16
Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition No 81.
N:o 81.
Iiungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående
understöd från allmänna indragning sstaten till arbetaren
J. Granbergs änka Maria Eufrosyna Mattsdotter och son
Emil Johannes Granberg; gifven Stockholms slott den 13
mars 1903.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen,
att å allmänna indragningsstaten uppföra såsom årligt understöd,
att utgå från och med innevarande år, dels etthundratjugu kronor till
arbetaren Johannes Granbergs änka Maria Eufrosyna Mattsdotter, så
länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver, och dels sextio kronor
till nämnda makars son Emil Johannes Granberg, till dess han fyllt
15 år.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Jesper Crusebjörn.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 81.
17
Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 13 mars 1903.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer,
von Friesen.
Departementschefen, statsrådet Crusebjörn anförde ytterligare:
»I en genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västerbottens
län den 31 maj 1902 med ''tillstyrkan af bifall insänd underdånig
ansökning hade arbetaren Johannes Granbergs änka Maria Eufrosyna
Mattsdotter i Sörfors af Umeå landtförsamling, under åberopande af det
förhållande att mannen under anställning vid fästningsarbetena i Boden
genom olyckshändelse den 3 nämnda månad ljutit döden, gjort framställning
om årlig lifränta för sig och sin minderårige son Emil Johannes,
enligt prästbetyg född den 29 januari 1902. Sedan arméförvaltningen
å fortifikation sdepartementet häröfver afgifvit underdånigt
utlåtande, inkom Kungl. Maj:ts befallningshafvande i följd af nådig remiss
med utredning i ärendet samt eget underdånigt yttrande, af hvilken
utredning framgick, att Granberg under pågående stensprängningsBih.
till Riksd. Prof. 1003. 1 Sami. 1 Afd. 57 Raft. 3
18
Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 81.
arbete träffats af en sten under det lian uppehållit sig i en byggnad,
där det, enligt fortifikationsbefälhafvarens uppgift, varit arbetarne förbjudet
att söka skydd, men att riktigbeten af denna uppgift emellertid af
flera vid förhör angående olyckshändelsen närvarande blifvit bestridd;
och tillerkände Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 26 september 1902
bemälda änka och hennes barn såsom understöd för nämnda år en gratifikation
å 180 kronor samt anbefallde arméförvaltningen att inkomma
med förnyadt underdånigt yttrande i fråga om sökandens och hennes
barns framtida underhåll och huru sådant skulle kunna dem beredas. Därefter
har armeförvaltningen i underdånig skrifvelse den 5 november
1902 hemställt, det Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning
om årlig pension från allmänna indragningsstaten åt änkan Maria
Eufrosyna Mattsdotter af 120 kronor och åt hennes minderårige son
Emil Johannes af 60 kronor, att utgå från och med år 1903 till änkan,
så länge hon lefde ogift, och till sonen, intill dess han uppnått 15 år.
Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande har statskontoret
anfört, hurusom af handlingarna i ärendet inhämtades,
att Johannes Granberg, född den 24 juli 1873 och sedan medlet
af februari 1902 anställd vid fästningsarbetena i Boden, aflidit den 3
maj samma år i följd af skador, ådragna under stensprängning sistnämnda
dag;
att han vid sitt frånfälle efterlämnat änka, 26 år gammal, och en son;
att bouppteckningen efter Granberg utvisade en behållning af 514
kronor 65 öre;
att fortifikationsbefälhafvaren i Boden väl förklarat sig anse Granberg
hafva visat grof vårdslöshet vid olyckstillfället, men dock med
afseende å förekommande ömmande omständigheter tillstyrkt, att pension
måtte beviljas änkan; samt
att vid utredning och förhör, som af vederbörande länsman verkställts
angående förloppet vid olyckshändelsen, utrönts, att Granberg vid
olyckstillfället visserligen torde hafva gjort sig skyldig till en oförsiktighet,
hvarigenom han ådragit sig döden, men att någon öfverträdelse
af gifna föreskrifter härvid icke syntes kunna läggas honom till last.
Ehuru lagen angående ersättning för skada till följd af olycksfall
i arbete vid tiden för ifrågakomna olyckshändelse ännu icke trädt i
kraft, och staten alltså icke torde kunna anses hafva någon ovillkorlig
skyldighet att utgifva ersättning åt den omkomnes änka och son för den
ekonomiska förlust, som genom olycksfallet drabbat dem, ansåge statskontoret
likväl, billigheten fordra, att icke änka och barn efter en
arbetare, som ljutit döden genom olyckshändelse under arbete för statens
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.
19
räkning, lämnades utan understöd af staten, hvarför statskontoret tillstyrkte
nådig proposition till Riksdagen om årligt understöd från allmänna
indragningsstaten, i enlighet med de i 4 § nämnda lag stadgade
grunder, med 120 kronor till Maria Eufrosyna Mattsdotter, så länge
hon förblefve änka, och med 60 kronor till sonen, till dess han uppnått
15 års ålder.
Biträdande hvad statskontoret sålunda anfört och tillstyrkt, hemställer
jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å allmänna
indragningsstaten uppföra såsom årligt understöd, att utgå från
och med innevarande år, dels etthundratjugu kronor till arbetaren
Johannes Granbergs änka Maria Eufrosyna Mattsdotter, så länge hon i
sitt nuvarande änkestånd förblifver, och dels sextio kronor till nämnda
makars son Emil Johannes Granberg, till dess han fyllt 15 år.»
Till denna departementschefens hemställan, hvaruti
statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall;
och skulle proposition i ämnet af den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
Eugéne Peyron.