Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 32.
1
N:o 32.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
en väg anläggning inom Norrbottens län mellan Arvidsjaurs
kyrkostad och Muskusselet i Arvidsjaurs socken;
gifven Stockholms slott den 30 januari 1903.
Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag-, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,
att till anläggning af väg inom Norrbottens län mellan Arvidsjaurs
kyrkostad och Muskusselet i Arvidsjaurs socken anslag må under i
statsrådsprotokollet angifna villkor och förutsättning kunna från af
Riksdagen till vägbyggnader beviljade medel anvisas utan iakttagande
af det för vägbyggnadsfondens anlitande i allmänhet stadgade villkor
att statsbidraget icke må utgå med högre belopp än två tredjedelar af
den för väganläggningen beräknade kostnaden.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Hjälmar Westring.
Bih. till Riktd. Prot 1003. 1 Sami. 1 Afd. 10 Häft. (N:o 32.)
1
2
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 32.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 30 januari 1903.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lageuiieim,
Statsråden: Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer och
von Friesen.
Departementschefen statsrådet Westring anförde:
Uti underdånig skrifvelse den 17 oktober 1902 har domänstyrelsen,
i sammanhang med det styrelsen i anledning af den i Norrbottens och
Västerbottens län i allmänhet felslagna eller af högvatten i vissa ådalar
förstörda skörden föreslagit vissa åtgärder från skogsväsendets sida till
beredande af arbetsförtjänst för befolkningen, tillika framhållit, att ett
påbörjande under år 1902 af en länge förberedd landsvägsanläggning
mellan Arvidsjaurs kyrkostad och Muskusselet i Arvidsjaurs socken af
Norrbottens län, såsom varande en för nämnda socken och särskildt
dess inre delar mycket viktig förbindelseled, tvifvelsutan skulle vara en
för arbetsförtjänsts beredande särdeles lyckligt funnen utväg, på samma
gång företaget vore för ortens utveckling af stor betydelse. Något bidrag
från skogsmedlen till denna väganläggning, utöfver hvad enligt
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.
väglagen från kronans skogar för ändamålet kunde komma att utgå,
ansåge sig styrelsen emellertid ej hafva anledning ifrågasätta.
Öfver berörda framställning, i hvad den afsåge ifrågavarande väganläggning,
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen afgifvit infordradt
underdånigt utlåtande af den 24 november 1902 och därvid öfverlämnat,
förutom andra handlingar, en af distriktsingenjören Erik Wedberg den
16 april samma år upprättad plan för det ifrågavarande vägföretaget.
Enligt denna plan skulle vägen utgå från Arvidsjaurs kyrkostad
i nordostlig riktning förbi byarne Akkavare, Rännberg, Auktsjaur, Stormvrheden
och Tjappsåive till Muskusselet, få en sammanlagd längd af
44,200 meter samt kosta 218,300 kronor, däri inbegripen kostnaden för
de broar, som måste uppföras öfver åtskilliga mötande alfvar, såsom
bland andra Svärdsälfven, Stenträskälfven, Västra Kikkejaure älf och
Åby älf.
Uti sitt underdåniga utlåtande har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört, att vägen skulle hafva till ändamål dels att för de ofvan
uppräknade betydande byarne bereda en synnerligen behöflig utfartsväg
till Arvidsjaurs kyrkostad, dels att underlätta den jämförelsevis stora
person- och varutrafik, som sedan gammalt påginge mellan kyrkostaden
och Rite älfs floddal, dels ock att utgöra en länk i en tillkommande
förbindelseväg mellan landsvägen vid Arvidsjaur och landsvägen Jokkmokk—Kåbdalis
inom Jokkmokks socken.
Då någon behandling af vägärendet hos vederbörande myndighet
icke, försåvidt styrelsen hade sig bekant, ägt rum, ansåge sig styrelsen
icke kunna i sin underdåniga framställning om fördelning af de medel,
som för år 1903 ställts till Kungl. Maj:ts nådiga förfogande såsom
bidrag till nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest
mindre goda vägar, upptaga denna väg. Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förmenande saknade emellertid Arvidsjaurs sociren, äfven
om anslag till två tredjedelar af den för vägen beräknade kostnaden
kunnat densamma beredas, förmåga att själf bekosta den återstående
tredjedelen därutaf, då socknen redan förut vore mycket betungad med
andra stora väganläggningar och densamma nyligen jämväl fått sigålagdt
att underhålla den så kallade militärvägen, hvilken genomginge en ödslig
och från kyrkan aflägsen del af socknen; och då därtill komme, att
arbetet bland annat till följd af den mängd broar, som dära förekomme,
skulle vara lämpligt till beredande af arbetsförtjänst äfven under vintertid
för den nödlidande befolkningen, tvekade icke styrelsen att
förorda vägens utförande helt och hållet med statsbidrag, därest vägens
framtida underhåll genom i behörig ordning tillkommet beslut kunde
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.
blifva ordnadt. På grund af livad sålunda anförts Lar väg- oeli vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes, i öfverensstämmelse
med hvad som tillförene ägt rum, i nådig proposition föreslå
Riksdagen besluta, att af vägbyggnad smedel, som dels redan vore anslagna,
dels under närmaste framtiden kunde varda ställda till Kungl.
Maj:ts nådiga disposition, finge, utan fordran på tillskott från intressenternas
sida, användas för ifrågavarande väganläggning ett belopp af
218,300 kronor eller hela den beräknade byggnadskostnaden.
Uppå sedermera af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen telegrafiskt
gjord förfrågan har Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens
län den 30 november 1902 förklarat sig biträda styrelsens förslag om
byggande af ifrågavarande väg uteslutande med statsmedel med hänsyn
såväl till den ekonomiska ställningen i orten som till vägens nytta för
de stora kronoparkerna i Malmesjaurs revir, hvarjämte denna åtgärd
blefve en billig kompensation för''det vägdistriktet''pålagda underhållet
af militärvägen. Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge äfven vägen
vara af sådan betydelse för den allmänna samfärdseln, att någon tvekan
icke borde råda angående distriktets skyldighet att underhålla densamma.
Såsom redan af vederbörande myndigheter framhållits, skulle här
ifrågasatta väganläggning mellan Arvidsjaurs kyrkostad och Muskusselet
i främsta rummet afse att bereda de ofvan angjfna betydande byarne och
de vid Rite älfs öfre lopp befintliga handelsområden en behöflig utfartsväg*
men jämväl att utgöra en länk uti en framdeles blifvande ny samfärdsled,
förbindande landsvägen vid Arvidsjaurs kyrkostad med Pite älfdal
och genom den redan färdiga landsvägen Jokkmokk—Kåbdalis med
Lule älfdal.
Att den föreslagna vägen för en stor del af Arvidsjaurs socken är
af verkligt behof påkallad, torde vara ställdt utom allt tvifvel, liksom
att densamma kommer att vara till nytta för de störa kronoparkerna
inom Malmesjaurs revir.
Redan af dessa skäl anser jag, att den föreslagna väganläggningen
borde snarast möjligt komma till stånd.
Det skäl, som dock närmast föranledt mig att. redan nu, innan ens
de vägbyggnadsskyldige i orten hunnit att höras i ärendet, för Kungl.
Maj.t framlägga förslag till utförande af ifrågavarande vägföretag, är
emellertid det, att jag på grund af den för närvarande i dessa trakter
rådande nöden finner det nödvändigt att på allt sätt söka bereda den
nödställda befolkningen tillfälle till arbetsförtjänst.
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.
Då det emellertid, såsom ock af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framhållits, torde vara antagligt, att ortsinvånarne äfven under normala
förhållanden och följaktligen ännu mer under de nu rådande äro
urståndsätta att af egna medel bekosta den tredjedel af arbetet, som i regel
förutsattes för statsbidrags erhållande, anser jag i detta fall skäl förefinnas
för statens mellankomst för möjliggörande af vägföretaget i fråga.
Jag anser mig därför ock böra förorda framställning till Riksdagen
i syfte att — på sätt vid några föregående tillfällen skett — till anläggning
af väg från Arvidsjaurs kyrkostad till Muskusselet anslag
från vägbyggnadsfonden må kunna beviljas utan iakttagande af villkoret
att statsbidraget ej må öfverstiga två tredjedelar af kostnaden. Då
emellertid ifrågavarande väg kommer att blifva till väsentlig nytta för
orten, synes mig, så mycket mera som denna väg skulle komma att
byggas uteslutande af statsmedel samt dessutom staten för sina skogar
deltager i vägunderhållet, tillräckliga skäl saknas för frångående af principen
att med statsbidrag understödda allmänna arbeten böra af
vederbörande intressenter för framtiden underhållas. Vid beslut om
ifrågavarande vägs byggande uteslutande af statsmedel torde därför förbehåll
böra göras därom, att vederbörande väghållningsskyldige ikläda
sig ansvar för vägens framtida underhåll.
I öfrigt torde såsom villkor för det af mig förordade medgifvandet
böra, i enlighet med hvad förut i liknande fall stadgats, föreskrifvas,
att all för väganläggningen behöflig, enskilde tillhörig eller af enskilde
brukad jord skall utan ersättning upplåtas.
Kostnaderna för ifrågavarande vägföretags utförande torde, enligt
hvad jag från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inhämtat, lämpligen kunna
fördelas till utgående under fyra år, i hvilket fall vägen torde kunna
blifva färdig inom 1906 års utgång.
I händelse hvad jag nedan går att föreslå vinner bifall, torde jag
framdeles få underställa Kungl. Maj:ts pröfning frågan om fastställelse
af plan för företaget samt om de närmare bestämmelser, som böra i
afseende å arbetets utförande meddelas.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva,
att till anläggning af väg inom Norrbottens län mellan Arvidsjaurs
kyrkostad och Muskusselet i Arvidsjaurs socken anslag må, under ofvan
angifna villkor om kostnadsfri upplåtelse af mark samt under förutsättning
därjämte att vederbörande väghållningsskyldige förbinda sig att för
framtiden underhålla nämnda väg, kunna från af Riksdagen till vägbyggnader
beviljade medel anvisas utan iakttagande af det för vägbyggnadsBih.
till Riksd. Prat. 1903. 1 Rami. 1 Afd. 19 Höft. 2
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.
fondens anlitande i allmänhet stadgade villkor att statsbidraget icke må
utgå med högre belopp än två tredjedelar af den för väganläggningen
beräknade kostnaden.
Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnade, att proposition
i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
E. K. Almqvist.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1903.