagna skulle enligt öfriga diskvalifikationsgrunder ett ej obetydligt antal blifva

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

11

18.

19.

20.

och konstnärliga yrken.

Öfriga

betjänte.

21.

Tjänare

22.

23.

24.

25.

F. d. yrkesutöfvare, som tillhört afdelningen

hos

Under-

officerare

o. man-skap.

Lärare,

läkare

etc.

andra
än jord-brukare.

jordbruk
och fiske

(k. 2-6, 9).

fabriker och
handtverk
(k. 10—12).

handel och
samfärdsel
(k. 9 och
13—16).

allmän
tjänst m. m.
(k. 17—20).

105

35

48

57

42

16

22

54

18

228

33

25

41

23

30

12

39

180

32

14

32

119

28

15

21

126

25

11

17

1

10

3

9

1

7

9

35

19

38

36

17

2

20

13

376

750

293

249

707

154

668

760

19

215

42

43

5

98

15

9

38

114

47

23

19

193

34

16

4

131

15

9

49

149

49

22

25

218

32

5

40

241

52

11

42

200

42

18

55

9

45

19

7

3

16

3

53

55

48

137

9

3

31

9

6

3

10

6

371

1,632

47S

330

39

218

58

12

49

163

40

25

33

289

39

6

46

239

36

23

39

257

59

21

44

163

42

14

59

287

42

23

23

2

23

14

19

18

38

36

11

5

26

17

32

13

32

25

14

19

55

14

6

1

10

6

414

1,674

500

236

27

44

26

105

63
39

122

1

14

4

445

81

25

5
67
31

3

64
13
39

9

6

3

4
17

7

12

5

3
2

5

4

6

7
4

48

114

8

29

3

12

7

4
10

6

3

5
7

293

30

63

56

63

91

16

27

10

20

8

17

8

4

94

4

7

4

5
4
4
4
1
4
2

15

2

4

64

13

34

in

25

9

24
2
7

25
10

324

301

6

3

35

11

40

14
11

5
14

6
9

27

4

185

12

6

15
24
21
24

16
3

30

16

23

5

5

416

60

200

63

21

166

66

96
41
88

1

18

3

563

159

145

22

81

98

19

103

84

48

97
26

2

26

23

8

782

59

41

59

117

74

65

74

10

19

11

19

31

9

588

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

1.

Husägare

Arbetare

Fattig-

Summa

män öfver

25 år.

Däraf för-lustig» röst-

Nu politiskt
röstberätti-

Föreslagna valkretsar
jämte nuvarande landtvalkretsar

äfvensom städer.

och

kapita-

lister.

af obe-stämdt
slag.

Inhyses-

hjon.

hjon,

fångar

m. m.

rätt på
grund af
uraktlåten
skattebetal-ning.'')

gade (med
afdrag af
häftande för
kommunal-utskylder).

2

178

12

88

7,309

1.283

2,031

Göteborgs o. Holms läns valkrets.

Aski ms och Säfvedals härad.

5

108

8

70

4.451

551

1,345

Västra och Ostra Hisings härad.

4

120

208

166

7.581

607

2,114

Inlands domsaga.

—

44

33

83

7,519

1,058

2,130

Orusts och Tjörns domsaga.

3

85

378

146

7.94S

1,166

2,238

Norrvikens domsaga.

10

274

96

77

4,963

738

1,486

Fåne och Stångenäs härad.

2

80

17

93

5.281

802

1.528

Tunge, Sörbygdens och Sotenäs härad.

12

56

—

11

351

39

154

Marstrand.

15

35

1

2

247

22

98

Kungelf.

SO

448

1

35

2,013

. 539

621

Uddevalla.

1

62

—

18

660

158

236

Strömstad.

84

1,490

754

789

48,323

6,963

13,981

Summa för valkretsen.

74

6,893

578

28,560

16,948

5,851

Göteborgs stad.

_

160

231

141

7,918

874

1,451

Älfsborgs län.

Marks härad.

—

53

114

59

3,712

358

932

Vedens och Bollebvgds härad.

—

472

83

133

7,434

970

1,901

Flundre, Väne och Bjärke domsaga.

1

95

234

114

6.734

280

1.776

Kinds härad.

3

71

62

60

2,582

41

854

Redvägs härad.

—

683

225

131

9,266

597

2,881

Vätle, Ale och Kullings domsaga.

1

120

152

126

5,179

77

1,814

As och Gäsene domsaga.

6

191

261

137

8,788

649

2,804

Nordals, Sundals och Valbo domsaga.

8

406

402

119

7,696

795

2,262

Tössbo och Vedbo domsaga.

13

57

2

39

1,278

240

429

Vänersborg.

43

103

—

28

731

105

314

Åmål.

94

332

—

83

3,019

594

808

Borås.

15

198

—

3

728

70

264

Alingsås.

4

28

—

2

301

17

114

Ulricehamn.

188

2,969

1,766

1,175

65.366

5,667

18,604

Summa för valkretsen.

10

220

163

151

8,532

331

2,950

Skaraborgs län.

Ase, Viste, Barne och Laske domsaga.

5

146

257

168

7,933

213

2,102

Kinnefjärdings, Kinne o. Kållands doms. |
Skånings, Vilske och Valle domsag». i

Gudhems och Kåkinds domsaga.

2

217

190

158

6,666

171

2,013

9

217

234

128

6,918

169

2,017

19

283

226

143

8.215

334

2,316

Vartofta och Frökinds domsaga.

6

137

320

103

6,440

645

1,765

Vadsbo Norra domsaga.

40

317

301

229

7,402

588

1,955

Vadsbo Södra domsaga.

14

248

—

10

817

32

317

Mariestad.

13

37

2

22

1,010

211

378

Sköfde. !

21

100

—

2

676

112

280

Falköping.

10

85

—

20

1,201

294

404

Lidköping.

14

172

—

22 1

920

122

399

Skara.

20

33

2

4 1

370 j

21

149

Hjo.

183

2,212

1,695

1,160

57,100

3,243 |

17,045

Summa för valkretsen.

uteslutna från rösträtt.

Dessa uteslutna (häftande för fattigunderstöd, utlänningar, vanfrejdadc m. 11.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets uppgifvas, äro för hela riket beräknade till högst SO -

12

Kungl. MajUs Nåd. Proposition N:o 51.

l.

Föreslagna valkretsar

jämte nuvarande landtvalkretsar
äfvensom städer.

Värmlands län.

Ölme, Visnums och Vase härad ....

Färnebo härad...........

Mellansysslets domsaga........

Södersvsslets domsaga........

Nordmarks domsaga.........

Fryksdals domsaga..........

Jösse domsaga...........

Älfdals och Nyeds domsaga......

Karlstad..............

Kristinehamn............

Filipstad..............

Summa för valkretsen

Örebro län.

Edsbergs, Grimstens och Hardemo härad

Kumla och Sundbo härad......

Glanshammars och Örebro härad . . . .

Askers och Sköllersta härad......

Lindes domsaga...........

Nora domsaga...........

Örebro..............

Nora...............

Lindesberg .............

Askersund.............

Summa för valkretsen

Västmanlands län.

Västmanlands Södra domsaga.....

Västmanlands Västra domsaga.....

Västmanlands Norra domsaga.....

Västmanlands Östra domsaga.....

Västerås..............

Köping..............

Arboga ..............

Sala................

Summa för valkretsen

Kopparbergs läns Södra valkrets.

Hedemora domsaga.........

Faiu domsagas Södra tingslag.....

Fall! domsagas Norra tingslag.....

Grangärde, Norrbärke o. Söderbärke tingsl.

Falun...............

Hedemora.............

Säter...............

Summa för valkretsen

2. !

3. |

4- 1

5. |

6.

7- 1

8.

J o r

d b r

u k.

Gods- och
hemmans-j
ägare, j

Arrenda-tor ochj
jordtor- j
pare. j

Inspek-törer och
rättare.

Stattorpare'',
och öfriga
jordbruks-arbetare.

Lägen-

hets-

inne-

hafvare.

Tjänste-

hjon.

Summa.

1,978

632 i

86

565

248

.134

3,643

575

739 i

32

442

10

61

1.859

2,594

701

106

506

628

145

4.680

3,142

673

53

382

250

120

4,620

409

12

246

35

45

4.385 |

5,295

373

27

90

375

90

6,250

3,871

465

31

178

225

130

4,900

2,730

1,883

33

248

216

83

5,193

74

16

15

10

—

3

118 ''

18

2

• 2

6

—

1

29 I

1 ’ 8

5

7

8

—

1

29 j

23,923

5,898

404

2.6S1

1,987

813

35,706

1,600

1,163

61

523

195

151

3,693

1,382

1,089

56

284

133

123

3,067

1,606

1,083

85

571

175

200

3,720 |

1,335

1,077

64

593

142

148

3,359 i

2,355

848

74

804

131

179

4,391

1,781

1,227

68

916

205

143

4,340

40

19

10

O

52

4

130 !|

13

—

2

2

1

—

18 It

59

6

2

1

1

1

70

27

9

-

—

14

—

50

10,198

6,521

422

3,699

1,049

949

22,838 1

1,238

907

168

1,420

194

298

4,225

1,137

880

97

1,394

153

223

3,884

1,121

589

75

1,014

130

145

3,074

2,508

1,196

75

1,414

375

223

5,791

46

10

10

34

_

2

102

9

_

3

1

27

1

41

19

4

11

15

1

68

265

9

3

84

132

5

498

6,342

3,610

435

5,372

1,026

898

17,683

3,256

223

66

1,086

295

133

5,059

1,902

24

26

260

91

24

2,327

1,731

208

30

437

254

54

2,714

1,309

134

47

252

119

93

1,954

24

2

7

16

—

—

49

14

_

2

9

18

—

43

2

2

9

1

—

14

8,230

593

ISO

2,069

778

304

| 12,160 i!

9. ||

10.

11. |

12. ||

13. |

14. ||

15. |

16. |

17.

Fabriker och handtverk.

Handel.

Allmän tjänst, litterära

Fabriks-

Handlande

Tjänste-

Betjänte

Ifrigatjän-

och

Ingenjörer

Kok-

män vid

vid sam-

stemän

sjöman.

handt-

och bok-

Arbetare.

ner och

hållare, samfärds-

färdsan-

(utom lä-

verks-

idkare.

hållare.

|

styrmän).

anstalter.

stalter.

rare etc.).

16

339

7

261

43

5

5

63

21

248

41

1,067

29

8

14

86

11

65

505

69

1,512

100

21

20

105

44

77

451

13

561

130

14

6

36

45

ii

290

17

224

60

9

4

7

25

6

383

6

233

122

13

O

6

32

18

585

27

600

157

26

23

141

42

14

387

32

688

73

15

14

68

34

10

390

45

704

212

69

17

66

in

33

265

14

229

95

36

22

135

27

148

7

115

45

19

10

35

21

250

3,991

27S

6,194

1,066

235

138

748

413

2

552

18

453

65

10

16

107

33

66

838

36

1,077

123

24

15

178

29

18

469

7

210

31

2

8

53

26

77

516

15

459

55

7

7

48

25

5

550

76

1,177

90

18

33

191

35

4

459

131

2,136

99

22

25

138

28

18

926

58

1,006

339

151

30

160

120

88

3

87

25

11

10

34

18

2

105

8

64

24

10

6

7

1!)

8

95

5

53

28

6

3

6

9

200

4,598

357

6,722

S79

261

153

922

342

47

531

43

870

61

7

23

109

53

29

502

58

991

76

12

17

76

34

52

456

81

1,735

103

9

18

105

34

3

811

11

396

97

10

7

46

44

8

390

57

844

116

49

13

75

64

7

162

9

247

63

22

10

42

20

14

259

13

243

57

36

10

22

15

1

228

17

362

70

28

13

51

30

161

3,339

289

5,688

643

173

in

526

294

8

741

81

1,751

94

10

22

213

36

7

391

39

1,265

93

11

11

60

24

10

357

25

1,004

59

11

4

53

25

39

359

66

2,643

115

25

19

77

32

12

329

61

580

151

74

19

103

79

97

3

36

33

8

8

9

21

1

20

2

22

11

—

2

3

9

77

2,294

277

7,301

558

139

85

518

226

l) Här i kol. 31 angifna antal är, särskildt hvad städerna beträffar, antagligen för högt.

till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 år.

Utom de i denna kol. upptagna skulle enligt öfrign diskvalifikationsgrnnder ett ej obetydligt antal blifva

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

13

18. | 19. | 20. |

och konstnärliga yrken.

21.

Tjänare

hos

andra

Un jord-brukare.

12

43

21

17

9

9

23

9

89

27

17

22. | 23. j 24.

F. d. yrkesutöfvare, som tillhört a

25.

,26.

27.

28.

29. |

30.

31.

32.

1.

‘delningen

Husägare

och

kapita-

lister.

Arbetare

af obe-stämdt
slag.

Inhyses-

hjon.

Fattig-

hjon,

fångar

m. m.

Summa

män öfver

25 år.

Däraf för-lustiga röst-rätt på
grund af
uraktlåten
skattebetal-ning.J)

Nu politiskt
röstberätti-gade (med
afdrag af
häftande för
kom mun al-utskylder).

Föreslagna valkretsar

jämte nuvarande landtvalkretsar

äfvensom städer.

j Öfriga
i betjänte.

28

39

! 43

43

38

! 34

44

57

52

35

8

Under-

officerare

o. man-skap.

Lärare,

läkare

etc.

jordbruk
och fiske

(k. 2—6, 9).

30

83

59

22

20

25

13

20

1

9

12

fabriker och
handtverk
(k. 10—12).

10

34

30

8

8

13

15

21

1

18

9

handel och
samfärdsel
(k. 9 och
13-16).

8

1

6

10

3

7

16

7

4

31

6

allmän
tjänst m. m.

(k. 17-20).

46

7

37

79

40

22

53

29

1

24

13

173

138

198

136

101

138

64

23

4

29

24

48

52

33

51

65

58

81

34

28

o

0

1

2

26

7

14

2

no

96

122

200

171

223

171

13

524

351

763

178

337

186

162

97

525

334

191

523

530

640

8

2

129

98
134
140

60

137

167

99
189

38

6

5,233

3.961

8,387

7,053

5,583

8,507

7.948

8,287

2,479

1.539

''838

277

328

880

1,045

813

576

983

801

250

121

220

1,495

841

2,478

1,852

1,845

2,589

2,290

1,725

1,017

722

322

Yärmlands län.

Ölme, Visuums och Vase härad.

Färnebo härad.

Mellansysslets domsaga.

Södersysslets domsaga.

Nordmarks domsaga.

Fryksdals domsaga.

Jösse domsaga.

Alfdals och Nyeds domsaga.

Karlstad.

Kristinehamn.

Filipstad.

421

975

503

276

294

167

99

351

383

3,117

3,013

1,197

59,815

6,294

17,176

Summa för valkretsen.

Örebro län.

45

no

29

12

140

15

12

64

4

93

144

67

5.684

171

1,462

Edsbergs, Grimstens och Hardemo härad.

30

89

45

20

237

26

31

62

19

527

105

103

6,747

262

1,905

Rumla och Sundbo härad.

i 34

in

26

12

151

13

12

68

4

109

83

76

5,243

99

1,412

Glanshammars och Örebro härad.

33

131

14

138

20

13

in

1

43

140

61

5,309

106

1,297

Askers och Skällersta härad.

43

105

60

72

215

62

28

80

1

671

83

109

8,095

711

2,117

Lindes domsaga.

51

4

61

29

197

51

14

13

12

94

189

127

8,224

685

2,1.99

Nora domsaga.

53

121

134

60

20

50

56

101

1,300

—

22

4,918

1,390

1,678

Örebro.

5

1

12

2

7

13

7

4

7

43

—

2

397

55

175

Nora.

9

10

9

5

2

7

5

39

42

1

11

455

19

217

Lindesberg.

7

2

9

6

5

6

14

3

16

68

—

4

403

32

162

Askersund.

320

COG

409

310

1,155

228

188

46(5

204

2,990

745

582

45,475

3,530

12,624

Summa för valkretsen.

Västmanlands län.

103

256

41

27

191

12

5

138

1

166

33

143

7,085

287

1.860

Västmanlands Södra domsaga.

64

199

40

19

194

78

22

133

—

151

34

118

6,731

223

1,681

Västmanlands Västra domsaga.

42

123

40

20

200

35

14

52

1

226

44

88

6,552

541

1,783

Västmanlands Norra domsaga.

60

206

52

14

286

24

19

129

11

44

13

151

8,225

180

2,326

Västmanlands Ostra domsaga.

34

17

61

87

50

15

24

43

69

631

—

19

2,768

349

923

Västerås.

14

8

25

22

6

10

9

6

17

326

—

3

1,069

218

500

Köping.

18

3

24

32

24

28

17

11

56

262

—

38

1,250

131

411

Arboga.

17

9

19

31

23

14

15

15

6

77

—

23

1,547

416

503

Sala.

852

821

302

252

974

216

125

527

161

1,883

124

583

35,227

2,345

9,987

Summa för valkretsen.

Kopparbergs läns Södra valkrets.

43

123

45

22

93

16

9

37

8

171

28

81

8.691

311

. 3,183

Hedemora domsaga.

27

49

40

11

22

25

10

97

1

702

12

08

5,262

278

2,395

Falu domsagas Södra tingslag.

34

32

22

11

88

21

12

39

—

153

5

56

4,735

316

1,717

Falu domsagas Norra tingslag.

55

27

44

48

120

109

8

21

3

726

5

59

6,554

727

1,756

Grangärde, Norrbärke o. Söderbärke tingsl.

41

18

71

83

10

13

22

32

69

199

—

39

2,054

648

710

Falun.

9

1

14

8

9

2

2

8

38

38

—

8

395

23

198

Hedemora.

5

3

2

1

1

3

3

18

8

—

7

135

17

63

Säter.

214

250

289

185

343

187

66

237

137

1,997

50

288

27,826

2,320

10,022

Summa för valkretsen.

uteslutna från rösträtt.

Dessa uteslutna (häftande för fattigunderstöd, utlänningar, vanfrejdade m.

fl.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets uppgifvas, Uro för hela riket beräknade till högst 80-

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

1.

2- I

3.

4- i

5. j

6. |

7. !

8.

9. |

10.

il.

12.

13.

14.

15.

16.

1 17-

J o r d b r

u k.

Fabriker och handtverk.

Han

del.

Allmän tiänst, litterära

Föreslagna valkretsar

Fiskare

jämte nuvarande landtvalkretsar

Arrenda-

Inspektö-rer och

Stattorpare

Lägen-

Tjänste-

och

Fabriks-

Ingenjörer
och bok-

Handlande

Tjänste-

Betjänte

Öfriga ti än-

äfvensom städer.

hemmans-

torer och

och öfriga

hets-

Summa.

sjömän.

handt-

Arbetare.

(sjökapte-

Bok-

män vid

vid sam-

stemän

ägare.

jordtor-

pare.

rättare.

jordbruks-

arbetare.

inne-

hafvare.

hjon.

verks-

idkare.

hållare.

ner och
styrmän).

hållare.

samlärds-

anstalter.

tärdsan-

stalter.

(utom lä-rare etc.).

Kopparbergs läns Norra valkrets.

Leksands tingslag..........

3,254

27

S

257

52

4

3,602

10

216

8

185

57

6

5

16

25

Gagnefs och Rättviks tingslag.....

2,871

131

13

351

24

5

3,395

5

319

2

267

66

13

7

33

20

Ofvan-Siljans domsaga........

4.917

177

19

288

2

18

5,421

5

323

18

334

125

34

15

78

63

Nås och Malungs tingslag......

3,135

460

18

217

208

14

4,052

1

362

13

762

128

17

7

65

39

Summa för valkretsen

14,177

795

58

1,118

280

41

16,470

21

1,220

41

1,548

370

70

34

192

147

Giifleborgs läns Södra valkrets.

Gästriklands domsagas Ostra tingslag . .

1,329

311

28

853

21

146

2,688

128

634

54

3,176

128

19

19

61

29

Gästriklands domsagas Västra tingslag . .

1,839

391

38

806

19

75

2,968

12

600

46

1,646

103

23

33

187

36

Galle...............

45

21

10

22

—

1

99

151

912

84

1,543

556

208

73

320

115

Summa för valkretsen

3,013

723

70

1,081

40

222

5,755

291

2,140

184

6,805

787

250

125

568

180

Giiffleborgs läns Norra valkrets.

Bergsjö och Delsbo tingslag......

2,031

993

22

635

237

64

3,982

92

386

16

605

100

13

5

26

28

Enångers och Forsa tingslag.....

1,220

425

14

262

339

63

2,323

162

324

22

952

65

8

4

70

30

Västra Hälsinglands domsaga.....

2,068

1,055

39

128

37

92

3,419

3

491

28

1,425

170

45

15

150

44

Södra Hälsinglands domsagas Västra t:g

1,976

740

20

605

26

54

3,421

3

501

19

697

135

36

17

242

50

Södra Hälsinglands domsagas Ostra t:g

1,120

496

13

236

32

69

1,966

89

383

45

1,771

89

20

8

68

26

Söderhamn.............

17

—

3

7

—

—

27

123

290

23

999

192

82

17

78

33

Hudiksvall.............

13

1

—

23

—

37

93

167

23

259

102

56

12

45

31

Summa för valkretsen

8,445

3,710

in

1,890

671

342

15,175

565

2,542

176

C,70S

853

260

78

079

242

Yästernorrlands läns Södra valkr.

Medelpads Västra domsaga......

2,322

1,350

16

1,580

134

102

5,504

6

385

49

646

142

15

20

157

1

I

32

Sköns tingslag...........

339

288

24

144

132

32

959

93

346

135

2,912

155

10

_

10

34

Njurunda, Indals och .Ljustorps tingslag

1,241

1,198

11

489

14

51

3,004

56

214

70

1,063

86

1

1

16

23

Sundsvall.............

45

9

3

13

—

70

123

519

26

601

415

185

40

in

69

Summa för valkretsen

3,947

2,845

54

2,220

280

185

9,537

278

1,464

2S0

5,222

79S

211

01

294

158

Yästernorrlands läns Norra valkr.

Ångermanlands Södra domsaga ....

1,401

1,352

20

221

82

70

3,146

77

389

89

1,618

172

26

8

42

35

Ångermanlands Mellersta domsaga . . .

837

1,118

1,476

23

556

40

77

2,651

25

355

60

1,255

165

26

18

98

59

Ångermanlands Västra domsaga ....

1,246

17

895

89

85

3,808

9

261

62

316

98

17

7

15

25

Nätra och Nordingrå tingslag.....

1,948

1.576

9

465

42

115

4,155

122

230

27

576

83

12

5

37

25

Själevads och Arnäs tingslag.....

1,372

1,652

11

328

56

64

3,483

74

253

43

1,075

71

7

4

59

26

Härnösand.............

56

12

—

3

—

—

71

132

250

9

166

238

61

6

34

65

Örnsköldsvik............

1

—

—

—

—

—

1

6

96

4

57

90

37

9

31

25

Summa för valkretsen

0,801

7,180

80

2,408

309

411

17,315

445

1,834

294

5,003

917

186

57

316

260

*) Här i kol. 31 angifna antal är, särskilt hvad städerna beträffar, antagligen för högt.

till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 år.

Utom de i denna kol. upptagna skulle enligt öfriga diskvalifikationsgrunder ett ej obetydligt antal blifva

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition No 51.

15

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

1.

och konstnärliga yrken.

Tjänare
hos
andra
än jord-brukare.

F. d. yrkesutöfvare, som tillhört afdelningen

Husägare

Arbetare

Fattig-

Summa

män öfver
25 år.

Däraf för-lustiga röst-rätt på
grund af
uraktlåten
skattebetal-ning. l)

Nu politisk)
röstberätti-gade (med
afdrag af
häftande för
kommunal-utskylder).

Föreslagna valkretsar
jämte nuvarande landtvalkretsar

äfvensom städer.

Öfriga

betjänte.

Under-

officerare

o. man-skap.

Lärare,

läkare

etc.

jordbruk
och fiske

(k. 2—6, 9).

fabriker och
handtverk
(k. 10—12).

handel och
samfärdsel
(k. 9 och
13—16).

allmän
tjänst in. m.

(k. 17—20).

och

kapita-

lister.

af obe-stämdt
slag.

Inhyses-

hjon.

hjon,
fångar
m. m.

■

Kopparbergs läns Norra valkrets.

19

99

30

—

2

4

—

98

—

115

21

16

4.534

227

2,225

Leksands tingslag.

28

229

53

—

9

5

10

52

—

325

39

49

4,926

186

2,006

Gaunefs och Rättviks tingslag.

106

175

66

15

6

7

n

92

2

203

1

27

7,127

143

3,286

Ofvan-Siljans domsaga.

93

66

46

20

65

49

i

74

9

429

47

93

6,43S

175

2,264

Nås och Malungs tingslag.

246

569

195

35

82

65

22

316

11

1,072

108

1S5

23,025

731

9,781

Summa för valkretsen.

Gäfleborgs läns Södra valkrets.

75

55

41

15

137

59

12

64

5

405

6

38

7,S4S

1,091

2,495

Gästriklands domsagas Ostra tingslag.

63

105

45

19

259

119

41

138

13

274

1

67

6,79S

795

2,280

Gästriklands domsagas Västra tingslag.

176

19

115

194

28

64

106

38

38

1.479

—

106

6,424

1,624

3,104

Gäfle.

314

179

201

228

424

242

159

240

56

2,158

7

211

21,070

3,510

7,879

Summa för valkretsen.

Gäfleborgs läns Norra valkrets.

44

88

20

7

298

72

10

179

7

143

1

62

0,184

281

2,080

Bergsjö och Delsbo tingslag.

11

42

19

7

152

61

13

95

17

113

6

62

4,558

217

1,699

Enåugcrs och Forsa tingslag.

76

137

36

28

562

14

41

221

10

393

3

58

7.309

488

2,026

Västra Hälsinglands domsaga.

35

172

45

20

247

42

6

163

5

583

26

78

6.543

350

1,874

Södra Hälsinglands domsagas Västra t:g.

26

42

24

12

164

18

20

52

4

250

4

78

5,159

220

1,783

Södra Hälsinglands domsagas Östra t:g.

65

1

34

65

2

9

20

14

5

290

—

29

2,398

1,035

845

Söderhamn.

39

2

36

29

5

11

16

9

10

104

—

18

1.104

201

470

Hudiksvall.

2%

484

214

168

1,430

227

126

733

58

1,876

40

385

33,315

2,792

10,777

Summa för valkretsen.

Väste rnorrlands läns Södra valkr.

42

20

27

9

48

15

10

32

6

376

23

33

7,597

768

2,322

Medelpads Västra domsaga.

Sköns tingslag.

17

12

33

18

21

10

13

19

84

207

18

29

5,135

2,097

1,387

22

6

15

13

38

11

12

23

25

462

32

28

5.221

588

1,645

Njurunda, Indals och Ljustorps tingslag.

104

6

90

105

19

15

155

30

45

863

—

45

3,636

1,609

863

Sundsvall.

185

44

165

145

126

51

190

104

160

1,908

73

135

21,589

5,062

6,217

Summa för valkretsen.

Västernorrlands läns Norra valkr.

24

16

46

13

48

12

23

45

—

584

44

49

6,506

1,474

2,356

0

Ångermanlands Södra domsaga.

27

61

49

15

73

17

29

39

—

247

26

37

5,332

493

1,468

Angermaulands Mellersta domsaga.

28

16

24 1

17

20

3

11

20

—

223

101

24

5,105

353

1,162

Ångermanlands Västra domsaga.

17

16

13

7

23

3

14

42

—

59

100

38

5,604

260

1,999

Nätra och Nordingrå tingslag.

21

24

13

4

17

2

8

21

—

117

98

24

5,444

503 ''

2,068

Själevads och Arnäs tingslag.

61

8

72

60

14

2

18

34

8

516

—

4

1,829

553

686

Härnösand.

16

1

19 !

5

—

3

7

2

18

99

O

—

529

65

286

Örnsköldsvik.

liM

142

236

121

195

42

no

203

26 |

1,845

372

176 |

30,349

3,701

10,025

Summa för valkretsen.

uteslutna från rösträtt. Dessa uteslutna (häftande för fattigunderstöd, utlänningar, vanfrejdade m. fl.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets uppgifvas, äro för hela riket beräknade till högst 80

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

1.

2.

3. |

4.

5.

6. |

7- i

8.

9. |

10. |

11. |

12. i

13. I

14. I

15. |

16. |

IT. |

J O

d b r

u k.

Fabriker och handtverk.

Han

del.

Allmän tjänst, litterära

Föreslagna valkretsar
jämte nuvarande landtvalkretsar
äfvensom städer.

Fiskare

i

Gods- och
hemmans-ägare.

Arrenda-torer och
jordtor-pare.

Inspektö-rer och
rättare.

Stattorpare
och öfriga
jordbruks-arbetare.

Lägen-

hets-

inne-

hafvare.

Tjänste-

hjon.

Summa.

och

sjömän.

Fabri ks-och
handt-verks-idkare.

Ingenjörer
och bok-hållare.

Arbetare.

Handlande
(sjökapte-ner och
styrmän).

Bok-

hållare.

Tjänste-man vid
samfärds-austalter.

Betjänte
vid sam-färdsan-stalter.

Öfriga tjän-stemän
(utom lä-rare etc.).

Jämtlands län.

Jämtlands Norra domsaga.......

Jämtlands Västra domsaga......

Jämtlands Ostra domsaga.......

Härjeådalens domsaga........

Östersund.............

2,835

2,336

2,086

1,545

3

1,388

1,420

1,526

1,067

16

8

18

4

2

208

588

1,378

304

9

28

20

62

24

103

134

95

70

4,578

4,506

5,165

3,014

14

5

2

13

2

351

345

460

255

255

38

27

52

30

12

1,293

834

494

760

86

in

139

144

91

188

17

16

20

7

63

5

8

22

5

37

25

114

221

9

142

43

55

56
41

118

Summa för valkretsen

8,805

5,401

48

2,487

134

402

17,277

22

1,606

159

3,467

673

123

77

511

313

Västerbottens län.

Nordmalings och Bjurholms samt Deger-

fors tingslag...........

Umeå tingslag...........

Västerbottens Västra domsaga.....

Västerbottens Norra domsaga . . . • .

Västerbottens Mellersta domsaga ....

Umeå...............

Skellefteå.............

1,818

2,852

3,030

4,603

3,095

n

815

105

1,002

415

236

19

17

5

6

5

4

487

473

104

617

181

2

O

O

123

192

42

38

46

93

134

71

3,180

3,493

4,357

5,967

3,630

12

25

64

5

62

38

33

178

285

207

259

195

154

28

29

28

46

10

3

596

900

913

711

245

Öl

64

97

93

91

43

76

6

15

11

10

2

32

5

7

4

6

3

12

62

109

5

64

22

29

12

39

58

30

29

72

1

1

—

1

1

75

4

9

34

20

3

7

21

Summa för valkretsen

15,403

2,574

57

1,864

300

382

20,640

228

1,353

148

3,455

498

96

40

298

261

Norrbottens län.

29

173

133

7

230

17

40

47

42

27
61

28

Piteå domsaga...........

Luleå domsaga...........

Kalix domsaga...........

Torneå domsaga...........

Luleå...............

Piteå...............

Haparanda.............

3,877

2,852

2,868

1,919

14

7

291

565

463

388

1

p

6

14

9

6

8

339

436

607

89

3

24

56

43

706

88

89

47

8

4,625

4,012

4,037

3,116

26

8

41

8

14

18

21

17

212

321

338

139

290

121

43

30

85

24

24

1

875

570

2,456

292

242

45

58

100

150

72

168

51

15

21

63

7

80

24

2

11

23

8

53

8

1

—

—

—

1

9

54

5

20

41

10

7

7

20

Summa för valkretsen

11,538

1.709

43

1,474

829

232

15,825

128

1,475

212

4,500

640

220

112

596

265

Hela riket............

297,080

127,580

8,023

90,693

36,037

20,502

581,124

24,452

106,484

7,139

170,570

33,467

12.458

4,006

18,198

12,600

Däraf Landsbygden.........

> Städerna ...........

295,490

2,199

126,837

743

8,190

433

89,203

1,490

35,326

711

20,387

115

575,433

5,691

17,766
! 6,680

l 72,437

1 34,047

3,825

3,314

109,109

61.461

14,758
! 18,709

2,251

10,207

1,945

2,061

10,574

7,624

5,478

7,122

i) Här i kol. 31 angifna antal ur, särskilt hvad städerna beträffar, antagligen för högt. Utom de i denna kol. upptagna skalle enligt öfriga diskvalifikationsgrunder ett ej obetydligt antal blilva
till 90,000, eller således omkring 7 procent af antalet män öfver 25 ar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

17

18.

19.

20. S

21.

22.

23.

24.

25.

''delningen

26.

27.

28.

29. |

SO.

31.

32.

1.

och konstnärliga yrk

en.

Tjänare
hos
andra
än jord-brukare.

F. d. yrkesntöfvare, som tillhört a

Husägare

och

kapita-

lister.

Arbetare

af obe-stämdt
slag.

Inhyses-

hjon.

Fattig-hjon,
fångar 1
m. m.

Summa

män öfver

25 år.

Däraf för-lustiga röst-rätt på
grund af
uraktlåten
skattebetal-ning. '')

Nu politiskt
röstberätti-gade (med
afdrag af
häftande för
kommunal-utskylder).

Föreslagna valkretsar

jämte nuvarande landtvalkretsar

äfvensom städer.

Öfriga

betjänte.

Under-

officerare

o. man-skap.

Lärare,

läkare

etc.

jordbruk
och fiske

(k. 2—6, 9).

fabriker och
handtverk
(k. 10—12).

handel och
samfärdsel
(k. 9 och
13—16).

allmän
tjänst in. in.

(k. 17—20).

Jämtlands län.

30

102

34

16

17

5

14

30

_

29

120

173

7,036

351

1,927

Jämtlands Norra domsaga.

41

164

31

20

21

1

9

30

_

31

160

155

6,709

417

2,058

Jämtlands Västra domsaga.

34

126

38

18

39

6

12

25

2

115

55

112

7,229

663

1,955

Jämtlands Ostra domsaga

67

52

35

6

43

7

14

10

6

263

50

93

4,858

220

1,179

Härjeådalens domsaga.

27

94

67

37

4

3

10

17

56

278

2

12

1,524

288

739

Östersund.

19!)

538

205

97

124

22

59

112

04

716

387

545

27,356

1,939

7,858

Simma för valkretsen.

Västerbottens län.

Nordmalings och Bjurholms samt Deger- 1

20

20

4

57

9

12

22

—

40

95

10

4,451

347

1.813

fors tingslag.

16

56

11

14

73

9

9

49

1

102

37

42

5,457

384

2,620

Umeå tingslag.

55

6

39

29

2

3

8

3

9

in

443

220

6,609

745

1,981

Västerbottens Västra domsaga.

29

74

25

26

12

9

18

89

1

393

417

48

8,387

410

3,512

Västerbottens Norra domsaga.

17

145

15

12

80

10

16

64

—

202

231

35

5,044

177

2,260

Västerbottens Mellersta domsaga.

36

16

44

14

3

6

8

7

3

153

—

3

797

170

408

Umeå.

6

3

19

11

1

3

3

1

29

—

—

251

22

136

Skellefteå.

179

300

173

no

227

47

74

237

15

1,030

1,223

358

30,996

2,255

12,730

Summa för valkretsen.

Norrbottens län.

52

67

32

18

22

7

8

47

2

32

205

117

6,549

880

1.979

Piteå domsaga.

42

114

32

19

6

2

3

21

30

315

534

157

6,568

1,214

1,910

Luleå domsaga.

54

84

53

26

74

14

7

20

1

317

450

143

8,584

1.741

2,186

Kalix domsaga.

74

14

35

15

12

4

_

2

1

87

707

489

5,150

964

1,050

Torneå domsaga.

47

14

57

48

4

11

16

17

4

697

—

14

2,124

938

840

Luleå.

25

3

18

9

_

2

8

10

10

95

—

5

505

195

221

Piteå.

30

2

21

8

—

1

3

3

1

81

—

1

325

116

131

Haparanda.

324

298

248

143

118

41

45

120

49

1,624

1,896

926

29,805

6,048

8,317

Summa för valkretsen.

13,598

21,184

13,218

11,237

15,215

4,747

6,027

14,535

4,531

79,949

23,755

18,806

1,197,300

160,873

358,774

Hela riket.

6,820

17,029

5,885

2,858

13,515

2,703

2,575

10,885

1,199

34,898

23,696

15,203

950,842

71,106

279,679

Däraf Landsbygdeu.

6(778

4; 155

7j333

8,379

lJOO

2,044

3,452

3,650

3,332

45,051

59

3,603

246,458

89,767

79,095

» Städerna.

uteslutna från rösträtt. Dessa uteslutna (häftande för fattigunderstöd, utläuningar, vanfrejdade m. fl.), hvilkas antal icke kan för hvarje särskild valkrets nppgifvas, äro för hela riket beräknade till högst 80-

Bih. till Riksd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 29 Höft.

3