Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.
1
N:o 57.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor; gifven
Stockholms slott den 31 december 1.902.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
vill Kungl. Maj:t härmed inhämta Riksdagens yttrande öfver
närlagda förslag till förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor; viljande
Kungl. Maj:t efter mottagandet af Riksdagens svar företaga den slutliga
pröfningen af samma förslag.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Carl von Frusen.
lull. till Rilcsd. Prot. 1003. 1 Sami. t Afd. 40 Höft. (No 07.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.
Förslag
till
Förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor.
I Kap.
Om byggnadslånekassas uppgift och lånerörelse.
1 §•
För hvart och ett af rikets stift, med undantag af Lunds och Visby, skall
inrättas en ecklesiastik byggnadslånekassa, för hvilken särskildt reglemente
af Kungl. Maj:t fastställes, med iakttagande af de i denna förordning angifna
grunder.
Byggnadslånekassan för Växjö stift omfattar jämväl de bostadsboställen
inom Lunds stift, hvilkas innehafvare ej äro delägare i skånska prästerskapets
byggnadskassa.
2 §■
Byggnadslånekassa skall hafva till uppgift att anskaffa samt till byggnadsskyldiga
präster och pastorat eller församlingar utlåna penningar till
bestridande af kostnader å laga hus vid bostadsboställen i de fall, som
närmare omförmälas i 20 §, 21 § och 74 § 3 mom. af ecklesiastik boställsordning,
så ock att öfvervaka vård och underhåll af sådana laga hus samt
tillse, att nybyggnad eller förbättring, för hvilken lån ifrågakommer, utföres
på ändamålsenligt och för hvarje särskildt boställe lämpligt sätt, äfvensom
föranstalta om brandförsäkring, som i 24 § 1 mom. af nämnda boställsordning
sägs.
3 §•
Lån beviljas till bestridande af det kostnadsbelopp, synerätt för hvarje
särskildt fall bestämmer. Då fråga är om lån till boställshafvare, skall härtill
3
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.
läggas byggnadslånekassans utgift för brandförsäkring, men äfven iakttagas
att, om nybyggnad eller förbättring skett i följd af eldskada, skäligt afdrag
göres för den ersättning, som genom brandförsäkring kunnat beredas.
Vid lånets utbetalning till byggnadsskyldig afgifver denne förbindelse,
affattad enligt reglementets bestämmelser.
Boställshafvare må kunna erhålla förskott å lånet, såvida han därför
ställer fullgod säkerhet.
4 §■
Har boställshafvare fått lån sig beviljadt till bestridande af kostnad,
som det ålagts honom att till företrädare utgifva, må detta lån icke lyftas,
förr än styrkt blifvit, att företrädaren erhållit godtgörelse eller medgifvit
lånets utbetalande.
5 §•
De af byggnadslånekassa utlämnade lån återgäldas genom annuiteter,
Indika skola så beräknas, att de godtgöra kassans ränteutgifter och amortera
det utlånade kapitalet under tid, som motsvarar den antagna varaktigheten
af den nybyggnad eller förbättring, för hvars kostnad lånet beviljats.
Närmare bestämmelser härom meddelas i reglementet.
§•
Afgift, som belöper å boställshafvares lån, skall vederbörande uppbördsman
för prästlönemedlen å tid, som i reglementet angifves, till kassan
inbetala af de församlingsafgifter, han för boställshafvarens räkning uppburit.
7 §•
Därest, efter det lån för nybyggnad eller förbättring å boställe blifvit
från byggnadslånekassa lämnadt, samma boställe förklaras icke vidare skola
utgöra bostadsboställe vid den prästerliga befattning, med hvilken det dittills
varit förenadt, skall den vid denna tid oguldna del af nämnda lån
godtgöras kassan i den ordning, Kungl. Maj:t för hvarje särskild! fall bestämmer.
8 §•
Till gäldande af byggnadslånekassas förvaltningskostnader erlägges
af hvarje byggnadsskyldig innehafvare af bostadsboställe, som kassan afser
att omfatta, samt af hvarje pastorat eller församling, som för dylikt boställe
ingått i kassan, en årlig afgift, hvarom reglementet närmare bestämmer,
dock till belopp af högst tio kronor. Hvad som kan erfordras utöfver
dessa medel godtgöres af prästerskapets löneregleringsfond till belopp, som
Kungl. Maj:t för hvarje kassa fastställer.
4
Kung!. Nåd. Proposition N:o 57.
9 §.
Byggnadsskyldighetsafgifter, som enligt 78 § af ecklesiastik boställsordning
för boställe inflyta, bokföras såsom detta boställes tillgång att vid
blifvande nybyggnad af boställshafvares laga hus användas i den ordning,
reglementet fastställer.
Hvad af byggnadslånekassas årliga inkomster icke erfordras till täckande
af omedelbart förestående utgifter göres räntebärande enligt närmare
föreskrifter i reglementet.
10 §.
För anskaffande af medel till utlåning äger byggnadslånekassa upptaga
lån mot reverser eller tryckta, endast från kassans sida uppsägbar,
obligationer, hvarom närmare bestämmelser meddelas i reglementet.
II Kap.
Om hufvudmän.
11 §•
Hufvudmän för byggnadslånekassa äro alla byggnadsskyldiga innehafvare
af bostadsboställen, som kassan afser att omfatta, äfvensom de pastorat
eller församlingar, som för dylika boställen ingått i kassan.
III Kap.
Om styrelse.
12 §.
Byggnadslånekassa företrädes af en styrelse, bestående af minst tre
ledamöter och lika många suppleanter. Antalet fastställes för hvarje kassa
i dess reglemente.
En af ledamöterna jämte suppleant för denne förordnas af Kungl.
Maj:t. De öfriga skola af kassans hufvudmän kontraktsvis väljas i den
ordning, som, jämte sättet för valets kungörande, bestämmes i reglementet.
13 §.
Val af ledamöter sker för fyra år, räknade från och med den 1 maj
näst efter valet. Hälften af antalet eller, om detta icke är jämnt, det
antal, som är närmast under hälften, afgår dock efter lottning, som inför
styrelsen verkställes, vid slutet af andra arbetsåret efter det denna förordning
vunnit tillämpning.
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.
Utträder ledamot före utgången af den tid, för hvilken han är vald,
afser val af ny ledamot i stället för den utträdande endast den tid, som
för honom återstått.
Suppleanter väljas hvarje gång för två år.
Afgående ledamot eller suppleant kan återväljas.
14 §.
Styrelsen utser bland sina valda ledamöter för hvarje år ordförande
och vice ordförande.
År vid sammanträde hvarken ordföranden eller vice ordföranden närvarande,
föres ordet af den, som därtill af de tillstädeskomna utses.
15 §.
Styrelsen är behörig att fatta beslut, då minst tre medlemmar äro
tillstädes.
Såsom styrelsens beslut gäller den mening, om hvilken vid sammanträde
de flesta röstande sig förenat, men vid lika röstetal den mening,
som biträdes af ordföranden vid sammanträdet.
Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i afgörande af fråga, som afser
hans enskilda rätt.
Vid styrelsens sammanträde föres protokoll, hvilket senast vid näst
följande sammanträde justeras.
16 §.
Styrelsen skall hafva sitt säte i stiftsstaden.
17 §.
Styrelsen äger att själf eller genom befullmäktigadt ombud öfverklaga
vid ekonomisk besiktning eller husesyn meddela dt beslut, som kan på
byggnadslånekassans rätt inverka, samt jämväl eljest å kassans vägnar söka,
kära och svara i förekommande fall.
18 §.
Byggnadslånekassas namn tecknas af den eller de styrelseledamöter,
som af styrelsen därtill utses.
Skriftlig handling, hvilken för kassan utfärdas, skall vara underskrifven
å dess vägnar, med utsättande af dess benämning äfvensom af deras namn,
hvilka verkställt undertecknandet. År sådan handling ej behörigen underskrifven
å kassans vägnar, vare de, som handlingen underskrifvit, för hvad
sålunda slutits ansvariga, en för alla och alla för eu såsom för egen skuld.
6
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 57.
19 §.
Vid fullgörande af sitt uppdrag skall styrelsen ställa sig till efterrättelse,
förutom bestämmelserna i denna förordning och byggnadslånekassans
reglemente, icke blott hvad beträffande byggnadslånekassa ytterligare
är i ecklesiastik boställsordning stadgadt, utan äfven de särskilda
föreskrifter, som af hufvudmännen i behörig ordning meddelats och ej
strida mot allmän lag eller författning.
20 §.
Till tjänsteman hos byggnadslånekassan förordnar styrelsen en kamrerare,
hvilken skall bo i stiftsstaden.
Kamrerarens åligganden och löneförmåner bestämmas i reglementet.
21 §.
Öfver byggnadslånekassas inkomster och utgifter föras för hvarje
ecklesiastikår noggranna räkenskaper, hvilka inom den 1 därpå följande
augusti skola jämte fullständigt bokslut vara till granskning färdiga.
22 §.
Styrelsens medlemmar åtnjuta för sitt uppdrag icke annan godtgörelse
än resekostnads- och traktamentsersättning enligt grunder, som i reglementet
fastställas.
IV Kap.
Om revision.
23 §.
För granskning af styrelsens förvaltning och byggnadslånekassans
räkenskaper utse hufvudmännen årligen tre revisorer och tre suppleanter
för dem, hvarjämte Kungl. Maj:t äger förordna ett ombud att i revisionen
deltaga.
24 §.
Efter kallelse af styrelsen skola revisorerna senast den 1 augusti sammanträda,
hvarvid skola tillhandahållas af styrelsen afgifven berättelse angående
förvaltningen äfvensom alla öfriga för revisionen erforderliga handlingar.
Revisionen skall vara afslutad och berättelsen däröfver till styrelsen
aflämnad före den 15 i samma månad. Revisionsberättelsen jämte styrelsens
förklaring öfver möjligen gjorda anmärkningar skall styrelsen i god
tid före den 15 september i tryck tillställa kassans hufvudman.
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.
25 §.
Revisor skall under den tid, hans uppdrag afser, äga ständig tillgång
till byggnadslånekassas alla böcker, räkenskaper och andra handlingar;
och må af honom begärd upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen
förvägras.
26 §.
Hafva revisorer i sitt utlåtande mot bättre vetande lämnat oriktig
uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik i förvaltningsberättelsen
eller räkenskaperna meddelad uppgift, eller vid fullgörandet
af sitt uppdrag visat grof vårdslöshet, vare de, som låtit sådant
komma sig till last, byggnadslånekassan ansvariga för all däraf uppkommande
skada, en för alla och alla för eu. Ej må dock talan härom anställas,
sedan två år förflutit, från det revisorernas berättelse för hufvudmännen
framlades.
27 §.
Arfvode till revisorerna utgår med belopp, som i reglementet bestämmes.
V Kap.
Om hufvudmännens sammanträden.
28 §.
Utom beträffande styrelseval utöfvas hufvudmännens rätt att deltaga
i handhafvande! af byggnadslånekassas angelägenheter å allmän stämma.
Pastorat eller församling, som ingått i kassan, utöfvar denna sin rätt genom
ombud, utsedt å kyrkostämma.
Å hufvudmännens stämma tillkommer en röst hvarje röstberättigad,
som anmält sig till deltagande i förhandlingarna. Röstberättigad äge sin
talan på annan röstberättigad genom fullmakt öfverlåta; dock må ingen
på grund af sådan fullmakt föra talan för mer än en röstberättigad.
29 §.
Ordinarie stämma hålles i stiftsstaden en gång hvarje år inom slutet
af oktober månad å dag, som i reglementet bestämmes.
30 §.
Stämma öppnas af styrelsens ordförande, hvarefter företages val af
ordförande vid stämman.
8
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.
31 §.
Å ordinarie stämma skola förekomma:
l:o) föredragning af styrelsens och revisorernas berättelser angående
förvaltningen under senast förflutna räkenskapsår äfvensom styrelsens skriftliga
förklaring öfver möjligen gjorda anmärkningar;
2:o) afgörande af fråga om ansvarsfrihet åt styrelsen för dess förvaltning;
3:o)
val af revisorer och suppleanter för dem; samt
4:o) handläggning af ärende, som i öfrigt af styrelsen eller eljest till
stämman hänskjutits.
32 §.
Beviljas icke ansvarsfrihet åt styrelsen, skall talan å dess förvaltning
till domstol instämmas inom tre månader från den dag, stämman afslu
tades.
Försittes den tid, och har ej styrelseledamot gjort sig skyldig till
handling, som efter allmän lag är straffbar, vare från ansvar fri.
33 §.
Styrelsen eller revisorerna må kalla hufvudmännen till extra stämma.
Sådan stämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet
ändamål skriftligen begäres af minst tio hufvudman.
Vid extra stämma får ej till afgörande företagas ärende, som ej varit
i kallelse till stämman angifvet.
34 §.
Kallelse till stämma kungöres, på sätt reglementet bestämmer, tre
gånger, sista gången minst fjorton dagar före stämman.
35 §.
Såsom stämmas beslut gäller den mening, för hvilken de flesta rösterna
afgifvits, och vid lika röstetal den mening, ordföranden biträdt.
Val skall ske med slutna sedlar; vid lika röstetal afgöres valet genom
lottning.
36 §.
Vid stämma skall ordföranden låta föra protokoll, utvisande, hvilka
vid stämman närvarit och hvilka beslut där blifvit fattade. Stämman utser
två af de närvarande att jämte ordföranden å viss dag justera protokollet,
som korton dagar efter stämman skall vara för hufvudmännen tillgängligt.
9
Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition No 57.''
VI Kap.
Tillämpningsbestämmelser.
37 §.
Denna förordning träder i kraft från och med den 1 maj 1906;
skolande för hvarje byggnadslånekassa å tid, som Kungl. Maj:t vid utfärdande
af reglemente för kassan bestämmer, val af styrelse förrättas i enlighet
med de beträffande styrelseval i reglementet gifna föreskrifter.
38 §.
Göres framställning om denna förordnings tillämpning jämväl å bostadsboställe
inom Visby stift, äger Kungl. Maj:t att öfver framställningen
besluta och därvid, såvida densamma bifalles, föreskrifva, i hvilken byggnadslånekassa
bostället må ingå.
Bill. till Rilisd. Prof. 1903. 1 Samt. 1 Afd. 40 Haft.
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.
Angående
ecklesiastika
byggnadslåne’
kassor.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31
december 1902.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer,
von Friesen.
l:o.
Departementschefen, statsrådet von Friesen, anmälde i underdånighet
det af särskilda kommitterade utarbetade förslag till förordning om ecklesiastika
byggnadslånekassor jämte vederbörande myndigheters däröfver afgifna
utlåtanden; och åberopade departementschefen hvad han härutinnan
yttrat vid föredragning af förslaget till ecklesiastik boställsordning, hvarjämte
han, med förmälan att han låtit i vissa delar något omarbeta ifrågavarande
förslag till förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor, ytterligare
anförde:
»Föreliggande förslag till förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor
afser, att för hvarje stift inom riket, med undantag af Lunds stift
och Visby stift, skall inrättas en byggnadslånekassa, för hvilken särskildt
reglemente af Eders Kungl. Maj:t fastställes. Hvad Visby stift angår, har
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition. N:o 57.
det synts kommittén mindre lämpligt, att en särskild kassa anordnades för
detta lilla stift, hvarest prästerskapet är befriadt från all byggnadsskyldighet
å sina bostadsboställen. Anledningen till att Lunds stift undantagits
är, att boställshafvarne där i allmänhet äro delägare i skånska prästerskapets
byggnadskassa och att, enligt kommitténs antagande, det icke skall
möta några oöfvervinneliga svårigheter att åt de få boställshafvare, som
nu icke äro delägare i denna kassa,— nämligen de präster, hvilkas boställen
äro belägna i provinsen Blekinge eller i stad inom provinsen Skåne, samt
nio komministrar på skånska landsbygden — bereda lånerätt i skånska
byggnadskassan. Kommittén bar emellertid icke afsett, att dessa sistnämnda
präster och pastoraten inom Visby stift skola ovillkorligen vara uteslutna
från lånerätt i byggnadslånekassa, utan föreslagit, att Eders Kungl. Maj:t på
framställning af omförmälda präster eller pastorat skall äga besluta, huruvida
tillträde till någon befintlig byggnadslånekassa må dem medgifvas och,
såvida framställningen bifalles, därvid tillika föreskrifva, i hvilken kassa
dessa byggnadsskyldige må vinna inträde. Bestämmelse i detta sistnämnda
hänseende är meddelad i 38 §.
Kommitténs förslag, så vidt angår prästerna på landet i Blekinge och
komministrarna på skånska landsbygden, kan jag icke biträda. Då nu
gällande bestämmelser om skyldighet för boställshafvare att själf, mot rätt
till godtgörelse genom årsberäkning, bekosta nybyggnad af laga hus å bostadsboställe
borttagits och ersatts med stadgande, att kostnaden skall
täckas genom lån från byggnadslånekassa, synes det vara nödvändigt eller
åtminstone i sin ordning, att vid den nya boställsordningens trädande i
kraft lånerätt i någon viss kassa ock må vara ifrågakomna boställshafvare,
likaväl som alla andra, tillerkänd, och detta så mycket hellre, som eljest
öfver hufvud taget ingå normer funnes till reglerande mellan de olika
innehafvarne af ett och samma boställe af dem åliggande nybyggnadsskyldighet.
Om således, såsom lämpligast torde vara, någon af de föreslagna
lånekassorna öppnas för ifrågavarande boställshafvare, synes Växjö stifts
lånekassa i främsta rummet böra komma i fråga. Hvad nu anförts
gäller naturligtvis icke för boställen i stad, men då förslaget medgifver
stadsförsamling i andra provinser rätt att upptaga lån i byggnadslånekassa,
synas städerna i Skåne och Blekinge ej böra härutinnan sättas
i någon undantagsställning. I enlighet med hvad jag nu anfört torde till
förslagets 1 § böra göras ett tillägg af innehåll, att byggnadslånekassan
för Växjö stift skall omfatta jämväl de bostadsboställen inom Lunds
stift, hvilkas innehafvare ej äro delägare i skånska prästerskapets byggnadskassa.
Förslagets 38 § skulle då komma att afse endast boställen
inom Visby stift, därvid affattningen torde tydligare, än som skett, an
-
12
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.
gifva, att den i paragrafen åsyftade framställningen icke behöfver göras
af pastoraten eller församlingarna samfäldt. Tillägget i 1 § föranleder
äfven att, där i några paragrafer ordet »stiftets» användts såsom bestämning
till byggnadsskyldiga, antingen detta ord utelämnas (2 §) eller ock
lydelsen något ändras (11 §).
I 2 och 3 §§ af förslaget hafva gjorts tillägg, grundade på anmärkningar,
som af kammarkollegium härutinnan framställts. I öfrigt hafva i
3 § orden: »vid arbetets godkännande» uteslutits, enär i ett af de fall,
som afses i 74 § 3 mom. boställsordningen, sådant godkännande ej ifrågakommer.
Enär, såsom kammarkollegium erinrat, hvad i 4 § stadgats om lån
för bestridande af ^^byggnadskostnad äfven torde böra gälla om lån,
som under liknande förhållanden beviljats till bestridande af kostnad för
förbättring, har denna paragraf i öfverensstämmelse därmed ändrats.
Att byggnadslånekassas förvaltningskostnader böra gäldas, så vidt möjligt,
af kassans egna tillgångar, anser kammarkollegium vara obestridligt.
Kollegium förutser emellertid, att i början af en kassas verksamhet dylika
tillgångar sannolikt icke komma att förefinnas och att det därför skall
blifva nödigt att till en början och så länge nämnda förhållande fortfore
på annat sätt anskaffa medel till förvaltningskostnadernas bestridande.
Det har synts kollegium, att för sådant ändamål åtminstone någon
mindre afgift billigtvis borde kunna utkräfvas af kassans delägare, utan
att dessa behöfde känna sig däraf oskäligt betungade, samt att, först i den
mån tillräckliga medel på nu antydda sätt ej kunde åstadkommas, prästerskapets
löneregleringsfond borde anlitas. Denna mening finner jag vara
riktig, och i 8 § bör således, enligt min åsikt, stadgas, att hvarje byggnadsskyldig
innehafvare af bostadsboställe, som kassan afser att omfatta,
och hvarje pastorat eller församling, som för dylikt boställe ingått i kassan,
skola erlägga en årlig förvaltningsafgift, samt att hvad som kan erfordras
därutöfver godtgöres af prästerskapets löneregleringsfond till belopp, som
Eders Ivungl. Maj:t för hvarje kassa fastställer. Närmare bestämmelser rörande
omförmälda afgift synas lämpligen kunna meddelas i reglementet;
dock torde ett maximum af tio kronor här böra fastställas.
Med instämmande i hvad af ett par myndigheter hemställts därom,
att anledning ej finnes att från deltagande i val af styrelse utesluta de
pastorat eller församlingar, som äro hufvudman i kassan, har jag i 12 §
utbytt orden: »stiftets för bostadsboställen byggnadsskyldiga prästerskap»
mot »kassans hufvudmän ».
Hvad i 24 § föreskrifvits därom, att revisionsberättelsen skall delgifvas
stiftets prästerskap, synes vara mindre egentligt, enär inom stiftet många
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57.
präster finnas, särskilt i städerna, som icke äro byggnadsskyldiga och således
icke äga lånerätt i kassan. Däremot torde det vara lämpligt, att
alla kassans hufvudmän få revisionsberättelsen sig tillställd, därvid det
synes enklast, att tillställandet sker direkt genom styrelsens försorg. I
öfverensstämmelse därmed är 24 § omredigerad.
Då i fråga om första styrelsevalet hinder kan möta att därom meddela
förordnande så tidigt, att valet kan hållas under året näst före förordningens
trädande i kraft, tordo i 37 § orden: »under näst föregående
år» böra uteslutas.
Några andra i förslaget gjorda smärre ändringar äro antingen grundade
på skäl, som kammarkollegium åberopat (se 28 §), eller afsedda att
utgöra allenast redaktionella förbättringar (se 5, 13 och 34 §§).
Förevarande författningsförslag synes mig otvifvelaktigt tillhöra
Konungens administrativa lagstiftning och således icke vara af beskaffenhet
att böra af Eders Kungl. Maj:t afgöras gemensamt med Riksdagen,
men med afseende å det nära samband, hvari det står till förslaget om
ecklesiastik boställsordning, torde angeläget vara att erfara Riksdagens
uppfattning i fråga om förslaget, innan Eders Kungl. Maj:t fattar slutligt
beslut.»
Sedan departementschefen härefter uppläst det omarbetade förslaget
till förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor, hemställde han, att
Kungl. Maj:t måtte genom nådig proposition inhämta Riksdagens yttrande
öfver detta förslag och afvakta Riksdagens svar, innan Kungl. Maj:t företoge
den slutliga pröfningen af förslaget.
I denna hemställan instämde statsrådets öfriga ledamöter.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla
hvad departementschefen hemställt; och skulle proposition
till Riksdagen aflåtas af innehåll, bilaga vid detta
protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Gustaf Norström.
Bill. till Riksd. Prof. 1003. 1 Sami. 1 Afd. 40 Höft.
3