LO
Riksdagens Skrifvelse N:o 142.
N:o 142.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 maj 1903.
— — — — Andra Kammaren den 20 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition angående ändring af vissa i kungl. kungörelsen
den 10 november 1882 meddelade bestämmelser
beträffande förvaltningen af kronans jordbruksdomäner.
(Statsutskottets utlåtande n:o 91.)
Till Konungen.
Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden
för den 28 november 1902 har Eders Kungl. Maj:t i en till
Riksdagen samma dag aflåten proposition (n:o 5) föreslagit Riksdagen att
för sin del besluta,
dels att de i 15:e och 17:e punkterna af kungl. kungörelsen den 10
november 1882 meddelade bestämmelser angående förvaltning af kronans
jordbruksdomäner skulle utbytas mot följande stadganden:
15:o. Arrendators nybyggnadsskyldighet skall, därest nybyggnad anses
erforderlig, före egendomens utarrendering såväl i afseende på byggnadernas
beskaffenhet som kostnaden därför noggrant bestämmas och i
arrendekontraktet angifvas.
Utan föreskrift i arrendekontraktet eller domänstyrelsens medgifvande
må ny- eller ombyggnad af kronans hus vid egendomen icke företagas.
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 142.
Varder af arrendator med domänstyrelsens begifvande och efter plan,
som af densamma blifvit godkänd, byggnad uppförd, som ej innefattas
under den arrendatorn enligt arrendekontraktet ålagda byggnadsskyldigheten,
ankommer på domänstyrelsens pröfning, huruvida öfverbyggnaden må arrendatorn
godtgöras genom eftergift i närmaste årens arrende eller vid
egendomens afträdande af den nye arrendatorn; dock bör vid bestämmande
af sådan godtgörelse tagas i beräkning den nytta, som genom den nya
byggnaden kan arrendatorn under återstående arrendetiden tillskyndas.
Ersättning för verkställd öfverbyggnad, hvartill nuvarande arrendator
enligt de för hans arrende gällande föreskrifter kan finnas berättigad,
skall af den nye arrendatorn gäldas, där icke i arrendekontraktet med
honom varder annorlunda bestämdt.
Om, på grund af särskilda förhållanden, hemman eller lägenhet anses
lämpligen kunna utan åbyggnad utarrenderas, må arrendator från all byggnadsskyldighet
befrias.
17:o. Inträffar brandskada, vare arrendator skyldig att skadan bota
till den omfattning domänstyrelsen bestämmer och med den brandskadeersättning,
som erhålles. Kronan uppbär och tillhandahåller, sedan plan
för nybyggnaden blifvit fastställd, arrendatorn brandskadeersättningen i den
mån densamma för byggnaden erfordras; skolande, därest kostnaden för
nybyggnaden öfverstiger den kronan tillerkända ersättningen, det Överskjutande
beloppet arrendatorn godtgöras genom eftergift å närmaste årens
arrende eller vid egendomens afträdande af den nye arrendatorn.
dels ock att, då första gången utarrendering skedde af kronoegendom,
som för närvarande vore upplåten genom arrendekontrakt, däri byggnadsskyldigheten
bestämts enligt andra grunder än de genom 1882 års kungl.
kungörelse stadgade, eller af kronoegendom, som ej förut varit för statsverkets
räkning utarrenderad, momenten 2, 3 och 4 i 15:e punkten af
samma kungörelse, sådana de nu gällde, skulle tillämpas.
Riksdagen har på de i propositionen angifna skäl bifallit Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande framställning.
Stockholm den 20 maj 1903.
Med undersåtlig vördnad.