Kungl. Majrts Nåd. Proposition N:o 31.

1

N:o 31.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen om vissa ändringar
i förordningen angående bevillning af fast egendom samt
af inkomst den 3 december 1897; gifven Stockholms slott
den 30 januari 1903.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
linansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att besluta, att 9, 10, 14, 24, 27 och 32 §§ i nådiga förordningen angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst den 3 december
1897 jämte de vid samma förordning fogade formulär n:is 5, 6, 7 och
8 till längder öfver inkomstbevillning och sammandrag af taxeringslängderna
måtte erhålla den förändrade lydelse, som af härvid fogade
förslag utvisas.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Ernst Meyer.

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 18 Höft.

1

2

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 31.

Förslag

till vissa ändringar i nådiga förordningen angående bevillning af fast
egendom samt af inkomst den 3 december 1397.

9 §•

Skyldige att utgöra inkomstbevillning är o:

a) -------------------

b) ---------_---------

c) ------------------r —

Hvad —--— — — —--— —-----vinstj;

dock att för inkomst, som åtnjutes af vanliga handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, bevillning utgöres
af delägarne, en hvar efter hans andel af bolagets inkomst.

10 §.

Grunder för inkomsternas beräknande.

4 mom. Däremot må afdrag ske:

vid beräkning af inkomst utaf arbete:

e) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna tjänster
eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom resekostnadsersättning

— — — — — — — — — — — — — — — — —--anslag

till skrifmaterialier, kontorshyra och andra expenser —-----

14 §.

Till ledning vid taxeringen skola följande uppgifter meddelas:

1:°)----------1--------

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

3

2:6)--— — — — — — — — — — —---—_ —

e) af styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts
oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under
offentlig kontroll, så ock af en hvar, som under nästföregående år varit
taxerad för inkomst af rörelse eller yrke till belopp af minst 5,000
kronor:

enahanda uppgift, hvarom i b) stadgas angående lön- och arfvodestagares
samt öfriga arbetares löneförmåner.

I uppgift-------------uppgifves.

24 §.

Underlåter någon att inom stadgad tid afgifva enligt 15 § eller
17 § föreskrifven uppgift eller att inkomma med sådan särskildt infordrad
uppgift eller upplysning, som i 22 § omförmäles, hafve förlorat
rätten att fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften
eller upplysningen skolat afse.

Hörsammar den, som på grund af förordningens föreskrift eller
enligt 22 § 2 mom. erhållen anmaning varit pliktig aflämna uppgift
eller upplysning, men underlåtit afgifva sådan eller aflämnat ofullständig
uppgift eller upplysning, icke honom tillställd anmaning att afgifva
fullständig uppgift eller upplysning, böte ett belopp, svarande
mot tio procent af den bevillning, som inom beredningsdistriktet varder
den skatt skyldige påförd för den inkomst, som uppgiften eller upplysningen
skolat afse.

Gitter den uppgiftsskyldige visa giltig ursäkt för underlåtenheten,
äge här stadgad påföljd icke rum.

Genom aflämnande af sådan uppgift till ledning för egen taxering,
som i förordningen om inkomstskatt omförmäles, anses dock i denna
förordning stadgad skyldighet att afgifva dylik uppgift äfven vara
fullgjord.

27 §.

Granskning af de skattskyldiges till ledning för egen taxering
lämnade uppgifter skall verkställas endast af vederbörande taxeringsmyndighets
ordförande med biträde i hvar je särskildt fall af den ledamot,
taxeringsmyndigheten utser. I granskning hos taxeringsnämnd eller
pröfningsnämnd skall jämväl kronoombud deltaga.

4

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxeringsmyndighet
lämnas vidare redogörelse än som för taxeringen oundgängligen
erfordras.

Dylik uppgift må ej, utan att den skattskyldige skriftligen medgifvit
uppgiftens offentliggörande, vara tillgänglig för andra än de
personer, hvilka, enligt hvad nyss är sagdt, skola granska uppgiftens
innehåll, kronoombud hos taxeringsnämnd och pröfningsnämnd samt
de ämbets- och tjänstemän, hvilka i och för sin befattning däraf erhålla
del, och må ej heller utan den skattskyldiges skriftligen afgifna samtycke
i taxeringsnämnds eller pröfningnämnds protokoll intagas; skolande
efter taxeringsårets utgång omförmälda uppgifter i försegladt konvolut
öfverlämnas till vederbörande kronofogde eller magistrat, hos hvilken
de skola behörigen förvaras, intill dess fem år förflutit, hvarefter de
förstöras.

32 §.

Bevillningsberednings ordförande åligger särskild!:

a) ------------------

b) - ------------------

c) att vid beredningens sammanträden föra ordet, tillhandahålla

och meddela ledamöterna alla i och för taxeringen erhållna uppgifter
och upplysningar, med den inskränkning, hvartill stadgandena i 27 §
föranleda, i taxeringslängden--meddelas; samt

d) ------------------.

Formulär N:o 5.

Taxeringslängd

öfver

inkomstbevillningen

och

inkomstskatten

inom

och

län

\

för år 19

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Nummer å uppgift eller annan
bilaga.

Den skattsk

namn och titel eller yrke.

y1 di g e s

.

bostad.

Nummer å hus, hemman eller

lägenhet.

Taxering e

Af b e v i 11 n i n g s b e r e d n

uppskattad inkomst

n 1 i g

ing

„.3

CD

er Q->
CD

å?

~ CD

5’p

erq

O: P
»-s ens

o

•-t CD
P* 3

3 31
ö<5.
era

CD

3 *“

coo

r»

“ i föreslagen beskattningsbar

c , inkomst.

rillnings-

A

up

af kapital.

af tjänst eller pension.

af rörelse, yrke
eller eljest

Summa.

af kapital,

af tjänst eller pension.

af kanal, järnväg, annan

farväg, skeppsrederi,
sjöfart eller af arrende
af staten tillhörig
jordbruksfastighet.

annan. l)

1

Brukspatronen J. E. Bergström

Råbelöf.....................

1

1,000

_

10,000

11,000

11,000

1,000

2

Rättaren Måns Trulsson......

» .....................

_

—

600

_

_

600

450

150

600

3

Mjölnaren A. Fogelberg ......

Råbelöfs kvarn .........

_

_

700

—

300

1,000

450

550

—

700

4

Hemmansägaren Nils LarssonlRöksta .....................

1

—

_

—

1,700

1,700

_

1,700

—

_

5

F. d. Grosshandlaren K. Berg

Ahlby...................

2

7,500

_

—

—

7,500

_

7,500

7,500

_

Länsmannen A. Blomberg ...

Sanda ..................

1

—

1,300

—

400

1,700

—

1,700

1,300

L. N. Cronvall ..................

För Åby stenkärlsfabrik

_

—

_

—

1,000

1,000

—

1,000

—

_

Skomakaren L. Jönsson......

Hofstena ..................

—

_

_

700

700

600

100

_

Grosshandlaren C. J. Lönn...

Sundbyberg ...............

25

1,000

_

1,000

4,000

6,000

_

6,000

1,000

_

6

Lasarettsläkaren 0. SandberglRimbo .....................

_

—

1,000

—

3,000

4,000

_

4,000

1,000''

Sömmerskan Glara Jansson

» ....................

_

_

_

_

500

500

450

50

_

_ j

7

Arrendatom A. Carlsson......

Vellnora kungsgård ...

_

—

_

1,000

1,000

786

_

Densamme ........................

—

_

_

400

400

} 300

314

—

8

Kåmreraren S. Wandberg ...

Hammarby ...............

_

1,000

600

—

—

1,600

300

1,300

1,000

600

9

Skepparen L. Johansson......

Simpnäs ..................

_

—

600

1,000

—

1,600

—

1,600

—

600

Densamme m. fl................

B .................

_

_

500

_

500

_

500

_

_

10

Kommissionären N. Edlind...

Österby.....................

_

500

500

_

500

1,500

300

1,200

500

500 [

11

Enkefru E. Jakobson .........

Ekeby .....................

—

—

—

—

—

—

—

Summa

11,000

5,300

3,500

22,500 42,300 2,850 39,450

11,00015,300

Förrättningsstället N. N. den maj 19

/

N. N.

Ledamot.

Bevillningsberedningen
N. N.

Ordförande.

N. N,

Ledamot.

Anmärkningar.

l:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de ändringar
uppgift å det beskattningsbara inkomstbeloppet.

2:o. Då skattskyldig har inkomst af flera yrken, näringar eller tjänster, bör, där specifikation däraf ej kan på annat sätt
3:o. Om arrendator af sådan staten tillhörig jordbruksfastighet, för hvilken fastighetsbevillning icke erlägges, är uppskattad
kommunalutskylders debitering så väl inkomst- som bevillningsbeloppen särskildt upptagas, på sätt detta formulär visar.
i:o. Då uppgift affordrats skattskyldig, bör beviset därom taxeringslängden bifogas.

5:o. Såsom inkomst af pension upptagas äfven: årligt understöd, gratifikation, lifränta och undantagsförmån.

*) Uppgår inkomsten ej till 1,000 kronor, utgöres ej vägskatt, så vida ej den skattskyldige har annan inkomst, hvilken

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31. 7

förordningen

Taxering enligt inkomstskatte-förordningen.

Bevillningsberedningens

anteckningar.

i

Taxeringsn

skattad inkomst

af rörelse, yrke
eller eljest

ämne

e n

„ 3

CD

2. sr

P

P

era

g

p:

>r

3

>

0^*0
® O.
8*2

S 00
£ 3

2-1''

B 2

Af

bevillnings-

beredningen

Af

taxerings-

nämnden.

g

*1

p:

s*r

3

p

>

8*1

«•!

® 5

OBJ
*B ®

y g,

© S

af kanal, järnväg, annan

farväg, skeppsrederi,

i sjöfart eller af arrende

af staten tillhörig

jordbruksfastighet.

annan *)

Summa.

5 ^
S''p

t?

o: p

O

2 O

5. c?

p era
era

O i—k-

ö £

000

n beskattningsbar

'' inkomst.

p

o-

er

<D

<''

B.

era

iden beslutade ändringar

gsbara inkorastbeloppen.

föreslagen inkomst.

beräknadt belopp, efter

hvilket skatt utgår.

taxerad inkomst.

beräknadt belopp, efter

hvilket skatt utgår.

5’

w-

o

3

CO

M

&

e-t*

nden beslutade ändringar
fter hvilka skatt utgår.

10,000

11,000

1 1

11,000110 -

12,500

17,100

1

27,200 17.100

27,200

272

29,500

—

—

600

450

iso;

1 50

—

_

—

—

—

—

_

300

1,000

450

550!

5 50

1,000

200

1,000

200

2 —

i

_

1,700

1,700

—

1,700]

17 —

—

3,900

3,500

4,000

4,000

40

—

_

—

7.500

—

7,500

75 -

9,000

28,500

60,000 28,500

60,000

600

68,300

—

400

1,700

—

1,700

17 —

—

2,100

1,500

2,100

1,500

15

—

/ Mantalsskrifven i N. N. kommun och så-

—

1,000

l,uoo

—

1,000,

10 —

—

—

—

—

—

—

\ ledes ej berättigad till afdrag.

—

700

700

600

100

1 -

—

—

—

—

—

—

Har 6 barn. Hustrun sjuklig.

1,000

5,000

7,000

—

7,000

70 —

—

6,300

6,400

7,300

7,900

79

—

—

3,000

4,000

—

4,000,

40 —

I

—

3,000

2,600

3,000

2,600

26

1,200

__

1,200

975]

9 75

'' 786

1,400

600

1,600

800

8

300

—

400

400

325

3 25

314

—

—

—

—

—

—

—

1,600

300

1,300,

13 —

--

2,600

2,000

2,600

2,000

20

—

1,000

—

1,600

—

1,600

16 —

—

1,800

1,000

1,800

1,000

10

—

500

—

500

500,

5,—

—

—

—

—

—

—

—

—

500

1,500

300

1,200

12 —

—

1,500

700

1,500

700

7

'' -

—

—

—

—

— 1

—

1,400

600

1,400

600

6

500

3,700] 23,000

43,000

2,400

40,600 406!—

-!

| j 1 1

70,600] 106,300 71,900]l08,500!

l,085j

—

i

Förrättningsstället N. N. den ____________________________ 19

N. N. N. N.

Häradsskrifvare. Kronoombud.

På taxeringsnämndens vägnar
N. N.

Ordförande.

N. N N. N.

Ledamot. Ledamot som

af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje skattskyldig innehåller tillförlitlig
åstadkommas, underrättelse därom i anteckningskolumnen införas.

icke blott för inkomst af arrendet, utan ock för annan rörelse eller yrke eller tjänst, pension eller kapital, böra med afseende å

tillsammans med den ifrågavarande uppgår till eller ötverstiger 1,000 kronor.

—

?\

... • • i''-,

,rr *i ; . • ''

A

r

Formulär N:o 6.

Af

läns

pröfningsnämnd

beslutade ändringar i taxeringen

till

inkomstbevillning och inkomstskatt

för år 19

Bih. till Biksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 18 Käft.

2

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 31.

Den skattskyldiges

Taxering

enligt be

villnings-

i

B

3

-i |

Pv

2>§

dfs.

? 3>i namn och titel eller yrke.
gj

P ;

S i

B !

%

Nummer å hus, hemman eller

lägenhet.

-o

5

CA

o

-Q

Af

t a x e r i

ngsnämnden

Uträknad bevillning.

Af

uppskattad inkomst

B

: *-• et>

antagen beskattningsbar
inkomst.

upp-

af tjänst eller pension.

af kapital.

af rörelse, yrke
eller eljest

dgifvet afdrag enligt 11 §
bevillningsförordningen.

Summa.

af kapital.

af tjänst eller pension.

af kanal, järnväg anr.an

farväg, skeppsrederi,

sjöfart eller af arrende

af staten tillhörig

jordbruksfastighet.

P

B

B

S

N. N. socken.

I

i

.

Brukspatronen J. E. Bergström

Råbelöf ........ 1

1,000 - -

- -

10,000

11,000 -

11,000

110 -

1,500

- -

F. d. Grosshandlaren E. BergJAhlby........... 2

7,500j — —

- -

- -

7,500 -

7,500

75 -

9,000

—

Arrendatorn A. Carlsson......

Yellnora kungs- —

- -! - -

1,200

- -

1,200 |

’300

975

9 75

- -

- -

gård ......... —

!

400

400 J

Enkefru E. Jakobson .......

Ekeby .........i —

1 — —

— —

— —; —

325

3 25

Summa! _

8,500! -

1,200

10,400

20,100 300

19,800

198-

10,500

- -

Den af pröfhingsuämnden beslutade förhöj-

; ning utgör alltså ......

......................| -

2,000 - -

- -

1,000

- - -

- -

- -

- -

-

Iminskning utgör alltså .....

200

loch förhöining utöfver minskningen

2,800, -

2,800

28

!

Sägerj —

10,500| - -

1,ooojl 1,400: 22,900j 300

22,600

| 226 -

1 - -

N. N. den

N. N.

Riktigheten af ofvan -

Anmärkning. Sedan längden blifvit afslutad, skall uti fögderisammandraget af taxeringslängderna införas
och inkomstskatt på sätt formuläret n:o 7 närmare visar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31. 11

f ö r o r d n

ingen.

Taxering enligt inkomst-skatteförordningen.

§ i pröfningsnämndens protokoll.

j

Anteckningar.

1

1

pröf ning s nämnder

skattad inkomst

3

*-• O

erro''
™ 3*

— te

D ~

5’SL
<n 2
00 *1
» P
»Oq

° g
O- ö

OQ

ct> h-3

C/Pi

antagen beskattningsbar

inkomst.

Uträknad bevillning.

Af

taxerings-

nämnden

Uträknad inkomstskatt.

Af

pröfnings-

nämnden

Uträknad inkomstskatt.

af rörelse, yrke
eller eljest

Summa.

jaf kanal, järnväg, annan

farväg, skeppsrederi,

I sjöfart eller af arrende

af staten tillhörig

jordbruksfastighet

annan.

taxerad inkomst.

beräknadt belopp,

efter hvilket skatt

utgår.

taxerad inkomst.

beräknadt belopp,

efter hvilket skatt

utgår.

11,000

12,500

12,500

125

17,100

27,200

272

18,000

29,500

295

20

1

Annot. i taxeringsl. sid. —

—

—

9,000

—

9,000

90

—

28,500

60,000

600

31,100

68,300

683

23

D:o i d:o sid. —

1,000

_

1,000

)

786

7

86

> 300

1,600

800

8

1,100

300

3

—

D:o i d:o sid. —

1 “

400

400

J

314

3

14

—

—

—

—

—

—

1,400

600

6

1,300

500

5

—

D:o i d:o sid. —

1,000

11,400

22,900

300

22,600

226

48,600

88,600

886

51,500

98,600

986

_

2,900

10,000

100

—

-

—

-

-| 51,500

98,600

986

—

—

—

—

stående längd vitsordas af

N. N.

Kronoombud.

sammanlagda beloppet af den utaf pröfningsnämnden beslutade förhöjning eller minskning jemte derå uträknad bevillning

i i

Formulär N:o 7.

Sammandrag

af

taxeringslängderna i N. N. fögderi (stad) af N. N. län

för år 19.....r

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Enligt bevill -

Taxeringsdistriktets nummer.

Härad

(Stad).

Socken

(Taxerings-

distrikt).

af taxeringsnämnden uppskattade värden å fast egendom,

för hvilken bevillning
erlägges.

för hvilken bevillning icke erlägges,

Summa

värde å ;
all fast 1

egendom.:

Jord-

bruks-

fastig-

het.

Annan

fastig-

het.

Summa.

såsom tillhörig staten, j såsom :

tillhörig

Jor,d- ! Annan kommu'' Summa,

bruks- i , ] iner, me-

faslig- fastl«- Summtt*j nigheter

het. het. ! j m. fl.

i:a

2:a

N. N......

N. N.......

N. N.......

N. N......

N. N......

N. N.......

1,000,000

320.000

450.000

730.000

600,000 1,600,000

410.000 730,000

300.000 750,006

650.000 1,380,006

500.000 100,000 600 000 90,000 690,000 2,290,000

200.000 10,000 210,000 25,000! 235,000 965,000

1 125,000!--| 125,000 15,000 140,000] 890,000

10,000! 15.000 25,000 30,000j 55,000 1,435,000

Summa

2.500,0001,960,000 4,460,000 835,000 125,000 960,000: 160,000! 1,120,000; 5,580,000

Från ofvanstående s:a 2,500.000 1,900,000 4,460,000 835,000 125,000 960,000! 160,000:1,120,000 5,580,000!
Afgår:

Af pröfningsnämnden

beslutad minskning--j 1,000 1,000; 5,000j--| 5,000|--- ! 5,000| 6,000j

Säger 2,500,000 1,959,000 4,459,000 830,000 125,000 955,000 160,000 1,115,000 5,574,000

Tillkommer:

Af pröfningsnämnden

beslutad förhöjning! 5,000 --| 5,000 --|--j--| 2,000j 2,000| 7,000

Summa 2,505,000 1,959,000 4,464,000 830,000 125,000 955,000 162,000 1,117,000 5,581,000

Anmärkning.

I kolumnen för uppskattad inkomst af rörelse, yrke eller eljest upptages sammanlagdt belopp af suminkomst
af rörelse, yrke eller eljest» upptagna kolumner.

Kunffl. Majtts Nåd. Proposition N:o 31.

15

ningsförordningen

Enligt inkomstskatte-förordningen.

af taxeringsnämnden

uppskattad inkomst

Uträknad bevillning

Af taxerings-nämnden

Uträknad inkomstskatt.

1

af

kapital.

i

I

|

•f af

rörelse
tjänst j , .

eller yrke
eller „

, eller

pension.

eljest.

Summa.

Medgifvet
afdrag
enligt 11 §
af böVill-nings-förord-ningen.

Be-

skatt-

nings-

bar

in-

komst.

för

jord-

bruks-

fastig-

het-

för

antlän

fastig-

het.

för

inkomst

Summa.

kapital j
och

arbete.

taxerad inkomst.

berflknadtfbelopp, efter
hvilket skatt utgår.

7,200

11,600

18,900

37,700

1,350

36,350

600 —

300 —

363 50 1,263 50

62,500

98,900

989

3,000

3,400!

14.000

20,400

1,100

19,300

192 —

205 —

193 —| 590 —

35,000

42,000

420

2,000

5,400:

9,000

16,400

1,200 15,200

270 —

150 —

153 —| 572 —

22.400

23.500

235

8,000

4,500j

12,000

24,500

1,700; 22,800

438 —

325 — 1

228—1 991!—

41,900

58,800

588

20,200

24,900

53,900

99,000

5,350 93,650,

1,500 —

980 —

936150 3,416 50,161 800! 223,200; 2,232

N. N.

den . . .

N. N.

Häradsskrifvare.

20,200

24,900

53,900

99,000

5,350 93,650

1,500 —

980-

936 50 3,416 50

161,800 223,200 2,232j

200

—

J

— 50

— i— — 50

1,200

1,900

19:

20,200

24,900

53,700

99,000

5,350

93,650

1,500 —

979 50

936 50 3,416 —

160,600! 221,300! 2,213|

2,000

__

1,800

_

1,800

3 —

18— 21-

4,800

5,600

56

22,200

24,900

53,700

100,800

5,350 95,450,

1,503 —

979 50

954 50 3,437 -

165,400! 226,900 2,269!

N. N. den

N. N.

Häradskri f vare.

morna uti de i taxeringslängderua öfver inkomstbevillningen under rubriken »åt taxeringsnämnden uppskattad

16

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 31.

Formulär N:o 8.

Sammandrag dels öfver bevillningen af fast egendom samt af inkomst äfvensom

dels ock öfver inkomstskatten

i

N. N. fögderi ...............

N. N. dto ...............

...................................

N. N. stad ...................

N. N. d:o ....................

Summa

Bevillning af fast

egendom.

B e v i

Ilning af

Uppskattadt värde

Uträknad bevillning

Uppskattad inkomst

å jord-bruks-fas tig-het.

å annan
fastig-het.

Summa.

för jord-bruks-fastig-het.

för

annan

fastig-

het.

Summa.

af

kapital.

af tjänst
eller
pension.

af rörelse
eller yrke
eller
eljest.

Summa.

Kutigl. Maj.ts Råd. Proposition R:o 31.

17

öfver taxeringsvärdet å sådan fast egendom, för hvilken bevillning icke erlägges,
i ........................ län för år 19........

inkomst.

Medgifvet

enSgtTl § Beskul1- Uträkaf
bevill- nlnSskar »ad beningsför-
''nkou,sL vil,ninSordningen.

Summa
bevillning
af fast
egendom
samt af
inkomst.

Uppskattadt värde å fast egendom, för hvilken
bevillning icke erlägges,

såsom tillhörig staten.

Jord bruks fastig het.

Annan

fastig het.

Summa.

såsom
tillhörig
kommuner,
menigheter

m. fl.

Summa.

Inkomstskatt.

Beräknadt
be Taxerad

l°PP>
efter

hvilket
skatt
utgår.

inkomst.

Ut räknad inkomst skatt.

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 18 Håft.

B

18

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 31.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Kungl„ Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet A
Stockholms slott den 30 Januari 1903.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lageriikim,
Statsråden: Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,
von Friesen,

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anförde i underdånighet: Genom

förordningen om inkomstskatt den 21 juni 1902 har den
enligt gällande förordning angående bevillning af fast egendom samt
åt inkomst, i vår skattelagstiftning redan förefintliga skyldighet att lämna
uppgifter till ledning för egen och andras taxering utsträckts i högst
atsevärd grad. Den förändring i själfva taxeringsförfarandet, som häraf
blir en följd, kommer dock icke att beröra blott inkomstskattetaxeringen.
Denna taxering skall nämligen verkställas af de enligt bevillningsförordningen
tillsatta taxeringsmyndigheter och i sammanhang med de
af dem enligt samma förordning verkställda taxeringar till bevillning.

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Nämnda myndigheter komma därvid gifvetvis att, oafsedt om uppgift
i det särskilda fallet afgifvits på grund af föreskrift i förordningen om
inkomstskatt eller i bevillningsförordningen, använda aflämnade deklarationer
vid bägge taxeringarna. Häraf påkallas vissa ändringar i bevillningsförordningen,
ty dels blifva, såsom nedan närmare skall visas, de
uppgifter rörande egna inkomster, som enligt samma förordning skola
aflämnas, i regel öfverflödiga, dels erfordras för uppgifternas hemlighållande
samma garantier i afseende å bevillningstaxeringen, som redan
i 34 § förordningen om inkomstskatt lämnas i fråga om inkomstskattetaxeringen.
Förslag till vissa därat föranledda och andra af sambandet
mellan förordningarna betingade ändringar i bevillningsförordningen
hade jämväl uppgjorts af de kommitterade, som under år 1901 inom
finansdepartementet utarbetat det förslag till förordning om inkomstskatt,
hvilket legat till grund för Kungl. Maj:ts nådiga proposition i
ämnet till 1902 års Riksdag. Att förslag till ändringar i bevillningsförordningen
icke i sammanhang med nämnda proposition förelädes
Riksdagen till antagande berodde, såsom dåvarande departementschefen
vid tillstyrkandet af berörda proposition angaf, på formella skäl. Inkomstskatten
var nämligen afsedd att påföras först under år 1903
och rubriceras såsom inkomstskatt för samma år, men den bevillning,
om hvilken 1902 års Riksdag hade att besluta, var 1902 års bevillning.
Först 1903 års Riksdag hade att besluta om bevillningsförordningen för
år 1903, som skulle tillämpas samtidigt med den nya inkomstskatteförordningen.
Efter utfärdandet af denna förordning, som affattats i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med det inom finansdepartementet utarbetade
förslag i ämnet, är det således innevarande Riksdag, för
hvilken förslag till de med anledning däraf erforderliga ändringar i
bevillningsförordningen bör framläggas.

De ändringar i nämnda förordning, hvilka jag i nära anslutning
till kommitterades därutinnan utarbetade förslag anser mig böra tillstyrka,
hafva med afsikt icke gjorts mera omfattande, än som för vinnande
af de med ändringarne afsedda ändamål varit oundgängligen
nödigt, Det torde nämligen icke vara lämpligt att på grund af bestämmelserna
rörande inkomstskatten, som dock ännu endast provisoriskt
upptagits i vårt skattesystem, införa andra nyheter i bevillningsförordningen
än dem, som af sambandet mellan förordningarna ovillkorligen
betingas eller utan större ändringar kunna genomföras. Om bevillningsförordningens
bestämmelser således af denna anledning lämnas så godt
som orubbade, blir ett sådant tillvägagående jämväl till fördel i ett
annat afseende. Det är nämligen af vikt, att inom Riksdagen prof -

20

Kungl. Maj.-ta Nåd. Proposition N:o 31.

ningen af erforderliga ändringar, särskild! hvad angår uppgiftsskyldigheten,
må kunna utan alltför stor tidsutdräkt verkställas. Innan den
1 april skola deklarationerna, som bekant, i regel vara aflämnade och
i god tid dessförinnan böra åtminstone de ändringar i bevillningsförordningen,
som hafva afseende å dessa, vara till allmän efterrättelse
kungjorda.

Af hvad förut nämnts framgår, att de deklarationer, som enligt
förordningen om inkomstskatt skola af skattskyldige aflämnas, komma
att, äfven om bestämmelser därom icke meddelas, användas jämväl vid
bevillningstaxeringen. Det formulär till uppgift om egna inkomster,
som enligt förordningen om inkomstskatt skall af uppgiftsskyldig begagnas,
är också uppställdt så, att uppgiften omedelbarligen kan tjäna
till ledning vid bestämmandet af den uppgiftsskvldiges enligt bevillningsförordningen
beskattningsbara inkomster. På grund*häraf och då den
i bevillningsförordningen för vissa skattskyldige stadgade uppgiftsskyldighet
faller inom ramen af den deklarationsplikt, som åligger
samma skattskyldige enligt inkomstskatteförordningen, bör alltså all
uppgiftsskyldighet. anses fullgjord efter behörig deklaration af inkomsterna
enligt sistnämnda förordning. I tillämpningen af den i 24 §
bevillningsförordningen nu gifna bestämmelsen om påföljd vid underlåtenhet
att fullgöra däri stadgad uppgiftsskyldighet bör därför sådan
inskränkning vidtagas, att skattskyldig, som afgifvit deklaration om
sina inkomster enligt inkomstskatteförordningen, icke i något fall blir
underkastad nyssberörda påföljd. Kommitterade hafva också föreslagit,
att nämnda § måtte erhålla tillägg därom, att genom aflämnande af
uppgift enligt förordningen torn inkomstskatt skulle den i bevillningsförordningen
stadgade skyldighet att afgifva dylik uppgift äfven vara
fullgjord.

Medan således genom en dylik bestämmelse tillämpningen af de
stadganden rörande själfdeklaration, som lämnas i bevillningsförordningen,
högst väsentligt torde inskränkas, skulle däremot den i samma förordning
stadgade skyldighet att aflämna uppgifter till ledning för andras
taxering — om kommitterades därutinnan uppgjorda förslag godkännes —
i icke ringa mån utsträckas. Kommitterade hafva nämligen föreslagit
sådan ändring i 14 § bevillningsförordningen, att den vissa verk och
bolag nu åliggande skyldighet att lämna uppgifter angående lön- och
arfvodestagare samt öfrige arbetares löneförmåner utsträckes till en
hvar, som under nästföregående år varit taxerad för inkomst af rörelse
eller yrke till belopp af minst 5,000 kronor. Som uppgifter af detta
slag liksom alla andra uppgifter rörande andras inkomster, hvarom

21

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 31.

bevillningsförordningen redan nu stadgar, enligt 26 § inkomstskatteförordningen
äro ämnade att tjäna till ledning jämväl vid inkomstskattetaxeringen,
skulle taxeringsmyndigheterna i nämnda uppgifter
erhålla, utom erforderlig kontroll öfver aflämnade deklarationer, en i
de flesta fall tillfredsställande ledning för taxering af de smärre inkomsttagare,
hvilka icke äro skyldiga att utan anmaning deklarera.
Det stora flertalet bland dessa inkomsttagare utgöres nämligen af
sådana i annans tjänst anställda personer, om hvilkas inkomster enligt
gällande och föreslagna bestämmelser uppgifter skola aflämnas af
arbetsgifvare.

Om lämpligheten af en dylik utsträckning af uppgiftsskyldigheten
läror heller ingen tvekan råda.

Hvad däremot angår den föreslagna ändringen i 24 § bevillningsförordningen
har kammarrätten i sitt den 2 december 1901 öfver kommitterades
förslag afgifna utlåtande funnit anledning till åtskilliga anmärkningar.
Denna ändring skulle nämligen, såsom kammarrätten
med flera exempel velat visa, icke fullt klargöra sambandet mellan
deklarationsbestämmelserna i bevillningsförordningen och motsvarande
bestämmelser i inkomstskatteförordningen. I det fall att en skattskyldig,
som enligt båda förordningarna vore pliktig att lämna uppgift till ledning
för egen taxering, underlåtit aflämna den detaljerade uppgift, som
enligt inkomstskatteförordningen skall afgifvas, och i stället allenast
aflämnat en summarisk uppgift rörande sina enligt bevillningsförordningen
beskattningsbara inkomster, skulle han således hafva förlorat
rätten att fullfölja talan rörande inkomstskattetaxeidngen, medan han
samtidigt vore oförhindrad att besvära sig öfver taxeringsmyndigheternas
beslut rörande hans taxering till bevillning. Ett sådant förhållande
syntes komma att vålla svårigheter vid tillämpningen. Gjordes därjämte
icke någon förändring med afseende å de i ifrågavarande §
meddelade straffbestämmelser vid underlåtenhet att efterkomma anmaning
att fullgöra stadgad uppgiftsskyldighet, kunde näppeligen
undgås, att den, som ej ställt sig dylik anmaning till efterrättelse, för
tredska ådömdes böter efter bägge förordningarna. Då nämligen uppgiftsskyldighet,
hvarom här är fråga, jämväl folie under den i inkomstskatteförordningen
stadgade deklarationsplikt, blefve ohörsamhet mot
anmaning att lämna föreskrifven uppgift en förseelse, som vore straffbar
enligt bägge förordningarna.

Ehuru det icke torde kunna förnekas, att med den af kommitterade
föreslagna ändringen i 24 § bevillningsförordningen svårigheter kunna,
såsom kammarrätten påpekat, i särskilda fall möta vid tillämpningen

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

af förordningarnas bestämmelser rörande nppgiftsskyldigheten, tror jagdock
icke, af skäl jag vidare skall utveckla, att dessa svårigheter äro
af den art, att man med hänsyn 1 ill desamma bör afstå från kommitterades
förslag. Ett fullt klart uttryck för sambandet mellan bevillningsoch
inkomstskatteförordningarna, med den uppställning sistberörda förordning
erhållit, torde nämligen icke kunna vinnas utan en i vissa
delar ganska genomgripande omarbetning af bevillningsförordningen.
Utom det att ett sådant förfarande skulle vara olämpligt med hänsyn
till inkomstskattens provisoriska karaktär, torde det tillika vara så till
vida obehöflig^, som den föreslagna nya bestämmelsen i 24 § bevillningsförordningen
icke kan vålla något missförstånd hos allmänheten i
fråga om uppgiftsskyldighetens fullgörande. De svårigheter, som för
myndigheter kunna uppstå vid tillämpningen af förordningarnas bestämmelser
i förevarande afseende, torde dessutom ej vara så stora,
som kammarrätten föreställt sig. Någon nämnvärd tvekan om tillämpningen
af straffbestämmelser vid underlåtenhet att efterkomma anmaning,
hvarom förut nämnts, lärer icke kunna uppstå. Anmaning, som delgifves
skattskyldig, torde nämligen i regel komma att göras under
uttryckligt åberopande af visst författningsrum, hvarigenom också den
fråga afgöres, efter hvilken förordning underlåtenhet att efterkomma
anmaning bör bedömas. Gifvetvis kunna å dylik underlåtenhet icke
tillämpas andra straffbestämmelser än sådana, som bestämts med hänsyn
till åberopade författningsrummet. I de säkerligen sällsynta fall, då ett
dylikt åberopande icke sker, kan naturligen anmaningen icke anses
medföra annan förpliktelse för den anmanade än att lämna uppgift
enligt den ena af ifrågavarande förordningar. Efter hvilken förordning
underlåtenhet att efterkomma anmaningen under sådant förhållande
bör bedömas, måste afgöras för hvarje särskildt fall.

Om jag således icke kan dela kammarrättens betänkligheter i
förberörda afseende, har jag däremot af vissa, utaf kammarrätten i annat
sammanhang anförda skäl funnit, att ändringarna i 24 § bevillningsförordningen
icke böra inskränkas till det af kommitterade föreslagna
tillägg. De i andra stycket af nämnda § lämnade straffbestämmelser
för tredska hafva för närvarande afseende allenast å dem, hvilka äro
skyldiga att utan anmaning deklarera. Den, som först efter anmaning
är pliktig lämna uppgift om sina inkomster, kan icke för tredska eller
underlåtenhet att efterkomma upprepad anmaning att fullgöra nämnda
plikt drabbas af någon påföljd utöfver den, som enligt bestämmelsen i
första stycket af ifrågavarande § stadgats för försummelse att hörsamma
en första anmaning i nämnda syfte. Taxeringsmyndigheterna komma

23

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

således att i ett dylikt fall stå maktlösa gent emot den, hvilken fortfarande
vill undandraga sig sin uppgiftsplikt. Denna skillnad i bedömandet
af tredska, om den försumlige varit skyldig att utan anmaning
eller först efter anmaning deklarera, förefinnes icke i förordningen om
inkomstskatt och lärer icke heller vidare här böra godkännas.

Såsom förut anmärkts, komma de i förordningen om inkomstskatt
föreskrifna deklarationerna att läggas till grund för såväl mkomstskattesom
bevillningstaxeringarna. De garantier för deklarationernas hemlighållande,
som inkomstskatteförordningen lämnar, måste alltså äfven
tillförsäkras uppgiftspliktige i bevillningsförordningen. I anledning
häraf torde de i 34 § förordningen om inkomstskatt lämnade bestämmelser
om sättet för deklarationernas granskning och öfriga stadganden,
som afse deklarationernas hemlighållande, jämväl böra inflyta i bevillningsförordningen.
Genom en där af föranledd ändring af bestämmelserna
i 27 § af sistnämnda förordning skulle den bevillningsberedning
i dess helhet hittills tillkommande rätt att granska uppgift utöfvas af
beredningens ordförande med biträde af en ledamot. På grund häraf
erfordras en mindre omredigering af 32 § c), som innehåller bevillningsberedningsordförandes
åligganden vid beredningens sammanträden.

Om de återstående smärre detaljändringar i bevillningsförordningen,
jag tillika tillåter mig föreslå, kan jag yttra mig mera kortfattadt.
Enligt 14 § i inkomstskatteförordningen skall skatt för inkomst, som
åtnjutes af vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag och
rederier, som ej äro aktiebolag, utgöras af delägarne, en hvar efter
hans-andel af bolagets vinst. Mot införande af en liknande bestämmelse
i bevillningsförordningen är så mycket mindre att säga som
den i praxis redan delvis tillämpats. Vidare bör i 10 § mom. 4 e),
där afdrag medgifves för hvad som anvisats till bestridande af de med
erhållna tjänster eller uppdrag förenade särskilda kostnader, bland de
anförda exemplen — liksom i motsvarande § i inkomstskatteförordningen
redan skett — upptagas kontorshyra.

Kammarrätten har i sitt förberörda utlåtande dessutom ifrågasatt,
huruvida icke en bestämmelse i inkomtsskatteförordningen — 5 § 1 mom.
— om afjämning af uppskattade inkomstbelopp borde föranleda en motsvarande
bestämmelse i bevillningsförordningen. Det syntes nämligen
kammarrätten olämpligt, att dylik afjämning ägde rum vid taxering till
inkomstskatt men icke vid taxering till bevillning. Denne kammarrättens
mening kan jag dock icke dela. Afjämning af inkomstbelopp
erfordras vid inkomstskattetaxeringen särskfldt för underlättande af be -

24

Kungl. Maj.ta Nåd. Proposition N:o 31.

räkningen af det efter progressiva grunder utgående skattebeloppet och
kan under alla förhållanden på grund af inkomstskatteförordningens bestämmelser
rörande beskattningsorten icke under taxeringsåret mer än
en gång för hvarje skattskyldig vidtagas. Utom det att afjämning af
inkomstbelopp vid bevillningstaxeringen icke påkallas för beräkningen
af bevillningsbelopp, skulle emellertid därjämte en dylik afjämning
komma att i skatteafseende hafva långt större betydelse än vid inkomstskattetaxeringen.
I de fall, där skattskyldig taxeras till bevillning å
flera orter, skulle nämligen de utjämningar, som kunde äga rum för
samme skattskyldig i de särskilda taxeringsdistrikten, ofta nog komma
att sammanlagdt medföra en sådan nedsättning i det eljest skattepliktiga
beloppet, att afjämningarna finge, såväl med afseende å stats- som
kommunalbeskattningen, karaktär af skattelindring. En dylik, med afjämning
af inkomstbelopp icke afsedd verkan blefve ännu mer i ögonen
fallande, om afjämning korn me att för samma skattskyldig äga rum mer
än en gång för inkomster inom samma taxeringsdistrikt. Detta torde
emellertid icke kunna undvikas i de fall, då skattskyldig, utom annan
inkomst, hade inkomst å arrende af kronoegendom. Sistnämnda inkomst
och således äfven bevillningen för samma inkomst, som icke får tagas
i beräkning vid den kommunala beskattningen, skall nämligen, utan
sammanblandning med annan inkomst, särskildt för sig i taxeringslängd
och debetsedel upptagas.

Utom de af mig föreslagna ändringar i själfva förordningen om
bevillning af fast egendom samt af inkomst får jag tillika förorda vissa
ändringar i de samma förordning åtföljande formulären n:ris 5, 6, 7
och 8 till längder öfver inkomstbevillningen och sammandrag af taxeringslängderna.
Af dessa längder, i hvilka hädanefter skola införas uppgifter
ej blott i fråga om bevillningen utan jämväl rörande inkomstskatten,
har taxeringslängden öfver inkomstbevillningen, formuläret n:o
5, genom förordningen om inkomstskatt redan erhållit sin på grund
af nämnda förhållande betingade uppställning. 1 den vid sistberörda
förordning fogade längd öfver inkomstbevillningen och inkomstskatten
har därjämte ägt rum en sammanslagning af de hittills i skilda kolumner
upptagna inkomster af allmän och enskild tjänst eller pension.
Samma förhållanden, som således medfört vissa tillägg till och ändringar
i formuläret n:o 5, påkalla jämväl en förändrad lydelse af öfriga omförmälda
formulär.

Sedan departementschefen därefter uppläst ett i anslutning till
hvad han nu anfört uppgjordt förslag till ändringar i gällande bevillningsförordning
och de vid förordningen fogade formulär, hemställde

25

Kungl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 31.

departementschefen, att Kungl. Maj:t täcktes, med godkännande af förslaget,
framlägga detsamma till Riksdagens antagande.

Med bifall till denna, af statsrådets öfriga ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen förordna, att till Riksdagen skulle aflåtas
nådig proposition i ämnet af den lydelse, bilagan litt.
— vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:
Hjalmar Bettig.

Bih. till lliksd. Prot. 1903.

1 Sami.

1 Afd. 18 Höft.

4