4

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

N:o 56.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 april 1903.
— — — — Andra Kammaren den 22 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta
motioner om ändringar i vissa delar af inteckningslag
stiftning en.

(Lagutskottets utlåtande n:o 44.)

Till Konungen.

Vid innevarande riksdag hafva enskilde motionärer väckt förslag
om ändrade stadganden rörande anteckningar i inteckningsprotokoll om
exekutiva åtgärder, som vidtagits med fastigheter och i fartygsregistret
införda fartyg.

Enligt gällande bestämmelser skall, när utmätning skett af fast
egendom eller registreradt fartyg, anteckning härom göras i inteckningsprotokollet.
A andra sidan har köpare af fastighet eller fartyg, som
exekutivt försålts, rätt att under vissa villkor få i inteckningsprotokollet
anmärkt, att inteckning kunnat till fullo gäldas af köpeskillingen, och
genom en sådan anmärkning vinnes, att med afseende å denna inteckning
verkan af anteckningen om utmätning upphäfves. De inteckningar, som
antingen alldeles icke eller endast delvis kunnat af köpeskillingen gäldas,
äro emellertid utan verkan, och nye ägaren kan under vissa villkor få
sådana inteckningar dödade, utan att fordringshandlingama företes i hufvudskrift.
Någon anteckning i inteckningsprotokollet därom, att en inteckning

Riksdagens Skrifvelse N:o 56

5

Ur utan verkan till följd däraf, att den ej alls eller endast delvis kunnat
af köpeskillingen gäldas, är dock ej föreskrifven. Om dödning af sådan
inteckning till följd af ägarens försummelse eller likgiltighet ej sker, upptages
densamma sålunda fortfarande i gravationsbevis såsom gällande.
Den i beviset förekommande upplysningen, att en exekutiv åtgärd vidtagits
med afseende på fastigheten, utgör väl en anmaning att ej utan vidare
antaga en i fastigheten meddelad inteckning för god, men beviset gifver
dock ej klart besked, i hvilken mån inteckningssäkerbeten fortfarande är
gällande. Att detta är en stor olägenhet, ligger i öppen dag. Därest
samtliga de inteckningar, bvilka genom exekutiv försäljning förlorat sin
verkan, blifvit dödade, saknar anteckningen om en utmätning, som föranledt
försäljningen, därefter all betydelse, men någon möjlighet att få
denna anteckning borttagen finnes icke. En liknande oegentlighet, som
följer af gällande bestämmelser, är, att, om anteckning skett i inteckningsprotokollet
om en utmätningsåtgärd, som icke ledt till exekutiv försäljning
och alltså ej haft någon inverkan på fastighetens eller fartygets inteckningar,
sistnämnda förhållande i vissa fall ej får anmärkas i inteckningsprotokollet.
Anteckningarna om sådana exekutiva åtgärder som de nämnda
äro utan nytta, men förorsaka svårigheter och omgång vid inteckningars
belånande. Med hänsyn till önskemålet af reda och säkerhet i inskrifningsväsendet
rörande fastigheter och fartyg måste det dock vara eu
viktig uppgift att få detsamma ordnadt så, att man med ledning af inskrifningarna
vid hvarje tillfälle kan med säkerhet bestämma, om och
i hvilken mån en inteckning i anseende till sin giltighet påverkats af en
fastigheten eller fartyget öfvergången exekutiv åtgärd.

Till af hjälpande af berörda olägenheter hafva nu olika åtgärder föreslagits.
Sålunda har ifrågasatts meddelande af lagbestämmelser, innefattande
åläggande för myndighet, som verkställer fördelning af köpeskilling
för exekutivt försåld fast egendom, att till domaren i den ort eller till
rätten i den stad, där egendomen är belägen, insända uppgift på de
i egendomen intecknade fordringar, bvilka antingen alldeles icke eller
endast till någon del kunnat af köpeskillingen gäldas, samt skyldighet
för domstol, till hvilken sådan uppgift iukommer, att därom göra anteckning
i inteckningsprotokollet.

Visserligen torde genom en sådan anordning det åsyftade ändamålet
icke kunna till fullo vinnas, då det väl icke är tillrådligt att göra den
föreslagna anteckningen i inteckningsprotokollet, innan frågan om köpeskillingens
fördelning blifvit slutligen afgjord, och särskildt i det fall, att
fördelningen öfverklagas, sålunda ganska lång tid kan förflyta, under

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

hvilken det obehöriga användandet af inteckningshandlingarna icke vore
förhindrad! Men berörda förslag synes dock vara beaktansvärdt, då de
oegentligheter och missförhållanden, som äro förenade med nuvarande
bestämmelser, i många fall skulle förebyggas genom den ifrågasatta
anordningen.

Vidare har föreslagits, att, sedan anteckning om exekutiv åtgärd
efter fastighetens eller fartygets försäljning förlorat sin giltighet, det skulle
lämnas vederbörande öppet att få berörda förhållande i inteckningsprotokollet
anmärkt. Närmare föreskrifter än de sålunda ifrågasatta äro dock
möjligen erforderliga, i hvilka fall och under hvilka förutsättningar sådana
anteckningar om utmätningsåtgärder skulle få annulleras.

Riksdagen, som anser, att något bör åtgöras i förevarande hänseenden,
får alltså anhålla, att Eders Kung! Maj:t täcktes taga i öfvervägande,
om och i hvad mån ändring af förordningen angående inteckning i fast
egendom den 16 juni 1875 och lagen om inteckning i fartyg den 10
maj 1901 äfvensom därmed sammanhängande författningar må kunna ske,
i syfte att anteckningar i inteckningsprotokollet rörande exekutiva åtgärder
skola lämna för hvarje fall tillräckliga och tillförlitliga upplysningar angående
nämnda åtgärders betydelse för giltigheten af de inteckningar,
som där af kunna beröras.

Stockholm den 22 april 1903.

Med undersåtlig vördnad.