Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

1

No 156.

Uppläst och godkändt hos Första Kammaren den 20 maj 1903 _
— — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående tillverkning
och beskattning af maltdrycker.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 54 och memorial n:o 60).

TILL KONUNGEN.

I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 52), har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett vid propositionen fogadt förslag
till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Ifrågavarande förslag är byggdt på principen af beskattning å det vid
maltdryckstillverkningen använda hufvudsakliga råmaterialet, maltet. Från
denna princip är dock så till vida undantag gjordt, att vid bryggeri, där,
på grund af tillståndsbevis, under tillverkningsåret endast svagdricka tillverkas,
frihet från skatt åtnjutes. Tillverkningen af svagdricka är således
skattefri, såvida icke i bryggeri, där svagdricka framställes, tillika bedrifves
tillverkning af andra maltdrycker. Detta har föranledt till en uppdelning
af bryggerierna i två klasser, nämligen dels skattepliktiga, vid bvilka skatt
skall erläggas för allt malt, vare sig det användes till Öl och därmed jämförliga
drycker eller till svagdricka, dels skattefria bryggerier, där endast
svagdricka får tillverkas. Riksdagen, som i nu ifrågavarande afseende biBih.
till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 40 Häft. (N:o 156). 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

trädt Eders Kungl. Maj:ts förslag, har emellertid — då det icke torde
kunna bestridas, att genom indelningen af bryggerierna i skattepliktiga
och skattefria många af de bryggerier, som inrättat sig för tillverkning af
såväl Öl som svagdricka, skulle komma i en svår ställning — ansett sig
böra vidtaga en sådan anordning af skattesatserna, att likställighet mellan
svagdricksbryggerierna och bryggerier med blandad tillverkning med afsesende
å möjligheten att tillverka svagdricka blefve i möjligaste mån beredd.
Detta syfte Tiar Eiksdagen ansett kunna vinnas genom en väsentlig nedsättning
af de föreslagna skattesatserna i allmänhet och särskilt för de
under tillverkningsåret först afverkade myckenheterna malt. Eiksdagen har
därför besluta, att för malt, som vid tillverkning af maltdryck användes i
annat bryggeri än sådant, som uteslutande tillverkar svagdricka, skatt skall
erläggas med 12 öre för kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten
för de första under tillverkningsåret afverkade 30,000 kilogrammen malt
skall utgå med 2 öre för kilogram, för de nästa 30,000 kilogrammen med
5 öre för kilogram, för de nästa 40,000 kilogrammen med 7 öre för kilogram,
för de nästa 50,000 kilogrammen med 9 öre för kilogram och för
de nästa 50,000 kilogrammen med 11 öre för kilogram, hvaremot vid
bryggeri, där endast svagdricka tillverkas, skattefrihet skall åtnjutas.

I öfrigt har Eiksdagen i alla hufvudsakliga delar bifallit det af Eders
Kungl. Maj:t framlagda författningsförslaget; dock har Eiksdagen i samma
förslag vidtagit några mindre ändringar, af Indika de mest betydande åro
följande:

Den i sista stycket af 20 § meddelade föreskrift om medgifvande
under vissa villkor för skattepliktigt bryggeri att i lagerkällaren använda
socker såsom tillsats till porter har Eiksdagen ansett böra öfverflyttas till
4 §, som innehåller de allmänna bestämmelserna om Indika råämnen få
användas för tillverkning af skattepliktiga maltdrycker; och har dextros
blifvit i nu omförmälda hänseende likställdt med socker.

I motsats mot hvad i 4 § föreskrifvits beträffande skattepliktiga bryggerier
är i 28 § af Eders Kungl. Maj:ts förslag medgifvet skattefria
bryggerier att använda maltsurrogat, dock med uudantag för sackarin.
Eiksdagen har emellertid ansett, att icke heller för skattefritt bryggeri
användning af maltsurrogat bör vara tillåten, i följd hvaraf i 28 § intagits
föreskrift, att sådana surrogat icke må finnas i dylikt bryggeri; dock
har undantag gjorts för socker, hvarjämte medgifvits, att för färgning af
svagdricka må användas sockerkulör. I sammanhang härmed har Eiks -

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

3

dagen ansett den i 20 § af Eders Kungl. Maj:ts förslag intagna bestämmelsen,
att i skattepliktigt bryggeri ej må finnas, bland annat, socker,
böra utgå. Anledningen härtill likasom till Riksdagens nyss omförmälda
beslut att undantaga socker från de ämnen, som ej må finnas i skattefritt
bryggeri, har varit, att då åtskilliga bryggerier tillverka, utom maltdrycker,
äfven läskedrycker, stadgandet att socker ej må finnas i bryggeri ansetts
hinderligt för tillverkningen af läskedrycker, hvartill socker måste användas.

I första momentet af 27 § stadgas förbud för den, som i skattefritt
bryggeri utöfvar tillverkning, att idka handel med andra maltdrycker än
svagdricka. Detta förbud har ansetts vara alltför strängt, enär detsamma
i sak innebär, att en bryggare icke skulle kunna, jämte det han tillverkar
svagdricka i ett skattefritt bryggeri, tillverka Öl i ett annat, skattepliktigt;
lian är nämligen enligt stadgandets ordalydelse förbjuden att drifva handel
med Öl. Afsikten med ifrågavarande stadgande har af chefen för finansdepartementet
angifvits vara att förekomma blandningar af skattepliktig
och skattefri vara äfvensom att underlätta kontrollen. För detta måls
vinnande synes det vara tillräckligt, om den, som utöfvar tillverkning i
skattefritt bryggeri, förbjudes att där idka handel med andra maltdrycker
än svagdricka; och har Riksdagen därför beslutit sådan ändring i ifrågavarande
moment.

Riksdagen har alltså icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag oförändradt; hvaremot Riksdagen, med iakttagande af här ofvan
omförmälda beslut jämte ytterligare några, mindre väsentliga ändringar, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag antagit
en förordning om tillverkning och beskattning af maltdrycker af den lydelse,
bilagan A. till denna skrifvelse utvisar.

Med anmälan härom får Riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes Riksdagens ifrågavarande beslut till allmän efterrättelse kungöra.

Stockholm den 20 maj 1903.

Med undersåtlig vördnad.

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

Bilaga A.

Förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Kap. I. Om skattens beräkning, erläggande och återbärande samt

allmänna bestämmelser.

1 §•

1. Den, som vill idka tillverkning af maltdrycker till afsalu, skall,
utöfver hvad författningarna i allmänhet föreskrifva såsom villkor för rätt
att utöfva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande sådan
tillverkning i denna förordning finnas stadgade.

2. Hembrygd af maltdrycker för eget behof, men ej till afsalu, må,
utan binder af föreskrifterna i denna förordning, företagas af en hvar, som
icke idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker eller tillverkning
af sådana drycker till afsalu.

3. Denna förordning äger icke tillämpning å sådan tillverkning af
maltinfusioner och maltextrakt, som äger rum antingen ä apotek för medicinskt
ändamål, eller eljest under de villkor och den kontroll, Kungl.
Maj:t för särskildt fall föreskrifver.

2 §•

1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck,
skall med det i nästa mom. medgifna undantag erläggas skatt med 12
öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten för de första
under tillverkningsåret afverkade trettiotusen kilogrammen malt utgår med

Riksdagens Skrifvelse N:o 156. 5

två öre för kilogram, för de nästa trettiotusen kilogrammen med fem öre
för kilogram, för de nästa fyrtiotusen kilogrammen med sju öre för kilogram,
för de nästa femtiotusen kilogrammen med nio öre för kilogram och
för de nästa femtiotusen kilogrammen med elfva öre för kilogram.

2. Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,
under tillverkningsåret endast svagdricka tillverkas.

3 §•

1. I denna förordning förstås med

svagdricka hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än två och en
fjärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört, hvilkens
extrakthalt icke öfverstiger sex^ procent;

skattefritt bryggeri hvarje bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,
under tillverkningsåret endast svagdricka må tillverkas;

skattepliktigt bryggeri hvarje annat bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,
maltdrycker må tillverkas, samt

tillverkare den person, hvilken såsom ägare, innehafvare, verkställande
direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet öfver bryggeriets
skötsel.

2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och med
den 30 september.

4 §.

1. I skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker användas
endast torkadt, rostadt eller brändtjmalt, humle, jäst och vatten,
där ej för visst bryggeri Kungl. Maj:t medgifver, att under föreskrifna
villkor socker eller dextros må i lagerkällaren användas såsom tillsats
till porter.

2. Maltet skall krossas å en i bryggeriet uppställd maltkross, så
förbunden med en själfregistrerande, justerad våg, att maltets krossning
ej kan äga rum, utan att detsamma först genomgått vågen.

3. Det skattepliktiga maltets vikt beräknas efter vågens anvisning,
men märkes å vågen fel, skall kontrollör uppväga maltet å annan justerad
våg; ägande öfverkontrollör bestämma, efter hvilken grund maltafverkningen
skall beräknas från den tidpunkt, då kontrollören sist afläste vågen,
innan felet märktes.

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.
5 §.

Skatt skall erläggas för minst sjuttio kilogram malt i medeltal för
hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning på grund af
tillståndsbevis må äga rum.

6 §.

1. Tillverkare skall med det undantag, som i 4 mom. sägs, till vederbörande
landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfverståthållareämbetet
senast näst sista helgfria dag före hvarje månads början förskottsvis
inbetala skatt för den vikt malt, som enligt den i 13 § föreskrifna anmälan
kommer att under månaden krossas.

2. Har under någon kalendermånad krossats malt till högre vikt
än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren att inom
åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det Överskjutande
beloppet.

3. Visar sig, då det i 13 § omnämnda tillståndsbevis upphör att
gälla, att tillverkare inbetalt skatt för mera malt än som krossats, äger
han återbekomma skillnaden.

4. Tillverkare, som i anmälan förklarar sig önska erhålla anstånd
med skattens erläggande och för densamma ställer sådan säkerhet, som i 13
§ 2 mom, sägs, skall inom två månader efter utgången af hvarje kvartal
inbetala skatten för det under kvartalet uppvägda maltet; och skall vid
betalningen för det sista kvartalet, under hvilket maltkrossning enligt
samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas hvad som kan brista i den
uti nästföregående § stadgade minsta skatt.

5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande
återkalla tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till
maltkrossning och låta utmäta skatten.

6. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla med den
dag, då beslut om återkallandet delgifves tillverkaren eller hans ombud.

7 §•

Om uppvägdt malt eller däraf beredd produkt, innan den lämnat
lagerfaten, så väsentligen skadats, att maltet eller produkten ej kan för
afsedt ändamål användas, må eftergift af skatten äga rum. Till Kungl.

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

Maj:t ställd ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande erforderlig
utredning rörande förhållandet, ingifves till Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som, efter öfverkontrollörens hörande, till Kungl. Maj:t insänder
handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.

8 §•

Om maltdryck från skattepliktigt bryggeri utföres ur riket, åtnjutes
under de villkor, hvilka af Kungl. Maj:t särskildt stadgas, för den vikt
malt, som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda maltdryckens
tillverkning, restitution af skatt, beräknad efter den skattesats, som vid tiden
för utförseln tillämpas vid bryggeriet.

9 §•

1. Öfverinseendet öfver bryggerikontrollen i riket utöfvas af chefen
för kungl. finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i den ordningsstadga,
Kungl. Maj:t vill utfärda för bryggerierna i riket, utöfvas bryggerikontrollen
af öfverkontrollörer samt vid skattepliktiga bryggerier af kontrollörer
och vid skattefria af tillsyningsmän.

3. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t, som bestämmer dem
tillkommande ersättning.

4. Kontrollörer utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter förslag
af vederbörande öfverkontrollör.

5. Chefen för kontroll- och justeringsbyrån må, där så prof vas
nödigt, på statens bekostnad förordna ej mindre kontrollör att biträda
öfverkontrollör vid dennes expeditionsgöromål mot ersättning af två kronor
om dagen, än äfven tillsyningsman att biträda öfverkontrollör vid tillsyn
å skattefritt bryggeri mot ersättning, som ej utan Kungl. Maj:ts medgifvande
må bestämmas till högre belopp än tjugu kronor i månaden för
hvarje bryggeri.

10 §.

Tillverkare vare skyldig hålla siua handelsböcker med tillhörande
verifikationer tillgängliga* för vederbörande öfverkontrollör, då denne önskar
däraf taga del.

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

11 §.

Tillverkare ställe sig till efterrättelse, hvad ordningsstadgan för bryggerierna
innehåller om tillverkares åliggande, samt de föreskrifter, chefen
för kontroll- och justeringsbyrån eller vederbörande kontrolltjänsteman i
enlighet med denna förordning eller nämnda ordningsstadga meddelar.

12 §.

Uppgift om de enligt denna förordning utfärdade tillståndsbevis skall
af Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfversändas till öfverkontrollör sist
dagen efter det beviset utfärdats; och skall Kungl. Majrts befallningshafvande
första helgfria dagen i hvarje vecka till kontroll- och justeringsbyrån
insända uppgift å de tillståndsbevis, som under föregående vecka
utfärdats.

Kungl. Maj.ts befallningshafvande meddele härjämte vederbörande stadsfiskal
eller länsman underrättelse, att tillståndsbevis för tillverkning i skattefritt
bryggeri utfärdats eller återkallats.

Kap. II. Om tillverkning af maltdrycker i skattepliktigt bryggeri.

13 §.

1. Då skattepliktigt bryggeri skall sättas i gång eller vid början af
ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren
att minst tio dagar förr, än maltkrossning må föi’etagas, till Kungl. Maj:ts
befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:

a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är beläget,

b) den tidrymd, ej öfverstigande helt tillverkningsår, för hvilken han
önskar erhålla tillstånd för maltkrossning,

c) den vikt malt, han beräknar i medeltal skola komma att krossas
för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan göres, samt

d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför kontrolltjänsteman
;

hvarjämte, därest bryggeriet ej står under tillsyn af kontrollör, då

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande öfverkontrollör,
att anordningarna inom bryggeriet icke strida mot denna förordnings
eller ordningsstadgans föreskrifter.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl. Majrts
befallningshafvande afkunna ränterikvittens å inbetald skatt för en månad,
eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos Kungl. Majrts
befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp, hvartill skatten
efter den uppgifna medelafverkningen för sex månader kan komma att uppgå,
dock alltid för minst tvåhundratio kronor.

3. Ingifves behörig ränterikvittens, eller varder säkerheten, där sådan
ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och finnes eljest ej
hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Majrts befallningshafvande
tillståndsbevis för maltkrossnings företagande och tillverkning af maltdrycker
utaf det malt, som på grund af tillståndsbeviset krossas.

4. Har under någon kalendermånad vikten af det krossade maltet i
medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel utöfver
hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter anstånd med skattens
erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit gällande för mer än hälften
af ifrågavarande månad, inom fjorton dagar efter månadens slut ställa
säkerhet för den skatt, som svarar mot den tillökade medelafverkningen för
sex månader, vid äfventyr att tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till
maltkrossning, återkallas.

5. När anmälan afser kortare tid än sex månader, varde säkerheten
därefter jämkad; dock skall säkerhet ställas för minst trettiofem kronor.

G. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan
ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet, skall tillståndsbeviset,
i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, återkallas.

14 §.

Har skattepliktigt bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen skadats,
att tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare af annan anledning
afsluta raaltkrossningen tidigare, ån i tillståndsbeviset är utsatt, skall han
skriftligen anmäla sadant för kontrollören, i senare fallet minst tre dagar
före den, å hvilken sista maltkrossningen är afsedd att äga rum; och åligger
det kontrollören att härom lämna tillverkaren bevis samt ofördröjligen
underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande och öfverkontrollören. När

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 40 Häft.

2

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

sådan anmälan skett, må maltkrossning ej utan nytt tillståndsbevis äga
rum efter den tid, då enligt anmälan densamma skolat afslutas.

15 §.

Om maltkrossning ej företages inom fem dygn efter det, då enligt
tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller afbrytes utan sådan anmälan,
som i 14 § omförmäles, och icke ånyo företages inom fem dygn,
det oräknadt, hvarunder afbrottet skedde, åligger det tillverkaren att för
hela den tid, maltkrossning sålunda icke ägt rum, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
inbetala det på bryggeriet belöpande kontrollörsarfvodet,
hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande eljest låter hos honom utmäta.

Kap. III. Om kontrollen vid skattepliktigt bryggeri.

16 §.

1. Tillverkare skall, innan anmälan för skattepliktigt bryggeri första
gången göres, låta i två exemplar upprätta och till öfverkontrollören öfverlämna
fullständig planritning och beskrifning öfver bryggeriet och samtliga
därtill hörande lägenheter med tydligt angifvande af hvars och ens ändamål.
Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras vid bryggeriet, och
det andra insändes af öfverkontrollören till kontroll- och justeringsbyrån.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom bryggeri chefen
för kontroll- och justeringsbyrån anser ritningen öfver detsamma icke vidare
användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrifning,
äfvenledes i två exemplar.

17 §.

1. Byggnader, .lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke blifvit
upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning, eller som där upptagits,
men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning af maltdrycker användas
utan att hafva blifvit af öfverkontrollören skriftligen godkända.

2. Ej må maltkross eller själfregistrerande våg ändras eller ny sådan
redskap i bryggeri insättas, innan öfverkontrollören skriftligen gifvit sitt
samtycke till åtgärden.

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

11

18 §.

1. Tillverkare är skyldig att på egen bekostnad anskaffa och i behörigt
skick underhålla i 4 § omförmälda maltkross och själfregistrerande våg.

2. Kan den med vågen förbundna maltkrossen af någon anledning
ej användas, skall kontrollören närvara vid maltets krossning.

3. Utom förenämnda maltkross må icke i bryggeri eller tillhörande
lägenheter finnas någon till krossning af malt användbar redskap, med
mindre den ställes under kronans lås eller försegling.

19 §.

Omältad spanmål må icke inom skattepliktigt biyggeri finnas annorstädes
än i de förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver bryggeriet uppgifvas
såsom för sådan spannmål afsedda.

20 §.

Okrossadt malt må icke finnas inom de lägenheter, där mäskkar och
vörtpanna äro uppställda.

Ej må på en gång krossas större mängd torkadt malt, än som erfordras
till näst påföljande brygd; rostadt och brändt malt må däremot krossas till
större mängd under villkor, att hvad däraf ej begagnas vid näst påföljande
brygd förvaras under kronans lås.

Krossadt malt må ej införas i skattepliktigt bryggeri eller tillhörande
lägenheter och ej heller därifrån utföras.

I skattepliktigt bryggeri eller tillhörande lägenheter må med det i 4
§ 1 mom. omförmälda undantag icke finnas stärkelse, sackarin eller annat,
■som kan vid tillverkning af maltdryck användas i stället för malt.

21 §.

I skattepligtigt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande
af blanketter, som kontroll- och justerings by rån låter tillhandahålla,
i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föras en bryggjournal, hvilken
i bryggeriet städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

22 §.

Justerad våg med justerade vikter, annan redskap ock det arbetsbiträde,
som fordras för direkt uppvägning af malt och uppmätning af
kärl med flera kontrollåtgärder, äfvensom malt för justering af den själfregistrerande
vågen ställe tillverkare utan ersättning till kontrolltjänstemans
förfogande.

23 §.

Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare afhämtas
i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med såväl
bryggeriets namn som ordet »svagdricka».

Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller proppen.

På sålunda stämplade kärl må inga andra maltdrycker utlämnas.

24 §.

Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, äga tillträde till
de lägenheter i skattepliktigt bryggeri, där maltkross, mäskkar, vörtpanna
och kylredskap äro uppställda. Därjämte skola bryggeriets öfriga lägenheter,
som äro upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning, vara för
kontrolltjänsteman tillgängliga mellan klockan sex förmiddagen och klockan
sju eftermiddagen, så ock ^å annan tid, när arbete inom bryggeriet pågår.

25 §.

1. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten dagarfvode
med tre kronor för tillsyn å ett bryggeri och med en krona för hvarje
3rtterliggare bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn.

2. Där å landsbygden lokala eller andra förhållanden sådant kräfva
må Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter öfverkontrollörens hörande,
antingen förböja kontrollörs dagarfvode med högst två kronor utöfver det
i 1 mom. bestämda belopp för tillsyn å ett bryggeri eller ock ålägga tillverkaren
att vid bryggeriet tillhandahålla kontrollör kost samt ett möbleradt,
eldadt och städadt boningsrum; ägande i senare fallet tillverkaren att af
staten erhålla ersättning med två kronor om dagen.

3. Kontrollör, som samtidigt utöfvar tillsyn vid b rån vinsbränn eri och
skattepliktigt bryggeri, åtnjute för tillsyn å hvarje sådant bryggeri blott
en krona om dagen.

4. Då kontrollör för fyra eller flera på hvarandra följande brygder

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

måste enligt de i denna förordning meddelade föreskrifter uppväga maltet
eller närvara vid dess krossning, ersätte tillverkaren honom därför med två
kronor för hvarje brygd utöfver de tre första.

Kap. IV. Om tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri.

26 §.

Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början af ett tillverkningsår
fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren att minst
tio dagar förr, än vörtkokning må taga sin början, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:

a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är beläget,

b) den tidrymd af tillverkningsåret, under hvilken tillverkningen skall
bedrifvas, samt

c) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom inför
kontrolltjänsteman,

hvarefter Kungl. Maj:ts befallningshafvande, där binder ej möter,
meddelar tillståndsbevis för tillverkningens utöfvande.

27 §.

1. Den, som i skattefritt bryggeri utöfvar tillverkning, må icke där
idka handel med andra maltdrycker än svagdricka.

2. I skattefritt bryggeri eller därtill börande lägenheter må ej införas
eller förvaras andra maltdrycker än svagdricka.

28 §.

1. Vid tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri må vörten,
då jästen tillsättes, icke äga högre extrakthalt än sex procent.

2. I skattefritt bryggeri eller tillhörande lägenheter må icke finnas
stärkelse, sackarin eller annat, som kan vid tillverkning af svagdricka användas
i stället för malt; dock må för färgning af svagdricka användas
sockerkulör.

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.
29 §.

I skattefritt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande
af blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån låter tillhandahålla, i enlighet
med ordningsstadgaus föreskrifter föras eu bryggjournal, som städse
skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.

30 §.

Redskap och biträde, som erfordras för uppmätning af vört, svagdricka
och kärl samt för undersökning af vörtens extrakthalt, ställe tillverkaren
utan ersättning till kontrolltjänstemans förfogande.

31 §.

Från skattefritt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare afhämtas
i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med såväl
bryggeriets namn som ordet »svagdricka».

Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller proppen.

32 §. •

1. Inom en månad efter utgången af hvarje kvartal skall tillverkaren
till Kungl. Maj:ts befallningshafvande aflämna ett af vederbörande kontrolltjänsteman
bestyrkt utdrag af bryggjournalen, upptagande vikten af det
malt, som under kvartalet afverkats, och samtidigt därmed såsom bidrag
till kostnaden för kontroll vid bryggeriet inbetala ett belopp, motsvarande
ett hälft öre för hvarje kilogram under kvartalet afverkadt malt.

2. Om under två på hvarandra följande kalenderveckor eller längre
tid brygd ej äger rum vid bryggeri, erlägge tillverkaren en särskild afgift
af fem kronor för hvarje vecka, hvarunder tillverkningen sålunda varit inställd.
Denna afgift inbetalas samtidigt med den i 1 mom. föreskrifna.

3. Inbetalas icke de i 1 och 2 mom. nämnda afgifter i behörig tid,
skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset och låta
utmäta afgifterna.

33 §.

Kontrolltjänsteman skall äga tillträde till skattefritt bryggeri mellan
klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock å annan
tid, när arbete där pågår.

jRiksdagens Skrifvelse N:o 156.

15

34 §.

Vill tillverkare utsluta tillverkningen före utgången af den tid, för
hvilken tillståndsbevis utfärdats, göre därom skriftligen anmälan hos Kungl.
Maj:ts befallningshafvande och vederbörande öfverkontrollör med uppgift
om dagen, då tillverkningen kommer att afslutas; hvarefter tillståndsbeviset
anses hafva upphört att gälla nämnda dag.

Kap. V. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

35 §.

1. Den, som utan vare sig berörighet efter 1 § 2 eller 3 mom. eller
erhållet tillstånd tillverkar maltdryck, skall, där tillverkningen skett i allenast
ringa omfattning, straffas med böter från och med tio till och med
tvåhundra kronor.

2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig tillverkning yrkesmässigt
eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses, straffes
med böter från och med etthundra till och med tvåtusen kronor eller med
fängelse från och med en till och med sex månader samt gälde skatt för
det afverkade maltet, dock för minst tvåtusen etthundra kilogram. Därest
omständigheterna gifva vid handen, att mera malt än tvåtusen etthundra
kilogram afverkats, skall i saknad af erforderlig utredning om antalet brygder
och inmäskningens storlek antagas, att för hvarje dygn af den tid,
hvarunder den olagliga afverkningen pågått, verkställts en brygd och att
det därunder inmäskade maltets mängd i krossadt tillstånd uppgått till
hälften af mäskkarsrymden samt att en hektoliter okrossadt malt väger femtiotvå
kilogram.

36 §.

Skulle den, som på grund af medgifvande i 1 § 2 mom. för eget
behof tillverkadt maltdryck, sälja något af hvad han sålunda tillverkat,
skall han, där han icke härigenom gjort sig förfallen till ansvar enligt
gällande bestämmelser rörande försäljning af maltdrycker, bota från och med
fem till och med tvåhundra kronor.

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

37 §.

Den, som i skattepliktigt bryggeri i syfte att undandraga statsverket

skatt

använder ej medgifna råämnen eller malt, som icke blifvit i föreskrifven
ordning vägdt,

eller gör åverkan å själfregistrerande våg,

eller använder själfregistrerande våg, sedan skada å densamma veterligen
uppkommit,

eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås, som
kontrolltjänsteman åsatt,

eller eljest svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen
kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med ett
år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande, dömas till
straffarbete från och med två månader till och med två år.

Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.

38 §.

Den, som i skattepliktigt bryggeri

utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg,
eller begagnar ändrad eller nyinsatt maltkross eller våg, som ännu icke
godkänts,

eller öfverträder föreskrift i 18 § 3 inom., 19 § eller 20 §,

eller underlåter att ordentligt föra den bryggjournal, som föreskrifves

i 21 §,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen
eller till ritning eller beskrifning öfver bryggeriet,

eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 23 §,
eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa undersökning
om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad,
där undersökning må ske,

straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 37 §, med böter
från och med femtio till oeh med ettusen kronor.

Öfverträdes föreskrift i 18 § 3 mom., skall krossningsredskapen, och
öfverträdes 19 eller 20 §, skall olagligen upplagdt gods dömas förbrutet,
äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

17

39 §.

Den, som i skattefritt bryggeri

tillsätter jäst till vört af högre extrakthalt än sex procent,
eller efter jästens tillsättande bereder vörten högre extrakthalt än sex
procent, v

eller på annat sätt bereder maltdryck, som ej må i bryggeriet tillverkas,

straffes med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen kronor
eller fängelse från och med en månad till och med ett år.

Den sakfällde gällde ock, på sätt i 35 § sägs, den skatt, han undandragit
statsverket.

40 §.

Den, som i skattefritt bryggeri

öfverträder förbud i 27 § eller 28 § 2 mom.,

eller underlåter att ordentligt föra bryggjournal,

eller vägrar kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen eller att
taga prof af vört eller maltdryck i bryggeriet,

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa undersökning
om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad,
där undersökning må ske,

eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 31 §,
straffes med böter från och med tjugufem till och med femhundra
kronor.

Ofverträdes 28 § 2 mom., skall olagligen upplagdt gods dömas förbrutet,
äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

41 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad i
denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves eller de föreskrifter
i fråga om tillverkares åliggande, chefen för kontroll- och justeringsbyrån
eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med denna förordning
eller ordningsstadgan meddelar, straffes lian, där ej särskildt ansvar
är bestämdt, med böter från och med tjugu till och med tvåhundra kronor.
jBih. till Riksd. Rrot. 1903. 10 Samt. 1 Afd. 1 Rand. 40 Häft. 3

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

42 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot denna
förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person,
liksom vore förbrytelsen af honom själf begången. Begagnar tillverkare
ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet jämte tillverkaren och
lika med denne för sådan förbrytelse.

43 §.

Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans bryggeri
utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och
med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som
gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte befattningen.

44 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,
vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.
Grör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han om den hemlighet
eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid, då han dylik befattning
ej innehaft, straffes med böter från och med femtio till och med
ettusen kronor. Sker det för att göra skada, eller begagnar han sig af
berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till egen eller annans fördel,
då må till fängelse från och med en månad till och med två år dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande
skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

45 §.

Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse mot
denna förordning.

Den, som förrättar undersökning, bör för att tillgodonjuta det skydd,
honom därvid lagligen tillkommer, vid förrättningen på sig synbart bära
påbjudet tjänstetecken eller, innan förrättningen företages, uppvisa fullmakt
eller förordnande. Är förrättningsmannen i orten boende eller eljest

Riksdagens Skrifvelse N:o 156. 19

känd, vare han likväl frikallad från skyldigheten att sålunda styrka sin
behörighet.

Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen och
klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättningsmannen
från och med fem till och med femtio kronor, där han ej haft
giltig anledning till undersökningen.

46 §.

Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller olagligen
upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att anse såsom förbrutna, därå
verkställa beslag.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad i beslag
tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon af hans
husfolk skall tillsägas om beslaget.

47 §.

Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.

Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föranleda
till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

43 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång till
deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

49 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må, där
tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna med
penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande
för vandlin gsstraff.

50 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af redskap
och gods, som ansetts förbrutna, tillfälle med en tredjedel kronan och
med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare, tage han hälften

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej angifvare, då angifvelsen
skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar, makar eller syskon
mot hvarandra, annan skyldeman mot den, bos hvilken han njuter kost
och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar eller tjänare mot husbondefolk
under den tid, de äro i tjänsten.

Kap. Yl. Öfvergångsstadganden.

51 §

Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före denna
förordnings utfärdande, en eller flera af ofvan stadgade kontrollföreskrifter
icke kunna tillämpas, skall på Kungl. Maj:ts särskilda pröfning bero, huruvida
det oaktadt tillverkning af maltdryck vid sådant bryggeri får äga rum,
samt hvilka kontrollåtgärder för sådant fall skola på tillverkarens bekostnad
vidtagas.

52 §.

På Kungl. Maj:ts särskilda pröfning skall bero, huruvida och under
hvilka villkor för bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före denna
förordnings utfärdande, skatt under de första fem tillverkningsåren må erläggas
för mindre vikt malt än i 5 § sägs. Skulle skattepliktig tillverkning
i bryggeriet ligga nere under helt tillverkningsår eller maltafverkningen
under något tillverkningsår i medeltal uppgå till sjuttio kilogram
för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning där varit
tillåten, vare denna § ej vidare å bryggeriet tillämplig.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1903; dock att för
bryggeri, som är afsedt att under oktober månad 1903 vara i gång, anmälan
enligt 13 eller 26 § skall göras minst trettio dagar förr, än i skattepliktigt
bryggeri maltkrossning och i skattefritt bryggeri vörtkokning må
under nämnda månad taga sin början.

Stockholm 1903 Iduns Kung!. Hofboktryckeri.