Statsutskottets Utlåtande Ko 51.

1

N:o 51.

Ank. till Riksd. kansli den 17 april 1903, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition angående upp
låtelse till Växjö hospital af mark från indragna hospitalshemmanet
3/4 mantal Växjö hospitalsgård i Kronobergs
län m. m.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden
för den 30 januari 1903 bar Kungl. Maj:t i en samma dag till
Riksdagen aflåten proposition (n:o 35) föreslagit Riksdagen medgifva

dels att af indragna bospitalsbemmanet sf mantal Yäxjö hospitalsgård
i Yäxjö socken och Konga härad af Kronobergs län de å en af
kommissionslandtmätaren H. B:son Gierup år 1902 upprättad karta med
n:is 28, 27, 21—26, 29, 31, 5 och 5 a, 4 och 18 betecknade lägenheter
finge afsöndras och, hvarje lägenhet till sin innehafvare, försäljas med
tillträdesrätt den 14 mars 1906 mot de af arrendeuppskattningsmännen
beräknade köpeskillingar att erläggas under loppet af tio år med en
tiondedel årligen samt i öfrigt på de i 6:te momentet af nådiga brefvet
angående bestämmelser att tjäna till efterrättelse i fråga om lägenheters
upplåtande från kronans jordbruksdomäner den 25 september 1896 stadgade
grunder, med rätt för köparen af ägofiguren n:o 4 till utfartsväg å ägofiguren
n:o 6,

dels att staden Yäxjö finge mot ersättning, som på stadens bekostnad
bestämdes i den ordning, hvarom stadgades i förordningen angående jords
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 4 Sand, 1 Afä, 37 Höft. (N:is 51—53.) 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866, från ofvan
omförmälda hemman till sig lösa och med full äganderätt disponera de å
ofvan nämda karta med n:is 1, 2 och 3 samt 7—16 betecknade ägofigurer
om tillsammans 77,7 ar, med rätt för staden till väg å ägofiguren
n:o 6 och med skyldighet för staden att jämväl till sig lösa de å lägenheten
n:is 2 och 3 uppförda, arrendatorerna af samma lägenhet tillhöriga
byggnader mot ersättning, som i händelse af tvist skulle bestämmas uti
den i lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 stadgade ordning, samt
med tillträdesrätt under nu angifna villkor den 14 mars 1906 eller dessförinnan,
därest öfverenskommelse därom kunde med vederbörande jordinnehafvare
träffas,

dels att återstoden af egendomen finge från den 14 mars 1906 upplåtas
till Växjö hospital för att disponeras för hospitalets räkning,

dels ock att omförmälda köpe- och löseskillingar för jord skulle, på
samma sätt som köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar,
användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsodling
tjänlig mark.

Till åberopade statsrådsprotokoll har chefen för civildepartementet,
efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet, i förevarande
ärende anfört följande:

»Växjö hospital är beläget på det kronan tillhöriga hemmanet 3/4
mantal Växjö hospitalsgård i Växjö socken och Konga härad af Kronobergs
län; oeh är af hemmanet ett område af 12 hektar 28,8 ar upplåtet
till hospitalet, som för närvarande är afsedt för 220 patienter. Emellertid
har 1902 års Riksdag beviljat medel för uppförande vid hospitalet af en
nybyggnad, afsedd att inrymma 100 s. k. kriminalpatienter.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har redan
1895 års Riksdag medgifvit, att från hemmanet ytterligare ett jordområde
om 5 hektar 25 ar 70 kvadratmeter finge upplåtas till hospitalet,
att tillträdas den 14 mars 1906, då nuvarande arrende angående hemmanet
upphörde, eller dessförinnan, därest öfverenskommelse med hemmanets
arrendator kunde i sådant afseende träffas på villkor, som af
Kungl. Maj:t pröfvades antagliga. Detta område, som å en af komissionslandtmätaren
H. B.son Gierup år 1902 upprättad karta motsvaras
af ägofigurerna nås 121 —131, 227, 52, 53 och 58—64, har ännu ej tilllagts
hospitalet, men ägofiguren n:o 63, hvarå nyssnämnda byggnad för
kriminalpatienter är afsedd att uppföras, lär redan den 14 mars innevarande
år komma att för detta ändamål öfvertagas af hospitalet.

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

3

Nu liar emellertid medicinalstyrelsen uti underdånig skrifvelse den
31 maj 1901 hemställt om åtgärders vidtagande för upplåtelse af hela
omförmälda hemman till hospitalet vid tiden för det nuvarande arrendets
utlöpande eller den 14 mars 1906.

Till stöd för denna sin framställning anför medicinalstyrelsen följande.

Direktionen för Yäxjö hospital hade i skrifvelse till medicinalstyrelsen
väckt förslag om hela hospitalshemmanets upplåtelse till hospitalet och
därvid framhållit, hurusom behofvet af ökadt antal sjukplatser vid hospitalet
blifvit allt mer trängande, hvarom det ständigt stigande antalet ansökningar
om sinnessjukes intagande bure vittne, men att. tillfälle till en eventuell
utvidgning för närvarande icke förefunnes, samt att jämväl för de sjukes
sysselsättning kräfdes, att hospitalet erhölle ett större jordområde än det
nuvarande, hvilket äfven efter tillägg af ofvannämnda jordområde, som
senast år 1906 skulle tillfalla hospitalet, vore för berörda ändamål otillräckligt.
Sedan frågan härom upptagits vid en af generaldirektören K.

Linroth den 13 och den 14 april 1901 verkställd inspektion å hospitalet,
hade uti den rörande nämnda inspektion till medicinalstyrelsen ingifna
berättelse anförts, att hemmanets mellersta del, som omedelbart sammanhängde
med hospitalets område, ägde den största betydelse för hospitalet.

En del däraf, belägen väster om hospitalets infartsväg, skulle jämlikt

Riksdagens ofvanberörda beslut tillfalla hospitalet senast den 14 mars 1906.
Återstoden vore skild från kospitalsområdet genom landsvägen, men det
vore lätt att omlägga denna, och därigenom skulle en välbehörig och
synnerligen passande utvidning af hospitalsområdet kunna erhållas likasom
jämväl ökade tillfällen till patienters sysselsättning med jordbruksarbete
och ladugårdsskötsel. Någon särskild kostnad för sistnämnda ändamål
skulle icke uppkomma, då åbyggnaderna befunno sig i ett mycket godt
skick. På samma gång skulle möjlighet jämväl vinnas att vid behof kunna
utvidga hospitalet, hvartill tillfälle knappast funnes med dess nuvarande
mycket begränsade område. Den sydligast belägna afdelningen af hospitalshemmanet
utgjordes af ett mycket långt och smalt stycke skogsmark jämte
ett mindre, intill sjön Trummcn gränsande, delvis odladt område. Sistnämnda
plats, som läge på vid pass en kilometers afstånd från hospitalet,
lämpade sig synnerligen väl för anläggande af en så kallad koloni för
lugna, arbetsdugliga hospitalspatienter. Skogsmarken skulle väl icke vara
af något särskild värde för hospitalet, men å andra sidan skulle dess skötsel
icke heller medföra några som helst svårigheter. Äfven denna del af
hospitalshcmmanet borde således tilläggas hospitalet. Sista och nordligaste

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

stycket af hospitalshemmanet vore af mindre ytvidd. Det gränsade omedelbart
intill Växjö stad, och en hel mängd lägenheter vore därpå uppförda.
För hospitalet såsom sådant hade detta ägostycke icke något särskildt värde,
och Växjö stad torde eftersträfva att komma i besittning af en del däraf.
Skulle emellertid öfriga delar af hospitalshem manet upplåtas åt hospitalet,
syntes denna del icke böra undantagas.

Jämte hvad uti inspektionsberättelsen sålunda blifvit anfördt till förmån
för det ifrågasatta förvärfvet af hospitalshemmanet ville medicinalstyrelsen
framhålla följande synpunkter, som syntes vara af vikt för bedömande af
denna fråga.

Sinnessjukvården tenderade för närvarande mot allt friare behandlingsformer.
Erfarenheten hade nämligen visat, att en stor del sinnessjuke
kunde och från sjuk vårdssynpunkt lämpligast borde åtnjuta ett större mått
af frihet, än som hittills i vårt land kommit dem till del. Men för att
möjliggöra en vidsträcktare tillämpning af ofvannämnda friare vårdformer
kräfdes oundgängligen, att de sjuke, i stället för att som hittills vara
samlade i eu stor sluten anstaltskomplex, tvärtom spredes öfver ett större
område i ett flertal mindre byggnader, samt framför allt att tillräckligt
jordområde vore förenadt med anstalten, så att de sjuke i största möjliga
omfattning kunde sysselsättas med till landthushållningen hörande arbeten,
såsom trädgårdsskötsel, jordbruksarbeten samt sysslor i ladugård, stall och
svinhus med mera.

Vid anläggningen af de under senare år tillkomna anstalterna för
sinnessjuke hade också med tanke på en framtida utveckling i antydd
riktning stora jordområden för dessa anstalters räkning anvisats. Men
äfven för de äldre anstalterna vore det angeläget, att småningom, där så
vore görligt, så stora jordområden förvärfvades, att "friare vårdformer där
i en framtid hade möjligheter att vinna insteg och utveckla sig.

Växjö hospital vore en af de äldre anstalter, som, enligt medicinalstyrelsens
uppfattning, från åtskilliga synpunkter hade förutsättningar att
kunna utvecklas till en tidsenlig anstalt för vård af sinnessjuke, för så
vidt det nu otillräckliga området blefve väsentligen utvidgadt. Den tillökning
i område af omkring 120 hektar, som kospitalshemmanets förvärfvande
skulle hafva till följd, kunde icke betraktas såsom större, än
behofvet kräfde. Därest en kriminalafdelning komme att uppföras vid
hospitalet, torde en utvidgning af hospitalets jordområde blifva trängande
nödvändig. Det kunde väl icke antagas, att särdeles många af de sjuke
å denna kriminalafdelning skulle visa sig lämpliga för friare vårdformer

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

5

och för arbete i trädgård och jordbruk. Men om ej å hospitalet i öfrigt
tillfälle kunde beredas till ett friare behandlingssätt af där vårdade, icke
kriminella sjuke, vore det fara värdt, att hela anstalten finge ett visst
sken af kriminalanstalt. Kriminalafdelningen kräfde med andra ord en
motvikt däri, att å anstaltens öfriga afdelningar friare Vårdformer tillämpades.
Eljest kunde det lätteligen hända, att Yäxjö hospital af allmänheten komme
att alldeles oförtjänt åtnjuta mindre förtroende än öfriga hospital.

Medicinalstyrelsen hemställde därför, det täcktes Kungl. Maj:t vidtaga
åtgärder för upplåtelse till Yäxjö hospital af s/i mantal Yäxjö hospitalsgård
från och med den 14 mars 1906.

Sedermera har medicinalstyrelsen uti underdånig skrifvelse den 30
september 1901 afgifvit förslag till åtskilliga nybyggnader vid Yäxjö
hospital, innefattande, bland annat, uppförandet af en kolonibyggnad med
29 platser för manliga hospitalspatienter, och därvid betonat, att berörda
hospitalshemmans upplåtelse till Yäxjö hospital utgjorde förutsättning för
det föreslagna uppförandet vid hospitalet af en dylik kolonibyggnad, enär
byggnaden vore ämnad att läggas å en del af Yäxjö hospitalsgård, som
ej tillhörde hospitalet. Dessutom har medicinalstyrelsen uti sistberörda
skrifvelse framhållit några andra för Yäxjö hospital betydelsefulla frågor,
som stå i samband med spörsmålet om öfverlåtelse till hospitalet af hela
hemmanet Växjö hospitalsgård.

Sålunda hade det hus, som nu innehades af hospitalshemmanets
arrendator, beräknats till bostad för cn ny, underordnad läkare vid
kriminalafdelningen.

Vidare borde en del af allmänna landsvägen mellan Yäxjö och
Ronneby omläggas. Denna väg framgingo nämligen omedelbart utmed den
plats, där den nya kriminalpaviljongen vore afsedd att uppföras. Detta
förhållande förorsakade obehag för vägfarande och slöra olägenheter för
sjukvården å kriminalafdelningen, hvars patienter naturligen både för egen
och andras skull borde vara afskilda från obehörig kommunikation med
yttervärlden. Styrelsen hade därför förutsatt, att vägen borde omläggas.
Denna åtgärd kunde visserligen åvägabringas, äfven om hemmanet fortfarande
skulle för statsverkets räkning utarrenderas, men torde med minsta
svårighet kunna utföras, om hospitalet finge full dispositionsrätt till marken,
där den nya vägen borde framgå. Därest förslaget om Yäxjö liospitalsgårds
införlifvande med hospitalet godkändes, blefvc vägens omläggning en
oafvislig nödvändighet, enär i annat fall en allmän landsväg skulle framgå
mellan hospitalets olika byggnader. Enligt en af löjtnanten vid väg- och

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

vattenbyggnadskåren Ingemar Petersson utförd arbetsplan och kostnadsberäkning
skulle kostnaden för ifrågavarande vägomläggning belöpa sig till
10,200 kronor. I denna summa inginge emellertid 655 kronor för jordlösen,
som dock icke skulle ifrågakomma, då vägen i hela sin sträckning
skulle framgå öfver mark, tillhörande Växjö hospitalsgård. Fråndroges
denna kostnad och iakttoges äfven andra af förslagsställaren angifna
besparingsmöjligheter, kunde kostnaden för vägomläggningen nedbringas
till 7,000 kronor, hvilket belopp, såsom utgörande kostnad för ändringsarbete,
enligt förut vid tillbyggnad och ändring af äldre hospital tillämpad
grundsats, borde utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Slutligen hade, efter verkställda undersökningar, på hospitalshemmanets
område anträffats en källa med riklig tillgång på godt grundvatten,
livilket voro af stor betydelse, enär vatten för hospitalets behof
hittills måst hämtas dels ur den lilla sjön Trummen, hvars vatten dock
behöfde omsorgsfullt renas, innan det användes till dryck och matlagning,
dels ock ur en i närheten af nämnda sjö upptagen brunn, som
emellertid icke vore tillräckligt gifvande.

Öfver medicinalstyrelsens ifrågavarande framställning om upplåtelse
till Växjö hospital af hela hemmanet Växjö hospitalsgård har domänstyrelsen,
efter det yttranden inkommit från öfverjägmästaren i Smålands
distrikt samt t. f. domänintendenten och Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Kronobergs län, den 20 juni 1902 afgifvit infordradt
underdånigt utlåtande, därvid domänstyrelsen meddelade, bland annat,
att å Växjö hospitalsgård funnes åtskilliga med enskilda boningshus bebyggda
lägenheter, hvilkas innehafvare genom nådiga brefvet den 25
september 1896 angående bestämmelser att tjäna till efterrättelse i fråga
om lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner tillförsäkrats
en viss rätt att vid inträffande arrendeledighet friköpa de jordområden,
hvarå byggnaderna blifvit uppförda; och syntes denna fråga böra blifva
föremål för Kongl. Maj:ts nådiga pröfning i sammanhang med medicinalstyrelsens
framställning om hospitalsgårdens upplåtande till hospitalet.

Med anledning häraf förordnade Kungl. Maj:t genom nådigt bref
den 25 juli 1902, att arrendeuppskattning å egendomen skulle under år
1902 förrättas, samt anbefallde domänstyrelsen att vidtaga därför erforderliga
åtgärder.

Efter det sådan uppskattning å egendomen under år 1902 förrättats,
har domänstyrelsen med underdånig skrifvelse den 22 december 1902
öfverlämnat af Kungl. Maj:ts befallningshafvande med skrifvelse till

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

7

styrelsen insändt instrument öfver arrendeuppskattningen samt förenämnda
af kommissionslandtmätaren Gierup år 1902 upprättade karta jämte beskrifning
öfver egendomen.

Yäxjö liospitalsgård, som med en del af sina ägor angränsade Växjö
stad, omfattade numera, enligt livad domänstyrelsen upplyste, sedan därifrån
exproprierats mark till Växjö—Karlskrona järnväg och Växjö—
Tingsryds järnväg, ett ägoområde af 136 hektar 30,5 ar, däraf till hospitalet
vore upplåtet 12 hektar 28,8 ar. De å ofvan omförmälda karta
med n:is 2 och 3 betecknade ägofigurer, om tillsammans 26,4 ar, utgörande
den s. k. Björklundska tomten, vore särskildt för sig utarrenderade
för tiden till den 14 mars 1906 mot en årlig arrendeafgift af 25
kronor, och vore arrendatorerna af tomten ägare till de å densamma
befintliga byggnader. Återstoden af egendomen, 123 hektar 75,3 ar —
däraf 32 hektar 11,8 ar tomt och åker, 13 hektar 97,5 ar äng, 77 hektar
15,5 ar afrösningsjord och 50,5 ar impediment — vore genom domänstyrelsens
kontrakt den 27 juli 1885 utarrenderad till den 14 mars 1906
mot en årlig arrendeafgift af 1,420 kronor; och vore denna del af
liospitalsgård en försedd med nödiga , kronan tillhöriga åbyggnader i godt
skick. Af sistnämnda del utaf egendomen hade arrendatorn upplåtit den
å kartan med n:o 1 betecknade ägofiguren om 4 ar till arrendatorerna af
den s. k. Björklundska tomten; och funnes å samma del tretton med
enskilda bostadshus bebyggda lägenheter, hvilkas innehafvare disponerade
tillsammans 2 hektar 6,24 ar mot afgälders erläggande till arrendatorn.

Uppskattningsmännen hade ansett, att af dessa lägenheter nedannämnda
sex borde från egendomen afsöndras och försäljas till de personer,
hvilka ägde därå uppförda byggnader, mot åsätta arrende värden,
nämligen:

ägofiguren n:o 28 om 5,3 ar mot en köpeskilling af 265 kronor,

ägofiguren n:o 27 om 5,7 ar, kallad Johannesdal, mot en köpeskilling
af 285 kronor,

ägofiguren n:is 21—26 om 13,c ar, kallad Nybygget, mot en köpeskilling
af 544 kronor,

ägofiguren 11:0 29 om 13,8 ar, kallad Klockarelyckan, mot en köpeskilling
af 552 kronor,

ägofiguren n:o 31 om 59,4 ar, kallad Eke, mot en köpeskilling af
712 kronor 80 öre, samt

ägofiguren n:o 46 om 14 ar, kallad Lunden, mot en köpeskilling af
630 kronor.

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

Dessutom hade uppskattningsmännen, på yrkande af vid förrättningen
närvarande ombud för Yäxjö stad, föreslagit, att från egendomen skulle
ytterligare afsöndras och till staden mot en köpeskilling af 2,007 kronor
60 öre försäljas följande områden, nämligen:

ägofiguren n:o 1 4 ar,

bebyggda lägenheten Jakobsdal, ägofigurerna n:is 5 och 5 a om

tillsammans ......................................................... 9,i »

en bebyggd lägenhet, ägofigurerna n:is 4 och 6—16 om tillsammans
............................................................... 50,5 »

bebyggda lägenheten Grönkulla, ägofiguren n:o 18 om ............ 6,6 »

samt ägofigurerna n:is 17, 17 a, 19, 19 a, 20, 30, 30 a och 30 b,

om tillsammans ...................................................... 70,7 »

hvartill skulle ytterligare läggas den särskild! utarrenderade så

kallade Björklundska tomten, ägofigurerna n:is 2 och 3 om 26,4 »

eller tillsammans 1 hektar 67,3 ar,

hvaremot återstoden af egendomen skulle ställas till hospitalsinrättningens
förfogande.

Yid insändande till domänstyrelsen af uppskattningsinstrumentet
hade Kung! Maj:ts befallningshafvande jämväl öfverlämnat för klaranden
från innehafvarne af de sex förstnämnda lägenheterna, att de vore villige
att mot de åsätta saluvärdena och i öfrigt på de i förenämnda nådiga bref
den 25 september 1896 stadgade villkor inköpa en hvar sin lägenhet,
hvilka förklaranden jämväl åtföljts af behörigen affattad borgen för köpeskillings
erläggande, hvarförutom Kung! Maj:ts befallningshafvande jämväl
öfverlämnat en till Ivungl. Maj:t ställd underdånig ansökning från Yäxjö
stad om rätt för staden att för beslutad fyllning af en genom en järnvägsbank
afskuren del af Yäxsjösjön, hvilken fyllning af sundhetsändamål vore
af behofvet påkallad, få för det åsätta saluvärdet till sig lösa omförmälda
1 hektar 67,3 ar, med tillträdesrätt redan den 14 mars 1903 och med
skyldighet att derförinnan hafva träffat öfverenskommelse med arrendatorn
af hospitalsgården samt innehafvaren af den med n:is 4 och 6—16
betecknade lägenheten om markens afträdande, i hvad deras rätt anginge.

Emot uppskattningsmännens förslag och stadens underdåniga ansökning
hade Ivungl. Maj:ts befallningshafvande förklarat sig icke hafva
funnit anledning till afvikande uttalande i vidare mån, än att, då något
särskildt skäl icke anförts eller eljest enligt handlingarna förelåge för

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

9

afsöndring till innehafvaren af lägenheten Lunden (ägofiguren n:o 46),
Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge denna lägenhet kunna lika
mycket som i densammas närhet belägna tvänne lägenheter komma till
förmånlig användning för hospitalets behof, samt att denna lägenhet därför
syntes böra åtfölja det område, som kunde blifva åt hospitalsinrättningen
upplåtet, likasom Kungl. Maj:ts befallningshafvande också ansett,
att för upplåtelse till staden af ägofigurerna n:is 19, 19 a och 20, hvilka
torde vara begärliga och lämpliga för hospitalets utvidgning, tillräckligt
vägande skäl icke'' anförts. Därjämte hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande
uttalat den åsikt, att af billighetsskäl de innehafvare af egna
bostadshus, som icke komme att förvärfva sig äganderätt till deras innehafvande
tomter, genom förbehåll vid upplåtelserna till hospitalet och
staden syntes böra beredas tryggad besittning till tomterna för deras återstående
lifstid mot erläggande af utaf uppskattningsmännen föreslagna
årliga afgälder samt att, i händelse marken måste afträdas eller intrång
förorsakades, full lösen måtte dem beredas efter pröfning i den ordning
lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 bestämde.

Sedermera hade genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande till domänstyrelsen
inkommit dels en underdånig ansökning från arrendatorerna af
den så kallade Björklundska tomten att få inlösa samma lägenhet, i
hvilken underdåniga ansökning de jämväl förbundit sig att ställa fullt
vederhäftig borgen för en blifvande köpeskillings ordentliga erläggande på
därför bestämda tider, dels ock från direktionen för Yäxjö hospital ingifvet
underdånigt yttrande öfver stadens ofvannämnda underdåniga ansökning
jämte utdrag af hos direktionen hållet protokoll, enligt hvilket direktionen
enhälligt afstyrkt bifall till ansökningen om förvärfvande till staden af de
med n:is 19, 19 a och 20 betecknade jordstyckena, och efter omröstning
tillstyrkt bifall till ansökningen i öfrigt, från hvilket beslut öfverläkaren
vid hospitalet Emil Lindell varit i så måtto skiljaktig, att han tillstyrkt
bifall till ansökningen endast beträffande de områden, som låge norr om
gränserna mellan ägofigurerna n:is 16 och 17.

På anmodan af dom än styrelsen hade uppskattningsmännen vid förnyad
behandling af ärendet åsatt de områden, som föreslagits att försäljas till
Yäxsjö stad, nedannämda saluvärden, nämligen:

den så kallade Björklundska tomten med ägofiguren n:o 1 å kartan
sålunda ägofigurerna n:is 1, 2 och 3 om tillsamman 30,4 ar, ett värde af
608 kronor,

ägofigurerna n:is 5 och 5 a om tillsammans 9,i ar, benämnda Jailih.
till Itiksd. Vrot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 37 Höft. 2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

kobsdal, hvars innehafvare ägde därå uppförda byggnader, ett värde af
273 kronor,

ägofiguren n:o 4 om 1,7 ar, hvarå vore uppförd en innehafvaren af
lägenheten tillhörig byggnad, ett värde af 34 kronor,

obebyggda områdena n:is 7—16 om tillsammans 47,3 ar ett värde
af 283 kronor 80 öre,

ägofiguren n:o 18 om 6,6 ar, kallad Grönkulla och bebyggd med en
lägenhetsinnehafvaren tillhörig byggnad, ett värde af 198 kronor,

obebyggda områdena n:is 17 och 30 om tillsammans 47,9 ar ett
värde af 353 kronor 30 öre;

samt obebyggda områdena n:is 19, 19 a och 20 om tillsammans
22,8 ar ett värde af 456 kronor,

hvaremot ägofiguren n:o 6 om 1,5 ar, som i beskrifningen upptagits
såsom impediment och begagnades såsom väg till ägofigurerna
n:is 4 och 7 —16, icke åsatts något värde. Yid insändande till domänstyrelsen
af det vid sistberörda förrättning förda instrument hade Kungl.
Maj:ts befallningshafvande jämväl öfverlämnat förklaranden från innehafvarne
af lägenheterna n:is 5 och 5 a samt n:o 4, att de önskade
mot de åsätta saluvärdena inköpa en hvar sin lägenhet, och för köpeskillingens
erläggande ställd behörigen affattad borgen, hvarefter styrelsen
fått emottaga dylikt förklarande och borgen jämväl från innehafvaren
af lägenheten Grönkulla, betecknad med n:o 18.

För egen del ansåge domänstyrelsen, att afsöndring af annat egendomens
område icke borde ifrågakomma än sådant, som för hospitalsändamålet
kunde vara obehöfligt. Dit kunde, efter styrelsens uppfattning,
räknas de bebyggda områden, som af uppskattningsmännen vid
första sammanträdet föreslagits till afsöndring, dock med undantag af
lägenheten Lunden, äfvensom de vid senaste sammanträdet saluvärderade
lägenheterna n:is 5 och 5 a, n:o 4 och n:o 18. Hvad beträffade
den så kallade Björklundska tomten, så hade densammas arrendatorer
lika litet som arrendatorn af annan kronoegendom någon författningsenlig
rätt att före någon annan inköpa den af dem arrenderade jorden,
och som Yäxjö stad, enligt hvad af handlingarna syntes framgå, hade
behof af marken och densamma icke vore lämplig att i kronans ägo
bibehållas för att allt fortfarande utarrenderas, ansåge styrelsen hinder ej
böra läggas mot att staden finge expropriera denna tomt med tillägg af
ägofiguren n:o 1, därvid dock borde fästas det villkor, att staden skulle
vara skyldig att, utom expropriationssummans erläggande till kronan,
tillösa sig de å området uppförda, arrendatorerna tillhöriga byggnader

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

11

till deras fulla värde, hvilket i händelse af tvist torde böra bestämmas
i den ordning lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 bestämde. Likaledes
syntes staden böra lämnas tillfälle att genom expropriation förvärfva
äganderätt till de med n:is 7—16 betecknade områdena om tillsammans
47,3 ar, hvilka områden för hospitalsändamålet kunde anses obehöfliga,
hvaremot all annan jord borde till hospitalet öfverlämnas.

Styrelsen hemställde således,

att af ifrågavarande egendom de å ofvan omförmälda karta med
n:is 28, 27, 21—26, 29, 31, 5 och 5 a, 4 och 18 betecknade lägenheter
finge, hvarje lägenhet till sin innehafvare, försäljas med tillträdesrätt
den 14 mars 1906 mot förenämnda af arrendeuppskattningsmännen beräknade
köpeskillingar att erläggas under loppet af tio år med en tiondedel
årligen samt i öfrigt på de i 6:te momentet af nådiga brefvet angående
bestämmelser att tjäna till efterrättelse i fråga om lägenheters upplåtande
från kronans jordbruksdomäner den 25 september 1896 stadgade grunder
med rätt för innebafvaren af ägofiguren n:o 4 till utfartsväg å ägofiguren
n:o 6;

att Växjö stad måtte förklaras berättigad att, på sätt och i den
ordning, som stadgas i nådiga förordningen angående jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof den 14 april 1866, expropriera ägofiguren
n:o 1 med den så kallade Björklundska tomten, omfattande ägofigurerna
n:is 2 och 3, samt ägofigurerna n:is 7—16 om tillsammans
77,7 ar, med rätt för staden till väg å förenämnda ägofigur n:o 6 samt
med skyldighet att, såsom förut anförts, till sig lösa de å den så kallade
Björklundska tomten uppförda, arrendatorema tillhöriga byggnader och
med tillträdesrätt den 14 mars 1906 eller dessförinnan, om öfverenskommelse
kunde med vederbörande jordinnehafvare träffas; samt

att egendomen i öfrigt från sistnämnda tidpunkt måtte öfverlämnas
till Växjö hospital för att disponeras för därför afsedt ändamål, hvarvid
styrelsen dock ansåge det af Kungl. Maj:ts befallningshafvande föreslagna
förbehåll vid upplåtelse till skydd för lägenhetsinnehafvare, som icke beredts
tillfälle friköpa sina tomter, icke vara af bebofvet påkalladt.

Slutligen har medicinalstyrelsen den 9 innevarande januari afgifvit
infordradt underdånigt utlåtande i ärendet och därvid anfört, att genom
bifall till domänstyrelsens förslag skulle till Växjö hospital öfverlämnas
hela den sydligaste och hela den mellersta delen af Växjö bospitalsgårds
ägor, hvilka delars förvärfvande, såsom medicinalstyrelsen i sin underdåniga
skrifvelse den 31 maj 1901 framhållit, vore af den största vikten
för hospitalet. Vidare skulle af egendomens nordligaste del för hospitalet

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

erhållas några mindre områden, hvilka, enligt hvad hospitalets öfverläkare
uti sitt handlingarna i ärendet bifogade yttrande erinrat, synnerligen väl
lämpade sig till plats för familjebostäder åt hospitalsbetjäning, som borde
med sådana bostäder förses. Hospitalets intressen läte således väl förenasig
med godkännandet af domänstyrelsens förslag. Däremot skulle otvifvelaktigt
försäljning af lägenheter från Växjö hospitalsgård i större omfattning,
än domänstyrelsen förordat, icke kunna ske utan olägenhet för
hospitalet. Alldeles särskildt vore detta händelsen med lägenheten Lunden,
(ägofiguren n:o 46), hvilken läge nära platsen för den beslutade asylen
för kriminalpatienter och, från hospitalet räknadt, ett godt stycke innanför
den punkt på nuvarande landsvägen, där den i hospitalets intresse föreslagna
nya vägen skulle komma att taga af från infartsvägen till hospitalet.

På grund af det sålunda anförda instämde medicinalstyrelsen uti det
af domämstyrelsen senast i ärendet afgifna utlåtande.»

Hvad i ärendet förekommit syntes departemenschefen innefatta full
anledning till den af medicinalstyrelsen föreslagna utvidgningen af den till
Växjö hospital anlagna jord. Under erinran, att Kungl. Maj:t i den till
innevarande års Riksdag aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof föreslagit anvisande af medel till uppförande vid hospitalet af
förut omförmälda kolonibyggnad, som vore afsedd att förläggas vid det å
förenämnda karta angifna torpet Brändeudde, och med åberopande i öfrigt
af hvad medicinalstyrelsen och domänstyrelsen i frågan anfört, hemställde
departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta ifrågavarande
proposition.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende blifvit
hänvisadt, har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts berörda framställning,
hvadan utskottet får, under erinran att Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjette hufvudtiteln, punkt 25, gjorda framställning om
anslag för uppförande vid Växjö hospital af ofvan omförmälda kolonibyggnad
blifvit af Riksdagen bifallen, hemställa,

att hvad Kungl. Maj:t i förevarande hänseenden
föreslagit, må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 17 april 1903.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.