Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
1
N:o 133.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 maj 1903.
— — — hos Andra Kammaren den 19 — —
Biksdagens skrifvelse n:o 133 till Konungen, i anledning af dels
Kungl. Maj:ts propositioner n:is 67 a ock 67 b med förslag
till lag angående solidariska bankbolag m. m. dels ock åtskilliga
i ämnet väckta motioner.
(Sammansätta banko- och lagutskottets betänkande n:o 1 och memorial n:o 2.)
Till Konungen.
I propositioner n:is 67 a och 67 b har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att antaga vid propositionerna fogade förslag till
1) lag angående solidariska bankbolag,
2) lag angående bankaktiebolag,
3) lag angående industriförlagsbanker,
4) lag angående tillsyn å vissa penningeinrättningar, som drifva
sin rörelse utan af Konungen stadfäst reglemente,
5) lag angående ändrad lydelse af 1 § i lagen den 27 maj 1898,
innefattande särskilda bestämmelser om vissa aktiebolag, som drifva
lånerörelse,
6) lag angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks
konkurs,
Bih. till liiksd. Frat. 1303. 10 Sami 1 Afd. 1 Band. 30 Höft.
i
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
7) lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 13 juli 1887 angående
handelsregister, firma och pro kura, samt
8) lag angående ändrad lydelse af 55 § i lagen den 28 juni 1895
om handelsbolag och enkla bolag.
Hufvudgrunderua i Eders Kungl. Maj:ts förslag till lag angående
solidariska bankbolag äro, att för hufvudlottägarne i dylika bolag skulle
bibehållas enahanda ansvarighet, som nu åligger hufvudlottägarne i de
enskilda bankerna, samt att lagen skulle omfatta endast de bankbolag,
som åstunda att tillförsäkra sig om tillgodonjutandet af de rättigheter,
lagen medgifver.
Hvad först angår frågan, huruvida de för hufvudlottägare i enskilda
banker nu gällande bestämmelser om den obegränsade solidariska
ansvarigheten böra bibehållas eller förändras, så är tydligen för bedömande
af denna fråga den hittills vunna erfarenheten om verkningarna
af samma bestämmelser af synnerlig betydelse. Erfarenheten från
ungefär tre fjärdedels sekel gifver då vid handen, att denna obegränsade
ansvarighet aldrig behöft tagas i anspråk; och det torde knappast
kunna påvisas, att några som hälst olägenheter af dessa bestämmelser
hittills uppstått. Men det synes dessutom obestridligt, att just den obegränsade
ansvarigheten utgjort ett väsentligt medel att vid tillfällen,
då enskild bank råkat i svårigheter, förekomma ekonomiska rubbningar
af allvarsam art. Det har sålunda visat sig, att denna ansvarighet vid
dylika tillfällen framtvungit kraftiga ansträngningar från delägarnes
sida för affärens stärkande samt anskaffat och bibehållit åt banken eu
kredit, som eljest ej skulle hafva förefunnits. Det ligger ock i öppen
dag, att faran af den obegränsade ansvarigheten i högst väsentlig grad
mildrats genom de år 1889 meddelade bestämmelser, enligt hvilka
föreskrifvits, dels att vid enskild banks konkurs dess tillgångar skola
värderas och eventuell brist uttaxeras på delägarne i förhållande till
deras delaktighet i banken, dels ock att den ansvarighet för sådan
banks förbindelser, som åligger solidarisk bolagsman utöfver hans andel
i bankens grundfond, ej må i annan än nj^ssnämnda ordning af bankens
borgenärer göras gällande.
Med den kontroll från det allmännas sida, som bankerna hos oss
äro underkastade och hvilken kontroll enligt lagförslaget är afsedd att
ytterligare skärpas, synes det icke behöfva befaras, att ansvarigheten,
sedan den enskilda sedelutgifningsrätten upphört och därmed äfven
bankernas otvifvelaktigt farligaste förbindelser bortfallit, skulle framdeles
mer än hittills medföra några vådor. Det torde för öfrigt, ingalunda
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
ligga något mot rättskänslan stridande däri, att vid ett bankfallissement
de å rörelsen uppkomna förluster i första hand drabba affärens
delägare, så att i hvarje fall den penningeinsättande allmänheten utbekommer
sitt tillgodohafvande hos banken.
På grund af hvad sålunda anförts och då nu hos bankerna själfva
en allmän önskan om bibehållande af den obegränsade solidariska ansvarigheten
gjort sig gällande, anser Riksdagen, lika med Eders Kungl.
Maj:t, att denna ansvarighet icke bör upphäfvas eller inskränkas.
Hvad därefter angår frågan om omfattningen af den nya lagstiftningen
angående solidariska bankbolag torde knappast olika meningar
råda om önskvärdheten däraf, att åt lagen gifvits en sådan affattning,
att härigenom förhindrats uppkomsten utanför lagen af penningeinrättningar,
hvilka i afseende å organisation och verksamhet äro likartade
med dem, å hvilka lagen är afsedd att vinna tillämpning. Riksdagen
vill i detta sammanhang erinra, hurusom 1896 års Riksdag i
skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t gjort framställning om förbättrad
lagstiftning för de s. k. solidariska folkbankerna. Sedan bankinspektören
i ämnet afgifvit ämbetsutlåtande, samt i anledning af hvad i detta
utlåtande anförts yttranden infordrats från öfverståthållareämbetet och
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i rikets samtliga län, har Eders
Kungl. Maj:t vid ärendets föredragning den 5 november 1897 funnit
Riksdagens förevarande skrifvelse icke till någon Eders Kungl. Maj:ts
vidare åtgärd föranleda.
Ett af hufvudskälen till detta resultat torde hafva varit, att man
antagit, att antalet solidariska folkbanker framdeles skulle efter hand aftaga.
Erfarenheten har emellertid ej bekräftat riktigheten af detta antagande.
Under senare tid har nämligen folkbankernas antal ej obetydligt
ökats. Enligt senast utkomna officiella statistik rörande folkbankerna
utgjorde dessas antal vid 1901 års slut 28, af hvilka 15 hade
uppstått under åren 1867—1890, 4 under tiden 1891—1895 och 9 efter
sistsagda år. Sedan år 1890 har sålunda ifrågavarande bankers antal
nära fördubblats. Enligt nämnda statistik uppgå de olika folkbankernas
fonder till belopp växlande mellan, i runda tal, 7,000 kronor och 600,000
kronor; blott två af folkbankerna äga grundfond, uppgående till 200,000
kronor. Ofvan angifna siffror afse endast sådana folkbanker, hvilka,
jämte öfrig bankrörelse, idka sådan inlåning, som sparbank bedrifver,
och sålunda lyda under lagen angående tillsyn å vissa s. k. folkbanker
och med dem jämförliga penningeinrättningar den 29 juli 1892. Rörande
de folkbanker åter, som icke drifva sparbanksrörelse och å hvilka 1892
4 Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
års nyssnämnda lag således ej är tillämplig, föreligger icke någon
statistik.
Nu gällande lagstiftning för de solidariska folkbankerna är i flera
hänseenden bristfällig. Delägarne i folkbanker åligger obegränsad, af
lagen ej reglerad solidarisk ansvarighet för bankens alla förbindelser.
Att en dylik ansvarighet är riskabel och synnerligen olämplig för bankbolag,
hvilka, såsom folkbankerna, bestå af ett stort antal delägare, af
hvilka endast ett fåtal deltager i förvaltningen, torde icke kunna bestridas.
Och bankinspektören har i sitt ofvanberörda utlåtande jämväl
påpekat, hurusom denna obegränsade ansvarighet är farligare vid de
mindre än vid de större bankbolagen. Det synes därför högeligen
önskvärdt, att denna delägarnes i folkbanker ansvarighet varder,
likasom nu är fallet med hufvudlottägarnes i enskilda banker, ordnad
i öfverensstämmelse med 1889 års förenämnda lagstiftning.
Ofvanberörda i 1892 års folkbankslag intagna bestämmelse, att
lagen skall gälla allenast de folkbanker, som idka sparbanksrörelse, synes
äfvenledes olämplig. Exempel lär ej heller saknas, att till följd af
denna bestämmelse folkbank, för att undandraga sig kontroll, upphört
med sparbank srörelsen men fortsatt med rörelsen i öfrig!.
Äfven i andra hänseenden är nämnda lag behäftad med brister.
Sålunda saknar den bestämmelse därom, att folkbank skall äga af myndighet
fastställ dt reglemente, och ej heller finnas uttryckliga bestämmelser
meddelade om skyldighet för folkbank att hålla grundfond samt verkställa
afsättning till reservfond. Såsom brist i lagen måste ock betecknas,
att i densamma ej finnas meddelade några som helst regler beträffande
rörelsens drifvande. Opåtaldt kunna därför dessa banker
exempelvis drifva handel med aktier och fastigheter samt belåna egna
lottbref m. m.
Det synes jämväl kunna ifrågasättas, huruvida icke äfven kommanditbolag,
som drifva bankrörelse, böra underkastas tillsyn och kontroll
från det allmännas sida. Bankkommanditbolagen kunna sägas utgöra en
kombination af bankaktiebolag och solidarisk bank. Och då alla aktiebolag,
som drifva bankrörelse, ansetts böra underkastas banklagstiftningen samt
det nu föreliggande förslaget till lag angående solidariska bankbolag
afser jämväl en banktyp — solidarisk bank, i hvilken inrymts kommanditlottägare
— hvilken har en viss likhet med de vanliga bankkommanditbolagen,
kan ifrågasättas, huruvida icke äfven dessa sistnämnda
bolag böra underkastas banklagstiftningen. Ett särskild!
skäl för åstadkommande af förbättrad lagstiftning för bankkommanditbolagen
ligger ock däri, att denna bolagsform, på lämpligt sätt anordnad,
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
synes vara en icke olämplig form för idkande af bankrörelse och det
därför torde kunna antagas, att dylika bolag bos oss, likasom i utlandet,
framdeles komma att i ökad t antal uppstå. Någon officiell statistik
rörande de nuvarande bankkommanditbolagens antal och verksamhet
föreligger ej, men kändt är, hurusom särskild! i hufvudstaden åtskilliga
dylika bolag på senare tid bildats och drifva bankrörelse i ganska stor
utsträckning.
Den utredning af bankförhållandena och den omarbetning af
ifrågavarande lagförslag, som skulle i förenämnda afseenden erfordras,
har icke nu kunnat af Riksdagen åstadkommas, särskildt då Eders
Kung], Maj:ts proposition hunnit inkomma först sedan riksdagen långt
framskridit. Men om än således enligt Riksdagens mening det hade
varit önskligt, att åt lagen angående solidariska bankbolag gifvits en
mera utsträckt omfattning än föreliggande förslag innebär, anser
emellertid Riksdagen ifrågavarande lagförslag, hvilket i flera afseenden
innehåller förbättringar i jämförelse med de i ämnet nu gällande bestämmelser,
böra såsom en åtminstone för närvarande af förhållandena
betingad lagstiftning i hufvudsak godkännas. De skäl, som därvid varit för
Riksdagen bestämmande, äro följande. Å ena sidan skulle, därest frågans
afgörande nu !ippskötes, nytt förslag i ämnet sannolikt ej hinna inkomma
till nästa riksdag, helst högsta domstolen ånyo måste höras. Det
skulle sålunda i hvarje fall behöfvas en förlängning af den nu gällande
provisoriska lagstiftningen för de enskilda bankerna, hvilket måste ske
senast nästa riksdag med hänsyn till föreskriften i 1874 års kungörelse,
att ansökan om förlängd oktroj skall ^ göras inom aderton månader,
innan den löpande oktroj en tilländagå!''. Å andra sidan bär innevarande
Riksdag hos Eders Kungl. Maj:t begärt en revision af allmänna lagen om
aktiebolag. På denna revision, hvars åstadkommande ligger till tiden
i det ovissa, kan förevarande lagstiftning emellertid ej vänta, då de
enskilda bankerna med fog kunna göra anspråk på att snart få något
närmare besked, huru de efter sedelutgifningsrättens upphörande skola
inrätta sig. Och i sammanhang med omarbetningen af aktiebolagslagen
måste äfven företagas en revision af förevarande lagstiftning,
hvars detaljbestämmelser till stor del äro hämtade ur lagen om aktiebolag.
Men då emellertid särskilda föreskrifter för vissa af de solidariska
bankbolag, hvilka icke skulle komma att underkastas den nya
lagens bestämmelser, måste anses högeligen af behofvet påkallade, synes
önskvärd!, att, i sammanhang med den af Riksdagen begärda revisionen
af aktiebolagslagen och den däraf påkallade omarbetning af förevarande
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
lagstiftning rörande solidariska bankbolag och bankaktiebolag, efter
verkställd utredning tages i öfvervägande angelägenheten af dylika
föreskrifters meddelande. Och då det äfven synes önskvärdt, ej
mindre att dessa föreskrifter, i den mån sådant lämpligen kan ske,
inarbetas i lagen angående solidariska bankbolag och i sammanhang
därmed åt denna lag gifves en sådan affattning, att dess tillämpning
icke varder beroende af bankinrättningarnes egen åstundan, utan på
särskilda i lagen meddelade positiva föreskrifter, än äfven att de båda
banklagarna sammanarbetas till en lag, torde vid den blifvande
omarbetningen af banklagstiftningen jämväl böra lagas i öfvervägande,
i hvad mån en granskning af denna lagstiftning äfven i andra afseende^
än så vidt angår vissa solidariska bankbolag, Indika skulle komma
att stå utanför den nu föreslagna nya lagstiftningen, må af den förebragta
utredningen påkallas.
Den af Riksdagen verkställda granskning af öfriga i förslaget till
lag angående solidariska bankbolag — i det följande betecknadt med litt.
A — förekommande bestämmelser äfvensom af förslaget till lag angående
bankaktiebolag — betecknadt med litt. B — har gifvit anledning
till följande erinringar.
I tredje stycket af 18 § i det af bankkommittén afgifna förslag
till lag angående bankaktiebolag fanns införd bestämmelse därom, att
ingen måtte från bolaget uppbära utdelning eller utöfva annan bolagsman
tillkommande rättighet, innan han blifvit i registerboken införd.
Mot denna bestämmelse anmärktes inom högsta domstolen, att till följd
af densamma en underlåtenhet af styrelsen att i registerboken göra
föreskrifna anteckningar om äganderätt till aktier skulle förhindra bolagsman
att utöfva sin rätt, men att en dylik underlåtenhet icke borde
inverka på denna rätt. Till rättelse af det sålunda anmärkta förhållandet
har i Eders Kungl. Maj:ts förslag litt. B nämnda moment uteslutits
och i dess ställe till 17 § fogats ett nytt moment af innehåll,
att innan anmälan om förändring i äganderätten till aktie skett den
nye ägaren ej må från bolaget uppbära utdelning.
Att olägenheter af den art, som inom högsta domstolen antydts,
kunna blifva en följd af en bestämmelse med den lydelse, som af
kommittén föreslagits, är visserligen obestridligt, men enligt Riksdagens
mening innehåller förevarande lagförslag genom de i 82 och 84 §§
inrymda stadganden om ansvar och ersättningsskyldighet för styrelse,
som låter försummelse af ifrågavarande slag komma sig till last, fullt
betryggande bestämmelser mot förekomsten af dylika olägenheter.
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
Vid sådant förhållande och då berörda i nu gällande bankaktiebolagslag
förekommande, med kommittéförslaget öfverensstämmande bestämmelse
synes mera än motsvarande, af Eders Kungl. Maj:t föreslagna
stadgande ägnad att motverka missbruk genom skenöfverlåtelser af
aktierätt, samt berörda bestämmelse, så vidt Riksdagen har sig bekant,
i tillämpningen hittills ej medfört några olägenheter utan tvärtom visat
sig ändamålsenlig, anser Riksdagen denna bestämmelse böra bibehållas,
och hafva därför 17 och 18 §§ i förevarande af Riksdagen godkända
förslag affattats i enlighet med kommittéförslaget.
I båda ifrågavarande lagförslag — i 27 § af förslaget litt. A och
24 § af förslaget litt. B — finnes meddelad bestämmelse om rätt för
bankbolag att drifva handel med, bland annat, silfver.
Ifrågavarande bestämmelse är oförändrad hämtad från nu gällande
lagstiftning. Den bankerna genom samma bestämmelse tillerkända rätt
torde emellertid numera vara för dem utan betydelse. Vid sådant förhållande
och då berörda bestämmelse tydligen kan hafva till följd vissa
olägenheter, har Riksdagen, i enlighet med hvad i en inom Riksdagen
väckt motion föreslagits, ur förenämnda paragrafer uteslutit orden »och
silfver».
I 31 § af förslaget litt. A och 28 § af förslaget litt. B äro intagna
stadgande!!, på grund af hvilka bankbolag skulle äga bemyndiga
jämväl annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äro i
33 § af förslaget litt. A samt i 30 § af förslaget litt. B införda bestämmelser
om förbud för styrelsen att lämna dylikt bemyndigande.
Då det emellertid mången gång torde vara för bankbolagen med afseende
å deras rörelse vid afdelningskontor af vikt, att jämväl styrelsen
må kunna meddela bemyndigande af ofvan angifna art, hafva berörda
bestämmelser i förevarande af Riksdagen godkända förslag så till vida
fullständigats, att i desamma inryckts föreskrift om rätt för bankbolag
att uppdraga åt styrelsen att lämna sådant bemyndigande, hvarom
ofvan sägs.
Enligt den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna lydelse af 79 § af
förslaget litt. A och 72 § af förslaget litt. B skulle bankinspektören
äga sammankalla extra bolagsstämma, där styrelsen icke efterkomme af
honom framställd begäran om utfärdande af kallelse till sådan stämma.
Enär emellertid bolagsstämmas sammankallande synes Riksdagen vara
en åtgärd af den vikt, att densamma ej bör kunna af bankinspektören
ensam vidtagas, har Riksdagen, i enlighet med hvad i en inom Riksdagen
väckt motion föreslagits, i förevarande §§ infört bestämmelse
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
därom, att dylik åtgärd får af bankinspektören företagas allenast efter
uppdrag af chefen för finansdepartementet.
I skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t har 1900 års Riksdag ifrågasatt
en förändring af bankinspektionens organisation särskildt därutinnan, att
anordningar vidtoges till åstadkommande af samarbete mellan bankinspektören
och de af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordnade
ombud i bankerna.
Rörande denna fråga har af bankkommittén anförts följande:
»Det ombud, Konungens befallningshafvande vid hvarje bank anställer,
har, om man frånser pröfningen och vården af de sedelutgifvande
bankernas grundfondshypotek, hvilket bestyr upphör med sedelutgifningen,
till hufvudsakligt åliggande att kontrollera och attestera riktigheten
af den rapport, som för hvarje månad skall insändas till finansdepartementet.
Därjämte förordnar Konungens befallningshafvande vid
hvarje bank en person, som deltager i den årliga revisionen af bankens
förvaltning. Det vore enligt kommitténs mening önskvärdt, att, såsom
någon gång redan nu sker, dessa bägge uppdrag i samma bank lämnades
åt en persou, hvilken således skulle både granska månadsrapporterna
och deltaga i revisionen. Denne person borde då kunna förväntas
erhålla en bättre inblick i bankens förhållanden, än ombudet och revisorn
nu hvar för sig äga, och han skulle därföre kunna med större
sakkännedom fullgöra de skilda uppdragen. Då emellertid de personliga
betingelserna för de bägge uppdragen kunna sägas vara i viss
mån olikartade, i det revisorsuppdraget måste anses mera grannlaga
och maktpåliggande, samt det sålunda kan inträffa, att den person, som
anses lämplig att deltaga i revisionen, till äfventyrs icke är villig att
åtaga sig arbetet med månadsrapporternas granskning, bär kommittén
icke ansett ändamålsenligt att i lag stadga, det uppdragen skola förenas
i en hand.
Att nu anordna ett samarbete mellan baukinspektören och Konungens
befallningshafvandes ombud i bankerna på det sätt, att dessa
senare skulle, såsom ett slags underinspektörer, vara pliktige att på
bankinspektörens anmodan verkställa inspektioner synes icke tillrådligt
eller nödigt. Enhetligheten i bankinspektionen skulle därigenom äfventvras
och bankerna skulle kunna blifva besvärade med tätare inspektioner,
än behofvet påkallar och för bankverksamhetens lugna gång är
önskvärdt. Men att dessa ombud, som ju dock utöfva en viss tillsyn
i bankerna, fortfarande skola stå alldeles isolerade från den centrala
bankinspektionen är utan tvifvel icke ändamålsenligt. Kommittén har
därföre förordat skyldighet för det allmänna ombudet att meddela
9
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
bankinspektören alla de upplysningar om vederbörande bank, som af
honom äskas. Bankinspektören kan sålunda, utan att en särskild bankinspektion
anordnas, erhålla tillförlitlig underrättelse om förhållanden,
som det kan vara af vikt att känna; och ombudet, som redan enligt
nu gällande lag har tillträde till banks räkenskaper och handlingar,
bör utan vidare svårighet kunna meddela sådan upplysning.»
Riksdagen, som delar de af kommittén sålunda uttalade åsikter,
anser sig böra framhålla vikten däraf, att uppdrag af ifrågavarande
beskaffenhet må komma att tilldelas endast för dylikt uppdrag fullt
kompetenta personer. Utan att så sker, vinnes naturligtvis ej nödig
effektivitet åt de föreslagna bestämmelserna; och med afseende å den
förändrade ställning, bemälde ombud och revisor enligt de nya stadgandena
skulle komma att intaga, blir det tydligen framdeles mera än
hittills af vikt, att sagda uppdrag anförtros endast åt härför fullt lämpliga
personer.
Vissa äldre bankaktiebolag, hvilkas verksamhet är grundad på
tillåtelse, meddelad före tillkomsten af 1886 års bankaktiebolagslag,
hafva i öfverensstämmelse med härom i bolagsordningarna meddelade
bestämmelser utelöpande aktier, hvilka äro ställda till innehafvaren. I
bolagsordningen för åtminstone ett af dessa bankaktiebolag finnes meddelad
föreskrift om skyldighet för bolaget att underkasta sig de bestämmelser,
hvilka för bankaktiebolag varda i allmän författning stadgade.
På grund af de i 90 § af förslaget litt. B meddelade öfvergångsbestämmelser
skulle alltså den nya lagen i hela sin utsträckning gälla
för dylikt bolag. Då emellertid vissa af de i samma lagförslags 18 §
införda stadganden tydligtvis icke kunna vinna tillämpning å andra aktier
än sådana, som äro ställda till viss man, har ett undantagsstadgande
i berörda syfte blifvit i 90 § intaget.
Eders Kungl. Maj:ts förslag till lag angående industriförlagsbanker
afser införande i lagstiftningen af en ny banktyp, hvilken skulle — i
motsats till ö fråga bankbolag — äga rätt att, jämte bankrörelse, drifva
handel jämväl med aktier.
Riksdagen vill ingalunda bestrida, att en aktieemissionsanstalt,
skött med sakkunskap och redbarhet samt ställd under offentlig kontroll,
tilläfventyrs skulle vara till nytta för industrien. Den i detta ärende
förebragta synnerligen knappa utredningen har emellertid icke kunnat
bibringa Riksdagen någon viss öfvertygelse, att tiden är inne för den
ifrågasatta lagstiftningen eller att Eders Kungl. Maj:ts förslag i detta
Bih. till Riksd. Prof. 1303. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Häft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
afseende är byggdt på riktiga och lämpliga grunder. Något verkligt
trängande behof för närvarande af en sådan lagstiftning har icke heller,
Riksdagen veterligen, framträdt. Det får ej heller förbises, att, på sätt
erfarenheten från utlandet gifvit vid handen, inrättningar af ifrågavarande
beskaffenhet under en mindre nogräknad ledning kunna jämväl
ägna sig åt osunda, för industrien skadliga spekulationsaffärer. Det
föreslagna namnet för ifrågavarande inrättningar synes ock mindre
lämpligt. Riksdagen har alltså ansett sig icke böra godkänna ifrågavarande
lagförslag.
Eders Kungl. Maj:ts förslag till lag om ändrad lydelse af 8 § i
lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och probera har
förfallit.
Intet af öfrig a ifrågavarande lagförslag har gifvit anledning till
någon erinran från Riksdagens sida.
På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen
dels anmäla, att Riksdagen, som icke kunnat oförändradt antåga
Eders Kungl. Maj:ts förslag till lag angående solidariska bankbolag, för
sin del beslutit en lag angående solidariska bankbolag af den lydelse,
bilagan litt. A vid denna skrifvelse utvisar;
att Riksdagen, som icke kunnat oförändradt antaga Eders Kungl.
Maj:ts förslag till lag angående bankaktiebolag, för sin del beslutit eu
lag angående bankaktiebolag af den lydelse, bilagan litt. B vid denna
skrifvelse utvisar;
att det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslag till lag angående
industriförlagsbanker icke vunnit Riksdagens bifall;
att Eders Kungl. Maj:ts förslag till lag om ändrad lydelse af 8 §
i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura
förfallit;
att Riksdagen antagit med Eders Kungl. Maj:ts förslag i ämnet
öfverensstämmande
lag angående tillsyn å vissa penningeinrättningar, som drifva sin
rörelse utan af Konungen stadfäst reglemente,
lag angående ändrad lydelse af 1 § i lagen den 27 maj 1898,
innefattande särskilda bestämmelser om vissa aktiebolag, som drifva
lånerörelse,
lag angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks
konkurs,
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
lag angående ändrad lydelse af 55 § i lagen den 28 juni 1895
om handelsbolag och enkla bolag,
af den lydelse, bilagan litt. C vid denna skrifvelse utvisar;
dels ock anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t, i sammanhang
med den utaf innevarande års Riksdag begärda revision af aktiebolagslagen
och den däraf påkallade omarbetning af förevarande lagstiftning
rörande solidariska bankbolag och bankaktiebolag, efter verkställd utredning
taga i öfvervägande angelägenheten af en förbättrad lagstiftning
för vissa andra solidariska bankbolag än dem, å hvilka den nya lagen
angående solidariska bankbolag vinner tillämpning, äfvensom i hvad män
i samband därmed en granskning jämväl i andra afseenden af lagstiftningen
rörande bankbolag må af den förebragta utredningen påkallas.
Stockholm den 19 maj 1903.
Med undersåtlig vördnad.
f
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
Bilaga litt. A.
Lag
angående solidariska bankboiag.
Härigenom förordnas som följer:
I Kap.
Om bankbolags bildande och om dess fonder.
1 §•
De, som, i ändamål att drifva bankrörelse, vilja stifta bolag med
personlig ansvarighet för delägarne och som åstunda att försäkra sig
om tillgodonjutande af de rättigheter, denna lag medgifver, skola därom
hos Konungen göra ansökning med bifogande af fullständig bolagsordning.
Stiftarne skola vara här i riket bosatta svenska medborgare och
till antalet minst tio.
Finnes sådant bankbolag vara för landet nyttigt, pröfvar Konungen
bolagsordningens öfverensstämmelse med denna lag samt lag och författningar
i öfrigt, så ock om och i hvad mån därutöfver, med hänsyn
till vidden och beskaffenheten af bolagets rörelse, särskilda bestämmelser
må erfordras.
Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bankrörelsens
drifvande (oktroj) under en tid af högst tio år och därutöfver
intill slutet af då löpande kalenderår.
Bankbolag skall, på sätt nedan sägs, registreras.
2 §•
Sedan oktroj meddelats, må stiftarne utfärda inbjudning till teckning
af lotter i grundfonden.
13
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
Inbjudningen, som skall egenhändigt underskrifvas af stiftarne
samt vara åtföljd af styrkt afskrift af Konungens beslut om stadfästelse
af bolagsordningen, skall innehålla bestämmelse ej mindre om den tid,
ej öfverstigande sex månader från det stadfästelsen meddelats, inom
hvilken sammanträde med tecknarne för pröfning af frågan om bolagets
bildande skall hållas, än äfven om den grund, efter hvilken i händelse
af öfverteckning de utbjudna lotterna skola bland tecknarne fördelas.
Teckning vare ogiltig, där den ej göres å sådan inbjudning, som
ofvan i denna § sägs.
3 §•
Har stiftare förbehållit sig särskild förmån eller rättighet, vare
det förbehåll mot bolaget utan verkan, där det ej finnes i inbjudningen
fullständigt angifvet.
4 §•
Stiftarne åligge att i den ordning, som skall gälla om kallelse
till ordinarie bolagsstämma, för pröfning af frågan om bolagets bildande
utlysa sammanträde att hållas inom den i inbjudningen bestämda tid.
Har ej sammanträde inom sagda tid hållits, vare teckningen icke vidare
bindande.
5 §•
Styrkes vid sammanträde, som i 4 § omförmäles, genom behöriga
teckningslistor, att grundfonden är, enligt inbjudningens innehåll, fulltecknad
och att tecknarne, stiftarne inräknade, utgöra minst det antal,
som i 9 § sägs, skall, sedan i händelse af öfverteckning lotterna blifvit
mellan tecknarne fördelade och Överskjutande teckning förklarats förfallen,
till afgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd;
dock må de fleste af de närvarande kunna besluta, att med frågans
afgörande skall anstå till fortsatt sammanträde inom en månad därefter.
Besluta .de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd
eller finnas vid omröstning de fleste röstande hafva förenat sig härom
och utgöra desse minst en fjärdedel af hela antalet tecknare, stiftarne
inräknade, med ett sammanlagdt, delaktighetsbelopp af minst en fjärdedel
af hela grundfonden, skall bolaget anses bildadt; i annat fall vare
frågan om bolagets bildande förfallen.
14 Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
Stiftare, som, efter ty i 3 § sägs, förbehållit sig särskild förmån
eller rättighet, äge ej deltaga i omröstning, hvarom i denna § förmärs,
ej heller skall sådan'' stiftare eller det af honom öfvertagna delaktighetsbelopp
vid omröstningen tagas i beräkning.
6 §•
Utgöra stiftarne minst det antal, som i 9 § sägs, och öfvertaga
de själfva samtliga lotterna, skall bolaget anses vara genom aftalet
härom bildadt.
7 §•
År bankbolag bildadt, skall val af styrelse och revisorer ofördröjligen
ske.
8 §•
Bankbolags grundfond skall utgöra minst en million kronor; dock
att, där de i bolagsordningen meddelade närmare bestämmelser angående
bolagets rörelsegrenar och villkoren därför uppenbarligen gifva vid
handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva bankrörelse i större
omfång, utan blott att tillgodose den mindre omsättningen å viss ort,
grundfonden må, om Konungen gifver därtill lof, bestämmas till lägre
belopp, dock ej understigande två hundra tusen kronor.
9 §•
Bankbolag skall bestå af minst trettio hufvudlottägare. De skola
vara svenska medborgare. Dessa bolagsmän skola insätta bolagets
grundfond och ansvara för uppfyllandet af alla bolagets förbindelser,
en för alla och alla för en.
Den ansvarighet för bolagets förbindelser, hvilken enligt denna §
åligger hufvudlottägare utöfver hans andel i grundfonden, må ej af
bolagets borgenärer göras gällande i annan ordning, än som i lagen
angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks konkurs
stadgas rörande solidariskt bankbolag.
10 §.
I firma för bankbolag, hvars grundfond ej understiger en million
kronor, skola ingå orden enskild bank. Sådan firma må ej af annan
begagnas.
15
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
Understiger bankbolags grundfond en million kronor, skall bolagets
firma innehålla ordet folkbank.
Ej må enskild man eller annan enskild penningeinrättning än
bolag, hvarom i denna lag förmäles, samt sparbank och bankaktiebolag
i sin firma använda ordet bank.
Bankbolags firma skall tydligt skilja sig från annan förut i laga
ordning registrerad, ännu bestående firma, så ock från benämning å
utländsk bankinrättning, som är allmänt känd här i riket.
11 §•
Grundfonden skall fördelas i lotter å lika belopp.
Hvad på grund af teckning af lott skall inbetalas må ej bestämmas
till lägre belopp än det, hvarå lotten skall lyda.
Banklott vare mot bolaget odelbar.
Skall grundfonden kunna, utan ändring i bolagsordningen, bestämmas
till lägre eller högre belopp, må lägsta beloppet (minimikapitalet)
ej utgöra mindre än hälften af högsta beloppet (maximikapitalet).
12 §.
Å lotterna skola utfärdas bref, angifvande ordningsnummer å den
eller de lotter, hvarå de lyda. Lottbref skall ställas till viss man.
13 §.
Af grundfonden skola inbetalas minst tjugu procent, innan bankbolag
öppnar sin rörelse, ytterligare minst tjugu procent inom tre månader
och återstoden inom åtta månader från öppnandet af bolagets
rörelse.
Innan bolaget registrerats och grundfonden blifvit till fullo inbetald,
må lottbref ej.utgifvas.
14 §.
Har tecknare af hufvudlott ej vid bolagets bildande erlagt full
betalning, vare han skyldig aflämna af fullgod pant åtföljd förbindelse
att inbetala oguldna beloppet i enlighet med hvad i 13 § stadgas.
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
15 §.
Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å bufvudlott,
vare skyldig att gälda ränta efter sex för hundrade om året från förfallodagen.
Varder, innan pant, hvarom i 14 § förmäles, blifvit aflämnad, inbetalning
ej verkställd i rätt tid eller försummar någon att aflämna
sådan pant, äge styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter
anmaning, förklara rätten till delaktighet i bolaget förverkad. Lag
samma vare, där senare inbetalning ej fullgöres i rätt tid och aflämnad
pant ej förslår till inbetalningens gäldande.
Underrättelse om tiden för inbetalning, äfvensom anmaning, hvarom
ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den
ordning, som för kungörande af kallelse till ordinarie bolagsstämma
skall gälla, så ock, där lottecknarens adress för styrelsen uppgifvits,
till honom i rekommenderadt bref blifvit försänd.
Då rätt till delaktighet i bolaget förverkats, kan hvad å lott redan
inbetalts eller hvad genom realisering af aflämnad pant influtit ej återfordras.
16 §.
Ökning af grundfonden medelst ny teckning må ej ske, innan
förutvarande grundfond blifvit till fullo inbetald. Beslut om sådan
ökning må ej bringas till verkställighet, innan det blifvit registrerad!
Lottbref må i ty fall ej utgifvas, innan full betalning erlagts för
den eller de lotter, hvarå brefvet lyder.
Den för inbetalning af de nya lotterna bestämda tid må ej öfverstiga
ett år från det beslutet registrerades.
U §•
Hvad om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å
tecknad lott, så ock rörande anmaning att sådan inbetalning fullgöra
finnes i 15 § stadgadt skall äga motsvarande tillämpning vid ny teckning,
som i 16 § sägs.
18 §.
Hufvudlottägarne stånd e öppet att med sig förena kommanditlottägare.
Sådan lottägare är icke för bolagets förbindelser ansvarig med
17
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
mera än lian i bolaget insatt eller åtagit sig insätta. Ej må kommanditlottägare
i bolaget inrymmas för större belopp än som motsvarar
hälften af grundfonden. Det af kommanditlottägare tillskjutna belopp
häftar lika med grundfonden för bolagets samtliga förbindelser, men
äga vid bolagets upplösning kommanditlottägare återfå hvad de insatt,
innan utdelning å hufvudlotterna må äga rum. Kommanditlott skall
lyda å samma belopp som hufvudlott och ställas till viss man.
Kommanditlottägare må ej deltaga i andra beslut å bolagsstämma
än val af revisorer. Till revisor må kommanditlottägare kunna utses.
19 §.
En hvar hufvudlottägare skall till förvaring hos bolaget öfverlämna
en egenhändigt undertecknad och af två personer bevittnad
handling, innefattande uppgift å de lotter, han i bolaget äger. Innan
sådan handling afgifvits, må han icke från bolaget uppbära utdelning
eller utöfva annan bolagsman tillkommande rättighet.
20 §.
Hufvudlottägare vare ej berättigad att under oktroj tiden från
bolaget afgå, med mindre bolaget därtill samtycker.
Lag samma vare för hufvudlottägares sterbhus; dock att, där
sterbhusets hufvudlott på grund af arf eller giftorätt tillfallit sterbliusdelägare,
som jämlikt 9 § kan antagas såsom bolagsman, och denne
aflämnat sådan handling, som i 19 § sägs, de öfriga delägarne äro
från bolaget skilda.
Kommanditlottägare må sina lotter å annan öfverlåta efter anmälan
hos bolagets styrelse och under iakttagande i öfrigt af de föreskrifter,
bolaget i sådant afseende må meddela.
21 §.
klar annorledes än på grund af arf eller giftorätt hufvudlott öfvergått
till ny ägare, må denne ej, förrän bolaget godkänt öfverlåtelsen,
utöfva någon bolagsman tillkommande rättighet i vidare mån, än att
han, där 9 § icke utgör hinder för hans antagande till bolagsman, äger
att efter afkunnande af sådan handling, hvarom i 19 § förmäles, lyfta
den utdelning, som faller å lotten, äfvensom hvad å densamma belöper
vid bolagets likvidation.
Bill. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Höft.
3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
Bolagets rätt att pröfva öfverlåtelse må, med de undantag, hvarom
i 3 mom. förmäles, å ordinarie bolagsstämma för tiden till nästa ordinarie
bolagsstämma öfverlåtas på styrelsen. Kallelse till sammanträde,
då sådan pröfning af öfverlåtelse skall ske, skall innehålla uppgift, att
så beskaffad fråga vid sammanträdet förekommer. Godkännes ej öfverlåtelsen
enhälligt af de vid sammanträdet närvarande styrelseledamöterna,
hänskjutes frågan till ordinarie bolagsstämmas afgörande.
Ofverlåtelser, som styrelsen godkänt, skola vid näst därefter inträffande
ordinarie bolagsstämma anmälas.
Vill hufvudlottägare öfverlåta sin sista lott eller vill ledamot af
styrelsen öfverlåta någon af de hufvudlotter, han innehade, då han
senast utsågs till styrelseledamot, må sådan öfverlåtelse pröfvas endast
af ordinarie bolagsstämma.
22 §.
A bankbolags hufvudkontor skall genom styrelsens försorg hållas
en särskild bok, i hvilken samtlige såväl hufvudlottägare som kommanditlottägare
skola inregistreras och anteckning göras om de lotter, en
hvar innehar.
Har lott öfvergått till ny ägare, och denne vunnit inträde i
bolaget, skall anteckning härom genast göras i registerboken.
Styrelsen åligge att låta en hvar, som sådant önskar, taga kännedom
af registerboken å de tider, banken hålles öppen för allmänheten,
äfvensom, mot afgift, erhålla till riktigheten af vederbörande tjänsteman
bestyrkt utdrag därur.
23 §.
Under bankbolags bestånd må ej inbetald grundfond och den
genom tillskott af kommanditlottägare bildade särskilda fond minskas
genom utdelning eller annan återbetalning till bolagsmännen.
24 §.
Af bankbolags behållna årliga vinst skola minst femton procent
afsättas för bildande af en reservfond. Sedan reservfonden uppgått till
femtio procent af bolagets grundfond, må vidare afsättning till reservfonden
kunna upphöra; nedgår den under detta belopp, skall afsättning
därtill å nyo vidtaga.
19
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid teckning kan för
lotterna betingas utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock, där rätt
till delaktighet i bolaget förverkats, hvad som blifvit å lotten inbetaldt
eller genom realisering af aflämnad pant influtit.
Reservfonden må endast användas till betäckande af den förlust,
som å bolagets rörelse i dess helhet uppstått och som icke kan ersättas
af andra befintliga, till framtida förfogande afsätta medel.
25 §.
Varder, under det bankbolag fortsätter sin rörelse, utdelning
beslutad och verkställd, ändå att, enligt senast upprättade, behörigen
reviderade bokslut, tillgång därtill icke kan beredas utan åsidosättande
af de i 23 och 24 §§ angående bolagets fonder meddelade bestämmelser,
vare de bolagsmän, som uppburit sådan utdelning, skyldige att återbära
densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet, en för alla
och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan uppkomma.
26 §.
Innan bankbolag blifvit registreradt, kan det ej förvärfva rättigheter
eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan
myndighet söka, kära eller svara.
Ingås förbindelse å bolagets vägnar, innan det blifvit registreradt,
vare de, som ingått förbindelsen, ansvarige därför såsom för annan sin
gäld, en för alla och alla för en.
II Kap.
Om rörelsen.
27 §.
Bankbolag må ej drifva handel med annat än guld, in- och utrikes
växlar samt räntebärande papper.
För bankbolags fordran pantsatt eller utmätt, fast eller lös egendom,
som försäljes å auktion, må bolaget dock äga att, till skyddande
af sin fordran, inropa, med skyldighet att egendomen åter afyttra, så
snart det kan sko utan förlust.
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
Bankbolag äger förvärfva för bankens inrymmande afsedd fastighet.
Ej må bankbolag såsom pant mottaga egna lottbref eller andra
bankbolags hufvudlottbref.
28 §.
Bankbolag må ej utfärda tryckta eller graverade, till viss man
eller order, eller till innehafvaren ställda förbindelser.
29 §.
Varda penningar hos bankbolag insatta att viss tid där innestå,
mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar, ställas
till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till viss
man samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet hos bolaget
anmälas.
Å medel, som på så kallad sparkasseräkning eller därmed likartad
räkning insättas, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tretusen
kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må bankbolag
ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en vecka, efter
uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; styrelsen dock
öppet lämnadt att, då sådant pröfvas utan olägenhet kunna ske, i särskilda
fall medgifva utbetalning utan afvaktan på uppsägningstidens
utgång.
111 Kap.
Om förvaltning och styrelse samt om bolagsstämma och revision.
30 §.
Hufvudlottägarne skola inom sig utse en styrelse af minst fem
ledamöter att företräda bolaget. Ledamot af styrelsen skall vara bosatt
i Sverige. Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem
år. Styrelseledamot må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald,
ej gått till ända, kunna genom beslut å bolagsstämma från uppdraget
skiljas.
Inskränkning i styrelsens befogenhet att företräda bolaget vare
21
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva om den inskränkningägt
kännedom. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej
registreras.
31 §.
Bankbolag äge bemyndiga eller uppdraga åt styrelsen att bemyndiga
jämväl annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma.
Om inskränkning i sådant bemyndigande vare lag, som i 30 §
2 mom. sägs.
32 §.
Skriftlig afhandling, som för bankbolag ingås, skall undertecknas
å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid firmateckning
skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl underskrifva
sina namn.
År afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven
å dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrifvit, för hvad sålunda
slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
33 §.
Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära
och svara, så ock eljest bolagets talan föra. Ej må dock, utan bolagets
uppdrag, bemyndigande, som i 31 § sägs, af styrelsen lämnas.
34 §.
Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är i bolagsordningen
bestämdt, den mening, om hvilken vid sammanträde de fleste
röstande förenat sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes
af ordföranden vid sammanträdet.
Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i afgörande af fråga, hvari
hans enskilda rätt är mot bolagets stridande.
35 §.
Styrelsen åligge att vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig til]
fterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och ej
trida mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.
22
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
36 §.
Bolagsmännens rätt att deltaga i liandhafvandet af bolagets angelägenheter
utöfvas å bolagsstämma.
Ej må någon, för egen del eller såsom ombud för annan, deltaga
i afgörande af fråga, hvari hans enskilda rätt är mot bolagets stridande;
och må förty ledamot af styrelsen ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet
för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig ej heller i val af
revisor.
Vid bolagsstämma skall, genom styrelsens försorg, föras protokoll,
utvisande hvilka bolagsmän i förhandlingarne deltagit samt det antal
lotter, för hvilket en hvar af dem ägt rösta. Senast fjorton dagar efter
stämman skall protokollet vara för bolagsmännen tillgängligt.
37 §.
Beslut om ändring af bolagsordningen eller om bolagets upplösning
af annan orsak, än i 49, 50, 52 eller 59 § sägs, vare ej giltigt,
med mindre samtlige hufvudlottägarne förenat sig därom eller beslutet
fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en
ordinarie, och å den stämma, som sist hålles, bit.rädts af minst två
tredjedelar af de röstande.
År för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare
villkor i bolagsordningen bestämdt, lände ock det till efterrättelse.
Förändring af bankbolags ordning äge ej giltighet, med mindre
den varder af Konungen stadfästad.
38 §.
Jämte hvad i 36 och 37 §§ är om utöfvande af rösträtt och
fattande af beslut å bolagsstämma stadgadt, gälle, där ej annorlunda
finnes i bolagsordningen bestämdt:
att hvarje lott berättigar till en röst;
att frånvarande bolagsmans rösträtt må genom ombud utöfvas;
att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de flesta
rösterna afgifvas; och
att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra frågo
den mening gäller, som biträdes af de fleste röstande, eller, om järn
antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
23
39 §.
Ordinarie bolagsstämma skall hållas inom fyra månader efter utgången
af hvarje räkenskapsår. Å den stämma skall styrelsen framlägga
förvaltningsberättelse jämte balansräkning för det förflutna aret,
tillika med den berättelse, som enligt 46 § bör af revisorerna afgifvas.
Minst åtta dagar före ordinarie bolagsstämma skall förteckning å
de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens försorg
hållas för bolagsmännen tillgänglig å bolagets hufvudkontor. Ärende, som
ej varit å förteckningen upptaget, må ej, utan samtliga närvarandes
samtycke, vid stämman till afgörande företagas, där det ej omedelbart
föranledes af förvaltningsberättelsen eller balansräkningen eller revisionsberättelsen
eller ock enligt bolagsordningen skall vid stämman afgöras.
Vill bolagsman hänskjuta ärende 1 ill pröfning å stämman, göre
hos styrelsen skriftlig anmälan därom minst fjorton dagar före stämman.
40 §.
Den förvaltningsberättelse, som styrelsen, efter ty i 39 § sägs,
har att för hvarje år å bolagsstämma framlägga, skall uttryckligen angifva
den vinst eller förlust, som af rörelsen under året uppkommit.
Den i samma § omförmälda balansräkning skall behörigen redovisa
bolagets inkomster och utgifter under räkenskapsåret samt dess
tillgångar och skulder vid årets slut. Bolagets tillgångar må icke upptagas
öfver deras verkliga värden. Osäkra fordringar skola förty upptagas
endast till de belopp, hvarmed de beräknas komma att ingå,
samt värdelösa fordringar afskrifvas.
Förvaltningsberättelsen och balansräkningen skola minst en månad
före stämman tillhandahållas revisorerna samt, tillika med dessas berättelse,
minst åtta dagar före stämman i tillräckligt antal exemplar
hållas för bolagsmännen tillgängliga å bolagets hufvudkontor.
41 §.
Å den bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse och
balansräkningen jämte revisionsberättelsen framläggas, skall jämväl till
behandling företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen
för den tid, förvaltningsberättelsen omfattar. Yrkas af hufvudlottägare
med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondedel
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
af hela grundfonden, att med afgörande af den fråga skall anstå till
fortsatt stämma inom två månader, må sådant anstånd ej förvägras.
Varder talan å förvaltningen under den tid, förvaltningsberättelsen
omfattar, ej anställd inom ett år från det densamma å bolagsstämma
framlades, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit beviljad.
Utan hinder däraf att ansvarsfrihet beviljats, äge bolaget att,
inom två år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades,
i afseende å förvaltningen anställa talan mot styrelseledamot, som visas
hafva i förvaltningsberättelsen eller balansräkningen mot bättre vetande
meddelat oriktig uppgift, där denna kan antagas hafva å beslutet om
ansvarsfrihet inverkat.
42 §.
Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla bolagsmännen till
extra bolagsstämma.
Sådan stämma skall af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet
ändamål skriftligen påfordras af hufvudlottägare med ett sammanlagdt
delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden
eller den mindre del däraf, som må vara i bolagsordningen bestämd.
Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,
som ej varit i kallelsen till stämman angifvet.
43 §*
Har styrelsen ej senast fjorton dagar efter påfordran, hvarom i
42 § är sagdt, utlyst bolagsstämma att hållas inom en månad, där ej
annat af bolagsordningen föranledes, eller underlåter styrelsen att i
föreskrifven ordning kalla bolagsmännen till ordinarie bolagsstämma,
har Konungens befallningshafvande att, på anmälan af bolagsman, ofördröjligen
utlysa bolagsstämma.
44 §.
Menar styrelsen eller ledamot däraf eller bolagsman, att beslut,
som å bolagsstämma fattats, icke i behörig ordning tillkommit eller
eljest strider mot lag eller författning eller mot bolagsordningen, äge
därå tala genom stämning å bolaget inom två månader från beslutets
dag. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.
25
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
Hvad om klander af bolagsstämmobeslut nu är sagdt galle ock,
där tecknare af lott vill tala å beslut, som fattats vid sammanträde,
hvarom i 4 § förmäles.
45 §.
Angående styrelseledamots befogenhet att för bolaget mottaga
stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant afseende
gäller äga tillämpning jämväl då annat offentlig myndighets
bud skall bolaget delgifvas.
Vill styrelsen klandra beslut, som å bolagsstämma fattats, eller
eljest kära till bolaget, kalle bolagsmännen till bolagsstämma för val
af ombud att i den tvist föra bolagets talan. Stämning skall anses
delgifven, då den blifvit å stämman föredragen; dock vare i fall, som
i 44 § afses, styrelsens rätt till talan bevarad, om inom där stadgad
tid stämman blifvit utlyst att ofördröjligen hållas.
46 §.
Bolagsmännen skola för granskning af styrelsens förvaltning och
bolagets räkenskaper årligen utse revisorer. Åtminstone hvart annat
år skall en af dessa revisorer ombytas.
Af bolagsmännen utsedd revisor må, ändå att den tid, för hvilken
han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom beslut å bolagsstämma
från uppdraget skiljas.
Öfver granskningen skall skriftlig berättelse afgifvas.
47 §.
Revisor skall äga ständig tillgång till bolagets alla böcker, räkenskaper
och andra handlingar; och må af honom begärd upplysning angående
förvaltningen ej af styrelsen förvägras.
Där granskningen därtill föranleder, må revisorerna skriftligen
med angifvande af skälet påfordra, att extra bolagsstämma skall af
styrelsen utlysas. Har sådan påfordran skett, skall hvad i 43 § sägs
äga motsvarande tillämpning.
48 §.
Hafva revisorer i sin berättelse mot bättre vetande lämnat oriktig
uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik, i
Bill. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Häft. 4
26
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
förvaltningsberättelsen eller balansräkningen meddelad uppgift, eller
vid fullgörandet af sitt uppdrag visat grof vårdslöshet, vare de, som
låtit sådant komma sig till last, bolaget ansvarige för all däraf uppkommande
skada, en för alla och alla för en. Ej må dock talan
härom anställas sedan två år förflutit från det revisionsberättelsen å
bolagsstämma framlades.
IV Kap.
Om bankbolags upplösning och om förlängning af bolagets oktroj.
49 §.
Har bankbolag, enligt behörigen revideradt bokslut, gjort sådana
förluster, att reservfonden och tio procent af grundfonden förlorats,
skall styrelsen senast den dag, revisionsberättelsen aflämnas, sammankalla
bolagsstämma till första dag, sådant enligt bolagsordningen kan
ske; och läte styrelsen dessutom ofördröjligen genom rekommenderadt
bref om bolagsstämman underrätta hufvudlottägare, hvars adress är
känd. I kallelsen till bolagsstämman skall uppgifvas, att bolaget gjort
sådan förlust, som här är sagd.
Har före eller senast vid bolagsstämman af hufvudlottägare tecknats
hvad som erfordras för att återställa grundfonden till dess behöriga
belopp, äge bolaget att fortsätta rörelsen; men om så icke skett eller
om för grundfondens återställande tecknadt tillskott icke inbetalts inom
tre månader från omförmälda stämma, skall bolaget upplösas och likvidation
verkställas.
De hufvudlottägare, som verkställt tillskottet, äga att af bolagets
blifvande behållna vinstmedel erhålla åter hvad af dem blifvit tillskjutet
jämte sex procent årlig ränta, innan annan utdelning å hufvudlotterna
får ske. Upplöses bolaget, förr än sådant tillskott blifvit till
fullo återguldet, skall, sedan bolagets skulder och, där kommun ditlottägare
blifvit i bolaget inrymda, deras insatser blifvit betalda, tillskottet,
dock utan beräkning af ränta för tid efter bankrörelsens upphörande,
återgäldas af bolagets tillgångar, så långt de därtill förslå, innan någon
utdelning å hufvudlotterna må äga rum.
Yppas under löpande räkenskapsår anledning till antagande, att
bolaget gjort sådana förluster, hvarom i denna § förmäles, åligge det
styrelsen att ofördröjligen låta upprätta bokslut och kalla revisorerna
att granska detsamma.
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
27
so §.
Bankbolag skall ock upplösas och likvidation verkställas:
då bolaget icke öppnat sin rörelse inom ett år ifrån bolagets
bildande;
då grundfonden ej blifvit till hela sitt belopp inbetald inom ett
år, från det bolagets rörelse öppnades;
då antalet hufvudlottägare nedgått under det i 9 § bestämda samt
tillräckligt antal hufvudlottägare ej inom tre månader inträdt; eller
då meddelad oktroj tilländagått, utan att ny oktroj beviljats.
/
51 §.
Varder bankbolag icke upplöst, ehuru sådant förhållande inträffat,
som jämlikt 49 eller 50 § påkallar upplösning, svare de, som med vetskap
om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande af bolagets verksamhet
eller handla å dess vägnar, för uppkommande förbindelser, en
för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
52 §.
Har Konungen förklarat bankbolag hafva förverkat oktrojen,
skall bolaget anses upplöst den dag, då sådant förklarande gjordes.
53 §.
Upplöses bankbolag af annan anledning, än i 59 § sägs, skall
likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom likvidatorer, där
ej, till följd af bolagsordningens bestämmelse eller bolagets beslut, en
eller flere särskilde likvidatorer utses. Uppdraget att vara likvidator
anses gälla, intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må när som
helst kunna af bolaget återkallas.
54 §.
Likvidatorerna åligge att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets
okände borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder
och upprätta bokslut.
Så snart utan uppenbar skada ske kan, skall bolagets egendom
i penningar förvandlas.
28
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
55 §.
Om likvidatorers befogenhet att företräda bolaget och deras
skyldigheter galle i tillämpliga delar hvad angående styrelse är stadgadt.
56 §.
Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af
orden »i likvidation)).
I öfrigt skall hvad i 32 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande
af afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar
ingås, så ock om påföljd för försummelse härutinnan äga motsvarande
tillämpning under bolagets likvidation.
57 §.
Innan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blifvit betald eller erforderliga medel därtill afsätta, må
bolagets tillgångar ej mellan bolagsmännen skiftas. Sker det, vare, i
händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser, bolagsman
skyldig återbära hvad han bekommit.
58 §.
Atnöjes bolagsman ej med bolagsskifte eller med åtgärd, som
under likvidationen vidtagits, skall han sin talan hos domstol anhängiggöra
inom ett år från den dag, likvidationen afslutades. Försummas
det, kåfve han sin talan förlorat.
59 §.
Afträdes bankbolags egendom till konkurs, skall bolaget anses
upplöst den dag, då dess konkursansökning till rätten eller domaren
ingafs eller, i anledning af borgenärs ansökning om konkurs, offentlig
stämning utfärdades. Underrättelse om den offentliga stämningen skall,
samtidigt med kungörelsen därom, genom rättens eller domarens försorg
afsända^ för registrering.
Riksdagens Skrifvelse N;o 133.
29
60 §.
Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af
styrelsen eller, där bolaget vid konkursens början var upplöst, af
likvidatorerna; dock må ny styrelse eller nya likvidatorer kunna under
konkursens fortgång i behörig ordning utses.
61 §.
Varder bankbolags egendom afträdd till konkurs, som börjar inom
två år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades, äge
konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa
klander å förvaltningen för det räkenskapsår, berättelsen afser.
Inträffar konkurs inom två år från det revisionsberättelsen å bolagsstämma
framlades, stånde konkursboet öppet att mot revisorerna
anställa sådan talan, som i 48 § förmäles.
Talan, hvarom i denna § sägs, skall anhängiggöra inom en
månad från inställelsedagen, eller, där tiden för talans anställande af
bolaget, efter ty ofvan är sagdt, då ännu ej gått till ända, inom
utgången af den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.
62 §.
Önskar bankbolag erhålla förlängning af bolaget meddelad oktroj,
göre i den ordning, som i 1 § är sagd, ansökning därom sist sexton
månader, innan den löpande oktroj en tilländagå^
Beslut om sådan ansökning skall fattas å ordinarie bolagsstämma
sist tjugu månader före utgången af den löpande oktrojen.
63 §.
Hufvudlottägare, som ej vill under förlängd oktroj i bolaget kvarstå,
äge, därest han före den bolagsstämma, hvarom i 62 § förmäles,
sådant för styrelsen anmält, att, efter det den löpande oktrojen tilländagått,
ur bolaget utträda samt af bolagets behållning enligt behörigen
revideradt bokslut utbekomma hvad på honom belöper.
30
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
V Kap.
Om registrering.
64 §.
Konungen bestämmer det register, hvari skola inskrifvas de uppgifter,
hvilka enligt denna lag skola för registrering anmälas eller
hvilkas intagande i registret eljest är eller varder föreskrifvet.
65 §.
Ansökning om bankbolags registrering skall göras af styrelsen
och innehålla uppgift ej mindre å styrelseledamöternas fullständiga
namn och hemvist än ock å den eller dem, som äro berättigade att
teckna firman, samt vara åtföljd af:
1) Konungens beslut om stadfästelse af bolagsordningen, i två
styrkta afskrifter;
2) protokoll, utvisande att styrelse blifvit utsedd;
_ 3) en af styrelseledamöterna afgifven, egenhändigt underskrifven
uppgift, huru mycket blifvit af hufvudlottägare tecknadt, med afdrag i
anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, äfvensom huru mycket
blifvit inbetaldt ej mindre af grundfonden än ock, där kommanditlottägare
blifvit i bolaget inrymda, af det utaf dem tecknade belopp;
4) förteckning öfver hufvudlottägarne med uppgift tillika å det
antal lotter, en hvar af dem innehar.
Dessutom skola vid ansökningen fogas:
där inbjudning till lotteckning skett, samtliga teckningslistor i
hufvudskrift och styrkt afskrift, äfvensom protokoll, utvisande att beslut,
hvarigenom bolaget blifvit bildadt, i föreskrifven ordning fattats, samt
där stiftarne öfvertagit samtliga lotterna, det härom träffade aftal
i hufvudskrift eller styrkt afskrift.
66 §.
Sist fyra månader efter utgången af den i 13 § för liufvudlotternas
slutliga inbetalning bestämda tid skall, där ej anmälan om full
inbetalning förut skett, af styrelsen för registrering aflämnas en af dess
ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift, huruvida grundfonden
blifvit till hela sitt belopp inbetald.
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
31
67 §.
Beslut om ökning af grundfonden medelst ny teckning skall,
ehvad det innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, af styrelsen
för registrering anmälas. Registrering må icke beviljas, där ej anmälan
till registret gjorts därom, att förutvarande grundfond till fullo
inbetalts.
Sist en månad efter utgången af den för inbetalning af de nya
lotterna bestämda tid skall af styrelsen för registrering aflämnas dels
en af dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp,
som å de nya lotterna inbetalts, dels ock förteckning å de nya lotternas
ägare.
68 §.
När uti den i 22 § omförmälda bok anteckning skett om förändring
i äganderätten till hufvudlott, skall uppgift härom af styrelsen
ofördröjligen för registrering aflämnas.
69 §.
Hafva kommanditlottägare blifvit i bolaget inrymda, innan sådan
ansökning gjorts, hvarom i 65 § förmäles, skall ofördröjligen efter utgången
af den för kommanditlotternas inbetalning bestämda tid, där
ej anmälan om full inbetalning förut skett, af styrelsen för registrering
aflämnas en af dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om
det belopp, som å lotterna inbetalts.
70 §.
Har, efter det sådan ansökning gjorts, hvarom i 65 § förmäles,
beslut fattats om teckning af kommanditlotter, skall beslutet, äfven om
det ej innefattar ändring af bolagsordningen, ofördröjligen af styrelsen
för registrering anmälas.
Sist en månad efter utgången af den för inbetalning af de nya
lottorna bestämda tid skall af styrelsen för registrering aflämnas en af
dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp, som
å de nya lotterna inbetalts.
32
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
71 §•
Ändring af bolagsordningen skall registreras. Styrelsen skall
härom ofördröjligen göra ansökning och därvid foga två styrkta afskrift^
af Konungens beslut om den å ändringen meddelade stadfästelse.
72 §.
Ändring i styrelsens sammansättning äfvensom i fråga om rätten
att teckna bolagets firma skall ofördröjligen af styrelsen för registrering
anmälas.
73 §.
Likvidatorer skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,
hvarom i 53 § sägs, med uppgift å dem, som äga verkställa likvidationen,
och å dem, som äga teckna bolagets firma. Afgår likvidator eller utses
ny sådan eller sker ändring i fråga om rätten till firmateckning, skall
ock därom anmälan för registrering af likvidatorerna ofördröjligen göras.
Då likvidationen afslutats, åligge det likvidatorerna att för registrering
ofördröjligen göra anmälan därom.
74 §.
Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af
stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas
anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften
vara af vittnen styrkf.
Då bankbolags registrering sökes, skall en hvar, som är berättigad
att teckna dess firma, på samma gång egenhändigt inskrifva firmateckningen
i registret eller i särskildt bihang till detta, så vida icke
teckningen verkställts å anmälningsskriften och blifvit af vittnen styrkt.
På enahanda sätt skall förfaras, då anmälan sker därom, att någon
blifvit berättigad att teckna förut anmäld firma.
75 §.
Vägras registrering, äge den, som är med beslutet missnöjd, att,
vid talans förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets
dag däröfver anföra besvär hos Konungen.
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
33
76 §.
I afseende å bankbolag galle, förutom hvad i 64—75 §§ här ofvan
sägs, i tillämpliga delar till efterrättelse hvad om registrering är stadgadt
i 24 samt 68—75 §§ af lagen om aktiebolag.
VI Kap.
Om tillsyn.
77 §.
Förr än bankbolag öppnar sin rörelse, skall inför Konungens befallningshafvande
styrkas:
att kungörelse i öfverensstämmelse med 71 § i lagen om aktiebolag
skett angående bolagets registrering;
att å lotterna blifvit inbetalda minst tjugu procent af grundfonden
samt förbindelse med pant, som Konungens befallningshafvande pröfvar
fullgod, aflämnad för inbetalning af återstoden; samt
att en hvar af hufvudlottägarne till förvaring hos bolaget öfverlämnat
sådan handling, hvarom i 19 § förmäles.
78 §.
Genom kungörelse i allmänna tidningarna skall tillkännagifvas,
när bankbolag börjar sin rörelse, så ock när bankbolag upplöses af
annan anledning än konkurs, och skall underrättelse om dagen, då
sådant sker, till finansdepartementet insändas.
79 §.
Den af Konungen förordnade bankinspektören äge, där han så
pröfvar nödigt, sammankalla styrelsen. Jämväl må bankinspektören,
på uppdrag af chefen för finansdepartementet, sammankalla extra bolagsstämma,
där styrelsen icke efterkommer af bankinspektören framställd
begäran om utfärdande af kallelse till sådan stämma. Bankinspektören
må närvara vid bolagsstämma och vid af honom utlyst
styrelsesammanträde samt i öfverläggningarna deltaga.
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band 30 Häft. 5
34
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
so §.
Styrelsen åligge:
att när som helst hålla bolagets räkenskaper och handlingar tillgängliga
för Konungens befallningshafvande, för det allmänna ombud,
som Konungens befallningshafvande förordnar, för bankinspektören samt
för den särskilda undersökning, Konungen eller chefen för finansdepartementet
eljest kan finna för godt att låta anställa;
att genast efter hvarje månads slut i närvaro af det allmänna ombudet,
enligt formulär, som från finansdepartementet meddelas, upprätta
en öfversikt, utvisande bolagets tillgångar och skulder, jämte uppgift om
räntesatserna för bolagets in- och utlåning samt diskonto, som under
den tid, öfversikten omfattar, varit hos bolaget gällande, och att därefter
ofördröjligen till nämnda departement insända denna öfversikt för dess
offentliggörande genom departementets försorg;
att jämväl i öfrigt meddela chefen för finansdepartementet, Konungens
befallningshafvande, bankinspektören och allmänna ombudet alla
de upplysningar rörande bolaget, som af dem äskas;
att ofördröjligen efter verkställd revision till finansdepartementet
insända styrelsens förvaltningsberättelse, balansräkningen och revisionsberättelsen
samt låta införa sistnämnda berättelse i allmänna tidningarna;
samt
att, där chefen för finansdepartementet finner anledning till antagande,
att bolaget gjort sådana förluster, att reservfonden och tio
procent af grundfonden förlorats, på departementschefens anmodan
ofördröjligen låta upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska
detsamma.
81 §.
Det i 80 § omförmälda allmänna ombud åligge att meddela bankinspektören
alla de upplysningar angående bolaget, som af honom
äskas.
82 §.
I den granskning af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper,
hvarom i 46 § förmäles, skall jämväl deltaga en af Konungens
befallningshafvande förordnad revisor.
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
35
83 §.
Har styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, hvilket står i strid
med lag eller den för bolaget fastställda ordning, må Konungens befallningshafvande
kunna förbjuda verkställighet af beslutet. Konungens
befallningshafvande må ock kunna förelägga styrelse att, i händelse
beslut af nyssomförmälda beskaffenhet gått i verkställighet, göra
rättelse, där så kan ske, så ock att fullgöra hvad styrelsen enligt lag
och bolagsordning åligger. Sådant föreläggande må dock icke af Konungens
befallningshafvande meddelas i fråga om i lag gifna föreskrifter,
hvilkas öfverträdande är med straff belagdt; och må i frågor, som angå
bankbolags förvaltning och bokföring, förbud eller föreläggande, hvarom
nu är sagdt, icke af Konungens befallningshafvande meddelas, med
mindre bankinspektören därom gjort framställning.
Sker svårare afvikelse från denna lag eller från bolagets ordning,
ankomme på Konungen att förklara bolaget hafva förverkat
oktroj en.
84 §.
Bryter någon mot hvad i 10 § 3 mom. finnes stadgadt, äge
Konungens befallningshafvande föreskrifva rättelse.
85 §.
Konungens befallningshafvande må förelägga vite vid meddelande
af föreskrift eller förbud enligt denna lag samt till sådant vite fälla.
86 §.
Öfver beslut, som af Konungens befallningshafvande på grund af
denna lag meddelas, må klagan föras hos Konungen, men beslutet går
ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda förordnar.
87 §.
Upplöses bankbolag af annan anledning, än i 59 § sägs, skall
chefen för finansdepartementet förordna ombud, som har att närvara
36
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
vid, likvidatorernas sammanträden, med rätt att yttra sig till protokollet
samt att i öfrigt öfvervaka likvidationen.
88 §.
Bankbolag åligge att ersätta ombud, som utses enligt 80 och 87
§§, äfvensom revisor, hvarom i 82 § förmäles. På den, som utsett
nämnda ombud eller revisor, ankomme att bestämma ersättningsbeloppet.
VII Kap.
Ansvarsbestämmelser.
89 §.
Hvar, som i anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar
oriktig uppgift, straffes med böter från och med femtio till och
med två tusen kronor, där ej å förseelsen straff är i allmänna strafflagen
utsatt.
Lag samma vare, där styrelseledamot mot bättre vetande låter
uti den i 22 § omförmälda bok införa oriktig uppgift.
90 §.
Bryter någon mot hvad i 13 § 2 mom. eller 16 § 2 mom. finnes
stadgadt eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i
22 §, 66 §, 67 § 2 mom., 68, 69, 70, 71 eller 72 § är meddelad, straffes
med böter från och med fem till och med fem hundra kronor.
Lag samma vare om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt
73 § åligger.
91 §.
Böter och viten, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till böters eller vitens fulla gäldande, skola de förvandlas
efter allmän lag.
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
37
VIII Kap.
Särskilda bestämmelser.
92 §.
Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller bolagsmän denna
lag eller bolagsordningen, svare de för all däraf uppkommande skada,
en för alla och alla för en.
93 §.
Bolagsordning för bankbolag skall angifva:
1) bolagets firma;
2) de rörelsegrenar, banken må utöfva;
3) den ort, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;
4) grundfonden eller, där grundfonden skall kunna utan ändring
i bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet
och maximikapitalet;
5) det belopp, hvarå hufvudlott skall lyda;
6) huruvida kommanditlottägare må i bolaget inrymmas, samt,
därest det medgifves, den rätt till vinstutdelning, som skall dem tillkomma,
jämte de bestämmelser i öfrigt, som i ty fall finnas erforderliga;
7) antalet af styrelsens ledamöter och suppleanter för dem, tiden
för deras befattningar samt grunderna för styrelsens beslutförhet;
8) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen
hållas, tid och ort för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden
skola å ordinarie stämma eller, där flera hållas, å hvar och en af dem
förekomma till behandling;
9) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden
bringas till bolagsmännens kännedom;
10) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å
bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes i 37 och
38 §§ föreskrifvet; samt
11) antalet revisorer och suppleanter för dem samt tiden för deras
befattningar och för revisionen.
38
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
94 §.
Bankbolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag
stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt
bolagsordningen har sitt säte.
95 §.
Enskildes förhållanden till bankbolag må ej för allmänheten yppas.
96 §.
Genom denna lag upphäfvas:
kungl. kungörelsen angående enskilda banker med rätt att utgifva
egna banksedlar den 12 juni 1874;
lagen den 19 maj 1899 om ändrad lydelse af § 31 i nämnda
kungörelse;
lagen med vissa bestämmelser angående enskilda banker, som
afstått från sedelutgifningsrätt, den 27 maj 1898:
lagen med vissa bestämmelser angående enskilda sedelutgifvande
banker den 7 juni 1889; samt
lagen med vissa bestämmelser angående enskilda banker den 13
juni 1902.
97 §.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904; dock att hvad
i 10 § 3 mom. finnes stadgadt icke skall äga tillämpning på bolag,
hvilka före lagens trädande i kraft erhållit Konungens stadfästelse å
bolagsordningen, samt att §§ 28 och 29 i kungl. kungörelsen angående
enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar den 12 juni
1874 äfvensom 2 mom. i lagen med vissa bestämmelser angående
enskilda banker, som afstått från sedelutgifningsrätt, den 27 maj 1898
fortfarande skola för enskild bank lända till efterrättelse, intill dess
bankens betalningsansvar för utgifna sedlar upphört.
Rättigheter och skyldigheter, som uppkommit, innan denna lag
träder i kraft, skola bedömas efter äldre lag.
Konungen utfärdar de öfvergångsstadganden, som må finnas erforderliga
för registrering af bankbolag, å hvars ordning stadfästelse meddelats,
innan denna lag träder i kraft.
89
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
Uppå ansökning af enskild bank, som ägt sedelutgifningsrätt, vill
Konungen, där banken ej afträdt sin egendom till konkurs, genom
allmän kungörelse förelägga en hvar, som innehar af banken utgifven
sedel, att inom två år från kungörelsens dag, vid förlust af all betalningsrätt,
förete sedeln till infriande i banken; skolande kungörelsen
minst fyra gånger under hvartdera året uppläsas i rikets kyrkor och
införas i allmänna tidningarna.
40
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
Bilaga litt. B.
Lag
angående bankaktiebolag.
Härigenom förordnas som följer:
I Kap.
Om bankaktiebolags bildande och om dess fonder.
De, som i ändamål att drifva bankrörelse, vilja stifta aktiebolag,
skola upprätta ''fullständig bolagsordning samt därå söka Konungens
stadfästelse.
Stiftarne skola vara här i riket bosatta svenska medborgare och
till antalet minst tio.
Konungen pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse med denna
lag samt lag och författningar i öfrigt så ock om och i hvad mån
därutöfver, med hänsyn till vidden och beskaffenheten af bolagets
rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras.
Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bankrörelsens
drifvande (oktroj) under en tid af högst tio år och därutöfver
intill slutet af då löpande kalenderår.
Bankaktiebolag skall, på sätt nedan sägs, registreras.
2 §•
Sedan oktroj meddelats, må stiftarne utfärda inbjudning till
aktieteckning.
Inbjudningen, som skall egenhändigt underskrifvas af stiftarne
samt vara åtföljd af styrkt afskrift af Konungens beslut om stadfästelse
41
Riksdagens Skrifvelse N:o 138.
af bolagsordningen, skall innehålla bestämmelse ej mindre om den tid,
ej öfverstigande sex månader från det stadfästelsen meddelats, inom
hvilken sammanträde med tecknarne för pröfning af frågan om bolagets
bildande skall hållas, än äfven om den grund, efter hvilken i händelse
af öfverteckning de utbjudna aktierna skola bland tecknarne fördelas.
Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å sådan inbjudning,
som ofvan i denna § sägs.
3 §''
Har stiftare förbehållit sig särskild förmån eller rättighet, vare
det förbehåll mot bolaget utan verkan, där det ej finnes i inbjudningen
fullständigt angifvet.
i §•
Stiftarne åligge att i den ordning, som skall gälla om kallelse
till ordinarie bolagsstämma, för pröfning af frågan om bolagets bildande
utlysa sammanträde att hållas inom den i inbjudningen bestämda
tid. Har ej sammanträde inom sagda tid hållits, vare aktieteckningen
icke vidare bindande.
5 §•
Styrkes vid sammanträde, som i 4 § omförmäles, genom behöriga
teckningslistor, att grundfonden är, enligt inbjudningens innehåll, fulltecknad
och att tecknarne, stiftarne inräknade, utgöra minst det antal,
som i 9 § sägs, skall, sedan i händelse af öfverteckning aktierna blifvit
mellan tecknarne fördelade och Överskjutande teckning förklarats förfallen,
till afgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd;
dock må de fleste af de närvarande kunna besluta, att med frågans afgörande
skall anstå till fortsatt sammanträde inom en månad därefter.
Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd,
eller finnas vid omröstning de fleste röstande hafva förenat sig härom
och utgöra desse minst en fjärdedel af hela antalet tecknare, stiftarne
inräknade, med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst en fjärdedel af
hela grundfonden, skall bolaget anses bildadt; i annat fall vare frågan
om bolagets bildande förfallen.
Stiftare, som, efter ty i 3 § sägs, förbehållit sig särskild förmån
eller rättighet, äge ej deltaga i omröstning, hvarom i denna § förmäles,
ej heller skall sådan stiftare eller det af honom öfvertagna aktiebelopp
vid omröstningen tagas i beräkning.
Bill. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Häft.
G
42
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
6 §•
Utgöra stiftame minst det antal, som i 9 § sägs, och öfvertaga de
själfva samtliga aktierna, skall bolaget anses vara genom aftalet härom
bildadt.
* '' i I 1 T» v ’ . • ■ . ‘ ’ ‘ ; . -i) • ...»j i Jk } .
7 §•
År bankaktiebolag bildadt, skall val af styrelse och revisorer ofördröjligen
ske.
8 §•
Bankaktiebolags firma skall utmärka bolagets egenskap af aktiebolag.
Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i laga ordning
registrerad, ännu bestående firma, så ock från benämning å utländsk
bankinrättning, som är allmänt känd här i riket.
9 §.
Delägare i bankaktiebolag skola vara svenska medborgare och till
antalet minst tjugu.
10 §.
Bankaktiebolags grundfond skall utgöra minst en million kronor;
dock att, där de i bolagsordningen meddelade närmare bestämmelser
angående bolagets rörelsegrenar och villkoren därför uppenbarligen gifva
vid handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva bankrörelse i
större omfång, utan blott att tillgodose den mindre omsättningen å viss
ort, grundfonden må, om Konungen gifver därtill lof, bestämmas till
lägre belopp, dock ej understigande två hundra tusen kronor.
11 §•
Grundfonden skall fördelas i aktier å lika belopp.
Hvad på grund af teckning af aktie skall inbetalas må ej bes
mas till lägre belopp än det, hvarå aktien skall lyda.
43
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
Aktie vare mot bolaget odelbar.
Skall grundfonden kunna, utan ändring i bolagsordningen, bestämmas
till lägre eller högre belopp, må lägsta beloppet (minimikapitalet)
ej utgöra mindre än hälften af högsta beloppet (maximikapitalet).
Å aktierna skola utfärdas bref, angifvande ordningsnummer å den
eller de aktier, hvarå de lyda. Aktiebref skall ställas till viss man.
12 §.
Af grundfonden skola inbetalas minst tjugu procent, innan bankaktiebolag
öppnar sin rörelse, ytterligare minst tjugu procent inom tre
månader och återstoden inom åtta månader från öppnandet af bolagets
rörelse.
Innan bolaget registrerats och grundfonden blifvit till fullo inbetald,
må aktiebref ej utgifvas.
13 §.
Aktietecknare, som ej vid bolagets bildande erlagt full betalning,
vare skyldig aflämna af fullgod pant åtföljd förbindelse att inbetala
oguldna beloppet i enlighet med hvad i 12 § stadgas.
14 §.
Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie, vare
skyldig att gälda ränta efter sex för hundrade om året från förfallodagen.
Varder, innan pant, hvarom i 13 § förmäles, blifvit aflämnad,
inbetalning ej verkställd i rätt tid, eller försummar någon att aflämna
sådan pant, äge styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter
anmaning, förklara aktierätten förverkad. Lag samma vare, där senare
inbetalning ej fullgöres i rätt tid och aflämnad pant ej förslår till inbetalningens
gäldande.
Underrättelse om tiden för inbetalning äfvensom anmaning, hvarom
ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den
ordning, som för kungörande af kallelse till ordinarie bolagsstämma
skall gälla, så ock, där aktietecknarens adress för styrelsen iippgifvits,
till honom i rekommenderadt bref blifvit försänd.
Då aktierätten förverkats, kan hvad å aktien redan inbetalts eller
hvad genom realisering af aflämnad pant influtit ej återfordras.
44
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
15 §.
Ökning af grundfonden medelst ny aktieteckning må ej ske, innan
förutvarande grundfond blifvit till fullo inbetald. Beslut om sådan
ökning må ej bringas till verkställighet, innan det blifvit registreradt.
Aktiebref må i ty fall ej utgifvas, innan full betalning erlagts
för den eller de aktier, hvarå brefvet lyder.
Den för inbetalning af de nya aktierna bestämda tid må ej öfverstiga
ett år från det beslutet registrerades.
16 §.
Hvad om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å
tecknad aktie, så ock rörande anmaning att sådan inbetalning fullgöra,
linnes i 14 § stadgadt skall äga motsvarande tillämpning vid ny aktieteckning,
som i 15 § sägs.
17 §■
Har genom köp, arf eller på annat sätt förändring i äganderätten
till aktie skett, vare den nye ägaren, efter skriftlig anmälan hos
bolagets styrelse och därest hinder ej möter af bestämmelsen i 9 §,
berättigad att i bolaget inträda.
18 §.
Å bankaktiebolags hufvudkontor skall genom styrelsens försorg
hållas en särskild bok, i hvilken samtlige bolagsmän skola inregistreras
och anteckning göras om de aktier, en hvar innehar.
I registerboken skola alla förändringar i äganderätten till aktier genast
antecknas.
Ej må någon från bolaget uppbära utdelning eller utöfva annan
bolagsman tillkommande rättighet, innan han blifvit i registerboken
införd.
Styrelsen åligge att låta en hvar, som sådant önskar, taga kännedom
af registerboken å de tider, banken hålles öppen för allmänheten,
äfvensom, mot afgift, erhålla till riktigheten af vederbörande tjänsteman
bestyrkt utdrag därur.
45
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
19 §.
Inbetald grundfond må ej, så länge bankrörelsen fortfar, minskas
genom utdelning eller annan återbetalning till bolagsmännen.
20 §.
Af bankaktiebolags behållna årliga vinst skola minst femton procent
afsättas för bildande af en reservfond. Sedan reservfonden uppgått till
femtio procent af bolagets grundfond, må vidare afsättning till reservfonden
kunna upphöra; nedgår den under detta belopp, skall afsättning
därtill å nya vidtaga.
Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning kan
för aktierna betingas utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock, där
aktierätt förverkats, hvad som blifvit å aktien inbetaldt eller genom
realisering af aflämnad pant influtit.
Reservfonden må endast användas till betäckande af den förlust,
som å bolagets rörelse i dess helhet uppstått och som icke kan ersättas
af andra befintliga, till framtida förfogande afsätta medel.
21 §■
Varder, under det bankaktiebolag fortsätter sin rörelse, utdelning
beslutad och verkställd, ändå att, enligt senast upprättade, behörigen
reviderade bokslut, tillgång därtill icke kan beredas utan åsidosättande
af de i 19 och 20 §§ angående bolagets fonder meddelade bestämmelser,
vare de bolagsmän, som uppburit sådan utdelning, skyldige att återbära
densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet, en för alla
och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan uppkomma.
22 §.
Sedan för aktie full betalning blifvit erlagd, vare delägare i bankaktiebolag
icke pliktig att ytterligare något tillskjuta.
23 §.
Innan bankaktiebolag blifvit registreradt, kan det ej förvärfva
rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller
annan myndighet söka, kära eller svara.
46
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
Ingås förbindelse å bolagets vägnar, innan det blifvit registreradt,
vare de, som ingått förbindelsen, ansvarige därför såsom för annan sin
gäld, en för alla och alla för en.
II Kap.
Om rörelsen.
24 §.
Bankaktiebolag må ej drifva handel med annat än guld, in- och
utrikes växlar samt räntebärande papper.
För bankaktiebolags fordran pansatt eller utmätt, fast eller lös
egendom, som försäljes å auktion, må bolaget dock äga att, till skyddande
af sin fordran, inropa, med skyldighet att egendomen åter afyttra,
så snart det kan ske utan förlust.
Bankaktiebolag äger förvärfva för bankens inrymmande afsedd
fastighet.
Ej må bankaktiebolag såsom pant mottaga egna aktiebref.
25 §.
Bankaktiebolag må ej utfärda tryckta eller graverade, till viss
man eller order, eller till innehafvaren ställda förbindelser.
26 §.
Varda penningar hos bankaktiebolag insatta att viss tid där
innestå, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar,
ställas till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till
viss man samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet hos bolaget
anmälas.
Å medel, som på så kallad sparkasseräkning eller därmed likartad
räkning insättas, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tretusen
kronor af eu insättares tillgodohafvande. Ej heller må bankaktiebolag
ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en vecka, efter
uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; styrelsen dock
47
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
öppet lämnadt att, då sådant pröfvas utan olägenhet kunna ske, i särskilda
fall medgifva utbetalning utan afvaktan på uppsägningstidens
utgång.
III Kap.
Om förvaltning oeh styrelse samt om bolagsstämma och revision.
lvm-* \;r.: ’i r •''! / \f
27 §.
Bolagsmännen skola inom sig utse en styrelse af minst fem ledamöter
att företräda bolaget. Ledamot af styrelsen skall vara bosatt i
Sverige. Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem år.
Styrelseledamot må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald,
ej gått till ända, kunna genom beslut å bolagsstämma från uppdraget
skiljas.
Inskränkning i styrelsens befogenhet att företräda bolaget vare
utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva om den inskränkning
ägt kännedom. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej
registreras.
28 §.
Bankaktiebolag äge bemyndiga eller uppdraga åt styrelsen att
bemyndiga jämväl annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma.
Om inskränkning i sådant bemyndigande vare lag, som i 27 §
2 mom. sägs.
29 §.
Skriftlig afhandling, som för bankaktiebolag ingås, skall undertecknas
å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid firmateckning
skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl underskrifva
sina namn.
År afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven
å dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrifvit, för hvad sålunda
slutits, en för alla och alla för eu, såsom för egen skuld.
48
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
30 §.
Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära
och svara, så ock eljest bolagets talan föra. Ej må dock, utan bolagets
uppdrag, bemyndigande, som i 28 § sägs, af styrelsen lämnas.
in
31 §.
Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är i bolagsordningen
bestämdt, den mening, om hvilken vid sammanträde de fleste
röstande förenat sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes
af ordföranden vid sammanträdet.
Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i afgörande af fråga, hvari
hans enskilda rätt är mot bolagets stridande.
32 §.
Styrelsen åligge att vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig
till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och
ej strida mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.
33 §.
Bolagsmännens rätt att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägenheter
utöfvas å bolagsstämma.
Ej må någon, för egen del eller såsom ombud för annan, deltaga
i afgörande af fråga, hvari hans enskilda rätt är mot bolagets stridande;
och må förty ledamot af styrelsen ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet
för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, ej heller i val af
revisor.
Vid bolagsstämma skall, genom styrelsens försorg, föras protokoll,
utvisande hvilka bolagsmän i förhandlingarna deltagit samt det antal
aktier, för hvilket en hvar af dem ägt rösta. Senast fjorton dagar
efter stämman skall protokollet vara för bolagsmännen tillgängligt.
34 §.
Beslut om ändring af bolagsordningen eller om bolagets upplösning
af annan orsak, än i 46, 47, 49 eller 56 § sägs, vare ej giltigt,
med mindre samtlige bolagsmännen förenat sig därom eller beslutet
49
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en
ordinarie, och å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två
tredjedelar af de röstande.
År för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare
villkor i bolagsordningen bestämdt, lände ock det till efterrättelse.
Förändring af bankaktiebolags ordning äge ej giltighet, med
mindre den varder af Konungen stadfästad.
35 §.
Jämte hvad i 33 och 34 §§ är om utöfvande af rösträtt och
fattande af beslut å bolagsstämma stadgadt, gälle, där ej annorlunda
finnes i bolagsordningen bestämdt:
att hvarje aktie berättigar till en röst;
att frånvarande bolagsmans rösträtt må genom ombud utöfvas;
att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de flesta
rösterna afgifvas; och
att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes af de fleste röstande, eller, om
jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.
36 §.
Ordinarie bolagsstämma skall hållas inom fyra månader efter utgången
af hvarje räkenskapsår. Å den stämma skall styrelsen framlägga
förvaltningsberättelse jämte balansräkning för det förflutna året
tillika med den berättelse, som enligt 43 § bör af revisorerna afgifvas.
Minst åtta dagar före ordinarie bolagsstämma skall förteckning å
de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens försorg
hållas för bolagsmännen tillgänglig å bolagets hufvudkontor. Ärende,
som ej varit å förteckningen upptaget, må ej, utan samtlige närvarandes
samtycke, vid stämman till afgörande företagas, där det ej omedelbart
föranledes af förvaltningsberättelsen eller balansräkningen eller revisionsberättelsen
eller ock enligt bolagsordningen skall vid stämman afgöras.
Vill bolagsman hänskjuta ärende till pröfning å stämman, göre hos
styrelsen skriftlig anmälan därom minst fjorton dagar före stämman.
37 §.
Oen förvaltningsberättelse, som styrelsen, efter ty i 36 § sägs,
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Häft. 7
50
Riksdagen* Skrifvelse N:o 133.
bar att för hvarje år å bolagsstämma framlägga, skall uttryckligen angifva
den vinst eller förlust, som af rörelsen under året uppkommit.
Den i samma § omförmälda balansräkning skall behörigen redovisa
bolagets inkomster och utgifter under räkenskapsåret samt dess
tillgångar och skulder vid årets slut. Bolagets tillgångar må icke upptagas
öfver deras verkliga värden. Osäkra fordringar skola förty upptagas
endast till de belopp, hvarmed de beräknas komma att ingå,
samt värdelösa fordringar afskrifvas.
Förvaltningsberättelsen och balansräkningen skola minst en månad
före stämman tillhandahållas revisorerna samt, tillika med desses berättelse,
minst åtta dagar före stämman i tillräckligt antal exemplar
hållas för bolagsmännen tillgängliga å bolagets hufvudkontor.
38 §.
Å den bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse och
balansräkningen jämte revisionsberättelsen framläggas, skall jämväl till
behandling företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen
för den tid, förvaltningsberättelsen omfattar. Yrkas af bolagsmän med
ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden,
att med afgörande af den fråga skall anstå till fortsatt stämma
inom två månader, må sådant anstånd ej förvägras.
Varder talan å förvaltningen under den tid, förvaltningsberättelsen
omfattar, ej anställd inom ett år från det densamma å bolagsstämma
framlades, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit beviljad.
Utan hinder däraf att ansvarsfrihet beviljats, äge bolaget att,
inom två år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades,
i afseende å förvaltningen anställa talan mot styrelseledamot, som visas
hafva i förvaltningsberättelsen eller balansräkningen mot bättre vetande
meddelat oriktig uppgift, där denna kan antagas hafva å beslutet om
ansvarsfrihet inverkat.
39 §.
Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla bolagsmännen till
extra bolagsstämma.
Sådan stämma skall af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet
ändamål skriftligen påfordras af bolagsmän med ett sammanlagdt aktiebelopp,
utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden eller den
mindre del däraf, som må vara i bolagsordningen bestämd.
51
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,
som ej varit i kallelsen till stämman angifvet..
40 §.
Har styrelsen ej senast fjorton dagar efter påfordran, hvarom i
39 § är sagdt, utlyst bolagsstämma att hållas inom en månad, där ej
annat af bolagsordningen föranledes, eller underlåter styrelsen att i
föreskrifven ordning kalla bolagsmännen till ordinarie bolagsstämma, har
Konungens befallningshafvande att, på anmälan af bolagsman, ofördröjligen
utlysa bolagsstämma.
41 §.
Menar styrelsen eller ledamot däraf eller bolagsman, att beslut,
som å bolagsstämma fattats, icke i behörig ordning tillkommit eller
eljest strider mot lag eller författning eller mot bolagsordningen, äge
därå tala genom stämning å bolaget inom två månader från beslutets
dag. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.
Hvad om klander af bolagsstämmobeslut nu är sagdt gälle ock,
där aktietecknare vill tala å beslut, som fattats vid sammanträde, hvarom
i 4 § förmäles.
42 §.
Angående styrelseledamots befogenhet att för bolaget mottaga
stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant afseende
gäller äga tillämpning jämväl då annat offentlig myndighets
bud skall bolaget delgifvas.
Vill styrelsen klandra beslut, som å bolagsstämma fattats, eller
eljest kära till bolaget, kalle bolagsmännen till bolagsstämma för val
af ombud att i den tvist föra bolagets talan. Stämning skall anses
delgifven, då den blifvit å stämman föredragen; dock vare i fall, som
i 41 § afses, styrelsens rätt till talan bevarad, om inom där stadgad
tid stämman blifvit utlyst att ofördröjligen hållas.
43 §.
Bolagsmännen skola för granskning af styrelsens förvaltning och
52
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
bolagets räkenskaper årligen utse revisorer. Åtminstone hvart annat
år skall en af dessa revisorer ombytas.
Af bolagsmännen utsedd revisor må, ändå att den tid, för hvilken
han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom beslut å bolagsstämma
från uppdraget skiljas.
öfver granskningen skall skriftlig berättelse afgifvas.
44 §.
Revisor skall äga ständig tillgång till bolagets alla böcker, räkenskaper
och andra handlingar; och må af honom begärd upplysning
angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.
Där granskningen därtill föranleder, må revisorerna skriftligen
med angifvande af skälet påfordra, att extra bolagsstämma skall af
styrelsen utlysas. Har sådan påfordran skett, skall hvad i 40 § sägs
äga motsvarande tillämpning.
45 §.
Hafva revisorer i sin berättelse mot bättre vetande lämnat oriktig
uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik, i
förvaltningsberättelsen eller balansräkningen meddelad uppgift, eller vid
fullgörandet af sitt uppdrag visat grof vårdslöshet, vare de, som låtit
sådant komma sig till last, bolaget ansvarige för all däraf uppkommande
skada, en för alla och alla för en. Ej må dock talan härom
anställas sedan två år förflutit från det revisionsberättelsen å bolagsstämma
framlades.
IV Kap.
Om bankaktiebolags upplösning och om förlängning af bolagets oktroj.
46 §.
Har bankaktiebolag, enligt behörigen revideradt bokslut, gjort
sådana förluster, att reservfonden och tio procent af grundfonden förlorats,
skall styrelsen senast den dag, revisionsberättelsen aflämnas,
sammankalla bolagsstämma till första dag, sådant enligt bolagsordningen
kan ske; och läte styrelsen dessutom ofördröjligen genom rekommen
-
58
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
deradt bref om bolagsstämman underrätta bolagsman, hvars adress är
känd. I kallelsen till bolagsstämman skall uppgifvas, att bolaget gjort
sådan förlust, som här är sagd.
Har före eller senast vid bolagsstämman af bolagsmän tecknats
hvad som erfordras för att återställa grundfonden till dess behöriga
belopp, äge bolaget att fortsätta rörelsen; men om så icke skett eller
om för grundfondens återställande tecknadt tillskott icke inbetalts inom
tre månader från omförmälda stämma, skall bolaget upplösas och likvidation
verkställas.
De bolagsmän, som verkställt tillskottet, äga att af bolagets
blifvande behållna vinstmedel erhålla åter hvad af dem blifvit tillskjutet
jämte sex procent årlig ränta, innan annan utdelning får ske. Upplöses
bolaget, förr än sådant tillskott blifvit till fullo återguldet, skall, sedan
bolagets skulder blifvit betalda, tillskottet, dock utan beräkning af ränta
för tid efter bankrörelsens upphörande, återgäldas af bolagets tillgångar,
så långt de därtill förslå, innan någon utdelning å aktierna må äga rum.
Yppas under löpande räkenskapsår anledning till antagande, att
bolaget gjort sådana förluster, hvarom i denna § förmäles, åligge det
styrelsen att ofördröjligen låta upprätta bokslut och kalla revisorerna
att granska detsamma.
47 §.
Bankaktiebolag skall ock upplösas och likvidation verkställas:
då bolaget icke öppnat sin rörelse inom ett år ifrån bolagets
bildande;
då grundfonden ej blifvit till hela sitt belopp inbetald inom ett
år från det bolagets rörelse öppnades;
då antalet bolagsmän nedgått under det i 9 § bestämda samt tillräckligt
antal delägare ej inom tre månader inträdt;
eller då meddelad oktroj tilländagått, utan att ny oktroj beviljats.
48 §.
Varder bankaktiebolag icke upplöst, ehuru sådant förhållande
inträffat, som jämlikt 46 eller 47 § påkallar upplösning, svare de, som
med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande af bolagets
verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande förbindelser,
en för alla och alla för en.
54
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
49 §.
Har Konungen förklarat bankaktiebolag hafva förverkat oktrojen,
skall bolaget anses upplöst den dag, då sådant förklarande gjordes.
50 §.
Upplöses bankaktiebolag af annan anledning, än i 56 § sägs, skall
likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom likvidatorer, där
ej, till följd af bolagsordningens bestämmelse eller bolagets beslut, en
eller flere särskilde likvidatorer utses. Uppdraget att vara likvidator
anses gälla, intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må när som
helst kunna af bolaget återkallas.
51 §.
Likvidatorerna åligge att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets
okände borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder och
upprätta bokslut.
Så snart utan uppenbar skada ske kan, skall bolagets egendom
i penningar förvandlas.
52 §.
Om likvidatorers befogenhet att företräda bolaget och deras
skyldigheter gälle i tillämpliga delar hvad angående styrelse är stadgadt.
53 §.
Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden
»i likvidation».
I öfrigt skall hvad i 29 § finnes föreskvifvet i fråga om underskrifvande
af afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar
ingås, så ock om påföljd för försummelse härutinnan äga motsvarande
tillämpning under bolagets likvidation.
54 §.
Innan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blifvit betald eller erforderliga medel därtill afsätta, må
55
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
bolagets tillgångar ej mellan bolagsmännen skiftas. Sker det, vare i
händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser, bolagsman
skyldig återbära hvad han bekommit.
55 §.
Åtnöjes bolagsman ej med bolagsskifte eller med åtgärd, som
under likvidationen vidtagits, skall han sin talan hos domstol anhängiggöra
inom ett år från den dag, likvidationen afslutades. Försummas
det, hafve han sin talan förlorat.
56 §.
Afträdes bankaktiebolags egendom till konkurs, skall bolaget anses
upplöst den dag, då dess konkursansökning till rätten eller domaren
ingafs eller, i anledning af borgenärs ansökning om konkurs, offentlig
stämning utfärdades. Underrättelse om den offentliga stämningen skall,
samtidigt med kungörelsen därom, genom rättens eller domarens försorg
afsändas för registrering.
57 §. -
Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af
styrelsen eller, där bolaget vid konkursens början var upplöst, af
likvidatorerna; dock må ny styrelse eller nya likvidatorer kunna under
konkursens fortgång i behörig ordning ulses.
58 §.
Varder bankaktiebolags egendom afträdd till konkurs, som börjar
inom två år från det förvaltningsberättelsen å bolagstämma framlades,
äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa
klander å förvaltningen för det räkenskapsår, berättelsen afser.
Inträffar konkurs inom två år från det revisionsberättelsen å bolagsstämma
framlades, stånde konkursboet öppet att mot revisorerna
anställa sådan talan, som i 45 § förmäles.
Talan, hvarom i denna § sägs, skall anhängiggöras inom en månad
från inställelsedagen, eller, där tiden för talans anställande af bolaget,
efter ty ofvan är sagdt, då ännu ej gått till ända, inom utgången af
den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.
56
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
59 §.
Önskar bankaktiebolag erhålla förlängning af bolaget meddelad
oktroj, göre i den ordning, som i 1 § är sagd, ansökning därom sist
sexton månader, innan den löpande oktrojen tilländagår.
Beslut om sådan ansökning skall fattas å ordinarie bolagsstämma.
V Kap.
Om registrering.
60 §.
I aktiebolagsregistret skola inskrifvas de uppgifter, hvilka enligt
denna lag skola för registrering anmälas eller hvilkas intagande i
registret eljest är eller varder föreskrifvet.
61 §.
Ansökning om bankaktiebolags registrering skall göras af styrelsen
och innehålla uppgift ej mindre å styrelseledamöternas fullständiga
namn och hemvist, än ock å den eller dem, som äro berättigade att
teckna firman, samt vara åtföljd af:
1) Konungens beslut om stadfästelse af bolagsordningen, i två
styrkta afskrifter;
2) protokoll, utvisande att styrelse blifvit utsedd;
3) en af styrelseledamöterna afgifven, egenhändigt underskrifven
uppgift, huru mycket blifvit tecknadt, med afdrag i anledning af öfverteckning,
där sådan ägt rum, äfvensom huru mycket af grundfonden
blifvit inbetaldt.
Dessutom skola vid ansökningen fogas:
där inbjudning till aktieteckning skett, samtliga teckningslistor,
i hufvudskrift och styrkt afskrift, äfvensom protokoll, utvisande att
beslut, hvarigenom bolaget blifvit bildadt, i föreskrifven ordning fattats,
samt
där stiftarne öfvertagit samtliga aktierna, det härom träffade aftal
i hufvudskrift eller styrkt afskrift.
62 §•
Sist fyra månader efter utgången af den i 12 § för aktiernas slutliga
inbetalning bestämda tid skall, där ej anmälan om full inbetalning
57
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
förut skett, af styrelsen för registrering aflämnas en af dess ledamöter
egenhändigt underskrifven uppgift, huruvida grundfonden blifvit till
hela sitt belopp inbetald.
63 §.
Beslut om ökning af grundfonden medelst ny aktieteckning skall,
ehvad det innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, af styrelsen
för registrering anmälas. Registrering må icke beviljas, där ej anmälan
till registret gjorts därom, att förutvarande grundfond till fullo inbetalts.
Sist en månad efter utgången af den för inbetning af de nya
aktierna bestämda tid skall af styrelsen för registrering aflämnas en af
dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp, som
å de nya aktierna inbetalts.
64 §.
Ändring af bolagsordningen skall registreras. Styrelsen skall
härom ofördröjligen göra ansökning och därvid foga två styrkta afskrift^
af Konungens beslut om den å ändringen meddelade stadfästelse.
65 §.
Ändring i styrelsens sammansättning äfvensom i fråga om rätten
att teckna bolagets firma skall ofördröjligen af styrelsen för registreringanmälas.
66 §.
Likvidatorer skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,
hvarom i 50 § sägs, med uppgift å dem, som äga verkställa
likvidationen, och å dem, som äga teckna bolagets firma. Afgår likvidator
eller utses ny sådan eller sker ändring i fråga om rätten till
firmateckning, skall ock därom anmälan för registrering af likvidatorerna
ofördröjligen göras. Då likvidationen afslutats, åligge det likvidatorerna
att för registrering ofördröjligen göra anmälan därom.
Bill. till Riksd. Prot. 1303. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Raft.
8
58
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
67 §.
Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af
stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas
anmälan genom ombud eller insändes den med posten, skall underskriften
vara af vittnen styrkt.
Då bankaktiebolags registrering sökes, skall en hvar, som är berättigad
att teckna dess firma, på samma gång egenhändigt inskrifva
firmateckningen i registret eller i särskildt bihang till detta, så vida
icke teckningen verkställts å anmälningsskriften och blifvit af vittnen
styrkt. På enahanda sätt skall förfaras, då anmälan sker därom, att
någon blifvit berättigad att teckna förut anmäld firma.
68 §.
Vägras registrering, äge den, som är med beslutet missnöjd, att,
vid talans förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets
dag däröfver anföra besvär bos Konungen.
69 §.
I afseende å bankaktiebolag gälle, förutom hvad i 60—68 §§ bär
ofvan sägs, i tillämpliga delar till efterrättelse hvad om registrering är
stadgadt i 24, 68 — 71 och 73 — 75 §§ af lagen om aktiebolag.
VI Kap.
Om tillsyn.
70 §.
Förr än bankaktiebolag öppnar sin rörelse, skall inför Konungens
befallningshafvande styrkas:
att kungörelse i öfverensstämmelse med 71 § i lagen om aktiebolag
skett angående bolagets registrering, samt
att å aktierna blifvit inbetalda minst tjugu procent af grundfonden
samt förbindelse med pant, som Konungens befallningshafvande
pröfvar fullgod, aflämnad för inbetalning af återstoden.
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
59
71 §•
Genom kungörelse i allmänna tidningarna skall tillkännagifvas,
när bankaktiebolag börjar sin rörelse, så ock när bankaktiebolag upplöses
af annan anledning än konkurs; och skall underrättelse om dagen,
då sådant sker, till finansdepartementet insändas.
72 §.
Den af Konungen förordnade bankinspektören äge, där han så
prof var nödigt, sammankalla styrelsen. Jämväl må bankinspektören,
på uppdrag af chefen för finansdepartementet, sammankalla extra
bolagsstämma, där styrelsen icke efterkommer af bankinspektören framställd
begäran om utfärdande af kallelse till sådan stämma. Bankinspektören
må närvara vid bolagsstämma och vid af honom utlyst styrelsesammanträde
samt i öfverläggningarna deltaga.
73 §.
Styrelsen åligge:
att när som helst hålla bolagets räkenskaper och handlingar tillgängliga
för Konungens befallningshafvande, för det allmänna ombud,
som Konungens befallningshafvande förordnar, för bankinspektören samt
för den särskilda undersökning, Konungen eller chefen för finansdepartementet
eljest kan finna för godt att låta anställa;
att genast efter hvarje månads slut i närvaro af det allmänna
ombudet, enligt formulär, som från finansdepartementet meddelas, upprätta
en öfversikt, utvisande bolagets tillgångar och skulder, jämte uppgift
om räntesatserna för bolagets in- och utlåning samt diskonto, som under
den tid, öfversikten omfattar, varit hos bolaget gällande, och att därefter
ofördröjligen till nämnda departement insända denna öfversikt för dess
offentliggörande genom departementets försorg;
att jämväl i öfrig! meddela chefen för finansdepartementet, Konungens
befallningshafvande, bankinspektören och allmänna ombudet alla
de upplysningar rörande bolaget, som af dem äskas;
att ofördröjligen efter verkställd revision till finansdepartementet
insända styrelsens förvaltningsberättelse, balansräkningen och revisionsberättelsen
samt låta införa sistnämnda berättelse i allmänna tidningarna;
samt
att, där chefen för finansdepartementet finner anledning till antagande,
att bolaget gjort sådana förluster, att reservfonden och tio
60
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
procent af grundfonden förlorats, på departementschefens anmodan ofördröjligen
låta upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska detsamma.
74 §.
Det i 73 § omförmälda allmänna ombud åligge att meddela bankinspektören
alla de upplysningar angående bolaget, som af honom äskas.
75 §.
I den granskning af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper,
hvarom i 43 § förmärs, skall jämväl deltaga en af Konungens
befallningshafvande förordnad revisor.
76 §.
Har styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, hvilket står i strid
med lag eller den för bolaget fastställda ordning, må Konungens befallningshafvande
kunna förbjuda verkställighet af beslutet. Konungens
befallningshafvande må ock kunna förelägga styrelse att, i händelse
beslut af nyssomförmälda beskaffenhet gått i verkställighet, göra rättelse,
där så kan ske, så ock att fullgöra hvad styrelsen enligt lag och
bolagsordning åligger. Sådant föreläggande må dock icke af Konungens
befallningshafvande meddelas i fråga om i lag gifna föreskrifter, hvilkas
öfverträdande är med straff belagdt; och må i frågor, som angå bankaktiebolags
förvaltning och bokföring, förbud eller föreläggande, hvarom
nu är sagdt, icke af Konungens befallningshafvande meddelas, med
mindre bankinspektören därom gjort framställning.
Sker svårare afvikelse från denna lag eller från bolagets ordning,
ankomme på Konungen att förklara bolaget hafva förverkat oktroj en.
77 §.
Konungens befallningshafvande äge förelägga vite vid meddelande
af föreskrift eller förbud enligt denna lag samt till sådant vite fälla.
78 §.
Öfver beslut, som af Konungens befallningshafvande på grund af
denna lag meddelas, må klagan föras hos Konungen, men beslutet går
ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda förordnar.
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
61
79 §.
Upplöses bankaktiebolag af annan anledning, än i 56 § sägs,
skall chefen för finansdepartementet förordna ombud, som har att närvara
vid lik vidatorernas sammanträden, med rätt att yttra sig till
protokollet samt att i öfrigt öfvervaka likvidationen.
80 §.
Bankaktiebolag åligge att ersätta ombud, som utses enligt 73 och
79 §§, äfvensom revisor, hvarom i 75 § förmäles. På den, som utsett
nämnda ombud eller revisor, ankomme att bestämma ersättningsbeloppet.
Yll Kap.
Ansvarsbestämmelser.
81 §.
Hvar, som i anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar
oriktig uppgift, straffes med böter från och med femtio till och med
två tusen kronor, där ej å förseelsen straff är i allmänna strafflagen
utsatt.
Lag samma vare, där styrelseledamot mot bättre vetande låter uti
den i 18 § omförmälda bok införa oriktig uppgift.
82 §.
Bryter någon mot hvad i 12 § 2 mom. eller 15 § 2 mom. finnes
stadgadt eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i
18 § 1, 2 eller 4 mom., 62 §, 63 § 2 mom., 64 § eller 65 § är meddelad,
straffes med böter från och med fem till och med fem hundra kronor.
Lag samma vare om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt
66 § åligger.
83 §.
Böter och viten, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till böters eller vitens fulla gäldande, skola de förvandlas
efter allmän lag.
62
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
Vill Kap.
Särskilda bestämmelser.
84 §.
Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller bolagsmän denna
lag eller bolagsordningen, svare de för all däraf uppkommande skada,
en för alla och alla för en.
85 §.
Bolagsordning för bankaktiebolag skall angifva:
1) bolagets firma;
2) de rörelsegrenar, banken må utöfva;
3) den ort, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;
4) grundfonden eller, där grundfonden skall kunna utan ändring
i bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet
och maximikapitalet;
5) det belopp, hvarå aktie skall lyda;
6) antalet af styrelsens ledamöter och suppleanter för dem, tiden
för deras befattningar samt grunderna för styrelsens beslutförhet;
7) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen
hållas, tid och ort för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden skola
å ordinarie stämma eller, där flera hållas, å hvar och en af dem förekomma
till behandling;
8) huru kallelse till bolagstämma skall ske och andra meddelanden
bringas till bolagsmännens kännedom;
9) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å
bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes i 34 och
35 §§ föreskrifvet; samt
63
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
10) antalet revisorer och suppleanter för dem samt tiden för deras
befattningar och för revisionen.
86 §.
Bankaktiebolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom
lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen
enligt bolagsordningen har sitt säte.
87 §.
Enskildes förhållanden till bankaktiebolag må ej för allmänheten
yppas.
88 §.
Angående aktiebolag, som uteslutande hafva till ändamål att
idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse, är särskild! stadgadt.
89 §.
Genom denna lag upphäfvas:
lagen angående bankaktiebolag den 19 november 1886;
lagen den 19 maj 1899 om ändrad lydelse af 18 § i förstnämnda
lag; samt
lagen om registrering af bankaktiebolag den 28 juni 1895.
90 §.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904.
Rättigheter och skyldigheter, som dessförinnan uppkommit, skola
bedömas efter äldre lag.
Bestämmelserna i denna lag skola äga tillämpning jämväl å bankaktiebolag,
hvars verksamhet grundas på tillåtelse, meddelad före nämnda
dag och i hvars ordning är meddelad föreskrift om skyldighet för bolaget
att underkasta sig de bestämmelser, hvilka för bankaktiebolag
varda i allmän författning stadgade, dock att i fråga om de bankaktiebolag,
hvilka hafva utelöpande aktier, ställda till innehafvaren, bestämmelserna
i 1,2 och 3 mom. af 18 § icke skola gälla för dylika aktier.
64
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
A bankaktiebolag, hvars verksamhet grundas på tillåtelse, meddelad
före nämnda dag, och i hvars ordning icke meddelats föreskrift om skyldighet
för bolaget att underkasta sig de bestämmelser, hvilka för bankaktiebolag
varda i allmän författning stadgade, skola bestämmelserna i
denna lag icke äga tillämpning, så vidt de afse ämnen, rörande hvilka
blifvit i bolagsordningen särskildt stadgadt, utan gälle därutinnan hvad
bolagsordningen innehåller, dock att i fråga om ändring i bolagsordningen,
om det sätt, hvarpå bolaget skall företrädas och dess firma tecknas, om
likvidation, om registrering, om tillsyn och om ansvar, denna lag gäller
till efterrättelse.
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
65
Bilaga litt. C.
Lag
angående tillsyn å vissa penningeinrättningar, som drifva sin rörelse
utan af Konungen stadfäst reglemente.
Med upphäfvande af lagen angående tillsyn å vissa s. k. folkbanker
och med folkbanker jämförliga penningeinrättningar den 29 juli
1892, förordnas härigenom som följer:
1 §•
Har penningeinrättning, som i fråga om ändamålet med sin rörelse
är jämförlig med folkbank, ej af Konungen stadfäst reglemente och
ingår bland dess rörelsegrenar sådan inlåning, som sparbank bedrifver,
skall penningeinrättningen beträffande rörelsen i dess helhet vara underkastad
tillsyn af Konungens befallningshafvande i länet. För utöfvande
af sådan tillsyn har Konungens befallningshafvande att själf eller genom
ombud verkställa undersökning af penningeinrättningens förvaltning,
därvid dess räkenskaper, protokoll, kassa och lånehandlingar skola
af styrelsen hållas tillgängliga. Verkställes undersökningen genom
Konungens befallningsliafvandes ombud, skall godtgörelse därför af
penningeinrättningen gäldas till ombudet enligt Konungens befallningshafvandes
bestämmande.
2 §.
Styrelse för sådan penningeinrättning, hvarom i 1 § sägs, åligger
att årligen till Konungens befallningshafvande aflämna berättelse af utsedda
revisorer öfver verkställd granskning af nästföregående års förvaltning
tillika med det beslut, som fattats i fråga om ansvarsfrihet för
styrelsen. Dessa handlingar skola genom Konungens befallningsliafvandes
försorg, men på penningeinrättningens bekostnad införas i läuskungörelserna
och tidning i orten.
Bill. till Rihsd. Prof. 1303. 10 Smil. 1 Afd. 1 Band. 30 Raft. 9
66
Riksdagens Skrifvelse N:ö 133.
Styrelsen har ock att senast en månad efter bokslutets upprättande
afgifva statistisk redogörelse i afseende å penningeinrättningen och dess
rörelse jämlikt föreskrifter, som Konungen kan låta utfärda.
Bokslut skall upprättas för kalenderår och fullständigt utvisa
penningeinrättningens ställning; ägande Konungens befallningshafvande
att, där så aktas nödigt, meddela föreskrift angående sättet för böckernas
förande och afslutande.
Konungens befallningshafvande äger förelägga styrelsen att fullgöra
hvad enligt denna lag och gällande reglemente styrelsen åligger.
3 §.
Finnes grundad anledning till antagande, att penningeinrättning,
hvarom i denna lag sägs, förlorat sin reservfond och tjugu procent af
inbetald grundfond, har Konungens befallningshafvande att förordna
om dess ställande under utredning. Till deltagande i sådan utredningskall
Konungens befallningshafvande utse ett ombud, som härför uppbär
godtgörelse på sätt i 1 § sägs.
4 §•
Konungens befallningshafvande äger förelägga vite vid meddelande
af föreskrift enligt denna lag samt till sådant vite fälla.
Vite, som sålunda ådömes, tillfaller kronan och förvandlas efter
allmän lag.
5 §■
Öfver beslut, som af Konungens befallningshafvande på grund af
deuna lag meddelas, må klagan föras hos Konungen i finansdepartementet,
men beslutet går ändock i verkställighet, där icke Konungen
annorlunda förordnar.
6 §•
Denna lag träder i kraft med ingången af år 1904 och äger
tillämpning jämväl på redan bildade penningeinrättningar af ifrågavarande
beskaffenhet.
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
67
Lag
angående ändrad lydelse af 1 § i lagen den 27 maj 1898, innefattande
särskilda bestämmelser om vissa aktiebolag, som
drifva lånerörelse.
Härigenom förordnas, att 1 § i lagen den 27 maj 1898, innefattande
särskilda bestämmelser om vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse,
skall erhålla följande förändrade lydelse:
A bolagsordning för aktiebolag, som har till ändamål att drifva
lånerörelse, men å hvilket, den för bankaktiebolag gällande lagstiftning
icke äger tillämpning, skall Konungens stadfästelse sökas. Konungen
pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse med lagen om aktiebolag
samt lag och författningar i öfrigt, så ock huruvida därutöfver, med
afseende på vidden och beskaffenheten af bolagets rörelse, särskilda
bestämmelser må erfordras. A ändring i bolagsordning för sådant
bolag skall Konungens stadfästelse ock sökas.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904.
Lag
angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks
konkurs.
.Jämte de i konkurslagen meddelade stadganden, såvidt de ej
strida mot hvad här nedan förordnas, skola, beträffande solidariskt
bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks konkurs, följande föreskrifter
lända till efterrättelse:
68
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
Allmänna bestämmelser.
1 §''
Har solidariskt bankbolag eller bankaktiebolag råkat i konkurstillstånd,
varde det af rätten eller domaren ofördröjligen an mål dt bos
chefen för finansdepartementet; och förordne departementschefen ett
allmänt ombud att såsom god man och syssloman deltaga i konkursboets
förvaltning med de gode män och sysslomän, som utses på sätt
i konkurslagen stadgas.
Afträdes sparbanks egendom till konkurs, varde anmälan därom
af rätten eller domaren ofördröjligen gjord hos Konungens befallningshafvande,
som förordnar ett allmänt ombud att deltaga i förvaltningen
af konkursboet, på sätt här ofvan sägs.
På den, hvilken förordnat sådant allmänt ombud, ankomme att,
när det pröfvas skäligt, entlediga ombudet och i dess ställe annan förordna.
Häröfver må klagan ej föras.
2 §■
Det allmänna ombud, som sålunda blifvit förordnadt, äge, lika
med rättens ombudsman, att sammankalla borgenärerne att höras öfver
ämnen, som röra boet och dess förvaltning, samt att hos rätten anmäla,
om annan god man eller syssloman i konkursen visar motvilja eller
försummelse vid fullgörande af sitt uppdrag. Då allmänna ombudet
kallar borgenärerne till sammanträde, åligge ombudet att därom underrätta
rättens ombudsman.
Utan hinder af beslut, som kan vara fattadt om delning af förvaltningen
af boet, äge allmänna ombudet deltaga i förvaltningen i alla
dess delar.
3 §•
Af det arfvode, som för gode männen och sysslomänuen bestämmes,
tage allmänna ombudet en tredjedel.
4 §•
Under anslagstiden upprätte gode männen förteckning öfver de
borgenärer, hvilka enligt bankens räkenskaper hafva fordran hos banken
på grund af insättning å depositions-, upp- och afskrifnings- eller annan
69
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
räkning, eller ock enligt sparbanksbok; skolande denna förteckning för
hvarje borgenär upptaga beloppet af hans fordran, så ock, där ränta å
fordringen är utfäst, den dag, från hvilken räntan är ogulden, jämte
räntefoten.
Förteckningen skall i hufvudskrift af gode männen så fort ske
kan ingifvas till den, som, enligt hvad i konkurslagen sägs, har att
emottaga bevakningshandlingar i konkursen; börande vid hufvudskriften
fogas afskrifter till antal, som påkallas af hvad här efteråt stadgas.
Sedan desammas öfverensstämmelse med hufvudskriften blifvit af honom
bekräftad, skall förteckningen i sålunda styrkt afskrift under de trettio
sista dagarne före inställelsedagen hos rättens ombudsman samt vid
hvart och ett af bankens kontor hållas tillgänglig för en hvar, som vill
taga del af densamma.
5 §•
Förteckningen varde å inställelsedagen af ordföranden uppläst; och
skall fordran, som blifvit å förteckningen upptagen, anses vara i konkursen
bevakad, såsom hade borgenären själf å inställelsedagen uppgifvit
fordringen.
Särskilda bestämmelser angående solidariskt bankbolags konkurs.
6 §•
Bolagets tillgångar skola, så fort ske kan, värderas af en nämnd,
bestående af allmänna ombudet såsom ordförande samt två ledamöter,
utsedde den ene af borgenärerne och den andre af hufvudlottägarne.
Tillgångarne skola därvid upptagas till det värde, hvartill de efter noggrann
pröfning antagas kunna under förvaltningens fortgång förvandlas
i penningar.
7 §•
Borgenärerne välje ledamot i nämnden å den tid och i den ordning,
som konkurslagen föreskrifver för val af gode män.
För val af den ledamot i nämnden, som skall utses åt hufvudlottägarne,
kalle allmänna ombudet ofördröjligen dem att inför honom
sammanträda; och skall valet ske enligt de bestämmelser i fråga om
rösträtt, som i den för bolaget fastställda ordning äro gifna för val åt
70
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
styrelse. Om tid och ort för sådant sammanträde utfärde allmänna
ombudet kungörelse, som i allmänna tidningarna införes tre gånger,
första gången minst tio dagar före sammanträdet.
Underlåta borgenärerne eller hufvudlottägarne att utse ledamot
i nämnden, varde ledamot i stället förordnad af den rätt, där konkursen
är anhängig. Försummar utsedd ledamot att på ordförandens kallelse
tillstädeskomma vid nämndens sammanträde, äge ordföranden tillkalla
annan person att i den försumliges frånvaro deltaga i värderingen.
8 §•
Visar sig vid den värdering, hvarom i 6 § sägs, eller sedermera
under konkursens fortgång, att bolagets tillgångar icke förslå till
betäckande af bolagets kända gäld jämte kostnaderna för boets utredning
och konkurssakens behandling, skola gode männen eller sysslomännen
ofördröjligen å hufvudlottägarne, i förhållande till det antal
lotter en hvar af dem enligt förteckningen öfver bolagets delägare innehar,
uttaxera det till fyllande af bristen i bolagets tillgångar erforderliga
belopp jämte en tiondedel därutöfver. År någon af hufvudlottägarne
veterligen i konkurstillstånd, skall uttaxeringen ske allenast å öfrigé
hufvudlottägare.
9 §•
Yppas sedan uttaxering skett behof af ny uttaxering, varde sådan
skyndsamt verkställd enligt de grunder, som i 8 § äro stadgade.
10 §.
Då uttaxering beslutes, skall tillika bestämmas viss förfallodag, å
hvilken bolagsmännens tillskott senast bör erläggas. Denna dag skall
sättas minst två och högst tre månader efter den dag, då uttaxeringen
beslutes. Uppgår det belopp, som på hvarje bolagsman uttaxeras, till
mera än hälften af hans andel i den grundfond, som hufvudlottägarne
insatt eller bort insätta, skall beloppet lika fördelas på två förfallodagar,
den första inom tid, som nyss är nämnd, och den andra minst två och
högst tre månader efter den första.
Riksdageni Skrifvelse N:o 133.
71
11 §•
Kungörelse om uttaxeringen, upptagande det tillskott, Som för
hvarje lott skall inbetalas, äfvensom förfallodagen eller förfallodagarne,
värde införd i allmänna tidningarna tre gånger, första gången minst
sex veckor och sista gången minst fjorton dagar före första förfallodagen;
och läte gode männen eller sysslomännen dessutom om uttaxeringen
ofördröjligen underrätta hufvudlottägarne genom särskilda bref,
som afsändas med posten.
12 §.
Å uttaxeradt belopp, som icke inbetalas inom utsatt förfallotid,
skall bolagsmannen gälda ränta efter sex för hundra om året från förfallodagen
till dess betalning sker.
13 §.
Gäldar bolagsman inom utsatt förfallotid en fjärdedel af det belopp,
som då bör erläggas, må lian, efter ty i 15 § vidare sägs, njuta
anstånd med betalning af återstoden, därest han för sagda återstod
jämte ränta inom samma tid ställer pant eller borgen, som godkännes
af gode männen eller sysslomännen.
14 §.
Har bolagsman brustit i fullgörande af honom åliggande betalningsskyldighet
och är han icke enligt 13 § berättigad till anstånd, vare
han icke allenast för hvad oguldet och förfallet är jämte ränta därå
utan ock, där uttaxeringen fördelats på särskilda förfallodagar, för hvad
å senare förfallodag skolat erläggas underkastad utmätning utan dom
eller utslag, då gode männen eller sysslomännen med företeende af
rättens ombudsmans bevis om det belopp, för hvilket bolagsmannen på
grund af uttaxeringen liäftar, bos utmätningsman påkalla utmätning;
vare ock bolagsmannen skyldig att på yrkande af gode männen eller
sysslomännen afträda sin egendom till konkurs; åliggande det gode
männen eller sysslomännen att ofördröjligen mot bolagsmannen vidtaga
den åtgärd, som i hvarje fäll må anses lämplig.
72
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
15 §.
O
Belopp, för hvilket pant eller borgen blifvit enligt 13 § ställd,
skall inbetalas inom sex månader efter den i kungörelsen utsatta förfallodag.
Sker det ej, läte sysslomannen ofördröjligen försälja panten
å offentlig auktion eller utsöka beloppet hos löftesmannen; vare ock
bolagsmannen underkastad sådan påföljd, som i 14 § sägs, där sysslomännen
anse nödigt, att sådan påföljd tillämpas.
16 §.
Afträdas hufvudlottägares tillgångar till borgenärers förnöjande,
må återvinningstalan, hvarom i 3 kap. konkurslagen stadgas, i bolagsmannens
konkurs anställas jämväl af gode männen eller sysslomännen
i bolagets konkurs i den ordning 37 § nämnda lag för enskild borgenär
föreskrifver; och skall, där sådan talan af dem föres och bolagsmannens
konkurs börjats inom natt och år efter det offentlig stämning å bolagets
borgenärer utfärdades, tid, som i 36 § samma lag sägs, räknas från
den dag, bolagets konkurs börjades.
17 §•
Hufvudlottägare, hvilken till följd af konkurstillstånd icke underkastats
uttaxering enligt 8 eller 9 §, vare ändock skyldig att för en
hvar af de lotter i bolaget, han innehar, tillskjuta enahanda belopp,
som jämlikt samma §§ blifvit å hvarje lott uttaxeradt; och gälle jämväl
i öfrigt om sådan bolagsmans tillskott i tillämpliga delar hvad om uttaxerade
tillskott förut är sagdt.
Gode männen eller sysslomännen i bolagets konkurs vare pliktige
att, då hufvudlottägare blifvit försatt i konkurs, däri såväl för bolagets
konkursbo som å öfrige hufvudlottägares vägnar bevaka hvad förstnämnde
bolagsman på grund af sin delaktighet i bolaget är skyldigtillskjuta,
samt, intill dess bolagets konkurs blifvit afslutad, uppbära
den utdelning, som belöper å berörda tillskott.
18 §.
Af de tillgångar i bolagets konkurs, som kunna återstå sedan
alla skulder jämte kostnaderna för boets utredning och konkurssakens
78
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
behandling blifvit betalda eller medel därtill afsätta, skola, innan utdelning
å lotterna må äga rum, de tillskott återgäldas, som hufvudlottägarne
på grund af denna lag erlagt järnte ränta efter sex för hundra
om året från betalningsdagarne.
19 §.
Genom denna lag upphäfvas:
lagen angående enskild sedelutgifvande banks, bankaktiebolags och
sparbanks konkurs den 7 juni 1889 samt
lagen den 18 april i890 angående ändrad tydelse af 3 § i nyssnämnda
lag. '' 1 J
20 §.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904.
o Råkar bankbolag, som ägt utgifva egna banksedlar, i konkurstillstånd,
under det bolaget häftar i betalningsansvar för utgifna sedlar,
skola de i 6, 7, 21 och 22 §§ af lagen angående enskild sedelutgafvande''
banks, bankaktiebolags och sparbanks konkurs den 7 juni 1889 meddelade
föreskrifter fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Lag
angående ändrad lydelse af 55 § i lagen den 28 juni 1895 om
handelsbolag och enkla bolag.
Härigenom förordnas, att 55 § i lagen den 28 juni 1895 om
handelsbolag och enkla bolag skall erhålla följande ändrade lydelse:
55 §.
Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å aktiebolag
eller rederier eller solidariska bankbolag.
Bil,, till Riksd. Prof 1303. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Höft.
10
74
Riksdagens Skrifvelse N:o 133.
Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om bolag för
verksamhet af visst slag eljest är i lag eller författning särskild t
stadgadt.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904.
STOCKHOLM, ISAAC MARCITS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.