Bankoutskottets Memorial N:o 9.

1

N:o 9.

Ank. till Riksd. kansli den 1 maj 1903, kl. 3 e. m.

Memorial i fråga om ändringar i bankoreglementet.

Sedan bankoutskottet nu genomgått det för riksbanken gällande reglemente
samt därvid jämväl till pröfning företagit af bankofullmäktige med
skrifvelse den 20 nästlidne april till utskottet öfverlämnadt förslag till
ändringar i samma reglemente, får utskottet härmed till Riksdagen afgifva
yttrande och förslag i följande till bankoreglementet hörande frågor.

Beträffande § 11 mom. 2, som innehåller föreskrifter angående an- § 11

bringande af namnteckningar å riksbankens sedlar, hafva fullmäktige anfört,
att, då riksbankens utelöpande sedelstock, i följd af indragningen af de
enskilda bankernas sedlar, inom den närmaste framtiden komme att uppgå
till mer än det dubbla emot den sedelstock riksbanken ägde före den omnämnda
sedelindragningen, och denna ökning till stor del komme att äga
rum för sedelvalörerna å 50 och 100 kronor, hvilket äfven framginge
däraf, att de den 31 december 1902 utelöpande sedlarna å 50 och 100
Lronor uppgått till resp. 11,839,750 och 37,027,900 kronor mot endast
resp. 4,599,300 och 16,213,200 kronor den 31 december 1900, bibehållande
af nu gällande föreskrift i § 11, att den ena namnteckningen å
dessa sedlar borde handskrifvas, skulle komma att medföra afsevärda svårigheter.
Under åberopande, att med den kontroll, som utöfvades vid
sedlarnas tryckning, det ej syntes för riksbanken kunna medföra någon risk,
om båda namnteckningarna å dessa sedlar anbringades genom tryck, hafva
Bih. till Riksd. Vrot. 1903. 6 Sami. 1 Afd. 7 lläft. (N:o 9). 1

2

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

§ 18.

fullmäktige därför föreslagit sådan ändring af ifrågavarande moment, att
endast å sedlar af 1,000 kronors valör namnteckningarne skulle handskrifvas,
men å öfriga sedlar anbringas genom tryck.

Då denna framställning ej föranledt någon erinran från utskottets sida,
hemställer utskottet

l:o)

att § 11 mom. 2 i bankoreglementet må erhålla
följande ändrade lydelse:

NUVARANDE LYDELSE:

Mom. 2. Dessa sedlar förses med
namnteckning af två riksbankens
tjänstemän. A sedlar af fem och
tio kronors valör anbringas båda
namnteckningarna genom tryck, och
sedlarna å 50 och 100 kronor förses
med en tryckt och en handskrifven
namnteckning, men å 1,000-krön orsvalören
handskrifvas båda namnteckningarna.

FÖRESLAGEN LYDELSE:

Mom. 2. Dessa sedlar förses
med namnteckningo af två riksbankens
tjänstemän. Å sedlar af 1,000
kronors valör handskrifvas namnteckningarna,
men å öfriga sedlar
anbringas desamma genom tryck.

I fråga om § 18 hafva fullmäktige yttrat följande:

»I nuvarande mom. 1 hänvisas till bestämmelserna i riksbanklagen
§ 16 b) och § 17. Med afseende härpå torde de i lagen ej förekommande
orden »enligt aftal mellan fullmäktige och vederbörande myndighet» böra
ur reglementet utgå. Hvad åter angår de i § 17 af samma lag omtalade
»närmare föreskrifter, som meddelas i reglementet för riksbanken», innefattas
de dels i punkterna a, b, c, d af mom. 1, dels ock särskildt för
statsverket i mom. 2. Affattningen af detta senare moment kan möjligen
föranleda den uppfattning, att fullmäktige icke skulle äga rätt att på
annat sätt än där stadgas ordna utbetalningar för statsverkets räkning,
Det torde dock vara både för staten och för riksbanken fördelaktigare,
om större frihet meddelas fullmäktige att efter aftal med myndigheterna

Jiankoutskottcts Memorial N:o 9.

3

bestämma, under hvilken form dylika utbetalningar må få äga rum och
i öfrigt ordna detaljerna för riksbankens verksamhet i det ifrågavarande
hänseendet. Nuvarande mom. 2 torde därför böra ur reglementet utgå
och ersättas af en mera allmän föreskrift, hvilken för öfrigt är ett nödvändigt
tillägg till punkterna a, b, c, d i mom. 1, som tydligtvis icke kunna
få anses angifva gränserna för fullmäktiges befogenhet i fråga om girorörelsen,
för hvilken äfven andra föreskrifter kunna finnas nödiga.»

Under anslutning till hvad fullmäktige sålunda anfört och i öfverensstämmelse
med fullmäktiges förslag hemställer utskottet,

att § 18 i
lydelse:

NUVARANDE LYDELSE:

Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897,
§ 16 b) och § 17, skall riksbanken
dels af en hvar, som sådant önskar,
vid såväl hufvudkontoret som
afdelningskontoren utan afgift eller
räntegodtgörelse mottaga och å giroräkning
föra penningar med förbindelse
att vid anfordran tillhandahålla
räkningshafvaren, hvad å räkningen
innestår,

dels ock utan räntegodtgörelse för
statsverkets räkning mottaga penningar
och af statsverkets tillgodohafvande
verkställa utbetalningar, enligt
aftal mellan fullmäktige och vederbörande
myndighet.

För denna rörelse gälla följande
hufvudsakliga bestämmelser:

a) om öppnande af räkning göres
skriftlig anmälan;

bankoreglementet må erhålla följande

FÖRESLAGEN LYDELSE:

Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897,
§ 16 b) och § 17, skall riksbanken
dels af en hvar, som sådant önskar,
vid såväl hufvudkontoret som
afdelningskontoren utan afgift eller
räntegodtgörelse mottaga och å giroräkning
föra penningar med förbindelse
att vid anfordran tillhandahålla
räkningshafvaren, hvad å räkningen
innestår,

dels ock utan räntegodtgörelse för
statsverkets räkning mottaga penningar
och af statsverkets tillgodohafvande
verkställa utbetalningar.

4

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

§ 19.

b) insättningar och uttagningar få
ske äfven i brutna tal;

c) å insättning meddelas qvitto,
hvilket ej får å annan öfverlåtas;

d) för uttagning kan begagnas antingen
handskrifven eller tryckt anvisning
eller till viss man eller order
ställd check, hvilken icke får in blanco
transporteras; skolande behörigen folierade
och numrerade checkblanketter
räkningshafvaren tillhandahållas
utan afgift.

Mom. 2. Därest från statsverkets
sida ifrågasättes att efter vederbörligt
förordnande särskilda myndigheter
skola ega att utställa anvisningar på
statsverkets giroräkning vid hufvudkontoret
och få dessa anvisningar vid
anfordran i afdelningskontor inlösta,
ega fullmäktige att sådant medgifva
under de villkor och bestämmelser,
som fullmäktige finna för riksbanken
behöfliga.

Mom. 2. För denna rörelse gälla
följande hufvudsakliga bestämmelser:

a) om öppnande af räkning göres
skriftlig anmälan;

b) insättningar och uttagningar få
ske äfven i brutna tal;

c) å insättning meddelas kvitto,
hvilket ej får å annan öfverlåtas;

d) för uttagning kan begagnas antingen
handskrifven eller tryckt anvisning
eller till viss man eller order
ställd check, hvilken icke får in blanco
transporteras; skolande behörigen folierade
och numrerade checkhlanketter
räkningshafvaren tillhandahållas
utan afgift.

I (ifrigt erforderliga föreskrifter
meddelas af fullmäktige.

På skäl, som ofvan framhållits under § 18 med hänsyn till fullmäktiges
befogenhet i fråga om bestämmelserna för giroräkning i riksbanken,
förordar utskottet, enligt fullmäktiges förslag, att med afseende å bestämmelserna
för upp- och afskrifningsräkning i riksbanken vid slutet af § 18

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

5

må införas stadgande, som tillerkänner fullmäktige befogenhet att, .utöfver
de i paragrafen gifna föreskrifter, meddela de bestämmelser, som för begagnande
af sådan räkning finnas erforderliga; och hemställer utskottet
därför,

3:o)

att efter punkten f) af § 19 i bankoreglementet
må införas följande:

I öfrigt meddela fullmäktige de bestämmelser, som
för begagnande af sådan räkning finnas erforderliga.

§ 20.

Beträffande § 20 hafva fullmäktige anfört:

»I mom. 2 af denna § är bestämdt, att ny deposition af värdepapper
i öppet förvar ej får mottagas annorlunda än mot nytt förvaringsbevis
samt att hvarje förvaringsbevis får omfatta endast värdepapper af samma
slag och beskaffenhet. Härigenom kan det lätt inträffa, att en person
kommer att erhålla flere depositionsbevis å samma slags värdepapper, för
så vidt nämligen dessa papper vid olika tillfällen till riksbanken i förvar
öfverlämnats. Då detta emellertid kan för den enskilde deponenten innebära
en viss olägenhet, föreslås, att, då till förvar inlämnas värdepapper
af samma slag och beskaffenhet, som deponenten redan har i riksbanken
å annan deposition inneliggande, det nya depositionsbeviset må kunna få
omfatta såväl den äldre depositionen som de nya värdepapperen, äfvensom
att afgiften må beräknas endast i förhållande till de nyinlagda värdepapperen
och för den tid, som skulle å det äldre beviset återstått.

Beglementet bestämmer vidare, att, därest deposition ej på årsdagen
af insättningen återtages, densamma anses såsom på ett år förnyad på då
gällande vilkor. Enligt ordalydelsen af detta stadgande är en deponent
förhindrad att inlämna värdepapper till förvar för till exempel ett och ett
hälft år, äfven om han omedelbart vid papperens inlämnande erbjuder sig
att betala den för hela tiden belöpande förvaringsafgiften, utan är han
skyldig att i ofvan anförda fall erlägga afgift, beräknad efter två hela år.

Då det emellertid synes mycket önskvärdt, att vederbörande beredes tillfälle
att i viss mån efter egen bekvämlighet bestämma tiden för depositio -

6 B anka u t sk o tte ts Memorial N:o 9.

nens bestånd och för afgiftens erläggande, förordas att, därest ej depositionen
återtages inom utgången af den tid, för hvilken afgift erlagts, depositionen
då må anses såsom på ett år förnyad, räknadt från utgången af
nyssnämnda tid.»

Då de af fullmäktige här förordade ändringarna synas utskottet innebära
en afsevärd fördel och lättnad för allmänheten vid depositioner i riksbanken
af ifrågavarande art, hemställer utskottet, enligt fullmäktiges förslag,

4:o)

att § 20 mom.
följande lydelse:

NUVARANDE LYDELSE:

Mom. 3. Afgiften för i förvar
lämnadt guld, silfver eller värdepapper
utgör för år räknadt ‘/so procent
af det deponerades i beviset upptagna
värde, hvarvid del af tusental beräknas
som helt. Utan afseende på
förvaringstidens längd skall vid inlemnandet
afgift erläggas för minst
ett år. Afgiften för hvarje särskild
deposition må i intet fall understiga
en krona för år räknadt.

Därest depositionen ej på årsdagen
af insättningen återtages, anses den
såsom på ett år förnyad på då gällande
villkor.

Uttager insättare depositionen före
utgången af den tid, för hvilken afgift
blifvit erlagd, äger han likväl ej
rätt att återbekomma erlagd afgift;
utlottadt eller till betalning uppsagdt
värdepapper må dock kunna mot annat
eller andra af samma slag och
beskaffenhet samt intill samma belopp
afgiftsfritt utbytas. Om utbyte

3 i bankoreglementet må erhålla

FÖRESLAGEN LYDELSE:

»Mom. 3. Afgiften för i förvar
lämnadt guld, silfver eller värdepapper
utgör för år räknadt 1/20 procent
af det deponerades i beviset upptagna
värde, hvarvid del af tusental beräknas
som helt. Utan afseende på
förvaringstidens längd skall vid inlämnandet
afgift erläggas för minst
ett år. Afgiften för hvarje särskild
deposition må i intet fall understiga
en krona för år räknadt.

Da insaltare till förvar lämnar
värdepapper af samma slag och beskaffenhet,
som han å tidigare deposition
redan har i riksbanken inneliggande,
må han, mot återställande
af det äldre depositionsbeviset,
kunna erhålla nytt bevis omfattande
såväl den tidigare depositionen som
de nya till förvar ingifna värdepapperen,
och må i detta fall afgiften
för det nya beviset, hvithet
utfärdas för den tid, som å det
äldre kan återstå, beräknas endast

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

7

mot annat värdepapper på nyss an- i förhållande till den återstående
tydt sätt icke eger rum, bör nytt tiden och för de nyinlagda värdeförvaringsbevis
å återstående beloppet papperen; den må dock icke underkostnadsfritt
utfärdas för den tid, af- stiga en krona.

gift redan erlagts. Därest ej depositionen återtages

inom den tid, för hvilken afgift erlagts,
anses den såsom på ett år
förnyad på då gällande villkor.
Uttager insättare depositionen före
utgången af den tid, för hvilken afgift
blifvit erlagd, äger han likväl ej
rätt att återbekomma erlagd afgift;
utlottadt eller till betalning uppsagdt
värdepapper må dock kunna mot annat
eller andra af samma slag och
beskaffenhet samt intill samma belopp
afgiftsfritt utbytas. Om utbyte
mot annat värdepapper på nyss antydt
sätt icke äger rum, bör nytt förvaringsbevis
å återstående beloppet kostnadsfritt
utfärdas för den tid afgift
redan erlagts.» I

I fråga om distriktet för riksbankens blifvande kontor i Uppsala och
erforderliga regleringar af angränsande lånedistrikt hafva fullmäktige till
utskottet inkommit med följande framställning.

»Enligt Riksdagens beslut skall under loppet af innevarande år i Uppsala
öppnas ett afdelningskontor af riksbanken, till följd hvaraf erfordras
bestämmelser angående det lånedistrikt, som detsamma bör omfatta. Af
under hand inhämtade upplysningar från orternas riksdagsmän och andra
framgår, att i anseende till kommunikationsleder och postförhållanden ej
hela Uppsala län bör till det nya kontoret hänföras, utan att å ena
sidan några delar af detta synas böra tillhöra dels hufvudkontoret, dels
kontoret i Gräfle och å andra sidan en del af Stockholms län och, såsom
fullmäktige redan vid 1902 års Riksdag uttalat, ett härad af Västerås län till -

§ 21.

® Bankoutskottets Memorial N:o 9.

laggas UppBäkkontorci;. Med anledning häraf hafva fullmäktige ansett sig böra
hemställa om sådan förändring af de i § 21 af bankoreglementet meddelade
bestämmelser angående lånedistriktsindelningen, att vid öppnandet af det nya
nksbankskontoret nedannämnda kontor komma att omfatta: J

Afdelningskontoret i Uppsala:

1 ro af Uppsala län:

Uppsala stad,

Lagunda Hagunda, Ulleråkers, Vaksala, Rasbo, Bälinge och Norunda
härad samt Orbyhus härad utom Ålfkarleby socken, Olands härad utom
Mannas socken; och Skoklosters socken af Håbo härad.

2:o af Stockholms län:

Erhnghundra härad utom Norrsunda socken, Närdinghundra härad utom
Ununge och Edsbro socknar, Frösåkers härad utom Edebo socken, med
staderna Oregrund och Osthammar, samt Östuna, Lagga och Husby-Långhundra
socknar af Långhundra härad. J ”

3:o af Västmanlands län:

Torstuna härad.

Afdelningskontoret i Galle:

Gäfleborgs län,

Vala härad af Västmanlands län samt Elfkarleby socken af Örbvbus
härad och Hallnäs socken af Olands härad inom Uppsala län; och

Stockholms stad,

Hufvudkontoret:

Stockholms län, med undantag af de delar af Erlinghundra, Närdin*-hundra, Frösåkers och Långhundra härad, som tillhöra Uppsalakontoret,

af Uppsala län:

Åsunda härad med Enköpings stad, Trögds och Bro härad samt Håbo
härad, utom Skoklosters socken, och

Bankoutshottets Memorial N:o 9.

9

af Södermanlands län:

Åkers och Selebo härad».

Då utskottet vid granskning af tillgängliga handlingar funnit de af
fullmäktige föreslagna områdena för det blifvande kontoret i Uppsala jämte
angränsande lånedistrikt vara bestämda med hänsyn till de särskilda orternas
bekvämaste förbindelser med vederbörande afdelningskontor, får utskottet,
med biträdande af fullmäktiges förslag härutinnan, hemställa,

5:o

att § 21 i bankoreglementet må erhålla följande
affattning:

Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret
i Stockholm för Stockholms stad, för Stockholms
län med undantag af de delar af Erlinghundra,
Närdinghundra, Frösåkers och Långhundra härad, som
tillhöra Uppsala-kontoret, för Åsunda härad med Enköpings
stad, Trögds och Bro härads samt Håbo härad
utom Skoklosters socken af Uppsala län samt för Åkers
och Selebo härad af Södermanlands län; genom afdelning
skontoret i Göteborg för Göteborgs och Bohus län,
Vetle, Ale, Vedens, Bollebygds, Marks och Kinds härad
samt västra länsmansdistriktet af Kullings härad inom
Älfsborgs län äfvensom för Fjäre härad af Hallands län;
genom afdelning skontoret i Malmö för Malmöhus län;
genom afdelningskontoret i Falun för Kopparbergs län;
genom afdelningskontoret i Gäjle för Gäfleborgs län,
Våla härad af Västmanlands län samt Ålfkarleby socken
af Örbyhus härad och Hållnäs socken af Olands härad
inom Uppsala län; genom af delning skontoret i Halmstad
för Hallands län med undantag af Fjäre härad,
för Bjäre härad af Kristianstads län, för första (sydvästra),
andra (sydöstra) och tredje (nordvästra) länsmansdistrikten
af Västbo härad inom Jönköpings län äfvensom
för södra och sydvästra länsmansdistrikten inom
Sunnerbo härad af Kronobergs län; genom afdelningsBih.
till Bilcsd. T''rot. 1908. C> Samt. 1 Afd. 7 Höft. 2

10

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

kontoret i Hernösand för Yästernorrlands län; genom
afdelning skontor et i Jönköping för Jönköpings län med
undantag af förenämnda tre länsmansdistrikt af Yästbo
härad, för Kedvägs härad af Älfshorgs län samt för
Leaby och Slättängs tingslag af Vartofta och Frökinds
härad af Skaraborgs län; genom afdelning skontoret i Kalmar
för Kalmar läns södra landstingsområde eller Norra
och Södra Möre samt Stranda och Handbörds härad
jämte Öland äfvensom för Aspelands härad af Kalmar
läns norra landstingsområde; genom afdelning skontor et i
Karlskrona\ för Blekinge län; genom afdelningslcontoret
i Karlstad för Värmlands län; genom afdelning skontoret
i Kristianstad för Kristianstads län med undantag
af Bjäre härad; genom afdelning skontor et i Linköping
för Östergötlands län samt för Norra och Södra
Tjust, Sevede och Tunaläns härad af Kalmar läns norra
landstingsområde; genom afdelning skontoret i Lideå för
Norrbottens län; genom afdelning skontor et i Mariestad
för Skaraborgs län med undantag af dels nyssnämnda
båda tingslag af Vartofta och Frökinds härad dels ock
Åse, Viste, Laske och Barne härad; genom af delningskontoret
i Nyköping för Södermanlands län med undantag
af Åkers och Selebo härad; genom afdelningskontoret
i Umeå för Västerbottens län: genom afdelningskontoret
i Uppsala för Uppsala stad, för Lagunda, Hagunda,
Ulleråkers, Vaksala, Rasbo, Bälinge och Norunda
härad samt Örbyhus härad utom Älfkarleby socken,
Olands härad utom Hållnäs socken och af Håbo
härad Skoklosters socken af Uppsala län, för Erlinghundra
härad utom Norrsunda socken, Närdinghundra
härad utom Ununge och Edsbro socknar, Frösåkers härad
utom Edebo socken, med städerna Östhammar och Öregrund,
samt Östuna, Lagga och Husby-Långhundra socknar
af Långhundra härad inom Stockholms län äfvensom
för Torstuna härad af Västmanlands län; genom afdelningskontoret
i Vänersborg för Älfsborgs län med undantag
af Vetle, Ale, Vedens, Bollebygds, Marks Kinds
och Redvägs härad samt västra länsmansdistriktet af

Bankoutskottets Memorial N:o 9. H

Kullings härad, äfvensom för Åse, Viste, Laske och
Barne härad af Skaraborgs län; genom afdelning skontoret
i Västerås för Västmanlands län med undantag af
Våla och Torstuna härad; genom afdelning skontoret i
Växjö för Kronobergs län med undantag af södra och
sydvästra länsmansdistrikten inom Sunnerbo härad; genom
afdelning skontoret i Visby för Gottlands län; genom
afdelning skontoret i Örebro för Örebro län samt
genom afdelning skontoret i Östersund för Jämtlands
län, under iakttagande i afseende å samtliga afdelningskontoren
af de villkor och bestämmelser beträffande
lånerörelsen, hvilka fullmäktige äga föreskrifva.

Sedan enligt lagen den 14 maj 1902 en särskild fond (afbetalningslånefonden)
bildats, som ställts under riksbankens förvaltning och från hvilken
fond numera de så kallade afbetalniugslånen utlämnas, påkallas häraf
en mindre redaktionsförändring i paragrafen, hvarför utskottet hemställer,

6:0

att § 22 mom. e i bankoreglementet må erhålla
denna lydelse:

NUVARANDE LYDELSE: FÖRESLAGEN LYDELSE:

e) beviljande af af betalningslån. e) beviljande af lan från afbetal ning

slånefonden samt

Af enahanda anledning, som vid § 22 angifvits, hemställer utskottet

7:o

NUVARANDE LYDELSE: att i § 27 af bankoreglementet

Mom. 7. Afbetalningslånen må, momentet 7 utgår och momentet 8
enligt lagen för Sveriges riksbank uppflyttas till mom. 7.

§ 22.

§ 27.

I* Bankoutskottets Memorial N:o 9.

af den 12 maj 1S97, § 13 sista
stycket, ej stiga till högre sammanräknadt
belopp än tjugufem procent
af riksbankens grundfond eller tolf
millioner femhundra tusen kronor.

Enär enligt den lydelse § 41 i lagen för Sveriges riksbank erhållit
genom lagen af den 3 maj 1901 riksbanken numera äger bevilja de enskilda
banker, som afstått från sill sedelutgifningsrätt, vissa förmåner ej
blott under form af kreditiv utan äfven såsom lån på längre återbetalningstid,
torde det vara erforderligt att gifva § 35 i reglementet motsvarande
affattning; och hemställer utskottet därför, enligt förslag af fullmäktige:

8:o

att § 35 i bankoreglementet må erhålla följande
lydelse:

NUVARANDE LYDELSE:

Om särskild rediskonteringsrättsamt
om beviljande af särskilda kreditivförmåner
åt enskilda banker är stadgadt
i lagen för Sveriges riksbank,
öfvergångsstadganden § 41.

FÖRESLAGEN LYDELSE:

Om särskild rediskonteringsrätt samt
om beviljande af särskilda låne- och
kreditiv för maner åt enskilda banker är
stadgadt i lagen för Sveriges riksbank,
öfvergångsstadganden § 41.

Uti § 54 mom. 2 af reglementet föreskrifves, att verkställande styrelseledamoten
vid afdelningskontor samt en af styrelsens öfriga ledamöter,
hvilken fullmäktige därtill utse, skola ombesörja de med köp och försäljning
af växlar på utlandet vid kontoret förenade göromål samt att dessa
ledamöter äga att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda göromål.

Då enligt den arbetsordning, som numera gäller för riksbankens afdelningskontor,
verkställande styrelseledamoten vid kontoret ombesörjer
jämväl köp och försäljning af utländska växlar enligt de instruktioner, som
meddelas honom från hufvud kontorets utrikes afdelning, utan att något
särskildt biträde vid afdelningskontoret är för detta ändamål förordnadt,

J> anJcou tsko Hets Memorial N:o !).

13

hafva fullmäktige föreslagit borttagande af nämnda stadgande; och får utskottet
i enlighet härmed hemställa,

9:o

att § 54 mom. 2 i bankoreglementet må utgå.

I fråga om § 59 hafva fullmäktige anfört:

»Enligt nuvarande bestämmelser äro tjänstemännen vid riksbankens
afdelningskontor med undantag af dem i Göteborg och Malmö ej indelade
i tjänstegrader. På senare tider hafva dock så många nja afdelningskontor
och följaktligen äfven tjänstebefattningar vid dessa tillkommit, att
indelningen i tjänstegrader synes böra i de fall, där så ske kan, bestämmas
äfven för samtliga afdelningskontorens tjänstemän, synnerligast som de
för alla kontor gällande bestämmelser angående tillämpningen af aflöningsstaten
för riksbanken i dess helhet ärö i liera delar affattade med hänsyn
till tjänstegrader.

De nu gällande bestämmelserna angående gradindeloingen hafva dock
visat sig medföra betydande svårigheter, särskildt vid hufvudkontoret, att
på fördelaktigaste sätt ordna arbetet, med hänsyn därtill att vissa tjänsteåligganden
för närvarande alltid skola betinga bestämd grad. Anordningen
af tjänstemännens verksamhet bör inom banken dock tydligen ske efter
för tiden gällande förhållanden och kraf. Sådant sker lämpligast och bäst,
om åt fullmäktige lämnas större frihet att ordna tjänste- och arbetsfördelningen
inom kontoren, hvarigenom ock tjänstemännens befogade anspråk
på befordran allt efter förmåga och anlag skulle kunna i viss mån blifva
bättre tillgodosedda.»

Med anledning häraf hafva fullmäktige hemställt, att benämningarna
å tjänstemännen inom hvarje grad måtte få en mer allmän karaktär och
icke i hvarje fall utmärka vissa bestämda göromål, samt i sådant syfte afgifvit
förslag till ändrad lydelse af paragrafen.

I sammanhang med afgifvande af förslag till ny aflöningsstat för riksbankens
hufvud- och afdelningskontor har bankoutskottet vid föregående

§

14

B a nit o u t sk otta ts Memorial N:o 9.

års Riksdag anfört, att ett bland hufvudvillkoren för genomförande af de
ändringar i riksbankens förvaltning, som kunde anses erforderliga till följd
af riksbankens öfvertagande af all sedelutgifning inom landet, vore, att
fullmäktige beträffande tjänstemännens placering hade fullt fria händer, så
att ej något hinder mötte för deras förflyttande från en afdelning inom
banken till en annan, samt att det framlagda löneregleringsförslaget syntes
hafva afsett ett fastare genomförande af grundsatsen, att någon viss plats
icke på förhand anvisades åt den ene eller andre tjänstemannen, utan att
denne endast förordnades eller utnämndes till tjänst inom viss grad med
tjänstgöringsskyldighet inom det verksamhetsområde, som af fullmäktige
bestämdes och som vid förefallande behof kunde mot annan tjänst inom
samma grad utbytas.

Då det förslag till reglementsändring, hvarom nu är fråga, synes vara
en följdriktig utveckling af den princip, som sålunda varit en af förut
sättningarna för den af förra årets Riksdag genomförda löneregleringen för
riksbankens tjänstemän, samt naturligt är, att ju större frihet lämnas fullmäktige
i fråga om tjänstemännens placering och fördelning af arbetet dem
emellan, desto lättare bör det för fullmäktige vara att på lämpligaste sätt
ordna arbetet inom banken och i dess förvaltning genomföra möjliga förenklingar,
har utskottet till fullo delat fullmäktiges uppfattning i denna sak
och vill därför i enlighet med fullmäktiges förslag hemställa

10:o

att § 59 i bankoreglementet må erhålla följande
lydelse:

NUVARANDE LYDELSE:

Tj än stegrad erna inom riksbankens
kontor äro fyra nämligen:

Första graden: kontorsskrifvare,

kassaskrifvare och kanslister;

Andra graden: bokhållare, revisorer,
kassörer, notarie, registrator och ombudsman
vid afdelningskontoret i Göteborg; Tredje

graden: kamrerare, förste
revisoren och ombudsmannen vid hufvudkontorei.

FÖRESLAGEN LYDELSE:

Mom. 1. De ordinarie tjänstemännen
i riksbanken äro indelade i tjänstegrader,
särskildt för tjänstemännen vid
hufvudkontoret samt vid afdélningskontoren
i Göteborg och Malmö och särskildt
för tjänstemännen vid de i grupper
indelade avdelningskontoren, dock
att beträffande ombudsmännen gradindelning
tillämpas endast på ombudsmännen
vid hufvudkontoret och vid afdelningskontoret
i Göteborg.

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

15

Fjärde graden: kommissarier och Tjänsteraderna äro:

bankosekreteraren. a) för tjänstemännen vid hufvud Denua

gradindelning tillämpas på kontcrret samt vid afdelningskontoren i
tjänstemännen vid hufvudkontoret och Göteborg och Malmö:
afdelningskontoren i Göteborg och Första tjänstegraden eller kontorsMalmö,
men icke på tjänstemännen och kassaskrifvaregraden.
vid de öfriga afdelningskontoren och Andra tjänstegraden eller bokhållareej
heller på ombudsmannen vid kon- och kassörsgraden,
toret i Malmö. Tredje tjänstegraden eller kamrerare graden,

samt

Fjärde tjänstegraden eller kommissariegraden,

b) för tjänstemännen vid de i
grupper indelade afdelningskontoren:
registrator- och bokhållaregraden,
kassörsgraden samt
kamreraregraden.

Mom. 2. Antalet tjänster i hvarje
grad vid hvarje kontor fastställes i särskild
aflöningsstat, men äga fullmäktige
närmare bestämma, hvilka tjänstebefattningar
skola till hvarje grad hänföras,
dock att bankosekreteraren skall
vara tjänsteman i fjärde graden, ombudsmannen
vid hufvudkontoret tjänsteman
i tredje graden och ombudsmannen
vid afdelningskontoret i Göteborg
tjänsteman i andra graden.

I sammanhang med nyssnämnda ändring hafva fullmäktige hemställt
om eit tillägg till andra punkten af § 62 mom. 1. angående tillsättning af
tjänster, och föreslår utskottet i enlighet härmed,

1 l:o

att i bankoreglementet § 62 mom. 1, andra punkten
må erhålla följande lydelse:

§ 62.

16

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

§ 68.

Anslaget skall, där så ske kan, afse icke viss tjänstebefattning,
utan i allmänhet anställning inom viss
tjänstegrad vid vederbörande kontor.

Uti § 62 mom. 5 bestämmes att deputerade äga antaga och entlediga
i staten icke uppförda beböfliga biträden inom kontoret för riksbankens
utrikes affärer; börande deputerades åtgärder bos fullmäktige anmälas. Då
någon anledning icke mer förefinnes att i afseende å dessa biträdens antagande
och entledigande göra undantag från de i allmänhet gällande reglerna,
hemställer utskottet,

12:o

att § 62 mom. 5 i bankoreglementet må utgå. •

För vinnande af större reda och tydlighet i bestämmelserna angående
tjänstledighet för tjänstemännen och vikariat för dem samt den ersättning,
som därvid bör utgå, hafva fullmäktige, som på sätt bär nedan omförmäles,
hemställt om införande i de angående aflöningsstatens tillämpning meddelade
bestämmelser af åtskilliga nu i själfva reglementet förekommande stadgande^
föreslagit, att efter § 67 i reglementet måtte införas en ny paragraf
med föreskrifter angående meddelande af tjänstledighet för tjänstemännen;
och får utskottet under anslutning till fullmäktiges härom afgifna
förslag, hemställa:

13:o

att efter § 67 i bankoreglementet må införas eu
ny paragraf, 68, af följande lydelse:

Mom. 1. Tjänstledighet för tjänstemän meddelas
vid hufvndkontoret af deputerade för en tid af högst
15 dagar, vid afdelning skontor af dess styrelse för en
tid af högst 30 dagar. Tjänstledighet af längre varaktighet
meddelas af fullmäktige, för tjänstemän vid
afdelning skontor efter vederbörande styrelses hörande.
Tjänstledighet för öfvervaktmästarc eller ordinarie vaktmästare
meddelas vid hufvndkontoret af deputerade, vid
afdelning skontor af styrelsen.

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

17.

Mom. 2. Biff ver tjänst ledig och erfordras med
anledning häraf vikariat, förordna härom vid hufvudkontoret
fullmäktige, vid afdelning skontor styrelsen.

Om vikariat, som af beviljad tjänstledighet föranledes,
äger den myndighet att förordna, som meddelat
tjänstledigheten.

Då vikariat, jämlikt nedanstående §§ 72 eller
73, för någon tjänsteman fordras i anseende därtill,
att han blifvit ställd under förmyndare eller afträdt sin
egendom åt borgenärer, skola ftdlmäktige härom förordna,
beträffande tjänst vid afdelning skontor efter styrelsens
hörande.

Förordnande om vikariat för vaktbetjänt meddelas
vid hufvud kontoret af deputerade och vid afdelning skontor
af styrelsen.

Fullmäktige hafva anmält, att registratorer och bokhållare vid de i
grupper indelade afdelniugskontoren anhållit att i likhet med andra tjänstemän
i riksbanken och sådana i privata bankanstalter komma i åtnjutande
af någon tids semester och såsom skäl härför särskildt anfört, att tjänstgöring
hela året om blefve alltför mödosam, helst som, innan ordinarie
plats kunde erhållas, i regeln föreginge verksamhet i egenskap af extraordinarier
under 6 år, äfvensom framhållit, att, då nu nya afdelningskontor
icke komme att upprättas, registratorstjänsterna torde komma att af nuvarande
innehafvare en längre tid bestridas utan sannolik utsikt till befordran.

Med afseende på hvad de ifrågavarande tjänstemännen sålunda framställt
hafva fullmäktige anfört, att de funne billigheten tala för att äfven
åt dessa tjänstemän måtte beredas någon tids ledighet utan mistning af
aflöningsförmåner, hvilken tid fullmäktige dock ansett skäligen kunna bestämmas
till 15 dagar under hvarje år. Hvad de nuvarande innehafvarne
vidkomme, hade de allra flesta tillträ dt sina tjänster under sistförflutna år,
en till och med så sent som i år — efter förut gången extra ordinarie
tjänstgöring af 5 å G år. I det hela torde också registratorsbefattningarna
vid de i grupper fördelade afdelningskontoren kunna och böra betraktas
Bill. till Biksd. Brok 190.1. G Samt. 1 Afä. 7 Höft. 3

§ 70.

18

Bankoutslcoltets Memorial N:o 9.

såsom öfvergångsplatser, från hvilka förflyttning till högre tjänster inom
jämförelsevis kort tid bör kunna erhållas.

Då det ej kan anses annat än skäligt och billigt, att jämväl ifrågavarande
tjänstemän beredas någon tids årlig ledighet med bibehållna aflöningsförmåner,
får utskottet, som, på sätt här nedan omförmäles, kommer
att föreslå, att af nuvarande § 68 i reglementet mom. 1—3 samt eu
del af nuvarande § 70 skola ingå bland bestämmelserna angående aflöningsstatens
tillämpning, hemställa,

14:o.

att med uteslutande af nuvarande § 70 i bankoreglementet
må under samma paragrafnummer intagas
stadgande af följande lydelse:

NUVARANDE LYDELSE: FÖRESLAGEN LYDELSE:

§ 68.

Mom. 1. Blifver tjänsteman af
sjukdom hindrad att sin syssla förrätta,
och göromålens behöriga gång
fordrar att föranstalta om vikariat,
äga fullmäktige eller vederbörande
styrelse att om tjänstgöringen förordna
och för dess bestridande af
riksbankens medel använda: vid hufvudkontoret
samt afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö ett belopp,
motsvarande den vid vederbörande
kontor för första tjänstegraden bestämda
lägsta lön, samt vid hvarje
af de öfriga afdelningskontoren ett
belopp af högst tolf hundra kronor
för år räknadt, dock under iakttagande
härvid, att ersättning till vikarie
för ombudsman ej må komma att
öfverstiga dennes ordinarie lön.

Bankoutskottets Memorial N:o !).

19

Mom. 2. Erhålles tjänstledighet
efter egen ansökning för svag hälsas
förbättrande utan egentligt sjukdomsförfall
eller för enskilda angelägenheter
eller i och för tjänstgöring hos
Riksdagen, dess utskott eller revisorer,
vare den tjänstledige pliktig att
själf vidkännas kostnaden för tjänstens
bestridande.

Mom. 3. Då vikariat för någon
tjänsteman fordras i anseende
därtill, att han afträdt sin egendom
åt borgenärer eller blifvit ställd under
förmyndare, bör till tjänstens
bestridande under den tid, vikariatet
i dylika fall enligt nedanstående §§
72 och 73 kan komma att fortfara,
användas utom tjänstgöringspenningar
den del af lönen, som fullmäktige
pröfva för ändamålet nödig.

Mom. 4. Tjänstemännen vid hufvudkontoret,
kamrerare och tjänstemän
i lista eller 2:dra graden vid
afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö samt kamrerare och kassörer
vid de öfriga afdelningskontoren äga,
så vidt sådant utan hinder för göromålens
jämna och oafbrutna gång
kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta
semester, tjänstemännen i 3:dje och
4:de graderna vid hufvudkontoret och
de i 3:dje graden vid afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö under
en och en half månad samt öfriga
ofvan förmälde tjänstemän en månad
hvarje år.

Semesterindelningen för hvarje år
fastställes vid hufvudkontoret af de -

Tjänstemännen vid riksbankens hufvud-
och afdelning skontor äga, så vidt
sådant utan hinder för göromålens
jämna och oafbrutna gång kan ske,
livar i sin ordning åtnjuta semester
vid hufvudkontoret och afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö:

tjänstemännen i 3:dje och 4:de graderna
under en och en half månad
samt tjänstemännen i lista och 2:dra
graderna under en månad;

vid de i grupper indelade afdelningskontoren: tjänstemännen

i kamrerare- och kassörsgraclcrna
under en månad samt
tjänstemännen i registrators- och bakhåll
ar eg raderna under 15 dagar, allt
hvarje år.

20

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

puterade och vid afdelningskontoren
af styrelsen.

Semesterindelningen för hvarje år
fastställes vid hufvudkontoret af deputerade
och vid afdelningskontoren
af styrelsen.

§ 70.

Tjänstledighet för öfvervaktmästare
eller ordinarie vaktmästare meddelas
vid hufvudkontoret af deputerade, vid
afdelningskontor af styrelsen. Är
vaktbetjänt af sjukdom hindrad att
sin tjänst förrätta, må den, som af
deputerad eller kontorsstyrelse förordnas
att bestrida göromålen, af riksbankens
medel erhålla arfvode, motsvarande
vid hufvudkontoret högst 2
kronor 50 öre om dagen och vid afdelningskontor
högst 2 kronor om
dagen, men sökes eljest ledighet eller
måste någon från tjänsten afhållas
därför, att han till borgenärers förnöjande
sin egendom afträdt, förordnas
vikarie på den tjänstlediges
bekostnad.

Uti mom. 1 § 71 bestämmes, huru förfaras skall, då tjänsteman vid
hufvudkontoret,'' som å tjänsten innehar fullmakt, icke låter sig vid förseelser
i tjänsten rätta af förmans tillsägelser och varningar. Då enligt
reglementets § 60 fullmakt å tjänst endast utfärdas åt tjänsteman i fjärde
graden, och en sådan tjänsteman icke har annan förman i tjänsten än fullmäktiges
deputerade, torde momentet kräfva en viss omredigering.

Med afseende härå får utskottet, efter förslag af fullmäktige hemställa,

Banhöutskottets Memorial N:o 9. 21

15:o

att § 71 mom. 1 i bankoreglementet må erhålla
följande lydelse:

NUVARANDE LYDELSE:

Mom. 1. Om tjänsteman vid hufvudkontoret,
som å tjänsten innehar
fullmakt, antingen vid mindre förseelser
i tjänsten ej låter sig af förmäns
tillsägelser och varningar rätta,
eller ock beträdes med större fel i
tjänstgöringen eller med ett ovärdigt
uppförande i allmänna lefverne!, vare
vederbörande förman skyldig att förhållandet
skriftligen anmäla hos fullmäktige,
som bestämma, huruvida
sådan anmälan bör till åtgärd föranleda,
i hvilket fall tjänstemannen
skall lämnas tillfälle att sig förklara
och de för sakens bedömande erforderliga
upplysningar infordras. Finnes
tjänstemannen beträdd med större
eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet,
skall han efter fullmäktiges
pröfning erhålla inför protokollet
en allvarsam föreställning eller
från tjänstgöring afhållas på
längre eller kortare tid med förlust
af större eller mindre de! af lönen.
Varder han sedermera till ny förseelse
förvunnen, afhålles han från
tjänstgöring på längre eller kortare
tid med förlust af större eller mindre
del af lönen, eller ock skiljes
han från innehafvande tjänst.

FÖRESLAGEN LYDELSE:

»Mom. 1. Om tjänsteman vid Imfvudkontoret,
hvilken å tjänsten innehar
fullmakt, antingen vid mindre
förseelser i tjänsten ej låter sig eif
deputerades tillsägelser och varningar
rätta eller ock beträdes med större fel
i tjänstgöringen eller med ett ovärdigt
uppförande i allmänna lefverne,
vare vederbörande deputerade skyldig
att förhållandet hos fullmäktige anmäla,
och skola för sakens bedömande
erforderliga upplysningar infordras
samt tjänstemannen lämnas tillfälle
att sig förklara. Finnes tjänstemannen
beträdd med större eller
mindre fel af förenämnda beskaffenhet,
skall han efter fullmäktiges
pröfning erhålla inför protokollet en
allvarsam föreställning eller från
tjänstgöring afhållas på längre eller
kortare tid med förlust af större eller
mindre del af lönen. Varder
han sedermera till ny förseelse förvunnen,
afhålles han från tjänstgöring
på längre eller kortare tid med
förlust af större eller mindre del af
lönen, eller ock skiljes han från innehafvande
tjänst.»

22

jBankoutskottets Memorial N:o 9.

Enligt § 75 skall den extra ordinarie tjänsteman, som »utan erhållet
tillstånd eller anmäldt laga förfall uteblifver från tjänstgöring tre
månader» eller eljest visar märklig försummelse eller undandrager sig behörigt
deltagande i göromålen, afföras från listan öfver extra ordinarie
tjänstemän. Då med den organisation och arbetsfördelning, som numera
är i riksbanken gällande, §:n lämpligen synes böra i viss mån omredigeras,
hemställer utskottet, enligt förslag af fullmäktige,

16:o

att § 75 i bankoreglementet må erhålla följande
lydelse:

NUVARANDE LYDELSE:

Den extra ordinarie tjänsteman,
som utan erhållet tillstånd eller anmäldt
laga förfall uteblifver från
tjänstgöring tre månader eller eljest
visar märklig försummelse eller undandrager
sig behörigt deltagande i
göromålen, skall, på anmälan af deputerade
eller, för afdelningskontor,
af verkställande styrelseledamoten,
från listan öfver extra ordinarie
tjänstemän afföras.

FÖRESLAGEN LYDELSE:

»I)en extra ordinarie tjänsteman,
som visar märklig försummelse eller
undandrager sig behörigt deltagande
i göromålen, skall, på anmälan af
deputerade eller, för afdelningskontor,
af verkställande styrelseledamoten, från
listan öfver extra ordinarie tjänstemän
afföras.»

Då en del af bestämmelserna i afdelning 5 af reglementet enligt nu
föreliggande förslag komma att förflyttas till de efter aflöningsstaten intagna
föreskrifter angående statens tillämpning, torde den i § 82 mom.
2 tillerkända rätt att anföra besvär öfver sådana af fullmäktige eller af
styrelse för afdelningskontor fattade beslut, som grunda sig på stadgandena
i nämnda afdelning af reglementet, böra utsträckas jämväl till sådana beslut,
som grunda sig på de vid aflöningsstaten fogade bestämmelser angående
statens tillämpning; och i enlighet härmed hemställer utskottet,

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

23

17:o

att § 82 mom. 2 i bankoreglementet må erhålla
följande lydelse:

»Mom. 2. Öfver sådana af fullmäktige eller styrelse
för afdelningskontor fattade beslut, som grunda
sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet
eller i de vid aflöning sstaten fogade bestämmelser angående
statens tillämpning, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande
bankoutskott eller mellan riksdagarna hos
revisorerna af riksbanken, dock hvad angår beslut i
ordningsmål, endast i det fall, att klaganden blifvit
från tjänsten skild eller förklarats skyldig afstå någon
del af sina löneinkomster.

Besvären skola vid äfventyr af talans förlust anmälas
hos fullmäktige, i frågor om befordringar senast
fjorton dagar efter det beslutet blifvit justeradt och i
andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af
beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före
klockan tolf på dagen, hvarefter besvären böra till
fullmäktiges expedition inlämnas, när de äro ställda
till bankoutskottet, sist å den dag, Riksdag sammanträder
och, när de anföras hos revisorerna af riksbanken,
sist fjorton dagar före revisionens början, men
är beslutet meddeladt senare än fjorton dagar före utgången
af den sålunda bestämda tiden, böra besvären
till bankoutskottet eller revisionen omedelbart ingifvas
innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga
blifvit justerad eller beslut i annat mål
blifvit klaganden delgifvet.»

Utskottet har den 9 sistlidne mars fastställt ny instruktion och arbetsordning
för bruksförvaltaren och öfriga tjänstemän vid Tumba bruk;
och hemställer utskottet med anledning häraf,

83.

24

Bankoutskottets Memorial N:o 9.
18:o

Aflöningsstaten
för
hufvudkontoret.

att § 83, sista stycket i bankoreglementet må erhålla
följande lydelse:

NUVARANDE LYDELSE:

För förvaltaren och öfriga bruksbetj
aningen gäller till efterrättelse
den af bankoutskottet den 15 december
1857 fastställda instruktion med
den ändring, som af andra eller materialbokhållaretjänstens
indragning
följer.

FÖRESLAGEN LYDELSE:

»För bruksförvaltaren och öfrige
tjänstemän vid Tumba bruk gäller till
efterrättelse den af bankoutskottet den
9 mars 1903 fastställda instruktion
och arbetsordning.»

Med hänsyn till aflöning sstaten för hufvudkontoret torde, i sammanhang
med hvad här ofvan vid § 59 föreslagits att gälla om tjänstegraderna,
texten böra inskränkas till ett angifvande endast af dessa, och
hemställer utskottet därför

19:o

att aflöningsstaten för riksbankens hufvudkontor
må erhålla följande lydelse:

»B. Hufvudkontoret i Stockholm

Tjänstemännen

å lönestat:

tjugu i första tjämtegraden, hvarje ................................. kronor 1,600: —

hvithet belopp kan för höjas efter fem års ordinarie tjänst i

graden till............................................................... » 2,100: —

tjugufyra i andra tjänstegraden, hvarje ........................... » 2,500: —

hvithet belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjänst i

graden till.............................................................. » 3,000: —

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

25

efter tio års tjänst i graden till.........................-....... kronor 3,500: —

tio i tredje tjänstegraden, hvarje..............................-...... » 3,500: —

hvithet belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjänst i

graden till........................ » 4,000: —

efter tio års tjänst i graden till................................. » 4,500: —

sex i fjärde tjänstegraden, hvarje.............. » 4,500: —

hvithet belopp efter fem års ordinarie tjänst i graden kan

förhöjas till............................................................. » 5,000: —»

I stycket »å arfvodesstat», afdelningen arfvoden, förekommer under
mom. 4 ett anslag af 3,000 kronor till de s. k. postvaktmästarne för
postbefordran och inkasseringsuppdrag; men då afsikten ej torde vara, att
för hvarje år med nödvändighet hela anslaget skall begagnas, hemställer
utskottet,

20:o

att ifrågavarande anslag må bestämmas till högst
3,000 kronor.

Vidkommande aflöning sstaten för afdelning skontor en hafva fullmäktige
hemställt:

dels att för kontoren i Göteborg och Malmö texten må affattas i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med den här ofvan vid hufvudkontorets
angifna,

dels att en förtydligande bestämmelse införes därom att åtnjutande
af ålderstillägg för de styrelseledamöter, som i Göteborg och Malmö handhafva
den dagliga förvaltningen, inträder efter fem års tjänstgöring i
nämnda egenskap vid kontoret i Göteborg eller kontoret i Malmö.

dels ock, att, med anledning af hvad ofvan föreslagits skola blifva
gällande i fråga om tjänstegrader vid de afdelningskontor, som äro indelade
i grupper, å vederbörliga ställen i staten må införas för åtnjutande
af ålderstillägg:

Bill. till Biksd. Prat. 1903. 6 Sami. 1 Afd. 7 ljuft.

Aflöningsstaten
för
afdélningskontoren.

4

26

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

efter fem års ordinarie tjänst i graden.

Vidare hafva fullmäktige ansett en förtydligande bestämmelse böra
upptagas i texten beträffande eventuell rätt för de ledamöter, som handhafva
den dagliga förvaltningen vid de i grupper indelade afdelningskontoren,
att uppbära ålderstillägg, så att denna rätt må kunna inträda
efter fem års tjänstgöring i nämnda egenskap vid något af de i grupper
indelade afdelning skontoren.

Då hvad sålunda blifvit anfördt endast är en följd af hvad förut
blifvit af utskottet föreslaget, hemställer utskottet,

21:o

att aflöningsstaten för riksbankens afdelningskontor
må erhålla följande lydelse:

Afdelningskontoret i Göteborg.

1. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvarje ............................................. kronor 2,400: —

samt därförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen ..........................-................................. » 5,100: —

jämte fri bostad; dock att, därest sistnämnda befattning
bestrides af någon riksbankens tjänsteman, aflöningen
till honom under tiden utgår med 7,500 kronor för
år räknadt, däraf 3,000 kronor anses såsom tjänstgöringspenningar
och 4,500 kronor såsom lön, hvilket
belopp efter fem års tjänstgöring i nämnda egenskap
vid kontoret i Göteborg eller kontoret i Malmö kan
höjas till 5,000 kronor.

2. Tjänstemännen:

Å lönestat:

fem i första tjänstegraden, hvarje....................................... kronor 1,600: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

27

tjänst i graden till ...........................................-............

sex i andra tjänstegraden, hvarje....................................-

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjänst i graden till ......................-...............................—

efter tio års till ................-..............................................

en i tredje tjänstegraden ....................................................-

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjänst i graden till .........................................................

efter tio års till .....................................-...........—.........

kronor

»

»

>/

»

Å arfvodesstat:
Tjänstgöring spenning ar:

till tjänstemännen i första graden, hvarje .........

till tjänstemännen i andra graden, hvarje............

till tjänstemannen i tredje graden ........................

kronor

»

»

Missräkning spenning ar:
till kassörerna, hvardera .........................................

Årfvoden:

till extra ordinarie tjänstemän samt för extra arbeten
och semestervikariat .................-...................—.............

3. Yaktbetjäningen:

två vaktmästare, hvardera, lön ..........................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst och därunder
ådagalagdt välförhållande kan höjas till.........

efter tio års till .........................................................-.....

samt tjänstgörespenningar ................................................

en husdräng, lön.....................................................................

hvarjämte såväl denne som vaktmästarne äga att åtnjuta
fri bostad och vedbrand eller såsom ersättning
för nämnda förmåner ett belopp för hvarje af 300
kronor om året.

2,100: —

2,500: —

3,000: —
3,500: —
3,500: —

4,000: —
4,500: —

1,000: —
1,500: —
1,800: —

1,000: —

8,000: —

600: —

700: —
800: —
300: —
700: —

28

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

Afdelningskontoret i Malmö.

1. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvarje ............................................. kronor

samt därförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen ............................................................ ,

dock att, därest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjänsteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med 7,500 kronor för år räknadt,
däraf, 3,000 kronor anses såsom tjänstgöringspenningar
och 4,500 kronor såsom lön, bvilket belopp
efter fem års tjänstgöring i nämnda egenskap vid
kontoret i Göteborg eller kontoret i Malmö kan
höjas till 5,000 kronor.

2. Tjänstemännen.

A lönestat:

tre i första tjänstegraden, hvarje .......................................

bvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjänst i graden till ........................................................

tre i andra graden, hvarje..........................................

bvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjänst i graden till...........................................................

efter tio års till ................

en i tredje graden .........................

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjänst i graden till.......................

efter tio års till ...................................................

ombudsmannen ..........

kronor

»

»

»

»

»

»

Ä arfvodesstat:

Tjänstgöring Svenning a r:

till tjänstemännen i första graden, hvarje_____________ kronor

till tjänstemännen i andra graden, hvarje........................ »

till tjänstemannen i tredje graden ..................................... »

till ombudsmannen..........................

2,400:

5,100:

1,600:

2,100:

2,500:

3,000:

3,500:

3,500:

4,000:

4,500:

1,500:

1,000

1,500

1,800

5C0

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

29

Missräkningspenningar:

till kassörerna, hvardera ..................................................... kronor

Årfvoden:

till extra ordinarie tjänstemän samt för extra arbeten

och semestervikariat......................................................... »

3. Yaktbetjäningen.

två vaktmästare, hvardera, lön............................................. kronor

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst och därunder
ådagalagdt välförhållande kan höjas till......... »

efter tio års till ............................................................... »

samt tjänstgöringspenningar ................................................ »

äfvensom för den ene vaktmästaren fri bostad och
vedbrand och till den andre såsom ersättning härför »

en husdräng, lön..................................................................... »

jämte fri bostad och vedbrand.

Afdelningskontoren i Gäfle och Hernösand.

hvart för sig. (Grupp 1):

tre styrelseledamöter, hvarje ................................................ kronor

samt därförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen ........................................................... »

dock att, därest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjänsteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 6,000 kronor för
år räknadt, däraf 2,500 kronor anses såsom tjänstgöringspengar
och 3,500 kronor såsom lön, livilket
lönebelopp efter fem års tjänstgöring i nämnda egenskap
vid något af de i grupper indelade afdelningskontoren
kan förhöjas med 500 kronor och efter
tio års med ytterligare 500 kronor.

1,000: —

7,000: —

600: —

700: —
800: —
300: —

300: —
700: —

1,500: —
4,500: —

30

Banko u fsk o Hets Memorial N:o 9.

kamreraren, lön..................................................................... kronor 2,400:

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst i graden
kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med
ytterligare 500,

samt tjänstgöringspenningar ......................................... » 1,800:

kassören, lön ...................................................................... ... » 1,600:

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst i graden
kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med
ytterligare 400 kronor,

samt tjänstgöringspenningar .......................................... » 1,000:

och missräkningspenningar............................... » 600:

registratorn, tillika bokhållare, lön ....................... » 1,400:

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst i graden
kan förhöjas med 400 kronor,

samt tjänstgöringspenningar ........ » 800:

ombudsmannen, lön.................................................................. » 800:

vaktbetjänten, lön ........... » 500:

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst och
därunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med
100 kronor och efter tio års med ytterligare 100
kronor,

tjänstgöringspenningar............................... .» 200:

jämte fri bostad och vedbrand.

Afdelningskontoret i Örebro. (Grupp V-''

tre styrelseledamöter, hvarje ................................................ kronor 1,500:

samt därförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen ....... » 4,500:

dock att, därest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjänsteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 6,000 kronor för
år räknadt, däraf 2,500 kronor anses såsom tjänstgöringspenningar
och 3,500 kronor såsom lön, hvilket
lönebelopp efter fem års tjästgöring i nämnda egenskap
vid något af de i grupper indelade afdelningskontoren
kan förhöjas med 500 kronor och efter
tio års med ytterligare 500 kronor,

Ua nkoa t sko Hets Memorial N:o 9.

31

kamrerare]!, lön....................................................................... kronor 2,400: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst i graden
kan förböjas med 500 kronor och efter tio års med
ytterligare 500 kronor, samt tjänstgöringspenningar » 1,800: —

kassören, lön ........................-..............................................- » 1,600: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst i graden
kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med
ytterligare 400 kronor,

samt tjänstgöringspenningar ................... » 1,000: —

och missräkningspenningar............................................. » 600: —

registrator! och bokhållaren, hvardera lön...................— » 1,400: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst i graden
kan förhöjas med 400 kronor, samt tjänstgöringspenningar
......................-.................................................. » 800: —

ombudsmannen, lön—........................................................... kronor 800: —

vaktbetjänten, lön.................................................................... » 500: —

hvilket belopp efter 5 års ordinarie tjänst och därunder
ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor
och efter tio års med ytterligare 100 kronor,

tjänstgöringspenningar............................-......................... » 200: —

jämte fri bostad och vedbrand.

Afdelningskontoren i Falun, Halmstad, Jönköping, Karlskrona,
Karlstad, Linköping, Luleå och Östersund, hvart för sig. (Grupp 2):

tre styrelseledamöter, hvarje ................................................ kronor 1,200: —

samt därförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen ..................................................-......... » 4,300: —

dock att, därest sistnämnda befattning bes.trides af
någon riksbankens tjänsteman, aflöningeti till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,500 kronor
för år räknadt, däraf 2,000 kronor anses såsom tjänstgöringspenningar
och 3,500 kronor såsom lön, hvilket
lönebelopp efter fem års tjänstgöring i nämnda egenskap
vid något af de i grupper indelade afdelningskontoren
kan förhöjas med 500 kronor och efter tio
års med ytterligare 500 kronor,

32

Banhoutslcottets Memorial N:o 9.

kamreraren, lön ....................................................................... kronor 2,400: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst i graden
kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjänstgöringspenningar ........................................ » 1,600: —

kassören, lön ......................................................................... » 1,600: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst i graden
kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med
ytterligare 400 kronor,

samt tjänstgöringspenningar .......................................... » 800: —

och missräkningspenningar............................................. » 600: —

registrator^ tillika bokhållare, lön .................................... » 1,400: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst i graden
kan förhöjas med 400 kronor,

samt tjänstgöringspenningar ....................... » 600: —

ombudsmannen, lön................ » 800: —

vaktbetjänten, lön ....................................................... » 500: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst och därunder
ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100
kronor och efter tio års med ytterligare 100 kronor,

tjänstgöringspenningar...................................................... » 200: —

jämte fri bostad och vedbrand.

Afdelningskontoren i Kalmar, Kristianstad, Umeå och Visby,

hvart för sig. [Grupp 3):

tre styrelseledamöter, hvarje ................................................ kronor 1,200: —

samt därförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen,.............. » 4,300: —

dock att, därest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,500 kronor
för år räknadt, däraf 2,000 kronor anses såsom tjänstgöringspenningar
och 3,500 kronor såsom lön, hvilket
lönebelopp efter fem års tjänstgöring i nämnda
egenskap vid något af de i grupper indelade afdelningskontoren
kan förhöjas med 500 kronor och efter
tio års med ytterligare 500 kronor,

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

kamrerare!!, lön........................................................................ kronor 2,400:

livilket belopp efter fem års ordinarie tjänst i graden
kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjänstgöringspenningar .......................................... » 1,600:

kassören, lön .....................................................-..................... * 1,600:

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst i graden
kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med
ytterligare 400 kronor,

samt tjänstgö ringspenningar ............ kronor 800:

och missräkningspenningar...................... » 600:

ombudsmannen, lön —,......................................................... » 800:

vaktbetjänten, lön ........... * 500:

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst och
därunder ådagalagt välförhållande kan höjas med 100
kronor och efter tio års med ytterligare 100 kronor,

tjänstgöringspenningar...................................................... » 200:

jämte fri bostad och vedbrand.

Afdelningskontoren i Nyköping, Mariestad och Växjö,

hvart för sig. {Grupp 4):

tre styrelseledamöter, hvarje ................................................ kronor 1,200:

samt där för utom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen, tillika kamrerare ........................... » 4,300:

dock att, därest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjänsteman aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,500 kronor
för år räknadt, däraf 2,000 kronor anses såsom
tjänstgöringspenningar och 3,500 kronor såsom lön,
hvilket lönebelopp efter fem års tjänstgöring i nämnda
egenskap vid något af de i grupper indelade afdelningskontoren
kan förhöjas med 500 kronor och
efter ytterligare 10 års med 500 kronor,

kassören, lön ...................................................................-...... kronor 1,600:

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst i graden
kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med
ytterligare 400 kronor,

Bih. till Rilcsd. lJrot. 1903. 6 Samt. 1 Afd. 7 Iluft.

34

-Bankoutskottets Memorial N:o 9.

Tillägg till
aflöningsstaten.

samt tjänstgöringspenningar .......................................... kronor 800: —

och missräkningspenningar ............... » 400: —

bokhållaren, lön.................... » 1,400: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst i graden
kan förhöjas med 400 kronor,

samt tjänstgöringspenningar ........... » 600: —

ombudsmannen, lön .................... » 600: —

vaktbetjänten, lön .................................................... » 500: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst och därunder
ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100
kronor och efter tio års med ytterligare 100 kronor,

tjänstgöringspenningar............................................. » 200: —

jämte fri bostad och vedbrand.

Beträffande det efter aflöningsstaten införda tillägg angående tillämpningen
af densamma hafva fullmäktige anfört:

»Gällande ■ reglementes bestämmelser med afseende å tjänstemännens
aflöningsvillkor och öfriga ekonomiska fördelar i riksbanken ingå dels i
själfva texten, dels efter reglementet i en aflöningsstat och dels i särskilda
tillämpningsstadgar, som torde få anses såsom tillägg till aflöniugsstaten.
Då detta fördelande af bestämmelserna, synnerligast i texten och
de nyss nämnda tillämpningsstadgarna, försvårar öfverskådligheten och
dessutom lätt kan föranleda till missförstånd och emot hvarandra stridande
föreskrifter, förordas, att så vidt möjligt alla bestämmelser om aflöningsbeloppen
och öfriga belopp, som uti ifrågavarande afseende ställas till
fullmäktiges förfogande, må, till den del de icke ingå i aflöningsstaten,
sammanföras i ett tillägg till staten, omfattande jämväl bestämmelserna
om aflöningsstatens tillämpning.

På grund häraf hemställes därför, att följande stadganden i reglementet
måtte därifrån utbrytas för att intagas i tillägget till aflöningsstaten,
nämligen:
mom. 5 § 52,

mom. 2 och 3 § 61, hvarvid uttrycket mom 1 bortfaller,
mom. 1, 2 och 3 § 68 äfvensom

35

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

att i mom. 2 § 60 orden »och åt dem för tjänstgöringstiden anslå
lämpliga arfvoden» utelämnas;

att i mom. 2 § 57 den senare delen af momentet utgår och endast
den förra delen bibehålies, så lydande:

»Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning
i styrelsen, åtnjute lian det för den senare bestämda arfvode, lämpadt efter
den tid han i kontorets styrelse och förvaltning deltager.»

äfvensom att i nuvarande § 70 andra meningen utelämnas och att,
då stadgandet i lista punkten flyttats till blifvande § 68, följaktligen hela
nuvarande § 70 utgår.

Vid sammanställningen af nyssberörda lagrum med de nuvarande
tillämpningsstadgarna hafva särskilda redaktionsförändringar och förtydliganden
funnits önskvärda. Såsom sakliga ändringar böra dock särskild!
framhållas, dels att, i följd af numera förändrad arbetsordning inom riksbanken,
de i mom. 2 § 61 medgifna särskilda anslag inskränkts till enbart
kontoret för riksbankens utrikes affärer, dels att det i mom. 1 §
68 angifna belopp, högst 1,200 kronor, såsom ersättning i vissa fall till
vikarie vid de i grupper indelade afdelningskontoren, ändrats till 1,400
kronor, för vinnande af likformighet med den bestämning, som gäller vid
semester, och hvarom stadgas i nuvande mom. 5 tillämpningsstadgarna,
samt dels att reglerna för beräknande af tjänstetid i och för åldeistillägg
i de fall, då tjänsteman bestridt vikariat, högst väsentligt förenklats, enär
de nuvarande ganska invecklade reglerna visat sig kunna framkalla en
ojämn och orättvis behandling af tjänstemännen.

Vidare föreslås, att, då i fråga om tillämpningen på kassörer af bestämmelserna
om missräkningspenningars bibehållande vid semester missförstånd
förekommit, stadgandet härom må blifva förtydliga^ därhän, att
missräkningspenningar icke må af bankens medel utgå till vikarie för
kassör i annat fall, än att han sjelf åtnjuter semester.

Visserligen har häremot erinrats i ansökning af kassörerna vid de
i grupper indelade afdelningskoutoreii, att de vid förordnande till kamrerare
under dessas semester, ett förordnande som de icke kunna undandraga sig,
skulle komma att gå i mistning om en dem i egenskap af kassörer tillförsäkrad
löneförmån utan all ersättning därför vid bestridandet af den
högre tjänsten, men då missräkningspenningarna i själfva verket endast
utgöra godtgörelse för risk och eventuell förlust vid bestrrdandet af kassörstj{Orsten,
synes skäligt anspråk på denna godtgörolses bibehållande vid

36

BanJcoutskottets Memorial N:o 9.

utöfvandet af annan tjänst icke kunna framställas. Om nu också dylik
godtgörelse sedan längre tid lämnats vid egen semester, följer däraf alls
icke, att det häri medgifna undantaget från den grundsats, som föranledt
missräkningspenningars beviljande, skall vidare utsträckas. För öfrigt
hafva dylika ansökningar icke inkommit från kassörerna vid hufvudkontoret
eller vid kontoret i Göteborg och Malmö, och ändring af hittills
däri tillämpadt förfaringssätt i syfte att låta kassörerna bibehålla missräkningspenningar
äfven vid förordnande på annan tjänst skulle vålla afsevärda
svårigheter. Fullmäktige hafva därför icke ansett sig kunna förorda
den nyss omförmälda ansökningen.

Från brandmästaren och öfriga vaktmästare vid hufvudkontoret hafva
till fullmäktige inkommit ansökningar om erhållande af semester. Såsom
skäl härtill angifves, utom hvad i allmänhet anses gälla om behof af
någon hvila från trägen verksamhet, att tjänstgöringen inom riksbanken
för vaktbetjänte är i det afseendet strängare än i öfriga bankinrättningar,
där dock ledighet under någon tid af året är vaktbetjänte medgifven, att
lokalbevakning skall hvar 4:de vecka af vaktbetjänte i tur och ordning
bestridas, och har brandmästaren, som anhållit om en månads ledighet
under året, särskildt framhållit, att han för uppehållandet af tjänsten har
att utan afbrott vistas i sin bostad i bankens hus.

För närvarande är enligt punkt 4:o i tillämpningsstadgarna åt vaktmästare
likasom åt tjänstemännen förunnad den förmån, att de efter fullmäktiges
eller vederbörande styrelses pröfning må, när de af sjukdom
hindras från tjänstens bestridande, under högst en månad hvarje år få
uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar.

Ifrågavarande förmån bör tydligtvis bibehållas jämväl för vaktbetjäning.
Att åter medgifva vaktbetjaning vid hufvudkontoret eventuell rätt
till semester — eu rätt, som för öfrigt icke är beviljad åt likställda betjänte
inom ämbetsverken — bör enligt fullmäktiges åsikt så mycket
mindre ifrågakomma, som i dylikt fall liknande förmån billigtvis borde
medgifvas äfven afdelningskontorens vaktmästare, men för dem kan ifrågakomma
endast i den mån möjlighet finnes att för ledighetstiden anskaffa
lämpliga vikarier, hvilket ofta torde blifva förenadt med svårigheter.
Däremot torde, för tillmötesgående af vaktbetjäningens vid såväl hufvudkontoret
som afdelningskontoren skäliga önskningar om någon tids ledighet
utan pekuniär uppoffring, saken kunna ordnas så, att fullmäktige och
vederbörande styrelser må erhålla rättighet att på därom gjord framställning
efter pröfning af förhållandena bevilja ledighet under högst 15 dagar

B anJcout skottets Memorial N:o 9.

37

hvarje år med rätt för vaktbetjänt att därunder bibehålla sina aflöningsförmåner.
Den utgift, som i följd häraf skulle ifrågakomma för riksbanken
i och genom aflönande af vikarie under tiden, är i själfva verket obetydlig
gent emot den fördel, som beredes vaktbetjänte och indirekt för riksbanken
i det afseendet, att vaktbetjäntes arbetskraft därigenom bör kunna
lättare bibehållas. Åt postvaktmästarne vid hufvudkontoret bör i sådant
fall kunna medgifvas att bibehålla den extra godtgörelse, som är dem
beviljad.»

Utskottet har ej haft annat att erinra vid hvad fullmäktige sålunda
anfört, än att den ledighet, som fullmäktige skulle äga att på framställning
bevilja vaktbetjänt med rätt för honom att under tiden uppbära med
tjänsten förenade aflöningsförmåner, synes utskottet kunna, åtminstone i
vissa fall, åvägabringas utan att särskild vikarie förordnas.

Med anledning häraf har utskottet föreslagit motsvarande ändring i
mom. 9 af tillämpningsstadgarna och hemställer därför:

22:o)

att § 57 mom. 2 i bankoreglementet må erhålla
följande lydelse:

NUVARANDE LYDELSE:

Mom. 2. Så länge inkallad suppleant
bestrider ordinarie ledamots befattning
i styrelsen, åtnjute han det för
den senare bestämda arfvode, lämpadt
efter den tid, han i kontorets styrelse
och förvaltning deltager, dock att, när
styrelseledamot, enligt medgifvande i
§52 mom. 4, begagnar ledighet och
suppleant till följd häraf inträder i
styrelsen, till denne af kontorets medel
utgår ersättning med belopp, motsvarande
det för ordinarie ledamot i
staten anvisade arfvode.

FÖRESLAGEN LYDELSE:

Mom. 2. Så länge inkallad suppleant
bestrider ordinarie ledamots befattning
i styrelsen, åtnjute han det för
den senare bestämda arfvode, lämpadt
efter den tid, han i kontorets styrelse
och förvaltning deltager.

38

B anka u tsl~o Hets Memorial N:o 9.

23:o)

att § 60 mom. 2 må erhålla följande lydelse:

NUVARANDE LYDELSE:

Mom. 2. Skulle för göromålens
obehindrade gång ökade arbetskrafter
för någon tid finnas oundgängligen
behöfliga, äga fullmäktige att utöfver
stat anställa den eller de tjänstemän,
som erfordras, och åt dem för tjänstgöringstiden
anslå lämpliga arfvoden.

FÖRESLAGEN LYDELSE:

Horn. 2. Skulle för göromålens
obehindrade gång ökade arbetskrafter
för någon tid finnas oundgängligen
behöfliga, äga fullmäktige att utöfver
stat anställa den eller de tjänstemän,
som erfordras.

samt 24:o)

att såsom tillägg till aflöningsstaten må intagas
följande:

Riksdagen har utöfver aflöningsstaten anvisat nedan
upptagna belopp och med afseende å tillämpningen af
denna stat därjämte fastställt följande:

l:o. Till extra ordinarie tjänstemän samt för extra
arbeten och semestervikariat vid afdelning skontor en i landsorten,
med undantag af kontoren i Göteborg och Malmö,
äga fullmäktige, till den fördelning fullmäktige bestämma,
använda ett belopp, motsvarande i medeltal 3,000 kronor
för hvarje af de i grupper indelade kontoren.

Om ofvan nämnda anslag eller till samma ändamål
i staten för hufvudkontoret eller afdelning skontor en i
Göteborg och Malmö anvisade medel något år icke skulle
till fullo utgå, äga fullmäktige eller vederbörande styrelse
att öfverskottet till följande år öfverföra för att därunder
vara till förfogande.

2:o. För bestridande af ersättning vare sig för
aflöningsbelopp, som idgått enligt stat, tillämpad under
1897, men som till följd af kontorens indelning i grupper

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

39

förlorats, eller för mistad andel i arfvoden för kommissionsbestyr
åt de tjänstemän, som prof vals där af böra
komma i åtnjutande, äga fullmäktige disponera högst
1,600 kronor å öfvergångsstat.

3:o. Då fullmäktige, enligt medgifvande i mom. 2
§ 60 i reglementet, anställa tjänstemän utöfver stat, äga
fullmäktige åt dem för tjänstgöringstiden anslå lämplig
aflöning.

Utöfver hvad staten upptager, äga fullmäktige därjämte
att, där de finna särskilda omständigheter sådant
påkalla, tilldela lämpliga arfvoden åt biträden inom kontoret
för riksbankens utrikes affärer.

Likaledes äga fullmäktige att vid hufvudkontoret
utöfver stat till vaktmästare i och för tjänstgöring vid
brandanstalterna och nattbevakningen meddela de arfvoden,
fullmäktige finna skäliga.

4:o. Tiden för tillträdande af de i aflöning sstaten
inom hvarje tjänstegrad anvisade förhöjda inkomster beräknas
från och med månaden näst efter den, under
hvilken tjänstemannen blifvit på ordinarie stat till tjänst
inom graden befordrad.

Förordnande, som oafbrutet fortfarit till dess den
tillförordnade befordrats till ordinarie tjänst i samma
grad, hvaruti han sålunda tjänstgjort, må dock såsom
ordinarie tjänstetid anses och sålunda kunna, efter den
i § 66 af reglementet föreskrifna pröfning, inberäknas i
den tid, som erfordras för erhållande af stadgadt lönetillägg.

5:o. Tjänstgöring spenning ar få uppbäras endast
för den tid befattning sinnehafvare verkligen tjänstgjort
eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet för sjukdom
varit därtill jämlikt 7:o här nedan berättigad, men skola
för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad,
utgå till den, som uppehållit befattningen.

Till kassör anslagna missräkning spenning ar få af
honom uppbäras endast för den tid, han i sådan egenskap
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men
skola för den tid han eljest kassörsgöromålen icke be -

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

stridt, utgå till den, som i hans ställe varit därtill förordnad.

6:o. För den tid verkställande styrelseledamot vid
afdelning skontor på grund af medgifvande i § 52 mom.
4 åtnjuter semester, äga fullmäktige bestämma godtgörelse
till vikarie att utgå af kontorets medel, med tillämpning
därvid af de i aflöningsstaten meddelade föreskrifter
angående aflöning sförmåner na för dylik ledamot; och då
annan styrelseledamot vid afdelning skontor enligt ofvan
åberopade stadgande åtnjuter semester samt suppleant till
följd däraf inträder i styrelsen, må till denne, likaledes
af kontorets medel, utgå ersättning med belopp, motsvarande
det för ordinarie ledamot i staten anvisade arfvode.

För bestridande af tjänstgöring under semester, som
af tjänsteman vid hufvudkontoret eller afdelning skontor
åtnjutes, äga fullmäktige samt styrelserna för afdelningskontoren
att anvisa till extra ordinarie tjänstemän arfvoden,
beräknade vid hufvudkontoret och afdelning skontoren
i Göteborg och Malmö efter den för första tjänstegraden
bestämda lägsta lönen eller 1,600 kronor, samt för hvarje
af de öfriga afdelningskontoren efter 1,400 kronor för
år räknadt, hvarjämte till vikarie för kassör, som åtnjuter
semester, må utbetalas mot vederbörandes missräkning
spenning ar svarande belopp för tiden i fråga, allt
likväl inom de för ändamålet anslagna medel.

7 :o. Bäfver tjänsteman eller verkställande styrelseledamot,
som tillika är tjänsteman i banken, af sjukdom
hindrad att sin syssla förrätta, äger han under tjänstledigheten
uppbära hela lönen samt dessutom, ef ter fullmäktiges
eller vederbörande styrelses pröfning, under
högst en månad hvarje år de för tjänsten anslagna tjänstgör
ing spenning ar. För bestridande af vikariat i dylikt
fall äga fullmäktige eller vederbörande styrelse att af
riksbankens medel använda; vid hufvudkontoret samt af delningkontoren
i Göteborg och Malmö 1,600 kr. samt vid
öfriga afdelningskontoren 1,400 kr. för år räknadt, dock
under iakttagande härvid, att ersättning till vikarie för

Bankoutskottets Memorial N:o 9. 41

ombudsman ej må komma att öfverstiga dennes ordinarie
lön för motsvarande tid.

8:o. Erhålles tjänstledighet efter egen ansökan,
för svag hälsas förbättrande utan egentligt sjukdomsförfall,
eller för enskilda angelägenheter eller i och för
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer,
eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras vikariat
för tjänsteman på den grund ,att han blifva ställd under
förmyndare eller afträdt sin egendom åt borgenärer, skall
den tjänstledige, utöfver tjänstgöringspenningar och missräkning
spenning ar, afstå så mycket af lönen, som fullmäktige
pröfva för ändamålet nödigt.

9:o. Fullmäktige eller vederbörande styrelse må
kunna dels medgifva vaktbetjänt, som af sjukdom hindras
från tjänstens bestridande, att under högst en månad
hvarje år uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar,
dels på framställning af vaktbetjänt, efta
pröfning af förekommande omständigheter, medgifva honom
ledighet under högst 15 dagar hvarje år med rätt
för honom att under tiden uppbära alla med tjänsten
förenade aflöningsförmåner. Då vaktbetjänt af sjukdom
hindras att sin tjänst förrätta eller erhåller ledighet i
den ordning, som här ofvan är sagdt, må, där annan
person behöfver förordnas för göromälens uppehållande,
i förra fallet för högst en månad, och i det senare för
högst 15 dagar hvarje år, den, som af deputerad eller
kontor sstyrelse förordnas att bestrida tjänsten, af riksbankens
medel erhålla arfvode, motsvarande vid Imf Tullkontor
et högst 2 kronor 50 öre om dagen och vid afdelning
skönt or högst 2 kronor om dagen, men sökes eljest
ledighet eller måste någon från tjänsten af hållas därför,
att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt,
förordnas vikarie på den tjänstlediges bekostnad.

Stockholm den 1 maj 1903.

På bankoutskottets vägnar:

F. A. BOSTRÖM.

Bill. till Riksil. Brot. 1903. ti samt. 1 Afd. 7 Höft.

6