Bankoutskottets Memorial N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 12 februari 1904, kl. 1,30 e. m.

Memorial, om verkställd granskning af riksbankens styrelse och
förvaltning.

Till följd af den bankoutskottet enligt § 4 i dess instruktion åliggande
skyldighet att undersöka och granska riksbankens tillstånd samt huru
densamma styrd och förvaltad blifvit, har utskottet tagit del af dels fullmäktiges
i riksbanken allmänna och särskilda protokoll för tiden från och
med den 15 januari 1903, intill hvilken dag ansvarsfrihet blifvit för deras
i protokollen antecknade beslut och åtgärder beviljad, och till början af
innevarande års riksdag, dels af de af vederbörande revisorer afgifna berättelser
om verkställd granskning af riksbankens såväl hufvudkontors som
de särskilda afdelningskontorens i Göteborg, Malmö, Falun, Galle, Halmstad,
Hernösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Linköping,
Luleå, Mariestad, Nyköping, Umeå, Visby, Vänersborg, Västerås,
Växjö, Örebro och Östersund förvaltning under år 1902, dels ock af fullmäktiges
med utskottets memorial n:o 1 till Riksdagen öfverlämnade berättelse
angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning år 1903
äfvensom af de utaf styrelserna för riksbankens i verksamhet varande
kontor i afseende på dessa kontors förvaltning under samma år lämnade
redogörelser; och får utskottet, efter nu fullbordad granskning, härmed
till Riksdagen afgifva berättelse i ämnet.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgifningen, in- och utlåningsrörelsen
äfvensom öfrig verksamhet vid riksbankens hufvud- och
Bill. till Riksd. Prot. 1,004. 6‘ Samt. 1 Åfd. 2 Häft. (N:o 2.) 1

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

afdelningskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för en
närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga
sifferredogörelser, som lämnats i de berättelser, hvilka afgifvits af Riksdagens
revisorer och riksbankens fullmäktige liksom i utskottets förut till
Riksdagen aflåtna memorial n:o 1.

Dock anser sig utskottet böra framhålla följande siffergrupper, som
kunna hafva allmännare intresse.

Metalliska kassan, hvilken enligt § 8 i lagen för Sveriges riksbank
den 12 maj 1897 består af allt riksbanken tillhörigt och inom landet befintligt
svenskt och utländskt guldmynt samt omyntadt guld, var vid
början af år 1903 kronor 52,020,852: 91 samt har därefter under året ökats
till det belopp kronor 59,006,044: 61, hvartill metalliska kassan uppgick
den 31 december 1903.

Riksbankens fordringar i löpande räkning i utlandet, hvilka vid ingången
af år 1903 utgjorde kronor 23,949,446: 87, nådde sin höjdpunkt under
året den 7 mars, då de uppgingo till kronor 31,150,962: 58, samt sjönko
den 20 juni till lägsta beloppet under året kronor 5,838,180: 97. Vid
årets slut uppgick ifrågavarande behållning till kronor 18,472,233: 75.

Sedelutgifningsrätten, som vid början af år 1903 uppgick till kronor
187,991,152: 69, var vid samma års slut kronor 196,484,322: 97. De utelöpande
sedlarne voro vid samma tidpunkter kronor 137,408,673: 96 och
kronor 165,843,364: 78 samt den obegagnade sedelutgifningsrätten kronor
50,582,478: 73 och kronor 30,640,958: 19.

Omfattningen af riksbankens utlåningsrörelse under år 1903 framgår
af följande siffror vid årets slut, fördelade efter utlåningens särskilda
hufvudgrupper:

diskonterade växlar ......................................................... kronor

utlåning mot hypotek af obligationer, aktier m. m. »

utlåning mot pant af varor.......................................... »

kassakreditiv........................................................................ »

utestående å bankkreditiv och å banklån enligt

lagen för Sveriges riksbank ....... »

89,356,754: 36
17,010,901: 79
1,522,810: —
4,635,881: 98

_» 52,229,651: 54

summa kronor 164,755,999: 67

Dessutom hade, enligt uppgifter öfver riksbankens utlåning från den
s. k. afbetalningslånefonden, denna utlåning den 31 december 1903 omfattat
följande belopp:

lån på 5 år........................................................................... kronor 6,693,955: 60

» » 2Y2 år........................................................................ »_3,653,580: 76

summa kronor 10,347,536: 36

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

3

Liksom närmast föregående år visar växeldiskonteringen jämväl för
år 1903 en afsevärd stegring, då beloppet af diskonterade växlar vid
1902 års slut utgjorde endast kronor 72,312,676: 19. Ojämförligt största
delen af växeldiskonteringen faller fortfarande på den rediskontering af
växlar, som dels ägt rum på grund af bestämmelsen i 41 § banklagen,
dels ock varit vid riksbankens hufvudkontor och vid 18 af dess afdelningskontor
medgifven åtskilliga enskilda bankinrättningar. Sammanlagda beloppet
af hvad som på grund häraf och enligt banklagens bestämmelser
den 31 december 1903 var rediskonteradt utgjorde 64,644,699 kronor 35
öre mot kronor 52,421,481: 07 samma dag år 1902, under det att diskonteringen
i sin helhet vid hufvudkontoret och samtliga afdelningskontoren
under årsskiftet uppgick år 1903 till kronor 89,356,754: 36 och år 1902
till kronor 72,312,676: 19.

Beträffande växeldiskonteringen har föregående års bankoutskott uti
sitt memorial angående verkställd granskning af riksbankens styrelse och
förvaltning erinrat, att, enligt bestämmelser, som af fullmäktige beslutits
att tillämpas från och med den 1 juli 1902, de diskonterade växlarne skulle
särskiljas i lokala växlar och remissväxlar, därvid med de förra skulle
förstås sådana växlar, som vore betalbara på diskonteringsplatsen eller på
orter, där riksbanken ej hade kontor, samt med de senare sådana, som
vore betalbara annorstädes än å diskonteringsorten å plats, där riksbanken
hade kontor, äfvensom att remissväxlarne skulle omedelbart afföras från
det diskonterande kontorets växelräkning och remitteras till riksbankens
kontor på de respektive betalningsorterna, till hvilka kontors portföljer
växlarne därefter skulle räknas.

I anslutning till hvad fullmäktige i sin ofvan omförmälda berättelse
anfört, har utskottet här velat erinra om, att fullmäktige under september
månad 1903 i fråga om angifna bestämmelser beslutit, att, till förenkling
och förminskande af brefväxlingen vid riksbankens olika kontor, alla uti
riksbanken diskonterade växlar skola inkasseras genom de kontors försorg,
inom hvilkas låneområde betalningsorten är belägen, och att förty såsom
lokala växlar framgent skola anses endast de växlar, som äro betalbara
inom det diskonterande kontorets eget låneområde, men alla öfriga växlar
däremot skola anses såsom remissväxlar och med dem förfaras enligt de
för remissväxlar förut gällande föreskrifter.

4

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

O

A sin utlånings- och öfriga rörelse under år 1903 har riksbanken erhållit
en vinst af kronor 4,447,788: 03, nämligen:

Ä riksbankens

Ä afbetalniugs-

egna kapital.

lånefonden.

Kronor.

Kronor.

vid hufvudkontoret...............

1,700,777

05

124,675

69

» kontoret

i Göteborg......

212,467

26

101,863

76

» »

i Malmö .........

281,103

96

27,769

33

» »

i Falun............

41,572

95

18,793

61

» »

i Gäfle ............

136,312

02

5,538

17

» »

i Halmstad ...

48,359

63

14,224

95

» »

i Hernösand...

405,425

13

18,272

26

* »

i Jönköping ...

50,142

14

29,601

94

» »

i Kalmar.........

22,829

04

11,826

16

» »

i Karlskrona...

77,448

81

19,062

75

» »

i Karlstad ......

95,067

13

20,265

56

» »

i Kristianstad

88,428

81

7,729

56

» »

i Linköping ...

88,297

78

42,168

07

» »

i Luleå............

60,550

59

33,751

73

» »

i Mariestad......

12,953

16

l »

i Nyköping ...

10,537

24

7,612

47

» »

i Umeå............

62,171

70

21,289

20

» »

i Uppsala ......

3,330

89

» »

i Visby............

59,255

07

24,607

12

» »

i Vänersborg..

7,830

76

» »

i Västerås ......

6,843

53

3,592

71

» »

i Växjö .........

11,828

94

» »

i Örebro .........

305,685

19

18,708

22

» »

i Östersund ...

116,820

87

13,218

47

hvarifrån afg

år uppkommen

3,870,095

90

600,515

48

4,470,611

38

förlust vid kontoren

i Mariestad.

4,031

69

i Uppsala....

3,701

05

i Vänersborg...........................

14,135

24

i Växjö .......

955

37

22,823

35

hvadan

alltså återstår

vinst....

............. kronor

3,847,272

55

600,515

48

4,447,788

03

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

5

Vid riksbankens clearingsafdelning, som varit i verksamhet sedan
slutet af år 1899, har för sistlidet år beloppet af inlämnade och utgifna
valutor uppgått till sammanlagdt kronor 3,757,690,479: 62 mot kronor
3,782,858,539: 86 för år 1902, sålunda utvisande en minskning i omsättningen
under år 1903 mot föregående år med kronor 25,168,060: 24.
Summan af de å vederbörande bankers särskilda konton på grund af
clearingen debiterade och krediterade belopp belöpte sig till 684,887,036
kronor 54 öre för år 1902 och till 672,671,198 kronor 75 öre för år 1903,
utgörande detta senare i förhållande till år 1902 en minskning i belopp
med kronor 12,215,837: 79.

Antalet af de i denna clearingsrörelse själfständigt deltagande banker
är, förutom riksbanken, fortfarande elfva, hvaremot de särskilda bankinrättningar,
hvilka genom dessa förstnämnda såsom förmedlare indirekt
deltaga i clearingen, hafva, efter afgifvandet af statsrevisorernas senaste
berättelse angående riksbanken, ökats från 79 till 80 stycken.

I den till utskottet hänvisade, af Riksdagens revisorer den 30 november
1903 afgifna berättelsen hafva revisorerna uti berättelsens § 40 gjort uttalande
i fråga om den betydliga mängden af makuleradt sedelpapper, som
ingått i sedelkontorets förråd.

Sedan utskottet anmodat fullmäktige i riksbanken att till utskottet
häröfver afgifva yttrande, hafva fullmäktige i en den 11 innevarande
februari till utskottet aflåten skrifvelse till en början meddelat, att af det
under åren 1903 och 1902 samt under åren 1892—1901 vid Tumba bruk
formade sedelpapper till 10- och 5-kroneblanketter där makulerats respektive
10,33 och 8,66, 10,24 och 7,86 procent för de förstnämnda åren och
i medeltal under 10-års perioden respektive 12,23 och 9,29 procent.

Hvad beträffar det i riksbankens sedelkontor inneliggande förråd af
delvis makuleradt sedelpapper hafva fullmäktige lämnat följande upplysningar.

Enligt gällande kontrakt med tryckeriföreståndaren vore denne ej
skyldig att till tryckning emottaga delvis felaktigt sedelpapper till mer
än en viss mindre kvantitet. Då häraf blefve följden, att en mängd sedelpapper,
som till större eller mindre del vore användbart, måste vid bruket
kasseras, hade med tryckeriföreståndaren träffats öfverenskommelse, att
han skulle mottaga till tryckning sedelpapper i ark, hvaraf en del vore
makuleradt. Tryckningen af sådant delvis felaktigt sedelpapper medförde

6

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

emellertid större tidsutdräkt vid levereringen af färdigtryckta sedlar, hvadan
och då på senare tiden vid indragningen af de enskilda bankernas sedlar tillverkningen
af riksbankssedlar måste påskyndas, det helt och hållet felfria
sedelpapperet företrädesvis användts. Detta hade förorsakat, att delvis
makuleradt papper för tillfället hopat sig i sedelkontorets förråd, hvilket
papper dock småningom, och sedan numera tillverkningen af sedlar ej
behöfde i samma grad som förut påskyndas, komme att i den mån ske
kunde finna användning.

Ofvanberörda åtgärd, hvarigenom beredts utväg att i större utsträckning
än förut kunna få användning för den vid tillverkning af sedelpapper
alltid oundvikliga makulaturen, hafva fullmäktige därför ansett
vara ägnad att leda till fördel för riksbanken.

Vidare hafva Riksdagens revisorer uti § 57 af omförmälda berättelse
yttrat sig angående de lägenheter å Karlsborgs fästning, som blifvit anordnade
till eventuellt förvar af riksbankens redbarheter och handlingar.

Jämväl häröfver har utskottet infordrat yttrande från fullmäktige i
riksbanken. Med anledning häraf hafva fullmäktige i en den 11 denna
månad dagtecknad skrifvelse meddelat, att sedan, på sätt revisorerna erinrat,
fullmäktige i riksbanken efter ifrågavarande byggnads fullbordande under
år 1854 hos chefsämbetet för dåvarande kung! ingenjörskåren gjort framställning
om tillsyn och vård å byggnaden intill dess banken kunde behöfva
att begagna densamma för det därmed afsedda ändamålet, fortifikationsbefälet
å Karlsborg under den 26 oktober 1854 erhållit vederbörlig föreskrift
i ämnet, hvadan följaktligen sådan tillsyn och vård torde få anses
fortfarande utöfvas. Efter uttalande att, om anledning skulle förekomma
att till Karlsborg förflytta större eller mindre del af riksbankens tillhörigheter,
de anstalter, som å platsen erfordrades, kunde vidtagas utan att
därigenom något afsevärdt uppehåll föranleddes, hafva fullmäktige beträffande
afsändningen från hufvudkontoret meddelat, att för inpackning erforderliga
lärår i tillräcklig mängd sedan längre tid tillbaka funnes anskaffade
och inom bankhuset förvarade, så att de genast vore tillgängliga.
Emellertid hafva fullmäktige tillkännagifvit, att de ej skulle underlåta att
vid tillfälle uppdraga åt en af fullmäktige att på platsen taga närmare
kännedom om förhållandena och tillse, huruvida någon åtgärd för närvarande
från riksbankens sida vore påkallad för att lokalerna skulle kunna
vid förefallande behof så godt som omedelbart för det afsedda ändamålet
tagas i besittning.

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

7

Efter hvad fullmäktige sålunda anfört i fråga om anmärkta punkter
af Riksdagens revisorers föreliggande berättelse, finner utskottet revisorernas
däri gjorda uttalanden ej föranleda något yttrande från utskottets sida.

Ej heller i öfrigt har i förevarande berättelse förekommit något, som
gifvit utskottet anledning till särskild! uttalande.

Den granskning, som af bankoutskottet nu verkställts, omfattar icke
bankofullmäktiges gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontor fattade
beslut och vidtagna åtgärder i fråga om utförande af 1888 års Riksdags
beslut om uppförande på Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen
och dess verk, hvilken granskning liksom föregående riksdagar
verkställes af sammansatt stats- och bankoutskott.

Efter granskning af riksbankens hufvudkontors räkenskaper för år
1902 hafva Riksdagens senast församlade revisorer i sin därom afgifna
berättelse anmält, att mot riksbankens förvaltning under den tid, granskningen
omfattat, ej varit något att anmärka, samt att revisorerna för sin
del ansåge, att ansvarsfrihet borde fullmäktige beviljas.

De revisorer, som, valda af Riksdagen, granskat afdelningskontorens
i Göteborg, Malmö, Falun, Gäfle, Halmstad, Hernösand, Jönköping, Kalmar,
Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Nyköping,
Umeå, Visby, Vänersborg, Västerås, Växjö, Örebro och Östersund förvaltning
år 1902, hafva likaledes i sina berättelser tillstyrkt ansvarsfrihet
lör kontorens styrelser; och enär utskottet vid den af utskottet nu verkställda
undersökning af riksbanken ej haft något att anmärka, utan funnit,
att fullmäktige med nit och omsorg handhaft sitt uppdrag, får utskottet
hemställa,

att ansvarsfrihet må fullmäktige i riksbanken beviljas
dels för förvaltningen under år 1902 af bankens
såväl hufvudkontor som afdelningskontor i Göteborg,
Malmö, Falun, Gäfle, Halmstad, Hernösand, Jönköping,
Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Linköping,
Luleå, Mariestad, Nyköping, Umeå, Visby, Vänersborg,
Västerås, Växjö, Örebro och Östersund, dels ock för de

8

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

beslut och åtgärder, som finnas antecknade till fullmäktiges
protokoll från och med den 15 januari 1903
till samma dag innevarande år.

Stockholm den 12 februari 1904.

På bankoutskottets vägnar:

F. A. BOSTRÖM.

Stockholm, Ivar Haeggströms boktryckeri A. B., 1904.