Riksdagens Skrifvelse N:o 130.
1
N:o 130.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 maj 1903.
— — — — Andra Kammaren — 16 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående förändrad organisation
i fråga om rikets officiella statistik.
(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 15.)
(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 4) utlåtande n:o 32.)
Till Konungen.
I två inom Riksdagen väckta motioner har påkallats en utredning,
huru inom rikets officiella statistik må kunna åstadkommas största
möjliga enhet och planmässighet i arbetet samt ökad skyndsamhet vid
publikationen m. in.
Efter framställd anhållan af vederbörande utskott hafva kommerskollegium
och statistiska centralbyrån afgifvit gemensamt yttrande i
detta ämne, hvilket yttrande kommit till Riksdagens kännedom.
Såsom i motionerna framhållits, är eu tillförlitlig och tidens rörelse
noga följande statistik af största vikt på alla samhällslifvets områden
och icke minst i fråga om näringarnas utveckling. Utan en sådan statistik
kunna verkningarna af lagar och förordningar icke med säkerhet
bedömas, och försöken att afhjälpa förhandenvarande brister måste
blifva famlande och osäkra. Den ofantliga betydelsen för ett samhälle
af att besitta en tillförlitlig och väl ordnad statistik torde icke heller
Bill. till Riksd. Vrot. 1903. 10 Samt. 1 Afd. 1 Hand. 29 Höft. (N:is 130—132.) 1
2 Riksdagens Skrifvelse N:o 130.
från något håll jäfvas. Statistiken är i själfva verket det moderna samhällets
bokföring. Men en förutsättning för att statistiken skall kunna
lösa sin så kräfvande uppgift är, att den själf äger förmåga till fortgående
reformering och utveckling.
Den svenska statistiken har en gång intagit en framstående ställning,
men står icke längre fullt i jämnhöjd med tidens fordringar.
Orsaken härtill torde visserligen i någon mån vara att söka däri, att
vår statistik arbetar med jämförelsevis obetydliga ekonomiska hjälpmedel.
I ej ringa grad beror likväl det mindre tillfredsställande skick,
hvaruti flera grenar af vår officiella statistik befinna sig, på organisationen
af densamma.
Den nuvarande organisationen af Sveriges officiella statistik, som
närmast föranleddes af Rikets Ständers skrifvelse i ämnet till Kungl.
Maj:t den 18 oktober 1854, räknar i hufvudsak sin tillvaro från år 1858.
Grundtanken i den nya organisationen var, att ett särskildt ämbetsverk,
statistiska centralbyrån, skulle utföra de officiella statistiska arbeten,
som ej med nödvändighet folio inom de förvaltande verkens
område, samt att all officiell statistik, såväl den af centralbyrån som
af de förvaltande verken utförda, för vinnande af nödig enhet och planmässighet
skulle stå under öfverinseende af eu speciell kommission,
som ägde granska alla förslag till större ändringar inom den officiella
statistiken och själf, där den fann lämpligt, kunde föreslå sådana.
Detta uppdrag tillföll ett råd, statistiska beredningen, som år 1886 omdanades
till den nuvarande statistiska tabellkommissionen, hvilken uppkallats
efter det äldre, år 1858 upplösta ämbetsverket af samma namn.
De åskådningar, som lågo till grund för 1858 års organisation,
hafva emellertid så småningom råkat i glömska eller lidit intrång. I
afseende härå må till en början framhållas, att af de i serien »Bidrag
till Sveriges officiella statistik)) ingående 23 statistiska publikationer endast
7 helt och hållet eller delvis bearbetas och utgifvas af statistiska
centralbyrån. De öfriga, utgörande företrädesvis sådana som under
årens lopp tillkommit, ombesörjas en hvar af det ämbetsverk, som omfattar
området för publikationen. De särskilda ämbetsverken utgifva
därjämte flera i nyssnämnda serie ej ingående statistiska publikationer.
Den från början afsedda koncentrationen och enhetliga ledningen
måste således under vår officiella statistiks utveckling anses hafva blifvit
väsentligen åsidosatt. I nära samband härmed står, att utgifvandet af
landets statistik allmera anförtrotts åt icke-fackmän. Inom nu ifrågavarande
ämbetsverk, som icke hafva statistik till sin egentliga uppgift,
blir sysslandet med den, från verkets sida sedt, helt naturligt en under
-
Riksdagens Skrifvelse N:o 130. 3
ordnad sak. Den öfverlämnas i regeln åt någon yngre tjänsteman utan
anspråk på att denne skall hafva vid universitet eller annorledes inhämtat
någon kännedom om statistik. Och denne tjänsteman i sin ordning
betraktar lika naturligt arbetet med statistiken blott såsom en genomgångssyssla
under afvaktan på befordran till annan plats inom verket.
Nu omförmälda förhållanden kunna tydligen icke vara till fromma
för landets statistik och densammas uppgift att fylla de växande behof,
som det praktiska lifvet för sin egen utveckling ställer på det statistiska
arbetet. Ty huru skiljaktiga än de olika grenarne af statistik kunna
förefalla, så böra dock alla samman. Och att vidare statistikens omhänderhafvande
i så många fall af icke-fackmän skall lända densamma
till stort förfång, är själfklart. Ty därvid kan icke uppfattningen af det
organiska sambandet mellan statistikens olika delar komma till sin rätt,
enär förutsättningen härför, allmän statistisk bildning, saknas; ej heller
kan man af den, som saknar vetenskapliga insikter på detta område,
påräkna den kritik i fråga om vare sig materialet själft eller metoderna
för dess insamlande, hvarpå statistikens tillförlitlighet och därmed dess
hela värde beror. Vidare kan man icke från den, som endast liksom
i förbigående sysslar med statistik, förvänta de uppslag till nya synpunkter
och initiativ, utan hvilka statistiken ej kan följa med sin tid
och dess ständigt växande behof af såväl fullständigare som tillförlitligare
kännedom om sig själf. För öfrigt kan man blott af fackmannen
fordra den viktiga kännedomen om och intresset för statistikens utveckling
i främmande länder.
Den centrala organisationen, statistiska tabellkommissionen, är
ingalunda ägnad att afhjälpa eller mildra nu ifrågavarande brister beträffande
flertalet särskilda grenar af den svenska statistiken. Ty oafsedt
den omständigheten, att några medel ej stå till kommissionens förfogande
för arbete i dess tjänst, är denna kommission, med undantag
för ordföranden samt ett ringa fåtal andra ledamöter, sammansatt af
icke-fackmän, som trots den insikt de äga hvar på sitt område omöjligen
kunna hysa vare sig det intresse eller den speciella kunskap om
tal och mått, som här erfordras. Framför allt är en samverkan till
statistikens utveckling i afseende på såväl omfattning som tillförlitlighet
härigenom så godt som utesluten, i det att den ene oftast ingen
kännedom äger om den andres arbetsområde, och flertalet sakpar den
speciella insikt uti statistikens metoder samt den vana vid statistisk
kritik, som här äro af nöden.
Också hafva icke några reformförslag af betydelse utgått från
den omdanade statistiska tabellkommissionen.
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 130.
Beträffande de åtgärder, som borde vidtagas till afhjälpande af
den svenska statistikens nuvarande stora brister, skulle naturligen den
mest genomgripande vara att, med vissa undantag, såsom post-, telegrafoch
järnvägsstatistiken, sammanföra alla grenar af den officiella statistiken
till ett enda ämbetsverk, statistiska centralbyrån. Därigenom
skulle äfven det viktiga syftemålet, att den statistiska fackinsikten finge
komma till sin fulla rätt, tillgodoses.
Utom nämnda utväg kan äfven en annan, mindre betydande,
men däifior ej overksam påtänkas, nämligen den i motionerna framhållna,
att, med bibehållande af den nuvarande yttre fördelningen af
landets statistik, söka åstadkomma en större samverkan mellan dess
olika grenar samt en mera fackmässig ledning af densamma. Detta
skulle ske genom att gifva den statistiska tabellkommissionen en
mindre mångtalig, men mera fackmässig sammansättning och i sammanhang
därmed åt densamma anförtro utgifvandet af eu statistisk
årsbok, motsvarande »Sveriges officiella statistik i sammandrag» och
möjligen andra statistiska öfversikter.
Genom detta förslag afhjälpes visserligen icke direkt den ofvan
antydda stora olägenheten, att icke-fackmän inom så många grenar
fortfarande komma att handhafva den officiella statistiken, men denna
olägenhet kan dock väsentligen minskas, om den statistiska tabellkommissionen
mera än hittills sättes i stånd att följa hvarje gren af
statistik samt utöfva den kritiska granskning af metoder och bearbetning,
som de underordnade organen icke själfva förmå utföra. Att härvid
utgifvandet af den statistiska årsboken »Sveriges officiella statistik i
sammandrag» skulle tjäna som eu ständig sporre att åter och återigen
granska och söka förbättra redan förefintliga grenar af statistik liksom
att upptaga nya sådana, t. ex. en ordnad skatte- och finansstatistik,
statistik öfver enskildes skogar, lönestatistik m. m., synes otvifvelaktigt.
Äfven andra af motionärerna framställda önskemål beträffande såväl
förbättring af månadsrapporterna om rikets handel som större skyndsamhet
vid publicerandet af vissa berättelser, torde genom den föreslagna
mera fackmässiga organisationen af statistiska tabellkommissionen
kunna tillgodoses, så långt möjligt är.
Mot denna för tabellkommissionen föreslagna uppgift att utgifva
en statistisk årsbok hafva kommerskollegium och statistiska centralbyrån
i förutnämnda yttrande uppträda Riksdagen finner dock ej
ämbetsverkens härutinnan framställda anmärkningar väl grundade. Årsbokens
utarbetande behöfde ingalunda ske kollegialt, såsom ämbetsverken
synas förmena. Och den utgång, frågan om höjdt anslag till
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 130.
»Sveriges officiella statistik)) fick år 1899, bör ej lägga hinder i vägen
för den nu förevarande frågans upptagande.
Hvad slutligen beträffar sammansättningen af den nya tabellkommissionen
samt de med reformen förenade kostnaderna anser sig
Riksdagen icke kunna ingå i detaljer. Riksdagen vill blott i först
nämnda afseende framhålla, att det synes lämpligt, att chefen för statistiska
centralbyrån blir såsom hittills ordförande för kommissionen, och
vidare att däruti ingå såsom ordinarie ledamöter dels två tjänstemän
med fackinsikter, en från statiska centralbyrån och en från kommerskollegium,
vidare en, två eller flere fackmän från universiteten eller
från andra håll, där sådana finnas att tillgå. Till dessa ordinarie ledamöter,
som böra arbeta dels vid gemensamma sammanträden, dels efter
viss fördelning af arbetet hvar för sig, kunde sedan komma extra
ordinarie sådana, en från hvart och ett af de verk utom de nämnda,
som utgifva officiell statistik, hvilka ledamöter likväl kallades att deltaga
i arbétet, endast när sådan statistik vore föremål för behandling.
Slutligen böra äfven målsmän för näringarna inkallas till rådplägning
rörande de grenar af statistik, som afse näringslifvet, arbetareförhållanden
och mera dylikt. Hvad åter angår kostnaderna för en så
beskaffad anordning af tabellkommissionen och dess arbete, vill Riksdagen
såsom sin uppfattning uttala, att fasta arfvoden böra tilldelas
endast dem, som i kommissionens tjänst utföra ständigt arbete, såsom
ordföranden och den eller de, som utarbeta årsboken, men att i öfrigt
arfvode bör betalas blott i mån af verkställdt arbete samt för hvarje
bevistadt sammanträde. Likväl vill Riksdagen uttryckligen framhålla,
att Riksdagen med dessa antydningar rörande den nya tabellkommissionens
organisation samt kostnaderna för densamma icke velat gå en
härför nödvändig utredning i förväg.
Under åberopande af hvad nu anförts, får Riksdagen anhålla, det
måtte Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, huru inom rikets
officiella statistik största möjliga enhet. och planmässighet i arbetet
äfvensom ökad skyndsamhet vid publikationen må kunna åstadkommas,
och att därvid särskilt måtte tillses, huruvida ej åt statistiska tabellkommissionen
kunde gifvas en mera fackmässig sammansättning, samt
för Riksdagen framlägga denna utredning jämte de förslag, hvartill
densamma må föranleda.
Stockholm den 16 maj 1903.
Med undersåtlig vördnad.