10

Riksdagens Skrifvelse R:o 54.

N:o 54.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 april 1903.
— — — — Andra Kammaren den 8 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i fråga om ändring i sättet
för utdelning af vinet i nattvarden.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 2.) utlåtande n:o 1.) (Andra
Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1.) utlåtande n:o 18.)

Till Konungen.

I särskilda inom Riksdagen väckta motioner har ifrågasatts, att undersökning
borde äga rum, om och i hvad mån förändringar skulle kunna
vidtagas för att utdelningen af vinet i nattvarden måtte ske på ett sätt,
som bättre än det nuvarande öfverensstämde med nutidens uppfattning af
hälsovårdens och renlighetens fordringar, samt att, därest denna undersökning
därtill gåfve anledning, nödiga åtgärder måtte vidtagas för genomförande
af en förändring.

Till stöd för omförmälda framställningar har anförts, att inom de
skandinaviska länderna under de senare åren den åsikten alltmera gjort
sig gällande, att bruket af den gemensamma kalken vid utdelningen af
vinet i nattvarden vore förenadt med smittofara samt ur renlighetssynpunkt
högst otillfredställande. I Norge och Danmark hade frågan tagits under
öfvervägande icke blott af läkare, utan äfven af några bland kyrkans män.
I vårt land hade densamma upptagits inom tidningspressen samt varit
föremål för uttalanden af åtskilliga präster samt ett antal läkare. Samt -

Riksdagens Skrifvelse N:o 54.

11

lige de svenska läkare, som därvid yttrat sig, hade från hygienisk synpunkt
tillstyrkt en förändring, då de ansett en verklig smittofara vara
med det nu begagnade tillvägagångssättet för handen.

Riksdagen är af den åsikt, att i denna fråga den hygieniska synpunkten
bör vara den egentligen bestämmande samt att tillräckliga skäl
finnas för vidtagande af en utredning, huruvida från nyss nämnda synpunkt
fara af ofvan omförmäld art må vara till finnandes. Något uttalande
i afseende å framkomna förslag till förändring beträffande vinets utdelande
i nattvarden anser sig Riksdagen icke böra göra. Det är uppenbart, a,tt
sådant förslag bör utgå från de kyrkliga myndigheterna, hvilka därvid
äga det afgöranden ordet, med iakttagande att ändamålet med förändringen,
tillgodoseendet af hygienens fordringar, i möjligaste mån uppnås, hvarvid de
läkarevetenskapliga myndigheternas medverkan icke torde kunna undvaras.

På grund af det anförda får Riksdagen anhålla, det Eders Kungl.
Maj:t täcktes låta utreda, huruvida vid det hittills brukliga sättet för
vinets utdelande i nattvarden någon verklig smittofara är för handen, samt
vidtaga de åtgärder, som af utredningen kunna föranledas.

Stockholm den 11 april 1903.

Med undersåtlig vördnad.