Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
1
N:o 30.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående vissa
ändringar i gällande förordning angående stämpelafgiften;
gifven Stockholms slott den 30 januari 1903.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att besluta, att 8 och 54 §§ i nådiga förordningen angående stämpelafgiften
den 2 juni 1899, förstnämnda § sådan densamma lyder enligt
nådiga kungörelsen den 14 juni 1901, skola i nedannämnda delar erhålla
följande förändrade lydelse:
8 §.
Följande enskilda handlingar skola förses med stämpel på sätt
här nedan stadgas:
B) Öfriya stämpelpliktiga enskilda handlingar:
*
Anvisning; lika med Växel;
dock att postanvisning är från stämpel fri.
Check; lika med Växel.
Inkassering af penningar: handling, som innefattar uppdrag därom
och emot hvars företeende eller afkunnande betalning fordras; lika med
Växel;
dock att handling, som afser inkassering af penningar genom postverkets
försorg eller genom s. k. efterkraf, är från stämpel fri.
Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 17 Häft.
1
2
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Invisning; Lika med Växel.
Kapitalräkning — — — — — — — — — — — — —--
Kreditiv- eller därmed jämförlig räkning lios bankir, bank eller
annan kreditinrättning: bevis om uttagning därå; lika med bevis om
uttagning å Sparkasseräkning.
. Kvittens, som, för inkassering af penningar genom annan person
än fordringsägaren, från en ort till en annan försändes; lika med Växel;
dock att kvittens, som afser inkassering af penningar genom postverkets
försorg eller genom s. k. efterkraf, är från stämpel fritt.
Löpande eller därmed jämförlig räkning hos bankir, bank eller
annan kreditinrättning: bevis om uttagning därå; lika med bevis om
uttagning å Sparkasseräkning.
Postremissväxel; se Växel.
Skuldebref — — — — — — — — — — — — — — — —
Sparkasse- eller därmed jämförlig räkning bos bankir, bank eller
annan kreditinrättning: bevis om uttagning därå skall, utan afseende
å det uttagna beloppets storlek och ehvad beviset särskildt utfärdas
eller tecknas å företedd handling eller ock meddelas allenast genom
det uttagna beloppets införande i särskild med räkningsliafvaren förd
bok, förses med stämpel af 10 öre;
dock att frihet från stämpelbeläggning äger rum för bevis om
uttagning af medel, som innestå hos sparbank och postsparbanken.
Undantag skontrakt — — — — — — — — — — — —--
Upp- och afskrifnings- eller därmed jämförlig räkning hos bankir,
bank eller annan kreditinrättning: bevis om uttagning därå; lika med
bevis om uttagning å Sparkasseräkning.
Växel skall,
om den utfärdas inom riket, då den utställes eller, där den är
ställd till egen order, innan den öfverlåtes eller till betalning företes,
och,
om den utfärdas utom riket, innan den här i riket öfverlåtes eller
till godkännande eller betalning företes,
beläggas med stämpel, för belopp ej öfverstigande 100 kronor,
af 10 öre, för belopp öfverstigande 100 kronor, men icke 300 kronor,
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
af 20 öre, för belopp öfverstigande 300 kronor, men icke 500 kronor,
af 30 öre samt för belopp öfverstigande 500 kronor af 50 öre för belopp
till och med 1,000 kronor och därutöfver 50 öre för hvarje påbörjadt
tusental kronor, hvarå växeln lyder;
dock att växel, som är ställd att betalas vid uppvisandet, äfvensom
postremissväxel skall, utan afseende å beloppet, hvarå den tyder,
förses med stämpel af 10 öre;
ägande frihet från stämpelbeläggning rum för växel, som är dragen
från utlandet på utlandet och endast är betalbar i utlandet.
År växel utfärdad i derå exemplar och har ett af dem blifvit
med föreskrifven stämpel forsedt, vare de öfriga från stämpel fria.
Sökes på grund af godkänd eller protesterad växel hos offentlig
Händighet betalning, skall växeln vara försedd med särskild stämpel
af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket
betalning sökes;
dock är växel fri från sistnämnda stämpel, då på grund däraf
fordran bevakas i konkurs.
Se för öfrigt 21 §.
54 §.
1. Den, som
utgifver handling, innefattande uppdrag om inkassering af penningar
och emot hvars företeende eller aflämnande betalning fordras,
kvittens, som, för inkassering af penningar genom annan person än
fordringsägaren, från en ort till en annan försändes, bevis om insättning
å depositionsräkning hos bank eller bankir eller å kapitalräkning eller om
uttagning å kreditiv-, löpande, sparkasse- eller upp- och afskrifningseller
annan med någon af dessa räkningar jämförlig räkning hos bankir,
bank eller annan kreditinrättning, utan att därvid förse handlingen med
stadgad stämpel,
eller öfverlåter eller till godkännande eller betalning företer å
utrikes ort utfärdad växel, anvisning, check, invisning, sådan handling,
innefattande uppdrag om inkassering, eller sådant kvittens, som ofvan
säges, utan att handlingen är med föreskrifven stämpel försedd,
eller öfverlåter eller till betalning företer inom riket utfärdad,
till egen order ställd växel, anvisning, check eller invisning, utan att
handlingen är belagd med föreskrifven stämpel,
4
Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition N:o 30.
eller utgifver annan växel, anvisning, check eller invisning, än
sådan hvarom ofvan säges, utan att därvid förse handlingen med stadgad
stämpel,
böte tio gånger den felande stämpelns belopp, dock vare minsta
bot fem kronor.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Ernst Meyer.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
5
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 30 januari 1903.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagkrheim,
Statsråden: Crusebjörn,
Odelbérg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer,
von Friesen.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anförde härefter:
Bland de utvägar, som böra anlitas för att tillgodose det nu
föreliggande behofvet af ökade statsinkomster, har jag den 12 innevarande
januari vid afgifvande af förslag till beräkning af statsverkets
inkomster och utgifter för år 1904 angifvit ökad stämpelbeskattning.
Det kraf, som af nyssnämnda anledning nu måste ställas på
ökad stämpelbeskattning, synes mig böra fyllas genom införande af
stämpelafgift för inrikes växlar och vissa andra affärspapper.
I det förslag till förändringar i förordningen angående stämpelafgiften,
som den 27 oktober 1893 afgafs af för ändamålet utsedda
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
kommitterade, föreslogs stämpelafgift för, bland andra affärspapper, jämväl
inrikes växlar. Sedan detta förslag i nådig proposition den 21
februari 1894 förelagts Riksdagen, beslöt Riksdagen bestämmelser,
gående därpå ut, att inrikes växlar å belopp, öfverstigande 100 kronor,
skulle vid utställandet __ förses med stämpel, utgörande, för belopp, ej
öfverstigande 300 kronor, 20 öre, för belopp, öfverstigande 300 kronor
men ej 500 kronor, 30 öre, samt för belopp, öfverstigande 500 kronor,
50 öre för belopp till och med 1,000 kronor och därutöfver 50 öre för
hvarje påbörjadt tusental kronor af växelbeloppet; dock att stämpelfrihet
skulle äga ruin för postremissväxel äfvensom för växel, som vore
ställd att vid uppvisandet betalas af medel, som hos bank eller bankir
fördes i räkning för utställaren.
Dessa bestämmelser trädde i kraft den 1 januari 1895. Enligt
Riksdagens år 1898 fattade beslut afskaffades j emellertid stämpeln å
inrikes växlar med utgången af sistnämnda år.
Vid den tid, då stämpeln å inrikes växlar sålunda af Riksdagen
afskaffades, förelåg ur synpunkten af statsverkets behof icke någon
anledning att bibehålla densamma. Af motsatt anledning, eller att behofvet
nu kräfver det, anser jag, att berörda stämpel bör åter införas.
Att stämpelbeläggning af inrikes växlar skulle i mera afsevärd
grad motverka användningen af dessa för affärslifvet nyttiga papper <
synes icke behöfva befaras. Enligt de i finansdepartementet utarbetade
sammandrag öfver riksbankens och de enskilda bankinrättningarnes
ställning vid hvarje månads slut uppgingo ifrågavarande bankers
portföljer af inrikes växlar vid slutet af november månad nedannämnda
•unda tal |
till följande belopp nämligen: |
|
1894 |
.......................................... 205,284,000 |
kronor |
1895 |
.................................................... 212,516,000 |
11 |
1896 |
................................................... 226,007,000 |
11 |
1897 |
.................................................. 258,666,000 |
11 |
1898 |
........................................ 300,785,000 |
11 |
1899 |
............................................. 360,197,000 |
11 |
1900 |
................................................ 392,189,000 |
11 |
1901 |
................................................... 389,456,000 |
11 |
1902 |
............................................... 403,084,000 |
11 |
Dessa siffror utvisa, att bankernas växelrörelse särskildt under den
tid, stämpeln å inrikes växlar varit gällande, år från år ökats. Att denna
ökning skulle i nämnvärd mån hämmats genom växelstämpeln är icke
heller att antaga. Tvärtom synas de anförda siffrorna häntyda därpå,
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
att bankernas växelrörelse, i stort sedt, varit tämligen oberörd af
ifrågavarande stämpelskatt.
Om stämpelafgift för inrikes växlar nu åter införes, torde emellertid
vissa ändringar i de härom förut gällande bestämmelser böra vidtagas.
Sålunda synes stadgandet därom, att stämpelbeläggning skall
äga rum redan vid växelns utställande, obehöfligt strängt. Af sådan
anledning och då önskvärd t är, att bestämmelserna i stämpelförordningen
i möjligast minsta mån verka besvärande för rörelsen, anser
jag berörda stadgande böra så till vida ändras, att föreskrift meddelas
därom, att växel, ställd till egen order, skall förses med stämpel, innan
den öfverlåtes eller till betalning företes. Vidare torde, därest — såsom
jag bar för afsigt föreslå — föreskrift meddelas därom, att bankanvisningar
och checker skola, utan afseende å beloppet, hvarå de lyda,
beläggas med stämpel af 10 öre, förut gällande stadgande om stämpelfrihet
för växlar, ej öfverstigande 100 kronor, icke böra återupptagas,
utan bestämmelse meddelas i syfte att dylika växlar äfvensom alla å
vista växlar skola förses med stämpel till fixt belopp af 10 öre. Den
äldre, endast för inrikes växlar gällande bestämmelsen om lägre stämpelafgift
för växlar å smärre belopp synes ock lämpligen böra utsträckas
att gälla jämväl utrikes växlar.
Enligt förenämnda kommittéförslag skulle postremissväxel äfvensom
växel, ställd att vid uppvisandet betalas af medel, som hos bank
eller bankir fördes i räkning för utställaren, utan afseende å beloppet,
beläggas med stämpel till fixt belopp af 10 öre; och skulle för anvisningar
och invisningar gälla enahanda bestämmelser som för växel.
Ifrågavarande förslag afsåg sålunda att med stämpelskatt träffa postremissväxlar
och uttagningar å å vista räkningar hos banker och
bankirer.
Delta förslag, hvilket jämväl upptogs i den af Kung]. Maj:t
för 1894 års Riksdag framlagda nådiga propositioneu, men då ej
vann Riksdagens bifall, anser jag nu böra återupptagas, dock med
vissa ändringar i syfte hufvudsakligen att åt de nya bestämmelserna
vinna nödig effektivitet. Sålunda torde, därest stämpelskatt införes
för nyssnämnda papper, bestämmelse böra meddelas om stämpelbeläggning
af hvarje bevis om uttagning å räkning af ifrågavarande
slag hos bankir, bank eller annan kreditinrättning, ehvad beviset särskildt
utfärdas eller tecknas å företedd handling eller ock meddelas
allenast genom det uttagna beloppets införande i särskild med räknings
-
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
hafvaren förd bok. Tydligt är nämligen, att, utan en dylik bestämmelse,
ett kringgående af författningens föreskrifter lätteligen kan ske.
Beträffande en hos bankerna numera allmänneligen förekommande
räkning, nämligen sparkasseräkningen, må erinras, att berörda
af kommittén föreslagna stadganden med nyss angifna af mig ifrågasatta
kompletterande bestämmelse i regel icke skulle komma att äga
tillämpning å uttagningar å sådan räkning hos postsparbanken och sparbanker,
enär dessa inrättningar endast i särskilda undantagsfall medgifva
återbekommande af hos dem insatta medel annorledes än viss tid efter
uppsägning. Hvad däremot angår de enskilda bankinrättningarne
blefve förhållandet ett annat. Då nämligen dessa banker allmänt medgifva,
att af medel innestående å sparkasseräkning visst belopp må af
insättaren återbekommas utan afvaktan på uppsägningstidens utgång,
kommc iittagningar å sparkasseräkning hos dessa banker att, i den
mån medlen utbetalats utan föregående uppsägning, träffas af den nya
skatten. Då det emellertid icke synes lämpligt att göra skattens utgående
beroende af huruvida medlen utbetalats å vista eller icke, torde
föreskrift böra meddelas därom, att stämpelafgift skall utgå för alla
uttagningar å sparkasse- eller därmed jämförlig räkning hos andra
kreditinrättningar än sparbanker och postsparbanken. Ett sådant stadgande
synes desto mera påkalladt, som sparkasseräkningen hos de
enskilda bankinrättningarna till sin natur närmast är att anse såsom
en kombinerad upp- och afskrifnings- samt kapitalräkning och sistnämnda
räkning redan enligt nu gällande bestämmelser träffas af stämpelskatt,
elniru under en annan form. Med afseende å den olikhet, sparbankernas
sparkasseräkning företer i jämförelse med de enskilda bankinrättningarnes,
samt i betraktande af den särskilda uppgift, sparbankerna
enligt gällande lagstiftning hafva sig förelagd — att, utan rättighet
för dess stiftare att tillgodonjuta andel i den vinst, som å rörelsen
kan uppkomma, uppsamla och förränta hufvudsakligen de mindre bemedlades
besparingar — synes den skillnad, som sålunda skulle i afseende
å stämpelskatts utgörande för uttagningar å sparkasseräkning
inträda mellan sparbankerna och andra penningeinrättningar fullt befogad.
Att enahanda befrielse, som sålunda skulle tillgodokomma sparbankerna,
äfven bör komma postsparbanken till del är naturligt.
I motsats till stämpelskatten å inrikes växlar, som företrädesvis
drabbar affärsvärlden, kommer däremot stämpeln å bankanvisningar att
jämväl träffa den stora allmänheten, som numer i betydande utsträckning
anlitar banker och bankirer för insättning af medel. Begränsas
stämpelafgiften till det af kommitterade föreslagna beloppet af 10 öre,
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
bör dock denna allmänhet icke komma att synnerligen hardt tryckas
af afgiften. Detsamma torde väl också få anses gälla i fråga om
stämpelafgiften för postremissväxlar.
En beräkning af de sannolika verkningarne i statsfinansiellt hänseende
af de utaf mig nu föreslagna stämpelafgifter gifver följande resultat.
Växelstämpeln beräknades år 1898 inbringa 600,000 kronor.
Såsom framgår af ofvan meddelade siffror rörande bankernas växelrörelse
liar denna rörelse sedan år 1898 ej oväsentligt ökats; och torde
med hänsyn härtill beräkningen af ifrågavarande stämpelskatt kunna
höjas till 650,000 kronor.
Inkomsten af stämpeln för anvisningar å upp- och afskrifningsräkning,
kreditivräkning eller löpande räkning hos bank eller bankir
samt för postremissväxlar beräknades af 1893 års stämpelskattekommitté
till 210,000 kronor. Sedan nämnda år hafva emellertid samtliga de
bankernas rörelsegrenar, hvilka skulle komma att af ifrågavarande bestämmelser
träffas, i väsentlig grad ökats. Omfattningen af denna
ökning framgår af nedan angifna siffror. Enligt de i finansdepartementet
utarbetade sammandrag öfver riksbankens och de enskilda
bankinrättningarnes ställning utgjorde sålunda i runda tal
bankernas |
||||||
fordringar å |
s k |
u 1 d e |
r å |
utelöpande postremiss- växlar kr. |
||
kreditiv- räkning kr. |
löpande räkning kr. |
folio- giro- räkning 1 räkning |
eparkasse- räkning kr. |
upp och af-skrifnings-räkning |
löpande räkning kr. |
|
den 30 No-| |
16.910.000 98.847.000 |
15,733,000 — - 29,315,000 |
14,432,000 116,429,000 |
76,613,000 101,455,000 |
3,706,000 13,543,000 36,332,000 26,722,000 |
I komiténs ofvanberörda beräkning ingick ej något belopp för
stämpel å uttagningar å sparkasseräkning. Med hänsyn härtill och i
betraktande af de olika bankräkningarnes ökning sedan år 1894 torde
den af kommittén beräknade summan kunna höjas till 300,000 kronor.
Samtliga de af mig nu föreslagna stämpelskatter kunna alltså
beräknas komma att för statsverket medföra en ökning i inkomst till
belopp af 950,000 kronor.
Bih. till Riksd. Prat. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 17 Höft. 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Få grund af hvad ofvan blifvit anfördt hemställer jag i underdånighet,
att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen
alt besluta, att 8 och 54 §§ i nådiga förordningen angående stämpelafgiften
den 2 juni 1899, förstnämnda § sådan densamma lyder enligt
nådiga kungörelsen den 14 juni 190i, skola i nedannämnda delar
erhålla följande förändrade lydelse.
8 §’
Följande enskilda handlingar skola förses med stämpel på sätt
här nedan stadgas:
B) Öfriga stämpelpliktiga enskilda handlingar:
Anvisning; lika med Växel;
dock att postanvisning är från stämpel fri.
Check; lika med Växel.
Inkassering af penningar: handling, som innefattar uppdrag därom
och emot hvars företeende eller aflämnande betalning fordras; lika med
Växel;
dock att handling, som afser inkassering af penningar genom postverkets
försorg eller genom s. k. efterkraf, är från stämpel fri.
Invisning; lika med Växel.
Kapitalräkning — — — — — — — — — — — _—
Kreditiv- eller därmed jämförlig räkning hos bankir, bank eller
annan kreditinrättning: bevis om uttagning därå; lika med bevis om
uttagning å Sparkasseräkning.
Kvittens, som, för inkassering af pänningar genom annan person
än fordringsägaren, från en ort till en annan försändes; lika med Växel:
dock att kvittens, som afser inkassering af penningar genom postverkets
försorg eller genom s. k. efterkraf, är från stämpel fritt.
Lifränta — — — — — — — — — — — — — —
Löpande eller därmed jämförlig räkning hos bankir, bank eller
annan kreditinrättning: bevis om uttagning därå; lika med bevis om
uttagning å Sparkasseräkning.
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Postremissväxel/ se Växel.
Skuldebref — — — — — — — — — — — — _— — — —
Sparkasse- eller därmed jämförlig räkning hos bankir, bank eller
annan kreditinrättning: bevis om uttagning därå skall, utan afseende
å det uttagna beloppets storlek och ehvad beviset särskildt utfärdas
eller tecknas å företedd handling eller ock meddelas allenast genom
det uttagna beloppets införande i särskild med räkningshafvaren förd
bok, förses med stämpel af 10 öre;
dock att frihet från stämpelbeläggning äger rum för bevis om
uttagning af medel, som innestå hos sparbank och postsparbanken.
Undantag skontrakt — — — — — — — — — — — —--
Upp- och afskrifnings- eller därmed jämförlig räkning hos bankir,
bank eller annan kreditinrättning: bevis om uttagning därå; lika med
bevis om uttagning å Sparkasseräkning.
Växel, skall,
om den utfärdas inom riket, då den utställes eller, där den är
ställd till egen order, innan den öfverlåtes eller till betalning företes, och,
om den utfärdas utom riket, innan den här i riket öfverlåtes eller
till godkännande eller betalning företes,
beläggas med stämpel, för belopp ej öfverstigande 100 kronor,
af 10 öre, för belopp öfverstigande 100 kronor, men icke 300 kronor,
af 20 öre, för belopp öfverstigande 300 kronor, men icke 500 kronor,
af 30 öre samt för belopp öfverstigande 500 kronor af 50 öre för be
lopp
till och med 1,000 kronor och derutöfver 50 öre för hvarje påbör
jadt tusental kronor, hvarå växeln lyder;
dock att växel, som är ställd att betalas vid uppvisandet, äfvensom
postremissväxel skall, utan afseende å beloppet, hvarå den lyder,
förses med stämpel af 10 öre;
ägande frihet från stämpelbeläggning rum för växel, som är dragen
från utlandet på utlandet och endast är betalbar i utlandet.
År växel utfärdad i liera exemplar och har ett af dem blifvit
med föreskrifven stämpel försedt, vare de öfriga från stämpel fria.
Sökes på grund af godkänd eller protesterad växel hos offentlig
myndighet betalning, skall växeln vara försedd med särskild stämpel
af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket
betalning sökes;
dock är växel fri från sistnämnda stämpel, då på grund däraf
fordran bevakas i konkurs.
Se för öfrigt 21 §.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
54 §.
1. Den, som
ntgifver handling, innefattande uppdrag om inkassering af penningar
och emot hvars företeende eller afkunnande betalning fordras,
kvittens, som, för inkassering af penningar genom annan person än
fordringsägaren, från en ort till en annan försändes, bevis om insättning
å depositionsräkning hos bank eller bankir eller å kapitalräkning eller om
uttagning å kreditiv, löpande, sparkasse- eller upp- och afskrifningseller
annan med någon af dessa räkningar jämförlig räkning hos bankir,
bank eller annan kreditinrättning, utan att därvid förse handlingen
med stadgad stämpel,
eller öfverlåter eller till godkännande eller betalning företer å
utrikes ort utfärdad växel, anvisning, check, invisning, sådan handling,
innefattande uppdrag om inkassering, eller sådan kvittens, som ofvan
säges, utan att handlingen är med föreskrifven stämpel försedd,
eller öfverlåter eller till betalning företer inom riket utfärdad,
till egen order ställd växel, anvisning, check eller invisning, utan att
handlingen är belagd med föreskrifven stämpel,
eller utgifver annan växel, anvisning, check eller invisning, än
sådan hvarom ofvan säges, utan att därvid förse handlingen med stadgad
stämpel,
böte tio gånger den felande stämpelns belopp, dock vare minsta
bot fem kronor.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten
gilla och bifalla; och skulle nådig proposition till
Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid
detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Hjalmar Retlig.
STOCKHOLM ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG, 1903.