Statsutskottets Utlåtande N:o 56.
1
N:o 56.
Ank. till Riksd. kansli den 24 april 1903 kl. 2 e. in.
Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om anvisande
af medel till o äling slånefonden.
(R. A.)
I en till Riksdagen den 23 sistlidne januari aflåten proposition
(n:r 38) har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bifogadt
utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag
föreslagit Riksdagen,
att till odlingslånefonden må under hvart af åren 1904- 1908 ej
mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än
äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå rekvisition af
Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som jämte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en
million kronor årligen;
att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden för
riksgäldskontoret förorsakas;
att fullmäktige i riksgäldskontoret må bemyndigas att, för beredande
af den tillgång till de riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till ifrågavarande fond, som kan erfordras utöfver hvad enligt
särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret
öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt
ltih. till liifad Prat. 1003. 4 Samt. 1 Aftl. 40 ILift. (.N:is 50—61). 1 ’
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 56.
ouppsägbara från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss
kortare tid efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning med rätt
tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot
och uppsägningstid;
samt att de villkor och bestämmelser, som för närvarande gälla
för lån frän ifrågavarande fond, fortfarande må blifva gällande.
Åberopade statsrådsprotokollet innehåller följande anförande af
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet:
»År 1883 beslöt Riksdagen, i anledning af Eders Kungl. Maj:ts
därom till Riksdagen aflåtna nådiga proposition, att en särskild fond
skulle bildas med ändamål att genom lån understödja odling af sanka
trakter. Å denna fond, till hvilken under åren 1884—1888 skulle ingå
de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, och till hvilken
riksgäldskontoret skulle under samma tid, i mån af behof och uppå
rekvisition af Eders Kungl. Maj:t, öfverlämna medel till så stort belopp,
som jämte nyssnämnda till fonden ingående annuiteter å odlingslån
erfordrades till fyllande af högst en million kronor, skulle Eders Kungl.
Maj:t äga att, i den mån fondens kapital och sedermera inflytande
låneafbetalningar och räntebehållningar därtill lämnade tillgång, anvisa
lån för odling af sanka trakter att utgå med högst ofvanberörda belopp
enligt vissa af Riksdagen antagna och af Eders Kungl. Maj:t enligt
nådig kungörelse den 23 september 1883 till efterrättelse utfärdade
allmänna villkor och bestämmelser.
Sedermera har Riksdagen åren 1888, 1893 och 1898, hvarje gång
för en tid af fem år, anvisat medel till fonden. I sådant afseende
beslöt Riksdagen år 1898, med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t i
nådig proposition därutinnan föreslagit, att till nämnda fond finge under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof
och uppå rekvisition af Eders Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så
stort belopp, som jämte de till fonden ingående annuiteter kunde erfordras
till fyllande af högst en million kronor årligen, att riksgäldskontoret
skulle af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som
genom berörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret
förorsakades, samt att fullmäktige i riksgäldskontoret skulle äga att,
för beredande af den tillgång till de riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till ifrågavarande fond, som kunde erfordras utöfver hvad
enligt särskilda beslut kunde blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret
öfveriämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt
mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men ställda att återbetalas
Statsutskottets Utlåtande N:o 56.
3
viss kortare tid efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med
rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer,
räntefot och uppsägningstid.
De nu gällande allmänna villkor och bestämmelser för lån från
odlingslånefonden innehållas i Riksdagens skrifvelse den 31 maj 1901
(n:o 116) och blefvo till allmänhetens kännedom meddelade genom nådig
kungörelse den 14 juni samma år (svensk författningsamling 1901, n:o 44).
Uti underdånig skrifvelse den 8 oktober 1902 hafva nu väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen — under anförande
att odlingslånefonden visserligen ej hittills till hela sitt belopp tagits i
anspråk, men att lånefrekvensen, antagligen till följd af de gynnsamma
villkor, som blifvit af 1901 års Riksdag medgifna, under år 1902 högst
väsentligt ökats, i det att den beräknade vattenafledningskostnaden vid
odlingsföretag, rörande bvilka låneansökningar under samma år antoges
komma att behandlas, uppginge till mer än en million kronor samt att
i öfrigt ingen anledning förelåge att nedsätta det årliga tillgängliga
beloppet — hemställt om framställning till Riksdagen i enlighet med
de grunder för fonden, som förut varit gällande, eller att till odlingslånefonden
skulle under hvart och ett af åren 1904—1908 ej mindre
ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven
af riksgäldskontoret, i mån af behof, öfverlämnas medel till så stort
belopp, som jämte de till fonden ingående annuiteter kunde erfordras
till fyllande af högst en million kronor.
Öfver den sålunda gjorda framställningen har statskontoret, till
följd af erhållen nådig remiss, afgifvit underdånigt utlåtande af den
12 december nästlidna år; och har statskontoret därvid anfört, att under
åren 1898—1902 från statskontoret utanordnats odlingslån till belopp af
sammanlagdt 1,829,979 kronor 96 öre, att influtna annuiteter under samma
tid uppgått till 3,429,147 kronor 3 öre, att odlingslånefondens skuld
till riksgäldskontoret alltsedan utgången af år 1896 icke ökats, utan
fortfarande uppginge till 4,542,067 kronor 15 öre, samt att styrelsernas
förslag om anvisning af medel för odlingslånefondens behof under nästkommande
femårsperiod icke gåfve anledning till någon erinran från
statskontorets sida.
Slutligen har genom nådig remiss tillfälle äfven lämnats fullmäktige
i riksgäldskontoret att i ärendet afgifva yttrande; och hafva fullmäktige
uti den 31 december 1902 afgifvet utlåtande tillkännagifvit, att
fullmäktige ur riksgäldskontorets synpunkt icke hade något att erinra
däremot, att på samma villkor, som senast för åren 1899—1903 föreskrifvits,
jämväl under nästkommande femårsperiod från riksgäldskontoret
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 56.
till statskontoret öfverläinnades det belopp, som för hvarje år erfordrades
till fyllande af odliugslånefondens medelsbeliof intill högst en million
kronor.
De skäl, som föranledde bildandet af ifrågavarande fond, torde
fortfarande böra tillerkännas full giltighet. För ärendets bedömande
torde det vara af vikt att tillse, i hvad mån fonden blifvit efter dess
bildande af lånesökande begagnad; och tillåter jag mig i detta afseende
erinra, att under åren 1884—1902 från fonden anvisats låneunderstöd
till följande belopp, nämligen:
kronor 115,400: —
„ 911,100: —
„ 829,730: —
„ 825,090: —
„ 678,400: —
„ 566,600: —
„ 309,460: —
„ 659,700: —
„ 633,700: —
„ 887,370: —
„ 455,300: —
„ 397,880: —
„ 531,000: —
„ 272,230: —
„ 305,630: —
„ 338,950: —
„ 443,450: —
„ 446,350: —
„ 948,650: —
Ehuru fondens årliga belopp sålunda icke under något år till fullo
tagits i anspråk, anser jag dock skäl icke förefinnas att nu ifrågasätta
någon nedsättning i det belopp, som hittills årligen varit till fonden
anvisadt, särskildt med hänsyn därtill, att, såsom förestående tabell utvisar,
de lättnader i förut gällande villkor för lån från fonden, hvilka
af 1891 års Riksdag medgifvits, haft till omedelbar påföljd en sådan
ökning af låneansökningarne, att under år 1902 från fonden anvisats
mera än under något föregående år, och det därför äfven synes kunna
förväntas, att fonden för framtiden skall komma att anlitas i väsentligt
år 1884
1885
1886
1887
1888
1889
1890
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
1901
1902
Statsutskottets Utlåtande N:o 56.
5
högre grad, än i allmänhet varit fallet. Jag anser mig sålunda böra
tillstyrka bifall till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt landtbruksstyrelsens
hemställan om aflåtande af proposition till Riksdagen angående
anvisande af medel till fonden för ytterligare fem år med en million
kronor årligen. Hvad därefter angår villkoren för lån från ifrågavarande
fond, anser jag mig, då hvarken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt
landtbruksstyrelsen eller de i ärendet hörda myndigheter i öfrigt ifrågasatt
någon förändring i desamma, ej böra föreslå någon ändring i de
nu gällande villkoren för lån från fonden.»
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot hvad Kungl. Maj:t
i denna proposition föreslagit, får därför hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må vinna
Riksdagens bifall.
Stockholm den 24 april 1903.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.