Statsutskottets Utlåtande JSf.-o 7.
1
N:o 7.
Ank. till Riksd. kansli den 17 februari 1903, kl. 7 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.
(2:a U. A.)
Ordinarie anslag.
Civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.
l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1903 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behot liar Kungl. Maj:t i
punkten 1 under sjätte hufvudtiteln föreslagit Riksdagen, att det i staten
för civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli upptagna anslag
för amanuenser, vikariatsersättning och renskrifning m. m. måtte från
dess nuvarande belopp, 17,000 kronor, höjas till 22,000 kronor, eller
med 5,000 kronor, hvarigenom således anslaget till civildepartementets
afdelning af Kungl. Maj:ts kansli skulle i sin helhet ökas från 78,700
kronor till 83,700 kronor.
Den utredning, som af chefen för civildepartementet i detta ärende
förebragts, innefattas i det vid statsverkspropositionen fogade protokollet
öfver civilärenden den 12 januari 1903, sid. 2—3, till hvilka utskottet
tillåter sig hänvisa.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, höja det i staten för civilBih.
till Riksd. Prot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft. (N:o 7.)
Ang.
höjning af
anslaget till
amanuenser
m. m.
[1-]
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
Ang.
höjning af
anslaget till
aflöning åt
exekutionsbetjäningen
i
Stockholm.
[2-]
departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli upptagna
anslag för amanuenser, vikariatsersättning och
renskrifning m. in. från dess nuvaraude belopp, i7,000
kronor, till 22,000 kronor, eller med 5,000 kronor.
Vid bifall härtill kommer anslaget till civildepartementets afdelning
af Kungl. Maj:ts kansli att i sin helhet ökas från 78,700 kronor till
83,700 kronor.
ÖfverståthåJlareämbetet.
2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att det under
anslagstiteln »Ofverståthållareämbetet)) uppförda ordinarie anslag å
12,200 kronor till aflöning åt exekutionsbetjäningen i Stockholm måtte
höjas med 4,200 kronor, eller till 16,400 kronor; kommande, i händelse
af bifall härtill, hela anslagstiteln att höjas från 87,422 kronor till
91,622 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 3—18 i statsrådsprotokollet.
I statsrådsprotokollet omförmäles, att, sedan Kungl. Maj:t till 1850
—1851 årens Riksdag gjort framställning om förhöjning i anslaget till
öfverståthållareämbetets kansli, Rikets Ständer i skrifvelse den 20
augusti 1851 anmält, att, enär det ålåge städerna i allmänhet att bestrida
de kostnader, som vore förknippade med exekutionsväsendet därstädes,
men sådant oaktadt Stockholms stad af statsverket åtnjöte betydligt bidrag
för detta ändamål, Rikets Ständer ansett sig icke böra bifalla
någon ändring däruti.
Det skäl, som i denna skrifvelse af Rikets Ständer åberopats, synes
icke, såvidt af utredningen i ärendet framgår, hafva blifvit sedermera
vederlagdt; och anser utskottet i öfverensstämmelse härmed den omständigheten,
att Stockholms stad sålunda på grund af utredda historiska
förhållanden kommit att beträffande kostnaderna för exekutionsväsendet
intaga en gynnad undantagsställning i förhållande till rikets öfriga
städer, icke utgöra giltig anledning att genom beviljande af förhöjdt
statsanslag ytterligare öka ifrågavarande särskilda förmån för hufvudstaden.
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
3
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och då den af utskottet
uttalade uppfattningen jämväl torde få anses hafva legat till grund för
1900 års Riksdagsbeslut om afslag å Kungl. Maj:ts då framställda föreslag
i ämnet, hemställer utskottet,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas.
Landsstaterna i länen.
3:o) Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:r 48) har herr Ang.
P. Zimdalil af anförda skäl föreslagit, det Riksdagen behagade besluta, t.®1tatgb.idra|e
att aflöningen till fjärdingsman skall till hälften utgå af statsmedel och af fjärmngstill
den öfriga hälften af kommunen. :m män
Då
motionären icke framställt förslag om uppförande i riksstaten
af något anslag, från hvilket den af honom ifrågasatta statsutgiften
skulle bestridas, och motionen redan af denna anledning icke lärer
kunna bifallas, får utskottet, som vid sådant förhållande anser något
yttrande icke erfordras angående befogenheten af motionärens kraf
på statens deltagande i kostnaderna för fjärdingsmans aflöning, hemställa,
att herr Zimdahls förevarande motion icke må
af Riksdagen bifallas.
Postverket.
4:o) Kungl Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgifva, att Ang.
förre kronobåtsmannen Anders Grundberg finge å postverkets pensionsstat
tilldelas ett årligt understöd af 200 kronor, att under hans återstående ro -i
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
lifstid till honom utgå från och med år 1903, dels medgifva, att från
och med 1904 års ingång, med ändring af hvad nu är stadgadt rörande
rabatt vid köp af större parti frankotecken, dylik rabatt finge af antagna
särskilda frankoteckensförsäljare, vid köp på en gång af minst tre ark
frimärken, hvartdera innehållande 100 märken, eller af minst 100
frankokuvert eller 100 brefkort eller 100 kortbref, åtnjutas med två
procent af inköpssumman, dels medgifva, att under år 1904 finge af
postmedlen användas så stort belopp, som utöfver tillgängliga kontrollörslöner
och sex i mån af behof innehållna postexpeditörslöner erfordrades
för att med löner enligt äldre stat förse de under samma
år å äldre stat kvarstående kontrollörer, dels ock, med godkännande
af öfriga enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 12 januari
1903 tillstyrkta ändringar i postverkets stater, för år 1904 bestämma
postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 13,810,000 kronor, att
utgå direkt af postmedlen.
Slutsummorna af de för år 1904 föreslagna staterna, jämförda
med de för innevarande år af Kungl. Maj:t fastställda, äro, enligt
hvad åberopade statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande.
år 1903 |
år 1904 |
|||
aflöningsstaten .................. |
kronor |
6,469,850: |
— kronor |
6,857,850: — |
öfvergångsstaten ............... |
» |
1,200: |
— » |
1,200: — |
pensionsstaten..................... |
B |
86,950: |
— B |
96,300: — |
omkostnadsstaten............... |
B |
6,005,000: |
- )) |
6,625,000: — |
oförutsedda utgifter........ |
» |
255,000: |
— » |
80,000: — |
afkortningar och restitu- |
||||
tioner m. m.................. |
» |
133,000: |
- » |
149,650: — |
tillsammans. |
kronor |
12,951,000: |
— kronor |
13,810,000: — |
Af den i statsrådsprotokollet lämnade utredning inhämtas, att de
föreslagna ändringarna i de särskilda staterna afse:
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
o
Ökning.
Aflöning sstaten.
i analaget till aflönande af
poststationsföreståndare...... kronor 100,000: —
i anslaget till aflönande af
extra biträden vid distriktsförvaltningarna
och postanstalterna.
............................ » 165,000: —
i anslaget till arfvoden åt
extra vaktbetjänte och till
liushyresbidrag för en del
betjänte.................................... x> 100,000: —
i anslaget till arfvoden åt ordinarie
vaktbetjänte för tjänstgöring
såsom förmän m. m. » 20,000: —
i anslaget till gratifikationer
m. in. åt tjänstemän och
betJänte.................................... _± 3iQ0Q: ~ kronor 388,000: —
Pensionsstaten.
genom af Kungl. Maj:t beviljade
nya pensioner.............. kronor 13,200: —
genom tilldelande af ett årligt
understöd åt förre kr o nobåtsmannen
Anders Grundtåg.
......................................... » 200: — kronor 13,400: —
Omkostnadsstaten.
i anslaget till uppbörds- och
frimärkesprovision ............... kronor 70,000: —
Transport kronor 70,000: — kronor 401,400: —
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
Transport kronor 70,000: — kronor
i anslaget till förhyrande af
de för postverket erforderliga
lägenheter samt till
bestridande af utgifterna
för posthusens underhåll
m. m........................................ |
» |
20,000: — |
i anslaget till expensutgifter |
» |
60,000: — |
i tjänsteärenden i allmänhet |
» |
25,000: — |
postkupé ................................ i anslaget till traktamenten |
» |
20,000: — |
för vaktbetjänte..................... i anslaget till postbetjäntes |
» |
45,000: — |
beklädnad och beväring...... i anslaget till postförings-kostnad vid befordran å |
» |
15,000: — |
järnväg................................... i anslaget till postföringskost-nad vid befordran å lands-väg och inom postanstal-ternas områden samt till |
» |
300,000: — |
landtbrefbäring................... i anslaget för tillverkning af |
» |
100,000: — |
brefkort och kortbref........ |
)) |
30,000: — vTnTmT |
Afkortning ar och restitutioner in. m.
höjning af anslaget med............................................... kronor
Summa ökning kronor
401,400: —
685,000: —
16,650: -1,103,050: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
7
Minskning;
Pensionsstaten.
besparing med .................................................................... kronor 4,050: —
OmJcostnadsstaten.
i anslaget till inköp och underhåll af inventarier... » 65,000: —
Oförutsedda utgifter.
minskning af anslaget med ............................................. » 175,000: —
Summa minskning kronor 244,050: —
Om från summan af ökningen .......................... kronor 1,103,050: —
dragés summan af minskningen ................................. » 244,050: —
erliålles det belopp af kronor 859,000: —
hvarmed enligt Kungl. Maj:ts förslag postverkets utgiftsstater skulle
komma att för år 1904 på det hela ökas.
Postmedlen, som i riksstaten för innevarande år uppförts med
13,340,000 kronor, hafva för år 1904 beräknats till 14,715,000 kronor.
Då, på sätt ofvan angifvits, postverkets utgifter enligt staterna för år
1904 af Kungl. Maj:t beräknats till 13,810,000 kronor, skulle alltså inkomsterna
komma att öfverstiga utgifterna med 905,000 kronor.
De skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts här ofvan omförmälda
framställningar, hafva af departementschefen till statsrådsprotokollet
anförts å sid. 18—44.
Utskottet har ansett sig böra till bifall förorda Kungl. Maj:ts förslag
om beredande af årligt understöd åt förre kronobåtsmannen Anders
Grundberg, om ändrad beräkning af den för antagna särskilda frankoteckensförsäljare
medgifna rabatt vid köp af större parti frankotecken
och om användning af postmedel för aflönande af högst sex under år
1904 å äldre stat kvarstående kontrollörer.
I anledning af förslaget om höjning med 100,000 kronor af det
under aflöningsstaten upptagna förslagsanslaget till aflönande af post
-
8
Statsutskottets Utlåtande N.-o 7.
stationsföreståndare vill utskottet framhålla önskvärdheten däraf, att den
ökning i utgifterna från detta anslag, som må blifva en följd af »järnvägsföreningens»
i statsrådsprotokollet omförmälda framställning om
reglering af arfvodena åt föreståndare vid poststationer, som förvaltas
af järnvägsstationsföreständare, samt om särskild ersättning för lokaler
till sådana poststationer m. m., måtte begränsas till hvad som må befinnas
vara af behofvet oundgängligen påkalladt. Den begärda höjningen
af förslagsanslaget anser utskottet emellertid böra af Riksdagen
beviljas; och har utskottet icke funnit anledning till erinran emot öfriga
föreslagna förändringar af vissa anslag under aflöningsstaten.
Ej heller beträffande pension sstaten har utskottet, som här ofvan
yttrat sig angående det begärda understödet åt förre kronobåtsmannen
Anders Grundberg, något att invända emot Kungl. Maj:ts förslag.
Hvad slutligen angår anslagen under omkostnadsstaten samt till
oförutsedda utgifter äfvensom till afkortningar och restitutioner m. m.,
har utskottet ansett sig böra förorda äfven hvad i afseende å dessa
anslag af Kungl. Maj:t föreslagits.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen må
a) medgifva, att förre kronobåtsmannen Anders
Grundberg må å postverkets pensionsstat tilldelas
ett årligt understöd af 200 kronor, att under hans
återstående lifstid till honom utgå från och med år
1903;
b) medgifva, att från och med 1904 års ingång,
med ändring af hvad nu är stadgadt rörande rabatt
vid köp af större parti frankotecken, dylik rabatt må
af antagna särskilda frankoteckensförsäljare, vid köp
på en gång af minst tre ark frimärken, hvartdera
innehållande 100 märken, eller af minst 100 frankokuvert
eller 100 brefkort eller 100 kortbref, åtnjutas
med två procent af inköpssumman;
c) medgifva, att under år 1904 må af postmedlen
användas så stort belopp, som utöfver tillgängliga
kontrollörslöner och sex i män af behof innehållna postexpeditörslöner
erfordras för att med löner enligt äldre
stat förse de under samma år å äldre stat kvarstående
kontrollörer; samt,
d) under förutsättning af bifall till hvad utskottet
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
9
under mom. a), b) och c) föreslagit och med godkännande
af de enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 12 januari 1908 föreslagna ändringar i
postverkets stater, för år 1904 beräkna dessa stater
till följande belopp:
aflöningsstateu .............................. kronor 6,857,850
öfvergångsstaten........................... » 1,200
pensionsstaten .............................. » 96,300
omkostnadsstaten ........................ » 6,625,000
oförutsedda utgifter..................... » 80,000
afkortningar och restitutioner
m. m........................................... »_149,650: —
tillsammans kronor 13,810,000: —
och sålunda bestämma postverkets anslag för år 1904,
förslagsvis boräknadt, till 13,810,000 kronor, att utgå
direkt af postmedlen.
Telegrafverket.
5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med godkännande
af de enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 12
januari 1903 tillstyrkta ändringar i telegrafverkets stater, för år 1904
bestämma telegrafverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 6,885,000
kronor, att utgå direkt af telegrafmedlen, dels ock medgifva, att, därest
telegrafverkets öfverskottsmedel skulle för åren 1903 och 1904 uppgå
till högre belopp än beräknade respektive 133,500 och 115,000 kronor,
sålunda Överskjutande belopp finge, i händelse af behof, innehållas för
bildande af kassaförlag för telegrafverket till ett belopp af högst 900,000
kronor.
Slutsummorna af de för år 1904 föreslagna staterna, jämförda med
de för innevarande år af Kungl. Maj:t fastställda, äro, enligt hvad
åberopade statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande:
år 1903: år 1901:
aflöningsstaten........................ kronor 2,788,300: — kronor 2,914,000: —
pensions- och understödssta
terna.
.................................. » 253,840: — » 270,250: —
Transport kronor 3,042,140: — kronor 3,184,250: —
Bih. till Riksd. Prof. W03. 4 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
år 1903: år 1904:
Transport |
kronor |
3,042,140: - |
- kronor |
3,184,250: — |
omkostnadsstaten .................. |
» |
2,030,620: - |
» |
2,246,460: — |
ränta och amortering |
)> |
1,293,740: - |
— » |
1,354,290: — |
afsättning till kassaförlag |
» |
—--: - |
— » |
100,000: — |
tillsammans |
kronor |
6,366,500: - |
— kronor |
6,885,000: — |
Af den i statsrådsprotokollet lämnade utredning inhämtas, att de
föreslagna ändringarna i de särskilda staterna afse:
Ökning.
Aflåning sstaten.
genom uppförande i staten af
aflöning åt ytterligare 50 interurbantelefonister
af andra
lönegraden ............................... kronor 40,000:
i anslaget till ålderstillägg för
stationspersonalen ................ » G,100:
i anslaget till arfvoden till extra
ordinarie tjänstemän, vikariatsersättningar
m. m. för
distriktsförvaltningarna ......... » 12,100:
i dito dito för stationerna......... » 48,500:
i anslaget för arfvoden till extra
ordinarie vaktbetjänte vid distriktsförvaltningarna
och stationerna
...................................... » 19,000:
kronor 125,700:
Pensions- och under stödsstaterna.
i bidraget till telegrafverkets
pensionsinrättning................. kronor 12,650: —
i anslaget till fyllnadspensioner _»__ 4,000: — kronor 16,650: _
Omkostnadsstaten.
i anslaget till stationers och
linjers underhåll .................... kronor 170,000: —-__
Transport kronor 170,000: — kronor 142,350: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
11
Transport kronor 170,000: — kronor 142,350:
i anslaget till hyror....................
i anslaget till eldning, belysning
och städning af tjänste
lokaler.
.........................................
i anslaget till inköp och underhåll
af inventarier, verktyg
m. m..........................................
i anslaget till frakt- och transportkostnader
..........................
i anslaget till diverse utgifter
)) 11,000: —
)» 16,000: —
» 5,000: —
» 7,000: —
*__6,840: -- iironor 215,840: —
Ränta och amortering.
höjning af anslaget med
kronor 60,550: —
Kassaförlag.
afsättning till kassaförlag ............................................ kronor 100,000: —
Summa ökning kronor 518,740: —
Minskning.
Pensions- och understödsstaterna.
besparing med ................................................................... kronor 240: —
Om från summan af ökningen ........................... kronor 518,740: —
dragés minskningens belopp ...................................... » 240: —
erhålles det belopp af kronor 518,500: —
hvarmed enligt Kungl. Maj:ts förslag telegrafverkets utgiftsstater skulle
komma att för år 1904 på det hela ökas.
Telegrafmedlen, som i riksstaten för innevarande år uppförts med
6,500,000 kronor, hafva för år 1904 beräknats till 7,000,000 kronor.
Då, på sätt ofvan angifvits, telegrafverkets utgifter enligt staterna för
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
år 1904 af Kungl. Maj:t beräknats till 6,885,000 kronor, skulle alltså
inkomsterna komma att öfverstiga utgifterna med 115,000 kronor.
De skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts här ofvan omförmälda
framställningar, återfinnas å sid. 46—58 i statsrådsprotokollet.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran emot livad Kungl.
Maj:t i förevarande punkt af statsverkspropositionen föreslagit. Med
afseende å den af departementschefen omfattade åsikt i fråga om beloppet
af den pension, som bör tillkomma de telegrafister, hvilka förestå
telegrafstationer, har utskottet ansett sig böra meddela, att post- och
telegrafkommittén i sitt år 1901 afgifna förslag till stat för telegrafverket
upptagit för de kvinnliga stationsföreståndarne en aflöning af 1,500
kronor, däraf 1,050 kronor lön och 450 kronor tjänstgöringspenningar,
men för de vid stationerna biträdande telegrafisterna en aflöning af
1,300 kronor, däraf 900 kronor lön och 400 kronor tjänstgöringspenningar,
att telegrafstyrelsen vid afgifvande af utlåtande öfver kommittéförslaget
framhållit vikten däraf, att den förmån kunde bibehållas, hvarigenom
en telegrafist, som under sin arbetskraftigaste tid fått nedlägga
ett ofta ansträngande arbete på skötandet af en station, kundo till fördel
för såväl verket som henne själf vid högre ålder beredas ett efter
hennes krafter mera lämpadt arbete såsom biträde å en större station,
samt förklarat sig anse det för möjliggörande af en sådan förflyttning
vara nödvändigt, att den särskilda benämningen »kvinnlig stationsföreståndare»
utbyttes mot telegrafist, och att alla telegrafister i staten upptoges
med den aflöning, som kommittén föreslagit för biträdande telegrafister,
eller 1,300 kronor, därvid för dem, som förestode station,
tillägg borde göras om bostadsförmån eller liyresersättning, som lämpligen
borde bestämmas till 200 kronor, att chefen för civildepartementet,
då han inför Kungl. Maj:t föreslog aflåtande till 1902 års Riksdag
af proposition i ämnet, med gillande af telegrafstyrelsens förslag i fråga
om aflöningen för telegrafister, som förestå station, tillika hemstälde, att
hyresbidraget skulle anses tillhöra lönen, och såsom grund härför anfört,
att ledning måste finnas, huru med hyresbidraget skall förfaras vid
tjänstledighet o. d., samt att Riksdagen, som godkänt de af telegrafstyrelsen
föreslagna aflöningsbelopp såväl för telegrafister, som förestå
station, som för biträdande telegrafister, icke framställt någon invändning
emot telegrafstyrelsens eller departementschefens ofvan omförmälda
yttranden.
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
13
Utskottet hemställer:
a) att Riksdagen må, med godkännande af de enligt
statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari
1903 tillstyrkta ändringar i telegrafverkets stater, för
år 1904 beräkna dessa stater till följande belopp:
aflöningsstaten................................ kronor 2,914,000: —
pensions- och understödsstaterna » 270,250: —
omkostnadsstaten ............ » 2,246,460: —
ränta och amortering..................... » 1,354,290: —
afsättning till kassaförlag........... » 100,000: —
tillsammans kronor 6,885,000: —
och sålunda bestämma telegrafverkets anslag för år
1904, förslagsvis beräknadt, till 6,885,000 kronor, att
utgå direkt af telegrafmedlen; samt
b) att Riksdagen må medgifva, att, därest telegrafverkets
öfverskottsmedel skulle för åren 1903 och
1904 uppgå till högre belopp än beräknade respektive
133,500 och 115,000 kronor, sålunda öfverskjutande
belopp må, i händelse af behof, innehållas för bildande
af kassaförlag för telegrafverket till ett belopp
af högst 900,000 kronor.
6:o) Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 57) har Ang. åiderslierr
M. F. Nyström föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva, att föl- ^ffetjänte*
jande vid Stockholms centraltelegrafstation anställda vaktbetjänte af ejanel:a
lönegraden, Carl Andersson, Lars Johan Höglander, Johan Conrad
Gustafsson samt af 2:a lönegraden Jakob Johansson måtte berättigas att,
under iakttagande i öfrigt af gällande villkor, beräkna ålderstillägg från
den tidpunkt, de tillträdde de befattningar, som de vid 1902 års utgånginnehade.
I fråga om de skäl, på hvilka förslaget grundats, hänvisar utskottet
till motionen.
Därest vid tillämpningen af de utaf 1902 års Riksdag fastställda
bestämmelser angående löntagares inom telegrafverket rätt till ålderstillägg
skulle visa sig, att dessa bestämmelser i ett eller annat afseende
skäligen böra undergå jämkning, torde utan tvifvel frågan härom komma
att, efter föregången utredning inom telegrafstyrelsen, af Kungl. Maj:t
föreläggas Riksdagen. Att däremot för särskilda fall göra afvikelse!-
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
Ang. resestipendier
för
provinsialoch
stadsläkare.
[5.]
från de fastställda bestämmelserna finner utskottet icke tillrådligt; och
då motionärens förslag innebär, att vissa uppräknade vaktbetjänte skulle
berättigas att uppbära ålderstillägg enligt andra grunder, än i gällande
utgiftsstat och aflöningsregleinente angifvas, anser sig utskottet icke böra
förorda detsamma.
Utskottet får alltså hemställa,
att herr Nyströms förevarande motion icke må af
Riksdagen bifallas.
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att under anslaget till
medicinalstyrelsen med dithörande stater måtte uppföras ett reservationsanslag
af 2,500 kronor, att användas till resestipendier åt förste
provinsialläkare, provinsialläkare, extra provinsialläkare, biträdande provinsialläkare
och stadsläkare; kommande vid bifall härtill anslaget till
medicinalstyrelsen med dithörande stater, nu upptaget till 500,600 kronor,
däraf 1,500 kronor reservationsanslag, att höjas med 2,500 kronor
till 503,100 kronor, däraf 4,000 kronor reservationsanslag.
1 statsrådsprotokollet (sid. 59—62) återgifves innehållet af medicinalstyrelsens
hos Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställning äfvensom
departementschefens vid ärendets föredragning afgifna yttrande.
På de skäl, som i statsrådsprotokollet anförts, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
framställning, under anslaget till medicinalstyrelsen
med dithörande stater uppföra ett reservationsanslag
af 2,500 kronor, att användas till resestipendier åt
förste provinsialläkare, provinsialläkare, extra provinsialläkare,
biträdande provinsialläkare och stadsläkare.
Vid bifall härtill kommer anslaget till medicinalstyrelsen med dithörande
stater, nu upptaget till 500,600 kronor, däraf 1,500 kronor
reservationsanslag, att höjas med 2,500 kronor till 503,100 kronor,
däraf 4,000 kronor reservationsanslag.
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
15
Vaccinationens befrämjande.
8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att reservationsanslaget
till vaccinationens befrämjande måtte från och med år 1904 höjas med
4,500 kronor, eller från i0,500 kronor till 15,000 kronor.
Den utredning, som i detta ärende förebragts, innefattas å sid.
62—65 i statsrådsprotokollet.
Då utskottet icke kan dela den till grund för förslaget liggande
uppfattningen om önskvärdheten och behofvet af de värnpliktiges revaccinering,
finner sig utskottet böra hemställa,
att Kung]. Maj:ts förevarande förslag icke må af
Riksdagen bifallas.
Hospitals underhåll.
9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte dels godkänna
följande aflöningsstat för läkare och syssloman vid Vänersborgs
hospital och asyl:
öfverläkaren, kontant aflöning............................................ kronor 7,500: —
jämte boställsvåning, ved och lyse;
1 biträdande läkare, kontant aflöning.............................. » 2,500: —
1 d:o d:o d:o d:o ............................. » 2,500: —
jämte för hvardera bostad med möbler och sängkläder,
lyse, bränsle och tvätt samt kost lika
med allmänna sjukafdelningens och såsom kostförbättringspenningar
200 kronor;
1 underläkare, kontant aflöning.......................................... kronor 2,000: —
1 d:o d:o d:o .......................................... » 2,000: —
jämte för hvardera enahanda naturaförmåner som
för de biträdande läkarne, och likaledes såsom
kostförbättringspenningar 200 kronor;
sysslomannen, kontant aflöning ....................................... » 4,200: —
jämte boställsvåning, ved och lyse;
dels, beträffande denna stats tillämpning, jämväl besluta, att af den
kontanta aflöningen för hvar och en af dessa läkare samt för sysslomannen
två tredjedelar skulle utgöra lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar,
samt att biträdande läkare, som skulle vara boende inom
Ang. revaccination
af värnpliktige.
[6.]
Ang. aflöningsstat
för läkare
och syssloman
vid Vänersborgs
hospital
och asyl.
[7-]
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
Ang. anordnande
för
sinnessjuke
af familjevård
inom
Korsberga
socken.
[8.]
anstalten, skulle äga, därest lian vore medicine licentiat, utöfver den i
staten bestämda aflöningen, bekomma årligen 1,000 kronor, under villkor
att lian icke med befattningen såsom biträdande läkare förenade
annan tjänst;
dels och medgifva, att hvad som erfordrades för beredande af ifrågavarande
aflöningsförmåner åt läkarne och sysslomannen skulle utgå af
förslagsanslaget till hospitals underhåll.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 66—70 i statsrådsprotokollet.
I statsrådsprotokollet är upplyst, att ofvannämnda, under byggnad
varande vårdanstalt för sinnessjuke skall kontraktsenligt vara till afsyning
färdig den 1 augusti 1905 och att anstaltens beläggande först
därefter kan väntas taga sin början. Vid sådant förhållande, och då,
i händelse de med en eller annan befattning vid anstalten förenade
göromål skulle behöfva redan under år 1904 utföras, Kung]. Maj:t lärer
vara oförhindrad att, med ledning af staterna för rikets öfriga vårdanstalter
för sinnessjuke, ur förslagsanslaget till hospitals underhåll
bestrida de utgifter, som för sådant ändamål kunna blifva under sistnämnda
år erforderliga, har utskottet icke funnit det vara lämpligt,
att aflöningsstat för anstalten redan vid innevarande riksmöte fastställes.
På grund häraf hemställer utskottet,
att Kung!. Maj:ts förevarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas.
10:o) Kung!. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,
att kostnaderna för anordnande inom Korsberga socken af organiserad
och kontrollerad familjevård för sinnessjuke, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari
1903 omförmälda, af medicinalstyrelsen framlagda förslag och kostnadsberäkning,
finge bestridas af förslagsanslaget till hospitals underhåll.
I nämnda statsrådsprotokoll redogöres å sid. 70—79 för den af
medicinalstyrelsen hos Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställning samt
den utredning, som i öfrigt i ärendet förekommit.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning innefattar ett nytt och
enligt utskottets mening beaktansvärdt uppslag med afseende å sinnessjukvården
i landet. Tvifvelsutan skulle det vara synnerligen önskvärd!,
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
17
om tillfredsställande vård utom hospital kunde beredas en del där intagna
obotliga sinnessjuke, som äro för sin omgifning ofarliga och icke
vidare behöfva ständig tillsyn af läkare, och om därigenom möjlighet
kunde beredas att i dessas ställe på hospitalen intaga åtminstone någon
del af de många sjuke, hvilka äro i trängande behof af liospitalsvård
men till följd af bristande utrymme vid hospitalen nödgas under längre
eller kortare tid vänta på att blifva där mottagne. Förslaget att i ökad
omfattning draga fördel af och att ytterligare utveckla den vana och
erfarenhet i behandlingen af sinnessjuke, som förefinnes hos en del af
befolkningen inom Korsberga socken, synes därför vara belijärtansvärdt;
och utskottet vill tillika framhålla, att de gjorda kostnadsberäkningarna
gifva vid handen, att den föreslagna organiserade och kontrollerade
familjevården i Korsberga skulle i jämförelse med vården å statens
anstalter för sinnessjuke — särskildt om hänsyn tages till kostnaderna för
förräntande och amortering af byggnaderna vid dessa anstalter — blifva
ekonomiskt fördelaktig. Å andra sidan anser utskottet, att innan erfarenhet
vunnits angående möjligheten att på tillfredsställande sätt kontrollera
beskaffenheten af den vård, som i enskilda, på jämförelsevis
långa afstånd från hvarandra belägna hem kan beredas de sjuke, anordningarna
i förevarande syfte böra vidtagas på sådant sätt, att, därest
desamma icke skulle lämna gynnsamt resultat, de må kunna utan någon
större kostnad och olägenhet upphäfvas. Från sist berörda synpunkt
har utskottet emellertid icke funnit någon anledning till erinran mot den
i statsrådsprotokollet meddelade planen för den privata sjukvårdens
anordnande.
Utskottet, som sålunda finner sig böra biträda ifrågavarande förslag,
hemställer alltså,
att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, medgifva, att kostnaderna
för anordnande inom Korsberga socken af organiserad
och kontrollerad familjevård för sinnessjuke, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 12 januari 1903 omförmälda,
af medicinalstyrelsen framlagda förslag och kostnadsberäkning,
må bestridas af förslagsanslaget till hospitals
underhåll.
Bih. till Riksd. Prot. 1003. 4 Sami. 1 Afd. 7 Raft.
18
Statsutskottets Utlåtande N.-n 7.
Statens järnvägstrafik.
Ang. anslag
till statens
järnvägstrafik.
[9-11-]
ll:o) Kungl. Maj:t liar vidare i statsverkspropositionen under sjätte
hufvudtiteln föreslagit,
dels i punkten 9: att Riksdagen måtte medgifva, att ett särskildt
lönetillägg finge från och med innevarande år tilldelas enhvar inom
statens järnvägars femte distrikt stationerad tjänstehafvare att utgå: för
tjänstehafvare å den nya bandelen Gellivare—Riksgränsen med 20 kronor,
för tjänstehafvare å bandelarne i öfrigt norr om Jörn med 10
kronor och för tjänstehafvare å bandelarne från och med Jörn till
Långsele med 5 kronor, allt för månad räknadt; samt att detta lönetillägg
skulle anses tillhöra lönen och, därest allmänt dyrtidstillägg
skulle tilldelas statens tjänstemän och betjänte, icke utgöra hinder för
uppbärande af sådant dyrtidstillägg;
dels i punkten 10: att Riksdagen måtte medgifva, att i staten öfver
fasta arfvoden för personal vid statens järnvägar finge, med uteslutande
ur samma stat af arfvode till en maskiningenjör jämte ett
tilläggsarfvode till denne, uppföras arfvoden till följande nya tjänstemän,
nämligen inom styrelsen en byråingenjör samt vid distrikten en
maskindirektör och två stationsinspektorer å 3:e klassens stationer;
samt att af desse tjänstemän de två stationsinspektorerne finge anställas
redan under år 1903;
dels ock i punkten 11: att Riksdagen måtte medgifva, att den vid
statens järnvägar tillhöriga ångfärjan anställda personalen finge från
och med år 1904 uppföras å ordinarie stat; samt att dess aflöning finge,
förutom densamma tillkommande kost, utgå enligt det i statsrådsprotokollet,
intagna förslag till stat.
Öf ver dessa Kungl. Maj:ts framställningar kommer utskottet att
framdeles under riksdagen afgifva utlåtande; livilket utskottet skolat
härigenom
anmäla.
Öfriga ordinarie anslag.
Ang. öfriga
ordinarie
anslag.
[12.]
12:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år finnas å sjätte hufvudtiteln uppförda, har Kungl. Maj:t
icke föreslagit någon annan ändring, än att förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. för jämnande af hufvudtitelns slut
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
19
summa måtte ökas med 85 kronor eller från 185,657 kronor till 185,742
kronor.
Utskottet hemställer,
att samtliga ifrågavarande anslag, som här ofvan
icke blifvit omförmälda, må för år 1904 fastställas till
samma belopp som i innevarande års riksstat; dock
att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. må få göras den jämkning, som till jämnande
af hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.
Arbetareförsäkringen.
13:o) Kung]. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att Kungl. Ang. förvaitMaj:t
måtte äga för år 1904 använda de till underlättande af åtgärder “‘^kalso/1
för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta be- m. m.
lopp, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor, under [13.]
enahanda villkor, som i Riksdagens skrifvelse den 15 maj 1902 (n:o 115)
äro angifna, dels ock till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens
försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet
i riket.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till Riksdagen den 30 januari
innevarande år aflåten proposition (n:o 34), angående försäkringsinspektionens
organisation och verksamhet m. m., föreslagit, att Riksdagen
måtte, under förutsättning af bifall till Kungl. Maj:ts förslag till lagar
om försäkringsbolag och om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva •
försäkringsrörelse här i riket,
ej mindre medgifva att de bidrag, som enligt sagda lagförslag
skulle af försäkringsanstalterna till bestridande af kostnaden för försäkringsinspektionens
organisation och verksamhet årligen erläggas,
finge från och med 1904 tillsvidare af Kungl. Maj:t användas till bestridande
af aflöningar till försäkringsinspektionens tjänstemän och betjänte
samt expenser vid densamma,
än äfven, med ändring af hvad Kungl. Maj:t uti innevarande års
statsverksproposition föreslagit beträffande anvisande af medel dels till
handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna och dels till utarbetande
och offentliggörande genom försäkringsinspektörens försorg af
årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket,
20
Stqtsutslcottets Utlåtande N:o 7.
till biträde inom civildepartementet vid beredning af ärenden rö~
rande försäkringsväsendet, för år 1904 på extra stat anvisa till Kungl.
Mapts förfogande ett belopp af 3,000 kronor,
samt medgifva, att Kungl. Maj:t måtte äga för år 1904 använda de
till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och
sjukkassors bildande afsätta belopp i mån af behof, förutom till förvaltningsbidrag
åt sjukkassor enligt hvad därom förut föreslagits, jämväl
till utarbetande och offentliggörande genom riksförsäkringsanstaitens
försorg af årsredogörelse för sjukkasseväeendet i riket.
För behandling af, bland annat, denna proposition hafva kamrarna
beslutat tillsätta ett särskildt utskott. Vid sådant förhållande torde
Kungl. Maj:ts ofvannämnda, i statsverkspropositionen framställda förslag
i fråga om utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspelctörens
försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket
böra till det särskilda utskottet öfverlämnas.
Hvad beträffar det till statsutskottets behandling föreliggande förslaget
i öfrigt har utskottet velat meddela, att de i Riksdagens ofvannämnda
skrifvelse den 15 maj 1902 för utbetalande af förvaltningsbidrag
åt sjukkassor angifna villkor äro följande:
l:o) att sjukkassan skall vara hos vederbörande myndighet registrerad
i enlighet med lagen om sjukkassor;
2:o) att sjukkassan skall under föregående år haft egna inkomster,
uppgående till minst lika mycket som det begärda förvaltningsbidragets
belopp; samt
3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i förhållande till det
antal afgiftspliktige medlemmar, sjukkassan under näst föregående år
städse haft,
med 1 krona 50 öre för hvarje medlem till och med 100,
med 1 krona för hvarje medlem därutöfver till och med 300,
med 50 öre för hvarje medlem därutöfver till och nxed 2,600 samt
med 25 öre för hvarje medlem därutöfver.
I det till detta ärende hörande statsrådsprotokollet omförmäles en
af Kungl. Maj:t i statsverksproposition utom hufvudtitlarna gjord framställning,
att till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring
och sjukkassors bildande måtte för år 1904 afsättas ett belopp
af 250,000 kronor; och kommer utskottet att fi-amdeles under Riksdagens
lopp afgifva utlåtande öfver denna framställning.
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
21
På grund af hvad sålunda förekommit hemställer utskottet:
a) att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning, medgifva, att Kungl. Maj:t
må äga för år 1904 använda de till underlättande af
åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors
bildande afsätta belopp, i mån af behof, till
förvaltningsbidrag åt sjukkassor under villkor,
l:o) att sjukkassan skall vara hos vederbörande
myndighet registrerad i enlighet med lagen om sjukkassor;
2:o)
att sjukkassan skall under föregående år haft
egna inkomster, uppgående till minst lika mycket som
det begärda förvaltningsbidragets belopp; samt
3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i
förhållande till det antal afgiftspliktiga medlemmar,
sjukkassan under näst föregående år städse haft,
med 1 krona 50 öre för hvarje medlem till och
med 100,
med 1 krona för hvarje medlem därutöfver till
och med 300,
med 50 öre för hvarje medlem därutöfver till och
med 2,600 samt
med 25 öre för hvarje medlem därutöfver; samt
b) att Riksdagen måtte till behandling af det
särskilda utskottet öfverlämna Kungl. Maj:ts ofvan
omförmäld.a, i statsverkspropositionen gjorda framställning,
att de till underlättande af åtgärder för
arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande
afsätta belopp måtte för år 1904 iå användas till utarbetande
och offentliggörande genom försäkringsinspektörens
försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet
i riket.
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
Extra anslag.
Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga till sjätte
hufvudtiteln, gjorda framställningar, får utskottet afgifva följande yttranden
och förslag.
Civildepartementets afdelning af Kungl. Majits kansli.
kontroll 14:°) Kungl. Majit har föreslagit Riksdagen att för handhafvande
försäkrings- af kontroll å för säkringsanstalterna på extra stat för år 1904 anvisa ett
anstalterna, belopp af 4,500 kronor.
[14.]
Under åberopande af hvad i punkten 13:o) liär ofvan blifvit anfördt,
rörande Kungl. Maj:ts proposition (n:o 34) angående försäkringsinspektionens
organisation och verksamhet m. m. samt Riksdagens
beslut om denna propositions behandling af ett särskildt utskott, får
utskottet hemställa,
att Kungl. Majits nu ifrågavarande framställning
må till det särskilda utskottet öfverlämnas.
Öfverståthållareämbetet.
Ang.
utgifvande af
Polisunderrättelser.
[15.]
15:o) I anledning af Kungl. Majits därom gjorda framställning,
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, för år 1904 till utgifvande under
samma år af »Polisunderrättelser», på extra stat anvisa
17,000 kronor.
Landsstaterna i länen.
Ang.
särskild polisstyrka
på
landet.
[16o.l7.]
16:o) Kungl. Majit har föreslagit Riksdagen, dels i punkten 16
under sjätte hufvudtiteln att på extra stat för år 1904 till aflöning
m. m. af särskild polisstyrka på landet bevilja 95,000 kronor, under
Statsutskottets Utlåtande N.-o 7.
23
medgifvande tillika, att reservationer å detta anslag jämväl finge användas
för det i punkten 17 under samma hufvudtitel omförmälda ändamål,
när sådant funnes behöflig!, dels och i sistnämnda punkt, att Riksdagen
måtte på extra stat för ar 1904 för gröfre brotts upptäckande m. m.
bevilja 25,000 kronor.
Den utredning, som i denna fråga blifvit förebragt, innefattas a
sid. 98—102 i statsrådsprotokollet.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må på extra stat för år 1904,
i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, ställa
till Kungl. Maj:ts förfogande:
a) ett anslag af 95,000 kronor att användas till
aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet,
där sådan kan af förhållandena påkallas, under medgifvande
tillika, att reservationer å detta anslag jämväl
må användas för det i nästföljande moment omförmälda
ändamål, när sådant finnes behöfligt; samt
b) ett anslag af 25,000 kronor att användas till
åtgärder för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares
efterspanande och gripande.
17:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom framställda förslag och
med hänvisning till hvad i afseende härå blifvit till statsrådsprotokollet
(sid. 102) anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad förut ägt
rum, till ersättning för juridiskt biträde åt de svenska
lapparne i Norge samt till lappfogdar och lappförmän
äfvensom ordningsmän inom lappbyarne, på extra stat
för år 1904 anvisa 17,500 kronor.
18:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
och med hänvisning till hvad i afseende härå blifvit till statsrådsprotokollet
(sid. 102), anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren
1902 och 1903 ägt rum, för uppehållande under år
1904 af en kronofogdetjänst och en häradsskrifvaretjänst
i Västernorrlands län samt en länsmanstjänst i Norr
-
Ang. arf voden
åt lappfogdar
m. m.
[18-]
Ang. uppehållande
af
tre landsstatstjanster.
[19.]
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
Ang.
undersökningar
af
mindre hamnar
m. in.
[20.]
Ang. biträde
vid revisionen
af
hospitalens
räkenskaper.
[22.]
Ang. anslag
till ett
nytt lungsotssanatorium.
bottens län, på extra stat för samma år anvisa ett anslag
af 8,400 kronor, att utgå i den mån sådant kan
varda erforderligt.
Väg- och vattenbyggnadsstaten.
19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1904 anvisa ett anslag af 10,000 kronor till undersökningar af mindre
hamnar och farleder äfvensom till upprättande af planer till anläggning
eller ombyggnad af broar, då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag.
För nämnda ändamål har Riksdagen på extra stat beviljat för
hvart af åren 1894—1898 ett anslag af 5,000 kronor och för hvart af
åren 1899—1903 10,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må på extra stat för år 1904
anvisa ett anslag af 10,000 kronor till undersökningar
af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande
af planer till anläggning eller ombyggnad af
broar, då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag.
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
20:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må på extra stat jämväl för år
1904 anvisa till arfvode för granskning af hospitalens
räkenskaper ett belopp af 1,200 kronor.
21:o) Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 43) har
herr J. M. Johansson i Hellbyn hemställt, att Riksdagen måtte för åstadkommande
af ett sanatorium på extra stat bevilja 450,000 kronor och
däraf anvisa 100,000 kronor att utgå under år 1904.
I fråga om de skäl, hvarpå denna hemställan grundats, tillåter sig
utskottet att hänvisa till motionen.
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
25
Äfven om utskottet icke vill förneka riktigheten af motionärens
åsikt, att de för vårdande af lungsotspatienter inrättade sanatorierna vid
Hålahult, Österåsen och Hässleby icke motsvara behofvet af dylika sjukvårdsinrättningar
inom landet — ett förhållande, hvarom emellertid
endast en längre tids erfarenhet synes kunna lämna fullt tillförlitlig
upplysning — anser utskottet likväl, att, då sjukvårdsanstalterna i allmänhet
enligt hittills följda grundsatser böra bekostas af landsting och
kommuner och då för statsverket otvifvelaktigt förestå betydande utgifter
för fullgörande af den skyldighet, staten åtagit sig med hänsyn
till en annan gren af sjukvården, nämligen vården af sinnessjuke, det
af motionären ifrågasatta anslaget icke bör af Riksdagen beviljas; och
hemställer alltså utskottet,
att herr J. M. Johanssons förevarande motion
icke må af Riksdagen bifallas.
22:o) Uti två särskilda motioner, väckta den ena (n:o 42) i Första
Kammaren af herrar L. Grundberg och K. Tillberg samt den andra (n:o
77) i Andra Kammaren af herr C. Wallis, med hvilken åtskilliga af
kammarens öfriga ledamöter instämt, har sammanstämmande föreslagits,
att Riksdagen ville för år 1904 bevilja ett anslag å 10,000 kronor
att efter Kung]. Maj:ts bepröfvande användas till understöd åt medellösa
lupuspatienter för deras behandling med den s. k. ljusmetoden.
Såsom skäl för berörda framställning hafva motionärerna anfört
följande:
»Riksdagens ledamöter torde hafva sig bekant, att bland de senare
årens icke få viktiga vinningar på sjukdomsbehandlingens område en af
de viktigaste utgöres af lupussjukdomens behandling medels den s. k.
ljusmetoden, särskildt medels denna metods användande på det sätt, som
af Nils R. Finsen angifvits. Den vanliga formen af lupus, den s. k.
lupus vulgaris, är en särdeles svårartad, förr så godt som obotlig ansedd
hudsjukdom, hvilken nästan alltid uppträder i ansiktet. Den åstadkommer
förtjockningar i huden, hvilka sönderfalla, och därigenom uppstå
substansförluster; sjukdomen fortgår vidare i omgifningen och ned på
underliggande väfnader, som också småningom sönderfalla och uppstötas.
Ansiktet blir därigenom småningom så vanstäldt, att de sjuke
för omgifningen blifva anskrämliga och skys, hvilket i högsta grad förbittrar
de sjukes lif. Sjukdomen är kronisk och varar i årtionden.
Regeln är, att-, om ej döden följer af tillfälliga sjukdomar, tuberkulos i
inre organ tillstöter, hvilket ändar lifvet. Sjukdomen är, såsom 1881
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 4
Ang. understöd
fö
lnpuspatienters
bc
handling.
Statsutskottets Utlåtande N.-o 7.
26
af Robert Kock bevisades, en till huden lokaliserad tuberkulos; den
uppstår af tuberkelbaciller och hotar beständigt den sjukes lif genom
tuberkulosens spridning till ädla inre organ.
Sjukdomens behandling var förr i hög grad otillfredsställande. Den
bestod i de sjuka partiernas aflägsnande medels knif eller frätmedel;
behandlingen var högst smärtsam, emedan smittämnet redan spridt sig
till den friska väfnaden i omgifningen, och den förhindrade ej ansiktets
vanställning, emedan den nödvändigtvis var åtföljd af stora substansförluster.
Användande af Kocks tuberkulin som behandling var
otillfredsställande därigenom, att de sjuke samtidigt underkastades tuborkulinets
farliga giftverkningar. Ljusbehandlingen — med elektriskt
ljus, röntgenstrålar in. m. — är ej förenad med dessa olägenheter. Den
är smärtfri och ofarlig, och som den redan visat utmärkta resultat, har
den hastigt vunnit allmänt erkännande.
De erkänt vackraste resultaten ha vunnits medels Finsens metod.
Den började användas 1895, och ensamt vid Finsens institut i Köpenhamn
hade till förra årets midt mor än 800 fall behandlats och bland
dessa äfven de svåraste och längst avancerade. Som af Finsens afhandling
»Om Bekmmpelse af lupus vulgaris» framgår, hade i 94 procent
af dessa fall tillfredsställande resultat vunnits. Metoden har till
följd häraf också vunnit sådant erkännande, att på en mängd ställen
(t. ex. Paris, Lyon, London, Berlin, Petersburg, Stockholm) Finseninstitut
för behandling af lupus inrättats. Resultaten vid alla dessa ha fullständigt
bekräftat de i Köpenhamn vunna. Behandlingen är smärtfri, de
tidiga fallen botas, ansiktets vanställande förebygges och tuberkulosen
i huden utrotas. De längre avancerade fallen bli högst väsentligt förbättrade
och vanställningen betydligt minskad.
Man trodde förr, att lupus var en ganska sällsynt sjukdom; nu,
sedan en tillfredsställande behandlingsmetod vunnits, har man funnit,
att den är långt vanligare, än man kunnat ana. De människoskygga
sjuke komma fram ur sina gömslen, där de dolt sig, sedan de förgäfves
pröfvat den behandling, som man förr kunde lämna dem. Deras
vanställda utseende skrämmer människorna, och deras förvärfsförmåga
lider härigenom svårt afbräck, äfven om de för öfrigt äro förvärfsdugliga.
De äro därför i regeln fattiga, och den intill 3 månaders behandling,
som ljusmetoden kräfver, mäkta de ej bekosta sig. I Danmark
har staten antagit sig dessa olyckligas sak och beviljat ett anslag
af 25,000 kronor till fattiga lupuspatienters behandling medels ljusmetod.
I Danmark hyser man grundade förhoppningar att reducera
den förfärliga sjukdomen till en ofarlig hudåkomma, Alla de gamla
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
27
fallen kunna komma till behandling, likaså de färska nytillkomna, hvilka
efter jämförelsevis kort behandling botas. Sjukdomens fullständiga utrotande
kan man naturligtvis ej påräkna, förrän tuberkulosen utrotats.
I sitt förslag till stat för år 1902 upptog styrelsen för sjukhuset
Sankt Göran i Stockholm hösten 1901 en summa af 4,800 kronor för
inrättande å sjukhuset af en afdelning för ljusbehandling af lupus enligt
Finsens metod. Efter hälsovårdsnämndens tillstyrkande beviljades den
begärda summan af Stockholms stadsfullmäktige i december 1901. En
Finsens lampa med 4 koncentratorer anskaffades, och afdelningeu, som
omfattar två rum å den s. k. kvinnopaviljongen, öppnades för behandling
af lupuspatienter den 6 oktober 1902.
Vid sjukhuset hafva under dessa 31 s månader behandlats 25 patienter,
däraf 13 fripatienter (från Stockholm), och 12 betalande, däraf
9 från landsorten. Resultaten hafva varit särdeles tillfredsställande och
öfverensstämmande med do i Köpenhamn vunna; en resumé af dem
kommer att i den närmaste framtiden af sjukhusets ene öfverläkare,
doktor Magnus Möller, publiceras.
Fyra sköterskor äro vid afdelningen anställda mot en aflöning af
45 kronor i månaden. För hvarje patient är nämligen under hela seansen,
som omfattar 5/4 timme dagligen, en sköterska behöflig. Det
är denna jämförelsevis stora sköterskepersonal, som i första rummet
gör ljusbehandlingsmetoden kostsam. Vidare erfordras eu lampa af
erforderlig ljusstyrka (60 å 70 ampöre, 60 volt, d. v. s. en ljusstyrka
af 30 å 40 tusen normalljus) en mycket stark elektrisk ström och stor
elektricitetsåtgång. Sjukhuset producerar själft sin elektricitet medels
två dynamos och en accumulator.
Ehuru Finsens ljusbehandling är af så ungt datum, så har den till
följd af dess utomordentligt vackra läkningsresultat mycket hastigt
blifvit bekant i vida kretsar, och lupuspatienterna hafva från alla håll
strömmat till Köpenhamn. Äfven hos oss hafva under den korta tiden
af 31 b månader många anmälningar från olika delar af landet inkommit
från lupuspatienter, som önskat komma under behandling, om icke kostnaderna
därför ställa sig för höga.
Af redan antydda skäl blir emellertid kostnaderna för denna behandling
rätt höga, Stockholms hälsovårdsnämnd har bestämt dem för
personer från landsorten till 80 kronor för första, 70 kronor för därpå
följande behandlingsmånad. På särskild ansökan har dock hälsovårdsnämnden
hittills i hvarje fall beviljat nedsättning från och med andra
bohandlingsmånaden till halfva beloppet, d. v. s. 35 kronor i månaden.
Emellertid är lupus en fattigman ssjukdom. Många af dem, som
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
ifrigt åstundat, komma under behandling, hafva alldeles måst afstå däriifrån
af brist på medel; andra hafva måst upphöra med behandlingen i
förtid, emedan penningmedlen voro slut. Särskildt i dessa senare fall
är det särdeles sorgligt, att man ej har möjlighet att få behandla patienten
gratis, ty när läkningen ej får föras till slut, så griper sjukdomen
åter omkring sig, och den öfvergående förbättringen var till
föga nytta.
Alldeles afstå från behandling, och detta uteslutande af ekonomiska
skäl, hafva 12 lupuspatienter måst göra, nämligen 3 från Småland, 3 från
Uppland och hvardera 1 från Skåne, Bohuslän, Närke, Dalarne, Jämtland
och Västernorrland. Af dessa 12 voro 11 från landsbygdskommuner,
endast 1 från stadskommun.
7 lupussjuke hafva visserligen rest till Stockholm och börjat behandlingen,
men hafva mycket ovissa utsikter att kunna skaffa medel
till dess genomförande till slut. Dessa patienter äro 1 hvardera från
Värmland, Småland, Skåne, Uppland, Västmanland, Västernorrland, Norrbotten;
alla dessa patienter äro från landsbygdskommuner.
Kostnaderna för en lupussjuk från landsorten uppgå ungefärligen till:
resa till och från Stockholm ............................. kr. 50
bostad och kost i 3 månader efter 2 kronor
pr dag ....................................................................... » 180
behandling i 3 månader: l:sta månaden 80
kronor; för hvarje därpå följande (om hälsovårdsnämnden
så medgifver) kronor 35 ......... » 150
kr. 380
hvilket för de tolf fattiga lupuspatienter, som anmält sig, blir en summa
af kronor 4,560.
Om man därjämte för de patienter, som redan af egna eller af
kommun beviljade medel börjat behandlingen, men ej hafva utsikt att
kunna fortsätta den till slut, finge påräkna en hjälp af omkring 1,000
kronor, skulle totalbeloppet bli 5,560 kronor.
De lupussjukes till följd af deras lidande högst olyckliga belägenhet,
deras fattigdom och däraf härflytande brist på förmåga att komma i åtnjutande
af den goda och framgångsrika behandlingsmetod, nutidens
vetenskap har att erbjuda dem, synes mig utgöra talande skäl för att
äfven i Sverige staten tager sig an dem af dessa sjuka, som ej på
annat sätt kunna erhålla hjälp till att genomgå kuren. Och dessa synas
i Sverige liksom i Danmark vara många, såsom af ofvan meddelade
siffror framgår, ty dels blir kuren för landsortens sjuke dyrare till följd
af resan, dels kan ej begäras, att landsbygdens kommuner, af hvilka
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
s29
många äro ekonomiskt sämre ställda än Stockholm, skola, i likhet med
Stockholm, bekosta sina obemedlade lupussjukas behandling.
Staten synes mig i sådana fall böra träda hjälpande emellan, dill
huru stort belopp detta bör äga rum synes mig däremot omtvistligt.
Däraf att tuberkulosen, så vid t vi veta, är lika spridd i Sverige som i
Danmark, hvarför också denna tuberkulösa hudåkomma bör vara lika
spridd i Sverige som i Danmark, äfvensom af de siffror på lupussjuke,
som under den korta tid, Stockholms ljusinstitut varit tillgängligt, redan
sökt erhålla bot därstädes, fastän bland de lupussjuke inom vårt land
kunskapen om den nya behandlingens värde ännu är föga spridd, torde
den slutsatsen med visshet kunna dragas, att man knappast kan vänta
sig i någon mån tillfredsställande resultat af ett anslag, om man ej
upptager detta till minst 10,000 kronor; vi kunna ej hoppas att med
ett sådant anslag vinna ens tillnärmelsevis sådana resultat, som Danmark
har rätt att vänta sig af sitt årliga anslag på 25,000 kronor, men
vi kunna tillmötesgå det mest trängande behofvet».
Utskottet finner de föreliggande motionernas syfte vara synnerligen
behjärtansvärdt, men anser sig dock böra framhålla, hurusom
emot beviljande af statsanslag för ifrågavarande ändamål synes kunna
icke utan fog invändas, att. omsorgen om beredande af läkarebehandling
för de med lupus behäftade sjuke, där de ej kunna genom eget eller
anhörigas föranstaltande erhålla nödig vård, enligt hittills följda grunder
måste anses närmast åligga vederbörande kommuner och. landsting.
Detta oaktadt anser emellertid utskottet, med hänsyn särskildt därtill,
att de dyrbara anordningarna för lupuspatienters behandling torde lägga
hinder i vägen för beredande åt dem af lämplig vård å sjukhusen i
deras hemorter, att frågan, huruvida staten skulle kunna under lämplig
form underlätta medellöse lupuspatienters behandling enligt den s. k.
ljusmetoden, bör af Riksdagen underställas Kungl. Maj:ts bedömande.
Härigenom ’ skulle nödig utredning kunna vinnas såväl om de. villkor,
som borde uppställas för erhållande af statsunderstöd — i hvilket afseende
utskottet särskildt vill framhålla, att staten icke synes böra bevilja
understöd åt patient, med mindre för dennes vård af kommun eller
landsting lämnas motsvarande bidrag — som ock om det belopp, som
skäligen skulle kunna anses vara för ändamålet behöfligt.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen, i anledning af herrar Grundbergs
och Tillbergs samt herr Wallis’ förevarande motioner,
30
Statsutskottets Utlåtande X:o 7.
Ang.
Järfaö sjukhus
för spetälske.
[23.]
Ang.
asylen å
Restad.
[24.]
Ang. uppförande
af ens. k.
kolonibyggnad
vid Växjö
hospital.
[25.]
må hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte
låta utreda, om och under livilka villkor statsanslag
må böra beviljas för underlättande af medellösa lupuspatienters
behandling vid befintliga anstalter enligt den
s. k. ljusmetoden, samt till Riksdagen snarast möjligt
inkomma med det förslag, hvartill förhållandena må
kunna föranleda.
Hospitalsvårdcn.
23:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får
utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1904 anvisa
ett anslag af 18,000 kronor till underhåll af Järfsö
sjukhus för spetälske.
24:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
hemställer utskottet,
att Riksdagen må af det till uppförande ä Restad
i Alfsborgs län af en asyl för sinnessjuke ni. m. beviljade
anslag å 2,585,000 kronor på extra stat för år
1904 anvisa ett belopp af 800,000 kronor.
25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppförande
vid Växjö hospital af en så kallad kolonibyggnad på extra stat för år
1904 anvisa ett belopp af 38,500 kronor.
Beträffande den utredning, som ligger till grund för ifrågavarande
förelag, tillåter sig utskottet att hänvisa till det i ärendet förda statsrådsprotokollet
sid. 133—135.
Utskottet, som icke har något att emot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning erinra, hemställer alltså,
att Riksdagen må för uppförande vid Växjö hospital
af en så kallad kolonibyggnad, afsedd för fri vård af
29 manliga patienter, på extra stat för år 1904 anvisa
ett belopp af 38,500 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N.o 7.
31
26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för utvidgning af
Växjö hospital på extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af 90,000
kronor.
Den i ärendet lämnade utredniugen återfinnes i statsrådsprotokollet
sid. 136—141.
På grund af hvad i detta ärende numera blifvdt upplyst hemställer
utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förevarande
framställning, må, utöfver det af Riksdagen
för utvidgning af Växjö hospital beviljade belopp,
375.000 kronor, på extra stat för år 1904 anvisa
90.000 kronor att användas till uppförande af den beslutade
nybyggnaden därstädes för inrymmande af
kriminalpatienter.
Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.
28:o) Af statsrådsprotokollet inhämtas, att, enligt hvad statskontoret
anmält, nämnda ämbetsverk förskjutit följande belopp, hvilka borde
anmälas till ersättande af Riksdagen under sjätte hufvudtiteln, nämligen:
aflöningsfyllnad, enligt kungl. brefvet den 24 januari 1902, till en
länsman........................................................................................... kr. 350: —
godtgörelse för afkomst af boställen, som, enligt
kungl. brefvet den 31 maj 1877, innehafvare af länsmanstjänster,
hvarmed boställen varit förenade, ägt undfå
i anledning däraf att företrädarne åtnjutit fardagsår...... » 1,543: 33
ersättning, enligt kungl. brefven den 18 oktober
1889 och den 7 februari 1896, till innehafvarne af två
särskilda boställen för saknad afkomst af exproprierad
jord...................................................................................................... » 44: 91
resekostnadsersättning och traktamente samt arfvoden
åt ordförande och ledamöter i den af Kungl. Maj:t
den 2 juni 1899 tillsatta kommitté för utarbetande
af nya stater för post- och telegrafverken, ersättningtill
en ledamot af kommittén för mistade tjänstgöringspenningar,
sekreterarearfvode, till löpande utgifter för _
transport kr. 1,938: 24
Ang. anstalten
för kriminalpatienter
vid
Växjö hospital
[26.]
Ang.
ersättning
för af statskontoret
gjorda förskott.
[27.]
32
Statsutskottets Utlåtande N:o. 7.
transport kr.
kommittén samt kostnad för tryckning och häftning af
kommitténs betänkande.............................................................. »
resekostnadsersättning och traktamente samt arfvoden
till ordförande och ledamöter ''i den af Kungl.
Maj:t den 24 maj 1901 tillsatta kommitté för verkställande
af utredning i fråga om utsträckt sabbatshvila åt
vissa statstjänstemän och betjänte, ersättning för mistade
aflöningsförmåner till ordföranden och en ledamot i kommittén,
godtgörelse till en ledamot i kommittén för ett
särskildt. arbete, till bestridande af löpande utgifter för
kommittén samt kostnad för tryckning och häftning af
kommitténs betänkande..................................................; »
enligt kungl. brefvet den 26 april 1901 för tryckning
al infordrade uppgifter beträffande statens ämbets
och
tjänstemäns dagliga tjänstgöringstid m. m............... »
till kanslisekreteraren J. E. Bäcklin, enligt kungl.
brefvet den 31 januari 1902, utbetald ersättning för fullgörande
af uppdrag att inom civildepartementet biträda
vid utarbetandet af förslag till förordning om fosterbarns
vård ....................................................................................... „
enligt kungl. brefven den 30 november 1894 och
den 1 maj 1896 utbetalda kostnader för utarbetande af
förslag till förändrade bestämmelser rörande tillverkning,
vård, försäljning och transport af sprängämnen, nämligen
ersättning till åtskilliga personer, som inom civildepartementet
biträdt vid utarbetandet af nämnda förslag,
äfvensom för bestridande af sekreteraregöromål
därvid, till gäldande af diverse andra kostnader för ifrågavarande
arbete samt för tryckning och häftning af
förslag till förändrade bestämmelser rörande sprängämnen
m. m.................................................................................. »
enligt kungl. brefven den 8 november 1901 och den
18 april 1902 utbetald godtgörelse till Svea lifgardes
förvaltning för uppkommen skada å och förlust af kronopersedlar
vid militärkommendering för släckning af en
skogsbrand å Sollentuna häradsallmänning samt till Göta
lifgardes förvaltning för vissa kostnader för eftersläckning
af berörda skogsbrand...................................................... »
1,938: 24
38,953: 02
16,582: 67
227: 40
600: —
15,371: 96
272: 28
Transport kr. 73,945: 57
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
33
Transport kr. 73,945: 57
enligt kungl. brefven den 24 januari och den
30 maj 1902 till förvaltningen vid förutvarande Västgöta-Dals,
nuvarande Hallands regemente utbetald
ersättning till underbefäl och manskap ur regementet
för de vid kommendering under en del af juli månad
1901 för släckning af skogseldar å Dalsland uppkomna
skador å skodon samt för kostnaderna för en militärhandräckning
till hämmande af nämnda skogseldar ........ » 466: 54
enligt kungl. brefvet den 24 januari 1902 utanordnad
ersättning till Andra Göta artilleriregementes förvaltning
för vissa kostnader för en kommendering ur
nämnda regemente till hämmande af en skogs- och mossbrand
sydväst om Klefshults järnvägsstation den 25 och
26 september 1901........................................................................ » 46: 92
för bestridande, enligt kungl. brefvet den 23 maj
1902, af en del utaf kostnaderna för släckning af en
inom Hamrånge socken under augusti månad 1901 uppkommen
skogsbrand..................................................................... » 339: 16
Summa kr. 74,798: 19
Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt
tal af kronor och för jämnande af hufvudtitelns slutsumma, hemställde
departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, till
betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter, anvisa ett anslag af 74,800 kronor; och har sådan framställning
blifvit af Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåten.
Utskottet, som icke haft annan erinran mot ifrågavarande förslag
än att, då i punkten 12:o) här ofvan gjorts förbehåll om jemkning i
anslag för jämnande af hufvudtitelns slutsumma, någon ytterligare åtgärd
i sådant syfte icke torde vara erforderlig, hemställer,
att Riksdagen må, till ersättning af ofvan omförmälda,
af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter,
på extra stat för år 1904 anvisa ett anslag af 74,799
kronor.
Bih. till Riksd. Prot. 1903. 4 Sami. 1 A/d. 7 Haft.
b
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
Anordnande af inspektion för kalciumkarbid
och acetylen.
Aug. 28:o) Kungl. Majit liar föreslagit Riksdagen att, för anordnande
annBpektfon af inspektion för kalciumkarbid och acetylen, på extra stat för år 1904
för kalcium- anvisa till arfvode åt en inspektör ett belopp af 5,000 kronor.
be skal, som af departementschefen anförts för det sålunda väckta
j-gy-j förslaget, återfinnas i statsrådsprotokollet sid. 172—176.
Enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelats, är under utarbetande
ett förslag till förordning angående de försiktighetsmått, som böra iakttagas
vid förvaring, transport och användning af kalciumkarbid; och
anser utskottet det kunna ifrågasättas, huruvida icke Riksdagen bort
blifva satt i tillfälle att taga kännedom om detta förslag, innan frågan
om anslag till utförande af ofvannämnda inspektion blefve föremål för
Riksdagens pröfning. Då inspektionen torde vara af behofvet påkallad,
vill utskottet likväl icke afstyrka anslag för ändamålet, men anser detta
kunna bestämmas till lägre belopp, än af Kumgl. Maj:t föreslagits, och
lämpligen kunna utgå med 3,000 kronor. Med afseende å anordningen
af inspektionen synes kunna ifrågasättas, huruvida icke densamma lämpligen
skulle kunna förenas med någon för annat ändamål af staten anordnad
inspektion; och har med hänsyn härtill utskottet ansett, att, då
utredning härutinnan icke föreligger, Riksdagen icke bör bestämma,
att en särskild inspektör skall för ändamålet anställas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen, för anordnande af
inspektion för kalciumkarbid och acetylen, på extra
stat för år 1904 anvisar ett belopp af 3,000 kronor.
Anordnande af inspektion för elektriska anläggningar
för belysning eller arbetsöfverföring.
Ang. 29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för anordnande
fnspektionför at ^nsPe^ti°n för elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöfverelektriska
an- färing, på extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af 40,000 kronor
lady aning eller me<^ räR lör Kungl. Maj :t att låta af detta belopp förskottsvis under
arbetsöfver- år 1903 af tillgängliga medel utanordna 20,000 kronor;
föring.
[38.]
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
35
Beträffande den i ärendet förebragta utredning tillåter sig utskottet
att hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 177—204.
De myndigheter och korporationer, som yttrat sig i ärendet, hafva,
enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, uttalat väsentligen skilda
uppfattningar såväl i fråga om de förutsättningar, under hvilka de elektriska
starkströmsanläggningarna böra vara föremål för inspektion och
de delar af dessa anläggningar, hvilka böra inspekteras, som ock beträffande
det sätt, hvarpå inspektionen borde anordnas, och det ämbetsverk,
som skulle öfver densamma utöfva tillsyn; och den härom lämnade
redogörelsen synes utvisa, att de sakkunniges åsikter i dessa
frågor ännu icke vunnit full stadga. Då det emellertid med hänsyn
till den pågående starka utvecklingen af den elektriska kraftens användning
för belysning och arbetsöfverföring måste anses vara af
största vikt, att förevarande angelägenhet blifver på ändamålsenligaste
sätt ordnad, vill utskottet framhålla önskvärdheten däraf, att Riksdagens
beslut i anledning af Kungl. Maj:ts nu gjorda framställning
icke måtte anses blifva definitivt bestämmande för inspektionens
framtida anordning, därest under fortsatt meningsutbyte någon
förändring härutinnan skulle befinnas vara gagnelig. Genom ytterligare
anordnad utredning synes böra bringas klarhet bland annat
därom, huruvida inspektörerna lämpligen böra vara stationerade i
Stockholm eller om icke ändamålet med inspektionen bättre skulle
främjas därigenom, att de vore bosatta på skilda orter inom landet.
Utskottet har icke kunnat frigöra sig från den uppfattningen, att
inspektörernas sammanförande i hufvudstaden skulle utgöra första
steget till genomförande af det utaf kommerskollegium uttalade önskemålet
om inrättande i hufvudstaden af en central, teknisk-administrativ
myndighet, hvars tillkomst utskottet emellertid för sin del anser böra
så vidt möjligt och åtminstone under en lång framtid undvikas. Dessutom
synes böra framhållas, att genom inspektörernas placerande å
skilda orter inom landet skulle bortfalla det hufvudsakliga skälet, på
grund hvaraf de elektriska anläggningarnas ägare ansetts böra bidraga
till inspektörernas resekostnader endast genom att till dem utgifva dagtraktamenten,
men däremot ersättningen för deras resor till och från
inspektionsorten ansetts böra bekostas af staten.
På grund af den utredning, som för närvarande i frågan föreligger,
och då Kungl. Maj:ts framställning varit föranledd af Riksdagens
i statsrådsprotokollet omförmälda skrifvelse i ämnet den 9 maj 1902,
har utskottet ansett sig böra — under framhållande af ofvan angifna
3G
Statsutskottets Utlåtande N-.o 7.
Ang. dyrtidstillägg.
[39.]
synpunkter — på det sätt biträda Kungl. Maj:ts förslag, att utskottet
tillstyrker anvisande för år 1904 af 10,000 kronor till arfvoden åt två
inspektörer, hvarjämte synes böra utgå 20,000 kronor till arfvoden
under innevarande år åt de af Kungl. Maj:t tills vidare tillsatta fyra
inspektörer.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen må på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, att Riksdagen, för anordnande
af inspektion för elektriska anläggningar för
belysning eller arbetsöfverföring på extra stat för år
1904 till arfvoden under åren 1903 åt fyra och under
år 1904 åt två inspektörer med 5,000 kronor till hvar,
för år räknadt, anvisar 30,000 kronor med rätt för
Kung]. Maj:t att låta af detta belopp förskottsvis
under år 1903 af tillgängliga medel utanordna 20,000
kronor.
Dyrtidstillägg.
30:o) Kungl. Maj:t har under sjätte hufvudtiteln i punkten 39 föreslagit
Riksdagen att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för den 12 januari 1903 angifna grunder,
af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i
civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till civildepartementet
hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat för år 1904
anvisa, såsom förslagsanslag ett belopp af 900,000 kronor.
Öfver berörda framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagens lopp afgifva särskildt utlåtande, hvilket utskottet härmed
skolat för Riksdagen
anmäla.
Öfver Kungl. Maj:ts under sjätte hufvudtiteln gjorda förslag om
anvisande af medel till anläggning af nya samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre göda vägar samt till understödjande af
brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning af
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
37
åar och farleder har Riksdagen, efter det utskottet i dessa ämnen afgifvit
yttrande, redan fattat beslut.
Beträffande Kungl. Maj:ts äfven under sjätte hufvudtiteln framställda
förslag om anvisande af medel för anläggning af telefonledningar,
till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens järnvägstrafik,
för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Eslöfs och
Hessleholms järnvägsstationer, till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan Tumba och Rönninge järnvägsstationer, till anskaffande af ny
rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar, samt till utvidgning
och fördjupning af Albrektsunds kanal kommer utskottet att framdeles
afgifva utlåtande, hvarjemte sammansatt stats- och lagutskott
torde komma att yttra sig öfver Kungl. Maj:ts under denna hufvudtitel
afgifna förslag om beredande af ersättning åt förlikning smän för
medling i arbetstvister.
Stockholm den 17 februari 1903.
På statsutskottets vägnar:
CHR, LUNDEBERG.
Reservationer
vid punkten 2:o) (ang. höjning af anslaget till aflöning åt exekutionsbetjäningen
i Stockholm):
af herrar Chr. Lundeberg, A. G. L. Billing, iV. Fosser, I. Wijk, friherre
J. T. Gripenstedt, F. E. Pettersson, H. P. P. Tamm, K. E. Bohnstedt,
grefve Ph. Kling spor, friherre N. A. H. Palmstierna, E. Fränekel
och grefve K. A. Posse, som ansett utskottet hafva bort hemställa,
att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, medgifva, att det under
anslagstiteln »Öfverståthållareämbetet» uppförda ordinarie
anslag å 12,200 kronor till aflöning åt exekutionsbetjäningen
i Stockholm må höjas med 4,200
kronor, eller till 16,400 kronor.
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
I händelse af bifall härtill, kommer hela anslagstiteln att höjas
från 87,422 kronor till 91,622 kronor.
vid ''punkten 8:o) (ang. revaccination af värnpliktige):
af herrar Chr. Lundeberg, A. G. L. Billing, N. Fosser, I. Wijk, friherre
J. T. Gripenstedt, F. E. Pettersson, H. P. P. Tamm, K. E. Bohnstedt,
grefve Pli. Kling spor, friherre .Ak A. /f. Palmst ierna, 7f. Fränekel
och grefve A''. H. Posse, som ansett utskottet höra hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må från och med år 1904 höja
reservationsanslaget till vaccinationens befrämjande
med 4,500 kronoi'', eller från 10,500 kronor till 15,000
kronor.
vid punkten 21:6) (angående anslag till ett nytt lungsotssanatorium):
af herrar I Wijk och A. Petersson mot vissa delar af motiveringen;
vid punkten 22:o) (angående understöd för lupuspatienters behandling):
af herr A. IT. Hammarskjöld, som ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort hafva följande lydelse:
»Utskottet finner de föreliggande motionernas syfte vara synnerligen
behjärtansvärdt och anser billigheten fordra, att staten lämnar bidrag
till kostnaderna för ifrågavarande ändamål, med hänsyn särskildt
därtill att de dyrbara anordningarne för lupuspatienters behandling torde
lägga hinder i vägen för beredande åt dem af lämplig vård å sjukhusen
i deras hemorter. Men då enligt hittills följda grunder beredande af
sjukvård i allmänhet anses närmast åligga vederbörande kommuner och
landsting, finner utskottet, att frågan, under hvilken form staten skulle
kunna underlätta behöfvande lupuspatienters behandling enligt den s. k.
ljusmetoden, bör af Riksdagen underställas Kungl. Maj:ts bedömande.
Härigenom skulle nödig utredning kunna vinnas såväl om de villkor,
som borde uppställas för erhållande af statsunderstöd — i hvilket afseende
utskottet särskildt vill framhålla, att staten icke synes böra bevilja
understöd åt patient, med mindre för dennes vård af kommun eller
landsting lämnas motsvarande bidrag — som om det belopp, som skäligen
skulle kunna anses vara för ändamålet behöflig!.
Då emellertid en sådan utveckling gifvetvis medför en tidsutdrägt,
hvilkens längd icke lärer kunna på förhand bestämmas, och det synes
önskvärd!, att någon hjälp kunde under tiden beredas åtminstone en
del af de mest behöfvande, finner utskottet hinder icke möta att i så
måtto tillstyrka bifall till motionen, att ett anslag af 5,000 kronor
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
39
ställes till Kungl. Maj:ts förfogande att enligt ofvan angifna grunder
för ändamålet användas.
Utskottet hemställer alltså:
att Riksdagen i anledning af herrar Grundbergs
och Tillbergs samt herr Wallis’ förevarande motioner må
a) hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
måtte låta utreda, under hvilka villkor statsanslag må
böra för framtiden beviljas för underlättande af behöfvande
lupuspatienters behandling enligt den s. k. ljusmetoden,
samt till Riksdagen inkomma med det förslag,
hvartill förhållandena må kunna föranleda;
b) i afvaktan på denna utredning ställa till Kungl.
Maj:ts förfogande ett anslag af 5,000 kronor att för
sagda ändamål och enligt ofvan angifna grunder användas».
vid punkten 28:o) (ang. anordnande af inspektion för kalciumkarbid
och acetylen):
af herrar Chr. Lundeberg, P. Pehrson, I. Wijk, friherre J. T. Gripcnstedt,
F. E. Pettersson, K. E. Bolmstedt, J. A. Sjö, C. Persson, A.
Petersson, S. O. Nyländer, G. Odqvist och O. Emthén, hvilka ansett, att
Kungl. Maj:ts förevarande framställning bort af utskottet afstyrkas;
vid punkten 29:o) (ang. anordnande af inspektion för vissa elektriska
anläggningar):
af herrar Chr. Lundeberg, A. G. L. Billing, N. Fosser, friherre J. T.
Gripenstedt, F. E. Pettersson, II. P. P. Tamm, IC E. Bolmstedt, grefve
Ph. Kling spor, E. Fränchel och H. B. Törnebladh, hvilka ausett, att
utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:
»De myndigheter — — — — — — — — bekostas af staten.
På grund af den utredning, som för närvarande i frågan föreligger,
och då Kungl. Maj:ts framställning varit föranledd af Riksdagens
i statsrådsprotokollet omförmälda skrifvelse i ämnet den 9 maj 1902,
har utskottet ansett sig böra — under framhållande af ofvan angifna
synpunkter — biträda Kungl. Maj:ts förslag, hvilket. synes innebära
goda garantier för åstadkommande af en inom den ifrågavarande grenen
af elektricitetstekniken fullt sakkunnig inspektion och jämväl torde
motsvara de önskningar, som i ämnet gjort sig gällande bland industriens
målsmän.
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, för anordnande af inspektion
för elektriska anläggningar för belysning eller
arbetsöfverföring på extra stat för år 1904 till arfvoden
under åren 1903 och 1904 åt fyra inspektörer
med 5,000 kronor till hvar, för år raknadt, anvisa
40,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att låta af
detta belopp förskottsvis under år 1903 af tillgängliga
medel utanordna 20,000 kronor;»
af herr I. Månsson.
Det skulle här antecknas, att herrar G. von Friesen och 1. Månsson
icke inom utskottet deltagit i behandlingen af de under punkterna
l:o)—19:o) af förestående utlåtande upptagna ärenden äfvensom att herr
Månsson ej heller öfvervarit handläggningen af ärendena under punkterna
20:o)—22:o).
BILAGOR
Bih. till Biksd. Prot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 7 Iläft.
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
Bil.
1903 års riksstat |
anslår: |
||||
Anvisning kontant. |
Indelning och Ersättningar. |
Summa. |
|||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
6,500 |
_ |
__ |
_ |
6,500 |
|
36,000 |
— |
— |
— |
36,000 |
— |
17,000 |
— |
— |
— |
17,000 |
— |
78,700 |
— |
— |
— |
78,700 |
|
87,422 |
87,422 |
||||
2,728,275 |
— |
— |
— |
2,728,275 |
_ |
161,400 |
—■ |
— |
— |
161,400 |
|
12,000 |
_ |
__ |
_ |
12,000 |
_ |
2,700 |
— |
4,567 |
— |
7,267 |
— |
12,951,000 |
— |
— |
— |
12,951,000 |
— |
6,366,500 |
— |
— |
— |
6,366,500 |
— |
500,600 |
— |
— |
500,600 |
— |
|
104,250 |
104,250 |
||||
12,000 |
— |
— |
— |
12,000 |
_ |
3,500 |
— |
— |
— |
3,500 |
— |
23,067,847 |
— |
4,567 |
-| |
23,072,414 |
— |
Tabell öfver ordinarie anslagen under
Civil
Statsininistern,
lönefyllnad, förslagsanslag, högst....................
Statsråden utan departement 3 å 12,000 kronor........................
Departementschefen ..............................................................
Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli. Nuvarande
Olcas å anslaget för amanuenser, vikariatsersättning och
Öfverståthållareämbetet .............................................................
Landsstaterna i länen (däraf 140,000 kronor reservationsanslag)
Väg- och vattenbyggnadsstaten (däraf två särskilda reservaarbeten
och ett å 40,000 kronor till vägundersökningar)
Vägar och kommunikationer .....................................................
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag
Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af postmedÖkas
med .............................................................................
Telegrafverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af teleÖkas
med ...........................................................................
Medicinalstyrelsen med dithörande stater (däraf 1,500 kronor
Ökas genom uppförande af ett reservationsanslag till rese
Hvarjämte
rubriken ändras till: Medicinalstyrelsen med
Hyresersättning åt provinsialläkare, förslagsanslag, högst ......
Bidrag till extra provinsialläkares aflönande, förslagsanslag ...
Besestipendier åt civile läkare .................................................
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
i o
4o
Litt. A.
riksstat ens Sjätte hufvudtitel,
Förslag till blifvande |
riksstat: |
|||||
departementet. |
Anvisning i kontant. |
Indelning och Ersättningar. |
Summa. |
|||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
6,500 |
_ |
. _ |
_ |
6,500 |
_ |
|
36,000 |
— |
— |
— |
36,000 |
— |
|
belopp........................................................................... 78,700: — |
17,000 |
— |
— |
— |
17,000 |
— |
renskrifning m. m. med............................................ 5,000: — |
83,700 |
— |
— |
83,700 |
— |
|
87,422 |
— |
— |
— |
87,422 |
— |
|
tionsanslag, ett å 35,000 kronor till expenser för allmänna |
2,728,275 |
— |
— |
— |
2,728,275 |
— |
161,400 |
— |
— |
— |
161,400 |
— |
|
12.000 |
— |
— |
— |
12,000 |
— |
|
len. Nuvarande belopp...................................... 12,951,000: — |
2,700 |
— |
4,567 |
— |
7,267 |
— |
.............................................................................. 859,000: — grafmedlen. Nuvarande belopp ........................ 6,366,500: — |
13,810,000 |
— |
— |
— |
13,810,000 |
— |
.............................................................................. 518,500: — reservationsanslag). Nuvarande belopp .......... 500,600: — |
6,885,000 |
— |
— |
— |
6,885,000 |
— |
stipendier åt förste provinsialläkare m. fl......... 2,500: — dithörande stater (däraf 4,000 kronor reservationsanslag). |
503,100 |
— |
— |
503,100 |
— |
|
104,250 |
— |
— |
— |
104,250 |
— |
|
12,000 |
— |
— |
— |
12,000 |
— |
|
3,500 |
— |
— |
— |
3,500 |
— |
|
Tr:pt |
24,452,847 |
— |
4,567 |
24,457,414; |
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
1903 års riksstat anslår: |
||||||
Anvisning kontant. |
, |
Indelning och Ersättningar. |
Summa. |
|||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
23,067,847 |
_ |
4,567 |
23,072,414 |
_ |
||
8,250 |
— |
--- |
8,250 |
— |
Ortopediska institutet ................................................................ |
|
10,500 |
— |
— |
10,500 |
— |
Vaccinationens befrämjande, reservationsanslag ....................... |
|
145,000 |
— |
— |
145,000 |
— |
Till bestridande af kostnader för allmän hälso- och sjukvård, |
|
3,000 |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
Svenska läkaresällskapet ............................................................ |
15,774 |
— |
— |
— |
15,774 |
— |
Lasaretts underhåll ................................................................... |
900,000 |
— |
— |
— |
900,000 |
— |
Hospitals underhåll, förslagsanslag............................................. |
15,850 |
— |
--- |
— |
15,850 |
— |
Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst............ |
233,576 |
— |
— |
233,576 |
— |
Ålderstillägg, förslagsanslag....................................................... Rese- och^traktamentspenningar, förslagsanslag........................ Postafgifter för tjänstebref och dylika försändelser, förslags- |
|
13,294 |
— |
— |
— |
13,294 |
— |
|
400,000 |
— |
— |
— |
400,000 |
— |
|
185,657 |
185,657 |
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nu-Okas för jämnande af hufvudtitelns slutsumma med ...... |
||||
12,000 |
— |
— |
— |
12,000 |
— |
Extra utgifter, reservationsanslag............................................ |
25,010,748 |
4,567 |
— |
25,015,315 |
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
45
Tr:pt
förslagsanslag.
anslag ...............
varande belopp
185,657: —
85: —
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
kontant.
Summa
Indelning och
därmed jämförlig
anvisning,
på förslag.
Ersättningar.
Summa.
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
24,452,847 |
4,567 |
_ |
24,457,414 |
— |
|
8,250 |
— |
— |
— |
8,250 |
— |
10,500 |
— |
— |
10,500 |
— |
|
145,000 |
— |
— |
145,000 |
— |
|
3,000 |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
15,774 |
— |
— |
— |
15,774 |
— |
900,000 |
— |
— |
— |
900,000 |
— |
15,850 |
— |
-— |
— |
15,850 |
— |
233,576 |
— |
— |
— |
233,576 |
— |
13,294 |
— |
— |
— |
13,294 |
— |
400,000 |
— |
— |
— |
400,000 |
|
185,742 |
_ |
185,742 |
|||
12,000 |
— |
— |
12,000 |
— |
|
26,395,833 |
4,567 |
— |
26,400,400 — |
Statsutskottets Utlåtande N:o 7.
4(3
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Sjätte Imfvudtitel.
Civildepartementet.
Of ver ståthållareämbetet :
Till utgifvande af »Polisunderrättelser»........................
Landsstaterna i länen:
Till aflöning m. m. ät särskild polisstyrka på landet
» gröfre brotts upptäckande m. m...”.......................
» ersättning för juridiskt biträde åt de svenska
lapparne i Norge samt till lappfogdar och lappförmän
äfvensom ordningsmän inom lappbyarna
» uppehållande under år 1904 af en kronofogdetjänst
och en härad sskrifvaretjänst i Yästernorrlands
län samt en länsmanstjänst i Norrbottens
län ....................................................
Väg- och vattenbyggnadsstaten:
Till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till
upprättande af planer till anläggning eller ombyggnad af
broar, då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag
Medicinalstyrelsen med dithörande stater:
Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper..................
Kronor.
95,000: —
25,000: -
17,500: —
8,400:
17,000
145,900
10,000
1,200|
Tr:pt| 174,100|
Statsutslcottets Utlåtande JST:o 7.
47
Kronor. |
Ö. |
|||
Tr:pt |
174,100 |
— |
||
Hospitalsvården: |
||||
Till underhåll af Järfsö sjukhus för spetälske ......... |
18,000: — |
|||
» |
uppförande å Restad i Alfsborgs län af en asyl |
|||
för sinnessjuke m. m...................................... |
800,000: - |
|||
» |
uppförande vid Växjö hospital afen s. k. koloni- |
|||
byggnad .............................................................. |
38,500: — |
|||
» |
uppförande vid Växjö hospital af en nybyggnad |
_ |
||
för kriminalpatienter......................................... |
90,000: — |
946,500 |
||
Diverse anslag: |
||||
Till |
ersättning för af statskontoret förskottsvis be- |
|||
stridda utgifter ................................................. |
74,799: _ |
|||
För |
anordnande af inspektion för kalciumkarbid och |
|||
acetylen............................................................... |
3,000: — |
|||
» |
anordnande under åren 1903 och 1904 af inspek- |
|||
tion för elektriska anläggningar för belysning |
||||
eller arbetsöfverföring .................................... |
30,000: - |
107,799 |
||
Summa |
1,228,399 |
- |