Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

1

N:o 45.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 18 april 1903.

— — Andra Kammaren den 18 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungi.

Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning
om anslag för anläggning af vissa telefonledningar,
dels ock Kungl. Maj ds i särskild proposition framställda
förslag om beredande af lånemedel till fortsatt
utveckling af statens telefonväsende.

(Statsutskottets utlåtande n:o 39).

Till Konungen.

I proposition angående statsverkets tillstånd och behof har
Eders Kungl. Maj:t under sjätte hufvudtiteln föreslagit Riksdagen
att för anläggning af telefonledningar från Stockholm till Örebro och
norska gränsen, från Stockholm till Malmö, från Stockholm till
Norrköping, från Norrköping till Nässjö, från Nässjö till Växjö,
från Växjö till Hessleholm, från Hessleholm till Malmö, från Norrköping
till Motala, från Nässjö till Mjölby, från Nässjö till Västervik,
från Växjö till Kalmar, från Hessleholm till Kristianstad, från
Malmö till Kristianstad, från Malmö till Ystad, från Stockholm till
Västervik och Oskarshamn, från Stockholm till ööteborg, från

Bill. till Rikad. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 0 Höft. (N:it 43—30). 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

Stockholm till Sköfde, från Sköfcle till Vänersborg, från Sköfde till
Borås, från Sköfde till Skara och Lidköping, från Göteborg till
Helsingborg, från Göteborg till Halmstad, från Falkenberg till Varberg,
från Ängelholm till Halmstad, från Helsingborg till Hessleholm,
från Göteborg till Karlstad, från Sköfde till Karlstad, från
Göteborg till Lysekil, från Göteborg till Uddevalla, från Smögen
till Lysekil, Grebbestad och Strömstad, från Göteborg till Borås,
från Göteborg till Jönköping, från Göteborg till Växjö, från Norrköping
till Örebro, från Eskilstuna till Flen, från Norrköping till
Västerås och Gäfle, från Stockholm till Örebro, från Stockholm till
Eskilstuna och Örebro, från Stockholm till Arboga och Örebro, från
Arboga till Västerås, från Stockholm till Gä de, från Stockholm till
Gäfle och Falun, från Örebro till Krylbo och Falun, från Örebro
till Smedjebacken, från Söderhamn till Hudiksvall, från Ljusdal till
Ange och Östersund, från Hernösand till Nyland, från Sollefteå till
Ragunda och Östersund, från Örnsköldsvik till Ramsele, Backe och
Strömsund, från Hällnäs till Lycksele och Åsele, från Boden till
Vuollerim, från Nederkalix till Haparanda och från Gellivare till
Kiruna bevilja ett extra anslag af 2,759,400 kronor samt däraf
anvisa för år 1904 ett belopp af 1,300,000 kronor till utförande af
dem bland ofvan uppräknade telefonlinjer, som Eders Kungl. Maj:t
funne skäligt bestämma, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta
af sistnämnda belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga
medel utanordna 700,000 kronor.

I sammanhang härmed har Riksdagen till behandling förehaft
Eders Kungl. Maj:ts proposition (n:o 19) angående beredande af
lånemedel till fortsatt utveckling af statens telefonväsende, i hvilken
proposition Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att bemyndiga
riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling
af statens telefon väsen de ett lånebelopp af eu million femhundratusen
kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje
gång blifvit af Eders Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i
riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,
som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen
förorsakades riksgäldskontoret, inom tolf år från första lyftningsdagen
återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets
medel därtill lämnade tillgång, dock så att dylika afbetalningar
borde eu månad förut af telegraf styrelsen; för riksgäldskontoret
tillkännagifvas.

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

3

Hvad af telegrafstyrelsen i förevarande frågor blifvit anfördt
bär synts Riksdagen till fyllest ådagalägga behofvet af den nu föreslagna
ytterligare ntvecklingen af statens telefonväsende dels genom
anläggning af ett flertal interurbana ledningar, dels ock genom anordnande
af nya och utvidgning af redan befintliga lokalnät jämte
anläggning af förbindelseledningar. I enlighet med den grundsats,
som hittills i regel blifvit följd, har Eders Kungl. Maj:t äfven nu
föreslagit, att sist omförmälda arbeten, afseende lokala telefonnät
med förbindelseledningar, skulle bekostas af upplånade medel, hvilka
lämnades telegrafstyrelsen såsom försträckning att inom eu kortare
tid återbetalas med ränta, men att däremot kostnaden för de egentliga
interurbana ledningania skulle bestridas med anslag att uppföras
å riksstaten och utan återbetalningsskyldighet ställas till telegrafstyrelsens
förfogande. Grunden för denna åtskillnad har varit den,
att de medel, som nedlagts i de lokala telefonnäten med tillhörande
kortare förbindelseledningar, beräknats kunna af deras afkastning
förräntas och inom en jämförelsevis kort tid amorteras, hvaremot
utsikt till enahanda resultat af trafiken å de långsträckta ledningarna
från början ansetts icke föreligga. Det har emellertid år för
år alltmera visat sig, att äfven de interurbana telefonledningarna
äro att anse såsom ett ekonomiskt fördelaktigt företag. Till belysning
häraf får Riksdagen meddela följande från telegrafstyrelsen
lämnade uppgifter, utvisande det öfverskott de interurbana telefonledningarna
under de senast förfiutna fem åren lämnat:

År

Anlägg-ningskost-nad vid
arets bör-jan

Inkomster
af inter-urbana
samtal

Antal

inter-

urbana

telefo-

nister

Utgift

e r

Öfverskott

Öfverskott
i % af
anläggn.-kostnad

Linie-

under-

håll

1 öfrigt

Summa

1898

4,708,122

953,048

114

203,000

253,558

456,558

496,490

10.5

1899

5,136,467

1,088,022

125

256,500

274,983

531,483

556,539

10.s

1900

5,767,647

1,219,723

158

294,000

345,011

639,011

580,712

10.1

1901

7,179,724

1,427,571

184

262,500

473,141

735,641

691,930

9.6

1902

8,407,640

1,696,102

218

336,000

omkr. 600,000

omkr. 936,000

omkr. 760,000

omkr. 9.0

Att, såsom af tabellen framgår, öfverskottsprocenten under
de sista tre åren något sjunkit lärer väl till en del vara beroende
på de ökade årliga kostnaderna, men förnämligast torde orsaken till
berörda förhållande vara att söka däruti, att på de långa och dyrbara
interurbanledningar, som under de senaste åren anlagts, sam -

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

talsfrekvensen helt naturligt under de första åren är mindre än
livad sedan får anses vara det normala.

Med stöd af ofvan meddelade uppgifter torde man med skäl
kunna påräkna, att interurbanledningarna för framtiden skola lämna
så stor afkastning, att telegrafstyrelsen kan vara i stånd att därmed
förränta och inom en ej allt för lång tid amortera de belopp, som
ytterligare anvisas för anläggning af dylika ledningar. Vid sådant
förhållande anser Riksdagen tiden nu vara inne att ej vidare med
anslag bekosta anläggning af interurbana telefonledningar, utan för
detta ändamål såsom för anläggning af lokala telefonnät sedan en
längre tid ägt rum, använda lånemedel, som mot återbetalningsskyldighet
tillhandahållas telegrafstyrelsen.

Beträffande de lån, som telegraf styrelsen allt sedan år 1891
årligen från riksgäldskontor erhållit för lokalanläggningar, är
amorteringstiden fastställd till tolf år. Räntan, som af riksgäldskontor
bestämmes efter kostnaden för medlens anskaffning i hvarje
fall, utgår för en del af nämnda lån med 33U procent, för andra,
däribland de senast lyftade, med 4 procent. Efter sistnämnda
räntesats och med lika fördelad amortering på den bestämda tiden
af tolf år belöper sig den årliga inbetalningen till 10,66 procent af
ursprungliga lånebeloppet. Då den vinst, interurbantrafiken under de
senaste åren lämnat, enligt ofvan meddelade uppgifter utgjort i medeltal
omkring 10 procent af anläggningskapitalet, är det uppenbart,
att eu så hastig amortering som den nyssnämnda icke rimligen kan
ifrågasättas beträffande lån för interurbana ledningar. Och äfven
för de lån, som hädanefter beviljas för lokalanläggningar, torde det
möta svårighet att bibehålla den korta amorteringstiden af tolf år.
Dessa lånemedel måste nämligen — helst sedan enligt meddelad
föreskrift öfverskottsmedlen ej vidare få af telegrafstyrelsen disponeras
för byggnadsverksamheten — i allt större utsträckning tagas
i anspråk för sådana lokalanläggningar, som mindre hastigt gifva
direkt afkastning, exempelvis nedläggning af kablar i städernas
gator. Då i anledning häraf amorteringstiden för nya lån till sistberörda
ändamål torde böra något utsträckas, har det synts Riksdagen
lämpligt, att samma amorteringstid bestämmes för alla de
lån, som hädanefter lämnas för telefon väsendets utveckling, vare
sig de afse lokala eller interurbana anläggningar. Med hänsyn till
de på frågan inverkande omständigheterna har det ansetts skäligt
sätta denna amorteringstid till tjugu år, hvarvid, under förutsättning

Riksdagens Skrifvelse N:o 45. 5

att räntan beräknas efter 4 procent, annuitet^ skulle utgöra 7,35
procent af ursprungliga lånekapitalet. öfriga villkor för de nya
lånen hafva synts Riksdagen böra affattas i enlighet med motsvarande
bestämmelser för de förut utlämnade lånen till fortsatt utveckling
af statens telefonväsende.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen på
det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställningar,
att Riksdagen

dels för anläggning af telefonledningar från Stockholm till
Örebro och norska gränsen, från Stockholm till Malmö, från Stockholm
till Norrköping, från Norrköping till Nässjö, från Nässjö till
Växjö, från Växjö till Hessleholm, från Hessleholm till Malmö,
från Norrköping till Motala, från Nässjö till Mjölby, från Nässjö
till Västervik, från Växjö till Kalmar, från Hessleholm till Kristianstad,
från Malmö till '' Kristianstad, från Malmö till Ystad, från
Stockholm till Västervik och Oskarshamn, från Stockholm till Göteborg,
från Stockholm till Skof de, från Skof de till Vänersborg, från
Sköfde till Borås, från Sköfde till Skara och Lidköping, från Göteborg
till Helsingborg, från Göteborg till Halmstad, från Falkenberg
till Varberg, från Ängelholm till Halmstad, från Helsingborg till
Hessleholm, från Göteborg till Karlstad, från Sköfde till Karlstad,
från Göteborg till Lysekil, från Göteborg till Uddevalla, från
Smögen till Lysekil, Grebbestad och Strömstad, från Göteborg till
Borås, från Göteborg till Jönköping, från Göteborg till Växjö, från
Norrköping till Örebro, från Eskilstuna till Flen, från Norrköping
till Västerås och Gätle, från Stockholm till Örebro, från Stockholm
till Eskilstuna och Örebro, från Stockholm till Arboga och Örebro,
från Arboga till Västerås, från Stockholm till Gäfle, från Stockholm
till Gäfle och Falun, från Örebro till Krylbo och Falun, från Örebro
till Smedjebacken, från Söderhamn till Hudiksvall, från Ljusdal
till Ange och Östersund, från Hernösand till Nyland, från Sollefteå
till Ragunda och Östersund, från Örnsköldsvik till Ramsele, Backe
och Strömsund, från Hällnäs till Lycksele och Åsele, från Boden
till Vuollerim, från Nederkalix till Haparanda och från Gellivare
till Kiruna beviljat 2,759,400 kronor samt bemyndigat riksgäldskontor^!,
att af detta belopp såsom lån tillhandahålla telegrafstyrelsen
under år 1903 700,000 kronor och under år 1904 600,000 kronor,
att till utförande af dem bland ofvan uppräknade telefonlinjer, som
Eders Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma, i mån af behof och

6

Riksdagens Skrifvelse N;o 45.

sedan detta för hvarje gång blifvit af Eders Kung! Maj:t pröfvadt,
af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande
den ränteutgift som genom berörda belopps öfverlämnande
till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från
första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån
telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att dylika
afbetalningar böra en månad förut? af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret
tillkännagifvas;

dels ock bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen
för fortsatt utveckling af statens telefon väsende i afseende
å lokala telefonnät med; förbindelseledningar ett'' lånebelopp af
1,500,000 kronor att, i mån af'' behof och sedan detta för hvarje
gång blifviti af Eders Kungl. Maj it pröfvadt, af telegrafstyrelsen i
riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,
som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen
förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från första
lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets
medel därtill lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar
höra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas.

. j • jy/j j ’! I j «->:!''«.{♦ ''A ti» , , ,.* , - i

Stockholm den 18 april 1903;

Med undersåtlig'' vördnad.