Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 101.
1
N:o 101.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, om anslag för
Sveriges deltagande i världsutställningen i S:t Louis år
1904; gifven Stockholms slott den 17 april 1903.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att för Sveriges deltagande inom konst- och undervisningsafdelningarna
af 1904 års världsutställning i S:t Louis på extra stat för år 1904
anvisa ett anslag af 120,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR,
Carl von Frusen.
lull. till Rikta. Vrot. lönn. 1 dumt. t Afd. (in Haft. (N:o 101).
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17
april 1903.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer,
von Friesen.
76:o.
Departementschefen, statsrådet von Friesen, yttrade härefter:
»Sedan presidenten i Amerikas förenta stater inbjudit andra staters
regeringar, däribland Sveriges, att deltaga i en världsutställning i S:t Louis,
ursprungligen afsedd att hållas år 1903, men numera bestämd att äga rum
under tiden den 1 maj—den 30 november 1904, hvilket ärende hittills
behandlats inom finansdepartementet, har den 2 april 1903 till ecklesiastikdepartementet
inkommit en underdånig framställning från akademien för
de fria konsterna om anslag för Sveriges deltagande i nämnda utställnings
konstafdelning. T denna framställning anföres följande.
Uti en den 20 december 1902 till akademien inlämnad skrifvelse anhöll
styrelsen för svenska konstnärernas förening, att akademien ville, i likhet
3
Kungi. Nåd. Proposition N:o 101.
med livad som skedde för jubileiutställningen i Miinchen år 1901, inbjuda
samtliga svenska konstnärer, tillhörande olika konstnärsgrupper, till ett
allmänt möte för att afhandla frågan om deltagande från de svenska
konstnärernas sida i världsutställningen i S:t Louis, till hvilken de svenska
konstnärerna erhållit inbjudning. Som det samtidigt upplystes, att äfven
andra konstnärsföreningar delade denna svenska konstnärernas förenings
önskan, utlyste akademien genom annonser och notiser i allmänna tidningar
för ändamålet ett offentligt möte, till hvilket samtliga svenska
konstnärer inbjödos. Vid detta möte, som hölls i konstnärshuset i Stockholm
den dO januari 1903 och vid hvilket 43 konstnärer antecknade sig
såsom närvarande, uttalade sig hela församlingen af konstnärer för, att
underhandlingar måtte inledas emellan de olika konstnärsgruppernas förtroendemän
angående deltagandet i utställningen och villkoren därför; och
skulle resultatet af dessa underhandlingar sedermera delgifvas akademien.
I)en 23 mars 1903 mottog akademien en skrifvelse, undertecknad å
styrelsernas för konstnärsförbundet, svenska konstnärernas förening och de
Frie vägnar, således från de tre konstnärsföreningar, som utgöra nästan
hela den svenska konstnärskåren. Sedan i skrifvelsen meddelats, att nämnda
tre konstnärsföreningar bestämdt uttalat sig för önskvärdheten af, att den
svenska konsten bereddes möjlighet att på ett värdigt sätt framträda vid
världsutställningen i S:t Louis, anfördes vidare följande:
»Vikten af att svensk konst sättes i tillfälle att deltaga i den stora
amerikanska utställningen nästa år framgår tydligt, när man betänker, att
vårt land, om än i mycket de stora kulturländerna underlägset, dock på
flera områden, och alldeles särskildt på konstens, förvärfvat sig erkännande
ej blott som med de främsta jämnstarkt utan ock som eu banbrytande
nation. Att vid S:t Louis-utställningen, där våra europeiska medtäflare
uppträda med samlad energi, icke söka häfda denna plats vore att beklaga,
desto mera som just för närvarande bland de svenska utvandrarne vaknat
behof och vilja att göra det gamla fäderneslandets insats i kulturarbetet
kändt, förstådt och aktadt. Undertecknade få därför hemställa, att kungl.
akademien, för uppnåendet af eu svensk konst afdelning vid världsutställningen
i S:t Louis 1904, ville hos Kungl. Maj:t begära ett anslag af 45,000
kronor, ett belopp, som beräknats med ledning af Chicago-utställningens
kostnad.
»Utan att ingå på ett eventuellt anslags disposition eller de olika
utgiftsposternas fördelning vilja konstnärsgrupperna dock föreslå, att, då
eu kommissarie vid detta tillfälle torde blifva öfverflödig, den eljes för
kommissariens aflöning reservei''ade summan måtte fördelas mellan gruppernas
montörer.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.
»Skall Sverige emellertid på den internationella konstens område
kunna, såsom sig bör och såsom dess hittills varande ställning på detta
område med bestämdhet kräfver, göra eu verkligt stor och minnesvärd
insats i den nationernas täflan, som förestår i S:t Louis, så torde det för
alla vara klart, att den svenska utställningen måste kunna påräkna stöd
såväl af de styrande för landets offentliga konstsamlingar som af enskilde
ägare af konstverk. Endast i det fall, att möjlighet finnes att kunna komplettera
den samling arbeten, konstnärerna själfva kunna disponera för
utställningen, med vissa framstående tidigare verk, som nu äro i offentlig
eller privat ägo, skall utsikt kunna finnas för, att utställningen verkligen
skall komma att ge en fullständig och åskådlig bild af den rika konstutvecklingen
i vart land. Med hänsyn till den fosterländska innebörden
häraf hysa vi dock den säkra tillförsikten, att staten skall föregå de enskilde
med till efterföljd manande exempel genom utlämnandet af för utställningen
eventuellt erforderliga konstverk.»
För egen del yttrar härefter akademien:
»De skäl, som i denna konstnärsföreningarnas skrifvelse finnas anförda
för att den svenska konsten må beredas tillfälle att på ett värdigt
sätt deltaga i värdsutställningen i S:t Louis 1904, synas akademien väl
grundade. För att detta skall kunna ske fordras dock, att den ekonomiska
sidan af företaget blir fullt betryggad. Konstnärerna själfva hafva,
lika litet som kungl. akademien, några medel för ändamålet till förfogande,
och att söka vädja till enskilda konstvänners offervillighet torde under nuvarande
tryckta ekonomiska förhållanden ej röna någon afsevärd framgång.
Det återstår då ingen annan utväg, än att staten träder emellan. Och det
synes kungl. akademien, att staten i detta afseende har förpliktelser att
uppfylla mot konsten och konstnärerna. Tack vare de nu lefvande svenska
konstnärernas oaflåtliga bemödanden att, så vidt möjligt, icke försumma
något tillfälle att inför utlandet visa, hvad den moderna svenska
konsten förmår, har densamma vunnit ett högt aktadt namn i utlandet,
till heder och berömmelse för fosterlandet, Många uttalanden i den kontinentala
pressen — såväl dagpressen som konsttidskrifterna — skulle
kunna anföras till bevis härför. Här är icke platsen att upprepa dessa
för öfrigt vidt kända loford. Dock begagnar kungl. akademien tillfället
att såsom eu sammanfattning af desamma anföra ett uttalande från kompetentaste
håll. Efter jubileiutsfälluingen i Munchen år 1901, i hvilken
den svenska konsten bereddes tillfälle att deltaga tack vare det understöd,
Eders Kungl. Maj:t täcktes i nåder anvisa, aflat presidenten för Munchenerkttnstlergenossenschaft
till hans excellens herr ministern för utrikes ärendena
en skrifvelse, som i öfversättning lyder:
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.
''Jag kan icke underlåta att meddela eders excellens, att Bayerns och
hela Tysklands konstnärer äro oändligt tacksamma för att Sverige och de
svenska konstnärerna sände sin samling konstverk till Munchenutställningen.
Utan afund och utan meningsskiljaktighet blef det af alla nationers
press och konstnärer erkändt, att den svenska konsten är en af de allra
förnämsta i hela kulturvärlden, och Sverige kan följaktligen vara stolt
öfver sina konstnärer.’
»Om», fortsätter akademien, »det i allmänhet är af vikt för oss att
begagna de tillfällen, som erbjudas att häfda den ställning, vi intaga på
kulturens olika områden, så gäller detta icke minst vår konst. För det
målets vinnande böra vi, synes det kungl. akademien, vara beredda att
göra äfven jämförelsevis afsevärda uppoffringar.
»Det anslag, som här ifrågasättes, kan väl synas stort. Men det är
också en stor sak det gäller, och därför vågar kungl. akademien i underdånighet
anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes till innevarande års Riksdag
aflåta nådig proposition, att ett belopp af 45,000 kronor måtte anvisas
för vårt lands deltagande i konstafdelningen vid världsutställningen i
S:t Louis 1904.»
Vid nämnda världsutställning förekommer eu annan afdelning af speciellt
intresse för Sverige, nämligen afdelningen för undervisning. Denna
afdelning är enligt, meddelad t tryckt program afsedd att dels lämna en
öfverskådlig bild af alla sidor af Förenta Staternas undervisningsväsen
dels ock att vinna en jämförande öfversikt af andra länders undervisningssystem.
För att bilda mig ett omdöme, huru ett deltagande från Sveriges sida
i denna afdelning af utställningen skulle komma att utfalla särskild! med
hänsyn till kostnadsfrågan, har jag låtit inom ecklesiastikdepartementet
uppgöra en beräkning i detta hänseende.
Man har därvid tänkt sig, att Sveriges representerande borde omfatta
å ena sidan de allmänna läroverken, samskolorna och flickskolorna samt
de tekniska skolorna, å andra sidan folkskolorna och folkhögskolorna.
För de allmänna läroverken, samskolorna och flickskolorna synas
hufvudsakligen ritningar och fotografier af nyare läroverkshus och deras
inredning samt redogörelser för organisation och läroplaner böra utställas.
Kostnaden härför kan säkerligen begränsas till 2,000 kronor.
De tekniska skolornas utställning klöfver omkring 6,000 kronor.
I fråga om folkskoleväsendet synes en mera omfattande utställning
vara lämplig. Den borde anordnas i sex afdelningar, nämligen en för ritningar
och, där så kan finnas lämpligt, äfven fotografiska afbildningar af
9 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.
skolhus jämte skolinöbler och tillhörande anläggningar, särskilt planer
lör skolträdgårdar, en för undervisningen i läsämnena med därtill afsedd
åskådningsmateriell, en för tecknings- och skrifundervisningen, eu för manlig
och eu för kvinnlig slöjd samt en för undervisning i huslig ekonomi.
För beräkning af kostnaderna kunna utgifterna för Stockholms folkskoleutställning
i Paris år 1900 läggas till grund. Dessa utgifter uppgingo tillomkring
8,000 kronor. Med hänsyn därtill att nu ifrågavarande utställning
skulle omfatta såväl stad som land och komma att anordnas på ett
betydligt längre afstånd från hemlandet än den i Paris, måste kostnaderna
ställa sig betydligt högre och torde icke kunna beräknas till lägre belopp
än 15,000 kronor.
Gymnastiska centralinstitutet och Nääs slöjdlärareseminarium böra vid
en svensk utställning icke saknas. Kostnaderna härför synas kunna betäckas
med 1,000 kronor för hvardera anstalten.
Folkhögskolorna, hvilka äro karaktäristiska för de skandinaviska länderna,
böra särskild! representeras från Sveriges sida. För detta ändamål
torde ett belopp af 1,000 kronor vara tillräckligt.
Dessutom böra beräknas omkring 7,500 kronor till montrer, 3,000
kronor till frakter och 2,000 kronor till uppsättning, försäkring in. in.,
allt med stöd af motsvarande kostnader vid Parisutställningen, samt 5,000
kronor till resekostnader och arfvoden för två personer, som ombesörja
uppställningen af utställningsföremålen.
För att utställningen må blifva till verkligt gagn bör finnas eu utställningskommissarie,
med skyldighet att vissa timmar dagligen förevisa
och lämna upplysningar om utställningen. För eu sådan kommissarie,
hvilken torde kunna hafva inseende jämväl öfver den ifrågasatta svenska
konstafdelningen vid utställningen, om eu sådan skulle där förekomma,
kräfves omkring 10,000 kronor.
Vidare böra på engelska affattade redogörelser för undervisningsväsendets
skilda delar finnas att tillgå i utställningen, och beräknas kostnaderna
härför till 2,500 kronor.
För oförutsedda utgifter torde äfven något belopp afses, förslagsvis
10,000 kronor.
För utställningens förberedande och ordnande och för handhafvande
af alla de ärenden, som därmed stå i samband, måste tillsättas eu kommitté
med rättighet att antaga behöfliga biträden. Kostnaderna för eu
dylik kommitté torde kunna begränsas till 4,000 kronor.
Utställningen komme säkerligen att vinna, om enskilda förläggare af
undervisningsmateriel kunde förmås att deltaga i utställningen. Detta
skulle nog lättare ske, om utställarnc kunde erhålla något bidrag till kost
-
7
Kungi. May.ts Nåd. Proposition N:o 101.
naderna för montrer och frakter. Ett belopp af förslagsvis 5,000 kronor
bör ställas till kommitténs förfogande att användas i sådant syfte.
Enligt denna beräkning skulle till bestridande af kostnaderna för
Sveriges deltagande i utställningens afdelning för undervisningsväsendet
med inbegripande af kommittéutgifter komma att kräfvas ett anslag af
omkring 75,000 kronor.
Af de handlingar, som funnits att tillgå beträffande världsutställningen
i S:t Louis, synes denna utställning skola blifva mycket storartad och
komma att öfverträffa de senaste världsutställningar i Amerika, i hvilka
Sverige deltagit. Det skulle då enligt mitt förmenande vara beklagligt,
om Sverige komme att helt och hållet saknas vid denna utställning,
där nästan alla öfriga bildade nationer kunna förväntas blifva representerade.
Äfven om Sveriges officiella deltagande i såväl industri- som
konstutställningen nu icke bör, med hänsyn till därmed förenade synnerligen
dryga omkostnader, ifrågasättas, torde vårt land likväl böra vara
representeradt vid ett par af de afdelningar inom utställningen, där Sverige
har att särskildt försvara en framstående plats bland kulturfolken.
Detta är händelsen med afdelningarna för konst och för undervisning.
Eldigt uppgjorda beräkningar torde kostnaderna för ett deltagande i utställningen
i denna inskränktare omfattning kunna begränsas till en måttlig
summa, och den uppoffring, som en sådan utgift innebär, synes mig
väl uppvägas af de fördelar, som Sveriges deltagande i utställningen skulle
medföra och bland hvilka jag ej räknar såsom den minsta befästandet af
de band, som förena oss med våra många i Amerika bosatta landsmän.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag, efter samråd med
chefen för finansdepartementet, hemställa, det Eders Kungl. Maj:t ville föreslå
Riksdagen att för Sveriges deltagande inom konst- och undervisningsafdelningarna
af 1904 års världsutställning i S:t Louis på extra stat för
år 1904 anvisa ett anslag af 120,000 kronor.»
Till denna departementschefens hemställan, i hvilken
statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes Hans
Maj:t Konungen lämna nådigt bifall; och skulle proposition
i ämnet, sådan den finnes detta protokoll bilagd,
till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
Hugo Tigerschiöld.