Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

11

Nso 70.

Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1903, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl, Maj:ts proposition angående
öfverlåtande till landtförsvaret af vissa delar af indragna
militiebostället Broby n:o 1 i Södermanlands lån.

(I. A.)

I en till Riksdagen aflåten proposition af den 13 mars 1903 (n:o 79)
har Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver landtförsvarsärenden för samma dag föreslagit Riksdagen,
att de indragna militiebostället Broby n:o 1 i Södermanlands län
tillhörande områden, som å en af förste landtmätaren H. R. Linder år
1902 upprättad karta utmärkts genom ägofigurerna 1—15 om tillhopa
0,654 hektar å hemmanets skifte n:o 1 samt 173 —184, omfattande hela
skiftet n:o 2 om 5,566 hektar, måtte få vid nu löpande arrendetids slut
den 14 mars 1905 till landtförsvaret öfverlämnas för att Åkers krutbruk
tilläggas.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
har departementschefen i detta ärende till statsrådsprotokollet
yttrat följande:

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

'' »Sedan 1888 års Riksdag i anledning af Kungl. Maj;ts proposition
om inköp af Åkers krutbruk för ändamålet beviljat 92,592 kronor, erhöll
generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet genom nådigt bref den
12 oktober 1888 bemyndigande att om köpet sluta aftal. I sammanhang
med detta enligt afhandling den 10 november samma år afslutade
köp öfverläts till kronan dispositionsrätten under tiden från den 2 januari
1889 till den 14 mars 1905, då arrendet rörande militiebostället Broby
n:o 1 i Södermanlands län utginge, till följande å detta hemman belägna
byggnader, nämligen ett boningshus, numera användt till bostad
för fabrikslörvaltaren vid krutbruket och kontorslokal, samt en bodhygguad
och ett afträdeshus, hvarjämte kronan erhölle nyttjanderätten
under samma tid till det område af hemmanet, hvarå såväl nämnda byggnader
som kronografhuset och skottbanan för gevär vore belägna, med
rätt dessutom för kronan att trafikera samtliga å hemmanet befintliga
vägar. Berörda område är å en af förste landtmätaren II. R. Linder
ar 1902 öfver hemmanet upprättad karta betecknad med ägofigurerna
1 — 14. Af samma hemman, som består af två skiften, upplätos tillika
för krutbruket två andra områden, som delvis jämväl förut af bruket
innehafts, nämligen ägofigurerna 15 och 174, den förra upptagen till en
del af kanonskotthuset och den senare försedd med byggnad för fabrikens
bomullskrutförråd.

Uti underdånig skrifvelse den 23 oktober 1902 har arméförvaltningen
å artilleri departementet omförmält, hurusom styresmannen för krutbruket
i skrifvelse till arméförvaltningen meddelat, att kronohemmanet
Broby, för hvilket arrendet understege 600 kronor, torde vara afsedt
att vid arrendetidens slut försäljas, hvarför krutbruket, därest försäljning
komme att äga rum, vid nämnda tid måste frånträda de områden jämte
därå befintliga byggnader, som nu för krutbruket disponerades. I sammanhang
därmed hade styresmannen framhållit, att krutbruket icke kunde
afstå de områden (ägofigurerna 11—13), hvarå kronografhuset och skottbanan
för gevär vore belägna, enär kronografhuset, som begagnades äfven
för kanonskottbanan, svårligen kunde till annan plats förläggas, samt
lämplig plats för gevärsskottbanan icke funnes å det af krutbruket disponerade
kronohemmanet Rocksta. Af samma skäl kunde ej heller de af
kanonskotthuset och bom ullskrutförrådet upptagna områden (ägofigurerna
15 och 174) frånträdas. Däremot förelåge talande skäl för nödvändigheten
att förvärfva ytterligare områden för krutbrukets behof, ty ehuru
nådiga förordningen den 19 november 1897, angående explosiva varor,

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

13

icke ägde tillämpning å kronans fabriker, torde likväl däri förekommande
bestämmelse, att fabrik för tillverkning af sådan vara af l:sta klass icke
linge drifvas närmare än 500 meter från annans boningshus och 200
meter från allmän väg eller järnväg eller annans mark, böra i möjligaste
mån följas. I öfverensstämmelse därmed borde ägofiguren 174 bibehållas
samt de å Broby andra skifte utmärkta ägofigurerna 173 och 175 —183
åt krutbruket förvärfvas. Äfven den till förvaltarebostad och kontorslokal
använda byggnaden med område (ägofigurerna 1 —10) borde bibehållas,
då, ehuru nämnda byggnads läge i förhållande till det område, där
explosiv vara för närvarande tillverkades, kunde anses fullt betryggande,
detta dock ej i framtiden torde blifva förhållandet, enär sannolikt en
bomullskrutfabrik komrae att anläggas och enda lämpliga platsen därför
vore det s. k. kvarnområdet (ägofiguren 132), beläget på ej längre afstånd
än 160 meter från berörda byggnad. Då sålunda vid en eventuell försäljning
af hemmanet nämnda områden borde frånstyckas för att tilläggas
Åkers krutbruk, men i sådant fall försäljningspriset för den återstående
delen, hvarå inga byggnader funnos, sannolikt blefve för staten ofördelaktigt,
syntes det styresmannen kunna med fog ifrågasättas, huruvida
icke hela hemmanet borde tilldelas krutbruket.

Med anslutning härtill hemställde arméförvaltningen, det Kungl. Maj:t
täcktes aflåta proposition till Riksdagen därom, att berörda kronohemman
måtte vid den nu löpande arrendetidens utgång den 14 mars 1905 öfverlämnas
till landtförsvaret för att tilläggas Åkers krutbruk.

Öfver arméförvaltningens skrifvelse har domänstyrelsen den 19 sistlidne
januari afgifvit infordradt utlåtande och därmed öfverlämnat underdåniga
yttranden från arrendatorn af hemmanet, kronofogden och t. f.
domänintendenten i orten samt Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet.

Arrendatorn hade icke något mot hemmanets öfverlåtelse till landtförsvaret
att invända.

Kronofogden tillstyrkte på de af styresmannen anförda skäl bifall
till arméförvaltningens framställning.

T. f. domänintendenten meddelade, att vid arrende- och salu värdering
af hemmanet under nästlidet års höst den synpunkten gjort sig gällande,
att kronan ej borde afhända sig hemmanet, hvaraf områden kunde blifva
erforderliga för krutfabrikens utvidgning och för isolering samt måhända
jämväl för skjutprofs anställande m. m. Då kronan emellertid ägde ett
annat boställe, Kvarnberga, hvilket liksom Broby bildade en långsträckt
ägofigur och till hela sin längd gränsade intill Broby, hade det synts

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

uppskattningsmännen lämpligt, att, sedan den för krutbruket behöfliga
mark blifvit frånskild, återstoden utarrenderades till år 1921, för att därefter
förenas med Kvarnberga till ett arrende. Förbehåll borde göras om
rätt för kronan att disponera alla vägar och om skyldighet för arrendatorn
att afstå mark för kronans behof, när anspråk därå kunde göras, mot
skäligt afdrag i arrendeafgiften. Att redan nu afskilja ägofigurerna 173,
175—183 syntes uppskattningsmännen ej vara ovillkorligen nödigt, då
detta område vore obebyggdt och ej finge bebyggas utan domänstyrelsens
medgifvande. Af anförda skäl ansåge t. f. domänintendenten, att, då
krutbrukets behof, på sätt uppskattningsmännen föreslagit, kunde blifva
tillgodosedt, det ej vore nödigt att från domänstyrelsen öfverflytta Broby
till landtförsvaret.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har anfört, att af hemmanets båda
ägoskiften, som vore från hvarandra skilda af ett mindre jordområde, tillhörande
kronohcmmanet Rocksta, hvarå krutbruket till hufvudsakligaste
delen blifvit uppfördt, ägoskiftet n:o 1, till hela sin längd angränsande
hemmanet Kvarnberga, innehölle 61,913 hektar, och ägoskiftet n:o 2, beläget
helt nära själfva krutbruket, 5,566 hektar; utgörande af skiftet n:o 1
15,804 hektar och af skiftet n:o 2 2,067 hektar tomter, åker och odlingsmark.
Hvad kronan innehade utgjorde af skiftet n:o 1 eller ägofigurerna
1 —15 0,654 hektar och af skiftet n:o 2 eller ägofiguren 174 O,o79 hektar.
Då de områden af hemmanet, som krutbruket nu innehade, ovedersägligen
borde åt bruket fortfarande bibehållas och allt större områden sannolikt
blefve därför behöfliga, samt de återstående delarne af hemmanet väl
kunde utarrenderas för sig eller förenas till sambruk med kronoegendomen
Kvarnberga, ansåge Kungl. Maj:ts befallningshafvande, att hemmanet
Broby eller någon del däraf icke borde säljas, utan åt statsverket bibehållas.
Tillräckliga skäl för arméförvaltningens förslag, att hela hemmanet
skulle till krutbruket öfverlåtas, ansåges dock ej förefinnas. Men
med hänsyn till föreskrifterna i den af arméförvaltningen åberopade nådiga
förordningen den 19 november 1897 samt hvad i sammanhang därmed
anförts syntes lämpligt, att, förutom hvad krutbruket redan innehade,
jämväl de nu utarrenderade delarne af ägoskiftet n:o 2, som icke vidare
borde styckas, tillädes krutbruket, hvaremot de utarrenderade delarne af
skiftet n:o 1 fortfarande borde genom domänstyrelsens försorg utarrenderas,
därvid dock förbehåll torde böra göras om rätt för kronan att begagna
hemmanets alla vägar och skyldighet för arrendatorn att mot minskning

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

15

i arrendeafgiften afstå de större eller mindre delar af hemmanet, som
under arrendetiden kunde blifva för kronan erforderliga.

Domänstyrelsen, som upplyst, att, enligt det till styrelsen inkomna
instrument öfver den å hemmanet Broby den 15 september nästlidet år
hållna värdering, hemmanet, med undantag af de nu till krutbruket
nyttjade områden, åsatts ett arrendevärde af 430 kronor och ett saluvärde
af 12,000 kronor, har på de af Kungl. Maj:ts befallningshafvande anförda
skäl ansett hemmanet i dess helhet böra bevaras i statsverkets ägo och i
fråga om dess disposition jämväl biträdt den af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
uttalade mening.

Enär de behof af mark från ifrågavarande hemman, som för krutbruket
föreligga eller framdeles uppstå, må kunna anses blifva tillgodosedda
därigenom att till bruket öfverlämnas de utaf Kungl. Maj:ts befallningshafvande
och domänstyrelsen föreslagna delar, och att genom bestämmelse
i blifvande arrendekontrakt möjlighet beredes bruket att ej mindre
få begagna alla hemmanets vägar än äfven komma i besittning af de områden
utaf hemmanet, som kunna blifva erforderliga, anser jag mig icke
i vidsträcktare mån, än hvad sistnämnda myndigheter tillstyrkt, böra förorda
arméförvaltningens framställning.» Då emellertid, yttrar departementschefen
slutligen, för sådan disposition af hemmanet torde erfordras Riksdagens
samtycke, hemställde han om aflåtande till Riksdagen af ifrågavarande
proposition.

Emot hvad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har statsutskottet, till
hvars förberedande behandling detta ärende hänvisats, icke haft något att
erinra, hvadan utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 2W april 1903.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.