Riksdagens Skrifvelse N:o 150.

1

X:o 150.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 maj 1903.
— — — — Andra Kammaren den 22 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående beräkning af
statsverkets inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 100, bevillningsutskottets betänkande
n:o 62 och bankoutskottets memorial n:o 4.)

Till Konungen.

Vid behandling af Eders Kungl. Maj:ts den 14 januari innevarande
år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och
behof har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid

Bih. till Riksd. Prof, 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 37 Haft. (N:o 150.) 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 150.

nästa statsreglering omfattar, eller år 1904 och intill dess ny statsreglering
vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit de ordinarie
inkomsterna böra beräknas till 28,653,000 kronor och de extra ordinarie
inkomsterna eller bevillningarna till 134,965,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i anslutning till statskontorets
beräkning framställda förslag har Riksdagen beräknat statsverkets ordinarie
inkomster för år 1904 på följande sätt:

Arrendemedel .............

Mantalspenningar.......

Bötesmedel...................

Kontrollstämpelmedel
Fyr- och båkmedel....

Telegrafmedel.............

Järn vägstrafik medel

Skogsmedel...................

Extra uppbörd ..........

.............. kronor 2,000,000: —

.............. » 780,000: —

.............. » 450,000: —

.............. » 70,000: —

.............. » 1,500,000: —

.............. » 7,000,000: —

.............. » 9,203,000: —

.............. » 7,500,000: —

.............. » 150,000: —

Summa kronor 28,653,000: —

I afseende å beräkningen af bevillning ar nas belopp får Riksdagen anföra
följande:

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades
till 48,500,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1899.......................................... kronor 60,051,428: —

» 1900.......................................... » 57,360,266: —

» 1901.......................................... » 49,341,561: —

eller i medeltalför dessa tre år » 55,584,418: —

samt år 1902 .............................. » 55,859,717: —

I skrifvelse den 11 december 1902 angående inkomstberäkningen
för år 1904, hvilken skrifvelse finnes bilagd Eders Kungl. Maj:ts
till innevarande Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd
och behof, har statskontoret, under anförande, att ifrågavarande statsinkomst
icke kunde tillförlitligen bedömas för den tid, 1904 års statsreglering
afsåge, likväl ansett nämnda inkomsttitel kunna för år 1904

Riksdagens Skrifvelse N:o 150.

3

upptagas till enahanda belopp, med hvilket statskontoret uppförde densamma
i sitt år 1901 afgifna förslag till inkomstberäkning för år 1903,
eller 49,000,000 kronor.

Af det den 12 januari innevarande år hållna statsrådsprotokoll öfver
finansärenden, hvilket protokoll finnes bilagdt Eders Kungl. Maj:ts förberörda
proposition angående statsverkets tillstånd och behof, inhämtas, att
chefen för finansdepartementet, vid ärendets föredragning inför Eders Kungl.
Maj:t, under erinran, hurusom tullmedlen i medeltal för åren 1899—1901
ingått med 55,584,418 kronor och för år 1902, enligt meddelande från
generaltullstyrelsen, utgjort 55,856,727 kronor 28 öre, vidare anfört, att
oafsedt såväl den minskning i tullinkomst, som, i händelse af bifall
till väckt förslag om borttagande af tullen å omalen majs, beräknats
uppstå med 550,000 kronor, som ock den omständigheten att i tullbeloppet
för år 1902 till följd af förändrad bokföring inginge ett belopp af
1,818,650 kronor 86 öre, hvilket belopp under föregående år bokförts framför
linjen såsom deponerade tullmedel, men på grund af Eders Kungl. Maj:ts
föreskrift vid 1902 års ingång uppdebiterats inom linjen, inkomsten af gällande
tullsatser kunde beräknas 2,000,000 kronor högre än statskontoret
föreslagit, eller till 51,000,000 kronor. I enlighet härmed och under förutsättning
af bifall till jämväl föreslagen höjning af tullsatserna för brännvin,
sprit och likörer samt vin af viss alkoholhalt, hvilken höjning, med
ledning af införseln af sagda varor under åren 1897 —1901, beräknats
inbringa en ökad inkomst för brännvin, sprit och likörer af omkring

748.000 kronor och för vin af omkring 649,000 kronor, ansåg chefen
för finansdepartementet tullmedlen för innevarande år böra beräknas till

52.397.000 kronor. Eders Kungl. Maj:t har ock i statsregleringen upptagit
inkomsterna af denna skattetitel till nyssnämnda belopp, 52,397,000
kronor.

Ehuruväl Eders Kungl. Maj:t,s proposition om borttagande af tullen
å omalen majs blifvit af Riksdagen afslagen, samt vid sådant förhållande
en ökning af tullinkomsterna utöfver det belopp, Eders Kungl. Maj:t föreslagit,
torde vara att påräkna, anser likväl Riksdagen, med hänsyn särskilt
till den minskade införsel af brännvin, sprit och likörer samt vin,
som kan förväntas blifva en följd af de för dessa varor höjda tullsatserna,
försiktigheten bjuda, att tullinkomsterna upptagas med något lägre belopp,
än det Eders Kungl. Maj:t föreslagit.

Riksdagen har fördenskull beräknat tullmedlen för år 1904 till
52,000,000 kronor.

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 150.

Postmedlen. Vid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för
innevarande år till 13,340,000 kronor.

Ifrågavarande medel utgjorde:

år 1899 ................................................ kronor 11,121,372: —

» 1900 ................................................ » 11,883,965: —

» 1901 ................................................ » 12,842,134: —

eller i medeltal för dessa tre år ... » 11,949,157: —

samt belöpte sig år 1902 till......... » 14,007,635: —

Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret i sin ofvan omförmälda
skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t uppgifvit, för år 1904 beräknade till

14,715,000 kronor och jämväl af statskontoret med samma belopp upptagna.
I denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit någon
förändring; och då icke heller Riksdagen har något att därvid erinra, har
Riksdagen beräknat postmedlen för år 1904 till 14,715,000 kronor.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

gifter hafva utgjort:

år 1899 ................................. kronor 1,105,608: —

» 1900 ................................. » 1,113,547: —

» 1901 ................................. » 1,184,147: —

eller i medeltal för

dessa tre år...
samt år 1902

» 1,134,344: —
» 975,787: —

Dessa af -

Beträffande ifrågavarande inkomsttitel har statskontoret i sin ofvan
omförmälda, den 11 december 1902 dagtecknade skrifvelse anfört följande:

»Då till följd af föreskrift i lagen för Sveriges riksbank den- 2 maj
1897, § 41, samtliga enskilda banker komma att efter 1904 års ingång
hafva upphört med sin sedelutgifning, kommer största delen af den inkomst,
som bokföres under förevarande titel, att bortfalla, med anledning
hvaraf statskontoret finner sig böra föreslå inkomsttitelns beräkning för
år 1904 till ett till 250,000 kronor nedsatt belopp.»

Eders Kungl. Maj:t har, i enlighet med statskontorets hemställan,
upptagit bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter för år
1904 med ofvannämnda belopp 250,000 kronor.

Då Riksdagen icke haft något att emot denna beräkning erinra, har
Riksdagen beräknat bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter
för år 1904 till 250,000 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o ISO.

5

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till 6,500,000 kronor,
hafva utgjort:

år 1899 ................................................... kronor 8,211,636: —

» 1900 ................................................... » 6,606,207: —

» 1901 ................................................... » 6,103,024: —

eller i medeltal

för dessa tre år .................................... » 6,973,622: —

samt år 1902.......................................... » 7,311,320: —

Enligt uppgifter från finansdepartementet för åren 1899, 1900 och
1901 hafva de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar, uppgått
till följande belopp:

1899.

1900.

1901.

handlingar till lagfartsprotokoll

2,281,428

80

2,119,793

70

2,030,280

25

d:o till inteckningsprotokoll ......

d:o till äktenskapsförordsproto-

435,053

40

448,946

36

429,856

20

koll................................................

4,440

—

4,820

—

4,700

d:o till bouppteckningsprotokoll

3,463,047

33

1,788,853

40

1,592,487

18

summa

6,183,969

53

4,362,413

46

4,057,323

63

Stämpelafgiften för spelkort, som utgår med 50 öre för hvarje kortlek,
har inbragt:

år 1899 ................................................................................. kronor 141,984: 50

» 1900 ................................................................................. » 142,635: —

» 1901 ................................................................................. » 145,854: —

I sin ofvanberörda skrifvelse har statskontoret — under erinran att
år 1899 i stämpelbeloppet för handlingar till bouppteckningsprotokoll
inginge afgift för en enda bouppteckning med omkring 1,800,000 kronor
— icke funnit anledning att föreslå någon förändring i inkomsttitelns
beräkning för år 1904.

Af det vid Eders Kungl. Maj:ts proposition fogade statsrådsprotokollet
öfver finansärenden af den 12 januari innevarande år inhämtas, att chefen
för finansdepartementet vid föredragningen af detta ärende till en början
erinrat, att med den jämförelsevis ringa omfattning, hvari stämpelskatten

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 150.

hittills i vårt land tagits i anspråk, erbjöde sig tillfälle att genom utsträckt
användande af denna skatteform tillföra statsverket ökade inkomster,
hvarefter departementschefen vidare anfört, att det bidrag till fyllande
af statens behof, som redan nu borde uttagas genom ökad stämpelskatt,
syntes lämpligen kunna vinnas genom införande af stämpelafgift
för inrikes växlar, bankanvisningar och postremissväxlar, samt att enligt
verkställda beräkningar statsverket genom den ifrågasatta utsträckningen
af stämpelskatten skulle beredas inkomst genom stämpel å inrikes växlar
af 650,000 kronor och genom stämpel å bankanvisningar och postremissväxlar
af 300,000 kronor, eller sammanlagdt 950,000 kronor. Departementschefen
hemställde därför, under förmälan att han icke hade något
att erinra emot statskontorets beräkning af stämpelmedlen till 6,500,000
kronor, att, under förutsättning af bifall till förenämnda förslag om stämpelbeläggning
af inrikes växlar, bankanvisningar och postremissväxlar, stämpelmedlen
måtte för år 1904 beräknas till 7,450,000 kronor.

I öfverensstämmelse härmed har Eders Kungl. Maj:t föreslagit beräkningen
af ifrågavarande statsinkomst till 7,450,000 kronor.

Sedan emellertid den af Eders Kungl. Maj:t framlagda propositionen angående
den här ofvan omförmälda utsträckningen af stämpelskatten blifvit
af Riksdagen afslagen, har Riksdagen, som icke haft någon erinran att
göra mot den af statskontoret verkställda beräkningen af ifrågavarande
statsinkomst, beräknat stämpelmedlen för år 1904 till 6,500,000 kronor.

Brännvinstillverkningsskatten. Brännvinstillverkningen i riket har enligt
uppgift i statskontorets of vanberörda skrifvelse af den 11 december 1902

utgjort:

år 1897 ................................................... liter 36,295,172

» 1898 ................................................... » 38,654,829

» 1899 ................................................... » 46,208,645

b 1900 ................................................... » 43,743,887

» 1901 ................................................... » 48,084,865

eller i medeltal för dessa fem år........................ » 42,597,479

Medeltalet för femårsperioden 1896—1900 utgjorde 39,541,340 liter.

Enligt hvad Riksdagen inhämtat från finansdepartementets kontrolloch
justeringsbyrå, har tillverkningen uppgått under år 1902 till 43,949,174
liter och under de tre första månaderna af innevarande år till 15,294,545
liter.

Riksdagens Skrifvelse N:o 150.

7

Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets nyssnämnda
skrifvelse följande öfversikt för femårsperioden 1897-—1901.

Restitution för

Influten skatt.

Statsverket

denatureradt

för högt erlagd

behållet.

brännvin.

skatt.

År

1897.....................

18,438,057

919,989

5,643

17,512,425

»

1898.....................

20,004,608

992,768

6,481

19,005,359

»

1899.....................

20,889,190

1,104,593

9,080

19,775,517

1900.....................

21,708,416

1,285,504

8,686

20,414,226

))

1901.....................

21,854,169

1,306,523

4,537

20,543,109

Under år 1902 belöpte sig skatten till 19,553,632 kronor och utgick
under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt och skattefritt
brännvin med 1,409,104 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna
inkomst af denna skattetitel under år 1902 utgjort 18,144,528 kronor.

I sin omförmälda skrifvelse har statskontoret — under anförande att
ifrågavarande statsinkomst i medeltal för de senaste tre åren uppgått till
20,244,284 kronor — hemställt, att brännvinstillverkningsskatten måtte i
1904 års riksstat upptagas med enahanda belopp som i senast fastställda
stat, eller 20,500,000 kronor.

Af det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver finansärenden
för den 12 sistlidna januari inhämtas, att chefen för finansdepartementet
vid ärendets föredragning inför Eders Kungl. Maj:t — efter erinran,
att det behof af ökade statsinkomster, för hvilket nya tillgångar
måste beredas, lämpligen syntes böra fyllas genom, bland annat, höjning
af brännvinstillverkningsskatten, en höjning, som påkallades redan af den
jämväl föreslagna maltskatten — anfört, att han icke hade något att
erinra mot statskontorets beräkning af nu ifrågavarande inkomsttitel för
år 1904 till 20,500,000 kronor, hvilket belopp svarade mot en tillverkning
af 41,000,000 liter, samt att med sistnämnda siffra till utgångspunkt
den föreslagna höjningen af brännvinstillverkningsskatten med
15 öre för liter skulle gifva till resultat 6,150,000 kronor. I anledning
häraf hemställde departementschefen, att ifrågavarande skatt måtte upptagas
till ett belopp af 26,650,000 kronor.

8

Riksdag ms Skrifvelse N-o 150.

Med sistnämnda belopp har ifrågavarande statsinkomst jämväl blifvit
uppförd i Eders Kungl. Maj:ts förslag till statsreglering för år 1904.

Genom beslut den 29 sistlidna januari har Riksdagen bifallit den af
Eders Kungl. Maj:t föreslagna höjningen af brännvinstillverkningsskatten
med 15 öre för liter.

Då emellertid i följd af den ökade skatten någon minskning i brännvinstillverkningen
torde kunna förväntas, har Riksdagen ansett lämpligt,
att beräkningen af ifrågavarande statsinkomst icke upptages så högt, som
af Eders Kungl. Maj:t beräknats, utan beräknat brännvinstillverkningsskatten
för år 1904 till 25,700,000 kronor.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften. Inkomsten af denna skattetitel har
utgjort:

år 1899........................ kr. 7,483,948: —

» 1900........................ d 9,946,573: —

3> 1901........................ 3> 12,605,642: —

3> 1902........................ » 7,775,960: —

Under nedannämnda år har vid samtliga fabriker inom landet afverkats
följande myckenhet hvitbetor:

1897— 1898 ........................ 716,141 ton.

1898— 1899 ........................ 480,932 »

1899— 1900 ........................ 622,047 »

1900— 1901 ........................ 875,911 »

1901 — 1902 ........................ 903,792 »

1902—1903 ........................ 553,516 »

För all tillverkning af hvitbetssocker skall enligt gällande föreskrifter
erläggas tillverkningsskatt i förhållande till det utbyte i råsocker, som
de för tillverkningen använda hvitbetor antagas lämna, och skall skatten
utgöra hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg
än n:o 18 af den i världshandeln antagna holländska standard, eller, då
sagda tullsats är 23,5 öre för kilogram, 11,75 öre för kilogram.

I sin förut omförmälda skrifvelse har statskontoret — efter erinran
att vid 1901 års riksdag det beräknade utbytet i råsocker blifvit höjdt
från det förut bestämda 10,5 procent till 11,5 procent, hvilken höjning
skulle träda i kraft den 1 september 1901, i sammanhang hvarmed skat -

Riksdagens Skrifvelse N:o 150.

9

ten, i 1901 års riksstat beräknad till 9,000,000 kronor, för år 1902 bestämdes
till 10,500,000 kronor, äfvensom att då, enligt 1902 års Riksdags
beslut, sockerutbytet af betorna från och med den 1 september
sagda år beräknats till 12 procent, skatten beräknats komma att år 1903
inflyta med 11,500,000 kronor — vidare anfört, att beloppet af ifrågavarande
inkomsttitel naturligen vore i väsentlig grad beroende af utfallet
af betskörden. Statskontoret ansåg dock den af en svag skörd beroende
nedgången i skattens afkastning i regeln motvägas af en ökning i tullinkomsten
för utifrån infördt socker, där icke, såsom för närvarande vore
fallet, från föregående kampanjer kvarlåge betydande lager af socker.
Dessa lager kunde dock på grund af 1902 års svaga betskörd antagas
inom den närmaste tiden varda förbrukade; och skulle därför utfallet äfven
af 1903 års betskörd ställa sig ofördelaktigt, torde import af utländskt
socker vara att förvänta. Med afseende härå ansåg statskontoret hvitbetssockertillverkningsafgiften
böra för år 1904 beräknas till 12,000,000
kronor.

I denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit någon förändring;
och då icke heller Riksdagen har något att därvid erinra, har
Riksdagen upptagit hvitbetssockertillverkningsafgiften i riksstaten för år
1904 med 12,000,000 kronor.

Inkomstskatten. Rörande afkastningen af den inkomstskatt, som Riksdagen
för år 1904 åtagit sig, torde man i saknad af erfarenhet om verkningarna
af de för skattens utgörande bestämda grunder, i likhet med
hvad som ägde rum vid 1902 års riksdag, icke kunna verkställa annat
än en approximativ beräkning. Vid sistlidet års riksdag uttalades af
Riksdagen den uppfattningen, att nödig varsamhet syntes kräfva, att
ifrågavarande skatt icke borde beräknas högre än Eders Kungl. Maj:t då
ansåg för statsverket erforderligt eller till 10,500,000 kronor; och blef
i enlighet härmed skatten med sistnämnda belopp uppförd i 1903 års
statsreglering.

I det förslag till inkomstskatt för år 1904, som af Eders Kungl.
Maj:t för innevarande Riksdag framlagts, hade föreslagits endast den ändring,
att skattskyldighet för inkomst af fast egendom skulle inträda, så
snart fastighetsinkomsten ugpginge till minst 300 kronor, och skatt utgå
för fastighetsinkomstens hela belopp, såvida skattskyldigs behållna inkomst
i dess helhet uppginge till 300 kronor eller därutöfver. Den ökade inkomst
för statsverket, som häraf kunde blifva en följd, ansåg chefen för
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 37 Häft. 2

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 150.

finansdepartementet, icke kunna annat än mycket approximativt beräknas;
men antog likväl departementschefen, att densamma komme att uppgå
till i rundt tal 500,000 kronor. Under förutsättning af bifall till berörda
ändring bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit beräkningen af ifrågavarande
skattetitel till 11,000,000 kronor.

Då emellertid Riksdagen, med afslag å Eders Kungl. Maj:ts ofvannämnda
ändringsförslag, beslutit, att den vid 1902 års riksdag för innevarande
år antagna förordning om inkomstskatt skall fortfarande under
år 1904 gälla med endast viss mindre ändring af det vid förordningen
fogade uppgiftsformulär, samt således nyss angifna förutsättning för ökning
af den beräknade inkomsten af skatten icke blifvit uppfylld, har
Riksdagen ansett denna inkomst icke böra beräknas högre än som var
fallet vid nästlidet års riksdag och alltså beräknat inkomstskatten för år
1904 till 10,500,000 kronor.

Punschskatten. Rörande afkastningen af den särskilda stämpelafgift
för försäljning af punsch, som blifvit genom innevarande Riksdags beslut
bestämd, torde någon säker beräkning svårligen kunna göras. Chefen för
finansdepartementet har enligt ofvan omförmälda statsrådsprotokoll — efter
erinran, att han funnit sig böra föreslå höjning af ifrågavarande afgift
från det af särskilda koinmitterade föreslagna belopp, 30 öre för liter,
till 60 öre för liter — rörande den sannolika afkastningen af samma
afgift anfört följande:

»Beräknadt efter det medeltal liter enligt förslaget skattskyldig punsch,
som inom landet afyttrats under femårsperioden 1896-—1900, eller omkring
2,600.000, skulle således skatten årligen inbringa 1,560,000 kronor.
Beträffande de med punschstämpelns införande förenade utgifter har statskontoret
i förenämnda underdåniga yttrande, med åberopande af en af
riksbankens sedeltryckeriföreståndare uppgjord kostnadsberäkning, meddelat,
att statskontoret sökt göra ett öfverslag öfver nämnda utgifter och
därvid utgått från antagandet af en årlig åtgång af 6,000,000 enkla beläggningsstämplar
och 100,000 dubbla beläggningsstämplar samt af ett
papperspris af 30 kronor för 1,000 blad. Förutom kostnaden för första
upprättningen af tryckmateriel och perforeringstnaskiner, af sedeltryckeriföreståndaren
beräknad till 7,150 kronor, skulle under nyssberörda antagande
den årliga omkostnaden för punschstämplarnas anskaffande belöpa
sig till omkring 24,000 kronor.

Enligt hvad statskontoret jämväl erinrat, böra utgifterna för punsch -

Riksdagens Skrifvelse N:o ISO.

11

stämplarnas anskaffande i likhet med utgifterna för kortkonvolut utgå af
det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till stämpelomkostnader.
Vid anmälan af de frågor, som röra regleringen af utgifterna under
sjunde hufvudtiteln, har jag också för afsikt att föreslå Eders Kungl.
Maj:t att hos Riksdagen göra framställning om höjning af berörda anslag;
och torde afkastningen af den särskilda afgiften för punsch här böra beräknas
till 1,524,000 kronor.

Åberopande hvad jag nu anfört och under förutsättning af bifall
till det förslag om särskild afgift för punsch, jag ämnar underställa Eders
Kungl. Maj:ts pröfning, hemställer jag i underdånighet, att bland statsverkets
inkomster i förslaget till riksstat måtte upptagas skattetiteln punschskatt,
med beräknad afkastning af 1,524,000 kronor.»

Med sistnämnda belopp, 1,524,000 kronor, har ifrågavarande statsinkomst
jämväl blifvit uppförd i propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof för år 1904.

Såsom i särskild skrifvelse anmäles, har stämpelafgiften för försäljning
af punsch blifvit, i enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag, af
Riksdagen bestämd till 60 öre för liter. Med hänsyn därtill, att i följd
af den ganska betydliga prisförhöjning å denna vara, som i följd af afgiften
kommer att inträda, någon minskning i konsumtionen däraf torde
kunna förväntas, har Riksdagen ansett, att ifrågavarande inkomsttitel bör
upptagas med ett något mindre belopp än Eders Kungl. Maj:t föreslagit, och
alltså beräknat stämpelafgiften för försäljning af punsch för år 1904 till

1,300,000 kronor.

Maltskatten. Enligt det af Eders Kungl. Maj:t till innevarande riksdag
framlagda förslag till förordning angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker hade på grund af verkställda beräkningar ifrågavarande
skatt antagits komma att inbringa ett belopp af omkring 6,300,000 kronor;
och har skatten i statsregleringen upptagits med nämnda belopp. Då
emellertid Riksdagen i väsentlig grad nedsatt de föreslagna skattesatserna,
blifver häraf en gifven följd, att äfven skatten bör nedsättas. Enligt en
i detta hänseende gjord beräkning skulle en maltskatt, efter de af Riksdagen
beslutade skattesatserna, antagas kunna inbringa något öfver 2,900,000
kronor. Denna beräkning är emellertid uppgjord på grund af förhållandena
inom bryggeriindustrien under år 1897; men då antagligt är, att inaltafverkningen
numera öfverstiger maltafverkningen år 1897, har Riksdagen
ansett, att denna skatt kan utan fara för misstag beräknas till 3,000,000

12 Riksdagens Skrifvelse N:o ISO.

kronor, och fördenskull beräknat maltskatten för år 1904 till 3,000,000
kronor.

På sätt i skrifvelse angående statsregleringen för år 1904 anmäles,
har Riksdagen såsom tillgång till förevarande statsreglering beräknat och
användt öfverskottet å statsregleringarna för år 1901 och föregående år,

6.752.000 kronor.

I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t beträffande användandet
af riksbankens vinst för år 1902, hvilken vinst uppgår till 3,656,679
kronor 82 öre, föreslagit, att af densamma ett belopp af 3,285,000 kronor
måtte anvisas för statsverkets behof till utbetalning vid den tid under år
1904, som af Riksdagen bestämdes.

Riksdagen, som ej funnit något att erinra vare sig mot Eders Kungl.
Mnj:ts förslag om öfverlämnande till statsverket af ofvannämnda belopp
af bankovinsten för år 1902 eller vid fullmäktiges i riksbanken uti skrifvelse
den 5 mars innevarande år framställda förslag om disposition af
bankovinstens återstod, får, med åberopande af §§ 25 och 26 i lagen för
Sveriges riksbank, anmäla att Riksdagen beslutat:

att af riksbankens vinst för år 1902 ett belopp af 3,285,000 kronor
skall öfverlämnas till statsverket; att statsverkets andel af bankovinsten
för år 1902 skall af fullmäktige i riksbanken tillhandahållas statskontoret
och utgå med en fjärdedel under loppet af hvarje af månaderna januari,
april, juli och oktober år 1904; att af förenämnda årsvinst ett belopp af

370.000 kronor skall afsättas till riksbankens reservfond; samt att af
samma vinst återstående 1,679 kronor 32 öre skall för riksbankens räkning
bibehållas och tilläggas medel, reserverade till framtida förfogande.

Stockholm den 22 maj 1903.

Med undersåtlig vördnad:

Riksdagms Skrifvelse N:o ISO.

13

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster:

Kronor

öre

Arrendemedel ..................................................................

2,000,000
780 000

Mantalspenningar.............................

Bötesmedel ......................................................................

450^000

70,000

1.500.000
7,000,000

9.203.000

7.500.000
150,000

Kontrollstämpelmedel .....................................................

Fyr- och båkmedel ......................................................

Telegrafmedel.....................................................................

Järnvätrstrafikmedel .........................................................

Skogsmedel ..............................................

Extra uppbörd ..................................................................

—

Säger: 28,653,000: —

Bevillning ar:

Tullmedel ...........................................................................

52,000,000

Postmedel ...........................................................................

14,715,000

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättig-

heter.................................................................................

250,000

—

Stämpelmedel...................................................................

6,500,000

25,700,000

Brännvinstillverkningsskatten..........................................

—

Hvitbetssockertillverkningsafffift .................................

12,000,000

10,500,000

_

Inkomstskatt för år 1904................................................

—

Punschskatt ...............................................

1,300,000

3,000,000

Maltskatt........................................................................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst för

år 1903........................................................................

9,000,000

_

Säger: 134,965,000: —

i

Summa

163,618,000

3

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sand. 1 A.fd. 1 Band. 37 Häft.