Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
1
N:o 18.
Kungl. Maj;ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag
till lag om ändrad lydelse af 1, 11, 23 och 50 §§ i
lagen den 28 juni 1895 om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet; gifven Stockholms slott den 31
december 1902.
Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen
förda protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen
föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad
lydelse af 1, 11, 23 och 50 §§ i lagen den 28 juni 1895 om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
OSCAR.
Ossian Berger.
Bih. till Riksä. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 10 Haft. (N:o 18.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse af 1, 11, 23 och 50 §§ i lagen den 28
juni 1895 om registrerade föreningar för ekonomisk
verksamhet.
Härigenom förordnas, att 1, 11, 23 och 50 §§ i lagen den 28 juni
1895 om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet skola erhålla
följande ändrade lydelse:
1 §•
Förening för ekonomisk verksamhet med syfte
att åt medlemmarne anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter, eller
att afsätta alster af medlemmarnes verksamhet, eller
att bereda bostäder åt medlemmarne, eller
att på annat därmed jämförligt sätt främja medlemmarnes intressen,
må, där den består af minst fem medlemmar samt i enlighet med
denna lag antagit stadgar och utsett styrelse, kunna, på sätt nedan
sägs, varda registrerad.
Ej må den omständigheten, att förenings medlemmar, uteslutande
eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller andra
samfälligheter, vara hinder mot föreningens registrering.
11 §■
Afgång ur förening skall anses äga rum vid den tid för räkenskapsafslutning,
som infaller näst efter en månad sedan medlemmen
3
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o IS.
uppsagt sig till utträde, uteslutits eller aflidit, eller arman omständighet,
som föranledt afgången, inträffat.
Medlem, som blifvit, efter ty i 9 § sägs, ur föreningen utesluten,
vare genast förlustig rättigheten att deltaga i öfverläggningar och beslut
om föreningens angelägenheter.
23 §.
Förening skall företrädas af eu styrelse, bestående af en eller flere
ledamöter. Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; dock må,
där bolag eller annan samfällighet är medlem i föreningen, ledamot åt
den samfällighets styrelse eller, om sådan styrelse ej finnes, delägare
i samfälligheten vara ledamot af föreningens styrelse.
Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk eller norsk
undersåte.
Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än två år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till
ända, kunna genom beslut å sammanträde från uppdraget skiljas.
Ändring i styrelsens sammansättning skall ofördröjligen för registrering
anmälas.
50 §.
Om medlems inträde i föreningen eller afgång därur skall styrelsen
ofördröjligen göra anmälan för registrering.
Vid anmälan om inträde eller om afgång på grund af uppsägningskola
fogas bägge exemplaren af den om inträdet eller afgången gjorda
framställning; det ena exemplaret skall, försedt med bevis om registreringen,
till styrelsen återställas. Vid anmälan om inträde skall
ock fogas protokollsutdrag om beslut, hvarigenom inträdesansökningbifallits.
År afgången föranledd af medlems död eller af hans uteslutande
ur föreningen, efter ty i 9 § sägs, skall anmälan vara åtföljd, i förra
fallet, af vederbörlig dödsattest och, i det senare, af protokollsutdrag
om det beslut, som angående medlemmens uteslutande fattats. Skedde
afgången på grund af annat förhållande, skall vid anmälan fogas handling,
hvarigenom förhållandet styrkes.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
Anmälan, hvarom nu är sagdt, må kunna göras af inträdande eller
afgående medlem eller hans rättsinnehafvare.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904 och äga tillämpning
jämväl å då bestående föreningar; dock skola rättigheter och skyldigheter,
som dessförinnan uppkommit, bedömas efter äldre lag.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
5
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 24 januari 1902
i närvaro af:
Hans excellens lierr statsministern friherre von Otter,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Hammarskjöld,
Westring.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet
anförde chefen för justitiedepartementet statsrådet Hammarskjöld i underdånighet:
»Sedan
åtskilliga registrerade landtmannaföreningar inom Vesternorrlands
län sammanslutit sig till en centralförening, samt registrering
af den sålunda bildade föreningen blifvit sökt hos Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i länet, förklarade nämnda myndighet i resolution
den 15 april 1901, att lagen om registrerade föreningar för ekonomisk
6
Kungl. Maj:ts Nåd. "Proposition N:o 18.
verksamhet den 28 juni 1895 icke kunde anses äga tillämpning på en
dylik sammanslutning af registrerade föreningar, och vägrade förty den
sökta registreringen. Efter det underdåniga besvär öfver denna resolution
till finansdepartementet ingifvits, afgjordes ärendet den 2 augusti
1901, hvarvid Eders Kungl. Maj:t icke fann skäl att göra ändring i
befallningshafvande^ beslut, men förordnade, att handlingarne i målet
skulle öfverlämnas till justitiedepartementet för utredning af frågan,
huruvida icke skäl förelåge till sådan förändring i omförmälda lag, att
hinder för registrering af förening för ekonomisk verksamhet ej vidare
komrne att möta i den omständighet, att såsom delegare i föreningen
inginge en eller flere andra föreningar.
I 1 § af lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet
är rätten att vinna registrering tillerkänd förening för dylik verksamhet
med sjTte att på vissa angifna sätt främja medlemmarnes ekonomiska
intressen. För förenings registrering förutsättes således, att dess verksamhet
måste vara omedelbart rigtad på främjandet åt medlemmarnes
ekonomi; föreningen själf kan enligt sin natur icke hafva några egna
ekonomiska intressen. Till följd häraf kan icke heller en förening, hvars
medlemmar uteslutande eller hufvudsakligen utgöras af registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet, anses vara af den beskaffenhet,
att nämnda lag därå äger tillämpning.
Med den utveckling, föreningsväsendet numera vunnit, synas emellertid
skäl föreligga att utsträcka möjligheten att vinna registrering till
sådan sammanslutning, som i förutberörda besvärsmål afsågs. Vid
granskning af handlingarne i målet inhämtas, att de registrerade landtmannaföreningarne,
om hvilkas sammanslutning var fråga, hafva till
syfte att, bland annat, genom uppköp för medlemmarnes räkning af
erforderliga förnödenheter samt genom försäljning af jordbrukets alster
befrämja medlemmarnes intressen såsom jordbrukare. Den nybildade
centralföreningen skulle hafva till ändamål att genom uppköp och försäljning
för lokalföreningarnes gemensamma räkning, och sålunda i
större omfattning, på ett ännu kraftigare sätt verka till båtnad för dessas
medlemmar. Det låter sig ej förneka, att sådana sammanslutningar afse
att befordra ett särdeles viktigt allmänt näringsintresse och således böra
från lagstiftningens sida röna nödigt beaktande. Äfven inom andra
näringslifvets områden torde fall lätteligen kunna tänkas, då liknande
sammanslutningar skulle visa sig nyttiga. Skall emellertid det ändamål,
som med desamma afses, kunna i någon tillfredsställande mån vinnas,
förutsättes uppenbarligen att åt dem beredes den tryggade ställning.
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
som förenings registrering medför. Några vådor af allmän eller enskild
natur synas däraf icke vara att befara.
För åvägabringande af sådan utsträckt tillämpning af ifrågavarande
lag torde lämpligen till 1 § af lagen fogas det tillägg, att hvad i
samma § är stadgadt skall gälla äfven om sammanslutning af ofvan
angifna art.
Ifrågasättas kunde att låta det sålunda erforderliga tillägget omfatta
jämväl bolag och andra samfund, som ej äro föreningar för ekonomisk
verksamhet. Detta torde emellertid icke vara behöfhgt. Det egentliga
hindret mot registrering af förening, hvars medlemmar utgöras af registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet, ligger, såsom ofvan
antydts, däri, att de senare föreningarne icke äga själfständiga ekonomiska
intressen. I detta afseende skilja sig registrerade föreningar väsentligen
från exempelvis aktiebolag, hvilka, om ock vinsten af deras verksamhet
ytterst kommer aktieägarne till godo, dock hafva själfständiga ekonomiska
ändamål att fullfölja. Af hvad nu är sagdt torde framgå, att
redan nu hinder ej möter däremot, att medlemmarne i registrerad förening
utgöras af aktiebolag, handelsbolag eller andra samfälligheter med
själfständiga ekonomiska intressen. Sådana samfälligheters intressen kunna
uppenbarligen af föreningen främjas i lika mån som de fysiska personers,
hvilka må vara medlemmar däri. Erfarenheten visar ock, att dylika
samfälligheter ingalunda sällan äro medlemmar i registrerade föreningar.
I sammanhang med den förordade ändringen af 1 § i nämnda lag
torde emellertid, till förebyggande af möjliga tvifvelsmål och svårigheter,
böra i 23 § införas en bestämmelse att till ledamot i förenings styrelse
må kunna väljas icke blott, såsom nu är stadgadt, föreningsmedlem, utan
äfven person, hvilken antingen är ledamot i styrelsen för bolag eller annan
samfällighet, som är medlem af föreningen, eller ock, därest sådan
samfällighet saknar styrelse, är delägare i samfälligheten. Det torde
jämväl vara lämpligt att i 11 och 50 §§ införa tillägg, innefattande
bestämdt uttalande om de regler, som, i öfverensstämmelse med hvad
redan nu finnes stadgadt för närstående fall, böra tillämpas för beräknande
af tiden, då afgång ur förening skall anses hafva skett genom
upplösning af samfällighet, som däri varit medlem, äfvensom för
styrkande af sådan upplösning.
I enlighet med den uppfattning, jag nu uttalat, har jag låtit inom
lagbyrån upprätta förslag till lag om ändrad lydelse af 1, 11, 23 och
50 §§ i lagen den 28 juni 1895 om registrerade föreningar för ekonomisk
verksamhet, hvilket förslag det torde tillåtas mig att nu inför
Eders Kungl. Maj:t framlägga.»
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ifrågavarande
förslag, af den lydelse bil. C vid detta protokoll utvisar, hemställde
han i underdånighet, att högsta domstolens utlåtande öfver detta
förslag måtte, för det äudamål § 87 regeringsformen omförmäler, genom
note ur protokollet inhämtas.
Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder
lämna bifall.
Ex protocollo
Erik Öländer.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
9
Bil. C.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse af 1, 11, 23 och 50 §§ i lagen den 28
juni 1895 om registrerade föreningar för ekonomisk
verksamhet.
Härigenom förordnas, att 1, 11, 23 och 50 §§ i lagen den 28 juni
1895 om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet skola erhålla
följande ändrade lydelse:
1 §•
Förening för ekonomisk verksamhet med syfte
att åt medlemmarne anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter, eller
att afsätta alster af medlemmarnes verksamhet, eller
att bereda bostäder åt medlemmarne, eller
att på annat dermed jämförligt sätt främja medlemmarnes intressen,
må, där den består af minst fem medlemmar samt i enlighet med
denna lag antagit stadgar och utsett styrelse, kunna, på sätt nedan
sägs, varda registrerad.
Hvad ofvan i denna § är stadgadt om förening, som har till syfte
att på där afsedda sätt främja medlemmarnes intressen, skall ock gälla
om förening, som utgör en af sådana föreningar bildad samfällighet
med syfte att befordra dessa föreningars verksamhet.
11 §■
Afgång ur förening skall anses äga rum vid den tid för räkenskapsafslutning,
som infaller näst efter en månad sedan medlemmen
uppsagt sig till utträde, uteslutits eller aflidit.
Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 10 Häft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
Föranledes afgången däraf att bolag eller annan samfällighet, som
varit medlem i föreningen, blifvit upplöst, skall afgången anses äga
rum vid ofvan i denna § stadgade tid, räknadt från upplösningen.
Medlem, som blifvit, efter ty i 9 § sägs, ur föreningen utesluten,
vare genast förlustig rättigheten att deltaga i öfverläggningar och beslut
om föreningens angelägenheter.
23 §.
Förening skall företrädas af en styrelse, bestående af en eller flere
ledamöter. Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; är bolag
eller annan samfällighet medlem i föreningen, må dock jämväl ledamot
af den samfällighets styrelse eller, där sådan styrelse ej finnes, delägare i
samfälligheten vara ledamot af föreningens styrelse.
Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk eller norsk
undersåte.
Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än två år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till
ända,_ kunna genom beslut å sammanträde från uppdraget skiljas.
Ändring i styrelsens sammansättning skall ofördröjligen för registrering
anmälas.
50 §.
Om medlems inträde i föreningen eller afgång därur skall styrelsen
ofördröjligen göra anmälan för registrering.
Vid anmälan om inträde eller om afgång på grund af uppsägning
skola fogas bägge exemplaren af den om inträdet eller afgången gjorda
framställning; det ena exemplaret skall, försedt med bevis om registreringen,
till styrelsen återställas. Vid anmälan om inträde skall ock
fogas^ protokollsutdrag om beslut, hvarigenom inträdesansökning bifallits.
Ar afgången föranledd af medlems död eller af hans uteslutande
ur föreningen, efter ty i 9 § sägs, skall anmälan vara åtföljd, i förra
fallet, af vederbörlig dödsattest och, i det senare, af protokollsutdrag
om det beslut, som angående medlemmens uteslutande fattats. Skedde
afgången på grund af förhållande, som i 11 § 2 mom. sägs, skall vid
anmälan fogas handling, hvarigenom nämnda förhållande styrkes.
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
Anmälan, hvarom nu är sagdt, må kunna göras af inträdande eller
afgående medlem eller hans rättsinnehafvare.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 19 och äga tilllämpning
jämväl å då bestående föreningar; dock skola rättigheter och
skyldigheter, som dessförinnan uppkommit, bedömas efter äldre lag.
12
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kungl.
Ma.j:ts högsta domstol måndagen den 14 april 1902.
Första rummet.
Närvarande:
Justitieråden: Heeslow,
Skarin,
Norberg,
Hellström,
Billing,
Ramstedt,
Grefberg.
Sedan, jämlikt högsta domstolens beslut den 11 sistlidne februari,
handlingarna rörande det till högsta domstolen för afgifvande af utlåtande
öfverlämnade förslag till lag om ändrad lydelse af 1, 11, 23 och
50 §§ i lagen den 28 juni 1895 om registrerade föreningar för ekonomisk
verksamhet mellan högsta domstolens ofvanbemälde ledamöter
cirkulerat, företogs nn detta ärende till slutlig behandling; varande förslaget
bilagdt detta protokoll.
Förslaget föranledde följande anmärkningar:
1 §•
Justitieråden Herslow, Skarin, Norberg, Hellström, Billing och Ramstedt
förenade sig om följande yttrande:
»Atfattningen af åtskilliga stadganden i nu gällande lag om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet visar omisskännligen hän
därpå, att lagens författare icke tänkt sig andra medlemmar af dylika
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
föreningar än fysiska personer. Enligt hvad departementschefens yttrande
gifver vid handen lära emellertid vederbörande registreringsmyndigheter
funnit hinder af lag icke möta att inregistrera föreningar, i
hvilka handelsbolag, aktiebolag och andra samfälligheter — med undantagför
registrerade föreningar — ingå såsom medlemmar, men däremot
vägrat registrering, då sistnämnda art af associationer varit medlemmar
af förening, för hvilken registrering sökts, och detta på den enbart
teoretiska grund att registrerade ekonomiska föreningar icke äga själfständiga
ekonomiska intressen. Nu har föreslagits ett tillägg till föreningslagens
1 § af innehåll att där förefintliga bestämmelser skola äga
tillämpning jämväl å förening, som bildats af ekonomiska föreningar och
har till syfte att befordra dessa föreningars verksamhet. Det vill emellertid
synas, som om den räckvidd man vill gifva åt lagen skulle framstå
vida klarare, om däri infördes uttryckligt medgifvande för associationer
af alla slag att ingå såsom medlemmar i förening för ekonomisk verksamhet.
Åtminstone bör det föreslagna tillägget så formuleras, att det
icke enligt sin ordalydelse kommer att afse allenast sådana föreningar,
hvilkas medlemmar uteslutande bestå af andra ekonomiska föreningar.»
Justitierådet Skärm tilläde, att §:ns lydelse med det föreslagna
tillägget vore vilseledande och ingalunda uttryckte hvad som angåfves
vara meningen, eller att förening för ekonomisk verksamhet med det i
§:n angifna syfte må kunna registreras icke blott, då den utgöres uteslutande
af fysiska personer, utan äfven då dess medlemmar utgöras
helt och hållet eller delvis af andra dylika föreningar eller af aktiebolag,
handelsbolag eller andra samfälligheter med själfständiga ekonomiska
intressen.
Justitierådet Grejberg anförde: »Enär nu gällande lag om registrerade
föreningar enligt dess affattning synes kunna gifva grundad anledning
till den tolkning, att lagen afser allenast sammanslutningar af
fysiska personer och således icke medgifver rätt för bolag eller andra
samfund, vare sig dessa samfund äro föreningar för ekonomisk verksamhet
eller icke, att bilda föreningar eller däraf vara medlemmar,
men förslaget i denna § endast inrymmer rätt åt föreningar för ekonomisk
verksamhet att bilda sammanslutningar, torde kunna ifrågasättas,
att dylik rätt bör, för att gifva lagen tillbörlig tydlighet, här uttryckligen
tillerkännas jämväl bolag och andra samfälligheter än sist berörda
föreningar.
Om man åter gifver gällande lag den tolkning, att bolag och andra
samfund, som ej äro föreningar för ekonomisk verksamhet, äga att bilda
sådana föreningar eller ingå såsom medlemmar i dylika samfund, synes
14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
skäl äfven föreligga, att lagen i det skick, den nu befinnes, jämväl
medgifver sammanslutning af föreningar för ekonomisk verksamhet,
och det nu remitterade förslaget skulle sålunda ej innebära någon förändring
af förevarande paragraf.»
11 §•
Justitieraden Herslow, Skärm, Hellström och Billing voro ense om
följande yttrande:
»Meningen med det nya stadgandet i denna § lärer vara, att upplösning
al bolag eller annan samfällighet, som är medlem i registrerad
förening, ovillkorligen skall föranleda bolagets eller samfällighetens afgång
ur föreningen vid den i §:ns första moment stadgade tid från det
upplösningen skedde. En sådan ovillkorlig bestämmelse skulle emellertid
komma att i många fall visa sig obillig och torde icke vara af
behotvet påkallad. Att ett bolag upplöses innebär efter den mening,
hvari lagen fattar detta uttryck, ingalunda att bolaget därigenom omedelbart
upphör att finnas till. Vare sig upplösningen beror därpå att
bolaget försättes i konkurs eller den föranledes af annan orsak, åtgår
i allmänhet ganska lång tid innan bolagets affärer blifvit genom konkursens
eller likvidationens afslutande fullständigt afvecklade, och dessförinnan
kan bolagets verksamhet icke anses hafva alldeles upphört.
Ofta torde det för den förening, däri ett bolag är medlem, icke medföra
någon olägenhet att bolaget, under det utredning af dess konkurs
eller likvidation pågår, kvarstår i föreningen, medan däremot en skyldighet
för bolaget att vid konkursens eller likvidationens början afgå
från medlemskapet lätteligen kunde komma att tillskynda bolaget betydlig
skada. Om till exempel ett bolag, som är medlem i en bostadsförening,
upplöses, skulle bolaget, äfven om det är fullt solvent och
upplösningen förorsakas däraf, att någon bolagsman önskar draga sig
tillbaka eller af annan dylik anledning, nödgas lämna den lokal, det
såsom medlem i bostadsföreningen innehaft, och för likvidationstiden
skaffa sig annan lägenhet. Hvad nu är sagdt om olämpligheten däraf
att bolag, som är medlem i förening, skulle vara pligtigt att vid bolagets
upplösning afgå ur föreningen, gäller i allt väsentligt äfven om
registrerad förening, som är medlem i annan dylik förening.
Med hänsyn till hvad nu blifvit anfördt hemställes, att det föreslagna
andra momentet i förevarande § måtte utgå. Om detta bifalles,
skulle samtliga stadganden om tiden för medlems afgång komma att
innehållas i §:ns första moment; och torde det vid sådant förhållande
blifva nödigt att i nämnda moment vidtaga jämkning i syfte att ut
-
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
märka att, äfven för det fall att afgången föranledes af annan omständighet
än de i momentet nu uppräknade, afgången skall anses äga rum
vid den tid för räkenskapsafslutning, som infaller näst efter en månad
sedan omständigheten inträffat.»
Justitierådet Grefberg utlät sig: »I fråga om tiden, då bolag eller
annan samfällighet, som är medlem i förening, skall till följd af upplösning
afgå ur föreningen, synes böra tagas hänsyn till den omständigheten,
att samfälligheten icke kan anses hafva genom upplösningen
upphört att vara rättssubjekt, och att den förmån, som samfälligheten
velat bereda sig genom att inträda i föreningen, kan efter upplösningen
vara af väsentlig nytta för de förvaltningsbestyr och den utredning,
som till följd af upplösningen böra vidtagas. Då samfälligheten upplösts
genom konkurs kan det vara ovisst, huruvida samfälligheten genom
förlikning eller ackord kan komma att fortfarande äga bestånd, och för
sådant fall bör väl samfälligheten likställas med enskild föreningsmedlem,
hvilken enligt gällande lag icke ovillkorligen skall afgå vid bestämd tid
efter det han kommit i konkurs. Har åter samfälligheten upplösts af
annan anledning, än att den kommit i konkurstillstånd, torde med
hänsyn till växlande förhållanden hinder möta att fixera en annan mera
antaglig tidpunkt för afgång, än den i förslaget upptagna.
Till följd häraf och då föreslagna stadgandet, på sätt anmärkts,
stundom skulle komma att lända till skada för den upplösta samfälligheten
utan att medföra någon berättigad förmån för öfriga medlemmar
i föreningen, samt, i brist af öfverenskommelse emellan intressenterna,
lämpligare utväg än att på rättslig väg afgöra frågan om tidpunkten
för afgången ej torde stå att finna, hemställes, att andra momentet i
förevarande paragraf måtte utgå och att i första momentet vidtages
den jämkning, att däri införes föreskrift om att afgången i de fall, att
den föranledts af annat förhållande än de i detta moment nu uppräknade,
skall anses äga rum vid den tid för räkenskapsafslutning, som
infaller näst efter en månad sedan detta förhållande inträffat.»
50 §.
Justitieråden Herslow, Skärm, Hellström, Billing och Grefberg erinrade,
att, i händelse hvad vid 11 § blifvit anmärkt vunne afseende, däraf
föranleddes jämkning uti det föreslagna nya stadgandet i förevarande §.
Ex protocollo
Erik Öländer.
16
Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott onsdagen den 31 december 1902
i närvaro af:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer,
von Friesen,
Jnstitieråden: Skarin,
Quensf.l.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet
anmälde chefen för justitiedepartementet statsrådet Berger i underdånighet:
Högsta
domstolens genom note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden
för den 24 januari 1902 inhämtade utlåtande öfver det
vid samma protokoll fogade förslag till lag om ändrad lydelse af 1,
11, 23 och 50 §§ i lagen den 28 juni 1895 om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet.
Efter att hafva redogjort för utlåtandets innehåll yttrade föredragande
departementschefen:
»Såsom Eders Kungl. Maj:t täcktes af den lämnade redogörelsen
finna, har vid granskningen af det föreslagna tillägget till 1 § i lagen
om registrerade föreningar inom högsta domstolen anmärkts, att, till
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.
vinnande af ökad klarhet beträffande lagens räckvidd, däri borde införas
uttryckligt medgifvande för associationer af alla slag — således icke
blott för föreningar — att ingå såsom medlemmar i förening för ekonomisk
verksamhet. För att förebygga hvarje tvekan i detta hänseende
vid lagens tillämpning har åt nämnda tillägg gifvits ändrad
lydelse.
För undanrödjande af de inom högsta domstolen anmärkta praktiska
olägenheter af det föreslagna nya stadgandet i 11 § har jag
låtit detsamma undergå erforderlig ändring i den inom högsta domstolen
antydda riktning. Häraf har någon jämkning i affattningen af 50 §
nödvändiggjorts. Tillika har i 23 § vidtagits en ringa omkastning i
ordföljden.»
Föredraganden uppläste härefter det sålunda jämkade förslaget och
hemställde, att detsamma måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom
nådig proposition Riksdagen till antagande föreläggas.
Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lämna
bifall; och skulle nådig proposition i ämnet, af den
lydelse bilagan litt. A vid detta protokoll utvisar, till
Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
Erik Öländer.
Bih. till Rilcsd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 10 Häft.
3