Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 85-
9
N:o 85.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående disposition
af hufvudgården till förra skvadronschefsbostället
TVängen n;o 1 i Jämtlands län för anordnande af en
uppfödningsanstalt för afvelshingstar; gifven Stockholms
slott den 13 mars 1903.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,
att hufvudgården, s7/e* mantal, af förra skvadronschefsbostället 1V3
mantal Wången n:o 1 i Alsens socken och OfFerdals härad af Jämtlands län
må upplåtas åt Kopparbergs, Gäfleborgs, Västernorrlands och Jämtlands
läns hushållningssällskap att af dem från den 14 mars 1904 utan afgift
disponeras, så länge hemmansdelen användes för en af dessa hushållningssällskap
gemensamt underhållen anstalt för uppfödning af hingstar
af nordsvenskt eller norskt slag samt med rätt lör sällskapen att af
den hemmansdelen tillhörande skog bekomma för anstalten nödigt bränsle
samt byggnads- och stängselvirke efter utsyning enligt plan, som
varder på domänstyrelsens föranstaltande upprättad.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Magt förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Theodor (Idel berg.
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afl. 58 Höft.
2
10
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 85.
Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 13 mars 1903.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagebheim,
Statsråden: Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer och
von Friesen*
Departementschefen, statsrådet Odelberg anförde vidare:
Inom större delen af Norrland, särskild! inom femte hästpremieringsdistriktet,
hvilket omfattar Kopparbergs, Gäfleborgs, Västernorrlands
och Jämtlands län, har uppmärksamheten under senare år alltmera
riktats på önskvärdheten af att genom renafvel af den inhemska nordsvenska
hästen utan annan tillförsel af främmande afvelsmaterial än
den närbesläktade norska östlandshästen söka få fram en för de
norrländska förhållandena fullt lämplig hästtyp.
Då det under arbetet härpå visade sig vara förenadt med stora
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.
svårigheter att erhålla för ifrågavarande afvel fullt lämpliga hingstar,
tillsattes år 1901, på förslag af Gäfleborgs läns hushållningssällskap, af
hushållningssällskapen inom femte hästpremieringsdistriktet en kommitté
med uppdrag att till sällskapen inkomma med förslag till gemensamma
åtgärder för främjandet af uppfödandet af hingstar af nordsvensk
ras och dessas tillgodogörande för hästafvel inom länen.
Denna kommitté, som utgjordes af två ombud för hvart och ett åt
ofvannämnda fyra hushållningssällskap samt ordföranden i femte hästpremieringsdistriktets
premieringsnämnd, afgaf sitt betänkande i ämnet
den 27 september 1902, i hvilket kommitterade, bland annat, föreslogo
hushållningssällskapen att gemensamt anordna en uppfödningsanstalt
för afvelshingstar af nordsvensk ras. Såsom en för en dylik hingstuppfödningsanstalt
lämplig plats förordade kommittén det i Alsens
socken af Jämtlands län belägna, till statsverket indragna förra skvadronschefsbostället
IV3 mantal n:o 1 Wången, som, sedan en del skogsmark
blifvit afsatt till kronopark, skulle, enligt Kungl. Maj:ts beslut den
24 januari 1902, försäljas i skilda lotter, af hvilka eu utgjordes af
själfva hufvudgården och de öfriga af egendomen tillhöriga torplägenheter.
Hufvudgården, som vore den enda, hvilken för hushållningssällskapens
behof kunde komma i fråga, hade vid ägostyckning åsatts skatt af
s7/6i mantal och omfattade en ägovidd af 235 hektar 46,9 ar, hvaråt
24 hektar 4,7 ar vore åker och tomter samt 42 hektar 76,1 ar äng
och odlingsmark.
Uti sitt berörda betänkande anförde kommittén, bland annat, följande.
Då kommittén i sitt val af plats för hingstuppfödningsanstalten
stannat vid Wången, hade detta skett icke endast med hänsyn till egendomens
synnerliga lämplighet för det afsedda ändamalet utan äfven åt
det skäl, att kommittén ansett det önskvärdt att till plats för anstalten
erhålla just ett kronohemman. Det hade nämligen synts kommittén
uppenbart, att den fråga, kommittén haft att utreda, måste anses vara
af så stor och allmän betydelse, att hushållningssällskapen med allt fog
för dess lyckliga lösning borde kunna påräkna statens medverkan.
Staten hade bär ock obestridligen ett direkt och ej oviktigt intresse att
främja genom sitt behof af kraftiga, jämförelsevis lätta och i öfrigt för
de norrländska förhållandena fullt lämpade träng- och artillerihästar,
hvilket behof eu ökad och förbättrad stam af nordsvenska hästar utan
tvifvel bäst vore i stånd att fylla.
I fråga om sättet för donna statens medverkan funnes olika utvägar.
För sin del hade kommittén ansett, att det icke vore välbetänkt,
om hushållningssällskapen bestämdt humle sig vid endast en lösning
12 Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition N:o 85.
af denna fråga, enär, därest Kungl. Maj:t och eventuellt Riksdagen
skulle finna annat sätt att stödja sällskapens sträfvan lämpligare,
frågan därigenom kunde kompliceras och dess afgörande undanskjutas.
Ett oafvisligt villkor för att hushållningssällskapen skulle kunna vid
Wangen anordna en hingstuppfödningsanstalt och därpå nedlägga nödiga
kostnader vore emellertid uppenbarligen, att sällskapen komme i besittning
af egendomen på ett för framtiden fullt betryggande sätt.
Såsom det ur flera synpunkter sedt för sällskapen tryggaste och äfven
i öfrigt fördelaktigaste hade man inom kommittén påyrkat, att sällskapen
skulle söka förvärfva egendomen med full äganderätt. I betraktande
af de ej obetydliga kostnader, som anstaltens anordnande
oeh drifvande i alla händelser måste ådraga hushållningssällskapen,
kunde det dock icke sättas ifråga, att sällskapen skulle inköpa egendomen,
med mindre densamma erhölles för ett pris, som med visshet
kunde antagas icke öfverstiga dess verkliga värde, hvilket törhända
icke blefve. händelsen, därest egendomen skulle i den för kronoegendomar
vanliga ordningen försäljas, och sällskapen därvid skulle uppträda
bland andra spekulanter. Man hade därför inom kommittén
såsom en lösning ifrågasatt, att sällskapen skulle få förvärfva egendomen
för det densamma vid saluvärderingen åsätta värdet 15,000
kronor och mot att kronan, såsom i nådiga brefvet den 24 januari 1902
i fråga om den redan beslutade försäljningen blifvit bestämdt, vidkändes
den ersättning, som till egendomens arrendator vid arrendets frånträdande
skulle utgå för öfverbyggnad. Såsom eu annan lösning, hvilken
af kommitténs majoritet förordats, hade ifrågasatts, att egendomen
skulle af staten på hushållningssällskapen öfverlåtas att af dem utan
afgift disponeras, så länge egendomen användes för det med densamma
nu afsedda ändamål samt med rätt för sällskapen att af egendomens
skog efter utsyning kostnadsfritt bekomma nödigt bränsle, byggnadsoch
stängselvirke för anstalten. Med allt fog hade emellertid synts,
som om hushållningssällskapen, hvilka med begränsade tillgångar hade
att fylla så många andra viktiga uppgifter och som här skulle ikläda
sig ej obetydliga kostnader för ett ändamål, hvilket måste anses i icke
mindre grad vara statens än deras eget, borde för detta ändamål kunna
påräkna ytterligare något bistånd från statsmakternas sida. Kommittén
hade på grund häraf ansett sig kunna ifrågasätta, att Kungl. Maj:t
och Riksdagen skulle vilja bevilja ett anslag en gång för alla af åtminstone
20,000 kronor såsom bidrag till täckande af de för sällskapen
så dryga organisationskostnaderna.
Enligt kommitténs mening borde emellertid icke något af hushåll -
13
KutigI. Maj:ts Nåd. Proposition No 85.
ningseällskapen för sitt bifall till kommitténs förslag uppställa något
villkor om statshjälp under viss form eller till visst belopp, utan åt den
blifvande anstaltens styrelse öfverlämna att, med ledning af hvad ofvan
anförts och hvad af hushållningssällskapen möjligen ytterligare kunde
komma att anföras hos Kungl. Magt, göra erforderliga framställningar
i ämnet. Angeläget vore emellertid att hushållningssällskapen
nu beviljade så pass rikliga anslag till anstaltens anordnande, att densamma
kunde förverkligas, äfven om, mot förmodan, statsmakterna
skulle ställa sig något mindre tillmötesgående mot anspråken på bistånd
från statens sida, än hvad kommittén ansett sig kunna våga antaga.
Med anledning af Kungl. Maj:ts föreskrift, att egendomen Wången
skulle försäljas, hvilken försäljning skulle hafva ägt rum hösten 1902,
hade kommitténs ordförande hos Kungl. Magt i underdånighet hemställt,
att med försäljningen af hufvudgården å Wången måtte få anstå, till
dess hushållningssällskapen hunnit fatta beslut med anledning af kommitténs
förslag. Detta hade ock i så måtto bifallits, att Kungl. Maj:t
föreskrifvit, att med försäljningen iinge anstå, samt uppdragit åt domänstyrelsen
att vidtaga nödiga mått och steg för egendomens skötsel
under tiden till den 14 mars 1904. För att förebygga att egendomen
under denna tid skulle öfverlåtas på någon annan samt hushållningssällskapen
därigenom utestängas från möjligheten att redan under år
1903 disponera egendomen för sitt behof, hade kommitténs ordförande
genom kontrakt med Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jämtlands län
i kommitténs namn arrenderat hufvudgården å Wången för tiden
intill den 14 mars 1904 mot en årlig arrendeafgift af 180 kronor och
skyldighet att svara för egendomen åliggande onera och utskvlder, men
utan nybyggnadsskyldighet.
Hushållningssällskapens utgifter för den ifrågasatta anstalten under
de tre första åren beräknades af kommittén sålunda:
l:a |
året (1903) |
9:dra året (1904) |
3:d |
jo året (1905) |
||
Organisationskostnader |
kr. |
12,000: — |
kr. |
9,600: — |
kr. |
19,000: — |
Årliga driftkostnader |
» |
7,000: — |
y> |
11,000: — |
» |
|
För köp af föl |
» |
9,000: — |
9,000: — |
» |
9,000: — |
|
Summa |
kr. |
28,000: — |
kr. |
29,600: — |
kr. |
28,000: -— |
eller för hvarje hushållningssällskap första året 7,000 kronor, andra
året 7,400 kronor och tredje året 7,000 kronor.
Från och med tredje årets början ansåg kommittén, att anstalten
14
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.
borde vara i full verksamhet och att således närmaste årens utgifter
komme att ställa sig lika med utgifterna under tredje året.
För betäckande af de sålunda beräknade utgifterna ansåg kommittén,
att hvarje hushållningssällskap kunde påräkna årligen såsom
inkomst fem hästar, däraf två hingstar till ett sammanlagdt värde af
4,000 kronor och de öfriga tre till ett värde af tillhopa omkring 1,200
kronor eller för samtliga fem hästar sammanlagdt omkring 5,200 kronor.
På grund af hvad sålunda och i öfrigt anförts ansåge sig kommittén
böra föreslå, bland annat, dels att hushållningssällskapen måtte ej mindre
besluta att gemensamt anordna en uppfödniugsanstalt för afvelshingstar af
nordsvensk ras och för denna anstalt antaga ett af kommittén utarbetadt
förslag till reglemente, enligt hvilket anstalten skulle förestås af en styrelse,
bestående af fyra ledamöter, af hvilka hvart och ett af förenämnda fyra
hushållningssällskaps förvaltningsutskott utsåge en, än äfven bemyndiga
den blifvande styrelsen att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad
i betänkandet angifvits, på lämplig plats inom Jämtlands län anordna anstalten
i fråga samt att å hushållningssällskapens vägnar sluta de aftal
och göra de framställningar till myndigheter och enskilde, hvilka erfordrades
för anstaltens åvägabringande och anordnande, dels och att
hvart och ett af hushållningssällskapen måtte anvisa, för anordnande af
anstalten ett anslag af 5,400 kronor, till anstaltens driftkostnader under
år 1903 ett förslagsanslag af 1,750 kronor samt till inköp af fem
lofvande hingstföl af nordsvensk ras likaledes ett förslagsanslag af
2,250 kronor.
Sedan kommitténs berörda förslag blifvit af samtliga fyra hushållningssällskapen
godkändt, har den för den blifvande anstalten utsedda
styrelsen, som utgöres af landshöfdingen i Gäfleborgs län grefve
H. E. G. Plamilton, landshöfdingen i Kopparbergs län C. F. Holmquist,
disponenten E. Malmström och landstingsmannen A. J. Hansson nu
till Kungl. Maj:t inkommit med en underdånig skrifvelse, däri styrelsen
bland annat, anfört, att, såsom af den utaf kommittén verkställda utredningen
framginge, kostnaderna för den ifrågasatta anstaltens anordnande
och drifvande vore så pass betydande, att hushållningssällskapen svårligen
skulle kunna bära dessa kostnader, därest icke staten på det
kraftigaste bisprunge dem; att å andra sidan den beslutade anstalten
uppenbarligen borde kunna blifva af sådan betydelse för den för hela
landet ur många synpunkter och icke minst med hänsyn till arméns behof
viktiga hästafveln, att staten väl måste anses hafva ej mindre intresse
än hushållningssällskapen att bringa densamma till stånd, samt att en
begäran om statshjälp därför måste anses vara fullt motiverad. T öfverens
-
15
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 85.
stämmelse med kommitténs förslag hade styrelsen nu för afsikt att
anordna hingstuppfödningsanstalten å hufvudgården till ofvan omnämnda,
till statsverket indragna förra skvadronschefsbostället IV3 mantal n:o 1
Wången, därest denna egendom kunde för ändamålet få disponeras,
vare sig därigenom att hushållningssällskapen, på sätt kommittén ifrågasatt,
finge tilläsa sig densamma eller ock genom att egendomen åt hushållningssällskapen
öfverlätes att af dem utan afgift disponeras, så länge
den användes för det med densamma nu afsedda ändamål, samt med
rätt för sällskapen, som för anstaltens räkning måste å egendomen uppföra
stallrum för sextio hingstar, att af egendomens skog efter utsyning
bekomma för anstalten nödigt bränsle, byggnads- och stängselvirke.
För anstaltens fortsatta bestånd och utveckling vore det emellertid af
den största betydelse, att jämväl anslag af allmänna medel kunde påräknas
vare sig, såsom kommittén ifrågasatt, en gång för alla, eller
under formen af ett årligt anslag till förvaltningskostnadernas täckande.
Med stöd häraf har styrelsen, som ej ansett sig böra framställa något
bestämdt förslag i fråga om sättet för statens medverkan, i underdånighet
hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes taga den framlagda frågan
under nådigt öfvervägande samt på lämpligaste sätt främja den af
hushållningssällskapen beslutade hingstuppfödningsanstaltens tillkomst
och verksamhet.
Efter erhållen nådig remiss har stuteriöfverstyrelsen i detta
ärende afgifvit underdånigt utlåtande af den 20 nästlidne februari och
däruti, bland annat, anfört, att då den härdiga och förnöjsamma s. k. nordsvenska
hästen, hvilken visat sig väl kunna tåla hårdt klimat och umbäranden
af många slag samt förmå utstå allvarliga strapatser i terräng, som
näppeligen skulle vara framkomlig för hästar af annat slag, ovedersägligen
gåfve löfte om sådan utvecklingsmöjlighet, att densamma kunde
anses ägnad att i vissa fall ersätta den ädla hästen, såsom vid remontering
för militärt dragbruk vid träng och artilleri äfvensom för ridbruk
för t. ex. beridet infanteri, hvilket måhända i en framtid kunde finnas
nödigt uppställa i landets nordliga provinser, syntes det stuteriöfverstyrelsen
uppenbarligen ligga i statens intresse att bidraga till bevarandet
och höjandet af ifrågavarande hästslag. För ernående åt ett sådant
resultat vore det ett oeftergifligt villkor, att till afvel dugligt hingstmaterial
tillvaratoges och genom tidsenlig uppfödning utvecklades till
hvad inneboende anlag medgåfve. Uppfödning af hingstar förutsatte
emellertid större fackkunskap än som i allmänhet lörefunnes hos den
(mskilde hästuppfödaren, på samma gång den vore till sitt resultat oviss
16 Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o So.
och förenad med större kostnader, än den enskilde i allmänhet förmådde
bära.
Då därför Kopparbergs, Gäfleborgs, Västernorrlands och Jämtlands
läns hushållningssällskap beslutat att för den nordsvenska hästafvelns
befrämjande gemensamt anordna eu under insiktsfull ledning stående
uppfödningsanstalt för afvelshingstar af nordsvenskt slag, syntes detta
stuteriöfverstyrelsen vara ur hästafvelns synpunkt riktigt och erkännansvärdt.
Detta ingripande af hushållningssällskapen komme förvisso att
kraftigt befrämja hästafvelns utveckling och underlätta den enskilde
hästuppfödarens arbete.
Den af kommittén föreslagna platsen syntes styrelsen vara för
ändamålet synnerligen lämplig.
Hvad åter beträffade planen för uppfödningen ansåge styrelsen,
att det skulle vara välbetänkt, om vid uppfödningsanstalten, jämsides
med de inom landet inköpta hingstfölen af nordsvenskt slag, äfven
uppställdes hingstföl af det dem närstående norska östlandsslaget, enär
med utvecklingsarbetets fortgång äfven tillgång på framstående beskälare
af sistnämnda hästslag borde beredas. Och då möjligheten att
från Norge förvärfva förstklassiga fullåriga norska östlandshingstar
alltjämt minskades, vore enda utvägen att erhålla sådana att inköpa
föl och genom tidsenlig uppfödning vid anstalten söka gifva dessa
bästa möjliga utveckling. Genom nämnda tillvägagångssätt kunde
vinnas möjlighet att erhålla dylika värdefulla beskälare, livilka näppeligen
skulle såsom fullåriga hafva försålts utom Norges gränser.
Beträffande den för uppfödningsanstalten uppgjorda kostnadsberäkningen
syntes det stuteriöfverstyrelsen, som om uti densamma inkomsterna
beräknats väl höga.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och i öfverensstämmelse
med stuterikommissionens vid sammanträde den 29 nästlidne januari
i ärendet uttalade åsikter, hemställde stuteriöfverstyrelsen i underdånighet,
att Kungl. Maj:t på det sätt täcktes främja ifrågavarande
hingstuppfödningsanstalts tillkomst och verksamhet, att åt Kopparbergs,
Gäfleborgs, Västernorrlands och Jämtlands läns hushållningssällskap
Öfverlätes liufvudgården till indragna förra skvadronschefsbostället timantal
n:o 1 Wången att af dem utan afgift disponeras, så länge den
användes såsom anstalt för uppfödning af afvelshingstar af norskt eller
nordsvenskt slag samt med den rätt till utsyning å egendomens skog,
som kommittén föreslagit.
Jämväl domänstyrelsen har i afgifvet underdånigt utlåtande af den 27
nästlidne februari förklarat sig anse, att staten på ett verksamt sätt borde
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.
understödja ifrågavarande anstalt, enär inrättandet af densamma skulle
komma att främja ett allmännyttigt ändamål, samt hemställt, att omförmälda
ägolott, till hvilken hörde skogsmark med en areal af 167 hektar
75,7 ar, därå funnes skog till husbehof, men ej till afsalu, måtte på sätt
stuteriöfverstyrelsen föreslagit upplåtas till de i det föregående nämnda
hushållningssällskapen att af dem från den 14 mars 1904 afgiftsfritt
disponeras.
De sträfvanden, Indika under de senaste åren å skilda orter i vårt
land gjort sig gällande att tillvarataga hvad som ännu kan finnas
kvar af den inhemska, såsom dragare vid såväl jordbruket som skogsskötsel
och bergshandteringen så värdefulla, uthålliga och härdade
nordsvenska hästen samt vidare utveckla densamma, för att vi i en
framtid måtte kunna inom eget land producera ett för olika ändamål
och för våra förhållanden passande hästmaterial, synas mig förtjänta
af uppmärksamhet, icke minst från statens sida. Jag grundar denna
min uppfattning icke allenast på de förhoppningar, som bland fackmän
hysas om detta hästslags lämplighet för militärbruk utan äfven
och detta i ännu högre grad på det lifliga intresse, hvarmed afveln af
den nordsvenska hästen omfattas inom större delen af vårt land. Sedan
det i Kungl. Maj.ds förnyade nådiga reglemente för den med statsmedel
understödda hästpremieringen den 23 november 1900 föreskrifvits,
dels att af kallblodiga hästslag endast ardenner och clydesdale jämte
dessas typ samt den norska och nordsvenska typen skulle kunna blifva
föremål för premiering, dels ock att stuteriöfverstyrelsen efter förslag af
vederbörande hushållningssällskap skulle bestämma, hvilken eller hvilka
af dessa raser eller typer inom de särskilda underdistrikten finge premieras,
har det visat sig, att man ej endast inom hela Norrland utan
äfven inom större delen af mellersta och södra Sverige ansett sig böra
genom premiering af den nordsvenska hästen uppmuntra och befrämja
afveln af densamma. För att åskådliggöra, i hvilken utsträckning detta
skett, har jag låtit utarbeta en karta, hvilken såsom bilaga torde få
vidfogas detta protokoll.
Under ofvan angifna förhållanden förtjänar tvifvelsutan äfven
hvarje annan utöfver premieringen vidtagen verksam åtgärd till främjandet
af afveln af nordsvenska hästar det stöd af statsmakterna, som lämpligen
kan lämnas. Särskild! synes mig detta gälla det samarbete, som
här blifvit åvägabragt mellan de fyra hushållningssällskap, hvilkas områden
tillsammans bilda femte hästpremieringsdistriktet, och af hvilket
Jiih. till JM''sd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 58 Höft. 3
18
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 85.
jag, i likhet med stuteriöfverstyrelsen, väntar mig de bästa resultat. Detsamma
är ju baseradt på en hästtyp, som är så att säga framsprungen
ur denna landsdels jordmån, terräng och lokala förhållanden
i öfrigt, något som, redan det, lofvar godt för framtiden. Då man
sökt rädda spillrorna af denna gamla stam, har det visat sig, att tillgången
på användbara afvelsston varit, om icke riklig, så dock jämförelsevis
god. Hvad som däremot saknats, har varit med dessa ston
likartade och för dem i öfrigt passande hingstar af framstående beskaffenhet.
Denna brist har, bland annat, haft till följd, att den, som ej
velat nöja sig med de hingstar, hvilka funnits tillgängliga, för sina
ston måst använda hingstar af främmande raser, hvarigenom en korsningsafvel
uppstått, hvilken hotat att helt och hållet undantränga den
gamla, för sin härdighet, förnöjsamhet, klokhet och rörlighet så högt
värderade nordsvenska hästen.
Det är denna kännbara brist på goda hingstar af nordsvensk ras,
som man nu vill i någon män söka få undanröjd genom upprättande
af här ifrågavarande uppfödningsanstalt; och då densamma, sådan den
blifvit. planlagd, synes mig hafva goda förutsättningar att på ett tillfredsställande
sätt kunna fylla det med densamma afsedda ändamålet,
anser jag mig böra biträda hvad myndigheterna i ärendet föreslagit;
och hemställer jag alltså i underdånighet, att Kungl. Maj:t måtte i nådig
proposition föreslå Riksdagen medgifva,
att hufvudgården, 37e4 mantal, af förra skvadronscliefsbostället
17* mantal Wången n:o 1 i Alsens socken och Offerdals härad af Jämtlands
län må upplåtas åt Kopparbergs, Gäfleborgs, Västernorrlands och
Jämtlands läns hushållningssällskap att af dem från den 14 mars 1904
utan afgift disponeras, så länge hemmansdelen användes för en af dessa
hushållningssällskap gemensamt underhållen anstalt för uppfödning af
hingstar af nordsvenskt eller norskt slag, samt med rätt för sällskapen
att af den hemmansdelen tillhörande skog bekomma för anstalten nödigt
bränsle samt byggnads- och stängselvirke efter utsyning enligt plan,
som varder på domänstyrelsens föranstaltande upprättad.
Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnade, att proposition
i ämnet af den lydelse, bilaga — till detta protokoll
utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
Beinh. IT. J. BudbecT.
KARTA
angifvande områdena för de kallblodiga
häst-rasernas premiering.
Mars 1903,
liv m
Teckenförklaring
Norska eller nordsvenska typen
Ardenner och dessas typ,
Clydesdale och dessas typ,
issjfSh^
i::::::::::
::::::::::::::::::::
;::55S5S555!
mm
mm