Statsutskottets Utlåtande N:o 83.
1
N:o 82.
Ank. till Eiksd. kansli den 5 maj 1908, kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, angående
försäljning af till kungsladugården Vall n:is 1—4 i
Gåfleborgs län hörande andel i vattenkraft m. m.
(I. A.)
Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden
för den 17 nästlidna april bar Kungl. Maj:t i en till Riksdagen
samma dag aflåten proposition (n:o 95) föreslagit Riksdagen medgifva,
dels att den kungsladugården Vall n:is 1—4 om 22/s mantal i Yalbo
socken af Gäfleborgs län tillhöriga andel i vattenfallet Prästforsen i Gafleån
måtte få tillika med ett å en af D. I. Edberg år 1845 upprättad karta
öfver kungsladugården angifvet, med ägofigurerna n:is 6—10, 18, 19 och
20 betecknadt område af tillhopa 4 tunnland 0,9 kappland från kungsladugården
afsöndras och försäljas till Forsbacka järnverks aktiebolag mot
köpeskilling, som skulle på bolagets bekostnad bestämmas i den ordning,
som i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof vore
föreskrifven i kungl. förordningen den 14 april 1866, under iakttagande
därvid att köpeskillingen för statens andel i vattenfallet icke finge understiga
52,000 kronor, samt under villkor i öfrigt:
att bolaget eller dess rättsinnehafvare skulle äga skyldighet att vid
den kraftstation, som af bolaget komme att för tillgodogörande af vattenBih.
till Biksd. Prot. 1903. é Sami. 1 Afd. 50 Höft. (N:is 83, 83.) 1
2
Statsutslcottets Utlåtande N:o 82.
kraften i Prästforsen anläggas, för kungsladugårdens behof kostnadsfritt
tillhandahålla elektrisk kraft till belopp, motsvarande 20 hästkrafter på
turbin axel;
att, sedan köpeskillingen för berörda andel i vattenfallet äfvensom
för omförmälda jordområde blifvit till landtränteriet i länet inbetald, desamma
finge af köparen tagas i besittning vid utgången af nu löpande
arrendeperiod för kungsladugården den 14 mars 1909 eller dessförinnan
å tid, hvarom köparen kunde med arrendatorn af kungsladugården öfverenskomma;
att,
därest sådan öfverenskommelse träffades, köparen skulle, utan
något bidrag från kronan, till vederbörande arrendator erlägga den godtgörelse,
som borde arrendatorn tillkomma för mistning af andelen i vattenfallet
äfvensom af jordområdet; samt
att köparen skulle vara skyldig att, om så påfordrades, uppsätta
och för framtiden underhålla stängsel i gränsen mellan jordområdet och
kronans mark;
dels ock att köpeskillingen för ifrågavarande andel i vattenfall äfvensom
för berörda jordområde finge, på samma sätt som köpeskillingarna för
försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning
af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.
Föredragande departementschefen har i detta ärende till åberopade
statsrådsprotokollet anfört följande.
»Omkring 5 kilometer från utloppet vid Gäfle bildar Gafleån, hvari
af ålder funnits kungsådra, inom Yalbo socken af Gäfleborgs län ett vattenfall,
benämndt Prästforsen. Den norra stranden utefter än vid nämnda
vattenfall äges af Forsbacka järnverks aktiebolag; den södra stranden tillhör
kungsladugården Vall n:is 1—4 om 22/s mantal, hvilken egendom är
genom domänstyrelsens kontrakt den 8 juni 1888 utarrenderad till den
14 mars 1909. Vattenkraften i berörda fall tillkommer strandägarne till
hälften hvardera. Såvidt instrumentet öfver den å kungsladugården senast
hållna af- och tillträdessyn utvisar, är vattenkraften i Prästforsen icke
använd för drifvande af någon industriell anläggning.
Sedan innehafvaren af den norra stranden vid ifrågavarande vattenfall
genom utslag den 17 december 1895 af Gästriklands östra tingslags
häradsrätt tillerkänts rätt att bygga damm öfver ån vid fallet och därstädes
uttaga en fallhöjd af 5,i meter, har, på ansökning af Forsbacka
järnvärks aktiebolag, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordnat löjtnanten
i väg- och vattenbyggnadskåren J. A. D. Ekelund att verkställa utredning
Statsutskottets Utlåtande N:o 82.
3
i fråga om värdering af vattenfallets storlek i hästkrafter vid olika vattenstånd
och byggnadssättet å för vattenkraftens tillgodogörande erforderlig
dammbyggnad.
Af den utredning, hvilken bemälde Ekelund på grund af berörda
förordnande verkställt, framgår, bland annat: att förrättningsmannen efter
utförda afvägningar, hvilka hänförts till det jämförelseplan, som legat till
grund för häradsrättens ofvannämnda utslag, funnit, att den fallhöjd, som
genom en dammbyggnad vid Prästforsen kunde uttagas utan att ofvanför
liggande fall af dämningen lede skada, rätteligen utgjorde 4,83 meter;
att vattenmängden i Gafleån vore mycket varierande och sålunda vid
högsta iakttagna vattenstånd befunnits uppgå till 165 och vid lägsta till
ej fullt 5 kubikmeter i sekunden; att den riktigaste siffran på ordinär
minimivattenmängd enligt förrättningsmannens åsikt syntes böra sättas till
8 kubikmeter i sekunden; samt att, då af denna vattenkvantitet 0,5 kubikmeter
borde afräknas till laxtrappa, för hvardera strandägaren återstode
3,75 kubikmeter i sekunden, hvilken vattenmängd med ofvanberörda fallhöjd
af 4,83 meter representerade ett kraftbelopp af 180 effektiva hästkrafter
å turbinaxel.
I en till Eders Ivungl. Maj:t ingifven skrift har nu berörda bolag
— med förmälan, att bolaget hade för afsikt att anlägga damm öfver
Gafleån vid Prästforsen för uttagande och tillgodogörande af vattenkraften
å den norra stranden af ån, hvarest terrängförhållandena vore för ändamålet
synnerligen tjänliga, i motsats till hvad fallet vore å södra stranden
af ån — i underdånighet anhållit, att Eders Kungl. Maj:t täcktes till
innevarande års Riksdag göra framställning om försäljning till bolaget af
kronans till förenämnda kungsladugård hörande andel uti ifrågavarande
vattenfall jämte å södra stranden af ån erforderligt område för fästande
och framtida underhåll af den för vattenkraftens uttagande nödiga dammbyggnad.
Till stöd för ansökningen har därvid af bolaget anförts, att
hela den i Prästforsen befintliga vattenkraften icke vore afsevärd och, fördelad
på de båda strandägarne, lämnade ringa utbyte i jämförelse med
de kostnader, som af en hvar af dem måste nedläggas för kraftens uttagande
samt att det under sådana förhållanden syntes vara med det allmännas
fördel bäst förenligt, att ifrågavarande vattenkraft, i stället för att
tillgodogöras genom statens direkta åtgöranden eller för längre framtid förblifva
oanvänd, snarast möjligt gjordes produktiv genom dess upplåtande
medelst försäljning till den enskilda industrien, därvid såsom ledning vid
bestämmandet af köpeskillingens belopp syntes kunna tjäna stadgandena
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 82.
i nådiga förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt
behof den 14 april 1866.
Efter erhållen nådig remiss har domänstyrelsen inhämtat och med
eget underdånigt utlåtande af den 6 sistlidne februari öfverlämnat öfver
berörda ansökning afgifna underdåniga yttranden af arrendatorn af kungsladugården,
kronofogden i orten och Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i länet.
Arrendatorn bär förklarat sig icke hafva något att erinra mot den
ifrågasatta försäljningen, därest bolaget till fullo ersatte all den skada och
förlust, som genom försäljningen kunde arrendatorn tillskyndas, samt bolaget
därjämte tillförbundes att, innan köpebref till bolaget utfärdades,
styrka, att öfverenskommelse rörande ersättningens belopp och sättet för
dess gäldande blifvit mellan bolaget och arrendatorn träffad.
Kronofogden bar upplyst, att vattenfallet i fråga honom veterligen
för närvarande icke användes af kungsladugårdens arrendator, men att
vid fallet tillförene funnits en kvarn, hvilken fått förfalla; och bar
kronofogden icke funnit binder böra möta för bifall till den gjorda framställningen.
Uti sitt förenämnda underdåniga yttrande bar Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande — jämte bifogande af en till Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande från Forsbacka järnverks aktiebolag inkommen skrift,
däruti bolaget till fullständigande af den underdåniga ansökningen meddelat,
att det i ansökningen afsedda området af kungsladugårdens mark
å södra stranden af ån utgjordes af de ägofigurer, som å ett ansökningen
bilagdt utdrag af en utaf D. I. Edberg år 1845 affattad karta öfver kungsladugården
betecknats med n:is 6—10, 18, 19 och 20, och bvilka enligt
å karteutdraget tecknad beskrifning innefattade en sammanlagd areal af
4 tunnland 0,9 kappland, däraf 30,s kappland åker, 3 tunnland 1,6 kappland
slåtter samt en holme om 1 kappland — uttalat att, då den under
kungsladugården börande andel i förenämnda vattenfall, såvidt utredt blifvit
eller omständigheterna för närvarande därtill föranledde, sannolikt icke
kunde på gynnsammare sätt af kronan tillgodogöras än genom försäljning
till ett efter uppskattning i behörig ordning åsatt skäligt värde och då
fallet därjämte icke vore af beskaffenhet att för framtiden behöfva användas
till farleds öppnande, sjöars eller kärrs uttorkning, ofvanför belägna
ägors befrielse från öfversvämning eller annat sådant ändamål,
hvarom förmäldes i nådiga brefvet den 28 december 1822 och kammarkollegii
kungörelse den 24 januari 1823, samt binder enligt andra nu
Statsutskottets Utlåtande N:o 82.
5
gällande bestämmelser ej heller syntes möta för afyttring från kronan af
såväl vattenrätten som därtill hörande utmål, Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
under förutsättning att kungsladugårdens arrendator utan
kronans betungande hölles fullkomligt skadeslös, i händelse den ifrågasatta
försäljningen komme till stånd, ansåge sig böra till den underdåniga
framställningen tillstyrka bifall.
För egen del har domänstyrelsen anfört följande.
Den vattenkraft, som, efter hvad ofvanberörda, af sakkunnig person
verkställda utredning gåfve vid handen, kunde uttagas ur den till kungsladugården
hörande andel i Prästforsen, vore ej af sådan betydenhet, att
den kunde tänkas blifva till gagn för något speciellt statsändamål. Däremot
vore kraften mer än tillräcklig för att kunna med fördel användas
i den enskilda industriens tjänst; och då vattenkraftens upplåtande för
sådant ändamål syntes för kronan blifva vida mera lönande än dess bibehållande
under kungsladugården, helst vattenkraftens uttagande å kungsladugårdens
strand syntes blifva förenad med en ej obetydlig kostnad och
dessutom kraften endast till en ringa del kunde finna användning för
jordbruksdriften å kungsladugården, ansåge styrelsen kronans ifrågavarande
vattenkraft böra försäljas. Det kunde synas, såsom om härvid största
utsikten för erhållande af vattenkraftens värde fullt motsvarande köpeskilling
skulle vinnas genom dess utbjudande å auktion, men då vattenkraften
vore i förening med kungsladugården utarrenderad till den 14
mars 1909 och kungsladugårdens arrendator endast under förutsättning,
att vattenkraften öfverlätes till sökandebolaget, förklarat sig villig därifrån
afstå före nämnda dag, skulle auktionen ej kunna hållas, förrän några år
före arrendetidens utgång, och dessförinnan kunde bolaget hafva begagnat
sig af den bolaget på grund af Gästriklands östra tingslags häradsrätts
ofvanberörda beslut tillkommande rätt att bygga damm öfver Prästforsen, i
hvilket fall det ej syntes blifva lätt att erhålla nöjaktigt köpeanbud å kronans
vattenkraft, för hvars tillgodogörande köparen vore underkastad bestämmelserna
i 4 § af nådiga förordningen om jordägares rätt öfver vattnet å
hans grund den 30 december 1880. Som, i den händelse köpeskillingen
för vattenkraften bestämdes på det sätt, bolaget i sin underdåniga ansökning
föreslagit, eller i öfverensstämmelse med stadgandena i nådiga förordningen
den 14 april 1866, tillräcklig säkerhet för kronan syntes förefinnas
att erhålla full godtgörelse för vattenkraften, och det voro antagligt,
att densamma, upplåten till bolaget, inom kort komme till användning,
ansåge sig styrelsen, som ej hade något att erinra mot omfånget af det
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 82.
utaf bolaget begärda utmål, böra understödja bolagets underdåniga ansökning.
På grund af nådig remiss bar härefter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i underdånig skrifvelse den 7 innevarande månad i ärendet afgifvit
utlåtande och därvid öfverlämnat af löjtnanten Ekelund, på anmodan
af styrelsen, afgifven utredning rörande de olika flödenas i Gafleån varaktighet
samt den största påräkneliga vattenmängd, för hvilken en kraftstation
skulle med hänsyn därtill med fördel kunna anordnas. Med stöd
af nämnda utredning ansåge styrelsen för sin del, att en kraftstation vid
Prästforsen skulle under nuvarande förhållanden kunna, i likhet med andra
anläggningar för tillgodogörande af vattenkraft i Gafleån, lämpligen anordnas
för en vattenmängd af 13,5 kubikmeter i sekunden och att vattenfallets
värde borde uppskattas med beräkning af denna vattentillgång,
som, med en fallhöjd af 4,83 meter och med afdrag af 0,5 kubikmeter till
anordningar för fiskens gång förbi den ifrågasatta dammbyggnaden, för
hvardera strandägaren representerade en tillgång af 420 naturhästkrafter
eller 315 effektiva hästkrafter å turbinaxel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare anfört, bland annat,
följande.
Då ifrågavarande vattenkraft ej vore så betydande, att den lämpligen
kunde tagas i anspråk vare sig för statens järnvägars drift eller för förseende
af statens egna verk och inrättningar med ljus och kraft, och då
den fördelaktigast skulle utnyttjas odelad, samt med anledning häraf föga
utsikt förefunnes för vattenkraftens tillgodogörande genom någon direkt
åtgärd från statens sida eller genom utarrendering, syntes det vara för
såväl staten som det allmänna fördelaktigast att försälja kronans andel af
vattnet till industriella ändamål för en köpeskilling, som motsvarade det
värde, som vattenfallet i fråga ägde i anseende till dess läge på 5 kilo
meters
afstånd från staden Gäfle. Styrelsen antoge emellertid, att af kronans
krafttillgång alltid borde reserveras så stor del, som kunde erfordras
för kungsladugårdens förseende med belysning och för jordbruket nödig
kraft, hvilket behof syntes kunna beräknas till 20 hästkrafter på turbinaxel.
Detta kraftbelopp, omsatt i elektrisk kraft, borde köparen förbinda
sig att kostnadsfritt vid kraftstationen tillhandahålla egendomen.
Beträffande det försäljningsvärde, hvartill kronans andel i vattenfallet
borde uppskattas, funne väg- och vattenbyggnadsstyrelsen detsamma på
grund af verkställda beräkningar böra sättas till omkring 52,000 kronor,
motsvarande i det närmaste 176 kronor för hästkraft å turbinaxel.»
Statsutskottets Utlåtande N:o 83.
7
Då departementschefen ansåg angeläget vara, att den staten tillhöriga
vattenkraft, som icke kunde för något statens eget ändamål begagnas,
komme till användning i den enskilda industriens tjänst, och då, på skäl,
som af de i detta ärende hörda myndigheter anförts, någon betänklighet
icke syntes möta mot upplåtande med äganderätt af statens andel uti
ifrågavarande vattenfall jämte nödigt utmål till Forsbacka järnverks aktiebolag
på det sätt bolaget föreslagit och med iakttagande, bland annat, att
köpeskillingen för nämnda andel i vattenfallet icke finge understiga 52,000
kronor, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen
aflåta ifrågavarande proposition.
Då, enligt hvad i ärendet blifvit upplyst, ifrågavarande vattenkraft
icke lämpligen kan för statens räkning tillgodogöras, och då kronan synes
komma att beredas full godtgörelse för densamma, får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må af
Riksdagen bifallas.
Stockholm den 5 maj 1903.
På statsutskottets vägnar:
P. PEHRSON.
Det skulle här antecknas, att herr Chr. Lundéberg icke deltagit i förestående
ärendes behandling inom utskottet.