Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 13 februari 1903, kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
(I. A.)

Ordinarie anslag-.

Stämpelomkostnader.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t
under sjunde hufvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget
till stämpelomkostnader med 60,000 kronor från 174,000 kronor
till 234,000 kronor.

Enligt hvad i det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 12 nästlidne januari meddelas, skulle berörda
anslagsförhöjning föranledas af — förutom anslagets otillräcklighet
under de senare åren och dess däraf föranledda öfverskridande — de utgifter,
som vore förenade med införande af punschstämpel, hvarom Kungl.
Maj:t hade för afsikt att, i sammanhang med förslag till förordning angående
en särskild afgift för punsch, göra framställning.

Sedan sådan framställning inkommit och Riksdagen med anledning
däraf fattat beslut, kommer utskottet att afgifva yttrande angående förenämnda
anslagsfråga; hvilket utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

Bih. till Bitcad. Prot. 1903. 4 Sami. 1 A/d. 8 Haft. (N:o 8.)

I fråga om
höjande af
anslaget till
stämpelomkostnader.

[!•]

l

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Angående
anslag till
tullverket.

[2-]

Tullverket.

2:o) Kungl. Maj:t har beträffande tullverket föreslagit, att Riksdagen,
med godkännande af de utaf generaltullstyrelsen föreslagna ändringar i
tullverkets stater, för år 1904 bestämma anslaget för tullverket till ett
mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,982,000 kronor, att såsom
förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen.

Till ofvannämnda statsrådsprotokoll har statsrådet och chefen för
finansdepartementet i förevarande ärende anfört följande:

»Sedan Eders Kungl. Maj:t den (> november 1900 uppdragit åt en
kommitté att granska tullverkets stater och afgifva förslag till de förändringar
i dessa stater, hvilka kunde anses af omständigheterna påkallade,
har bemälda kommitté den 10 november 1902 inkommit med underdånigt
betänkande och förslag i ämnet, öfver berörda betänkande och förslag
har generaltullstyrelsen den 17 sistlidne november afgifvit infördradt underdånigt
utlåtande, som tillika innefattar underdånigt förslag till tullverkets
förslag till utgiftsstater för år 1904.

Då det emellertid kunde förutses, att den tid, som aterstode för statsregleringens
verkställande, icke medgåfve, att tullstatskommitténs betänkande
och förslag underkastades den pröfning och behandling, som erfordrades
för att därå skulle kunna grundas en framställning till nästinstundande
Riksdag, har jag i skrifvelse den 18 berörda november anmodat
generaltullstyrelsen att till Eders Kungl. Maj:t skyndsamt inkomma med
det lörslag till tullverkets utgiftsstater för år 1904, som styrelsen vid nu
angifna förhållande funne sig böra afgifva; och har i anledning häraf
generaltullstyrelsen i underdånig skrifvelse den 20 i sistnämnda månad
inkommit med förnyadt förslag till reglering af tullverkets stater för sagda
år. Hvad jag vid allåtandet till generaltullstyrelsen af förenämnda skrifvelse
förutsåg har också inträffat. Mängden af de på min föredragning
hopade frågor, delvis af ganska omfattande betydelse, som måste föreläggas
nästinstundande Riksdag redan vid början af densamma, har gjort, att
tiden icke medgifvit att åt frågan om tullstatens definitiva reglering ägna
den grundliga förberedande behandling, som bör föregå frågans framläggande
till Riksdagens pröfning.

I sistberörda underdåniga skrifvelse har nu generaltullstyrelsen beträffande
aflöning sstaten hemställt, att å densamma måtte upptagas ytterligare
en vaktmästare i andra lönegraden, hvarigenom antalet vaktmästare
i nämnda grad koinme att ökas från 124 till 125, men att däremot antalet
vaktmästare i första lönegraden mätte minskas med en från 43 till 42,

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

3

samt att ordinarie aflöningsstatens slutsumma, senast fastställd till 2,216,300
kronor, sålunda måtte ökas med 100 kronor till 2,216,400 kronor.

Enligt hvad generaltullstyrelsen vidare anmäler har öfvergångsajlönmgsstaten,
för år 1903 beräknad till 4,000 kronor, icke undergått någon för*
ändring.

Indragningsstaten, för sistnämnda år upptagen till 7,300 kronor, har
genom därå uppförda personers afgång minskats med 1,620 kronor, eller
till 5,680 kronor.

I tullverkets öfriga ordinarie utgiftsstater har generaltullstyrelsen icke
ifrågasatt annan ändring, än att det å omkostnadsstaten uppförda iörslagsanslaget
till diverse utgifter, hvilket visat sig vara för sitt ändamål otillräckligt,
måtte i någon mån ökas, i hvilket afseende styrelsen föreslår, att
det belopp, 1,620 kronor, hvarmed indragningsstaten, enligt hvad ofvan
nämnts, minskats, måtte, efter afdrag af hvad som motsvarar det belopp,
hvarmed aflöningsstaten skulle höjas, tilläggas anslaget till diverse utgifter
med 1,520 kronor.

Med iakttagande af sålunda föreslagna ändringar skulle tullverkets
ordinarie utgiftsstater för år 1904 komma att upptaga följande slutsummor,

nämligen:

aflöningsstaten ........................................................................

öfvergångsaflöningsstaten......................................................

åld ersti lläggsstat en..................................................................

indragningsstaten ..................................................................

pensionsstaten för afskedade tjänstemän och betjänte
pensionsstaten för aflidna tjänstemäns och betjäntes
efterlämnade änkor och barn (däraf 10,000 kronor
bestämdt anslag)...................................................

omkostnadsstaten ..................................................................

kronor 2,216,400: —
> 4,000:

220,000: —

* 5,680: —

227,000: —

41,800: —
267,120: —

summa kronor 2,982,000

eller samma belopp, hvarå motsvarande stater för år 1903 sluta.»

Jämte erinran, att Riksdagen till förstärkning af arbetskrafterna vid
tullverket på extra stat för år 1903 beviljat ett anslag af 217,600 kronor
samt att departementschefen hade för afsikt att tillstyrka Kungl. Maj:t att
för år 1904 af Riksdagen för samma ändamål begära ett extra anslag till
belopp af 231,800 kronor, har departementschefen, som icke funnit något
att erinra vid hvad generaltullstyrelsen i omförmälda afseende föreslagit,
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra ofvannämnda framställning
i fråga om det ordinarie anslaget till tullverket.

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Angående
anslag till
palent- och
registreringsverket.

[3.]

Beträffande den föreslagna höjningen i ordinarie aflöningsstaten med
100 kronor för ökning af antalet vaktmästare i andra lönegraden och
motsvarande minskning i den första, far utskottet meddela, att densamma,
enligt hvad i generaltullstyrelsens ofvannätnnda skrifvelse den 20 november
1902 anföres, föranledes däraf, att, sedan Lysekils köping beviljats stapelstadsrätt
och tullkammare antagits komma att därstädes öppnas vid innevarande
års början, tullvaktmästaren i Lysekil, hvilken hittills åtnjutit aflöning
i törsta lönegraden med 500 kronor i lön och 300 kronor i tjänstgöringspenningar
med tva ålderstillägg, hvartdera å 75 kronor, ansetts
böra i aflöningshänseende likställas med vaktmästarne i andra, mindre
stapelstäder i riket och alltså erhålla aflöning i andra graden med 600
kronor i lön samt enahanda tjänstgöringspenningar och åldertsillägg, som
nyss nämnts.

Då förslag om tullstatens definitiva reglering är att under den närmaste
tiden .emotse, torde det visserligen kunna ifrågasättas, huruvida någon
ökning i tullverkets ordinarie aflöningsstat lämpligen nu bör beslutas;
men då den föreslagna ändringen synes vara af billighet påkallad och är
af ringa betydelse, har utskottet icke ansett sig böra motsätta sig hvad
Kungl. Maj:t i. förevarande afseende föreslagit; och då utskottet funnit sig
böra förorda jämväl Kungl. Maj:ts öfriga framställningar i fråga om tullverkets
stater, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med godkännande af de utaf generaltullstyrelsen
föreslagna ändringar i tullverkets stater,
må för år 1904 bestämma anslaget för tullverket till ett
mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,982,000
kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen.

Patent- och registreringsverket.

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med godkännande af
det enligt statsrådsprotokollet för den 12 januari innevarande år tillstyrkta
förslag till ut giftsstat för patent- och registreringsverket för år 1904, inå
medgifva,

att afgifterna för patent samt för registrering af varumärken äfvensom
af mönster och modeller ma användas till bestridande af de utgifter, hvilka
i enlighet med den godkända utgiftsstaten för patent- och registreringsverket
betingas al tillämpning under år 1904 af förordningen angående

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

patent, lagen om skydd för varumärken samt lagen om skydd för vissa
mönster och modeller, samt

att afgifterna för registrering af aktiebolag och föreningar för ekonomisk
verksamhet och för andra uppgifter till aktiebolags- och föreningsregistren
äfvensom för anmälanden till han delsregistren må användas till
bestridande af de utgifter, hvilka antingen i enlighet med nyssberörda
utgiftsstat betingas af tillämpning under år 1904 af lagen om aktiebolag,
lagen om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, och lagen om registrering
af bankaktiebolag, eller ock af Kungd. Maj:t iinnas betingade af tilllämpning
under år 1904 af lagen om registrerade föreningar för ekonomisk
verksamhet, lagen om handelsregister, firma och prokura tillika med lagen
om ändring i vissa delar af sistnämnda lag samt lagen om handelsbolag
och enkla bolag.

I förenämnda statsrådsprotokoll har departementschefen meddelat följande: »Genom

nådigt bref den 6 juni 1902 har Eders Kungl. Maj:t, i enlighet
med Riksdagens samma år fattade beslut, fastställt utgiftsstat för innevarande
år för patent- och registreringsverket. Denna utgiftsstat omfattar
följande hufvudafdelningar:

A. Aflöningar .............................................................. 71,000 kronor

B. Omkostnader, förslagsanslag ............................. 139,000 »

summa 210,000 kronor.

Beträffande patent- och registreringsverkets inkomster under år 1902
har ämbetsverkets chef i afgifven promemoria meddelat, att dessa inkomster
utgjort:

vid patent-, varumärkes och mönsterafdelningen:
afgifter för 2,316 patentansökningar

(däraf 9 obetalda) .............................. kronor

årsafgifter för patent .............................. »

afgifter för 563 ansökningar om registrering
af varumärken (däraf 2

obetalda) ................................................

afgifter för 70 ansökningar om förnyad
registrering af varumärken ... *

afgifter för 33 ansökningar om registrering
af vissa mönster och modeller
...................................................... »

46,140:

144,465:

22,440:

700:

........... » 330: —

Transport kronor 214,075: —

G

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Transport kronor 214,075

försålda publikationer.............................. » 3,798

återburen prenuinerationsafgift........ » 8

ersättning för lösen af ett bref........... » —

vid aktiebolagsafdelningen:

afgifter för 2,479 ansökningar ............ » 72,991

försålda publikationer.............................. » 826

tillsammans kronor 291,699: 39

I underdånig skrifvelse den 27 oktober 1902 har patent- och registreringsverket
afgifvit förslag till utgiftsstat för år 1904. Detta förslag skiljer
sig från den för ämbetsverket nu gällande stat endast i fråga om beloppet
af anslaget till ålderstillägg samt beträffande två af de å omkostnadsstaten
upptagna förslagsanslag.

Hvad angår det under aflöningar uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg,
i gällande stat upptaget med 3,000 kronor, har ämbetsverket, enär
för beredande af ålderstillägg åt de tjänstemän och betjänte, som i ämbetsverket
erhållit sina nu innehafvande befattningar år 1898, erfordrades en
höjning i anslagsbeloppet med 2,300 kronor, föreslagit, att detsamma måtte
i utgiftsstaten för år 1904 utföras med förslagsvis 5,300 kronor.

Beträffande de i staten under omkostnader upptagna förslagsanslag
har patent- och registreringsverket icke föreslagit någon ändring i de anslag,
som senast fastställts med 3,000 kronor till återställda registreringsafgifter
och med 1,600 kronor till bidrag till patentunionens internationella
byrå i Bern.

Däremot har patent- och registreringsverket föreslagit, att det å omkostnadsstaten
uppförda anslag till adjungerade ledamöter, biträdande
ingeniörer, amanuenser, särskildt tillkallade tekniska biträden, extra skrifbiträden,
extra vaktmästare, vikariatsersättningar, renskrifning och skrifmaterialier,
postafgift er, hyror, ved, lyse, renhållning och städning samt
inventariers anskaffande och underhåll m. m. måtte höjas med 7,000 kronor;
och har ämbetsverket därvid, med erinran, att ifrågavarande anslag senast
bestämts till 78,000 kronor, anfört, att utgifterna å anslaget redan år
1901 uppgått i rundt tal till 85,700 kronor, af hvilket belopp dock omkring
700 kronor belöpte å en utgift af tillfällig beskaffenhet, nämligen å
de genom nådigt bref den 21 juni 1901 medgifna understöd till sex af
verkets tekniskt bildade tjänstemän för besök vid årets industri- och slöjdutställning
i Gäfle jämte i trakten af Gätle belägna industriella verk. Frånräknades
beloppet af detta understöd, hade utgifterna å anslaget för år

40 217,881: 40

: 90

: 00 73,817: 99

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

7

1901 utgjort omkring 85,000 kronor. De olika ändamål, som med anslaget
skulle tillgodoses, vore visserligen af beskaffenhet, att utgifter för
samma ändamål kunde något växla det ena året mot det andra, men denna
omständighet syntes desto mindre böra föranleda att för år 1904 beräkna
utgifterna å anslaget i dess helhet lägre än det belopp, hvartill de uppgått
redan under år 1901, som från den 1 april 1902 måst för ämbetsverket
förhyras ytterligare en våning, hvilket medförde högre årliga utgifter ej
blott för hyra, utan äfven för ved, lyse, renhållning och städning; och
sedan genom nådigt bref den 21 mars 1902 Eders Kungl. Maj:t medgifvit,
bland annat, att, i afvaktan på möjligheten af att lämplig ämbetslokal
bereddes patent- och registreringsverket i något statens hus, nytt hyresaftal
för tiden från den 1 april 1903 till den 1 oktober 1905 finge träffas
rörande verkets lokaler, komme de för ämbetsverket förhyrda lägenheter
från den 1 april 1903 att betinga en årlig hyra 11,000 kronor i stället
för under år 1901 i sådant afseende utgifna 8,800 kronor. Af dessa skäl
hade ämbetsverket ansett anslaget böra höjas till 85,000 kronor.

Jämväl i fråga om anslaget till böcker och tidskrifter, trycknings- och
bindningskostnader, kungörelser och publikationer m. m. efter afdrag af
influtna prenumerationsafgifter och dylikt, hvilket anslag i staten för innevarande
år upptagits till 56,400 kronor, har patent- och registreringsverket
föreslagit höjning. Till stöd för framställningen i denna del har anförts,
att utgifterna å anslaget efter nämnda afdrag uppgått i runda tal:

år 1899 till................................................ kronor 47,300: —

» 1900 » ................................................ » 56,200:

» 1901 * ................................................ » 67,200

Å kungörelser och publikationer hade belöpt:

år 1899 ..................................................... kronor 44,700

» 1900 ......................................................

» 1901 ......................................................

................................................. » 53,500: —

................................................. » 65,200: —

i hvilka belopp jämväl inginge kostnaderna för den af ämbetsverket utgifna
»samling af anmälningar till aktiebolags-, förenings- och handelsregistren».
Stegringen i utgifter berodde framför allt på ökning i antalet
meddelade patent, som publicerats under de senare åren. Detta antal hade
uppgått:

år 1899 till ......................................................... 1,053 patent

> 1900 » ........................................................ 1,317

» 1901 » ......................................................... 1,710 » .

Huruvida denna ökning komme att fortgå, kunde naturligtvis icke
med visshet förutsägas; men om patentansökningarnas antal fortfore att

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

årligen stiga, vore det ganska sannolikt, att detta skulle medföra en årlig
stegring jämväl i antalet meddelade patent. Publiceringskostnaden, fördelad
på antalet patent, kunde visserligen det ena året ställa sig något
högre eller lägre än det andra, beroende på patentbeskrifningarnas sidotal
jämte storlek och antal af de till dessa beskrifningar hörande ritningar,
men verkan af denna omständighet kunde mer än motvägas af ökningen
i antalet publicerade patentskrifter och syntes i allt fall icke böra föranleda
att för år 1904 sätta anslaget till väsentligt lägre belopp än det,
hvartill utgifterna å anslaget för senast afslutade räkenskapsår visat sig
hafva uppgått. Af sådan anledning hade det synts patent- och registreringsverket,
att berörda anslag för år 1904 åtminstone icke borde sättas lägre
än till omkring 65,000 kronor; och hade ämbetsverket för den skull samt
för vinnande af en jämnare slutsumma å utgiftsstaten i dess helhet upptagit
ifrågavarande anslag för sistnämnda år till 65,100 kronor, motsvarande
i förhållande till anslagsbeloppet för innevarande år en förhöjning af 8,700
kronor.

Under erinran, att med de anslagsförhöjningar, som sålunda föreslagits,
utgiftsstaten för patent- och registreringsverket skulle för år 1904 komma
att sluta å en summa af 228,000 kronor, har ämbetsverket slutligen anfört,
att någon farhåga, att dessa utgifter icke skulle kunna bestridas med de
under året inflytande patent- och registreringsafgifter, enligt ämbetsverkets
förmenande icke borde förefinnas, då enligt verkets räkenskaper inkomsterna
under de tre senaste åren i runda tal utgjort, år 1899 232,800 kronor,
år 1900 244,600 kronor och år 1901 297,300 kronor, samt anledning icke
syntes vara för handen, att inkomsterna under den närmaste framtiden skulle
afsevärdt nedgå.

Det förslag till patent- och registreringsverkets utgiftsstat för år 1904,
som af ämbetsverket sålunda afgifvits, är af följande lydelse:

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

9

Utgiftsstat för patent- och registreringsverket för år 1904.

''

Kronor.

A. Aflöningar.

Lön.

Tjänst-

görings-

penniu-

gar.

Summa

aflöning.

1 öfverdirektör....................

1 öfveringeniör.....................

1 öfveringeniör.....................

1 ledamot och sekreterare ...

2 ledamöter och sekreterare...
1 registrator och arkivarie...

1 notarie..............................

1 byråingeniör.....................

7 byråingeniörer..................

1 bokhållare........................

1 förste vaktmästare............

1 vaktmästare .....................

2 vaktmästare ....................

5.000

8.700

3.700

3.000

6.000
1,800
1,800
1,800

12,600

1,800

800

500

1,000

2,000

1,800

1,800

1,500

3,000

1.200

1,200

1.200

8,400

1,200

300

300

600

7.000
5,500

5.500

4.500

9.000

3.000

3.000
3,000

21,000

3,000

1,100

800

1,600

Lönen kan
efter 5 år höjas
med 500 kr.

Lönen kan
höjaä efter 5 år
med 500 kr.
och efter 10 år
med ytter-ligare 500 kr.

Lönen kan

1 efter 5 år höjas

1 med 100 kr.

68,000

Anm. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall,
så länge denna förmån kvarstår, lönen minskas med 150
kronor.

Anslag till ålderstillägg, förslagsvis ...

5,300

—

73,300

—

B.

Omkostnader.

Förslagsanslag.

Till adjungerade ledamöter, biträdande ingeniörer, amanuenser, sär-skilt tillkallade tekniska biträden, extra skrifbiträden, extra vakt-mästare, vikariatsersättningar, renskrifning och skrifmaterialier,
postafgifter, hyror, ved, lyse, renhållning och städning samt in-vpntariprs anskaffandp oph underhåll in. m.............................

85,000

65,100

3,000

1,600

» böcker och tidskrifter, trycknings- och bindningskostnader, kun-görelser och publikationer m. m. efter afdrag af influtna prenu-

merationsafgifter och dylikt......................................................

» återställda registreringsafgifter ...............................................

» bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern ............

—

154.700

summa kronor

—

—-

228,000

—

Då de af patent- och registreringsverket föreslagna ändringarna i anslagen
under oinkostnadsstaten synas mig vara af omständigheterna påkallade,
finner jag mig böra förorda desamma. Jag har alltså icke något
Bih. till Riked. Prat. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft. 2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

att erinra mot det afgifna förslaget till utgiftsstat för ämbetsverket för
år 1904.

1 skrifvelse den 15 maj 1902 har Riksdagen medgifvit, att inflytande
afgifter för patent samt för registrering af varumärken, äfvensom af mönster
och modeller samt för registrering af aktiebolag in. m. finge under år
1903 användas till bestridande af vissa angifna utgifter.

Då de förhållanden, som påkallat Riksdagens berörda beslut, fortfarande
förefinnas, lärer Eders Kungl. Maj:t finna det nödigt att göra
framställning till Riksdagen om meddelande för år 1904 af enahanda
bemyndigande angående dispositionen af nämnda afgifter, som för innevarande
år lämnats.»

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställde departementschefen
om ifrågavarande framställnings aflåtande till Riksdagen.

Under erinran att förhöjningen i aflöningsstatcn endast afser förslagsanslaget
till ålderstillägg och då ökningarna i omkostnadsstaten synas vara
af förhållandena påkallade, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med godkännande af det i statsrådsprotokollet
för den 12 januari innevarande år omförrnälda
förslag till utgiftsstat för patent- och registreringsverket
för år 1904, må medgifva:

att afgifterna för patent samt för registrering af
varumärken äfvensom af mönster och modeller må användas
till bestridande af de utgifter, hvilka i enlighet
med den godkända utgiftsstaten för patent- och registreringsverket
betingas af tillämpning under år 1904 af
förordningen angående patent, lagen om skydd för varumärken
samt lagen om skydd för vissa mönster och
modeller, samt

att afgifterna för registrering af aktiebolag och föreningar
för ekonomisk verksamhet och för andra uppgifter
till aktiebolags- och föreningsregistren äfvensom
för anmälanden till handelsregistren må användas till
bestridande af de utgifter, hvilka antingen i enlighet
med nyssberörda utgiftsstat betingas af tillämpning under
år 1904 af lagen om aktiebolag, lagen om aktiebolag,
som drifva försäkringsrörelse, och lagen om registrering
af bankaktiebolag eller ock af Kungl. Maj:t finnas betingade
af tillämpning under år 1904 af lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet, lagen om

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

11

handelsregister, firma och prokura tillika med lagen om
ändring i vissa delar af sistnämnda lag samt lagen om
handelsbolag och enkla bolag.

Kontroll å tillverkningsafgifter.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det å förevarande
hufvudtitel uppförda förslagsanslaget för kontroll a tillverkningsafgifter nin* i anslamed
300,000 kronor från 450,000 kronor till 750,000 kronor. Cifä t,°u-''

Enligt hvad i ofvan åberopade statsrådsprotokoll meddelas, kommer verkningsden
ifrågasatta förhöjningen i berörda anslag att erfordras, därest det för- afgifter.
slag till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker, [4.J
som Kungl. Maj:t har för afsikt att förelägga Riksdagen, varder godkändt;
och kommer utskottet, sedan beslut i detta ämne blifvit i vederbörlig ordning
fattadt, att meddela yttrande angående den nu omförmälda anslagsfrågan;
hvilket utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

Öfriga ordinarie anslag.

5:ol Beträffande öfriga ordinarie anslag under denna hufvudtitel har Angående
någon förändring icke ifrågasatts. narie anslag.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna
hufvudtitel, i hvilka utskottet icke härofvan föreslagit
förändring, må i riksstaten för år 1904 uppföras med
oförändrade belopp, dock att i anslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. måfå göras den jämkning,
som till jämnande af hufvudtitelns slutsumma kan
erfordras.

12

Statsutskottets Utlåtande N;o 8.

Extra anslag.

Arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå.

Angående 6:o) I öfverensstämmelse med Kung! Maj:ts
e&n byrlasd- n''mg hemställer utskottet,

atent å fioansdepartementets
bankbyrå.

ämnet gjorda framställ -

[5.]

att Riksdagen må till beredande af arfvode för en
byråassistent ä finansdepartementets bankbyrå på extra
stat för år 1904 anvisa ett belopp af 4,500 kronor.

Ordnande ocli registrerande af vissa handlingar i kammararkivet.

ordnande^och 7:0) Kung!- Maj:fc liar föreslagit Riksdagen att till ordnande och regirlgUtrerande
strerande af visso, handlingar i kammararkivet af förut beviljadt anslag å
»f vissa hand-20,000 kronor på extra stat för år 1904 anvisa 5,000 kronor.

''mararkiveT^ statsrådsprotokollet har departementschefen erinrat, hurusom 1901

[6.] äTs. Resdag med anledning af en af Kungl. Maj:t gjord framställning beviljat
till ordnande och registrerande af vissa handlingar i kammararkivet ett
anslag af 20,000 kronor, att utgå under fyra år. Af detta anslag hade
Riksdagen för hvartdera af åren 1902 och 1903 anvisat å extra stat under
sjunde hufvudtiteln 5,000 kronor, att ställas till kammarkollegii disposition
mot den redovisning och kontroll, som Kungl. Makt kunde finna lämpligt
föreskrifva.

Sedan kammarkollegium afgifvit förslag till användning af förenämnda,
af Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisade anslag å 5,000
kronor, hade Kungl. Maj:t vid ärendets föredragning den 10 oktober 1902
förordnat, att af nyssberörda anslag ett belopp af 4,800 kronor finge utgå
i arfvoden af lika storlek till tre särskilda biträden åt kammararkivarien

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

13

och återstoden, eller 200 kronor, efter kammarkollegii bepröfvande användas
till de särskilda utgifter, som kunde föranledas af arbetet med samma
handlingars ordnande och registrerande.

I sammanhang med beviljande af anslag till kammararkivets ordnande
anhöll Riksdagen, i skrifvelse den 29 maj 1901, att Kungl. Maj:t
täcktes låta genom sakkunnige personer snarast möjligt föranstalta en
undersökning af de i hufvudstaden befintliga centrala ämbetsverkens arkiv
i syfte att få en utredning såväl rörande beskaffenheten, omfånget och
förvaringssättet af deras arkivalier som ock angående möjligheten och
lämpligheten att förena de äldre delarne af nämnda arkiv med riksarkivet
under gemensam styrelse, och att, i fall en dylik förening skulle befinnas
möjlig och önskvärd, Kungl. Maj:t måtte vidtaga de åtgärder, som vore
ägnade att. förbereda och främja densamma.

Enligt hvad utskottet inhämtat, har denna framställning genom Kungl.
Maj:ts beslut den 14 juni 1901 blifvit för behörig handläggning öfverlämnad
till ecklesiastikdepartementet, hvarefter och sedan riksarkivarien
den 5 augusti 1901 i ärendet afgifvit infordradt utlåtande, kammarkollegium
anbefallts inkomma med utlåtande i anledning af ej mindre
Riksdagens uttalande om möjligheten af en närmare samverkan mellan
kammararkivet och riksarkivet vid ordnande af likartade samlingar än
äfven hvad riksarkivarien i sin skrifvelse yttrat i detta ämne; och afgal
kammarkollegium sådant yttrande den 10 maj 1902. Efter det med anledning
af detta kammarkollegii yttrande riksarkivarien den 28 oktober
1902 ånyo utlåtit sig i ämnet, infordrades förnyadt utlåtande från kammarkollegium,
som den 30 december 1902 afgaf och den 3 februari 1903 till
Kungl. Maj:t inkom med sådant utlåtande.

I anledning af riksarkivariens på grund af, bland annat, Riksdagens
ofvanberörda skrifvelse gjorda framställning, anbefallde Kungl. Maj:t vidare
den 28 februari 1902 riksarkivarien att låta utarbeta och till Kungl.
Maj:t afgifva förslag dels till allmänna grunder att följas vid ordnande
af offentliga arkiv, dels ock till planen för särskilda förteckningar öfver
domkapitels, länsstyrelsers och vissa andra lokala eller centrala myndigheters
eller offentliga inrättningars arkiv. Riksarkivarien afgaf sedermera till
Kungl. Maj:t förslag till allmänna grunder angående ordnande och förteckning
af offentliga arkiv, plan till förteckning öfver allmänna läroverks
arkiv samt plan till förteckning öfver rådstufvurätters och magistraters
arkiv. Sedan öfver dessa förslag infordrade utlåtanden blifvit af vederbörande
afgifna, har riksarkivarien i anledning af dessa utlåtanden afgifvit
yttranden.

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

De åtgärder, som sålunda blifvit med anledning af Riksdagens ofvan
omförmälda skrifvelse af den 29 maj 1901 vidtagna, har utskottet ansett
sig böra bringa till Riksdagens kännedom; och då utskottet icke haft
något att emot Kungl. Maj:ts förevarande framställning erinra, får utskottet
hemställa,

att Riksdagen må till ordnande och registrerande
af vissa handlingar i kammararkivet af förut beviljadt
anslag å 20,000 kronor på extra stat för år 1904 anvisa

5,000 kronor.

Förstärkning af statskontorets arbetskrafter.

i fråga om för- 8:o) Kungl. Maj:t har under punkten 7 af ifrågavarande hufvudtitel
0tat8kontoretDöres^agit Riksdagen dels att till förstärkande af statskontorets arbetsarbetski
after. kraft er på extra stat för år 1904 uppföra ett anslag af 3,000 kronor,
[7.] dels ock att medgifva, att för innevarande år ett mot berörda anslag
svarande belopp af 3,000 kronor må af statskontoret med under händer
varande medel förskjutas för att sedan hos Riksdagen anmälas till ersättande.

öfver detta förslag kommer utskottet framdeles under riksdagen att
afgifva yttrande; hvilket utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

Angående 9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till gäldande af utaf
s^a^s^on^uret djord a förskott, 147,392 kronor 87 öre, å extra stat för år
toret gjorda 1904 anvisa ett motsvarande belopp, som för undvikande af öretal i riksförskott.
gtaten borde utföras med 147,393 kronor.

[8-] Af statsrådsprotokollet inhämtas, att de af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter, som tillhörde sjunde hufvudtiteln och borde till ersättande
hos Riksdagen anmälas, vore enligt uppgift från statskontoret:

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

15

till

»

*

»

»

ersättning till ägare af skattefrälsehemman, hvilkas ränta icke blifvit

af statskontoret inlöst ................................................... kronor 21,071: 63

ersättning för förskott till inlösen af skattefrälse räntor

................................................................................. » 5,583: 25

kommerskollegium, enligt kungl. brefvet den 17
juni 1893, utanordnade medel för godtgörande
af vissa utgifter och kostnader för svenskt sjöfolk
m. m., 12,300 kronor, samt, enligt kungl.
brefvet den 22 januari 1897, angående ordningen
och sättet för gäldande af vissa utgifter, som föranledas
af stadgandena i §§ 319 och 321 i sjölagen,
utanordnade medel, 600 kronor, eller till -

sammans ...........................................................................

i

12,900:

—

kostnader för kommunalskattekommittén ...............

»

69,838:

57

kostnader för bankkommittén ....................................

kostnader för uppgörande af förslag till inkomst-

»

6,899:

99

skatt och obligatorisk själfdeklaration.....................

kostnader för utarbetande af en statistisk utred-

»

8,476:

55

ning angående bevillningen..........................................

»

22,622:

88

eller tillhopa

kronor

147,392:

87.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till ersättning för ofvanberörda,
af statskontoret gjorda förskott, å extra stat för år 1904
bevilja 147,393 kronor.

Förstärkning af arbetskrafterna vid tullverket.

10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till förstärkning af
arbetskrafterna vid tullverket på extra stat för år 1904 bevilja ett anslag förstärkning
af 231,800 kronor. . . o

Angående denna anslagsfråga har departementschefen till ofvan åbe- tullverket,
ropade statsrådsprotokoll anfört följande. [9.]

»Till förstärkning af arbetskrafterna vid tullverket har Riksdagen på
extra stat för år 1903 beviljat ett extra anslag af 217,600 kronor.

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

I underdånig skrifvelse den 20 sistlidne november har generaltullstyrelsen,
i sammanhang med afgifvande af förslag till tullverkets ordinarie
utgiftsstater för år 1904, anfört, att styrelsen ansåge, att å den
extra aflöningsstaten nu borde, utöfver de för år 1908 bestämda anslagsbelopp,
uppföras ytterligare aflöning till dels den personal, som med stöd
af nådiga brefvet till generaltullstyrelsen den 13 december 1901 förordnats
vid tullförvaltningen i Eskilstuna, nämligen en tullförvaltare i Eskilstuna
med lön 2,500 kronor och tjänstgöringspenningar 1,000 kronor samt
en vaktmästare vid därvarande tullbevakning med lön 600 kronor och
tjänstgöringspenningar 300 kronor, dels den personal, som jämlikt nådiga
brefvet till generaltullstyrelsen den 17 sistlidne oktober förordnats vid
tullförvaltningen i Riksgränsen, nämligen en kontrollör vid tullkammaren
i Riksgränsen med lön 1,800 kronor och tjänstgöringspenningar 6U0 kronor
samt två vaktmästare vid därvarande tullbevakning, hvardera med lön
600 kronor och tjänstgöringspenningar 300 kronor, dels ock den personal
vid tullförvaltningen i Lysekil, utöfver den därstädes redan å stat uppförda,
om hvars provisoriska anställande styrelsen i underdånig skrifvelse
den 17 sistlidne november gjort framställning, nämligen en tullförvaltare
i Lysekil med lön 2,500 kronor och tjänstgöringspenningar 1,000 kronor
samt vid tullbevakningen därstädes en uppsyningsman med lön 900 kronor
och tjänstgöringspenningar 300 kronor äfvensom en vaktmästare med lön
600 kronor och tjänstgöringspenningar 300 kronor; och bar generaltullstyrelsen
i följd häraf hemställt, att den extra aflöningsstatens slutsumma,
utgörande, såsom förut nämnts, för år 1903 217,600 kronor, måtte för år
1904 ökas med 14,200 kronor till 231,800 kronor.»

Under erinran att Kungl. Maj:t den 5 sistlidne december bifallit
generaltullstyrelsens förenämnda framställning om anställande tills vidare
af viss tullpersonal i Lysekil, har departementschefen, då det af generaltullstyrelsen
ifrågasatta extra anslaget vore af behofvet påkalladt, hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nu ifrågavarande framställning.

Då utskottet icke haft något att erinra mot hvad Kungl. Maj:t sålunda
föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till förstärkning af arbetskrafterna
vid tullverket, på extra stat för år 1904 bevilja
ett anslag af 231,800 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

17

Underhåll och reparationer af publika byggnader.

ll:o) Kungl. Maj:t

har föreslagit

Riksdagen att till underhäll d“"‘

reparationer af publika byggnader på extra stat för år 1904 bevilja etthån och repaanslag
af 50,000 kronor. 1''at.i°nur af

Till ofvanberörda statsrådsprotokoll har departementschefen i afseende1111 nadér.>gg
å förenämnda framställning anfört följande: [10 |

»I den till 1899 års Riksdag aflåtna nådiga propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kungl. Maj:t Riksdagen att
höja reservationsanslaget till byggnader och reparationer med 100,000
kronor, eller från 200,000 kronor till 300,000 kronor.

Denna Eders Kungl. Maj:ts framställning, närmast föranledd af öfverintendentsämbetets
i underdånig skrifvelse den 15 november 1898 i ämnet
gjorda framställning, blef emellertid af Riksdagen endast på det sätt bifallen,
att Riksdagen höjde berörda anslag med 50,000 kronor, eller från

200,000 kronor till 250,000 kronor, hvarjämte Riksdagen till underhåll
och reparationer af publika byggnader för år 1900 på extra stat beviljade
ett anslag af 50,000 kronor.

Sedermera har Riksdagen, på därom af Eders Kungl. Maj:t gjorda
framställningar, till underhåll och reparationer af publika byggnader på
extra stat för hvartdera af åren 1901, 1902 och 1903 beviljat ett anslag
af 50,000 kronor.

Vid anmälan i skrifvelse angående regleringen af utgifterna under
riksstatens sjunde hufvudtitel den 15 maj 1902 att Riksdagen för år 1903
beviljat berörda extra anslag förklarade Riksdagen tillika, att Riksdagen
velat fästa uppmärksamheten på, att, då med det extra anslaget ursprungligen
afsåga att bereda medel till sådana reparationsarbeten, som år 1898
förklarats hafva blifvit i brist på tillgångar undanskjutna, det syntes kunna
emotses, att dessa eftersatta arbeten nu snart hunnit utföras och att det
extra anslaget för ifrågavarande ändamål alltså icke vidare skulle blifva
behöflig!..

Hvad Riksdagen sålunda anfört meddelades öfverintendentsämbetet
genom nådigt bref den 6 juni 1902.

I underdånig skrifvelse den 21 oktober sistnämnda år har nu öfverintendentsämbetet
anfört, att, om än, på sätt Riksdagen förmält sig antaga,
åtskilliga af de arbeten, som tidigare måst till följd af otillräckliga
medel eftersättas, kunnat genom tillgången på ifrågavarande extra stats Bih.

till Iliked. Prål. 1903. 4 Sami. 1 Afd. S Ilaft. 3

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

anslag komma till ''utförande, samtliga dessa arbeten dock icke ännu
hunnit bringas till verkställighet. Genom hopade kraf på vidtomfattande
reparationer äfvensom på grund af stegrade arbets- och materialpris hade
nämligen så betydande fordringar ställts på det ordinarie anslag, hvaröfver
ämbetet disponerade, att det icke varit möjligt att från detsamma
lämna bidrag för bestridande af kostnaderna för dylika undanskjutna arbeten,
för hvilkas ombesörjande sålunda allenast de extra anslagen kunna
anlitas. Den underdåniga hemställan, som al öfverintendentsämbetet den
15 november 1898 gjordes och som föranledt, bland annat, beviljandet al
ifrågavarande extra anslag, finge dessutom anses hafva ådagalagt, att det
numera vore så godt som oundgängligen nödigt, att anslagsmedel till det
belopp, hvartill det till ämbetets förfogande ställda ordinarie anslaget till
byggnader och reparationer och extra anslaget till underhåll och reparationer
af publika byggnader tillsammans uppginge, eller 300,000 kronor,
vore för ämbetet att tillgå, därest ämbetet skulle se sig iståndsatt att på
ett tillfredsställande och tidsenligt sätt vidmakthålla de statens hus och
byggnader, som blifvit ämbetet för vård och förvaltning anförtrodda. 1 ill
ytterligare bestyrkande häraf ville öfverintendentsämbetet i främsta rummet
erinra om de betydande förskott, som under åren 1899—1902 måst,
på det att andra berättigade fordringar på underhåll m. m. skulle kunna
samtidigt tillgodoses, af statskontoret enligt Eders Kungl. Maj:ts medgifvande
lämnas ämbetet för att därmed i anseende till inträffade skiften af
boställshafvare iståndsätta utrikesministerhotellet samt landshöfdingebostäderna
i Karlstad, Gäfie, Västerås, Visby, Linköping, Hernösand, Halmstad
och Malmö, förskott, hvilka emellertid alla skulle af för ämbetet
disponibla anslag statskontoret i sinom tid ersättas. Härvid syntes
det öfverintendentsämbetet böra framhållas, att berörda förskott uppginge
till saminanlagdt 248,408 kronor 83 öre, att däraf intill den
21 oktober 1902 ersatts allenast 36,533 kronor 95 öre, hvadan ett belopp
af 211,874 kronor 88 öre ännu återstode att ersätta, att, jämlikt Eders
Kungl. Maj:ts redan fattade nådiga beslut, vissa af dessa förskott skulle
återbetalas genom intagande af föreskrifna belopp i de till användande af
det å sjunde hufvudtiteln uppförda anslag till byggnader och reparationer
upprättade generalförslag till och med år 1905, samt att ofvan angifna
förskott ssumma icke, med hänsyn till öfriga utgifter, syntes kunna, äfven
under antagande af nuvarande medeltillgång, efter öfverintendentsämbetets
omdöme, blifva statskontoret, till fullo godtgjordt förrän under år 1908.
Anledning förefunnes icke heller att antaga, att någon minskning i omkostnaderna
för underhållet af de hus och lokaler, som icke berörts af

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

19

nyss anförda betydande reparationsåtgärder, skulle inträda, och under de
närmaste åren hade öfverintendensämbetet att i sin vård emottaga, utom
andra mindre betydande byggnader m. in., landsarkivbyggnaderna i Lund,
seminarieanläggningarna i Landskrona och Strängnäs samt nybyggnaden
vid länsresidenset i Kalmar jämte därmed förenade underhåll. Under
sådana förhållanden syntes det ämbetet uppenbart, att någon nedsättning
i de för ämbetet för närvarande tillgängliga medel näppeligen kunde,
utan högst betydande skada och olägenheter för den statsegendom, ämbetet
vore satt att förvalta, äga rum.

På grund af hvad sålunda anförts har öfverintendentsämbetet hemställt
om anvisande på extra stat för år 1904 till underhåll och reparationer
af publika byggnader af ett anslag å 50,000 kronor; och har
ämbetet beträffande användningen af ett sådant anslag anfört, att, såvidt
redan nu kunde uppgifvas, ämbetet för sin del ansåge, att detsamma
borde användas för följande ändamål, nämligen:

till iståndsättande till det yttre af statistiska centralbyråns hus medelst
rengöring, lagning eller nygöring af sandstensbeklädnad, fönsteromfattningar
och listerputsning af fasader och brandgafvel, lagning
eller nygöring af port och fönster samt beslagning med blyplåt af

lister m. m........................................................................... kronor 22,000: —

» fortsatt omtäckning med kopparplåt af taket å national museibyggnaden.

............................................................... »

» anbringande af nytt plåttak på ny underpanel å
folkskolelärareseminariets i Uppsala hus äfvensom

till ny stenläggning omkring dennna byggnad ...... »

» iståndsättande af Halmstads slottsfasader .................. »

» iståndsättande af fasaderna å landshöfdingeresidenset

i Falun................................................................................. »

» anordnande i Linköpings slott af arkivlokaler för

länsstyrelsens i Östergötlands län behof ................... »

» påbörjandet af arbetet med förstärkning af grunden
under vissa delar af Vadstena slott, hvilket arbete
beräknats i sin helhet kosta 14,000 kronor.............. »

3,000:

3,200: —
6,000: —

3,000: —

6,000: —

6,800: —
summa kronor 50,000: —

Enligt hvad jag förut erinrat höjdes det ordinarie byggnadsanslaget
från och med år 1900 med 50,000 kronor från 200,000 kronor till

250,000 kronor. Oaktadt denna höjning af anslaget och ehuru åtskilliga
på grund af anslagets förutvarande otillräcklighet eftersatta arbeten
kunnat verkställas med de extra anslagsmedel, Riksdagen från och med

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

sistnämnda år anvisat till underhåll och reparationer af publika byggnader,
har det ordinarie byggnadsanslaget under de senare åren visat
sig icke räcka till för de utgifter, som för året bort af detsamma bestridas.
Detta har, åtminstone i väsentlig mån, berott därpå, att under
dessa år åtskilliga bostadslägenheter vid inträffadt ombyte af boställshafvare
måst underkastas reparations- och förändringsarbeten, som, då de,
såsom understundom varit fallet, afsett gamla och otidsenliga boställslägenheters
försättande i ett mot tidens fordringar någorlunda svarande
skick, kräft betydande kostnader. Dessa arbeten hafva icke kunnat undanskjutas.
Andra nödiga arbeten hafva samtidigt måst verkställas, och då
det för året disponibla ordinarie byggnadsanslaget icke lämnat tillgång
till samtliga kostnader, som bort utgå af detsamma, har annan utväg
icke förefunnits än att låta statskontoret förskjuta kostnaderna för en
del större arbeten mot godtgörelse af senare års byggnadsanslag. Uppenbart
är således, att det ordinarie byggnadsanslaget, hvilket äfven med
hänsyn till vaidiga förhållanden torde få anses knappt tilltaget, icke
under de närmaste åren, då detsamma kommer att jämväl tagas i anspråk
för återgäldande af en del förskott, kan, utan att andra af behofvet påkallade
arbeten eftersättas, lämna tillgång äfven till bestridande af kostnaden
för de arbeten, för hvilkas utförande öfverintendentsämbetet anser
ett extra anslag för år 1904 vara behöfligt.»

Då ett extra anslag för sistnämnda år till det af öfverintentsämbetet föreslagna
belopp således vore af behofvet högeligen påkalladt, hemställde departementschefen
om aflåtande till Riksdagen af ofvannämnda framställning.

Af hvad till statsrådsprotokollet meddelats, finner utskottet framgå,
att det anslag å extra stat till belopp af 50,000 kronor, som för ifrågavarande
ändamål beviljats för åren 1900—1903, icke heller kan för nästkommande
år 1904 undvaras, hvadan utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till underhåll och reparationer
af publika byggnader, på extra stat för år 1904 bevilja
ett anslag af 50,000 lu-onor.

Kommerskollegium.

Angående 12:o) Kuugl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen under ifrågab"
tlsfntisti- varan de hufvudtitel föreslagit, att Riksdagen måtte till arbetsstatistislca
a onåeisöV-undersökniiiqar på extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af 15,000
niDsar'' kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

21

I detta ämne meddelas i statsrådsprotokollet följande:

»För anordnande af arbetsstatistiska undersökningar under åren 1899
och 1900 beviljade Riksdagen på extra stat ett anslag af 20,000 kronor,
däraf 10,000 kronor anvisades att utgå hvartdera året. Sedan Riksdagen
jämväl för åren 1901 och 1902 för ändamålet beviljat 20,000
kronor, har för hvartdera af sistnämnda båda år anvisats likaledes 10,000
kronor.

T den till 1902 års Riksdag aflåtna nådiga propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kungl. Maj:t Riksdagen att
höja anslaget till kommerskollegium i syfte, bland annat, att bereda tillgång
till arbetsstatistikens ordnande enligt närmare angifven plan. I skrifvelse
den 15 maj 1902 angående reglering af utgifterna under riksstatens
sjunde hufvudtitel anmälde Riksdagen, att berörda framställning af Riksdagen
på det sätt bifallits, att Riksdagen dels för det arbetsstatistiska arbetet
hos kommerskollegium å ordinarie stat uppfört lön till en förste aktuarie,
dels ock för detta arbetes anordnande å extra stat för år 1903 anvisat
ett belopp af 15,000 kronor.

Vid föredragning den 6 juni 1902 af Riksdagens ifrågavarande skrifvelse
anbefallde Eders Kungl. Maj:t kommerskollegium att inkomma med,
bland annat, förslag i fråga om användningen af det för det arbetsstatistiska
arbetets anordnande å extra stat för år 1903 anvisade anslaget af

15,000 kronor; och har, på framställning af kommerskollegium, Eders
Kungl. Maj:t den 12 december 1902 bemyndigat kollegium att anmoda
högst fyra med arbetareförhållandena förtrogne män att jämte den förste
aktuarie, som hade att leda det arbetsstatistiska arbetet inom kollegium,
deltaga i uppgörande af det förberedande förslag i ämnet, som borde
inom kollegium utarbetas, äfvensom meddela dessa kommitterade tillstånd
att, där de sådant pröfvade tjänligt, tillkalla erforderligt antal arbetsgivare
och arbetare för att tillhandagå kommitterade med nödiga upplysningar.
»

Från kommerskollegium hade, enligt hvad departementschefen vidare
anfört, ännu icke inkommit något förslag i fråga om användningen af
ifrågavarande anslag; men då för det arbetsstatistiska arbetets anordnande
anslag till enahanda belopp, som beviljats för innevarande år, vore behöfligt
jämväl för år 1904, hemställde departementschefen, att Kungl.
Maj:t måtte för berörda ändamål af Riksdagen äska ett extra anslag till
ofvannämnda belopp.

Enligt hvad utskottet inhämtat, lära förenämnda kommitterade hafva

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Angående
anslag till
vnfskola» i
Borås.

[12.]

Angående
anslag till
liandelsundervisning.

[13-]

för afsikt att hemställa om ifrågavarande, för år 1904 begärda anslags
disponerande på följande sätt, nämligen:

aflöning till 2 amanuenser.........................

» »3 extra biträden ...................

» » 26 korrespondenter .............

till sakkunnige och diverse ersättningar
» specialundersökning ............................

Utskottet hemställer,

.............. kronor 2.400: —

............... » 3,240: —

............... » 5,450: —

............... » 910: —

............... » 3,000: —

summa kronor 15,000: —

att Riksdagen må för det arbetsstatistiska arbetets
ordnande på extra stat för år 1904 anvisa ett belopp
af 15,000 ki-onor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

13:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
och i öfverensstämmelse med hvad under en längre följd af år ägt rum,
hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1904 bevilja,
såsom bidrag till upprätthållande af väj skolan i
Borås — med villkor, att från Alfsborgs läns landsting
eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst
hälften af statsanslaget — 3,800 kronor, och såsom bidrag
till aflönande af en andre lärare vid samma skola,

1,000 kronor, under villkor, att enahanda belopp varder
för ändamålet från nämnda läns landsting eller eljest
tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd åt Göteborgs
handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola,
Frans Schartaus praktiska handelsinstitut, på extra stat för år 1904 anvisa

28,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

23

Beträffande denna anslagsfråga liar departementschefen till statsrådsprotokollet
meddelat följande.

»För hvart och ett af åren 1899, 1900 och 1901 har Riksdagen på
extra stat anvisat ett anslag af 20,000 kronor, att af Eders Kungl. Maj:t
användas till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens
i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus praktiska handelsinstitut,
under förutsättning, hvad Göteborgs handelsinstitut beträffade, att
Göteborgs stadsfullmäktige och, hvad Frans Schartaus praktiska handelsinstitut
anginge, att grosshandelssocieteten i Stockholm fortfarande till
instituten lämnade samma understöd som dittills, samt på de villkor i öfrigt,
som Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma. Äfven för år 1902
har för berörda ändamål af Riksdagen på extra stat beviljats ett till

28,000 kronor förhöjdt anslag, och sistnämnda belopp har för ändamålet
af Riksdagen anvisats jämväl för år 1903.

Genom nådigt bref den G juni 1902 har Eders Kungl. Maj:t förordnat,
att det för innevarande år anvisade anslaget skulle användas till understöd
åt ofvannämnda två handelsinstitut under villkor, bland andra,

att vid hvartdera institutet tillfälle till afgiftsfri undervisning skulle
beredas för minst femton medellösa elever och att för öfrigt nedsättning
i elevafgifterna borde ske, i den mån institutets styrelse pröfvade eleverna
däraf vara i behof, dock ej till lägre belopp än 100 kronor för hvarje
elev; samt

att understöden skulle i mån af behof fördelas mellan instituten för
att användas i främsta rummet till godtgörande af skillnaden mellan det
belopp, som af nedsatt afgift betalande elever erlagts, och det belopp,

som skulle hafva influtit, om såväl dessa som frielever erlagt hvardera

2G0 kronor, och i andra rummet till gäldande af det belopp, hvarmed,

oaktadt berörda godtgörelse, inkomsterna till äfventyrs understege utgifterna.

1 fråga om fördelningen mellan de båda handelsinstituten af det för
år 1902 anvisade anslaget afgaf kommerskollegium den 9 sistlidne september
underdånigt utlåtande, däri kollegium anförde, bland annat, att,
enligt hvad af handlingarna i ärendet inhämtades, skillnaden mellan det
belopp, som af nedsatt afgift betalande elever erlagts, och det belopp,

som skulle hafva influtit, om såväl dessa som frielever erlagt hvardera
260 kronor, under läsåret 1901—1902 uppgått vid Göteborgs handelsinstitut
till 13,760 kronor och vid Frans Schartaus praktiska handelsinstitut
till 10,080 kronor, hvarjämte vid det senare handelsinstitutet,
äfven om sistnämnda belopp blefve institutet godtgjordt, inkomsterna under
läsåret understigit utgifterna med 3,563 kronor 32 öre, samt att, då, etter
tillgodoseende af berörda understödsbehof, utgörande för Frans Schartaus

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

praktiska handelsinstitut sammanlagdt 13,643 kronor 32 öre, å anslaget
skulle uppstå ett öfverskott af 596 kronor 68 öre och vid sistnämnda
handelsinstitut från läsåret 1900—1901 kvarstode en blåst af 1,553 kronor,
hvilken till följd af dåvarande anslags otillräcklighet icke kunnat fyllas,
af styrelsen för handelsinstitutet gjord framställning om undfående, utöfver
berörda 13,643 kronor 32 öre, af ersättning för sagda under läsåret
1900—1901 uppkomna brist i så måtto syntes böra vinna bifall, att nämnda
öfverskott anvisades åt handelsinstitutet till täckande, så långt det försloge,
af ifrågavarande brist. Enligt nådigt bref den 10 oktober 1902 fördelade
Eders Kungl. Maj:ts sistberörda års anslag sålunda, att Frans Scliartaus
praktiska handelsinstitut tillädes 14,240 kronor och Göteborgs handelsinstitut
13,760 kronor.

I särskilda till Eders Kungl. Maj:t ställda skrifter hafva styrelserna
för ifrågavarande båda handelsinstitut i underdånighet anhållit, att understöd
af allmänna medel jämväl för år 1904 måtte instituten beredas; och
har i sådant afseende anförts:

af styrelsen för Göteborgs handelsinstitut, att antalet elever vid institutet
innevarande läsår utgjorde 176, däraf i första klassen 79, fördelade
på tre afdelningar, i andra klassen 62, likaledes fördelade på tre afdelningar,
och i den ettåriga fackkursen för studenter 35; att 87 af eleverna
vore från Göteborgs stad och de öfriga 89 från olika delar af landet; att
friplatser för innevarande läsår beviljats åt 22 elever och nedsättning af
afgiften till 100 kronor åt 62 elever, samt att skillnaden mellan de avgifter,
som skulle af sistnämnda elever erläggas och hvad som skulle inflyta,
om frielever och nedsatt afgift betalande elever erlade en afgift af
260 kronor, utgjorde 15,640 kronor; och

af styrelsen för grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans
Scliartaus praktiska handelsinstitut, att antalet elever vid institutet innevarande
läsår utgjort 110, däraf 65 erlade full afgift, 22 nedsatt afgift
och 23 innehade friplats; att antalet elever vore större än föregående år
(103) och till och med betydligt större, om hänsyn toges till antalet nyinskrifna
elever (86 mot 61); att, oaktadt antalet elever nu vore något större
än föregående läsår, antalet beviljade friplatser och nedsatta utgifter innevarande
läsår dock vore något mindre än under nästföregående år (23
och 22 mot resp. 24 och 24); att om, såsom styrelsen hoppades, antalet
nya anmälningar nästkommande läsår blefve åtminstone lika stort som
innevarande läsår och totalelevantalet sålunda större än nu, antalet friplatser
och nedsatta afgift er utan tvifvel äfven koinme att ökas; att på
grund af det jämförelsevis stora antalet anmälningar till den tvååriga
kursens första klass (46), styrelsen sett sig föranlåten att dela densamma

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

25

på två parallellafdelningar, hvaremot den andra klassen af samma kurs
innevarande läsår utgjorde blott en afdelning (med 24 elever) såsom fortsättning
af första klassens enda afdelning förra läsåret; att de båda ettåriga
kurserna bildade likasom förut hvardera en afdelning (med resp. 24
och 16 elever), hvadan samtliga eleverna äfven innevarande läsår vore
fördelade på fem afdelningar; att institutets räkenskaper emellertid äfven
för detta läsår komme att uppvisa en brist, om ock sannolikt ej fullt så
stor som föregående års; att äfven för nästa läsår någon brist vore att
förvänta, därest ej antalet nyanmälningar komme att blifva afsevärdt större
än innevarande läsår, samt att styrelsen därför hemställde, att Eders Kungl.
Maj:t, vid beredande af understöd åt institutet för år 1904, måtte taga i
betraktande dels en sannolik ökning af det nuvarande antalet friplatser
och nedsatta afgifter och dels äfven den brist, som kunde antagas komma
att uppstå för läsåret 1903—1904.

Öfver förevarande ansökningar har kommerskollegium den 30 september
1902 afgifvit underdånigt utlåtande, därvid kollegium, under erinran,
att, enligt en af inspektören för instituten afgifven berättelse, undervisningen
vid instituten under läsåret 1901—4902 bedrifvits i sådan omfattning
och utsträckning samt på sådant sätt, att den kunde anses med
institutens ändamål öfverensstämmande, förklarat, att kollegium ansåge,
att understöd af allmänna medel fortfarande borde anvisas åt ifrågavarande
två handelsinstitut, särskildt för beredande af tillfälle åt mindre
bemedlade att utan afgift eller till nedsatt sådan begagna sig af undervisningen;
och har kollegium, som ansett, att statsunderstödet för år 1904
borde bestämmas till enahanda belopp som för åren 1902 och 1903,
hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för beredande
åt instituten af understöd för år 1904 af allmänna medel till belopp af

28,000 kronor.»

Departementschefen, som lika med kommerskollegium ansåge, att ett
anslag till enahanda belopp, som för innevarande år beviljats, eller 28,000
kronor, vore för ifrågavarande ändamål behöfligt jämväl för år 1904, hade
alltså, enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare meddelas, tillstyrkt ifrågavarande
framställnings aflåtande till Riksdagen.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för år 1904 på extra stat anvisa
ett anslag af 28,000 kronor, att af Kungl. Maj:t användas
till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och
grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans

liih, till Rilcsil. Prot. 1903. 4 Samt. 1 Afd. 8 lläft. 4

2 G

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

ScTiartaus praktiska handelsinstitut, under förutsättning,
hvad Göteborgs handelsinstitut beträffar, att Göteborgs
stadsfullmäktige, och hvad Frans Schartaus praktiska
handelsinstitut angår, att grosshandelssocieteten i Stockholm
fortfarande till instituten lämna årligt understöd
till minst samma belopp som hittills samt på de villkor
i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

afnslag 15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte å extra stat för
"jandVa"'' år 1904 bevilja dels till befrämjande af afsättning i främmande länder af
''^"^"nji^Falster af svensk industri och svenska näringar ett anslag å 18,000 kronor
utlandet samt och dels till hanclelsstipendier ett anslag å 20,000 kronor.

handels- Departementschefen har i dessa ämnen till statsrådsprotokollet anfört

stipendier. « ,. A

r-j i -| k -iiöljande.

L °‘ d »På extra stat har Riksdagen anvisat till befrämjande af afsättning i
främmande länder af alster af svensk industri och svenska näringar för
hvart och ett af åren 1897 —1903 ett anslag af 15,000 kronor samt till
handelsstipendier för hvartdera året 1897 och 1898 10,000 kronor och lör
hvart och ett af åren 1899 —1903 20,000 kronor.

Hvad angår det för år 1902 beviljade anslaget å 20,000 kronor till
handelsstipendier har Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 18 april samma
år, i enlighet med hvad af kommerskollegium föreslagits, tilldelat fortsättningsstipendier
dels med 2,000 kronor åt en stipendiat för att i Ryssland
verka för afsättning af svenska industrialster, dels med lika belopp åt en
stipendiat för att i Ostasien inhämta erfarenhet om villkoren för afsättning
af svenska exportartiklar, dels med 3,000 kronor åt en stipendiat för att
i någon af Ostasiens hamnstäder, företrädesvis Vladivostok, inhämta ei''-farenhet i sistberörda hänseende, dels ock med 1,500 kronor åt en stipendiat
såsom bidrag till hans verksamhet för afsättning af svenska industrialster
i Kina och Japan. Därjämte har Eders Kungl. Maj:t tilldelat fyra
personer nya stipendier med följande belopp, nämligen dels 3,000 kronor
åt en stipendiat för att i Sydamerika, företrädesvis La Flat aländerna, inhämta
erfarenhet om villkoren för afsättning af svenska exportartiklar,
dels enahanda summa åt en stipendiat för att i sydöstra Europa verka för
afsättning af svenska industrialster, dels likaledes 3,000 kronor åt en stipendiat
för att i Amerikas Förenta Stater inhämta erfarenhet om handelsförhållanden
därstädes och ökade insikter i köpmansyrket i allmänhet samt
därvid söka verka för afsättning af svenska industrialster, dels ock 2,500
kronor åt en stipendiat för att i Ryssland verka för afsättning af svenska

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

27

industrialster; och har åt en person för att i sistnämnda land verka för
samma ändamål beviljats ett belopp om 1,500 kronor, som återstod å 1902
års anslag till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster af
svensk industri och svenska näringar.

Anslaget till handelsstipendier för innevarande år har ännu ieke fördelats.

Beträffande det för innevarande år anvisade anslag å 15,000 kronor
till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster af svensk industri
och svenska näringar har Eders Kungl. Maj:t den 28 november 1902,
i likhet med hvad under flera föregående år ägt rum, dels af anslaget beviljat
till mejeriagenturen i Manchester 8,500 kronor, däraf 6,000 kronor såsom
arfvode åt agenten och 2,500 kronor att, mot redovisningsskyldighet, i
mån af behof användas till kontorshyra och expenser, och till fiskeriagenturen
i norra Tyskland 5,000 kronor, dels ock förklarat, att å anslaget
återstående 1,500 kronor skulle tills vidare reserveras till användning för
framtida, under år 1903 sig yppande behof, afseende främjande af svenska
alsters afsättning i främmande länder.

I fråga om anslag till sistberörda ändamål för år 1904 har kommerskollegium
i underdånig skrifvelse den 23 oktober 1902 upptagit ett af
landtbruksstyrelsen vid gemensamt sammanträde med kollegium väckt förslag
om vissa ändringar i organisationen af mejeriagenturen i Manchester,
livilka ändringar komme att påkalla ökadt anslag tiil agenturens uppehållande;
och liar landtbruksstyrelsen, enligt hvad kommerskollegium
meddelat, i sådant afseende anfört, att, sedan verksamheten vid sagda
mejeriagentur, som inrättats jämlikt nådiga brefvet den 15 april 1887,
börjats den 1 juni samma år, det till en början ålegat mejeriagenten
att själf förmedla försäljning af svenska mejeriprodukter, så att de
högsta möjliga försäljningspris kunde uppnås och mellanhänder i största
möjliga mån undvikas. För detta biträde hade agenten ägt uppbära
godtgörelse efter öfverenskommelse af de svenska producenter, han tillhand
aginge. Detta hade emellertid snart befunnits vara olämpligt, hvarför
också i den nya instruktion, som af landtbruksstyrelsen den 10
december 1890 utfärdats och som fortfarande vore gällande, det uttryckligen
förbjudits agenten att på något sätt vara ekonomiskt intresserad i
handel med svenska mejeriprodukter eller i andra handelsaffärer. I samma
instruktion hade ändamålet med agentens anställande i allmänhet angifvits
vara att bereda svenska producenter af mejerialster sakkunnigt bistånd
med råd och dåd vid afsättningen af deras produkter på den engelska
marknaden och därigenom verka för att denna afsättning måtte blifva så
stor och lönande som möjligt. Vidare ålåge det honom, bland annat, att

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

förhyra på lämpligt ställe i nämnda stad belägen kontorslägenhet, där
agenten kunde på bestämda tider vara tillgänglig för besökande, och därom
samt om kontorets adress på lämpligaste sätt meddela allmänheten underrättelse;
att i första veckan af hvarje månad till landtbruksstyrelsen insända
rapport såväl om sin verksamhet som om mejeriprodukthandelns
tillstånd i England och utsikterna för den löpande månaden; att utan särskild
godtgörelse hvarje vecka dels till landtbruksstyrelsen afgifva rapport
öfver marknadens ställning i England med hänsyn till artiklarne smör,
margarin, ost, fläsk, ägg och kreatur, dels ock omedelbart efter afslutandet
af veckomarknaden i Manchester och sedan agenten på telegrafisk väg
skaffat sig visshet om ställningen vid samma tid med hänsyn till artiklarne
smör, fläsk och ägg å de öfriga förnämsta marknaderna i England, genom
telegram meddela landtbruksstyrelsen underrättelse om ställningen å nämnda
lands marknader vid tiden för afsändandet af hvarje telegram med hänsyn
till sistnämnda tre artiklar, samt att före utgången af januari månad till
samma myndighet afgifva berättelse för närmast föregående år öfver handeln
i England med mejeriprodukter såväl i allmänhet som särskildt beträffande
de svenska, därvid angifvande de reformer i vår mejerihandtering,
som på grund af den under året vunna erfarenheten kunde befinnas vara
af nöden.

Under den tid, mejeriagenturen, sedan förberörda instruktion utfärdades,
varit i verksamhet, hade det enligt landtbruksstyrelsens åsikt visat sig, att
förhållandena påkallade vissa ändringar rörande agentens verksamhet.
Skyldigheten för agenten att afgifva rapporter och hålla kontor hade nämligen,
efter hvad erfarenheten ådagalagt, så tagit hans tid i anspråk, att
han icke kunnat medhinna att stå i den lifliga beröring med såväl de
utländska importörerna som de inländska exportörerna, som erfordrades
för ett fullt framgångsrikt arbete i det med mejeriagenturen afsedda syfte.

Mer, än önskligt varit, hade således mejeriagentens verksamhet kommit
att upptagas af skrifgöromål, hvilka, förutom ofvan sagda rapporter, utgjorts
af korrespondens med den svenska allmänheten, en korrespondens,
som ofta berört för agenturens ändamål ganska främmande ämnen. Därtill
hade kommit, att agentens dagliga närvaro under flera timmar å kontoret
medtagit mycket af hans tid och varit hindrande för honom vid utöfvande
af den del af hans verksamhet, som kunde anses vara ännu viktigare och
i det föregående blifvit berörd.

Till sistnämnda gren af agentens verksamhet hörde, att han koinme
i personlig beröring med de engelska köpmännen för ofvan antydda
ändamål samt med de engelska myndigheter, som hade att handlägga
ärenden, viktiga för det svenska landtbruket-, äfvensom den svenska heskick -

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

29

ningen och konsulaten i England, hvilka kunde befrämja agentens verksamhet,
vidare att lian genom besök vid de viktigaste importhamnarna,
då sådant erfordrades, mötte det svenska smöret för att blifva i tillfälle
att granska transport- och lossningsförhållanden, samt att han minst en
gång årligen besökte Sverige, helst vid svenska smörprofningarnas årsmöte,
för att taga del af förhållandena i hemlandet samt lämna producenter och
exportörer af mejerialster de upplysningar och råd, hvaraf de kunde vara
i behof.

För att emellertid sätta agenten i tillfälle att företaga sagda resor
ansåge landtbruksstyrelsen något böra eftergifvas i fråga om hans skyldighet
dels att afgifva rapporter, dels att vara för allmänheten tillgänglig,
dels ock att med denna föra korrespondens. Erfarenheten hade visat, att
det svenska landtbruket icke hade genom det stränga iakttagandet af ifrågavarande
skyldigheter dragit samma fördel, som helt visst skulle tillskyndas
detsamma genom att agenten blefve satt i tillfälle att komma i lifligare
beröring med vederbörande myndigheter och den allmänhet, som af hans
verksamhet vore intressera!.

Beträffande rapporterna syntes väsentlig lindring kunna utan olägenhet
medgifvas likasom ock i skyldigheten för agenten att vara för allmänheten
tillgänglig och med densamma korrespondera. Under förutsättning
emellertid att mejeriagenten erhölle en uppgift, som betingade en verksamhet
af mera rörlig art än deri han hittills utöfvat, ansåge landtbruksstyrelsen
hans bostadsort böra utbytas mot London, där han i
långt högre grad, än hvad fallet vore i Manchester, vore i tillfälle att
komma i beröring med såväl de engelska myndigheterna som den svenska
beskickningen och generalkonsulatet och hvarifrån han med de särdeles
goda kommunikationer, som för närvarande utmärkte England, kunde
blifva i tillfälle att besöka olika marknadsplatser och importhamnar.
Lämpligt syntes också vara, att, såsom fallet vore med Danmarks motsvarande
tjänsteman, innehafvaren af ifrågavarande befattning finge en
något vidsträcktare uppgift, så att den komtne att omfatta landtbruksprodukter
i allmänhet, om också med särskildt framhållande af mejeriprodukter.
På samma gång borde befattningens innehafvare erhålla en
benämning, som motsvarade förberörde danske tjänstemans, eller »Sveriges
landtbrukskonsulent i England».

Då lefnadskostnaderna i London ställde sig dyrare än i Manchester
och det ökade antal resor, som det komme att åligga landtbrukskonsulenten
att företaga, skulle medföra väsentligt större kostnader, vore, enligt
landtbruksstyrelsens åsikt, det nu till mejeriagenturen utgående belopp af
8,500 kronor för år, däraf 6,000 kronor i lön och 2,500 kronor i ex -

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

pensel-, otillräckligt, om till befattningen städse skulle kunna påräknas en
fullt lämplig person. Till Norges, Danmarks och Finlands motsvarande
tjänstemän utginge arfvodena med högre belopp, nämligen till Norges
med 6,500 kronor i lön och 2,500 kronor i expenser, till Danmarks med

10,000 kronor i lön och 2,500 kronor såsom resekostnadsersättning och
till Finlands med 5,800 kronor i lön jämte vissa andra förmåner, däribland
fri bostad, uppskattade till sammanlagdt värde af omkring 1,000
kronor för år, samt 1 pund sterling i dagtraktamente vid resor utöfver
de direkta resekostnaderna; och har landtbruksstyrelsen särskildt beträffande
den danske konsulentens förmåner anfört, att denne erhölle 12
kronor i dagtraktamente under resa samt reseutgifterna ersatta, äfvensom
att det för honom bestämda reseanslaget i händelse af behof ökades, så
att det till och med för ett år uppgått till 4,700 kronor.

Hvad beträffade beloppet af det anslag, som borde för upprätthållande
af den svenske landtbrukskonsulentens i England verksamhet anvisas, ansågs
landtbruksstyrelsen detsamma böra bestämmas till 11,500 kronor,
däraf 7,500 kronor i lön samt 4,000 kronor till bestridande af konsulentens
resekostnader och expenser i enlighet med de bestämmelser, som
kunde blifva i sådant afseende särskildt meddelade.

För egen del har kommerskollegium med afseende å hvad landtbruksstyrelsen
sålunda anfört hemställt, att åtgärd måtte vidtagas för beredande
af sådan ökning för år 1904 af det till befrämjande af afsättning i främmande
länder af alster af svensk industri och svenska näringar afsedda
anslag, att detsamma lämnade tillgång till åvägabringandet af den af
landtbruksstyrelsen ifrågasatta omorganisationen af mejeriagenturen i Manchester,
därvid dock kollegium utginge från den förutsättning, att den anslagshöjning,
som tilläfventyrs kunde varda beviljad, måtte bestämmas att
utgå med så stort belopp, att anslaget allt fortfarande, på sätt hittills
varit fallet, beredde tillgång för tillgodoseende jämväl af andra med detsamma
afsedda ändamål än upprätthållandet af mejeriagenturen i Manchester
och fiskeriagenturen i norra Tyskland.

För att det svenska landtbruket må af den i England hittills anställde
mejeriagenten kunna hämta största möjliga nytta, synes en förändrad
anordning af hans verksamhet på sätt landtbruksstyrelsen föreslagit vara
erforderlig. Af samma anledning påkallas också, att hans hittillsvarande
bostadsort Manchester utbytes mot London. Med hänsyn till den större
omfattning, som skulle komma att gifvas åt agentens verksamhet, samt
de högre lefnadskostnaderna i London torde det för upprätthållande af
den ifrågasatta svenska landtbrukskonsulentens i England verksamhet af
landtbruksstyrelsen föreslagna anslaget 11,500 kronor, däraf 7,500 kronor

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

31

i arfvode och 4,000 kronor till resekostnader och expenser icke heller
kunna anses vara för högt tilltaget.

Anslaget till mejeriagenturen i Manchester har, såsom förut nämnts,
hittills utgått med 8,500 kronor om året. För att den nya organisationen
skall kunna genomföras bör således å anslaget till befrämjande af
afsättning i främmande länder af alster af svensk industri och svenska
näringar beredas ytterligare tillgång med ett belopp af 3,000 kronor.»

Då anslag till handelsstipendier till samma belopp, som förut anvisats,
och till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster af svensk
industri och svenska näringar med ett till 18,000 kronor förhöjdt belopp
vore för år 1904 bchöfliga, har departementschefen hemställt om äskande
hos Riksdagen af nu ifrågavarande två anslag.

Med anledning af hvad landtbruksstyrelsen, enligt hvad i statsrådsprotokollet
meddelats, anfört i fråga om mejeriagentens skyldighet att vara
för allmänheten tillgänglig och med densamma korrespondera, har utskottet,
som visserligen icke förbisett, att denne agents verksamhet icke
bör upptagas af göromål till befordrande af rent privata intressen utan
bör vara ägnad åt främjandet af mejerihandteringen i allmänhet, dock
velat uttala den mening, att i den förnyade instruktion, som torde komma
att för mejeriagenten utfärdas, synas böra intagas föreskrifter, hvarigenom
allmänhetens skäliga anspråk på erhållande af upplysningar och meddelanden
från honom må varda, så vidt möjligt är, tillgodosedda.

Då emellertid utskottet icke haft något att erinra mot hvad Kungl.
Maj:t i förevarande ämnen föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må för år 1904 på extra stat bevilja,

a) ett anslag af 18,000 kronor att af Kungl. Maj:t
användas till befrämjande af afsättning i främmande
länder af alster af svensk industri och svenska näringar
samt

b) ett anslag å 20,000 kronor till handelsstipendier.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

16:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och i likhet med hvad ''j,*"®1*.8
under en följd af år ägt rum, hemställer utskottet, skolorna.

[16.]

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

att Riksdagen må, under villkor att bergsskolorna
i Filipstad och Falun med därtill hörande skolor för
bergsarbetare komma att jämväl under år 1904 fortsätta
sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som
hittills, hvarom Kungl. Maj:t torde vilja genom inspektion
af sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma
år anvisa ett belopp af 14,000 kronor, att till brukssocietetens
fullmäktige i järnkontoret utbetalas.

Anställande af en extra grufingeniör i norra bergmästaredistriktet.

Ang. anstäi- 17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anställande under
extra"grann-®* 1904 af en extra grufingeniör inom norra bergmästaredistriktet på extra
senior i norragtat för samma år anvisa ett belopp af 1,500 kronor.

''"distriktet.6 I fråga om detta ärende har departementschefen, under erinran att
|-j Riksdagen på särskilda framställningar af Kungl. Maj:t, för anställande
under åren 1902 och 1903 af en extra grufingeniör inom norra bergmästaredistriktet,
på extra stat för hvartdera af nämnda båda år anvisat, ett
anslag af 1,500 kronor, meddelat att sedan Kungl. Maj:t den G juni 1902
förordnat, att inom nämnda distrikt skulle för innevarande år anställas en
extra grufingeniör med arfvode af 1,500 kronor och med i öfrigt samma
skyldigheter och rättigheter, som tillkomme den inom distriktet anställde
grufingeniören, kommerskollegium den 30 september 1902 hos Kungl. Maj:t
hemställt, att för ifrågavarande ändamål måtte jämväl för år 1904 anvisas
ett anslag å 1,500 kronor.

Bergmästaren i norra distriktet, hvilkens yttrande kommerskollegium
infordrat, hade på grund af nuvarande förhållanden ansett sig hafva skäl
antaga, att arbetet inom distriktet icke komme att minskas under den
närmaste framtiden, utan att snarare ett motsatt förhållande vore att motse,
enär, ehuru ett mycket stort antal fyndigheter under 1902 års sommar
hlifvit tilldelade utmål, ett ganska stort antal utmålsförrättningar ännu
återstode att verkställa.

För egen del hade kommerskollegium förklarat sig finna de skäl, som
påkallade anställandet för år 1902 af en extra grufingeniör inom norra
bergmästaredistriktet, och för hvilka kollegium redogjort i skrifvelse till
Kung]. Maj:t den 16 oktober 1900, äga giltighet jämväl livad beträffade
anställandet af en dylik tjänsteman för år 1904. Förutom hvad bergmästaren
i nu ifrågavarande hänseende anfört, ansåge kollegium sig böra
särskildt framhålla de förrättningar, som hufvudsakligen inom norra berg -

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

83

mästaredistriktet komme att, med föranledande af föreskrifterna i lagen
den 20 oktober 1899 om ändrad lydelse af vissa paragrafer i grufvestadgan
den 16 maj 1884 och kungl. kungörelsen om begagnande af kronans jordägareandel
i grufva den 20 oktober 1899, erfordrades för bestämmande
af beloppen såväl af arrendeafgifter för begagnande af kronans andelar i
grufvor som äfven af den i 17 § i grufvestadgan, sådan denna paragraf
numera lyder, omförmälda afgäld.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst hemställer utskottet,

att Riksdagen må för anställande under år 1904
af en extra grufingeniör inom norra bergmästaredistriktet
på extra stat för samma år bevilja ett belopp af 1,500
kronor.

Anordnande af fabriksinspektion.

18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anordnande a/ Allg- ans,ag
fabriksinspektion på extra stat för år 1904 anvisa 57,000 kronor. afTab^kå Beträffande

denna anslagsbegäran har departementschefen till stats-in8Pektionenrådsprotokollet
anfört följande. [18.]

»För anordnande af fabriksinspektion anvisade Riksdagen på extra
stat för år 1901 dels till aflöning åt åtta yrkesinspektörer 40,000 kronor
med 5,000 kronor till hvar, för år räknadt, dels till arfvode åt en assistent
i kommerskollegium 3,000 kronor, dels till bestridande af kostnader för
skrifbiträden och likartade utgifter 9,600 kronor och dels till Eders Kungl.

Maj:ts förfogande för godtgörelse åt tillfälligt förordnade inspektörer 2,000
kronor, eller tillhopa 54,600 kronor.

I underdånig skrifvelse den 26 september 1900 redogjorde kommerskollegium
för de särdeles ogynnsamma förhållanden i fråga om yrkesinspektionen,
som, oaktadt den med år 1901 inträdda ökningen af yrkesinspektörernas
antal från fem till åtta, dock enligt kollegii åsikt komme
att blifva rådande; och höll kollegium före, att en lämplig åtgärd i syfte
att förbättra dessa förhållanden vore anställande hos hvar och en af de
åtta yrkesinspektörerna af en tekniskt bildad assistent.

I den till Riksdagen den 14 januari 1901 aflåtna nådiga propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof, föreslog, i enlighet med hvad
kommerskollegium hemställt, Eders Kungl. Maj:t Riksdagen att, för anordnande
af fabriksinspektion, på extra stat för år 1902 anvisa dels till afBih.
till Riksd. Prot. 1,903. 4 Sami. 1 Afd. 8 Haft. 5

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

löning åt åtta yrkesinspektörer 40,000 kronor med 5,000 kronor till hvar,
för år räknadt, dels till arfvoden åt nio assistenter 27,000 kronor med

3.000 kronor till hvar, för år räknadt, dels till bestridande af kostnaden
för skrifbiträden och likartade utgifter 12,000 kronor och dels till Eders
Kungl. Maj:ts förfogande för godtgörelse åt tillfälligt förordnade inspektörer

2.000 kronor, eller tillhopa 81,000 kronor.

1 underdånig skrifvelse den 29 maj 1901 angående regleringen af utgifterna
under riksstatens sjunde hufvudtitel anförde Riksdagen, bland
annat, att, som Riksdagen i underdånig skrifvelse den 14 maj 1900 uttalat,
att den princip, att inspektionerna skulle förrättas af inspektörerna
själfva och icke af några dem underlydande tjänstemän, borde åtminstone
tills vidare fortfarande upprätthållas, och sådana nya förhållanden sedan
dess icke syntes hafva tillkommit, som kunde föranleda Riksdagen att
genom ett bifall till Eders Kungl. Maj-.ts hemställan att till hvarje inspektörs
biträde anställa en assistent med viss inskränkt befogenhet nu frångå
sitt förenämnda uttalande, ansåge Riksdagen sig ej kunna biträda Eders
Kungl. Maj-.ts förslag till afhjälpande af den brist i yrkesinspektionens dåvarande
arbetskrafter, som kunde förefinnas; och anmälde Riksdagen, att
Riksdagen på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts berörda framställning,
att Riksdagen, för anordnande af fabriksinspektion, på extra stat för år
1902 anvisat dels till aflöning åt åtta yrkesinspektörer 40,000 kronor med

5.000 kronor till en hvar, för år räknadt, dels till arfvode åt en assistent
i kommerskollegium 3,000 kronor, dels till bestridande af kostnaden för
skrifbiträden och likartade utgifter 12,000 kronor och dels till Eders Kungl.
Maj:ts förfogande för godtgörelse åt tillfälligt förordnade inspektörer 2,000
kronor, eller tillhopa 57,000 kronor.

Sedan i anledning af detta Riksdagens beslut Eders Kungl. Maj:t den
14 juni 1901 anbefallt kommerskollegium att till Eders Kungl. Maj:t inkomma
med förslag till den ökning i yrkesinspektörernas antal, som kollegium
kunde finna vara af omständigheterna påkallad, aflät kollegium den
24 september sistnämnda år underdånig skrifvelse i ämnet, däri kollegium
anförde, bland annat, att det icke syntes kollegium lämpligt att med jämförelsevis
korta mellantider efter hand öka yrkesinspektörernas antal och
såsom en nödvändig följd däraf förändra distriktsindelningen, särskildt i
betraktande af såväl den stora betydelse, en noggrann kännedom hos
vederbörande yrkesinspektör om de industriella förhållandena inom hans
distrikt måste äga för ett ändamålsenligt handhafvande af yrkesinspektionsverksamheten,
som ock den olägenhet, som för industriidkarne läge däruti
att nödgas med korta mellanrum underkasta sig kontroll af nya inspektörer.
Det vore nämligen icke möjligt att, med bibehållande af ett lämp -

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

35

ligt förhållande mellan antalet arbetsställen inom de olika yrkesinspektionsdistrikten,
öka dessa senare ens med ett enda, utan att utbrytningar af
arbetsställen med däraf följande rubbningar skulle blifva nödvändiga inom
alla de nuvarande distrikten. Att det framdeles kunde komma att visa
sig lämpligt att öka jämväl yrkesinspektionsdistriktens antal, och detta till
och med i ganska stor utsträckning, ville kollegium emellertid ingalunda
hafva förnekat, men hyste dock den bestämda öfvertygelsen, att yrkesinspektionens
intressen alltid skulle till följd af de olika tekniska kvalifikationer,
som kräfdes för tillsyn å efterlefnaden af de båda lagar, hvilkas
tillämpning redan nu folie inom yrkerinspektörernas verksamhetsområde,
bäst och mest ekonomiskt tillgodoses genom tillvaron af två kategorier
af kontrollanter — yrkesinspektörerna och hos dem anställde assistenter.
Af kollegii förenämnda underdåniga skrifvelse den 26 september 1900
framginge också, att det däri framställda förslaget till ökning i yrkesinspektionens
arbetskrafter af kollegium icke ansetts såsom något för en
längre framtid tillfyllestgörande, utan endast afsett att, med minsta rubbning
i de bestående förhållandena och med minsta olägenhet för den
industriidkande allmänheten, fylla det nödvändigaste behofvet af arbetskrafter.
För den händelse Eders Kungi. Maj:t icke skulle anse sig böra
till 1902 års Riksdag i ämnet framlägga nådig proposition al i hufvudsak
enahanda innehåll med den, hvilken aflåtits till 1901 års Riksdag, funne
sig kollegium för det dåvarande icke böra föreslå någon ökning i yrkesinspektionens
arbetskrafter.

Vid anmälan inför Eders ICungl. Maj:t den 11 januari 1902 af kommerskollegii
sistberörda skrifvelse anförde dåvarande statsrådet och chefen
för finansdepartementet, att, då Riksdagen, med förklarande att Riksdagen
icke funnit anledning att frångå sin förut uttalade åsikt, att yrkesinspektörerna
själfva och icke några dem underlydande tjänstemän borde, åtminstone
tills vidare, verkställa inspektionerna, ansett sig icke kunna biträda
det af Eders Kungl. Maj:t till 1901 års Riksdag framlagda förslag
om ökande på det sätt af yrkesinspektionens arbetskrafter, att till biträde
åt hvarje af de nuvarande yrkesinspektörerna anställdes en assistent med
viss begränsad befogenhet, departementschefen ansåge sig icke då böra
tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att hos Riksdagen å nyo göra framställning
om anställande hos yrkesinspektörerna af assistenter. För afhjälpande af
det förefintliga behofvet af förstärkning i yrkesinspektionens arbetskrafter
syntes därför icke finnas annan utväg än att öka antalet yrkesinspektörer,
och denna utväg torde ock inom kort böra anlitas, men onekligen vore,
på sätt kommerskollegium framhållit, vissa olägenheter förenade med allt
för täta rubbningar i den för yrkesinspektionen fastställda di strikt sindel -

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

ningen. Då den nuvarande distriktsindelningen tillämpats först från och
med 1901 års början, syntes icke ännu vid detta statsregleringstillfälle
någon rubbning i densamma böra ifrågasättas.

I den till Riksdagen den 14 januari 1902 aflåtna nådiga propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kungl. Maj:t, att
för anordnande af fabriksinspektion enahanda belopp, som för sistberörda
år beviljats, måtte jämväl för år 1903 anvisas. Denna framställning blef
af Riksdagen bifallen.

Med åberopande af hvad kommerskollegium förut anfört i fråga om
olämpligheten af ofta återkommande rubbningar i distriktsindelningen har
kommerskollegium i underdånig skrifvelse den 7 oktober 1902 vid öfverlämnande
af sammandrag af yrkesinspektörernas berättelse för år 1901
anfört, bland annat, att, då ytterligare ökning af yrkesinspektörernas antal,
därest förstärkning af yrkesinspektionens arbetskrafter skulle på sådant
sätt beredas, syntes böra ske i sådan omfattning, att den blefve tillfyllestgörande
för cn jämförelsevis lång tid, men för bedömande häraf det vore
af vikt, bland annat, att vinna större erfarenhet än som för närvarande
förefunnes beträffande tillämpningen af lagen den 17 oktober 1900 angående
minderårigas och kvinnors användande till arbete i industriellt yrke,
kollegium funnit sig icke nu böra göra någon framställning om ökning
af yrkesinspektionens arbetskrafter.»

Då med den i utsikt ställda ökningen af yrkesinspektörernas antal,
enligt hvad kommerskollegium meddelat, syntes böra anstå ännu någon
tid, har departementschefen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte för Riksdagen
framlägga ifrågavarande förslag.

Under erinran att det nu ifrågasatta anslaget är öfverensstämmande
med hvad 1901 och 1902 års Riksdagar för samma ändamål beviljat, får
utskottet hemställa,

att Riksdagen må, för anordnande af fabriksinspektion,
på extra stat för år 1904 bevilja

a) till aflöning åt åtta yrkesinspektörer 40,000 kronor
med 5,000 kronor till en hvar, för år räknadt;

b) till arfvode åt en assistent i kommerskollegium

3,000 kronor;

c) till bestridande af kostnaden för skrifbiträden och
likartade utgifter 12,000 kronor; samt

d) till Kungl. Maj:ts förfogande för godtgörelse åt
tillfälligt förordnade inspektörer 2,000 kronor;

eller tillhopa 57,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

37

Ersättning till sjömanshusen.

19:o) Till ersättning till sjömanshus har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
på extra stat för''år 1904 bevilja ett anslag af 30,000 kronor. ersättning till

I detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet anfört 8Joma“9 U8‘
följande. *- ‘

»Riksdagen har under rubrik »ersättning till sjömanshusen» å extra
stat för hvartdera af åren 1900—1903 anvisat ett anslag å 30,000 kronor
för beredande åt sjömanshusen af skälig ersättning för dem åliggande bestyr
med värnpliktiges inskrifning och redovisning samt med utarbetande
af sjöfartsstatistiska uppgifter, dock under villkor, att aflöningarna till tjänstemännen
vid sjömanshus, som erhölle sådan ersättning, icke linge utan
kornmerskollegii medgifvande höjas.

Genom nådigt bref den 6 juni 1902 anbefalldt att föreslå de belopp,
de särskilda sjömanshusen borde, med iakttagande, att högst 30,000 kronor
i det hela komme till användning, såsom ersättning uti ifrågavarande
hänseende för år 1903 erhålla, inkom kommerskollegium med underdånig
skrifvelse den 9 december 1902, däri kollegium, med förmälan, att kollegium
ansåge, att äfven det för år 1903 beviljade anslaget borde oafkortadt
tilldelas sjömanshusen, afgaf förslag till anslagets fördelning mellan de
olika sjömanshusen i riket med undantag af sjömanshuset i Skellefteå,
hvilket icke erhållit andel i 1901 eller 1902 års anslag och icke heller
till kollegium inkommit med framställning att komma i åtanke vid fördelningen
af 1903 års anslag. Däremot hade sjömanshuset i Luleå,
hvilket förut ej erhållit del af ifrågavarande anslag och före fördelningen
af 1901 års anslag förklarat sig för det dåvarande icke vilja göra framställning
om att komma i åtnjutande af ersättning af förevarande slag,
hos kollegium begärt att erhålla andel i anslaget för år 1903 till belopp
af 200 kronor. Denna framställning hade, med hänsyn till, bland annat,
storleken af förvaltningsbidragen till sjömanshus med ungefär samma antal
inskrifna sjömän som sistnämnda sjömanshus, synts kollegium böra
vinna afseende, hvarför kollegium hemställde om sådan jämkning af de
till sjömanshusen för år 1902 utgående beloppen, att de till sjömanshusen
i Göteborg, Uddevalla och Stockholm utgående bidragen, hvilka vore de
största af alla bidragen och för sistnämnda år utgjorde för sjömanshuset
i Göteborg 4,000 kronor, för sjömanshuset i Uddevalla 2,900 kronor
och för sjömanshuset i Stockholm 2,800 kronor, minskades för sjömanshuset
i Göteborg med 100 kronor och för hvart och ett af de båda öfriga
med 50 kronor.

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

I berörda skrifvelse erinrade kommerskollegium vidai’e, att — på
sätt i den till 1902 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets
tillstånd och behof finnes omförmäldt — direktionen för sjömanshuset
i Jönköping, utan medgifvande af kollegium, den 6 oktober 1899
beslutit höja ombudsmannens vid sjömanshuset aflöning från 100 till 500
kronor, att med detta högre belopp utgå från och med den 23 augusti
samma år; att direktionen det oaktadt begagnat sig af anslag för såväl
år 1900 som år 1901; att kollegium från sjömanshusets direktion infordrat
yttrande, om densamma vore villig vidtaga rättelse af de på grund af
sagda beslut verkställda utbetalningar; att kollegium vid afgifvande af
förslag till fördelning af 1902 års anslag uttalat, att, innan det anmärkta
förhållandet blifvit på ett tillfredsställande sätt ordnadt, något vidare bidrag
af statsmedel ej borde sjömanshuset tillerkännas, och därför hemställt,
att 250 kronor, motsvarande det belopp, som för år 1901 tilldelats
sjömanshuset i Jönköping, tills vidare måtte reserveras, samt att Eders
Kungl. Maj:t den 13 december 1901 fattat beslut i enlighet med denna
kollegii hemställan. Med åberopande, att direktionen för sistnämnda sjömanshus
i skrifvelse till kollegium meddelat, att det af kollegium i saken
till återbetalning anmärkta beloppet, 443 kronor 69 öre, blifvit sjömanshuset
i dess räkenskaper godtgjordt, hemställde kollegium, ej mindre att
berörda, af 1902 års anslag reserverade 250 kronor mätte till sjömanshuset
i Jönköping utbetalas, än äfven att sjömanshuset måtte af 1903 års anslag
erhålla lika stort belopp.

Jämlikt nådigt bref den 31 december 1902 biföll Eders Kungl. Maj:t
kommerskollegii hemställan om utbetalande till sjömanshuset i Jönköping
af nyssberörda 250 kronor af 1902 års anslag samt beslöt, att det för år
1903 af Riksdagen för ifrågavarande ändamål beviljade anslag å 30,000
kronor skulle, i enlighet med den af kommerskollegium föreslagna fördelningen
och med föreskrift om iakttagande af det af Riksdagen stadgade
villkor, utdelas till sjömanshusen i riket med undantag af sjömanshuset i
Skellefteå, därvid minsta beloppen tilldelades sjömanshusen i Haparanda och
Kungelf med 50 kronor till hvartdera samt högsta beloppet, 3,900 kronor,
tillerkändes sjömanshuset i Göteborg.

I sin ofvanberörda skrifvelse af den 9 december 1902 hemställer
kommerskollegium jämväl, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd
för beredande åt sjömanshusen äfven framgent af ett bidrag af statsmedel
till belopp af minst 30,000 kronor årligen, att dem emellan fördelas.»

Då ifrågavarande anslag torde jämväl för år 1904 blifva erforderligt,
hemställer utskottet,

Statsutskottets Utlåtande: N:o 8.

39

att Riksdagen må å extra stat för år 1904 under
benämning »ersättning till sjömanshusen» bevilja ett
anslag af 30,000 kronor för beredande åt sjömanshusen
af skälig ersättning för dein åliggande bestyr med värnpliktiges
inskrifning och redovisning samt med utarbetande
af sjöfartsstatistiska uppgifter, dock under villkor,
att aflöning till tjänsteman vid sjömanshus, som erhåller
sådan ersättning, icke må utan kommerskollegii medgifvande
höjas.

Brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm.

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till brandförsäkring b^“|(g"d£
af operabyqqnaden i Stockholm bevilja ett extra anslag för år 1904 afr;n„ af opera
18,814 kronor. _ _ _

Departementschefen har erinrat, hurusom Riksdagen med bifall till ö'' 7''
Kungl. Majt:s därom gjorda framställningar till bestridande af kostnaden L ‘J
för gäldande af årspremie för brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm
för hvart af åren 1900—1903 beviljat ett extra anslag af 18,314
kronor samt meddelat, att, enligt inhämtad upplysning från brandförsäkringsbolagens
tarifförenings delegation i Stockholm, någon höjning i hittills utgående
premiesats för operabyggnadens brandförsäkring icke för närvarande
är ifrågasatt.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till bestridande af kostnaden för
gäldande af årspremie för brandförsäkring af operabyggnaden
i Stockholm bevilja ett extra anslag för år
1904 af 18,314 kronor.

Dyrtidstillägg.

21:o) Kungl. Maj:t han föreslagit Riksdagen att, till beredande, i Angående
enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12 sistlidnedyrtldstlllagg
januari angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del
tjänstemän och betjänte i finansdepartementets afdelning af Kungl. Majrts
kansli samt till finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å extra

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

stat för år 1904 anvisa såsom förslagsanslag ett för jämnande af hufvudtitelns
slutsumma till 200,088 kronor jämkadt belopp.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande;
hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 13 februari 1903.

På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1903,

BILAGOR.

Bih. till Rikad. Prot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft.

Ö

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Bil

Tabell öfver ordinarie anslagen unde

1903

års riksstat anslår:

Anvisning i
kontant.

Indeluing och
därmed jämförlig
anvisning på
förslag.

Friheter.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

_

17,000

_

64,000

—

—

64,000

—

122,100

—

—

122,100

—

112,000

—

—

112,000

—

174,000

—

—

174,000

—

140,000

—

—

140,000

—

20,300

—

—

—

20,300

—

10,500

—

—

10,500

—

191,900

—

—

191,900

—

39,100

—

—

—

39,100

—

2,982,000

—

—

2,982,000

—

2,100,000

—

—

2,100,000

—

85,110

—

—

85,110

—

33,000

—

—

—

33,000

—

69,600

69,600

73,500

73,500

11,500

—

—

—

11,500)—

6,245,610

—

t

|-

6,245,610

_

Finans

Departementschefen .............................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli...............

Kammarkollegium.................................................................

Statskontoret .......................................................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag *)....................................

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, förslagsans

Mynt- och kon troll verken...................................................

Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag.....................

Kammarrätten......................................................................

Öfverintendentsämbetet .......................................................

Tullverket, förslagsanslag att af tullmedlen direkt utgå ......

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag......

Kommerskollegium ...........................................................

Bergsstaten ........................................................................

Statistiska centralbyrån:

Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån....................

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande.......................................

» arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikaria

» officiella statistiska trycket ......................................

» en statistisk tidskrift..................................................

» utarbetande af en aflönings- och pensionsstatistik ..

Befrämjande i allmänhet af slöjderna ..............................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart ................

Trpt

j Öfver detta anslag kommer utskottet framdeles att afgifva

Statsutskottets Utlåtande N;o S.

43

TM t. A.

riksstatens Sjunde hufvudtite!.

departementet.

ersättningar

1,500: -20,000: —
17,300: -1,400: —
1,000: —

28,400: —

41,200: —

Transport

Förslag till blifvande

riksstat:

Anvisning

kontant.

Indelning och
därmed jämförlig
anvisning på
förslag.

Friheter.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

_

_

17,000

_

64,000

—

—

—

64,000

_

122,100

—

—

122,100

—

112,000

—

—

112,000

—

174,000

—

—

174,000

—

140,000

—

—

140,0U0

—

20,300

—

—

20,300

—

10,500

—

—

—

10,500

—

191,900

—

—

191,900

—

39,100

—

—

—

39,100

—

2,982,000

—

—

—

2,982,000

—

2,100,000

—

—

2,100,000

—

85,110

—

—

85,110

—

33,000

33,000

;

69,600

69,600

73,500

—

_

73,500

—

11,500

—i

•—

-1

11,500

—

1 6,245,610

-|

-i

6,245,610

—

låtande.

44

Statsutskottets Utlåtande N:o S.

1903 års riksstat anslår:

Anvisning i
kontant.

Indelning och
därmed jämförlig
anvisning på
förslag.

Friheter.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Trpt

6,245,610

_

_

_

6,245,610

■_

8,700

—

—

8,700

—

30,000

—

—

30,000

—

250,000

—

—

—

250,000

—

21,550

—

30

—

21,580

15,000

—

—

—

15,000

—

450,000

—

—

—

450,000

—

25,000

—

—

—

25,000

—

75,000

—

—

—

75,000

45,466

—

—

—

45,466

—

18,769

—

—

18,769

—

61,580

—

—

—

61,580

—

32,000

-

—

32,000

—

60,000

-

—

60,000

—

S:a

7,338,675

30

—

7,338,705

—

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket................................

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stock Byggnader

och reparationer, reservationsanslag........................

Städers friheter, förslagsanslag ................................................

Observations- och uppbördsprocent^- in. m., förslagsanslag ...

Kontroll å tillverkningsafgifter, förslagsanslag*) ....................

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter, för Restitutioner,

förslagsanslag ......................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag.....................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .....................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.........

Extra utgifter, reservationsanslag..............................................

Kungl. operan...........................................................................

*) Öfver detta anslag kommer utskottet framdeles att afgifva ut -

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

45

Förslag till blifvande riksstat :

Indelning och
därmed jämförlig

Anvisning i
kontant.

anvisning pa
förslag.

S u m m a.

Friheter.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

6,245,610

—

—

6,245,610

—

8.700 —

—

8,700

—

holm, förslagsanslag ................................................................

30,000

250,000

_

—

—

30,000

250,000

21,550

_

30

—

21,580

—

15,000

_

—

15,000

—

450,000

—

—

450,000

—

slagsanslag, högst .....................................................................

25.000

75.000

—

----

—

25.000

75.000

—

45,466

—

—

45,466

—

18,769

—

—

18,769

—

61,580

—

—

61,580

—

32,000

—

—

32,000

—

60,000

—

60,000

—

Summa

7,338,675

_

30

—

7,338,705

—

ätande.

■10

Slalmlskollelx Utlåtande N:o 8.

Bil. LM. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstalens

Sjunde liufvudtitel.

Kronor.

ö.

Finansdepartementet.

Finansdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

Till arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå ......

4,500

Kammarkollegium:

Till ordnande och registrerande af vissa handlingar i kammararkivet ..

5,000

—

Statskontoret:

Till ersättning för af statskontoret gjorda förskott ................................

147,893

—

Tullverket:

Till förstärkning af arbetskrafterna vid tullverket..................................

231,800

—

Öfverintendentsämbetet:

Till underhåll och reparationer af publika byggnader

50,000

—

Kommerskollegium:

För det arbetsstatistiska arbetets ordnande .............................................

15,000

1

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande af
en andre lärare vid samma skola................................................

4,800

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandels-societetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus

praktiska handelsinstitut.................................................. 28,000: —

» befrämjande af afsättning i främmande länder af alster

af svensk industri och svenska näringar........................ 18,000: —

» handelsstipendier.............................................................. 20,000: —

66,000

Transport

524,493

—

Statsutskottets Utlutande N:o 8.

47

Kronor.

Ö.

Transport

524,493

—

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ............................. 14,000: —-

» anställande af en extra grufingeniör inom norra berg-mästaredistriktet .............................................................. 1,500: —

15,500

Fabriksinspektion:

För anordnande af fabriksinspektion.......................................................

57,000

—

Diverse .anslag:

Ersättning till sjömanshusen.................................................. 30,000: —

Till brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm............ 18,314: —

48,314

_

Summa

645,307

—