8

Riksdagens Skrifvelse N:o. 160.

N:o 160.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 maj 1903.
— — — — Andra Kammaren den 22 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående antecknande, i prästbetyg
af vitsord om kristendomskunskap.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 27.)
(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 38.)

Till Konungen.

Inom Riksdagen har af enskild motionär påkallats en ompröfning,
huruvida det kunde vara af vikt, att vitsord om kristendomskunskap fortfarande
förekomme i prästbetyg. Om så befunnes vara fallet, borde, enligt
motionärens förmenande, föreskrift meddelas om sättet för nämnda
vitsords antecknande, men i motsatt fall borde det förklaras, att sådant
vitsord icke vidare skulle i prästbetyg förekomma.

Motionärens framställning i detta ämne är förnämligast grundad på
den omständigheten, att prästbetyg för personer, som ej äro konfirmerade
inom svenska kyrkan, men likväl måhända äga god kristendomskunskap,
i enlighet med gällande föreskrifter icke innehålla något vitsord om kristendomskunskap.

Vitsord om kristendomskunskap kan stundom hafva en viss kyrklig

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 160.

betydelse såsom varande af behofvet påkalladt vid den enskilda själavården.
Men därjämte är detsamma under bestående förhållanden af särskild
vikt i judiciellt hänseende, nämligen då vittnesmål skall afläggas af
en för domstolen okänd person. I de uppgifter, som enligt kungörelse
den 30 mars 1901 skola af prästerskapet meddelas angående häktades
lefnadsomständigheter, skall ock, jämlikt fastställdt formulär, vitsord om
kristendomskunskap upptagas. Då ett vitsord om kristendomskunskap
alltså vid vissa tillfällen är af vikt, har Riksdagen ansett sig ej böra
ifrågasätta uteslutande af rubriken »kristendomskunskap» ur de få formulär,
i hvilka denna rubrik ännu förekommer.

Motionären har ej heller bestämdt förnekat önskvärdheten af att ifrågavarande
vitsord kvarstode. Men om det befunnes vara af någon vikt, att
prästbetyg innehölle ett dylikt vitsord, borde enligt motionärens åsikt i
de icke konfirmerades prästbetyg under rubriken kristendomskunskap antecknas
det betyg, vederbörande vid afgång från folkskola eller från viss
klass af allmänt eller enskildt läroverk eller seminarium erhållit.

Af flere skäl anser sig likväl Riksdagen icke kunna i allmänhet förorda
ett obligatoriskt införande i församlingsboken och flyttningsbetygen af
andra vitsord om kristendomskunskap än dem, som tillkomma på sätt nu
är föreskrifvet. Däremot anser Riksdagen, att rättighet kunde medgifvas
för den, som det önskar, att vid uppvisandet af det betyg han erhållit
vid afgång från folkskola eller annan undervisningsanstalt få däri förekommande
vitsord om kristendomskunskap antecknadt i kolumn 14 af
församlingsboken med hänvisning till det undervisningsstadium, vitsordet
gäller.

Det finnes emellertid en grupp af okonfirmerade, i fråga om hvilken
Riksdagen särskild! anser, att närmare bestämmelser böra meddelas om
anteckning i församlingsbok och prästbetyg af deras vitsord i kristendomskunskap.
Denna grupp utgöres af sådana, som väl genomgått konfirmationsskolan,
så att de af prästerskapet förklarats berättigade till konfirmation,
men som ej velat deltaga i själfva konfirmationsakten. I gällande
förordning lämnas ingen anvisning om anteckning i församlingsboken
och i prästbetygen af det vitsord i kristendomskunskap, som dessa
erhållit vid afslutad konfirmationsundervisning, och dock har ett sådant
vitsord för dem blifvit af särskild vikt genom lagen af den 13 maj 1898,
som ger dem rättighet till kyrklig vigsel, ifall de åtnjutit konfirmationsundervisning
af präst inom kyrkan och af denne funnits beredda att ofter
undergången konfirmation få tillträde till Herrens heliga nattvard.

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami, 1 Afd. 1 Rand. 41 Höft.

2

10 Riksdagens Skrifvelse N:o 160.

Riksdagen, som anser med billighet och rättvisa öfverensstämmande,
att för dessa okonfirmerade de vitsord i kristendomskunskap, som de erhållit
i konfirmationsskolan, införas i församlingsboken och prästbetygen,
anhåller, med anledning af ifrågavarande motion, det täcktes Eders Kungl.
Maj:t taga i öfvervägande, huruvida och i hvad män förändrade bestämmelser
beträffande sättet för antecknandet i prästbetyg af vitsord om
kristendomskunskap kunna vara af nöden.

Stockholm den 22 maj 1903.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, 1903.