Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

i

N:o 74.

Uppläst och. godkänd hos Första Kammaren den 28 april 1903.
— — — — Andra Kammaren den 28 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning angående vissa
bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan
Sverige och Norge jämte en i ämnet väckt motion.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 37 och memorial n:o 41.)

Till Konungen.

Under åberopande af utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden
för den 13 mars 1903 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att antaga ett propositionen bilagdt förslag till förordning angående
vissa bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige och
Norge.

Under loppet af nästlidet och innevarande år hafva från åtskilliga
håll bland annat af enskilde motionärer vid innevarande riksdag gjorts
framställningar i syfte att nu gällande bestämmelser rörande sjöfarten och
gränstrafiken mellan Sverige och Norge måtte i vissa afseenden ändras.
Bill. till Biksd. Prot. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Häft. (N:is 74—77). 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

Dessa framställningar hafva afsett dels ändringar af den nu medgifna rätten
till tullfri införsel för husbehof af vissa varor, dels ock förtydligande
af bestämmelsen, huru tonnaget skall beräknas för de i § 3 af förordningen
omförmälda fartyg.

Eders Kungl. Maj:t, som beträffande de gjorda framställningarna
inhämtat yttrande af vederbörande myndigheter, har emellertid funnit
dessa framställningar icke för närvarande böra föranleda till någon Eders
Kungl. Maj:ts åtgärd, utan föreslagit Riksdagen att antaga det förslag till
förordning i ämnet, som finnes propositionen bilagdt, och hvilket är af
enahanda lydelse med nu gällande författning.

I likhet med Eders Kungl. Maj:t har Riksdagen ansett anmärkningen
om förtydligande af bestämmelserna, huru tonnaget skall beräknas för
de i § 3 af förordningen omförmälda fartyg icke böra påkalla någon förändring
i paragrafen, enär enligt Riksdagens uppfattning gällande bestämmelser
rörande fartygs mätning jämte därtill hörande stadganden synas
vara i detta afseende till fyllest.

Hvad därefter angår de väckta ändringsförslagen, så vidt de afse upphäfvande
eller inskränkande af den nu medgifna rätten till tullfri varuinförsel
för husbehof, ansluter sig Riksdagen likaledes till Eders Kungl.
Maj:ts härutinnan uttalade uppfattning och anser således, att någon ändring
i detta afseende icke för närvarande bör ega rum.

Vidkommande däremot de gjorda framställningarna om utsträckning
af sagda rätt till tullfri varuinförsel har Riksdagen, med hänsyn till hvad
ej mindre Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands län än
äfven motionärerna härutinnan upplyst, funnit sig böra på det sätt bifalla
ifrågavarande framställningar, att tullfri införsel af de i gällande förordning,
§ 2, omförmälda större myckenheter omalen och malen spannmål
medgifves äfven för det fall, att resan sker öfver den del af gränsen,
som är belägen mellan tullstationerna i Medskogen och Mitandersfors
i Värmland.

Denna rättighet har Riksdagen likväl funnit icke böra medgifvas för
längre tid än intill den 1 januari 1904.

På grund af hvad ofvan anförts får Riksdagen, med förklarande att
Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke blifvit oförändradt bifallen,
anmäla, att Riksdagen antagit följande

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

3

Förordning

angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan

Sverige och Norge.

§ 1.

Alla i Norge inhemska fartyg och båtar, öppna eller däckade och
af hvad slag och dräktighet som helst, skola, ehvad de där äro byggda
eller naturaliserade, äfven i Sverige behandlas såsom inhemska och åtnjuta
alla därmed förenade rättigheter samt må således, utan afseende därå om
de ankomma eller afgå från eller till in- eller utländsk ort eller om de
äro barlastade eller lastade med in- eller utländska varor, icke åläggas
andra eller högre afgifter till kronan, städer eller särskilda inrättningar,
än af inhemska fartyg och båtar skola utgöras.

Norska fartyg och båtar må ock inom svenskt område idka fraktfart
med samma rätt och under enahanda villkor, som för inhemska fartyg
och båtar äro bestämda.

För tillgodonjutande af dessa och öfriga för varuskeppningen medgifna
förmåner skola norska fartyg vara försedda med sådana handlingar,
som till bestyrkande af deras nationalitet äro i Norge föreskrifna.

§ 2.

Mom. 1. Vid resa landvägen från Norge till Sverige vare det, med
undantag för spelkort, hvilka äro underkastade såväl stämpelafgift som
tull, samt brännvin och sprit jämte därmed beredda drycker äfvensom vin,
för hvilka senare varor tull skall erläggas, medgifvet att af till införsel
tillåtna, tull underkastade naturalster eller tillverkningar tullfritt medföra
följande mindre partier, nämligen:
bröd 10 kg.,
fläsk 10 kg.,

garn, alla slag, tillsammans 5 kg.,
kaffe och kaffesurrogat tillsammans 5 kg.,
malt 10 kg.,
risgryn 5 kg.,

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

socker 5 kg.,

spannmål, omalen, 40 kg.,

* , malen, 25 kg.,

tobak 1 kg.,

väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett
sammanlagdt värde af 25 kr.,

Öl 5 liter samt

andra varor till ett sammanräknadt värde af 20 kronor;
dock att för det fall, att resan sker öfver den del af gränsen, som
är belägen mellan tullstationen i Medskogen i Värmland och Ljusnebäcken
i Härjedalen eller öfver gränsen mot Frostvikens socken i Jämtland och
norr om denna belägna orter, ofvan stadgade myckenheter i fråga om
nedannämnda varor sålunda ökas, att det skall vara den resande tillåtet
att af dem tullfritt medföra följande partier, nämligen:
bröd 20 kg.,
malt 40 kg.,
socker 10 kg.,
spannmål, omalen, 150 kg.,

» , malen, 100 kg.,

väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett
värde af 40 kr.,

Öl 10 liter,

andra varor, rörande hvilka icke här ofvan i detta mom. särskildt
stadgats, till ett sammanräknadt värde af 30 kronor;

skolande emellertid tullfri införsel af ofvan sist omförmälda myckenheter
spannmål, omalen och malen, vara medgifven äfven för det fall, att
resan sker öfver den del af gränsen, som är belägen mellan tullstationen
i Medskogen och tullstationen i Mitandersfors i Värmland.

För vara, som af resande medföres i större myckenhet, än ofvan
stadgats, skall tull, enligt hvad eljest gäller, erläggas för hela den af varan
införda kvantiteten.

Tullfrihet, hvarom i detta mom. sägs, gäller icke för varor, som i
handelsafsikt införas vare sig för att i vanlig ordning försäljas eller för
att utlämnas såsom ersättning för verkställdt arbete, ej heller för varor,
som af handlande eller för handlandes räkning införas, så vidt de äro af
de slag, med hvilka han idkar handel.

Resande vare, om tulltjänsteman eller tullbetjänt sådant fordrar,
skyldig att, jämte uppgift om yrke och hemvist, aflämna en under edlig
förpliktelse afgifven skriftlig försäkran, att de varor, han medför, icke in -

Biksdagens Skrifvelse N:o 74. 5

föras i liaudelsafsikt, på sätt ofvan förmäles. Införas varorna icke för
resandes egen räkning, skall sådan försäkran afgifvas af den, för hvilkens
räkning de införas. Underlåter någon aflämna dylik försäkran, skola varorna
i vanlig ordning tullbehandlas.

Mom. 2. Om i gränstrakterna någon äger eller brukar egendom
på båda sidor om gränsen, må utsäde, kreatur och redskap, som erfordras
för egendomens skötsel, tullfritt föras öfver gränsen till Sverige.

Mom. 3. Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras
från Sverige till Norge för att förädlas genom blekning, färgning, garfning,
målning, spinning, väfning eller annan dylik bearbetning eller för reparation
och som efter sådan förädling eller reparation återinföras, skola vid
återinförseln vara fria från tullumgälder.

Likaså skola varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras
från Norge till Sverige för att här undergå sådan förädling eller reparation,
om hvilken nyss blifvit sagdt, och därefter till Norge återutföras,
vid införseln till Sverige vara fria från tullumgälder.

Mom. 4. Dragare och fordon, som uppenbarligen användas endast
för transport af gods eller personer från Norge till Sverige, äro ej underkastade
tullafgifter.

Mom. 5. Till förekommande af missbruk utaf de i mom. 2, 3 och
4 gjorda medgifvanden äger generaltullstyrelsen eller i särskild! fall tullmyndighet
vid gränsen att meddela de närmare kontrollföreskrifter, som
kunna anses erforderliga.

§ 3.

Varor, som öster om Saltbacken å svenska och Sponviks skansar å
norska sidan öfver Svinesund eller Idefjorden föras från Norge till Sverige
i färja, pråm eller båt under fyra tons dräktigliet eller om vintern öfver
isen, skola, med hänsikt till tullväsendet, anses såsom vore de landvägen
införda, så vida de icke antingen sjövägen transporterats till norska sidan
af nämnda färjställe eller fjord och därifrån sedan öfverförts till svenska
sidan eller ock blifvit till denna senare öfverförda för att därifrån omedelbart
sändas sjövägen vidare.

Denna förordning skall träda i kraft den lö nästinstundande maj
och, där icke annorlunda stadgas, lända till efterrättelse till och med den

6

BiJcsdagens Skrifvelse N:o 74.

15 maj 1904; dock att den här ofvan medgifna rätt till tullfri införsel
af de i förordningen omförmälda större myckenheterna spannmål, omalen
och malen, äfven för det fall, att resan sker öfver den del af gränsen,
som är belägen mellan tullstationen i Medskogen och tullstationen
i Mitandersfors i Värmland, skall gälla endast för tiden intill den 1
januari 1904.

Stockholm den 28 april 1903.

Med undersåtlig vördnad.