20
Statsutskottets Utlåtande N:o 72.
Uso 72.
Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1903, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
ägobyte med Karlskrona stad.
(I. A.)
I en till Riksdagen den 13 sistlidne mars aflåten proposition
(n:o 83), hvilken för förberedande behandling hänvisats till statsutskottet,
har Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver landtförsvarsärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
medgifva,
att, i öfverensstämmelse med ett af stadsfullmäktige i Karlskrona
afgifvit anbud, de staten tillhöriga förutvarande fästningsvallarna, om tillhopa
1,720 kvadratmeter, i stadsdelen Pantarholmen måtte till nämnda
stad upplåtas genom byte mot ett å upprättad karta genom gränslinjerna
H—X—L—M—X—O—G—H betecknadt område om 45,430 kvadratmeter
af hemmanen Sunda och Gullberna samt de å samma karta med
1, 2 och 3 betecknade ägofigurer om 10,470 kvadratmeter af hemmanet
Inra Wämö.
Med afseende å detta ämne har departementschefen, efter gemensam
beredning med statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet, till
statsrådsprotokollet anfört följande:
»Genom nådigt bref den 15 juli 1876 bemyndigades arméförvaltningen
å fortifikationsdepartementet att för befästningsanläggningar vid
Statsutskottets Utlåtande N:o 72.
21
Hvita krog å Karlskrona landsida — numera Oscarsvärnslinjerna — inköpa
den hemmanet 5/8 mantal Hästö n:o 1 tillhörande Koholmen, hvilket
köp därefter verkställdes. TJti underdånig skrifvelse den 20 september
1899 anmälde arméförvaltningen, att holmens strandlinje dels genom naturlig
uppvällning och dels genom uppläggande af de muddermassor, som
måst ur kanalen mellan Yämö och fastlandet upptagas för vidmakthållande
af stormfritt djup, betydligt vuxit ut i omfång; att såväl af denna anledning
som ock för att städse kunna hålla en stormfri vattengraf öppen
rundt omkring själfva holmen det vore behöfligt att åt kronan ytterligare
förvärfva ett för berörda ändamål tillräckligt stort område rundt omkring
Koholmen, hvars gränser lämpligen borde dragas, såsom en skrifvelsen
bifogad karta utvisade, utefter linjen a—F—G—H—-I—K—L—M—P—
Q.—K—S—a; att af detta område de å kartan med 1—3 betecknade
ägofigurerna tillhörde hemmanet Inra Wämö, ägofigurerna 4—8 hemmanet
Sunda och 9—10 hemmanet Gullberna, till hvilka hemman staden Karlskrona
hade äganderätt, hvaremot ägofigurerna 11—19 tillhörde hemmanet
15/28 mantal Hästö n:o 1; samt att försäljningsanbud afgifvits af ägaren
till sistnämnda hemman, men icke kunnat från Karlskrona stad erhållas.
Sedan armé förvaltningen, jämlikt nådigt bemyndigande den 23 mars
1900, inköpt förberörda, hemmanet Hästö tillhöriga delar, erbjöd sig
staden att till kronan försälja antingen alla de staden tillhöriga, ofvanomfbrmälda
hemmansdelar, ägofigurerna 1—10, om tillhopa 94,070 kvadratmeter,
till ett pris af 10 öre kvadratmetern eller ock, därest kronan
kunde åtnöjas med att gränsen förlädes till linien H—X—L, dels ägofigurerna
1 — 3, utgörande tillhopa 10,470 kvadratmeter, dels ock det å
kartan med linjerna H—X—L—M—N—O—G—H begränsade området,
utgörande 45,430 kvadratmeter, allt till ett pris af 5 öre kvadratmetern
eller tillhopa 2,795 kronor.
Under fortsättningen af underhandlingarna uppstod fråga om byte,
så att staden i vederlag för sistnämnda mark om tillhopa 55,900 kvadratmeter
skulle erhålla de kronan tillhöriga gamla fästningsvallarna i
stadsdelen Pantarholmen, hvilka, omfattande en areal af 1,720 kvadratmeter,
å utdrag af en år 1888 öfver nämnda stadsdel af förste landtmätaren
Carl Slöör upprättad karta betecknats med grön färg och nås
1, 2, 3 och 4.
Sedan arméförvaltningen förklarat, att det med markinköpet från
kronans sida afsedda ändamål, eller möjligheten att åstadkomma en stormfri
vattengraf framför fortet å Koholmen, kunde äfven mod gränslinien
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 72.
H—X—L på ett tillfredsställande sätt vinnas, hafva stadsfullmäktige
erbjudit sig att till kronan med full äganderätt upplåta såväl den af
nämnda linje begränsade, staden tillhöriga mark som ock ägofigurerna
1—3 mot villkor, att staden från kronan erhölle full äganderätt till omförmälda
fästningsvallar å Pantarholmen, och dessutom att staden eller
blifvande annan ägare eller arrendator af hemmanen Sunda Gullberna
och Gullbernatorp skulle äga att vid hemmanens stränder fritt anlägga
lastbryggor, som dock icke finge göra något som helst intrång på kronans
område; att fri trafik till och från sådana bryggor finge för all
framtid äga rum öfver kronans vattenområde och muddring å samma område,
när staden så funne nödigt, genom stadens försorg företagas för att
åstadkomma erforderligt vattendjup för nämnda trafiks behof; samt att
hinder från kronans sida ej finge möta mot framdragande af elektriska
ledningar öfver det norra området af den till kronan upplåtna mark, dock
att anbringandet af ledningarna skulle till förekommande af olägenhet för
kronan ske på sätt, som kunde varda emellan arméförvaltningen och
staden eller annan ägare af ledningarna öfverenskommet eller, därest
öfverenskommelse ej kunde träffas, bestämmas af tre gode män, utsedde
på sätt i lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 stadgades.
Vid värdering af de till utbyte föreslagna områden, som på anmodan
af vederbörande fortifikationsbefälhafvare verkställts, hafva ifrågavarande
fästningsvallar å Pantarholmen, om tillhopa 1,720 kvadratmeter, uppskattats
efter ett pris af 1 krona 50 öre kvadratmetern till 2,580 kronor,
och den staden tillhöriga mark om tillhopa 55,900 kvadratmeter, som
skulle till kronan öfverlåtas, uppskattas till 6 öre kvadratmetern eller
tillsamman 3,354 kronor.
Arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet har i underdånig
skrifvelse den 10 november 1902, med anmälan om hvad i ärendet förekommit,
hemställt, att nådig proposition måtte till Riksdagen aflåtas om
det föreslagna ägobytet i enlighet med det af staden afgifna anbud.
Härtill har marinförvaltningen, som den 27 sistlidne januari i ärendet
afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, tillstyrkt nådigt bifall.»
Som det vore nödvändigt för staten att för uppgifna ändamål kunna
förfoga öfver ifrågavarande, staden Karlskrona tillhöriga områden vid
Oscarsvärnslinjerna, och de i utbyte häremot ifrågasatta gamla fästningsvallarna
å Pantarholmen icke för något statens ändamål numera erfordrades,
ansåg departementschefen sig böra desto hellre tillstyrka bifall till
arméförvaltningens framställning som, enligt verkställd värdering, nämnda
Statsutskottets Utlåtande N:o 73. 23
vallar hade ett lägre värde än den mark, som genom byte skulle tillkomma
kronan.
Efter tagen kännedom af de till ärendet hörande handlingar får utskottet,
som ej haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,
hemställa,
att Eiksdagen må bifalla hvad Kungl. Maj:t i
förevarande afseende föreslagit.
Stockholm den 28 april 1903.
På statsutskottets vägnar:
P. PEHRSON.