Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 13.
1
N:o 13*
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående försäljning
till aktiebolaget Nautanens kopparfält af
kronan tillhörig mark i Gellivare socken af Norrbottens
län m. m.j gifven Stockholms slott den 13
november 1903.
Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att medgifva,
dels att af kronan tillhörig kronopark å och invid berget Nautanen
i Gellivare socken af Norrbottens län ett a en af förste landtmätaren
C. A. Sjöberg år 1902 upprättad karta med gröna gränslinjer utmärkt
och med litt. A betecknadt område om 14 hektar må till aktiebolaget
Nautanens kopparfält under äganderätt upplatas mot en köpeskilling
af 2,800 kronor samt under villkor i öfrigt:
att, sedan köpeskillingen blifvit erlagd, köpebref å det försålda
området att omedelbart af bolaget tillträdas må åt Kungl. Maj.ts befallningshafvande
i Norrbottens län utfärdas;
att kronan må njuta den rätt till afkomst och förman från den
till bolaget försålda mark, att kronan i fråga om tillgodogörandet af
fyndigheter å den försålda marken bibehåller den rätt, som kronan
enligt grufvestadgan skulle såsom jordägare innehaft, därest så lagligen
kan ske; samt
att bolaget skall ensamt vidkännas alla med lagfarten förenade
kostnader;
dels att af omförmälda kronopark må till förenämnda bolag pa
arrende under en tid af femtio år upplåtas de å ofvanberörda karta
Bih. till Biksd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 3 Höft. 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 13.
med röda. gränslinjer utmärkta och med litt. B och C betecknade
områden, innehållande tillhopa en areal af 150 hektar, under följande
villkor, nämligen:
att bolaget skall för ifrågavarande mark årligen senast den 14
mars erlägga arrende, till belopp, som Kungl. Maj:t på gemensamt
förslag af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län, öfverjägmästaren
i Norrbottens distrikt och bergmästaren i norra bergmästardistriktet
bestämmer för en tid af tio år i sänder;
att hus och byggnader, som vid den tid, då bolagets arrenderätt
inträder, finnas vara utan särskild från kronans sida gjord upplåtelse
pa området uppförda af andra än bolaget, under arrendetiden må af
ägaime bibehållas tillika med nödigt tomtutrymme, hvilket senare, i
händelse af tvist, skall bestämmas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
mot det att ägarne erlägga till bolaget årlig afgäld, motsvarande den
del af den bolaget åliggande arrendeskilling, som å tomten belöper
efter förhållandet mellan dennas areal samt hela det till bolaget upplåtna
områdets ytinnehåll, dock med skyldighet för innehafvare af dylik
lägenhet att afträda densamma, därest sådant kan finnas erforderligt
vare sig med hänsyn till bolagets behof af utrymme för sin rörelse,
af hälsovårdshänsyn eller för åstadkommande af ordnad bj^ggnadsverksamhet;
skolande ägare af sådan lägenhet jämväl vara skyldig att
afträda densamma i det fall, att å lägenheten inhysas personer, Indika
föra ett. sådant lefnadssätt, att fara däraf uppstår för allmän ordning
och sedlighet;
att i sistberörda fall lägenhetens ägare skall vara skyldig afträda
densamma utan lösen, dock med rätt att inom viss, af Kungl. Maj ds
befallningshafvande bestämd tid bortföra af honom därå uppförda byggnader,
hvaremot i. öfriga fall lösen för byggnadernas värde skall af bolaget
erläggas samt, i brist af åsämjande, bestämmas af gode män; skolande
det tillkomma Kungl. Maj:ts befallningshafvande att, i händelse af tvist,
afgöra fråga om skyldighet att afträda lägenhet i fall, som i denna
och nästföregående punkt omförmälas;
att hvad i 3 § 1 mom. af gällande grufvestadga finnes föreskrifvet
icke må äga tillämpning å hus, tomtplats eller trädgård, som befinnes
å de till bolaget upplåtna områden, därest icke Kungl. Maj :ts befallningshafvande
i särskildt fall finner sådana omständigheter föreligga, att
inmutning icke må ske närmare någon viss, på ifrågavarande mark
befintlig byggnad, tomtplats eller trädgård, än hvad omförmälda § i
grufvestadgan angifver;
3
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
att, om bolaget nedlägger grufrörelsen eller bedrifver densamma
i väsentligen minskad omfattning, det skall ankomma på Kung!. Maj:t
att förklara bolagets arrenderätt upphäfd, antingen helt och hållet eller
till någon del af områdena, livarjämte, för den händelse grufdrift af
annan än bolaget kommer att idkas inom ifrågavarande områden och
för sådan af annan idkad grufdrift utrymme utöfver sedvanliga utmål
visar sig behöfligt, Kungl. Maj:t må äga bestämma, att bolaget skall
afstå hvad som för ändamålet kan anses erforderligt och skäligt;
skolande i fall, som i denna punkt afses, proportionerlig minskning af
bolagets arrendeafgift äga rum;
att bolaget skall vara skyldigt att, utan särskild ersättning, af
områdena i fråga afstå hvad som enligt Kungl. Maj:ts bepröfvande
kan finnas erforderligt för anläggning af allmän väg eller utrymme
för järnväg eller för dess drift erforderliga anläggningar och anordningar;
att,
om af anledning, som förut icke blifvit nämnd, det nu eller
framdeles skulle visa sig angeläget, att någon sådan del af ifrågavarande
områden, som för bolaget icke är ourfdgängligen behöflig,
från bolagets arrenderätt undantages, bolaget skall vara skyldigt underkasta
sig Kungl. Maj:ts bestämmande härutinnan;
att bolaget skall öfvervaka, att åverkan icke sker å den växande
skogen inom områdena, samt i sin mån söka att till laga ansvar befordra
dem, som till dylik åverkan göra sig skyldiga;
att bolaget på grund af nu ifrågavarande arrende icke skall äga
annan rätt till skogen å områdena, än att bolaget må dels, efter anvisning
af vederbörande skogstjänsteman och därest från skogsvårdens
synpunkt hinder icke möter, erhålla nödigt byggnadsvirke till pris,
som af domänstyrelsen bestämmes, dels ock afdröja skog, som finnes
å tomtplats, mot ersättning, som domän styrelsen likaledes bestämmer;
att bolaget skall tillhandahålla Kungl. Maj:ts befallningshafvande
erforderliga medel för aflönande af den polisstyrka, som till ordningens
vidmakthållande inom nu ifrågavarande och närmast därintill belägna
områden af Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordnas;
att den enligt gällande grufvestadga jordägare tillhörande rätt
beträffande fyndigheters tillgodogörande icke på grund af nu ifrågavarande
arrende må tillkomma bolaget; samt
att bolagets arrenderätt icke får af bolaget å annan öfverlåtas,
med mindre Kungl. Maj:t sådant medgifver;
dels och att köpeskillingen för det till bolaget med äganderätt
upplåtna område må, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 13.
mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af
skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.
De till ärendet hörande handlingar och karta skola Riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Theodor Odelberg.
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 13.
Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
13 november 1903.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lageriieim,
Statsråden: Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer,
von Friesen och
Virgin.
26:o.
Departementschefen, statsrådet Odelberg anförde härefter i underdånighet:
Uti
en till Eders Kungl. Maj:t ställd, af Eders Kung!, Maj:ts
befallningshafvande i Norrbottens län med underdånig skrifvelse den
31 december 1902, jämte yttrande af vederbörande öfverjägmästare,
öfverlämnad skrift har aktiebolaget Nautanens kopparfält — med förmälan
att bolaget vore ägare till Nautanens kopparfält i Gellivare socken
af nämnda län, hvilket fält, alltsedan det år 1898 inmutats, varit föremål
för omfattande undersökningar och försvarsarbeten, på grund af hvilka
detsamma under år 1902 tilldelats 24 utmål, beträffande hvilka bolaget
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 13.
jämväl förvärfvat sig arrenderätten till kronans jordägareandel — i
underdånighet anhållit att af kronopark å och invid berget Nautanen
i Gellivare socken dels få tillhandla sig med full äganderätt och mot
pris, som Eders Kungl. Maj:t bestämde, ett å eu ansökningen bifogad,
af förste landtmätaren C. A. Sjöberg år 1902 upprättad karta med
gröna gränslinjer utmärkt och med litt. A betecknadt område, innehållande
14 hektar, däraf 25 ar skogsmark och 13,7 5 hektar impediment,
dels ock. på arrende under femtio års tid få till sig upplåtna, på
vissa angifna villkor, de å berörda karta med röda gränslinjer utmärkta
och med litt. B och G betecknade områden, innehållande tillhopa 150
hektar, däraf 115,2 5 hektar skogsmark och 34,7 5 hektar impediment;
och har bolaget till stöd för den underdåniga ansökningen anfört att,
då kopparmalmen förekomme å flere ställen och af flere typer inom
det 3 kilometer långa utmålsområdet och bolagets afsikt vore att på
platsen såväl anrika malmen som nedsmälta densamma, nedanför hvarje
utfraktsort tarfvades områden för skrädhus och upplagsplatser för de
olika malmslagen, hvarjämte för transportanordningar af flere slag samt
för arbetarbostäder, skolhus och förrådshus, upplag af kol m. m. erfordrades
mark; att fältet genom en år 1902 för transport af produkter
byggd? 6,800 meter lång linbana stode i föi''bindelse med Koskullskulle
järnvägsstation; att afståndet till närmaste landsväg utgjorde 5 kilometer,
genom hvilken väg en 22 kilometer lång förbindelse med Gellivare
ernåddes; att på grund af det afskilda läget, den långa vägen för
personkommunikation till närmaste bygd och markens bergiga, stenbundna
beskaffenhet med dålig skogsvegetation jordvärdet torde få
anses relativt mycket lågt, jämfördt med marken vid andra gruffält i
Norrbottens län, hvilka läge invid järnvägsstationer; samt, hvad särskildt
anginge det ifrågasatta inköpet af området litt. A, att, enär å nämnda
område skulle nedläggas kostnader till mycket stora belopp i moderna
smältugnar och anrikningsanordningar, det vore för bolagets ekonomi
af högsta vikt att till området erhålla äganderätt, hvarigenom, bland
annat, förlagskapital lättare kunde erhållas; varande vid ansökningen
fogad^ en öfver en del af ifrågavarande malmfält af förutvarande grufingenjören
i norra bergmästardistriktet, numera bergmästaren i östra
distriktet Björn Kjellberg upprättad beskrifning med tillhörande karta.
Med anledning af denna ansökning hafva, på grund af särskilda
nådiga remisser, ej mindre domänstyrelsen den 12 maj innevarande
år sig utlåtit, än äfven kommerskollegium, efter inhämtande af vederbörande
bergmästares yttrande, den 4 sistlidne augusti afgifvit underdånigt
utlåtande.
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 13.
De i ärendet afgifna yttranden innehålla hufvudsakligen följande.
Ofverjägmästaren har upplyst, att det område, hvarom här vore fråga
och som till största delen utgjordes af för skogsbörd föga tjänlig mark,
vore utan större betydelse eller värde än hvad af dess läge invid ett
gruffält betingades; att de norra delarna bestode af hög- eller fjälland
med af bränd mark, nu beväxt med björkris och buskar, de mellersta
och södra delarna af magra grusåsar med björk och gles, mindre växtlig
tallskog; samt att, då den omgifvande trakten upptoges af i det närmaste
likartadt land, statens skogsintresse icke märkbart berördes af
de ifrågavarande områdenas upplåtande.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande har — med förmälan att,
såvidt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande kunnat inhämta, markens
bibehållande under kronans omedelbara disposition ej heller påkallades af
hänsyn till andra statsintressen än det här ofvan omförmälda samt att
det område, ansökningen afsåge, icke vore större än hvad som kräfdes
af bolagets verksamhet, hvilken afsåge ej blott brytning af malm utan
äfven dennas förädling å platsen — tillstyrkt nådigt bifall till den
underdåniga ansökningen, hvarjämte Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
upplyst dels, till ledning för bestämmandet af köpeskillingen
för det område, som bolaget önskade med äganderätt förvärfva, att
jordlösen för bolagets till samma mark gränsande utmål fastställts till
30 kronor för hektar, däri dock ej inberäknadt värdet af därå växande
skog, hvadan med hänsyn till hvad ofverjägmästaren anfört angående
skogens beskaffenhet å ifrågavarande område en köpeskilling af 50
kronor för hektar syntes Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande skälig,
dels att nedanför de till upplåtelse föreslagna områdena funnes stora
kronan tillhöriga arealer, hvilka, i händelse behof däraf i framtiden
skulle göra sig gällande, kunde upplåtas åt enskilde för bebyggande,
dels ock att inom ifrågavarande områden icke funnes några utmål eller
inmutningar, tillhöriga andra än sökandebolaget.
Domänstyrelsen, som lika med Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
icke ansett något särskilt statsintresse påkalla de ifrågavarande
områdenas bibehållande under kronans omedelbara disposition,
har tillstyrkt, att omförmälda, med litt. A, B och C betecknade områden
måtte åt sökandebolaget upplåtas, det förstnämnda under äganderätt
och de två andra på arrende under femtio år och på i öfrigt enahanda
villkor, som jämlikt nådiga brefvet den 11 maj 1900 blifvit bestämda
för liknande markupplåtelse åt bergverksaktiebolaget Freja; hvarjämte
styrelsen, beträffande köpeskillingen för det med litt. A betecknade området,
anfört, att det syntes kunna ifrågasättas, huruvida ej den af Eders Kungl.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
Maj:ts befallningshafvande angifna beräkningsgrunden af 50 kronor för
hektar vore alltför låg; att här visserligen icke funnes samma förutsättningar
för ett så högt pris, i det närmaste 415 kronor för hektar,
som, i enlighet .med af Riksdagen fattadt, beslut, genom nådiga brefvet
den 26 maj 1899 blifvit bestämdt för det område, som i Juckasjärvi
socken från kronans mark försålts till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,
alldenstund Nautanens malmfält ej liksom nyssnämnda malmfält
direkt berördes af statsbanan; att emellertid redan den omständigheten
att i Nautanens malmfälts grannskap kommit till stånd en statsbana,
som möjliggjort malmfältets tillgodogörande, måste anses hafva tillfört
det nu ifrågavarande tomtområdet ett verkligt värde; samt att med
hänsyn härtill eu köpeskilling, beräknad efter ett pris af 200 kronor
för hektar, icke syntes öfverstiga hvad från det allmännas sida skäligen
kunde fordras; tilläggande styrelsen att, liksom vid förenämnda markförsäljning
i Juckasjärvi socken, kronan syntes böra, i fråga om tillgodogörandet
af fyndigheter å den mark, som försåldes, förbehållas
den rätt, som kronan såsom jordägare nu innehade, äfvensom att köpeskillingsbeloppet
borde, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda
mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronaus räkning af
skogbärande eller för skogsodling tjänlig mark.
Bergmästaren i norra distriktet har, med förmälan att de till upplåtelse
ifrågasatta områdena syntes vara för angifna ändamål behöfliga
och ej för stort tilltagna, tillstyrkt bifall till den underdåniga ansökningen,
under villkor dock att, försåvidt någon eller några af de till
stort antal å områden i samma trakt utfärdade mutsedlar, af hvilka en
del möjligen i större eller mindre grad berörde nu ifrågavarande områden,
kunde anses vara ännu gällande, de genom dessa mutsedlar inmutade
områden måtte undantagas från upplåtelsen; att, för det fall
att nya malmfyndigheter skulle påträffas inom de upplåtna områdena,
å dem uppförda boningshus m. m. icke måtte utgöra hinder för inmutning,
därest inmutningsrätten framdeles skulle komma att blifva frigjord;
samt att den enligt gällande grufvestadga jordägaren tillkommande rätt
beträffande fyndigheters tillgodogörande och jordlösen icke på grund
af nu ifrågavarande köp eller arrende finge tillkomma bolaget utan
kronan.
Kommerskollegium har anfört, att sökandebolaget såväl för ett
ändamålsenligt ordnande af grufdriften med därtill hörande anläggningar
vid ifrågavarande gruffält som för de inrättningar, hvilka erfordrades
för malmens förädling å platsen, därför en del åtgärder redan syntes
hafva vidtagits, samt för arbetarbostäder m. m. Titan tvifvel hade behof
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13. 9
af utrymme utöfver de af bolaget förvärfvade utmålsområden; samt att
kollegium, i betraktande särskildt af livad Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande
och bergmästaren i ärendet anfört, ej funnit anledning
till erinran i afseende å storleken af de områden, hvilkas upplåtande
till bolaget den underdåniga ansökningen afsåge.
I afseende å villkoren för upplåtandet har kommerskollegium
vidare anfört följande.
Med hänsyn till hvad bolaget anfört till stöd för sin begäran att
få med äganderätt till sig upplåtet det å förberörda karta med gröna
gränslinjer utmärkta och med litt. A betecknade området, ansåge sig
kollegium, i likhet med de myndigheter, som förut yttrat sig i ärendet,
böra i underdånighet tillstyrka bifall till sådan upplåtelse.
Beträffande köpeskillingen för nu ifrågavarande område ville kollegium
till en början erinra att, enligt hvad Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
upplyst, vid anvisandet år 1902 af utmål för bolagets
intill området gränsande inmutningar jordlösen fastställts till 30 kronor
för hektar, att nämnda lösen väl finge antagas i öfverensstämmelse
med föreskrifterna i 31 § af gällande grufvestadga hafva bestämts efter
uppskattning af marken till det värde, annan mark af enahanda beskaffenhet
i orten högst gällde, samt att det icke uppgifvits, att någon afsevärd
olikhet skulle förefinnas i afseende å beskaffenheten af marken
inom sagda utmål och nu ifrågavarande område. Vid bestämmandet
af berörda lösen hade emellertid icke skogens värde beräknats, och,
i betraktande af hvad öfver]ägmästaren rörande skogen inom området
upplyst, hade Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande ansett 50 kronor
för hektar vara skälig beräkningsgrund för köpeskillingens bestämmande.
Till någon förhöjning därutöfver funne kollegium hvad i ärendet förekommit
icke gifva anledning; och att, såsom domänstyrelsen föreslagit,
höja köpeskillingen, för hektar beräknadt, med ytterligare 150 kronor,
ansåge kollegium vara i och för sig obilligt. Härtill komme, att vid
köpeskillingens bestämmande, enligt kollegii uppfattning, hänsyn borde
tagas till den stora betydelse, uppkomsten och utvecklingen af företag
sådana som det ifrågavarande, som afsåge, förutom brytning af malm,
jämväl densammas förädling på platsen, ägde ej allenast ur synpunkten
af bergshandteringens intresse utan, särskildt för rikets nordligaste län,
äfven i kulturellt hänseende.
Hvad anginge köpeskillingens användning, hade kollegium icke
något att erinra mot hvad domänstyrelsen i sådant afseende föreslagit.
Domänstyrelsen hade vidare, liksom bergmästaren, uttalat, att
kronan, i fråga om tillgodogörandet af fyndigheter å den mark, som
Bih. till Biksd. Prat. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 3 Höft. 2
10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
försåldes, syntes böra förbehållas den rätt, som kronan såsom jordägare
för närvarande innehade. Därvid både domän styrelsen åberopat
nådiga brefvet den 26 maj 1899 angående försäljning till Luossavaara—
Kiirunavaara aktiebolag af kronan tillhörig mark i Juckasjärvi socken
af Norrbottens län m. m.
I Eders Kungl. Maj:ts till 1899 års Riksdag aflåtna nådiga proposition
i sistberörda ärende hade bland villkoren för upplåtelse till bolaget
under äganderätt af visst område af kronan tillhörig mark icke upptagits
något villkor uti nu ifrågavarande hänseende. I en inom Riksdagen
väckt motion hade emellertid föreslagits, att kronan vid försäljning
af berörda område skulle förbehålla sig jordägares rätt beträffande
fyndigheters tillgodogörande. Statsutskottet hade uti sitt i
ämnet afgifna utlåtande beträffande sagda förslag anfört, att utskottet
funnit det kunna ifrågasättas, huruvida det kundo vara med nuvarande
rättsförhållanden i vårt land förenligt, att den, som afhände sig äganderätten
till jord, därvid förbehölle sig viss rätt, som annars alltid plägade
medfölja äganderätten, och att gifvet vore, att ett sådant förbehåll i
framtiden måste föranleda förvecklingar och tvister. Med afseende härå
och på i öfrigt anfördt skäl hade utskottet ansett sig icke böra biträda
ifrågavarande förslag. Riksdagen hade emellertid besluta, att bland
villkoren för upplåtelsen skulle ingå, att kronan skulle njuta den rätt
till afkomst och förmån från den till bolaget försålda mark, att kronan
i fråga om tillgodogörandet af fyndigheter å den försålda marken bibehölle
den rätt, som kronan enligt grufvestadgan skulle såsom jordägare
innehaft, därest så lagligen kunde ske.
Enligt ofvan omförmälda nådiga bref hade Eders Kungl. Maj:t
godkänt Riksdagens beslut, i hvad det skilde sig från Eders Kungl. Maj:ts
framställning i ämnet.
I anslutning till den af statsutskottet, på sätt ofvan nämnts, uttalade
uppfattning ansåge kollegium sig emellertid icke böra förorda
upptagandet af ifrågakomna förbehåll bland villkoren vid nu åsyftade
försäljning.
Angående härefter hvad bergmästaren förmält därom att, för så
vidt någon eller några af de till stort antal i den trakt, hvarom här
vore fråga, utfärdade mutsedlar, af hvilka en del möjligen i större
eller mindre grad berörde nu ifrågavarande områden, kunde anses vara
ännu gällande, de genom dessa mutsedlar inmutade områden måtte
undantagas från upplåtelsen, syntes, i betraktande af den skyldighet
till utgifvande af ersättning och lösen, som jämlikt 11, 31 och
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
33 §§ grufvestadgan ålåge vederbörande inmutare eller grufägare,
något förbehåll uti nu förevarande hänseende icke vara erforderligt.
Hvad slutligen beträffade de å ofvanberörda karta med röda gränslinjer
utmärkta och med litt. B och C betecknade områden, hvilka,
enligt hvad ansökningen afsåge, skulle på arrende under en tid af
femtio år till sökandebolaget upplåtas, tillstyrkte kollegium, att den
sålunda begärda upplåtelsen måtte äga rum under vissa villkor, som i
tillämpliga delar vore lika lydande med dem, hvarunder upplåtelse af
kronomark på arrende ägt rum enligt särskilda nådiga bref, den 26 maj
1899 till dels Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och dels aktiebolaget
Gellivare malmfält, den 11 maj 1900 till bergverksaktiebolaget
Freja och den 7 juni 1901 till Tuolluvara grufaktiebolag.
I likhet med samtliga myndigheter, som i detta ärende yttrat sig,
finner jag mig böra förorda, att de uti förevarande ansökning afsedda
markområden varda till sökandebolaget upplåtna, det å kartan med
litt. A betecknade området under äganderätt och de öfriga två områdena
på femtio års arrende.
Hvad angår arrendeupplåtelsen, biträder jag domänstyrelsens och
kommerskollegii förslag därom, att enahanda villkor nu böra stadgas,
som i afseende å liknande markupplåtelser förut i flere fall blifvit
bestämda.
Beträffande villkoren för försäljningen af mark till bolaget hafva,
såsom af den lämnade redogörelsen framgår, något olika meningar
gjort sig gällande. För min del anser jag mig böra ansluta mig till
hvad domänstyrelsen i detta hänseende föreslagit. Sålunda anser jag
på de af nämnda styrelse anförda skäl och då, vid det förhållande
att betydande kopparmalmsfyndigheter blifvit anträffade i närheten af
Nautanens malmfält, anledning synes vara att antaga, att en omfattande
grufindustriell verksamhet i denna trakt skall komma till stånd och
värdet af i närheten af gruffälten befintlig, för bebyggande lämplig
mark stegras, ingalunda obilligt, att kronan för den ifrågavarande marken
betingar sig ett pris af 200 kronor för hektar. Hvad vidare angår
frågan om tillgodogörandet af fyndigheter å den mark, som försäljes,
torde skäl icke förefinnas för statsmakterna att frångå den ståndpunkt,
de förut i sådant afseende intagit; och anser jag mig därför böra
föreslå, att enahanda förbehåll för kronan nu göres, som enligt 1899
års Riksdags, af Eders Kungl. Maj:t godkända beslut stadgats vid försäljning
af mark till Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer jag i underdånighet,
12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen
att medgifva,
dels att af kronan tillhörig kronopark å och invid berget Nautanen
i Gellivare socken af Norrbottens län det å förste landtmätaren Sjöbergs
ofvanberörda karta med gröna gränslinjer utmärkta och med litt. A
betecknade område om 14 hektar må till aktiebolaget Nautanens kopparfält
under äganderätt upplåtas mot en köpeskilling af 2,800 kronor
samt under villkor i öfrigt:
att, sedan köpeskillingen blifvit erlagd, köpebref å det försålda
området att omedelbart af bolaget tillträdas må af Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i Norrbottens län utfärdas;
att kronan må njuta den rätt till afkomst och förmån från den
till bolaget försålda mark, att kronan i fråga om tillgodogörandet af
fyndigheter å den försålda marken bibehåller den rätt, som kronan
enligt grufvestadgan skulle såsom jordägare innehaft, därest så lagligen
kan ske; samt
att bolaget skall ensamt vidkännas alla med lagfarten förenade
kostnader;
dels att af omförmälda kronopark må till förenämnda bolag på
arrende under en tid af femtio år upplåtas de å ofvanberörda karta
med röda gränslinjer utmärkta och med litt. B och C betecknade områden,
innehållande tillhopa en areal af 150 hektar, under följande
villkor, nämligen:
att bolaget skall för ifrågavarande mark årligen senast den 14
mars erlägga arrende till belopp, som Eders Kungl. Maj:t på gemensamt
förslag af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens
län, öfverjägmästaren i Norrbottens distrikt och bergmästaren i norra
bergmästardistriktet bestämmer för en tid af tio år i sänder;
att hus och byggnader, som vid den tid, då bolagets arrenderätt
inträder, finnas vara utan särskild från kronans sida gjord upplåtelse
på området uppförda af andra än bolaget, under arrendetiden må af
ägarne bibehållas tillika med nödigt tomtutrymme, hvilket senare, i
händelse af tvist, skall bestämmas af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
mot det att ägarne erlägga till bolaget årlig afgäld, motsvarande
den del af den bolaget åliggande arrendeskilling, som å tomten
belöper efter förhållandet mellan dennas areal samt hela det till bolaget
upplåtna områdets ytinnehåll, dock med skyldighet för innehafvare af
dylik lägenhet att afträda densamma, därest sådant kan finnas erforderligt
vare sig med hänsyn till bolagets behof af utrymme för sin rörelse,
af hälsovårdshänsyn eller för åstadkommande af ordnad byggnads
-
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
verksamhet; skolande ägare af sådan lägenhet jämväl vara skyldig att
afträda densamma i det fall, att å lägenheten inhysas personer, hvilka
föra ett sådant lefnadssätt, att fara däraf uppstår för allmän ordning
och sedlighet;
att i sistberörda fall lägenhetens ägare skall vara skyldig afträda
densamma utan lösen, dock med rätt att inom viss af Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande bestämd tid bortföra af honom därå uppförda
byggnader, hvaremot i öfriga fall lösen för byggnadernas värde
skall af bolaget erläggas samt, i brist af åsämjande, bestämmas af gode
män; skolande det tillkomma Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
att, i händelse af tvist, afgöra fråga om skyldighet att afträda lägenhet
i fall, som i denna och nästföregående punkt omförmälas;
att hvad i 3 § 1 mom. af gällande grufvestadga finnes föreskrifvet
icke må äga tillämpning å hus, tomtplats eller trädgård, som befinnes
å de till bolaget upplåtna områden, därest icke Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i särskildt fall finner sådana omständigheter föreligga,
att inmutning icke må ske närmare någon viss, på ifrågavarande mark
befintlig byggnad, tomtplats eller trädgård, än hvad omförmälda § i
grufvestadgan angifver;
att, om bolaget nedlägger grufrörelsen eller bedrifver densamma
i väsentligen minskad omfattning, det skall ankomma på Eders Kungl.
Maj:t att förklara bolagets arrenderätt upphäfd, antingen helt och
hållet eller till någon del af områdena, hvarjämte, för den händelse
grufdrift af annan än bolaget kommer att idkas inom ifrågavarande
områden och för sådan af annan idkad grufdrift utrymme utöfver sedvanliga
utmål visar sig behöflig!, Eders Kungl. Maj:t må äga bestämma,
att bolaget skall afstå hvad som för ändamålet kan anses erforderligt
och skäligt; skolande i fall, som i denna punkt afses, proportionerlig
minskning af bolagets arrendeafgift äga rum;
att bolaget skall vara skyldigt att, utan särskild ersättning, af
områdena i fråga afstå hvad som enligt Eders Kungl. Maj:ts bepröfvande
kan finnas erforderligt för anläggning af allmän väg eller utrymme
för järnväg eller för dess drift erforderliga anläggningar och anordningar;
att, om af anledning, som förut icke blifvit nämnd, det nu eller
framdeles skulle visa sig angeläget, att någon sådan del af ifrågavarande
områden, som för bolaget icke är oundgängligen behöflig, från
bolagets arrenderätt undantages, bolaget skall vara skyldigt underkasta
sig Eders Kungl. Maj:ts bestämmande härutinnan;
att bolaget skall öfvervaka, att åverkan icke sker å den växande
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
skogen inom områdena, samt i sin mån söka att till laga ansvar befordra
dem, som till dylik åverkan göra sig skyldiga;
att bolaget på grund af nu ifrågavarande arrende icke skall äga
annan rätt till skogen å områdena, än att bolaget må dels, efter anvisning
af vederbörande skogstjänsteman och därest från skogsvårdens
synpunkt hinder icke möter, erhålla nödigt byggnadsvirke till pris,
som af domänstyrelsen bestämmes, dels ock afröja skog, som finnes
å tomtplats, mot ersättning, som domänstyrelsen likaledes bestämmer;
att bolaget skall tillhandahålla Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
erforderliga medel för aflönande af den polisstyrka, som till
ordningens vidmakthållande inom nu ifrågavarande och närmast därintill
belägna områden af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
förordnas;
att den enligt gällande grufvestadga jordägare tillhörande rätt
beträffande fyndigheters tillgodogörande icke på grund af nu ifrågavarande
arrende må tillkomma bolaget; samt
att bolagets arrenderätt icke får af bolaget å annan öfverlåtas,
med mindre Eders Kungl. Maj:t sådant medgifver;
dels ock att köpeskillingen för det till bolaget med äganderätt
upplåtna område må, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda
mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af
skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däruti statsrådets öfrige ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och
skulle- nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den
lydelse, bilaga litt. . . . till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
G. Zethelius.