12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

N:o 5.

Ank. till Riksd. kansli den 2 april 1903, kl. 12 midd.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion
om skrifvelse till Kungl. Maj.t angående inrättande af
ett statsdepartement^ för kommunikationer och, allmänna
arheten.

Till konstitutionsutskottets behandling har blifvit öfverlämnad en
inom Andra Kammaren af herr S. Nordström i Höglunda väckt motion,
n:o 126, hvari motionären hemställt, att Riksdagen ville i skrifvelse
till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och framläggande för Riksdagen
af ett därpå grundadt förslag om inrättande af ett nytt departement
för kommunikationer och allmänna arbeten.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»Vårt kommunikationsväsende har under det sist förflutna halfseklet
vunnit en sådan utveckling och omfattar nu sådana proportioner,
att man därom vid dess början icke kunde göra sig någon aning.
Detsamma är allt fortfarande stadt i en rask och stadigt fortgående
utvidgning. Jämsides därmed fortgår den för statens räkning bedrifna
byggnadsverksamheten i en utsträckning, som årligen slukar millioner,
för att nu icke tala om den verksamhet, som‘fl samma syfte bedrifves
utaf bolag, korporationer, kommuner eller enskilde, och som står under
statens öfverinseende och kontroll. Och likväl äga vi ännu icke något
särskildt departement eller chef för denna viktiga och maktpåliggande
gren utaf statsförvaltningen, som inför Konung och Riksdag kan göra
reda och räkning. Det torde få erkännas, att detta utgör en brist,
som med det snaraste bör fyllas.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

13

Inom de civiliserade staterna tinnes det numera knappast någon,
äfven ibland de mindre, som icke har sitt särskilda departement för
denna gren af statsförvaltningen. Om vårt land år 1809, med en befolkning
af allenast två millioner, i dess dåvarande betryckta läge och
outvecklade förhållanden på snart sagdt alla områden, hade behof af
och kunde ge sysselsättning åt sju departement, så borde detsamma
numera, snart hundra år därefter, med en befolkning af mer än fem
millioner människor och med den grad af utveckling, som vi numera
uppnått, sannerligen kunna ha användning för nio sådana. Visserligen
är det icke så många år sedan, som vi erhöllo ett nytt departement
särskildt för jordbruket och dess binäringar, hvarigenom eu ny uppdelning
kunde verkställas beträffande göromålen de olika departementen
emellan. Men man torde likväl få erkänna, att det departement,
civildepartementet, hvarunder kommunikationsväsendet sorterar,
likväl i själfva verket är belastadt med en sådan mångfald af olikartade
ärenden, att det utgör en absolut omöjlighet för någon, äfven utrustad
med den mest mångsidiga utbildning och den mest utvecklade arbetsförmåga,
att på ett nöjaktigt sätt kunna sätta sig in uti, än mindre
kunna utreda och sammanhålla alla de ärenden, som lyda under detta
departement.

Om för flertalet utaf de nuvarande departementen det anses nödvändigt,
att fackligt tränade män böra väljas till chefer för desamma,
så torde detta kraf icke minst vara behöfligt lör den man, som skall
administrera en så mångsidig, så omfattande och så maktpåliggande
gren utaf den allmänna förvaltningen som våra kommunikationer och
allmänna arbeten. En mängd andra skäl, förutom de nu antydda,
skulle ju kunna anföras för nyttan och nödvändigheten utaf denna
grundlagsförändring. Men för närvarande, och intill dess motsatsen
visat sig vara fallet, har iag ansett öfverflödifft att inlåta mig- på
vidare detalj er.»

Utskottet underskattar för sin del ingalunda vikten af den utaf
motionären väckta frågan att söka åstadkomma ett mera omsorgsfullt
tillvaratagande inom statsförvaltningen af de intressen, som äro förbundna
med främjandet af kommunikationsväsendet och de allmänna
arbetena inom landet. Men utskottet anser sig böra erinra, att en omorganisation
af statsrådet och statsdepartement^! så nyligen som år
1900 ägt rum, hvilken ombildning''järn väl medfört en väsentlig förbättring
med afseende å enhetlig ledning af kommunikationsväsendet. Redan af
detta skäl synes det mindre lämpligt att nu ånyo ifrågasätta inrättandet
Bill. till JUksd. Vrot. 1903. 3 Sami. i Höft. 3

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

af ett nytt statsdepartement. Dessutom vill utskottet framhålla, att utskottet
i memorial denna dag (n:o 4) hemställt, att Riksdagen måtte i
skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t ville efter verkställd
utredning och pröfning af frågan om inrättande af en särskild administrativ
högsta domstol äfvensom af frågan om de förändringar i afseende
å statsrådets och statsdepartementens organisation, Indika i samband
därmed funnes påkallade, till Riksdagen afgifva de förslag till grundlagsändringar,
hvartill denna utredning och pröfning kunde föranleda.
Vid sådant förhållande och då utskottet håller före, att det af motionären
åsyftade målet skulle kunna ernås genom en på grund af inrättandet
af en dylik administrativ högsta domstol möjliggjord förändrad anordning
i afseende å statsrådets sammansättning eller ärendenas fördelning
mellan departementen, får utskottet, under hänvisning till hvad
utskottet i förberörd a memorial anfört, hemställa,

att herr Nordströms motion icke må föranleda
någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 mars 1903.

På utskottets vägnar:

HUGO BLOMBERG.

Herrar Moberg, Berg, Gustaf Axel och Trygger hafva begärt få
här antecknadt, att de icke deltagit i detta ärendes behandling inom
utskottet.

STOCKHOLM, I3AAC MARCU8’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.