Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

1

N:o 35.

Ank. till Riksd. kansli den 20 mars 1903, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungi. Majds proposition angående
efterskänkande af vissa delar utaf ett lån, som från
odlingslånefonden beviljats för utdikning och odling
af mark till, bland annat, Häradsö i Åkers socken
af Jönköpings län. (I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af stadsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för den 23 januari 1903, har Kungl. Maj:t
i en till Riksdagen samma dag aflåten, till statsutskottets förberedande
behandling remitterad proposition (n:o 39) föreslagit Riksdagen
medgifva, att af det försträckningsbelopp, 20,000 kronor, som enligt
nådigt bref den 4 februari 1887 anvisats från samma års odlingslånefond
för utdikning och odling af mark tih, bland annat, Häradsö

1 Åkers socken och Östbo härad af Jönköpings län, finge efterskänkas
dels de på And. Joh. Anderson tillhöriga Vie mantal Häradsö belöpande
annuiteterna för åren 1902 och 1903, tillhopa 83 kronor

2 öre, dels ock de på hvardera af de Johan Persson och And. Aug.
Andersson tillhöriga hemmansdelar om V20 mantal Häradsö belöpande
annuiteterna för åren 1902—1912, utgörande för hvardera hemmansdelen
328 kronor 86 öre.

Departementschefen har beträffande detta ärende till åberopade
statsrådsprotokoll anfört följande:

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Åfd. 24 Höft. (N:o 33.)

1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

»Genom nådigt bref den 4 februari 1887 har Eders Kungi.
Maj:t från samma års odingslånefond anvisat ett försträckningsbelopp
af 20,000 kronor för utdikning och odling af mark till Stråkeved
i Käfsjö socken samt Häradsö, Södra Nässja, Nässja Västergård
och Ledås i Åkers socken inom Östbo härad af Jönköpings län.

Sedan lånebeloppet blifvit till vederbörande utanordnadt, har
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i nämnda län den 21 april
1896 meddelat utslag i fråga om återbetalningen af lånet. Enligt
den i utslaget fastställda fördelningen af ansvarigheten för lånets
återbetalning skulle belöpa å J. A. Karlsson tillhöriga 7i« mantal
Häradsö, dels en årlig inbetalning för ett hvart af åren 1895—1911
af 41 kronor 51 öre och dels en slutlig inbetalning för år 1912 af
28 kronor 12 öre samt å hvardera af de P. M. Johansson och And.
Aug. Anderson tillhöriga hemmansdelar om l/2o mantal Häradsö,
dels en årlig inbetalning för ett hvart af åren 1895—1911 af 30
kronor 80 öre och dels en slutlig inbetalning för år 1912 af 20
kronor 86 öre.

Uti en till Eders Kungl. Maj :t den 29 november 1901 ingifven
skrift hafva And. Joh. Andersson såsom numera ägare af förenämnda
Vio mantal Häradsö och Johan Persson såsom numera ägare
af ofvan, såsom P. M. Johansson tillhörigt, omnämnda 7>o mantal
Häradsö äfvensom förbemälde And. Aus. Anderson anhållit, att de
på deras hemmansdelar belöpande återstående andelar i odlingslånet,
utgörande järnte ränta för And. Joh. Anderssons del 443 kronor 22
öre samt för hvardera af de bägge öfriga hemmansdelarna 328
kronor 86 öre, måtte efterskänkas. Till stöd för denna framställning
hafva sökandena anfört hufvudsakligen: att deras hemmansdelar,
som till större delen utgjorts af icke odlingsbar mark, genom
ofvannämnda företag erhållit en i godt stånd varande och fullständigt
skördbärande mark, utgörande för Johan Perssons V20 mantal
Häradsö 2 hektar, för And. Aug. Andersons 7_>o mantal Häradsö
2 hektar 13 ar och för And. Joh. Anderssons 7ie mantal Häradsö
60 ar, till följd hvaraf jorden fått ett ökadt värde och därefter
lämnat så stor afkastning, att ägarne varit i stånd att, med iakttagande
af den största sparsamhet och hushållning, därmed försörja
sig och dessutom göra af betalningar å odlingslånet; att madodlingarna
emellertid vid en skogsbrand, som den 24 september 1901 härjat
inom Åkers socken och jämväl sträckt sig till hemmanen Häradsös
ägor, blifvit alldeles uppbrända; att vid en af ortens tjänstförrät -

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

3

tan de länsman jämte två nämndemän hållen besiktning och värdering
för utrönande af brandskadans storlek densamma, enligt hvad
bilagdt protokoll utvisade, uppskattats för Johan Persson till omkring
2,000 kronor, för And. Aug. Anderson likaledes till omkring 2,000
kronor och för And. Joh. Andersson till 600 kronor; att den dem
genom branden tillskyndade förlusten i nuvarande dyra tider vore
ännu mera kännbar, till följd hvaraf, och då någon vidare afkastning
från de nu värdelösa madodlingarna ej kunde erhållas, de icke
vore i stånd att göra de årliga af betalningarna å odlingslånet; samt
att det jämväl skulle vara fullkomligt omöjligt för dem att bära de
kostnader, som komme att uppstå genom sådana utdikningar, att
maderna återigen möjligen kunde blifva fruktbara.

Vid sin förevarande framställning hafva sökandena fogat, utom
ofvannämnda värderingsprotokoll, jämväl utdrag af protokollet, hållet
vid ordinarie kommunalstämma med Åkers socknemän den 21 oktober
1901, utvisande, att, sedan värderingsprotokollet vid stämman föredragits,
stämman, med vitsordande af detsammas riktighet, enhälligt
beslut i t tillstyrka, att den däri uppskattade brandskadan, tillhopa
4,600 kronor, måtte ersättas sökandena af statsverket.

Tillföljd af härå erhållen nådig remiss har Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i Jönköpings län inkommit med underdånigt
utlåtande af den 13 juni 1902 och därvid öfverlämnat infordrade
yttranden från dels kronofogden och häradsskrifvaren i Östbo härads
fögderi och dels domänintendenten i länet.

Kronofogden och häradsskrifvaren hafva i sitt yttrande —
jämte meddelande att, sedan vid de uppbördsstämmor, som år 1902
hållits för uppbärande af 1901 års kronoutskylder, likvid skett för
de andelar af odlingslånet, som belöpte å sistnämnda år, af lånet
ännu återstode att inbetala: för And. Joh. Anderssons Vi« mantal
443 kronor 22 öre, för Johan Perssons V20 mantal 328 kronor 86
öre och för And. Aug. Andersons V20 mantal likaledes 328 kronor
86 öre eller de belopp, för hvilka eftergift nu söktes — tillstyrkt
bifall till den underdåniga ansökningen.

Domänintendenten har anfört, att vid en af honom verkställd
besiktning branden befunnits hafva förorsakat sådan skada å ifrågavarande
mad- eller mossodlingar, att dessa numera ägde mindre
värde än före påbörjandet af det torrläggningsföretag, till hvilket
lån af statsmedel erhållits; att genom branden två af hemmansägarne,
Johan Persson och And. Aug. Anderson, fått sina mossodlingar

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

fullständigt förstörda, hvaremot den tredje, And. Joll. Andersson,
endast lidit skada å omkring en femtedel af sina odlingar; samt att
värdet af den genom branden förorsakade skadan kunde uppskattas
för Johan Persson och And. Aug. Anderson till omkring tredubbla
beloppet af hvad de sökt få efterskänkt, men för And. Joll. Andersson,
hvilken, enligt hvad ofvan nämnts, lidit en jämförelsevis ringa
förlust, ej kunde beräknas uppgå till det belopp, denne begärt få
eftergifvet.

För egen del har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i anslutning
till ett af domänintendenten framställdt förslag hemställt, att
sökandena, i stället för befrielse från återstående amortering af odlingslånet,
måtte beviljas ett däremot svarande understöd för en gång,
dock så, att sökanden And. Joh. Andersson icke borde erhålla högre
understöd, än som svarade mot en femtedel af den på hans hemmausdel
belöpande återstoden af odlingslånet, men att, därest Eders Kungl Maj:t
funne hinder möta för ansökningens bifallande på omförmälda sätt, den
sökandena Johan Persson och And. Aug. Anderson åliggande återstående
amortering och förräntning af deras andelar i odlingslånet
måtte helt och hållet efterskänkas samt sökanden And. Joh. Andersson
beviljas en afskrifning å hans andel i samma lån, motsvarande
en femtedel af återstående ränta och amorferingsbelopp.

Slutligen har statskontoret afgifvit infordradt underdånigt
utlåtande af den 6 december 1902 och däri anfört följande.

Sedan, enligt hvad upplyst blifvit, 1901 års annuitet å
odlingslånet blifvit behörigen gulden, återstode för And. Joh. Anderssons
hemmansdel tio annuiteter å 11 kronor 51 öre och en
annuitet å 28 kronor 12 öre eller för alla åren tillhopa 113 kronor
22 öre, samt för en hvar af de båda öfriges hemmansdelar likaledes
tio annuiteter å 30 kronor 80 öre och en annuitet å 20 kronor
86 öre eller för alla åren tillhopa 328 kronor 86 öre för hvardera
hemmansdelen. Då nu styrkt blifvit, att genom den inträffade
eldsolyckan den med tillhjälp af låneunderstödet torrlagda marken
blifvit, hvad beträffade And. Joh. Anderssons hemmansdel, förstörd
till omkring en femtedel och, hvad beträffade de bägge öfriges
hemmansdelar, sä förstörd och värdelös, att därå nedlagda kostnader
måste anses i det närmaste alldeles förspillda, ansåge statskontoret,
i likhet med öfrige i ämnet hörda vederbörande, ömmande skäl
föreligga för att befria sökanden And. Joh. Anderssons hemmansdel
från omkring en femtedel af därå hvilande odlingslåneandel samt

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

5

Johan Perssons och And. Aug. Andersons hemmansdelar från de
å dem hyllande låneandelarne till hela deras återstående belopp.
På grund af det sålunda anförda har statskontoret hemställt, att
Eders Kungl. Maj:t, i anledning af förevarande underdåniga ansökning
och hvad i ärendet eljest förekommit, måtte i nådig proposition
föreslå Riksdagen medgifva, att af den på And. Joh. Anderssons
i/ie mantal Häradsö belöpande återstoden af ifrågavarande
odlingslån finge efterskänkas annuiteterna för åren 1902 och 1903,
utgörande 83 kronor 2 öre, samt att de på Johan Perssons och
And. Aug. Andersons hemmansdelar, hvardera y20 mantal Häradsö,
belöpande återstoderna af samma lån eller annuiteterna för åren
1902—1912 med tillhopa 328 kronor 8G öre för hvardera likaledes
finge efterskänkas.

Då de fördelar, hvilka Voro afsedda att beredas ifrågavarande
hemmansdelar genom det af staten lämnade låneunderstödet, till följd
af en ren olyckshändelse och utan att sökandena synas hafva varit i
minsta mån därtill vållande, helt och hållet eller till afsevärd del gått
om intet, samt det vid sådant förhållande helt naturligt måste vara
för sökandena förenadt med synnerligen stora, om icke oöfverstigliga,
svårigheter att fullgöra sina förpliktelser gentemot staten såsom
långifvare, finner jag, i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna,
sådana ömmande omständigheter här föreligga, att fullt
skäl förefinnes för staten att bidraga till lindrande af verkningarna
af nämnda olyckshändelse genom eftergift i fråga om återkräfvandet
af de delar af lånebeloppet, för hvilka sökandenas hemmansdelar
ännu häfta. Att, på sätt domänintendenten och Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande ifrågasatt, staten skulle, i stället för att befria
sökandena från återbetalning af odlingslånet, lämna ett understöd
för en gång, synes mig mindre lämpligt. En sådan form för statens
mellankomst kunde måhända ansetts böra anlitas, därest fara kunnat
anses förefinnas för, att ett efterskänkande af andel i odlingslånet
skulle kunna medföra vidtgående konsekvenser med hänsyn till
andra statens fordringsanspråk af ifrågavarande slag. Någon sådan
fara synes mig emellertid icke föreligga, då väl en olyckshändelse
under sådana förhållanden och med så förstörande verkningar, som
här varit fallet, med skäl torde kunna betraktas såsom tämligen
enastående.

Beträffande vidden af statens uppgifvande af sitt fordringsanspråk,
ansluter jag mig till statskontorets förslag.»

Bih. till Biksd. Prot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 24 Käft. 2

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

På grund af de ömmande omständigheter, som i förevarande
hänseende föreligga, får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts ofvannämnda proposition
må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 20 mars 1903.

På statsutskottets vägnar:

CHR, LUNDEBERG.

Stockholm, Oskar Eklunds boktr., 1903.

vid statsutskottets utlåtande n:o 7, angående regleringen af utgifterna under
riksstatens sjette hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.

Sid. 31, rad 20 nedifrån, står: 28:o)

Sid. 36, rad 11 uppifrån, står: åren 1903

Sid. 38, rad 5 nedifrån, står: utveckling

Sid. 39, rad 12 nedifrån, står: E. Fränchel

läs: 27:o)

läs: år 1903

läs: utredning

läs: grefve K. A. Posse

Pilt. till Riksd. Prof. 1903, 4 Sami, 1 Afd.