Statsutskottets Utlåtande N:o 68.
1
Nso 68.
Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1903, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Knngl. Maj:ts proposition, angående inrättande
af en ny skogsskola i Norrland.
(I. A.)
Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden
för den 13 mars 1903, har Kungl. Maj:t i en samma dag
till Riksdagen aflåten proposition (n:o 87) föreslagit Riksdagen medgifva,
att, för uppförande å lägenheten Kronlund på kronoparken Skatan i Degerfors
socken af Västerbottens län af för inrättande af en ny skogsskola
erforderliga byggnader i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af domänstyrelsen
till Kungl. Maj:t ingifna ritningar och kostnadsförslag, måtte
af innevarande och nästkommande års skogsmedel få användas sammanlagdt
högst 34,000 kronor.
Till åberopade statsrådsprotokoll har departementschefen angående
detta ärende yttrat följande.
»Uti underdånig skrifvelse den 10 nästlidne februari har domänstyrelsen
väckt förslag om inrättande af en ny skogsskola i Norrland;
och har styrelsen såsom skäl härför anfört följande.
Den utveckling inom näringslifvet, som under senaste tiden ägt rum,
hade genom ökade tillfällen för afsättning af skogsprodukter beredt möjligheter
för en förbättrad skogsvård i de norra orterna. Ett otvetydigt
Bih. till Biksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft. (N:is 68—72) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 68.
tecken därtill vore den omständigheten, att enskilde skogsägare allt mer
anställde fackmässigt utbildade personer. Men då äfven staten på senaste
tiden väsentligt förstärkt sin skogspersonal, måste såsom en naturlig följd
häraf det förhållande efter hand inträda, att antalet elever, som utbildades
vid de allmänna skogs!äroverken, icke räckte till för det ökade
person albehofvet.
Genom förstärkande af skogsinstitutets lärarepersonal och inrättande
af en förberedande kurs vid Kloten hade redan blifvit sörj dt för utbildande
af aspiranter till jägmästare- och skogsförvaltarebefattningar. Men
hvad kronojägare eller skogvaktare beträffade, återstodo ännu att tillse,
hvad som borde göras.
I detta afseende vore det Norrland och särskildt dess öfre delar,
som påkallade uppmärksamhet. Att där anställda kronojägares uppgift
till en början endast varit att freda och bevaka kronans skogar, utsatta
som dessa skogar då varit för åverkningar och tillgrepp från alla håll,
vore lika naturligt, som att, allt efter som ordning vunnits och för skogarnes
tillgodogörande och vård gynnsammare förhållanden inträdt, på
dem måste ställas andra och mera fordrande uppgifter, nämligen att,
jämte fredhållningen, biträda revirförvaltarne vid utförande och ledande
af afverkning, hyggesrensning, skogsodling, dikning eller andra till skogshushållningen
hörande arbeten. Ehuru de äldre kronojägarne i de norra
orterna i allmänhet saknat utbildning vid skogsskola, hade de likväl
under först nämnda förhållanden kunnat väl fylla sin uppgift, men att
så icke numera i allmänhet kunde vara fallet, syntes af det redan anförda
framgå. Det blefve därför en angelägenhet af vikt att tillse, det
vid deras afgång funnes att tillgå personer, som för de lediga befattningarna
vore fullt kompetenta och vid ortsförhållandena vana.
Kändt vore, att enskilde större skogsägare eller bolag numera vore
mera benägna än förut att vid sin rörelse och för skogarnes förvaltning
anställa såsom förmän personer, som fått utbildning vid skogsskola. Betydelsen
häraf för skogshushållningen inom öfre Norrland kunde ej underskattas,
och det borde därför ligga i statens intresse att tillse, det äfven
för den enskildes hushållning med skogarne funnes att tillgå lämplig
personal.
Af de statens skogsskolor, till antalet fem, som hade till uppgift att
utbilda kronojägare eller skogvaktare, vore blott en belägen i Norrland,
nämligen den vid Bispgården i Jämtland förlagda. Hvad åter beträffade
den till Grönsinka kronopark vid gränsen mellan Dalarne och Gästrikland
Statsutskottets Utlåtande N:o 68.
3
förflyttade, förut vid Marma i Uppland förlagda skogsskolan, vore denna
genom sitt läge fortfarande mera ägnad att tillgodose Dalarnes och Bergslagernas
än Norrlands behof. Ehuru vid statens skogsskolor till en
början endast 10 elever emottagits, hade, efter hand som tilloppet af inträdessökande
blifvit större, elevantalet vid flera af dessa skolor och däribland
Grönsinka och Bispgården ökats till 14 eller 15. Men därutöfver
hade någon väsentlig ökning ej kunnat med skolornas nuvarande organisation
åvägabringas, enär i sådant fall lärarepersonalen måst väsentligt
förstärkas, hvartill komme svårigheten att för ett större antal elever bereda
tillfälle i skolans närhet för omväxlande och instruktiva öfningsarbeten.
Att allenast med elever från Bispgården rekrytera såväl kronoj ägarepersonalen
i de norrländska länen, utgörande, förutom tillfälligt tjänstgörande,
173 ordinarie och 80 extra kronojägare, som ock den personal,
som för enskilde skogsägares räkning toges i anspråk, läte sig påtagligen
icke göra. Redan den omständigheten, att antalet inträdessökande vid
Bispgården mångdubbelt öfverstege det antal, som kunde i skolan intagas,
och att detta antal år från år stegrades, tydde på de nuvarande skolornas
otillräcklighet. Under år 1899 hade de inträdessökandes antal vid Bispgården
uppgått till 58, år 1900 till 80 och år 1901 till 100.
Af det anförda syntes framgå, att ytterligare en skogsskola vore för
Norrland behöflig; och då det kräfdes flera år, innan en sådan skola
kunde anordnas och träda i verksamhet för att lämna sitt bidrag till
fyllande af föreliggande behof, syntes det styrelsen, att åtgärder för en
sådan skolas inrättande icke längre borde uppskjutas.
Vid de utredningar, som genom styrelsen företagits rörande lämplig
förläggningsort för den nya skolan och beträffande kostnaden för dennas
anordnande, hade styrelsen funnit skolan böra förläggas i öfre Norrland,
antingen inom Västerbottens eller Norrbottens län, helst invid stambanan
för att blifva lätt tillgänglig samt i omedelbar närhet af lämpliga öfningsskogar.
Med hänsyn härtill hade styrelsen, efter att hafva inhämtat
upplysningar från orterna, vid valet emellan de såsom lämpliga ifrågasatta
platser stannat vid kronoparken Skatan i Degerfors socken och Västerbottens
län, belägen 6 kilometer från Hällnäs station på norra stambanan
invid Vindelälfven och allmänna landsvägen mellan Degerfors och Lycksele.
Denna kronopark vore i anseende såväl till belägenheten i en af
länets större älfdalar med goda kommunikationer och liflig trävarurörelse
som oek till beskaffenhet och areal — 4,629 hektar — för ändamålet
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 68.
fullt lämplig. För att i tillräcklig mån hafva att tillgå för elevernas
öfningar omväxlande mark och skogsbestånd, borde de närliggande smärre
kronoparkerna Pyttisberget och Surtjälen ställas till disposition för undervisningen.
Beträffande därefter kostnaden för de för skolan erforderliga
byggnaderna hade styrelsen i öfverensstämmelse med de vid Bispgården
år 1895 uppförda låtit upprätta vid den underdåniga skrifvelsen fogade
ritningar och kostnadsförslag, med iakttagande därvid af de ändringar
och tillbyggnader, som vid Bispgården visat sig nödiga. Byggnaderna
utgjordes af dels skolhus, innehållande i nedre våningen fem rum och
två kök, hvaraf två rum och kök vore afsedda för skogsrättaren, samt
i öfre våningen åtta logementsrum, afsedda för 16 elever, dels bostad åt
skolföreståndaren om fyra rum och kök jämte vindsrum, båda dessa byggnader
under plåttak, dels ock nödiga uthus, bestående af förrådshus,
brygghus, hvari inrymts drängkammare, ladugårdsbyggnad och stall samt
hemlighus. Under förutsättning att virket toges fråD kronoparken, hade
kostnaden beräknats till 33,800 kronor, som dock syntes böra afrundas
till 34,000 kronor. Bispgårdens skolhusbyggnader, beräknade till 24,000
kronor, hade uppförts för detta belopp efter vissa i den ursprungliga planen
gjorda uteslutningar, men under åren 1900 och 1903 hade tilläggsarbeten
mast utföras för en kostnad af 8,100 kronor, hvadan Bispgårdens
skolbyggnader kostat tillhopa 32,100 kronor. Emot ritningarna och kostnadsförslaget
hade styrelsen ej funnit anledning till annan anmärkning
än i fråga om logementsrum men i skolhuset, af hvilka ett, nämligen det
vid trappuppgången belägna, borde uteslutas, då detsamma allt för mycket
inkräktade på utrymmet af den utanför de öfriga rummen belägna vinden,
och dessa väl kunde inrymma 16 elever.
Till byggnadstomt hade öfverjägmästaren i distriktet efter besiktning
föreslagit en vid kronoparkens gräns mot Bergnäs hemman invid landsvägen
belägen, afröjd och till en del odlad plats, som, bebyggd med stuga,
ladugård och smärre uthus, innehades af torparen Jonas Andersson, hvilken
enligt nådigt bref den 29 januari 1892 erhållit tillstånd att under
sin lifstid bruka denna lägenhet, Kronlund kallad, dock med skyldighet
för Andersson att, därest domänstyrelsen funne omständigheterna sådant
påkalla, genast från lägenheten afflytta.
Som emellertid Andersson uppodlat och bebyggt platsen, därvid byggnadsvirket
till hufvudsaklig del afgiftsfritt hämtats från kronoparken, ansåge
styrelsen det billigt, att han vid afflyttningen bekomme skälig er
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 68.
5
sättning för odlingskostnaden och finge behålla sina för skolan ej användbara
byggnader, med villkor att de bortflyttades. I fråga om för denna
ersättning erforderliga medel, hvilka syntes böra utgå från skogsväsendets
reservationsanslag, hade styrelsen för afsikt att framdeles, när frågan om
den nya skolans inrättande blifvit afgjord, göra underdånig framställning.
Den nu föreslagna skogsskolan ansåge styrelsen böra efter den närmast
belägna järnvägsstationen på norra stambanan benämnas Hällnäs
skogsskola. I likhet med de flesta af nu befintliga skogsskolor, kräfde
den nya skolan en särskild föreståndare, enär jägmästaren i Degerfors
revir, dit skolan vore afsedd att förläggas, helt upptoges af revirets förvaltning.
Men då skolan i anseende till erforderliga nybyggnader kunde
träda i verksamhet först under år 1905, ansåge styrelsen frågan om anslag
till lärarepersonal, expensmedel m. m., som för öfriga skogsskolor
nu utginge med 3,800 kronor från det bestämda anslaget till statens
skogsläroverk och med 1,800 kronor från skogsväsendets reservationsanslag,
icke nu behöfva upptagas.
På grund af hvad i ärendet anförts har domänstyrelsen hemställt om
anvisande af 34,000 kronor till inrättande af skogsskola på kronoparken
Skatan i Degerfors socken och Västerbottens län, därvid styrelsen, då
reservationsanslaget för skogsväsendet, där uti förhöjning för år 1903 icke
ifrågasatts, icke lämnade tillgång till ifrågavarande utgift, föreslagit, att
denna borde bestridas direkt af innevarande och nästkommande års skogsmedel.
Af hvad domänstyrelsen i detta ärende anfört synes mig framgå, att
behofvet af en skogsskola i Norrland är af den trängande beskaffenhet,
att åtgärder för en sådan skolas inrättande böra snarast möjligt vidtagas;
och då, enligt hvad jag inhämtat, icke inom ifrågavarande del af landet
lärer finnas någon kronan tillhörig, redan bebyggd egendom, som kan för
ändamålet lämpligen tagas i anspråk, finner jag mig böra biträda domänstyrelsens
förslag om uppförande af för ändamålet erforderliga byggnader.
Emot den af styrelsen ifrågasatta plats för skolans förläggande har jag,
då annan lika lämplig byggnadstomt icke lärer stå att i trakten finna
samt ifrågavarande lägenhets innehafvare, på sätt domänstyrelsen framhållit,
torde kunna från reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning
och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet beredas skälig ersättning
för de odlingskostnader, han å lägenheten nedlagt, intet att erinra,
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 68.
likasom icke heller mot de af styrelsen ingifna ritningar och kostnadsförslag.
»
Departementschefen hemställde fördenskull, att ifrågavarande proposition
måtte till Riksdagen aflåtas.
Statsutskottet, till hvilket detta ärende för förberedande behandling
remitterats, har icke haft något att erinra emot hvad Kungl. Maj:t sålunda
föreslagit, hvadan utskottet hemställer,
att Riksdagen må medgifva, att, för uppförande
å lägenheten Kronlund på kronoparken Skatan i Degerfors
socken af Västerbottens län af för inrättande
af en ny skogsskola erforderliga byggnader i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med af domänstyrelsen till
Kungl. Maj:t ingifna ritningar och kostnadsförslag, må
af innevarande och nästkommande års skogsmedel användas
sammanlagdt högst 34,000 kronor.
Stockholm den 28 april 1903.
På statsutskottets vägnar:
P. PEHRSON.