Kungl. Mäj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

1

N:o 17.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag
till lag angående medling i arbetstvister; gifven Stockholms
slott den 12 januari 1903.

Under åberopande af bifogade i statsrådet och högsta domstolen
förda protokoll vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga
närlagda förslag till lag angående medling i arbetstvister.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Hjälmar Westring.

Bih. till Riktd. Prot. 1903. 1 Sami. I Afd. 0 Hä/t. (N:r 17J.

1

2

Kungi,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

F ö p s I a g

till

Lag angående medling i arbetstvister.

Härigenom förordnas som följer.

1 §''

För hvart och ett af de distrikt, i livilka riket för sådant ändamål
af Konungen indelas, förordnar Konungen en förlikningsman med uppgift
att söka verka för lösning af tvister mellan arbetsgivare och arbetare
eller mellan olika grupper af arbetare. Konungen förordnar ock
suppleant för förlikningsmannen.

2 §•

Förlikningsman åligger:

att med synnerlig uppmärksamhet följa arbetsförhållandena inom
distriktet;

att söka verka för att förliknings- och skiljenämnder, på förhand
upprättade genom öfverenskommelse mellan arbetsgivare och arbetare,
må komma till stånd för särskilda inom distriktet befintliga näringsgrenar
eller särskilda industriella anläggningar eller arbetsföretag;

att tillhandagå med råd och upplysningar vid upprättandet af reglementen
för sådana nämnder;

att söka förskaffa sig de stadgar och reglementen, som gälla för
dylika inom distriktet befintliga nämnder, äfvensom att samla och hålla
förteckning öfver de handlingar, som i sådant afseende komma honom
tillhanda; samt

att, i de fall och på det sätt här nedan sägs, söka lämna sin medverkan
till biläggande af arbetstvister, som inom distriktet uppstått.

8 §■

Har inom distriktet mellan arbetsgifvare och arbetare eller mellan
olika grupper af arbetare uppkommit tvist af den beskaffenhet, att den

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

medfört eller synes hota att medföra arbetsinställelse af större betydenhet,
bör förlikningsmannen genom personligt besök å den plats, där
tvisten utbrutit, eller på annat sätt träda i förbindelse med de tvistande,
göra sig noga underrättad om, hvari tvisten består, söka förmådde
tvistande att i afbidan på tvistens lösning icke vidtaga eller vidhålla
arbetsinställelse, anmoda dem att sammankomma till förhandling med
hvarandra inför förlikningsmannen samt söka att under dessa förhandlingar,
bvilka anordnas på sätt lämpligast synes, åvägabringa tvistens

lösning. _ o

Anser förlikningsman det erforderligt, eller påkallas sådant af någon
af de tvistande, tillkallar förlikningsmannen särskilda sakkunnige, utsedde
till lika antal bland arbetsgifvarue och arbetarne inom distriktet, att
med honom utgöra en nämnd för medlingens utförande.

4 §■

Hvad i nästföregående paragraf är stadgadt afser icke arbetstvist,
som uppstått inom näringsgren, industriell anläggning eller arbetsföretag,
hvarför förliknings- och skiljenämnd, som i 2 § sägs, finnes upprättad,
med mindre de tvistande a bada sidor påkalla föilikningsmannens
mellankomst.

5 §.

Skulle i tvist, som kommit under förlikningsmans behandling, de
tvistande å endera sidan eller å båda underlåta att efterkomma till dem
af förlikningsmannen gjord anmodan att med hvarandra sammankomma
till förhandling inför förlikningsmannen eller nämnden, skola de tvistande
genom offentlig kungörelse kallas till sådan sammankomst.

6 §.

Den kallelse, som enligt nästföregående paragraf utfärdas, skall
innehålla uppfordran till de tvistande att å bestämd tid och ort sammankomma
till förhandling inför förlikningsmannen eller nämnden.
Kallelsen skall, efter förlikningsmannens bepröfvande, på lämpligt sätt
kungöras, såsom genom anslag å den ort, der tvisten äger rum, genom
införande i tidning eller genom uppläsning i kyrka. Särskild underrättelse
om kallelsen skall dessutom af förlikningsmannen skriftligen
tillställas någon af de i tvisten delaktige arbetsgifvarne så ock någon
af de arbetare, som i densamma hafva del.

4

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 17.

7 §•

Uteblir någondera parten från sådan sammankomst, till hvilken
offentlig kallelse utfärdats, har förlikningsmannen att sådant offentliggöra
genom tillkännagifvande, som kungöres på sätt i nästföregående
paragraf omförmäles.

8 §•

De förhandlingar, som af förlikningsman eller nämnden anordnas
med „ och mellan de tvistande, skola i främsta rummet hafva till syfte
att åvägabringa en öfverenskommelse i enlighet med anbud eller förslag,
som under förhandlingarna kunna blifva framställda från de tvistande
själfva, ankommande därvid på förlikningsmannen eller nämnden
att, . om och i den man sadant kan anses ägnadt att befordra tvistens
lösning, hemställa om de jämkningar eller medgifvanden, som för ändamålet
kunna synas lämpliga.

9 §•

Kan icke på sådant sätt enighet vinnas, må förlikningsmannen eller
nämnden uppmana de tvistande att lämna en eller flere personer, livilkas
utlåtande de tvistande utfästa sig att efterkomma, uppdrag att, efter
pröfning om och i hvilken mån de från ena eller andra sidan framkomna
påståendena må vara befogade och på hvilket sätt följaktligen
den föreliggande tvisten rättast bör lösas, skilja de tvistande’emellan.

10 §.

\ilja
9 § sägs, har förlikningsmannen eller nämnden att, i den mån sådant
finnes, behöfligt, söka utjämna de meningsskiljaktigheter, som kunna
uppstå i fråga om den eller de personer, åt hvilka det i nämnda paragraf
omförmälda uppdrag skall lämnas; och åligger det förlikningsmannen
särskildt att på de tvistandes vägnar lämna den eller dem, som
blifvit utsedde, underrättelse om uppdraget samt att i öfrigt tillhandagå
med de åtgöranden, som kunna verka därtill, att det af de tvistande
önskade afgörandet må komma till stånd.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

5

11 §•

Utlåtande, hvarom förmäles i 9 §, skall afgifvas skriftligen och
af detsamma ett exemplar genast och utan lösen till hvardera sidan
samt till förlikningsmannen utlämnas.

12 §.

I fråga om rättsverkan, som må tillkomma överenskommelser,
utfästelser eller andra beslut, som af de tvistande ingås eller fattas
under förhandlingar, hvilka enligt denna lag äga rum, gäller allt efter
beslutens innehåll och det sätt, hvarpå de tillkommit, hvad allmän lag
förmår.

13 §.

Omfattar utbruten tvist mera än ett distrikt, skall det åligga de
förlikningsmän, hvilkas distrikt beröras af tvisten, att, så fort ske kan,
härom äfvensom, så vidt möjligt, angående tvistens omfattning insända
underrättelse till Konungen, som förordnar förlikningsman att i tvisten
medla.

14 §,

Där sådant i särskild! fall finnes lämpligt, äger Konungen uppdraga
åt annan än förlikningsmannen eller dennes suppleant att såsom
förlikningsman söka medla i uppkommen arbetstvist.

15 §.

Förlikningsman skall föra dagbok angående hvad som förefaller i
de tvister, hvilka blifva föremål för åtgärd enligt denna lag. Överenskommelser,
utfästelser eller andra beslut, som af de tvistande ingås
eller fattas, så ock utlåtande, som enligt 9 § afgifves, skola i nämnda
dagbok fullständigt intagas eller densamma biläggas.

Före utgången af Mars månad hvarje år skall förlikningsman till vederbörande
statsdepartement insända berättelse angående det hufvudsakliga
förloppet af de tvister, som under det förflutna året kommit under
hans handläggning; och bör förlikningsmannen härvid foga redogörelse ej
mindre för hvad som under samma tid förefallit inom distriktet i af -

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

seende å upprättande, enligt hvad i 2 § omförmäles, af förliknings- och
skiljenämnder och hans egna åtgärder i detta syfte, än äfven för redan
upprättade dylika nämnders verksamhet, för så vidt han härom kunnat
förskaffa sig kännedom.

Berättelsen skall genom departementschefens försorg till trycket
befordras.

16 §.

Angående ersättning till förlikningsman och ledamöter i sådan
nämnd, som i 3 § andra stycket afses, varder särskildt stadgadt.

Denna lag träder i kraft den 1 Januari 1904.

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 17.

7

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 17
oktober 1902.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens hei’r mimistern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Rambtedt,

Berger,

Meyer och
von Friesen.

18:o.

Departementschefen statsrådet Westring anförde i underdånighet:

»Sedan Riksdagen i skrifvelse den 8 maj 1899 anhållit, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t efter utredning taga under öfvervägande frågan om
inrättande af förliknings- och skiljenämnder uti intressetvister emellan
arbetsgivare och arbetare samt därefter för Riksdagen framlägga de
förslag, som kunde finnas påkallade, uppdrog Eders Kungl. Maj:t den
19 i nämnda månad åt en kommitté att afgifva underdånigt utlåtande och
förslag till bestämmelser i berörda hänseende.

Denna kommitté har i februari månad 1901 afgifvit betänkande med
förslag till förordning angående medling i arbetstvister, hvarefter, i

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

följd af nådiga remisser, yttranden öfver förslaget afgifvits af Eders
Kungl. Maj:ts samtlige befallningshafvande; och anhåller jag nu att få
för vidare behandling anmäla detta ärende.»

Efter att hafva redogjort för berörda förslag med däröfver afgifna
yttranden, anförde departementschefen vidare:

»Såsom af den nu gifna redogörelsen framgår, har kommittén, då den
skolat afgifva förslag till bestämmelser afseende att förekomma eller
lösa tvister emellan arbetsgivare och arbetare, icke skilt emellan intressetvister
och rättstvister, om än det hufvudsakligen är till det förra slaget
af tvister, som kommitténs förslag hänför sig. Hvad förslagets innehåll
vidare angår, har den viktigaste principiella fråga, som vid förslagets uppgörande
framställt sig, varit den, huruvida parterna i en arbetstvist böra
tvingas att åvägabringa ett förliknings- eller skiljeförfarande. Denna fråga
har kommittén funnit böra besvaras nekande, och har kommittén till stöd
därför anfört, att parterna i en intressetvist icke äro bundna vid hvarandra
med något rättsligt band; att frågan huruvida de vilja med hvarandra
ingå något nytt aftal måste tillhöra deras eget fria bedömande, hvarmed
det ock syntes böra vara öfver! ämnadt åt deras eget afgörande,
huruvida de för åstadkommande af ett dylikt aftal skulle med hvarandra
ingå i något som helst förliknings- eller skiljeförfarande, samt att hvad
beträffade de arbetstvister, som vore egentliga rättstvister, det ej heller
syntes öfverensstämma med vår rättsåskådning att söka i en eller annan
form framtvinga ett dylikt förfarande. Kommittén har icke heller ansett
några särskilda åtgärder böra vidtagas i syfte att förstärka den ej särdeles
betydande rättsliga verkan, som enligt nu gällande lag kan tillkomma
ett emellan parterna i en arbetstvist ingånget aftal eller en
rörande tvisten meddelad skiljedom. Förslaget inskränker sig alltså till
vissa åtgärder, som åsyfta att söka förmå arbetsgivare och arbetare att
på frivillighetens väg lösa uppkommande arbetstvister antingen genom
öfverenskommelse eller genom deras hänskjutande till skiljedom. Till
vinnande af detta mål föreslår kommittén att för särskilda distrikt inom
landet skola tillsättas offentliga funktionärer med uppdrag att verka i
antydda syftet. Då enligt kommitténs åsigt lämplig utväg att förekomma
eller lösa tvister mellan arbetsgivare och arbetare i första hand är att
söka i särskilda förliknings- och skiljenämnder, på förhand upprättade
genom överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetare, har den
medlande myndigheten, bland annat, fått till uppdrag att söka verka
för att sådana nämnder komma till stånd. För de helt säkert talrika
fall, der sådana nämnder ej komma att finnas, skall den medlande myndigheten
gripa in, söka att sammanföra de tvistande till förhandling

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

9

inför myndigheten och därvid i främsta rummet söka bringa öfverenskommelse
till stånd samt, om det ej skulle lyckas, uppmana dem att
hänskjuta tvisten till skiljemäns afgörande. Hvad organisationen af den
medlande myndigheten angår, har stor meningsskiljaktighet yppat sig
mellan kommitténs ledamöter, i det fyra ansett denna myndighet böra
utgöras af en person, en förlikningsman, tillsatt för visst område af
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, medan de öfrige fyra ledamöterna
ansett denne förlikningsman böra biträdas af fyra bisittare,
utsedde två af arbetsgifvarne och två af arbetarne inom distriktet.

Lika med kommittén anser jag det vara uppenbart, att behof förefinnes
af ett statens ingripande i syfte att bidraga till förekommande
eller lösande af tvister emellan arbetsgifvare och arbetare. Jämväl i
afseende å det allmänna innehållet af den lagstiftning, som i förevarande
hänseende synes böra komma till stånd, delar jag i allt väsentligt
kommitténs uppfattning.

Hvad beträffar organisationen af den medlande myndigheten, anser
jag väl, att det ur åtskilliga synpunkter skulle vara förmånligt, om, såsom
inom kommittén föreslagits, förlikningsmannen biträddes af bisittare, på
förhand utsedde af arbetsgifvare och arbetare, om ock, på sätt från motsidan
anförts, jämväl vissa betänkligheter häremot möta. För närvarande
lärer dock mot en sådan anordning förefinnas ett bestämdt hinder i
de svårigheter, som skulle vara förenade med val af bisittarne. Vore, såsom
Fallet är i åtskilliga främmande länder, arbetsgifvare och arbetare
hvar för sig fullt organiserade i fasta, af lagstiftningen erkända föreningar,
kunde väl en sådan nämnd utan svårighet anordnas, i det de
särskilda arbetsgifvare- och arbetareföreningarne då blefve de naturliga
valkorporationerna. Då emellertid en sådan organisation här i landet
ännu ej kommit till stånd, skulle man för nämndernas bildande nödgas
tillskapa en valprocedur, så omfattande och invecklad, att man icke
synes böra ifrågasätta dess införande för ifrågavarande syfte. Vid
detta förhållande synes det vara lämpligt att nu stanna vid att allenast
förlikningsman med suppleant för honom förordnas. Då emellertid ofta
behof kan uppstå för förlikningsmannen att vid sin sida hafva sakkunnige
bisittare, synes det kunna uppdragas åt förlikningsmannen att,
därest han finner det nödigt eller sådant af part påkallas, tillkalla särskilda
sakkunnige, af förlikningsmannen utsedde till lika antal bland
arbetsgifvarne och arbetarne inom distriktet att med honom deltaga i
medling af uppkommen tvist.

Kommittén har föreslagit, att förlikningsman skulle förordnas för de
områden af riket, där Eders Kungl. Maj:t finner sådant vara af förBih.
Ull Rikéd. Prat. 11)03. 1 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 2

10

ICungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

hållandena påkalladt, samt att förordnande skulle meddelas af Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande. Emot förslaget i denna del möter
den anmärkning att, med den utveckling industrien på senare tiden tagit,
det icke synes vara lämpligt att förlikningsman ej sluille finnas för alla
områden af riket. Så som förhållandena nu gestalta sig, är det att
vänta, att arbetstvister kunna yppa sig hvar som helst inom landet.
Förlikningsmannainstitutionen synes sålunda böra omfatta riket i dess
helhet. Med stöd af därutinnan mot förslaget framställda anmärkningar
har jag vidare ansett, att förlikningsman lämpligen borde af Eders Kungl.
Maj:t utses.

Något förslag till distriktsindelning har icke af kommittén framlagts.
Det torde kunna uppdragas åt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
att hvar för sitt område afgifva yttrande härom och därvid jämväl föreslå
hvilken ersättning lämpligen bör för förlikningsmannen och ledamöterna
i nämnden ifrågakomma.

I öfverensstämmelse med nu angifna åsikter och med föranledande
jämväl af de i vissa detaljfrågor framställda anmärkningar har jag låtit
i vissa delar omarbeta det af kommittén afgifna författningsförslag. Med
hänsyn till förevarande ämnes vikt anser jag den ifrågasatta lagstiftningen
böra, med tillämpning af föreskrifter i sista punkten af § 89
regeringsformen, bringas till stånd i samverkan med Riksdagen, hvarför
det omarbetade förslaget erhållit beteckningen lag.»

Sedan departementschefen härefter uppläst omförmälta lagförslag af
den lydelse, bilagan A vid detta protokoll utvisar, hemställde departementschefen
i underdånighet dels att högsta domstolens utlåtande öfver
detta förslag måtte för det ändamål, § 87 regeringsformen omförmäler,
genom note ur protokollet inhämtas, dels att öfverståthållareämbetet och
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i rikets samtliga län måtte anbefallas
att afgifva yttrande ifråga om distriktsindelningen äfvensom förslag å
den ersättning, som lämpligen bör för förlikningsman och ledamöter
i nämnden ifrågakomma.

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkta
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lemna nådigt bifall.

Ex protocollo:

Carl G. Edman.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

11

Bilaga A.

Förslag

till

Lag angående medling i arbetstvister.

Härigenom förordnas som följer.

1 §-

För hvart och ett af de distrikt, i hvilka riket för sådant ändamål
af Konungen indelas, förordnar Konungen en förlikningsman med uppgift
att söka verka för lösning af tvister mellan arbetsgivare och arbetare
eller mellan olika grupper af arbetare. Konungen förordnar ock
suppleant för förlikningsmannen.

2 §.

Förlikningsman åligger:

att med synnerlig uppmärksamhet följa arbetsförhållandena inom
distriktet;

att söka verka för att förliknings- och skiljenämnder, på förhand
upprättade genom öfverenskommelse mellan arbetsgifvare och arbetare,
må komma till stånd för särskilda inom distriktet befintliga näringsgrenar
eller särskilda industriella anläggningar eller arbetsföretag;

att tillhandagå med råd och upplysningar vid upprättandet af reglementen
för sådana nämnder;

att söka förskaffa sig de stadgar och reglementen, som gälla för
dylika inom distriktet befintliga nämnder, äfvensom att samla och hålla
förteckning öfver de handlingar, som i sadant afseende komma honom
tillhanda; samt

att, i de fall och på det sätt här nedan sägs, söka lämna sm medverkan
till biläggande af arbetstvister, som inom distriktet uppstått.

3 §.

Har inom distriktet mellan arbetsgifvare och arbetare eller mellan
olika grupper af arbetare uppkommit tvist af den beskaffenhet, att den

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

medfört eller synes hota att medföra arbetsinställelse af större betydenhet,
bör förlikningsmannen genom personligt besök å den plats, där
tvisten utbrutit, eller på annat sätt träda i förbindelse med de tvistande,
göra sig noga underrättad om, hvari tvisten består, söka förmå de
tvistande att i afbidan på tvistens lösning icke vidtaga eller vidhålla
arbetsinställelse, anmoda dem att sammankomma till förhandling med
hvarandra inför förlikningsmannen samt söka att under dessa förhandlingar,
hvilka anordnas på sätt lämpligast synes, åvägabringa tvistens
lösning.

Anser förlikningsman det erforderligt, eller påkallas sådant af någon
af de tvistande, tillkallar förlikningsmannen särskilda sakkunnige, utsedde
till lika antal bland arbetsgifvarne ocli arbetarne inom distriktet, att
med honom utgöra en nämnd för medlingens utförande.

4 §’

Hvad i nästföregående paragraf är stadgadt afser icke arbetstvist,
som uppstått inom näringsgren, industriell anläggning eller arbetsföretag,
hvarför förliknings- och skiljenämnd, som i 2 § sägs, finnes upprättad,
med mindre de tvistande å båda sidor påkalla förlikningsmannens
mellankomst.

. 5 §-

Skulle i tvist, som kommit under förlikningsmans behandling, de
tvistande å endera sidan eller å båda underlåta att efterkomma till dem
af förlikningsmannen gjord anmodan att med hvarandra sammankomma
till förhandling inför förlikningsmannen eller nämnden, skola de tvistande
genom offentlig kungörelse kallas till sådan sammankomst.

6 §•

Den kallelse, som enligt nästföregående paragraf utfärdas, skall
innehålla uppfordran till de tvistande att å bestämd tid och ort sammankomma
till förhandling inför förlikningsmannen eller nämnden.
Kallels. n skall, efter förlikningsmannens bepröfvande, på lämpligt sätt
kungöras, såsom genom anslag å den ort, der tvisten ägor rum, genom
införande i tidning eller genom uppläsning i kyrka. Särskild underrätielse
om kallelsen skall dessutom al förlikningsmannen skriftligen
tillställas någon al de i tvisten delaktige arbetsgifvarne så ock någon
af de arbetare, som i densamma hafva del.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

13

7 §•

Uteblir någondera parten från sådan sammankomst, till hvilken
offentlig kallelse utfärdats, har förlikningsmannen att sådant offentliggöra
genom tillkännagifvande, som kungöres på sätt i nästföregående
paragraf omförmäles.

8 §.

De förhandlingar, som af förlikningsman eller nämnden anordnas
med och mellan de tvistande, skola i främsta rummet hafva till syfte
att åvägabringa en öfverenskommelse i enlighet med anbud eller förslag,
som under förhandlingarna kunna blifva framställda från de tvistande
själfva, ankommande därvid på förlikningsmannen eller nämnden
att, om och i den mån sådant kan anses ägnadt att befordra tvistens
lösning, hemställa om de jämkningar eller medgifvanden, som för ändamålet
kunna synas lämpliga.

9 §•

Kan icke på sådant sätt enighet vinnas, må förlikningsmannen eller
nämnden uppmana de tvistande att lämna en eller flere personer, hvilkas
utlåtande de tvistande utfästa sig att efterkomma, uppdrag att, efter
pröfning om och i hvilken mån do från ena eller andra sidan framkomna
påståendena må vara befogade och på hvilket sätt följaktligen
den föreliggande tvisten rättast bör lösas, skilja de tvistande emellan.

10 §.

Vilja de tvistande hänskjuta saken till sådant afgörande, som i
9 § sägs, har förlikningsmannen eller nämnden att, i den mån sådant
finnes behöfligt, söka utjämna de meningsskiljaktigheter, som kunna
uppstå i fråga om den eller de personer, åt hvilka det i nämnda paragraf
omförmälda uppdrag skall lämnas; och åligger det förlikningsmannen
särskildt att på de tvistandes vägnar lämna den eller dem, som
blifvit utsedde, underrättelse om uppdraget samt att i öfrigt tillhandagå
med de åtgöranden, som kunna verka därtill, att det af de tvistande
önskade afgörandet må komma till stånd.

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

11 §■

Utlåtande, hvarom förmäles i 9 §, skall afgifvas skriftligen och
af detsamma ett exemplar genast och utan lösen till hvardera sidan
samt till förlikningsmannen utlämnas.

12 §.

I fråga om rättsverkan, som må tillkomma överenskommelser,
utfästelser eller andra beslut, som
under förhandlingar, hvilka enligt denna lag äga rum, gäller allt efter
beslutens innehåll och det sätt, hvarpå de tillkommit, hvad allmän lag
förmår.

13 §.

Omfattar utbruten tvist mera än ett distrikt, skall det åligga de
förlikningsmän, hvilkas distrikt beröras af tvisten, att, så fort ske kan,
härom äfvensom, så vidt möjligt, angående tvistens omfattning insända
underrättelse till Konungen, som förordnar förlikningsman att i tvisten
medla.

14 §.

Där sådant i särskild! fall finnes lämpligt, äger Konungen uppdraga
åt annan än förlikningsmannen eller dennes suppleant att såsom
förlikningsman söka medla i uppkommen arbetstvist.

15 §.

Förlikningsman skall föra dagbok angående hvad som förefaller i
de tvister, hvilka blifva föremål för åtgärd enligt denna lag. Överenskommelser,
utfästelser eller andra beslut, som af de tvistande ingås
eller fattas, så ock utlåtande, som enligt 9 § afgifves, skola i nämnda
dagbok fullständigt intagas eller densamma biläggas.

Före utgången af Mars månad hvarje år skall förlikningsman till vederbörande
statsdepartement insända berättelse angående det hufvudsakliga
förloppet af de tvister, som under det förflutna året kommit under
hans handläggning; och bör förlikningsmannen härvid foga redogörelse ej
mindre för hvad som under samma tid förefallit inom distriktet i af -

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

seende å upprättande, enligt hvad i 2 § omförmäles, af förliknings- och
skiljenämnder och hans egna åtgärder i detta syfte, än äfven för redan
upprättade dylika nämnders verksamhet, för sa vidt lian härom kunnat
förskaffa sig kännedom.

Berättelsen skall genom departementschefens försorg till trycket
befordras.

16 §.

Angående ersättning till förlikningsman och ledamöter i sådan
nämnd, som i 3 § andra stycket aises, varder särskildt stadgadt.

Denna lag träder i kraft den 1 Januari 190 .

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kungl. Maj:ts
högsta domstol torsdagen den 6 november 1902.

Andra rummet:

Närvaran de:

Justitieråden: Skårig

Lilienberg,
Afzelius,
Lindbäck,
Petersson,
Thollander,

Anmäldes och lästes en af chefen för justitiedepartementet den 24
nästlidne oktober aflåten skrifvelse, däruti'' tillkännagifvits, att Kungl.
Maj:t, som den 17 i samma månad i nåder förordnat, alt högsta domstolens
utlåtande skulle inhämtas öfver upprättadt förslag till lag angående
medling i arbetstvister, meddelat kanslirådet Daniel Ekelund
nådigt förordnande att i egenskap al revisionssekreterare i högsta domstolen
föredraga nämnda lagförslag.

Kanslirådet Ekelund föredrog härefter note ur protokollet öfver
civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 17
nästlidne oktober, utvisande, att Kungl. Maj:t i nåder förordnat, att

17

Kungl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 17.

högsta domstolens utlåtande skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen
omförmälde, inhämtas öfver upprättadt förslag till lag angående
medling i arbetstvister; varande förslaget bilagdt detta protokoll.

Högsta domstolen, som ansåg sig icke böra ingå
i granskning af förslaget från annan synpunkt än
den rättsliga, fann detsamma i sådant hänseende icke
föranleda anmärkning.

In fidem

Aug. von Hartmansdorff.

Bih. till Rihd. Prot. 11)03. 1 Sami. 1 Afd. 0 Haft.

3

18

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 17

U tdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj-.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
januari 1903.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Critsebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer, och
von Friesen.

Justitieråden: Carlson och
Lindbäck.

Departementschefen statsrådet Westring anmälde i underdånighet:

Högsta domstolens genom note ur protokollet öfver civilärenden
för den 17 sistlidne oktober inhämtade utlåtande öfver det samma protokoll
bilagda förslag till lag angående medling i arbetstvister; och
hemställde departementschefen att förslaget, som af högsta domstolen
lämnats utan anmärkning, måtte genom nådig proposition för Riksdagen
till antagande framläggas.

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna nådigt bifall och förordnade, att till Riksdagen
skulle aflåtas nådig proposition i ämnet af den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Johan Björnström.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1903.